Bilaga till årsredovisning Barn- och utbildningsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga till årsredovisning 2014. Barn- och utbildningsnämnden"

Transkript

1 Bilaga till årsredovisning 2014 Barn- och utbildningsnämnden

2 1 Statistik för förskola och pedagogisk omsorg 1.1 Personaltäthet och utbildningsnivå i förskolor i Danderyd Statistiska Centralbyrån (SCB), som sköter insamling av uppgifter om personaltäthet och andelen med pedagogisk högskolebehörighet, ändrade rutiner under Insamlingen blev betydligt mer komplicerad för enheterna och förvaltningen har inte lyckats samla in uppgifterna för de fristående enheterna. Förskola (kommunal) Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Altorps förskola 5,6 Baduhilds förskola 4,1 Borgens förskola 5,4 Förskolan Sätra äng 5,2 Hildingavägens förskola 5,5 Kevinge förskola 5,4 Kornvägens förskola 6,0 Majstigens Förskola 4,5 Nora Herrgårds förskola 5,2 Norra Åsgårds förskola 5,7 Pärlans förskola 3,0 Rosenvägens förskola 4,4 Skogsgläntans förskola 5,7 Trappgränds Montessoriförskola 4,9 Vitsippans förskola 5,5 Totalsumma 5,1 Andel årsarbetare med pedagogisk högskolebehörighet 2 Statistik för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Betyg i årskurs 6 Andel (%) med A-E Danderyd Genomsnittlig betygspoäng Danderyd Ämne Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Bild ~100 ~ ,2 17,2 13,6 Engelska ~100 ~100 ~100 16,3 16,7 16 Hem- och konsumentkunskap ,4 15,8 13,3 Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 2(28)

3 Idrott och hälsa Matematik Musik Biologi Fysik Kemi Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik ~ ~ ,7 15,5 ~ ~100 15,9 16,4 15,6 ~ ~100 16,4 17,6 15,5 ~ ~100 14,5 15,1 14,1 ~ ~100 14,4 14,8 14,1 ~ ~100 14,3 14,8 13,8 ~ ~100 15,2 15,6 14,8 ~ ~100 15, ,9 ~ ~100 14,9 15,6 14,2 ~ ~100 14,6 15, ,9 16,3 13,7 ~100 ~100 ~100 15,1 16,3 14,1 ~ ~100 14,5 14,9 14,1 Kommentarer: Ett genomsnittligt meritvärde tas inte fram för årskurs 6. ~100 innebär att färre än 10 elever inte klarat kravnivåerna i ämnet. Betygsskalan går från E-A där E har värdet 10 och A har värdet 20. Ett genomsnittligt betyg på C innebär 15, Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 3 Antal och andel elever som har nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3 Danderyd Totalt riket Andel (%)som nått kravnivån av samtl. elever Andel (%)som nått kravnivån av samtl. elever Ämne Delprov Matematik Muntlig kommunikation 99,8 93,8 Matematik Överslagsräkning, huvudräkning 97,7 88 Mönster i talföljder, geometriska Matematik mönster 99,4 94,1 Matematik Positionssystemet, enkla problem 99,4 93,1 Mätning längd, proportionella Matematik samband 89,4 71,6 Matematik Symmetri, skriftliga räknemetoder 93,1 82 Huvudräkning, förståelse för Matematik räknesätten 98,5 91 Svenska Tala: muntlig uppgift 99,4 97,9 Svenska Läsa: berättande text 98,7 94,4 Svenska Läsa: faktatext 97,9 91,8 Svenska Läsa: enskild högläsning 98,5 94,4 Svenska Läsa: enskilt textsamtal 99,6 97,5 Svenska Skriva: berättande text 92,6 90,3 Svenska Skriva: stavning och interpunktion 92,2 89,7 Svenska Skriva: faktatext 87,6 86,2 Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 3(28)

