Budget 2015 Fördjupningsområde: Förskoleklass; verksamhet och övergångar
|
|
- Arne Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Budget 2015 Fördjupningsområde: Förskoleklass; verksamhet och övergångar Barn- och utbildningsnämnd Förskoleklassen får sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Lek och skapande ingår som väsentliga delar av det aktiva lärandet och elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. 1 Genom att sätta sig in även i förskolans läroplan kan lärare i förskoleklass upptäcka likheter och skillnader i båda skolformerna vilket kan bidra till ökad förståelse för till exempel vad det kan innebära att kombinera förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. 2 Eva Hoas Lena Wallin 1 Skolverkets hemsida 2 Skolverkets material Diskussionsunderlag för förskoleklassen utgiven 2011
2 Innehållsförteckning 1 Uppdrag och bakgrund Förskoleklassens uppdrag enligt skollagen och läroplan Samverkan med förskola Genomförande Resultat Förutsättningar för personalen Verksamheten i förskoleklassen Övergång till fritidshem Analys Förbättringsområden övergångar 2(12)
3 1 Inledning Förskoleklass i Danderyds kommun är en bra verksamhet. Ambitionsnivån hos pedagogerna är hög och föräldrarna är i hög grad nöjda med verksamheten. Pedagogerna uttryckte själva att de ville utveckla sitt arbete och samarbete med både förskola och skolår 1-3. Personaltätheten är hög och vikarier behövs inte när någon pedagog är frånvarande då grundbemanningen är god. I denna rapport fokuserar vi på de förbättringsområden som vi uppfattar som väsentliga för att göra verksamheten ännu bättre. Skolverket tar fram allmänna råd för förskoleklassen. Vi har valt att inte redovisa rapporter om förskoleklass angående forskning eller annat. Denna rapport bygger på våra observationer och intervjuer under ett antal besök i förskoleklass under våren Uppdrag och bakgrund Målet med studien är att få en bild av hur väl skolorna i Danderyd lyckas med uppdraget att uppfylla läroplanens mål för förskoleklassen. Studien ska identifiera vilka insatser som behöver göras för att samverkan med avlämnande förskola och mottagande skola (årskurs 1) ska bli bättre och för att stötta utvecklingen av befintlig verksamhet. Vi har genomfört studien utifrån följande frågeställningar: Underlättar eller försvårar skolans organisation för förskoleklassens personal att lyckas med uppdraget? Vilka samarbeten finns för övergång mellan förskola/skola, skola/fritidshem och förskoleklass/årskurs 1? Vilka metoder används för att underlätta övergången mellan förskola och skola för eleverna? Hur stimuleras varje elevs utveckling och lärande? Hur har läroplanen översatts till verksamhet? 2.1 Förskoleklassens uppdrag enligt skollagen och läroplan Förskoleklassen infördes som egen skolform år Det är en frivillig skolform som ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Verksamheten i förskoleklassen omfattas av skollagen och den läroplan som gäller för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att erbjuda avgiftsfri förskoleklass som ska omfatta minst 525 timmar per läsår. För förskoleklassen skall det finnas en rektor och utbildningen i förskoleklassen ska systematiskt och kontinuerligt planeras, följas upp och utvecklas såväl på huvudmannanivå som på enhetsnivå. Förskoleklassen får sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Lek och skapande ingår som väsentliga delar av det aktiva lärandet och elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. Det är tillåtet för 6-åringar att fortsätta i förskola men i Danderyds kommun gäller detta bara om det finns särskilda skäl. Organisationen i Danderyd bygger på att alla 6-åringar ska börja i förskoleklass. Idag går så gott som alla sex-åringar i förskoleklass. övergångar 3(12)
4 övergångar 4(12)
