Tuppens utvärdering ht vt 2015
|
|
- Rasmus Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tuppens utvärdering ht vt 2015
2 Utvärdering Tuppen ht vt 2015 Projekt Lera Syfte Vi blev nyfikna på hur olika material påverkar barns skapande. Vi valde lera, ett material som är mycket föränderligt, vilket lockar till ökad nyfikenhet och utforskande. Vad är det som gör att barnen skapar något? Är det materialet som talar till barnen? Vad händer om samma material presenteras i olika former? En utgångspunkt för postkonstruktionistisk teori är att tingen ses som aktiva i sig själva, som något som får saker att ske även utan människors inblandning. Material och miljöer ses som agentiska, det vill säga att de är aktiva igångsättare som får saker att hända i verksamheten. Ur skolverkets uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal; ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring Lpfö 98/10 s. 9, 10 Metod Leran talar till alla sinnen, den kan användas både tvådimensionellt och tredimensionellt och innehåller många möjligheter. Barnen får möta leran i olika former vid olika tillfällen: kuber, bollar och korvar. Vi utmanar dem genom att låta dem få prova, ställa frågor och benämna det de gör så att de ser,hör och kommunicerar med varandra. Även små barn utan verbalt språk visar med ljud och ansiktsuttryck vad de menar. Vi har använt oss av foton, filmer och anteckningar för att dokumentera de olika gruppkonstellationerna/lertillfällena. Genom vårt systematiska kvalitetsarbete har vi samlat underlag ex med hjälp av projektmallen, för att kunna reflektera och diskutera och på så vis föra projektet vidare.
3 Med hjälp av planeringar, reflektioner, pedagogisk handledning och utvärderingstillfällen kunde vi få den tid vi behövde för att genomföra, utveckla och utvärdera vårt projekt. Hur lär barnen av varandra? Hur lär barnen av varandra - när de möter leran, med sina olika erfarenheter, åldrar, i olika konstellationer? Vad gör de? Vad säger de? Vi ser att de ser varandra, söker kontakt, söker respons på det de själva gör. Ex Lewit: Meja, vad heter du? Harry gör kraschljud när han slår bollarna i bordet och Meja tittar på och ser glad och intresserad ut. Sigrid ser sin familj i de olika storlekarna på korvarna. De olika formerna, vad säger de? Kuber: bankar, radar, staplar, bygger, trycker, pillar isär, bygger upp. Bollar: samma som kuber + rullar, studsar. Korvar: samma som kuber + mer fantasi - det blir något, barnen gör/ser olika saker, tex sniglar, familjemedlemmar. Barnen benämner: Lång, kort, liten, stor, många, familjemedlemmar, kall, den luktar illa. Vad är det som gör att barnen skapar, formar något? När kan de bestämma sig för att det ska bli någonting? Vad har barnen för erfarenheter? Vad kan de sätta i relation till sina erfarenheter? Finns det ett klotterstadie i lera som det som finns i ritutvecklingen?
4 Vad gör barnen med leran i olika gruppkonstellationer? Äldre kompis/ensam/samma ålder? Vi upplever att konstellationerna av barn inte har haft någon större betydelse. Däremot kan vi se att formen på leran, hur många gånger de har mött leran har gjort att seendet och fantasin har utvecklats. Reflektion med barnen Vi pedagoger såg görande och fantasi vid lertillfällena. Vi satte oss med några barn och tittade på bilder och filmsnuttar. Vi frågade vad de gjorde. De sa oftast: Jag! och blev glada då de kände igen sig själva. Ett par av de äldre barnen svarade: Vi degar, Jag vill dega, Bygger en snigel, Jag gör en studsboll, studsar den upp i luften Att ha en efterföljande reflektion, pedagog+barn med bilder och film visar vad och hur barnet gjorde under sin stund vid lerbordet, det gör att barnet får mer förståelse/insikt/ lärdom om sitt eget görande och lärande. Syfte med reflektion För att barnen ska få tillbaka det de gjort, att de får se sig själva i den situationen. Att kunna se, tänka efter, få en fråga att svara på och att bli uppmärksam på sitt eget görande. Pedagogernas funderingar efter reflektionen: Vi ser att film intresserar barnen mer än bilder under reflektionstillfället. Vi upplever att det är bra att reflektera nära inpå tillfället för att intresset ska finnas kvar. Vi behöver prova reflektera fler gånger för att barnen ska utveckla sin förmåga att reflektera. Här kände vi att vi skulle vilja jobba mer med barnens berättande och reflekterade. Vilka frågor ska vi ställa? Öppna och tydliga frågor, tex Vad gjorde du där? Vad var det som hände? så att barnen med egna ord och gester kan visa vad de menar. Barns delaktighet och inflytande är mycket viktigt. Barnens frågor och resonemang blir betydelsefulla för hur pedagogerna senare väljer att gå vidare. Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, s. 15
5 Fokus under vårterminen Reflektion har mest varit i fokus under våren. Detta för att kunna få de ordentliga djupdykningarna och för barnens möjlighet att komma till tals och uttrycka sig på olika sätt bland annat genom tal, kroppsspråk, skapande och dramatisering. Tillägna sig innebörden i begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld. Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Berätta för mig Vem är mig? Mig är mottagaren tex: mig, dig, vi, oss, er, barn, pedagoger, föräldrar. Bakgrund De gånger vi pedagoger har reflekterat med barnen kan vi se en viss ovana vid att se, tänka och uttrycka sig på olika sätt. Vad händer med snön när vi tar med den in? - Vad har hänt? - Den har blivit liten. - Snön är där ute. - Vatten, den är jätteblöt! - Vatten också ute.