4 Kommentarer: Inget betyg sätts på nationella prov i årskurs 3. Årskurs Resultat på nationella prov i årskurs 6 och ämnesprov i årskurs 9 Andel (%) elever med provbetyg A-E Genomsnittlig provbetygspoäng Ämne Delprov Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Provbetyg ~100 ~100 ~100 15,1 15,9 14,4 Svenska Muntlig förmåga ,6 16,2 15,1 Svenska Läsförståelse ~100 ~100 ~ ,6 16,5 Svenska Skriftlig förmåga 95,8 ~100 93,5 13,1 14,4 12 Matematik Provbetyg 98,8 ~100 ~ ,1 Engelska Provbetyg ~100 ~100 ~100 17,3 17,5 17,1 Engelska Muntlig förmåga ~100 ~100 ~100 16,4 16,5 16,4 Engelska Receptiv förmåga ~100 ~100 ~100 17,5 17,7 17,4 Engelska Skriftlig förmåga 98,4 ~100 97,4 16,6 17,1 16,2 Kommentarer: Från Skolverkets databas Siris. Om antalet elever som inte klarat målen är färre än 10 skrivs resultatet med ~100 Årskurs 9 Andel (%) med provbetyg A-E Genomsnittlig betygspoäng Prov/delprov Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Tala (delprov A svenska) ~ ~ ,9 15,2 Läsa (delprov B svenska) 98,5 ~100 ~100 15,5 16,1 14,8 Skriva (delprov C svenska) 97,4 ~100 95,7 14,2 15,3 13,1 Sammanvägt provbetyg ~100 ~100 ~100 15, ,3 Matematik Provbetyg ~100 ~100 ~100 15,1 15,3 14,9 Tala (delprov A engelska) ~100 ~100 ~100 17,4 17,4 17,4 Läsa och lyssna (delprov B engelska) ~100 ~ ,7 17,8 17,7 Skriva (delprov C engelska) ~100 ~100 ~100 16,7 16,9 16,6 Sammanvägt provbetyg ~100 ~ ,4 17,5 17,4 Kommentarer: Den genomsnittliga betygspoängen för biologi redovisas i Skolverkets databas enbart per skola och inte för hela kommunen. Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 4(28)

5 2.4 Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 Svenska Matematik Engelska Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Samtliga 11,2 65,8 22,9 2, ,8 17,6 73,5 8,9 Fribergaskolan 15,5 65,8 18,7 12,6 72,2 15,2 16,9 78,1 5 Mörbyskolan 15,2 66,4 18,4 0,8 90,2 9 22,8 75,6 1,6 Viktor Rydbergs Samskola 6,9 55,4 37,7 7,8 78,9 13,3 24,7 70,7 4,6 Kommentarer: Nationella prov genomförs under vårterminen. Betyg sätts efter avslutad kurs och läraren ska använda all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven. Därför kan det skilja mellan resultat på nationellt prov och betyg. Jämförelsen ska användas som diskussionsunderlag på skola och huvudman för att säkerställa likvärdigheten i betygssättning. 2.5 Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick slutbetyg per läsår Genomsnittligt meritvärde Andel (%)behörig Andel (%)som nått målen i Alla flickor pojkar till yrkesprogram alla ämnen Fribergaskolan 247,1 264,5 233,5 ~ Mörbyskolan 243,4 257,7 230,6 ~100 88,4 Viktor Rydbergs Samskola 248,2 260,5 232,2 ~100 96,6 Riket (samtliga huvudmän) 214,8 86,9 77,4 Kommentarer: Från Skolverkets databas Siris. Om antalet elever som inte klarat målen är färre än 10 skrivs resultatet med ~100 Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 5(28)

6 3 Statistik för gymnasieskola GBP elever med gymnasieexamen och studiebevis Gymnasieskola Program GBP elever med gymnasieexamen Danderyds gymnasium Ekonomiprogrammet 14,7 14,4 93,5 Danderyds gymnasium Estetiska programmet 14,4 13,5 76,9 Danderyds gymnasium Andel elever med gymnasieexamen Naturvetenskapsprogrammet 16,1 16,0 98,2 Danderyds gymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet 14,2 13,7 87,4 Danderyds gymnasium Teknikprogrammet.. 13,3.. Marina Läroverket Naturbruksprogrammet 16,1 15,9 94,8 Marina Läroverket Riksrekryterande utbildningar 12,4 11,7 77,4 Marina Läroverket Samhällsvetenskapsprogrammet 16,5 16,3 97 Viktor Rydbergs gymnasium Djursholm Ekonomiprogrammet 17,2 17,2 100 Viktor Rydbergs gymnasium Djursholm Naturvetenskapsprogrammet 17,8 17,7 96,3 Viktor Rydbergs gymnasium Djursholm Samhällsvetenskapsprogrammet 16,9 16,7 94,1 Riket Naturbruksprogrammet 14,5 13,8 83,1 Riket Riksrekryterande utbildningar 13,7 12,7 76,5 Riket Ekonomiprogrammet 14,9 14,4 91,4 Riket Estetiska programmet 15,0 14,4 87,4 Riket Naturvetenskapsprogrammet 15,9 15,6 94,7 Riket Samhällsvetenskapsprogrammet 14,7 14,3 90,6 Riket Teknikprogrammet 14,5 13,9 88,2 Kommentarer: Antal elever på Teknikprogrammet med avgångsbetyg var 14 stycken. Antalet elever med gymnasieexamen understeg 10 st, därför utelämnas siffran i statistiken och.. skrivs istället. Gymnasieexamen innebär godkänd yrkesexamen på yrkesförberedande program och behörighet till högskola/universitet för högskoleförberedande program. 4 Intern kontroll 4.1 Redovisning av genomförd intern kontroll 2014 Förvaltningen gjorde för några år sedan en förteckning över rutiner som är aktuella. Sammanlagt 16 rutiner bedömdes utifrån risk och väsentlighet. Varje år har 3-4 rutiner valts ut och undersökts extra noggrant. Utifrån granskningens resultat och kunskaper under aktuellt år har rutiner valts ut för intern kontroll-plan för kommande år. Utöver dessa rutiner tillkommer ett gemensamt granskningsområde för samtliga nämnder, den fastställs av kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 6(28)