5 2.2 Samverkan med förskola I samtal med förskolepersonalen och i deras kvalitetsdokument framkommer att de upplever att deras arbete med barnen i större utsträckning borde tas tillvara vid övergången till förskoleklassen. Det saknas ofta rutiner för ett mer strukturerat arbete. De kommunala förskolorna och skolorna i Djursholm har haft ett samarbete under flera år som fungerat bra för dem. Däremot har de fristående förskolorna inte haft lika omfattande samverkan vilket de saknat. Stocksund har inlett ett arbete kallat bryggan där både fristående och kommunala förskolor bjuds in. Vid övergången för barn med särskilda behov finns en rutin att förskolan initierar ett samtal med förskola, föräldrar och förskoleklass/skola när skolvalet är klart. Det finns då ingen sekretess att beakta utan det är en bra grund för ett fortsatt samarbete. Det är särskilt viktigt att dessa barn får så bra förutsättningar som möjligt i förskoleklassen och på fritidshemmet. 3 Genomförande Skolexpert och förskoleexpert från utbildnings- och kulturkontoret (UKK) genomförde besök på utvalda skolor under vårterminen Studien omfattar både övergång mellan förskola/förskoleklass, förskoleklass/årskurs 1 samt förskoleklass/fritidshem. Besöken bestod av observationer och samtal enligt en i förväg utskickad planering. Fyra skolor valdes ut, bland annat avseende på område, storlek samt regi (kommunal och fristående). Skolledningarna tillfrågades och information om syfte och genomförande skickades ut. Totalt besöktes 8 förskoleklasser med fritidshem. Två mindre enheter med både skola och förskola intervjuades angående arbete med övergångar från förskola till förskoleklass. De skolor som valdes ut var Baldersskolan, Danderyds Montessoriskola, Hagaskolan och Långängsskolan. Intervjuer kring övergångar mellan förskola och förskoleklass genomfördes med skolledare från Vendestigens förskola och skola samt Elevverket/Småbarnsskolan. Studien började med att vi tillsammans gjorde besök i utvalda verksamheter för att observera hur verksamheten bedrivs. Besöken bestod av observation i förskoleklass och besök på fritidshem, samtal med pedagoger både i förskoleklass och i fritidshem. Återkoppling till ansvarig skolledare gavs antingen direkt efter observationen eller vid senare tillfälle. Besöken tog ungefär en dag per skola. Skolorna ombads planera inför vårt besök. Dels förbereda de pedagoger som skulle få besök och dels planera tid för samtal. Det schema som skolorna skickade till oss inför besöken var olika tydligt planerade, men vi mottogs alltid väl och fick en god tillgång till alla förskoleklasser, fritidshem och dess personal. Vi stämde alltid av det utskickade schemat med personalen på morgonen och stämde av eventuella förändringar. övergångar 5(12)
6 Observationen Vi fokuserade på följande områden: Ett tydligt värdegrundsarbete Förhållningssätt mellan elever och personal. Arbetsklimat för elever Stöd till elever att : o Bli utforskande självständiga och nyfiken o Samarbeta o Utveckla sitt språk o Utveckla matematiskt tänkande o Utveckla förmågor inom naturvetenskap Hur modern teknik integreras i lärandeprocesser Dokumentation av elevers lärande Miljön som stöd för lärandet Elevers ansvar för det egna lärandet Samtal I samband med observationen hölls samtal med personalen. Vi gav återkoppling och ställde frågor utifrån det vi sett med fokus följande områden: Finns ett generellt erfarenhetsutbyte med förskolan gällande arbetssätt. Finns ett generellt erfarenhetsutbyte med årskurs 1 gällande arbetssätt. Är förskoleklass/fritidshem en integrerad del av skolan? Hur utövar skolledningen styrning av förskoleklassen Vilket stöd finns på skolan för elever med särskilda behov? Samverkan med elevhälsoteamet? Finns strategier för övergångar mellan skolformerna. 4 Resultat 4.1 Förutsättningar för personalen Ledning, samverkan och tillhörighet inom skolan Förskoleklassens verksamhet ska utgå från läroplanen. Rektor är ansvarig för verksamheten. Vid våra besök framkom att skolledningens delaktighet och styrning i de flesta fall behöver förbättras. Personalens upplevelse varierade mellan följande att förskoleklassens personal är en helt egen, isolerad grupp som inte har skolledningens uppmärksamhet eller samverkar med lärare i andra årskurser att förskoleklassens personal får uppmärksamhet om man själv tar initiativet att förskoleklassens personal har samma status som alla andra lärare Ett vanligt sätt att uttrycka sig på från skolledningens sida är personalen är så duktig, verksamheten rullar på. Personalen upplevde i många fall en frustration över att deras kunskap om barnen inte togs till vara vid övergången till årskurs 1 eller senare. Det vanligaste sättet att arbeta på skolorna var övergångar 6(12)