6 Den har blivit lite Syfte Alla barn ska få en chans att komma till tals och bli lyssnade på. De ska få möjlighet att uttrycka sig på olika sätt bla genom tal, kroppsspråk, skapande och dramatisering. Barnen får sätta ord på det de tycker är viktigt och intressant, samt att de får utveckla sin förmåga att lyssna och reflektera-själva och tillsammans med andra. Med hjälp av utforskande frågor får barnen möjlighet att reflektera, fundera och ställa nya frågor. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn: * tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld * utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv * utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Lpfö 98/10p sid 10 De 100 språken De 100 språken är en metafor för barnens uttryckssätt och hur de kommunicerar i samspel med sin omgivning. En bärande idé i filosofin är att utveckla alla barns uttrycksmöjligheter. Det inte ska finnas några gränser mellan lek och lärande och vi ska använda alla våra sinnen. Ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten och fantasin, vetenskapen och fantasteriet, det inre och det yttre görs till varandras motsatser. Loris Malaguzzi Delaktighet/Demokrati Delaktighet är grunden för ett demokratiskt samhälle. Delaktighet fostrar till engagemang och förståelse för andra människor. Vi uppmuntrar och arbetar för ett klimat med mycket delaktighet, för barnen, föräldrarna och personalen. Varje barn är delaktig i leken, gemenskapen och lärandet. Barnen påverkar hela förskolans verksamhet. Vi använder oss av olika metoder/verktyg och kunskap för att se och ta tillvara på barnens delaktighet. Vi är lyssnade och engagerande pedagoger där varje pedagogs ansvar är att stödja barnets rätt att föra sin egen talan. Utdrag ur Fasanens pedagogiska plattform.
7 Gemensam målning Vi gör en gemensam målning vid flera tillfällen i ateljén Sedan får barnen en och en välja ut en varsin bit som de tycker om. De har en ram till hjälp. De som vill får sedan berätta om biten de valt. Vad ser de i bilden? Mamma- och Pappaintervjuer Vi pedagoger valde frågor som för oss kändes relevanta för barnen. Vi ville att de skulle få tänka efter/fundera, och prova uttrycka sina tankar i gester, ord och skapande (rita). - Vad gör din mamma/pappa när du är på förskolan? - Vad tycker din mamma/pappa om? - Vad är din mamma/pappa bra på?
8 Sagan om den lilla lilla gumman och Bockarna Bruse För att få möjlighet att uttrycka sig på olika sätt bl a genom tal, kroppsspråk, skapande och dramatisering valde vi att berätta och reflektera kring dessa två sagor. Detta för att få möjlighet att lyssna, se samband, begrepp, utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd, och kommunicera med andra. Sagan om den lilla lilla gumman Vi har vid flera tillfällen och i mindre grupper läst boken Sagan om den lilla lilla gumman. Vid dessa tillfällen har barnen tillsammans med en pedagog reflekterat kring sagan, bilderna, innehållet och vad som händer. Pedagogerna har haft en del frågor som återkommit till alla barn i de olika grupperna. Utifrån vad barnen svarat har pedagogen formulerat nya frågeställningar. Vid andra tillfällen har barnen i mindre grupper med en pedagog satt upp bilderna från sagan på väggen. Under uppsättningen av bilderna läste pedagogen sagan, reflekterade med barnen kring bilderna, innehållet och vad som hände. - Kaffelatte, varmt - Glad blomma, den är jättetokig - En spindel (nystanet med stickor) - Bladet inne i kaffet. Spindel, kaffe är jättevarmt - Springer iväg katten. - Han hoppar, han hoppar rakt - Gumman ledsen. - Hon är inte ledsen, hon är arg. Katten är ledsen. Katten hoppar rakt Ett av barnen uppmärksammar hur katten hoppar då gumman schasar iväg den. - Titta, katten hoppar rakt. Vid ett senare tillfälle fick barnet med två av sina kompisar möjlighet att utveckla sin teori genom att återigen samtala kring detta. Han sa den här gången också att Katten hoppar högt. Katten hoppar långt.