7 Sammantaget bedömer förvaltningen att den interna kontrollen är tillräcklig. Rutin/system i intern kontroll-plan 2014 Avvikelse Kontrollmoment Vidtagna åtgärder vid avvikelse När undersöktes område t Ansvari g Skolpeng till förskola och skola Några avvikelser uppmärksammades och rättades. Ingen ekonomisk skada tillfogades. Förseningar av främst tilläggsbelopp initierade utvecklingsarbete tillsammans med produktionskontoret. Kontroller görs månatligen av exempelvis kontering, barn är inskrivna i verksamheten, barn är folkbokförda i kommunen, korrekt belopp etc. Rättelser har gjorts i samråd med berörda enheter. Löpand e under 2014 Ekonomcontroller Debitering av avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Brev till alla med nedsatt avgift under våren där de uppmanades att redovisa aktuella inkomster, annars fick de högsta avgiften. Revisorernas granskning under 2014 visade ett tillfredsställande resultat i rutiner och system och att alla undersökta avgifter var korrekta. Samtliga föräldraavgifte r ska vara korrekta Med e- legitimation kan förvaltningen göra ytterligare effektiviseringar. planeras under 2015 Våren och hösten 2014 Ekonomcontroller Rutiner för modersmålsundervisnin g och studiehandledning Fakturering för elever från andra kommuner Rutiner finns för inskrivning, fakturering etc Nya blanketter och rutiner Löpand e under 2014 Ekonomcontroller Gemensamt granskningsområde Se rapportering nedan Skolexpert 4.2 Gemensamt granskningsområde Hur säkerställer skolorna att övergång till förskoleklass är bra liksom verksamhetens innehåll? Inledning Förskoleklass i Danderyds kommun är en bra verksamhet. Ambitionsnivån hos pedagogerna är hög och föräldrarna är i hög grad nöjda med verksamheten. Pedagogerna uttryckte själva att de ville utveckla sitt arbete och samarbete med både förskola och skolår 1-3. Personaltätheten är hög och vikarier behövs inte när någon pedagog är frånvarande då grundbemanningen är god. I denna rapport fokuserar vi på de förbättringsområden som vi uppfattar som väsentliga för att göra verksamheten ännu bättre. Skolverket tar fram allmänna råd för förskoleklassen. Vi har valt att inte redovisa rapporter om förskoleklass angående forskning eller annat. Denna rapport bygger på våra observationer och intervjuer under ett antal besök i förskoleklass under våren Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 7(28)