7 att personalen som undervisade i förskoleklassen inte följde med gruppen till årskurs 1 utan startade om med en ny grupp. Detta innebar att gruppen inte självklart fungerade i årskurs 1 som den fungerat i förskoleklass. Lärarna i årskurs 1 får börja om med gruppen både med värdegrundsarbete och arbetsklimatet i klassrum och utanför. Det var också vanligt att förskollärarna inte självklart blev inbjudna till skolans fortbildningssatsningar. Det är tydligt att det faktum att förskoleklassen inte är obligatorisk gör att den inte ges utrymme på gemensamma möten på skolan. Alla elever i förskoleklasserna var även inskrivna på fritidshemmet. Verksamheten delades mellan förskoleklass före lunch och fritidshem efter lunch. Samplaneringsmöjligheterna för fritidshemspersonalen varierade mellan skolorna. Där det fanns en tydlig struktur för vem som var ansvarig och där det fanns regelbundna samplaneringstillfällen upplevde vi att fritidshemmet var en viktig del av verksamheten Personal I samtliga åtta förskoleklasser var man organiserad i lag om tre personer. Kompetenserna i varje grupp varierade men minst en var behörig förskollärare, vanligtvis två. Behörigheter hos personalen var förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. Förskollärarna ansvarade för förskoleklassen och en pedagog hade uttalat ansvar för fritidshemmet. I flertalet av de studerade skolorna hade någon av förskollärarna grundskollärarbehörighet från förskola till år 3. Skolledningen ansåg generellt att bemanningen räckte till för att ta hand om alla barn, även de med särskilda behov Lokaler och skolgård Lokalerna fungerade överlag väl som stöd för verksamheten. Behovet av plats för samling med alla, mindre utrymmen för att dela upp barnen i gruppaktiviteter, närhet till ett rikligt material fanns tillgodosett på de flesta skolor. Där rummen organiserats för lekar och kreativa aktiviteter gav det en tydlig bild av blandning mellan förskola och skola. På skolor med flera förskoleklasser hade man eller planerade man att ha alla föreskoleklasser i direkt anslutning till varandra. Eleverna hade sitt fritidshem i samma lokaler som förskoleklassverksamheten. En av skolorna hade integrerat förskoleklassens elever i ett åldersblandat fritidshem. Skolgårdarna var väl anpassade efter elevernas behov och användes mest för egen rörelse och lek Mat Lunchen i matsalen var oftast välplanerad. Eleverna fick gott om tid att hämta sin mat och äta den i lugn och ro. De åt ofta sist för att inte stressas av äldre elever. Ansvaret för att ta hand om sin miljö, dvs äta upp det som var på tallriken samt städa upp efter sig, var tydligt och det var även vanligt med en tyst stund då ingen fick prata. Alla hade bestämda platser även personalen. På de enheter där lunchen är sen serveras ett litet mellanmål på förmiddagen. Dessa varieras mellan en liten frukt till medhavd matsäck. Barngruppen blir orolig och flera barn uppvisar klara trötthetstecken om de inte fått mellanmål på förmiddagen. övergångar 7(12)
8 4.2 Verksamheten i förskoleklassen Verksamheten var väl strukturerad. Det fanns tydliga rutiner och upplägg av dagens aktiviteter som eleverna var väl förtrogna med. Verksamheten startade med en samling. Den lades upp olika på olika skolor men ett gemensamt inslag var upprop, dagens datum med veckodag och månad samt genomgång av dagens planering. Det var vanligt att eleverna delades upp i mindre grupper så att en personal hade ansvar för en grupps arbete. Ibland var grupperna nivågrupperade framförallt vid språkutvecklande arbete Kunskaper Tolkningen av vad läroplanens mål kunskaper innebär för förskoleklassen är inte entydig. Vi ser skolor där det finns en plan för vad som ska tas upp i förskoleklassen men den är inte alltid förankrad hos skolledningen. Alla enheterna arbetade med språket, naturvetenskap och matematik. I de kommunala enheterna användes NTA 3 som metod. Under vår observation höll de enheterna på med mätning. Eleverna tränades på uppfattning om vad som var längst och skulle sedan mäta med en remsa. Remsorna jämfördes sedan och placerades i storleksordning. Det övriga arbetet med matematiska förmågor som vi såg upplevde vi inte som särskilt utmanande, intresseväckande eller kreativa. De digitala lärverktyg som finns för barn användes inte eftersom det inte fanns lärplattor att tillgå. Ett bra exempel vi såg var arbetet med matematiksagor. Danderyds kommun har erbjudit alla förskollärare och lärare för elever i yngre åldrar fortbildning i matematik, en mycket uppskattad utbildning bland de som deltog. I stort sett alla skolor använde Bornholmsmodellen för att arbeta med elevernas språkutveckling. Vanligtvis