9 Vi pedagoger utmanade barnen: - Kan du hoppa rakt? - Kan du hoppa framåt/bakåt/åt sidan? Barnen hoppade åt olika håll, och visade varandra och pedagogen olika sätt de kunde hoppa på, tex hoppa runt. Vid ett senare tillfälle utmanas han också i att rita hur katten hoppar rakt.
10 Bockarna Bruse Vi spelar först upp bordssagan för att barnen ska ha den i färskt minne. Sedan turas barnen om att spela upp sagan på scenen och vara publik. Rekvisita: bock- och trollmössor, bänken från hallen får vara bron. En pedagog stödberättar sagan under dramatiseringen. Barnen fyller i det de vill. För varje gång de spelade upp sagan så uttryckte de sig mer i ord, gester och rörelse. De blev mer säkra på sina roller och kunde ta över berättandet av sagan. Publiken var med och visade intresse med ljud, rörelser och ansiktsuttryck. Vi upplevde att barnen var intresserade, att det kändes roligt och lustfyllt. Vingen ville komma in till oss på Tuppen och titta på teater med Bockarna Bruse. Tuppens barn spelade upp sagan inför en nu ganska stor publik. Vi turades sedan om tillsammans med Vingen att spela upp sagan. På samlingen reflekterade vi kring de kortfilmer vi spelat in under Vingenbesöket. Under tiden barnen tittade på filmerna kommenterade de mer med ljud än med ord. Vi upplevde att barnen var glatt igenkännande.
11 Vid flertalet tillfällen har barnen själva tagit initiativ till att spela sagan, både ute och inne. Vi projicerarade en bild av Bockarna Bruse på ett fritt hängande vitt tyg. Samtidigt hörs Lilla bocken Bruse och sedan också Sagan om bockarna Bruse ur högtalarna på hyllan. Vi går till 4H-gården för att besöka Bockarna Bruse på riktigt Vi ville ge barnen upplevelsen av att få se bockarna på riktigt - se hur de bodde, röra vid dem, känna deras päls, deras doft, höra hur de låter. Få se getternas horn, klövar, hur de rör sig. Se deras mat, vattenhink, bajs. Barnens kommentarer från besöket: - Lilla bocken Bruse!! - Stora bocken Bruse! Stora horn! - Bajs! - Äter mat! - Men var är trollet?
12 Vid ett återbesök på 4H-gården fick barnen själva ta kort på det de tyckte var intressant/ roligt. Getbajs Sniglar Albin ville knäppa kort på Isak. - Får Albin knäppa kort på dig? - Jaa. Vilka berättare får barnen bli? Vad får de berätta om? Under uppstarten av projektet blev det mycket fokus på pedagogplanerade tillfällen med pedagogvalda frågor. Vi valde detta för att komma igång med reflektioner och berättande. Barnen berättar under både pedagogplanerade situationer och då de själva pratar och kommunicerar. Barnens egna berättande (ett axplock) Meja berättar på sovvilan: - Pappa köra bilen! Pappa köra bilen! Pappa cykla jobbet! Mamma köra bilen! Albin berättar att mormor har två katter. Isak berättar vid maten att han ser bokstäverna från glasdörren i skuggan på golvet: - Bokstäver! Kommer där! (Pekar och visar på dörren.) Felix sitter och gungar och berättar om sopbilen som kör förbi och vad den ska göra. Linnea berättar på sovvilan om boken hon läst hemma: - Grege gris är jättegrinig. Han är alltid sur, så här. (Visar med ansiktet en sur min.) Frank berättar att stora bocken (på förskolebesöket till 4H-gården) hade stora horn. Lewit berättar att pappa åkt flygplan och räknar sedan upp alla i sin familj med namn.