8 4.2.2 Uppdrag och bakgrund Målet med studien är att få en bild av hur väl skolorna i Danderyd lyckas med uppdraget att uppfylla läroplanens mål för förskoleklassen. Studien ska identifiera vilka insatser som behöver göras för att samverkan med avlämnande förskola och mottagande skola (årskurs 1) ska bli bättre och för att stötta utvecklingen av befintlig verksamhet. Vi har genomfört studien utifrån följande frågeställningar: Underlättar eller försvårar skolans organisation för förskoleklassens personal att lyckas med uppdraget? Vilka samarbeten finns för övergång mellan förskola/skola, skola/fritidshem och förskoleklass/årskurs 1? Vilka metoder används för att underlätta övergången mellan förskola och skola för eleverna? Hur stimuleras varje elevs utveckling och lärande? Hur har läroplanen översatts till verksamhet? Förskoleklassens uppdrag enligt skollagen och läroplan Förskoleklassen infördes som egen skolform år Det är en frivillig skolform som ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Verksamheten i förskoleklassen omfattas av skollagen och den läroplan som gäller för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att erbjuda avgiftsfri förskoleklass som ska omfatta minst 525 timmar per läsår. För förskoleklassen skall det finnas en rektor och utbildningen i förskoleklassen ska systematiskt och kontinuerligt planeras, följas upp och utvecklas såväl på huvudmannanivå som på enhetsnivå. Förskoleklassen får sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Lek och skapande ingår som väsentliga delar av det aktiva lärandet och elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. Det är tillåtet för 6-åringar att fortsätta i förskola men i Danderyds kommun gäller detta bara om det finns särskilda skäl. Organisationen i Danderyd bygger på att alla 6-åringar ska börja i förskoleklass. Idag går så gott som alla sex-åringar i förskoleklass Samverkan med förskola I samtal med förskolepersonalen och i deras kvalitetsdokument framkommer att de upplever att deras arbete med barnen i större utsträckning borde tas tillvara vid övergången till förskoleklassen. Det saknas ofta rutiner för ett mer strukturerat arbete. De kommunala förskolorna och skolorna i Djursholm har haft ett samarbete under flera år som fungerat bra för dem. Däremot har de fristående förskolorna inte haft lika omfattande samverkan vilket de saknat. Stocksund har inlett ett arbete kallat bryggan där både fristående och kommunala förskolor bjuds in. Vid övergången för barn med särskilda behov finns en rutin att förskolan initierar ett samtal med förskola, föräldrar och förskoleklass/skola när skolvalet är klart. Det finns då ingen sekretess att beakta utan det är en bra grund för ett fortsatt samarbete. Det är särskilt viktigt att dessa barn får så bra förutsättningar som möjligt i förskoleklassen och på fritidshemmet Genomförande Skolexpert och förskoleexpert från utbildnings- och kulturkontoret (UKK) genomförde Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 8(28)

9 besök på utvalda skolor under vårterminen Studien omfattar både övergång mellan förskola/förskoleklass, förskoleklass/årskurs 1 samt förskoleklass/fritidshem. Besöken bestod av observationer och samtal enligt en i förväg utskickad planering. Fyra skolor valdes ut, bland annat avseende på område, storlek samt regi (kommunal och fristående). Skolledningarna tillfrågades och information om syfte och genomförande skickades ut. Totalt besöktes 8 förskoleklasser med fritidshem. Två mindre enheter med både skola och förskola intervjuades angående arbete med övergångar från förskola till förskoleklass. De skolor som valdes ut var Baldersskolan, Danderyds Montessoriskola, Hagaskolan och Långängsskolan. Intervjuer kring övergångar mellan förskola och förskoleklass genomfördes med skolledare från Vendestigens förskola och skola samt Elevverket/Småbarnsskolan. Studien började med att vi tillsammans gjorde besök i utvalda verksamheter för att observera hur verksamheten bedrivs. Besöken bestod av observation i förskoleklass och besök på fritidshem, samtal med pedagoger både i förskoleklass och i fritidshem. Återkoppling till ansvarig skolledare gavs antingen direkt efter observationen eller vid senare tillfälle. Besöken tog ungefär en dag per skola. Skolorna ombads planera inför vårt besök. Dels förbereda de pedagoger som skulle få besök och dels planera tid för samtal. Det schema som skolorna skickade till oss inför besöken var olika tydligt planerade, men vi mottogs alltid väl och fick en god tillgång till alla förskoleklasser, fritidshem och dess personal. Vi stämde alltid av det utskickade schemat med personalen på morgonen och stämde av eventuella förändringar. Observationen Vi fokuserade på följande områden: Ett tydligt värdegrundsarbete Förhållningssätt mellan elever och personal. Arbetsklimat för elever Stöd till elever att : o Bli utforskande självständiga och nyfiken o Samarbeta o Utveckla sitt språk o Utveckla matematiskt tänkande o Utveckla förmågor inom naturvetenskap Hur modern teknik integreras i lärandeprocesser Dokumentation av elevers lärande Miljön som stöd för lärandet Elevers ansvar för det egna lärandet Samtal I samband med observationen hölls samtal med personalen. Vi gav återkoppling och ställde frågor utifrån det vi sett med fokus följande områden: Finns ett generellt erfarenhetsutbyte med förskolan gällande arbetssätt. Finns ett generellt erfarenhetsutbyte med årskurs 1 gällande arbetssätt. Är förskoleklass/fritidshem en integrerad del av skolan? Hur utövar skolledningen styrning av förskoleklassen Vilket stöd finns på skolan för elever med särskilda behov? Samverkan med elevhälsoteamet? Finns strategier för övergångar mellan skolformerna. Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 9(28)