delades eleverna upp i grupper för att kunna arbeta på sin individuella färdighetsnivå. På en enhet har den som har lägst utbildning av personalen hand om den grupp som behöver mest hjälp. Elever med särskilda behov ingår i grupperna och har i regel inget särskilt stöd. Skolledning och lärare konstaterar att eftersom de är tre personal på barn ska var och en kunna få stöd på sin nivå. Vi kan konstatera att i de grupper där verksamheten är mest lik den vanliga skolan så är flera barn oroliga och får negativ uppmärksamhet från personalen. Ett oroligt barn sitter i ett hörn av lokalen tillsammans med en personal i väntan på att barnet ska bli lugn. Det pågår ingen dialog mellan personal och barn. Det finns också grupper där det är självklart att alla får hjälp och stöd när det behövs och det kan lika gärna vara en kamrat som hjälper till. 3 NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) är ett material för förskolan och grundskolan. Se övergångar 8(12)
9 4.2.2 Ansvar och inflytande Förhållningssättet hos personalen varierade. I ett par grupper såg vi utmärkta exempel på hur eleverna fick vara med i planering av ett moment och hur deras idéer togs på lika stort allvar som en vuxens. I dessa grupper syntes det tydligt att eleverna tog ansvar för sitt eget och sina kamraters lärande. Det fanns exempel på utvecklingssamtal som var elevledda. Det handlade då om att hela skolan arbetade enligt den metoden, och så även förskoleklassen. I flera grupper såg vi att barnens vilja till delaktighet inte togs tillvara. Personalen ställde en fråga och ville ha ett förutbestämt svar Normer och värden Observationerna genomfördes i slutet av läsåret och största delen av arbetet med att få en gemensam värdegrund för gruppen gjordes under hösten. Det vi kunde se var de gemensamma riktlinjer som tagits fram samt hur dessa efterlevdes. Vi såg exempel på att de gemensamt framtagna reglerna för hur man ska vara mot varandra användes för att följa upp tex en konflikt eller innan en övning. Det fanns flera dokumentationer på hur man är en bra kompis. I en grupp använde läraren EQ-träning och massage för att skapa tolerans och respekt. Men det var inte alltid som den överenskomna värdegrunden följde med till fritidshemsverksamheten Arbetsmetoder Förskoleklassen får sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Lek och skapande ingår som väsentliga delar av det aktiva lärandet och elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. Det vi ser är att mycket av övningarna är att fylla i svar eller rita linjer på ett färdigtryckt material eller i en arbetsbok. Inte någonstans ser vi elever som tränar på dator eller lärplatta. Det fanns oftast en dator i klassrummet men vi såg inte att den användes för lärandet utan mest för administration. Inom NTA användes materialet som är mycket konkret och kreativt. Här fick eleverna själva klippa och sätta upp sina remsor i ett diagram. Tematiska arbetssätt var vanligt. Vi såg exempel på teman kring rymden, besök på operan och barnens egna sagoböcker mm. Leken som arbetsmetod var inte så vanligt utan oftast fanns tid då eleverna lekte själva utan de vuxnas deltagande. Däremot var det vanligt att eleverna skulle sitta vid sina bord och arbeta med olika moment på egen hand med pedagoger som ledde arbetet. De gemensamma samlingarna genomfördes alltid på den särskilda mattan på golvet. övergångar 9(12)
10 4.2.5 Samverkan med förskola och årskurs 1 Övergången från förskola till förskoleklass och från förskoleklass till år 1 upplevs ofta av den avlämnande personalen att deras kunskaper om barnen inte tas tillvara. Förskoleklassen lever ofta sitt eget liv och personalen önskar en större delaktighet med övriga skolan. Förskolepersonalen upplever ofta att det är barnens sociala kompetenser som efterfrågas och inte barnens kunskaper och intressen. Vi hörde flera gånger synpunkter på att eleverna redan hade färdigheter från förskola respektive förskoleklass som man hade planerat att lära dem i nästa årskurs. Det fanns flera förskollärare som gärna skulle fortsätta som lärare i år 1 så de kunde följa elevernas lärande under flera år. Bland pedagogerna i förskoleklassen fanns tankar om att en grundskollärare skulle kunna fortsätta ha eleverna även i år 1. Projektmedel har beviljats flera skolor för att ha ett projekt i förskoleklass och år 1 som förhoppningsvis leder till ett djupare samarbete och bättre resultat för eleverna. På Vendestigens och Småbarnsskolan/Elevverket där det är samma företag som driver både förskola och skola har barnen en lång inskolning och deltar i olika teman och gör många besök i verksamheten. Personalen har gemensamma planeringsdagar och är helt insatta i varandras arbete. Nya barn som kommer från andra förskolor försöker de även ha en nära kontakt med. Övergången mellan förskoleklass och år 1 fungerar väldigt bra och det är vanligt att personalen är densamma. 