13 Föräldrasamverkan På föräldramötet fick föräldrarna i uppgift att skriva ner och berätta för varandra när deras barn berättar, i vilka sammanhang barnet berättar och vad berättar barnet? På vägen hem, vid matbordet, vid sovning. I leken med bilar. På förfrågan vid matbordet hur dagen vart. Spontant vid situationer som påminner om något de gjort på förskolan. Alltid innan läggdags! Ibland i bilen på väg hem. I bilen, i leken, med föräldrarna och mormor och morfar. När vi handlar. När vi läser saga. I soffan. I sitt rum när vi leker. Hemma, på väg till och från förskolan. I bilen, när hon leker, när vi cyklar. När vi har besök, pratar i telefon. Om dagen vad de har gjort tex lekt bockarna bruse. Vad de ätit oftast kommer han ihåg mellanmålet ibland lunchen. Att ni har lekt. Ev att det har målats och lekt ute. Det hon ser. Om bilar, bussar, grävmaskiner. Djur hon ser och har träffat/sett. Färger, vad som är stort och litet. Mycket om känslor. Att man kan sakna någon och jag älskar dig. Om han gjort illa sig etc. Att man ska göra saker tillsammans. Flera av föräldrarna kände igen att barnen sagt att man kan göra tillsammans vilket vi pedagoger ofta säger till barnen då de har en lite svårare uppgift som en vuxen eller en kompis kan hjälpa till med tex hälla upp mjölk, ta ner en sagolåda eller klä på sig överdragsbyxorna. Barnen berättar hemma om vad de upplevt och lärt sig på förskolan. Här ser vi att föräldrar och barn berättar om vad förskolan gjort för skillnad för barnen.
14 Analys Lera Vad såg vi? Vi pedagoger såg att barnen använder sig mycket av matematiska termer tex rada, stapla, räkna antal, benämna storlek, längd och form. De testar riktning och fart genom att rulla eller studsa bollarna. De utgår från sina erfarenheter, sitt kunnande och sina referensramar. Vad är det som gör att barnen skapar eller formar något? När gör de dessa upptäckter? Vi kan se att det oftast blir något i efterhand. Barnen har sällan bestämt sig innan vad det är de ska skapa. Kan det vara så att barnen kan välja vad det ska bli när de har blivit mer bekväma och provat leran flera gånger? Eller lär de av oss och varandra? Eller måste de vara äldre och mognare? Vi blev nyfikna på vad barnen har att säga och vad de funderar på. Vi vill ge dem möjlighet att utveckla sitt eget berättande. Berätta för mig Varför har vi gjort de val vi gjort? Intervjuer för att utmanas i, och öva på att reflektera, uttrycka tankar och berätta. Sagor för att få möjlighet att uttrycka sig på olika sätt bl a genom tal, kroppsspråk, skapande och dramatisering. Få möjlighet att lyssna, se samband, begrepp, utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd, och kommunicera med andra. Hur ska vi få fatt i det förändrade kunnandet? Genom att ge barnen möjligheter till utforskande, upptäckter och nya situationer där deras tidigare erfarenheter kan användas för att utveckla nya teorier. Dokumentera dessa tillfällen, samla i SKA-pärmen. Se över materialet för att se barnens upptäckter/lärande. I förra årets utvärdering står det att vi kom av oss i användandet av SKA-projektmallen men att vi skulle fortsätta och bli bättre på att fylla i och använda oss av den. Under det här året har vi verkligen använt oss av projektmallen och kommit vidare i projekten med hjälp av den. Nya lärdomar Vi har under pedagogiska handledningar fått mycket lärdom om hur man går tillväga från början av och under ett projekt. Att vi alltid ska gå tillbaka till bakgrund, syfte och mål och svara på de frågor vi ställt oss. Att vi kritiskt ska granska de val vi gör, de frågor vi ställer och om de gör någon skillnad. Hur går vi vidare och varför? De frågor vi ställer, gör de någon skillnad? Kanske hade en annan sorts frågor (särskilt vid mamma/pappaintervjuerna), eller bara ett samtal varit mer intressant för barnen och också fått igång berättandet. Vi pedagoger kände ändå att de frågor vi valde var så nära vi kunde komma ett litet barns erfarenheter och vardag.
15 Vilka berättare får barnen bli? När får barnen bli berättare? Berätta för mig - Jag lyssnar på dig Berätta för mig kan inte existera utan att Jag lyssnar på dig. Barnen får bli berättare under vistelsen på förskolan. Det behövs tid, engagemang och respekt från alla inblandade (barn, vuxna, föräldrar, pedagoger) för att bli bra lyssnare. Känslan att få bli lyssnad på är viktig för att också kunna bli en berättare, tex när man spelar upp Bockarna Bruse inför en publik, eller att kunna föra ett samtal/ha en dialog, att jag kan få göra min röst hörd även om någon annan vill komma till tals eller till och med tycker olika. Vi ska bli lyssnare.
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merSagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.
Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merMål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merHandlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merArbetsplan Violen Ht 2013
Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta
Läs merBlåbärets Kvalitetsredovisning
Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan
Läs merFenomen som undersöks
Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merKultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA
LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA Innehållsförteckning Faktauppgifter 3 Normer och värden...4 Utveckling och lärande.5-6 Barns inflytande 7 Förskola och hem.8 Samverkan med förskoleklass...8
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Läs merMål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merMål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merUtdrag från Lpfö 98/10,s9-11.
Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
Läs merBjörnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Läs merHandlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merDatum för utvecklingssamtalet
Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja
Läs mer- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
Läs merHandlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014
2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merArbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergets förskola avdelning 1 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Läs merTisdag den 27 september 2016
Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt
Läs merAvdelning Sporrens utvärdering 2014-2015
Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.
Läs merFjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Läs merVerksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven
Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merLyckans mål 2016/2017
Lyckans mål 2016/2017 Innehållsförteckning Vårt tema- I böckernas värld 2 Matematik 3 Språk 4 Förskola-Hem 5 Värdegrundsarbete 6 Teknik-Naturvetenskap 7 Vårt tema Vårt tema för verksamhetsåret 2016/2017
Läs merFrån gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Notbladets förskola 2017-2018 Vår grundverksamhet: Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på morgonen.
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merFunktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E
Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merArbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merUTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola
UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade
Läs merArbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet
Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019 Avdelning Månskenet Välkommen till Månskenet Förskolan ska sträva efter att främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Verksamheten
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merVästra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.
ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt 2016 På Älven har vi tillgång till olika former av material och föremål som gör det möjligt för barnen att utforska och undersöka fenomen och företeelser i omgivningen och
Läs merKvalitetsarbete. Lilla Paletten
Kvalitetsarbete Lilla Paletten 2015-2016 Årets kvalitetsarbete redovisas genom följande områden utifrån Läroplanen för förskolan 1998, reviderad 2010; Förskola och hem Normen och värden Barns inflytande
Läs merVälkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år
Läs merHandlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,
Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs mer2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger
SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) 2012-10-30 2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN MUNKEBO FÖRSKOLA 2 (8) Lokal arbetsplan
Läs merVATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING
SYFTE OCH MÅL för att varje barn i förskolan ska: Lpfö 98 rev.2016 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar
Läs merKvalitetsberättelse
Kvalitetsberättelse 180921 Vår förskola Klintforsens fsk, Kräftan Pedagogisk lärmiljö Omsorg och rutiner: Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider, intressen
Läs merVerksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom
Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också
Läs merVerksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013
Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merTEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala
Läs merArbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merPROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering
2017-09-06 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 Målformulering Vi vill med projektet stimulera och utmana barnen till ett lustfyllt lärande. Vi kommer tillsammans med barnen utforska
Läs merVälkommen till vår förskola Karamellen
Välkommen till vår förskola Karamellen Verksamhetsplan Innehållsförteckning Värdegrund och förskolans uppdrag utifrån Lpfö 98/10 Om Norlandias värdegrund Fakta om vår förskola Så arbetar vi med normer
Läs merPROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering Rev
2017-09-06 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 Målformulering Rev. 2018-01-08 Vi vill med projektet stimulera och utmana barnen till ett lustfyllt lärande. Vi kommer tillsammans
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merHandlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016
2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merFörslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015
Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet
Läs merSvalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter
Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merJag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning
Läs merVerksamhetsplan för Malmens förskolor
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Läs merARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13
ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att
Läs merDokumentera med ipad i förskolan
Dokumentera med ipad i förskolan "Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt - om och om igen - och vi gör oss synliga för oss själva." Monica Niemi Dokumentera med text och bild
Läs merHos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde
Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar S:t Jörgens skolområde Ditt barn har 100 språk. Alla barn är nyfikna. Nyfikenhet ger inspiration. Inspiration väcker lusten att lära. Ditt barn har 100 språk.
Läs merVerksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2013-2014 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder 1-3 år och en grupp med barn i ålder 3-5 år.
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Sankt Pauli förskola 2016-2017 Planering och genomförande: Genomgång av barngruppens sammansättning och behov Läroplanens mål grunden för planeringen av den pedagogiska verksamheten.
Läs merInomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.
Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska
Läs merNyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Läs merHandlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merVerksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merSeptember 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.
September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger
Läs merVåra tankar kring temat:
HATTIFNATTARNA Läsår 2015/2016 Våra tankar kring temat: Nytt tema för kommande läsår är Barbapapa. Vi kommer att utgå ifrån boken "Barbapapas resa" Barbapapa växer upp i en trädgård och snart växer han
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merVerksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.
Läs mer