10 4.2.4 Resultat Förutsättningar för personalen Ledning, samverkan och tillhörighet inom skolan Förskoleklassens verksamhet ska utgå från läroplanen. Rektor är ansvarig för verksamheten. Vid våra besök framkom att skolledningens delaktighet och styrning i de flesta fall behöver förbättras. Personalens upplevelse varierade mellan följande att förskoleklassens personal är en helt egen, isolerad grupp som inte har skolledningens uppmärksamhet eller samverkar med lärare i andra årskurser att förskoleklassens personal får uppmärksamhet om man själv tar initiativet att förskoleklassens personal har samma status som alla andra lärare Ett vanligt sätt att uttrycka sig på från skolledningens sida är personalen är så duktig, verksamheten rullar på. Personalen upplevde i många fall en frustration över att deras kunskap om barnen inte togs till vara vid övergången till årskurs 1 eller senare. Det vanligaste sättet att arbeta på skolorna var att personalen som undervisade i förskoleklassen inte följde med gruppen till årskurs 1 utan startade om med en ny grupp. Detta innebar att gruppen inte självklart fungerade i årskurs 1 som den fungerat i förskoleklass. Lärarna i årskurs 1 får börja om med gruppen både med värdegrundsarbete och arbetsklimatet i klassrum och utanför. Det var också vanligt att förskollärarna inte självklart blev inbjudna till skolans fortbildningssatsningar. Det är tydligt att det faktum att förskoleklassen inte är obligatorisk gör att den inte ges utrymme på gemensamma möten på skolan. Alla elever i förskoleklasserna var även inskrivna på fritidshemmet. Verksamheten delades mellan förskoleklass före lunch och fritidshem efter lunch. Samplaneringsmöjligheterna för fritidshemspersonalen varierade mellan skolorna. Där det fanns en tydlig struktur för vem som var ansvarig och där det fanns regelbundna samplaneringstillfällen upplevde vi att fritidshemmet var en viktig del av verksamheten Personal I samtliga åtta förskoleklasser var man organiserad i lag om tre personer. Kompetenserna i varje grupp varierade men minst en var behörig förskollärare, vanligtvis två. Behörigheter hos personalen var förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. Förskollärarna ansvarade för förskoleklassen och en pedagog hade uttalat ansvar för fritidshemmet. I flertalet av de studerade skolorna hade någon av förskollärarna grundskollärarbehörighet från förskola till år 3. Skolledningen ansåg generellt att bemanningen räckte till för att ta hand om alla barn, även de med särskilda behov Lokaler och skolgård Lokalerna fungerade överlag väl som stöd för verksamheten. Behovet av plats för samling med alla, mindre utrymmen för att dela upp barnen i gruppaktiviteter, närhet till ett rikligt material fanns tillgodosett på de flesta skolor. Där rummen organiserats för lekar och kreativa aktiviteter gav det en tydlig bild av blandning mellan förskola och skola. På skolor med flera förskoleklasser hade man eller planerade man att ha alla Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 10(28)