4.1 Övergång till fritidshem Fritidshemmens verksamhet studerades inte lika omfattande som förskoleklassens utan här hade vi fokus på i vilken utsträckning de var integrerade. Den vanliga strukturen var att förskoleklassverksamheten startade ca och avslutades i och med lunchen. Fritidshemmens verksamhet startade med en längre utevistelse efter lunchen. Innan förskoleklassen börjar finns morgonfritids för de elever som kommer tidigt. Fritidshemmens verksamhet var ofta väl planerad med beskrivande dokument. Personalen var oftast densamma men ansvaret var tydligt uppdelat så att en förskollärare hade ansvaret för förskoleklassen och en annan pedagog för fritidshemmet. Fritidshemmet hade ofta en egen samverkansorganisation med övriga förskoleklasser eller t.o.m. med hela skolans fritidshem. Ingenstans såg vi att arbetet från förskoleklassen fortsatte på fritidshemmet eller att barn som haft svårt med t.ex. en matematikuppgift fortsatte arbeta med den på fritidshemmet men kanske på ett annat sätt. 5 Analys Vi ser att det faktum att förskoleklassen inte är obligatorisk medför att den hamnar utanför skolans gemensamma arbete. Skolledningen väljer ofta att ha en organisation för förskoleklassen som medför att den blir isolerad från övriga skolan. Under vår återkoppling till skolledningen efter besöken händer något med förståelsen för förskoleklassens förutsättningar och möjlighet som bidragande resurs. Skolledningarna medger i samtalen att de vet för lite om förskoleklassen verksamhet. Skolledningarna behöver vara mer delaktiga i förskoleklassens verksamhet. Det ska inte hänga på den enskilde pedagogens initiativ att verksamheten ska vara en naturlig del av skolan varken när det gäller samverkan eller kompetenshöjande insatser. övergångar 10(12)
11 Den röda tråden för barnets lärande från förskola till och med år 1 saknades. När det gäller kunskapen om avlämnande och mottagnade skolforms verksamheter behöver den förbättras. För att förskoleklassen ska kunna ta vid där förskolan slutat krävs det att de känner till hur man arbetar i förskolan. Barnens kunskaper och intressen som grundats i förskolan ska utvecklas i deras fortsatta lärande. Förskolan behöver även kunskap om hur arbetet i förskoleklass/fritidshem och skola fungerar så de vet vad barnen går vidare till för verksamhet. Vi ser goda exempel där eleverna tillsammans med pedagogerna aktivt deltar i lärandet. Men alla pedagogerna ser inte alltid barnet som den kompetenta eleven. Förhållningssättet är då att pedagogen har svaret vilket reducerar elevens delaktighet. Syftet med samlingarna med alla barn var inte alltid tydliga och välplanerade. Vi har sett exempel på att de använts för att utvärdera, reflektera och dokumentera det man gjort tillsammans. Men också flera exempel på att pedagogerna inte tog tillvara elevernas frågor eller funderingar utan stressade igenom samlingarna för att hinna med det man planerat. Bornholmsmodellen används strukturerat och välplanerat. Eleverna får utmaningar på sin nivå och blir aktiva deltagare. Det märks tydligt att eleverna tycker det är roligt. Konkretisering av matematiken genom laborativa inslag behöver förbättras. Leken som metod saknas alltför ofta det är mer av skola än av förskola. Mycket av det material som användes var färdigtryckt material som eleverna skulle fylla i. Dessa samlades sedan som dokumentation på vad eleverna lärt sig. De digitala lärverktygen saknades helt. Det finns många appar för träning av färdigheter och träning av samarbete mellan eleverna men när vi frågar efter detta så får vi svaret att det inte finns lärplattor till förskoleklasserna. De digitala lärverktygen hjälper eleverna att få syn på sina egna lärprocesser när de får dokumentera med bild eller film. Vi upplever också att kompetensen saknades hos personalen, men intresset finns. Personalen har erbjudits utbildning i konkret matematik av kommunen men det behövs erfarenhetsutbyte mellan skolorna för att få arbetet att ta fart. Uppdelning i mindre grupper upplevde vi positivt. Barnen fick mer utrymme och uppmärksamhet av pedagogerna utifrån sina förutsättningar. Däremot såg vi vid något tillfälle att det inte alltid var den mest kompetenta pedagogen som tog hand om de elever som behövde mest stöd. Vi tycker att planeringen av luncherna är bra. De flesta äter i sista matlaget och får då äta i lugn och ro. Det är också bra med de tysta minuterna för att skapa lugn och ro. I de förskoleklasser där man inte hade ett mellanmål på förmiddagen märktes tydligt att många elever blev trötta och irriterade vilket orsakade en del oro i gruppen. Barn behöver näring för att fungera i gruppen. Konflikten mellan de olika skolformerna kring var eleverna ska få kunskaper inom tex bokstäver och språk är ibland tydligt. De elever som redan kan läsa utmanas ibland inte tillräckligt. De hålls tillbaka för att inte lära sig för mycket. övergångar 11(12)
12 6 Förbättringsområden Ett antal områden har vi identifierat som nödvändiga för att stärka förskoleklassens position i skolan, lyfta verksamheten samt skapa den röda tråd mellan förskola och skola som skollagen föreskriver. Styrning och ledning och organisation En tydlig planering med samtliga pedagoger, inklusive fritidshemspersonalen, kring elevens lärande från och med förskoleklassen till årskurs 3. Kontinuitet med personal kring eleven från förskoleklass till år 3 så att eleverna inte byter samtliga pedagoger från ett år till annat. Skolledare som tydlig pedagogisk ledare även för förskoleklassen Förskoleklassens personal ska få kompetensutveckling inom relevanta områden ex.vis språkutveckling och laborativ matematik Helhetssyn på elevens förutsättningar för lärande behov av mat och rast Samverkan förskola och förskoleklass. Utbildning kring uppdragsförståelsen hur skolans läroplan bygger vidare på förskolans Erfarenhetsutbyte kring metoder och innehåll mellan förskola och skola inkl förskoleklass och fritidshem Förbättra kunskapsöverföringen om den individuella eleven mellan skolformer Kommunövergripande verktyg för samverkan mellan alla förskolor, pedagogisk omsorg och skolor för att i enlighet med skollagen underlätta övergångar mellan skolformerna för varje barn. Genomförande av uppdraget Tillgång till digitala lärverktyg under den dagliga verksamheten. Kompetensutveckling och inspiration för personalen i hur digitala verktyg kan användas för elevernas utveckling och lärande samt dokumentation Förskollärarnas kompetens i hur leken används som metod för lärande ska lyftas, spridas och utvecklas. Träning av elevens förståelse för sitt lärande genom att utvärdera, reflektera och dokumentera tillsammans tex vid läsning eller experiment eller lek. övergångar 12(12)
Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun
Charlottenbergs förskola Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman Nacka kommun Gunilla Biehl Nacka kommun Vecka 17 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merIdala Förskola. Danderyds Kommun
Idala Förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman Nacka kommun Gunilla Biehl Nacka kommun Vecka 16 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBackeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merPrästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA
BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09
Läs merSnickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka
Snickarbarnens förskola Sollentuna kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka 14 2017 2017-04-08 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merRegina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun
Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan
Läs merSvalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun
Svalans Montessoriförskola i Danderyd Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Siv Kevin Sollentuna kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Veckorna 41 och 42, Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merHT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd
HT-2018 Vendestigen skola och förskola AB Danderyd Observationen genomfördes av: Ann-Sofie Nöteberg, Nacka Anna Natéus Vecka 45, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas bild
Läs merSaltisbarnens Montessoriförskola. Nacka kommun