11 förskoleklasser i direkt anslutning till varandra. Eleverna hade sitt fritidshem i samma lokaler som förskoleklassverksamheten. En av skolorna hade integrerat förskoleklassens elever i ett åldersblandat fritidshem. Skolgårdarna var väl anpassade efter elevernas behov och användes mest för egen rörelse och lek Mat Lunchen i matsalen var oftast välplanerad. Eleverna fick gott om tid att hämta sin mat och äta den i lugn och ro. De åt ofta sist för att inte stressas av äldre elever. Ansvaret för att ta hand om sin miljö, dvs äta upp det som var på tallriken samt städa upp efter sig, var tydligt och det var även vanligt med en tyst stund då ingen fick prata. Alla hade bestämda platser även personalen. På de enheter där lunchen är sen serveras ett litet mellanmål på förmiddagen. Dessa varieras mellan en liten frukt till medhavd matsäck. Barngruppen blir orolig och flera barn uppvisar klara trötthetstecken om de inte fått mellanmål på förmiddagen Verksamheten i förskoleklassen Verksamheten var väl strukturerad. Det fanns tydliga rutiner och upplägg av dagens aktiviteter som eleverna var väl förtrogna med. Verksamheten startade med en samling. Den lades upp olika på olika skolor men ett gemensamt inslag var upprop, dagens datum med veckodag och månad samt genomgång av dagens planering. Det var vanligt att eleverna delades upp i mindre grupper så att en personal hade ansvar för en grupps arbete. Ibland var grupperna nivågrupperade framförallt vid språkutvecklande arbete Kunskaper Tolkningen av vad läroplanens mål kunskaper innebär för förskoleklassen är inte entydig. Vi ser skolor där det finns en plan för vad som ska tas upp i förskoleklassen men den är inte alltid förankrad hos skolledningen. Alla enheterna arbetade med språket, naturvetenskap och matematik. I de kommunala enheterna användes NTA[1] som metod. Under vår observation höll de enheterna på med mätning. Eleverna tränades på uppfattning om vad som var längst och skulle sedan mäta med en remsa. Remsorna jämfördes sedan och placerades i storleksordning. Det övriga arbetet med matematiska förmågor som vi såg upplevde vi inte som särskilt utmanande, intresseväckande eller kreativa. De digitala lärverktyg som finns för barn användes inte eftersom det inte fanns lärplattor att tillgå. Ett bra exempel vi såg var arbetet med matematiksagor. Danderyds kommun har erbjudit alla förskollärare och lärare för elever i yngre åldrar fortbildning i matematik, en mycket uppskattad utbildning bland de som deltog. I stort sett alla skolor använde Bornholmsmodellen för att arbeta med elevernas språkutveckling. Vanligtvis delades eleverna upp i grupper för att kunna arbeta på sin individuella färdighetsnivå. På en enhet har den som har lägst utbildning av personalen hand om den grupp som behöver mest hjälp. Elever med särskilda behov ingår i grupperna och har i regel inget särskilt stöd. Skolledning och lärare konstaterar att eftersom de är tre personal på barn ska var Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 11(28)

12 och en kunna få stöd på sin nivå. Vi kan konstatera att i de grupper där verksamheten är mest lik den vanliga skolan så är flera barn oroliga och får negativ uppmärksamhet från personalen. Ett oroligt barn sitter i ett hörn av lokalen tillsammans med en personal i väntan på att barnet ska bli lugn. Det pågår ingen dialog mellan personal och barn. Det finns också grupper där det är självklart att alla får hjälp och stöd när det behövs och det kan lika gärna vara en kamrat som hjälper till Ansvar och inflytande Förhållningssättet hos personalen varierade. I ett par grupper såg vi utmärkta exempel på hur eleverna fick vara med i planering av ett moment och hur deras idéer togs på lika stort allvar som en vuxens. I dessa grupper syntes det tydligt att eleverna tog ansvar för sitt eget och sina kamraters lärande. Det fanns exempel på utvecklingssamtal som var elevledda. Det handlade då om att hela skolan arbetade enligt den metoden, och så även förskoleklassen. I flera grupper såg vi att barnens vilja till delaktighet inte togs tillvara. Personalen ställde en fråga och ville ha ett förutbestämt svar Normer och värden Observationerna genomfördes i slutet av läsåret och största delen av arbetet med att få en gemensam värdegrund för gruppen gjordes under hösten. Det vi kunde se var de gemensamma riktlinjer som tagits fram samt hur dessa efterlevdes. Vi såg exempel på att de gemensamt framtagna reglerna för hur man ska vara mot varandra användes för att följa upp tex en konflikt eller innan en övning. Det fanns flera dokumentationer på hur man är en bra kompis. I en grupp använde läraren EQ-träning och massage för att skapa tolerans och respekt. Men det var inte alltid som den överenskomna värdegrunden följde med till fritidshemsverksamheten Arbetsmetoder Förskoleklassen får sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Lek och skapande ingår som väsentliga delar av det aktiva lärandet och elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. Det vi ser är att mycket av övningarna är att fylla i svar eller rita linjer på ett färdigtryckt material eller i en arbetsbok. Inte någonstans ser vi elever som tränar på dator eller lärplatta. Det fanns oftast en dator i klassrummet men vi såg inte att den användes för lärandet utan mest för administration. Inom NTA användes materialet som är mycket konkret och kreativt. Här fick eleverna själva klippa och sätta upp sina remsor i ett diagram. Tematiska arbetssätt var vanligt. Vi såg exempel på teman kring rymden, besök på operan och barnens egna sagoböcker mm. Leken som arbetsmetod var inte så vanligt utan oftast fanns tid då eleverna lekte själva utan de vuxnas deltagande. Däremot var det vanligt att eleverna skulle sitta vid sina bord och arbeta med olika moment på egen hand med pedagoger som ledde arbetet. De gemensamma samlingarna genomfördes alltid på den särskilda mattan på golvet Samverkan med förskola och årskurs 1 Övergången från förskola till förskoleklass och från förskoleklass till år 1 upplevs ofta av den avlämnande personalen att deras kunskaper om barnen inte tas tillvara. Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 12(28)