Saltisbarnens Montessoriförskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby kommun Birgitta Andrén, Upplands Väsby kommun Vecka 41, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan
Läs merÄlta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola
Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men
Läs merSvalans Montessoriförskola Rindavägen. Danderyds kommun
Svalans Montessoriförskola Rindavägen Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Regina Bergendahl Nacka kommun Siv Kevin Sollentuna kommun Veckorna 41 och 42, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan
Läs merSvea Montessoriförskola. Danderyds kommun
Svea Montessoriförskola Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Jessica Sahlin Jansson, Nacka kommun Emma Walle, Nacka kommun Vecka 45, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Förskolan Backsippan; Blackstad Förskola 3 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Läs merDjursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun
Djursholms Montessoriförskola Svalan Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Regina Bergendahl Nacka kommun Siv Kevin Sollentuna Kommun Veckorna 41 och 42, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan
Läs merVälkomna till Toftaskolan
Välkomna till Toftaskolan - Förskoleklass och fritidshem läsåret 2019/2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN 2019-01-31 1 Kvällens program 18.00-19.30 Presentation av personal i förskoleklass, på fritidshem och i elevhälsan
Läs merDaggkåpans förskola. Nacka kommunen
Daggkåpans förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v. 20 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merFutura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merKvalitetsredovisning. Totebo förskola; Pandan
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Totebo förskola; Pandan Förskola 1 5 år och pedagogisk omsorg 6 10 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merTillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun
Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling
Läs merKvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015
2015/08/14 Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015 Sammanställd av: Anna-Lena Elfsberg, bitr. förskolechef Planer mot diskriminering och kränkande behandling Varje avdelning arbetade
Läs merKvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merVerksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde
Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merAtt leka sig in i skolans värld
Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merFiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen
Fiskarhöjdens förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Helena Aldén Upplands Väsby kommun Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Danderyds kommun Vi observerar Fisksätra förskolor under
Läs merArbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009
Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009 Arbetsplanen gäller under 2009-2010 och utgår ifrån den aktuella skolplanen för Karlskrona kommun, läroplanen för förskolan (Lpfö 98) och läroplanen
Läs merVERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merArbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22
Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk
Läs merSystematiskt kvalitetsarbte Sigfridsborgs skolenhet
Systematiskt kvalitetsarbte Värdegrund & Idé GRUNDEN SOM VI VILAR PÅ Den ska finnas med i bakhuvudet hela tiden! Lika Unika Allas lika värde Använd begreppen Tala om orden Vad betyder orden Tillsammans
Läs merFörskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Läs merKvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013. Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och elevgruppernas storlek
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merRapportmall med exempel HT Nora Herrgårds förskola. Danderyds kommun
Rapportmall med exempel HT-2017 Nora Herrgårds förskola Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Regina Bergendahl Nacka kommun Linda Lovén Nacka kommun Veckorna 39 och 40, 2017 Innehållsförteckning
Läs merVERKSAMHETSPLAN Mogata skola
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Mogata skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2018/19 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merBovallstrands skola, förskola och fritidshem
Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:
Läs merBilaga till årsredovisning 2014. Barn- och utbildningsnämnden
Bilaga till årsredovisning 2014 Barn- och utbildningsnämnden 1 Statistik för förskola och pedagogisk omsorg 1.1 Personaltäthet och utbildningsnivå i förskolor i Danderyd Statistiska Centralbyrån (SCB),
Läs merHjorteds förskola; Kattbjörnen
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Hjorteds förskola; Kattbjörnen Förskola 1 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merVERKSAMHETSPLAN Brobyskolan
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merVerksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass
Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merKvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun
Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merLOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Läs merSenast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Läs merPLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
Läs merSkolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen
Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Varför stödmaterial för förskoleklassen? Ny skollag och ny läroplan Förbättra likvärdigheten Tydliggöra rektorns ansvar Bidra till kompetensutveckling diskussionsfrågor
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15
2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merStrategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun
Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.
Läs merTEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merBedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen
DATUM 16-11-16 BUN 2016.170 SID 1/6 Beslut efter tillsyn Nalle-Maja 161116 Vallentuna kommun är tillsynsmyndighet för fristående förskolor med ett godkännande i Vallentuna kommun. Tillsynsbesöket tillsammans
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merKvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14
1 (6) Datum Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Läs merBlåbärets Kvalitetsredovisning
Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan
Läs merKvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)
Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015) Välkomna! Kevinge förskola är en kommunal förskola i västra Danderyd med fyra avdelningar för barn i åldern 1-5 år. Förskolan ligger centralt och naturskönt
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merBjörnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merKvalitetsredovisning förskola 2017
Kvalitetsredovisning förskola 2017 RÅGEN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 Övrigt arbete inom läroplansområdet...
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merEn förskola på kristen grund
En förskola på kristen grund Arbetsplan 2018-2019 Innehållsförteckning 1. Värdegrund 2. Organisatoriska förutsättningar 3. Pedagogiska förutsättningar (byta rubrik) 3.1 Miljö och material 3.2 Ett utforskande
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Läs merJollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika
Läs merAlexanderskolan. Nacka kommun
Alexanderskolan Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl, Nacka kommun Christina Lundström, Sollentuna kommun Veckorna 49 och 50, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs mer1. Inledning Förutsättningar... 3
Verksamhetsrapport för Torsångs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal... 3 2.3.1.
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merMontessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun
Montessoriförskolan Delfinen Sollentuna kommun Observationen genomfördes av: Linda Lovén Nacka kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Vecka 43, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merKvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016
Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola...
Läs merSmåbarnsskolan Danderyds kommun
Småbarnsskolan Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Vecka 47, 2017 1 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur observationen
Läs merVi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3
Läs merKvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15
Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merArbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs mer