13 Förskoleklassen lever ofta sitt eget liv och personalen önskar en större delaktighet med övriga skolan. Förskolepersonalen upplever ofta att det är barnens sociala kompetenser som efterfrågas och inte barnens kunskaper och intressen. Vi hörde flera gånger synpunkter på att eleverna redan hade färdigheter från förskola respektive förskoleklass som man hade planerat att lära dem i nästa årskurs. Det fanns flera förskollärare som gärna skulle fortsätta som lärare i år 1 så de kunde följa elevernas lärande under flera år. Bland pedagogerna i förskoleklassen fanns tankar om att en grundskollärare skulle kunna fortsätta ha eleverna även i år 1. Projektmedel har beviljats flera skolor för att ha ett projekt i förskoleklass och år 1 som förhoppningsvis leder till ett djupare samarbete och bättre resultat för eleverna. På Vendestigens och Småbarnsskolan/Elevverket där det är samma företag som driver både förskola och skola har barnen en lång inskolning och deltar i olika teman och gör många besök i verksamheten. Personalen har gemensamma planeringsdagar och är helt insatta i varandras arbete. Nya barn som kommer från andra förskolor försöker de även ha en nära kontakt med. Övergången mellan förskoleklass och år 1 fungerar väldigt bra och det är vanligt att personalen är densamma Övergång till fritidshem Fritidshemmens verksamhet studerades inte lika omfattande som förskoleklassens utan här hade vi fokus på i vilken utsträckning de var integrerade. Den vanliga strukturen var att förskoleklassverksamheten startade ca och avslutades i och med lunchen. Fritidshemmens verksamhet startade med en längre utevistelse efter lunchen. Innan förskoleklassen börjar finns morgonfritids för de elever som kommer tidigt. Fritidshemmens verksamhet var ofta väl planerad med beskrivande dokument. Personalen var oftast densamma men ansvaret var tydligt uppdelat så att en förskollärare hade ansvaret för förskoleklassen och en annan pedagog för fritidshemmet. Fritidshemmet hade ofta en egen samverkansorganisation med övriga förskoleklasser eller t.o.m. med hela skolans fritidshem. Ingenstans såg vi att arbetet från förskoleklassen fortsatte på fritidshemmet eller att barn som haft svårt med t.ex. en matematikuppgift fortsatte arbeta med den på fritidshemmet men kanske på ett annat sätt Analys Vi ser att det faktum att förskoleklassen inte är obligatorisk medför att den hamnar utanför skolans gemensamma arbete. Skolledningen väljer ofta att ha en organisation för förskoleklassen som medför att den blir isolerad från övriga skolan. Under vår återkoppling till skolledningen efter besöken händer något med förståelsen för förskoleklassens förutsättningar och möjlighet som bidragande resurs. Skolledningarna medger i samtalen att de vet för lite om förskoleklassen verksamhet. Skolledningarna behöver vara mer delaktiga i förskoleklassens verksamhet. Det ska inte hänga på den enskilde pedagogens initiativ att verksamheten ska vara en naturlig del av skolan varken när det gäller samverkan eller kompetenshöjande insatser. Den röda tråden för barnets lärande från förskola till och med år 1 saknades. När det gäller kunskapen om avlämnande och mottagnade skolforms verksamheter behöver den förbättras. För att förskoleklassen ska kunna ta vid där förskolan slutat krävs det att de känner till hur man arbetar i förskolan. Barnens kunskaper och intressen som grundats i förskolan ska utvecklas i deras fortsatta lärande. Förskolan behöver även Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 13(28)

14 kunskap om hur arbetet i förskoleklass/fritidshem och skola fungerar så de vet vad barnen går vidare till för verksamhet. Vi ser goda exempel där eleverna tillsammans med pedagogerna aktivt deltar i lärandet. Men alla pedagogerna ser inte alltid barnet som den kompetenta eleven. Förhållningssättet är då att pedagogen har svaret vilket reducerar elevens delaktighet. Syftet med samlingarna med alla barn var inte alltid tydliga och välplanerade. Vi har sett exempel på att de använts för att utvärdera, reflektera och dokumentera det man gjort tillsammans. Men också flera exempel på att pedagogerna inte tog tillvara elevernas frågor eller funderingar utan stressade igenom samlingarna för att hinna med det man planerat. Bornholmsmodellen används strukturerat och välplanerat. Eleverna får utmaningar på sin nivå och blir aktiva deltagare. Det märks tydligt att eleverna tycker det är roligt. Konkretisering av matematiken genom laborativa inslag behöver förbättras. Leken som metod saknas alltför ofta det är mer av skola än av förskola. Mycket av det material som användes var färdigtryckt material som eleverna skulle fylla i. Dessa samlades sedan som dokumentation på vad eleverna lärt sig. De digitala lärverktygen saknades helt. Det finns många appar för träning av färdigheter och träning av samarbete mellan eleverna men när vi frågar efter detta så får vi svaret att det inte finns lärplattor till förskoleklasserna. De digitala lärverktygen hjälper eleverna att få syn på sina egna lärprocesser när de får dokumentera med bild eller film. Vi upplever också att kompetensen saknades hos personalen, men intresset finns. Personalen har erbjudits utbildning i konkret matematik av kommunen men det behövs erfarenhetsutbyte mellan skolorna för att få arbetet att ta fart. Uppdelning i mindre grupper upplevde vi positivt. Barnen fick mer utrymme och uppmärksamhet av pedagogerna utifrån sina förutsättningar. Däremot såg vi vid något tillfälle att det inte alltid var den mest kompetenta pedagogen som tog hand om de elever som behövde mest stöd. Vi tycker att planeringen av luncherna är bra. De flesta äter i sista matlaget och får då äta i lugn och ro. Det är också bra med de tysta minuterna för att skapa lugn och ro. I de förskoleklasser där man inte hade ett mellanmål på förmiddagen märktes tydligt att många elever blev trötta och irriterade vilket orsakade en del oro i gruppen. Barn behöver näring för att fungera i gruppen. Konflikten mellan de olika skolformerna kring var eleverna ska få kunskaper inom tex bokstäver och språk är ibland tydligt. De elever som redan kan läsa utmanas ibland inte tillräckligt. De hålls tillbaka för att inte lära sig för mycket Förbättringsområden Ett antal områden har vi identifierat som nödvändiga för att stärka förskoleklassens position i skolan, lyfta verksamheten samt skapa den röda tråd mellan förskola och skola som skollagen föreskriver. Styrning och ledning och organisation En tydlig planering med samtliga pedagoger, inklusive fritidshemspersonalen, kring elevens lärande från och med förskoleklassen till årskurs 3. Kontinuitet med personal kring eleven från förskoleklass till år 3 så att eleverna inte byter samtliga pedagoger från ett år till annat. Skolledare som tydlig pedagogisk ledare även för förskoleklassen Förskoleklassens personal ska få kompetensutveckling inom relevanta områden Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 14(28)

15 ex.vis språkutveckling och laborativ matematik Helhetssyn på elevens förutsättningar för lärande behov av mat och rast Samverkan förskola och förskoleklass. Utbildning kring uppdragsförståelsen hur skolans läroplan bygger vidare på förskolans Erfarenhetsutbyte kring metoder och innehåll mellan förskola och skola inkl förskoleklass och fritidshem Förbättra kunskapsöverföringen om den individuella eleven mellan skolformer Kommunövergripande verktyg för samverkan mellan alla förskolor, pedagogisk omsorg och skolor för att i enlighet med skollagen underlätta övergångar mellan skolformerna för varje barn. Genomförande av uppdraget Tillgång till digitala lärverktyg under den dagliga verksamheten. Kompetensutveckling och inspiration för personalen i hur digitala verktyg kan användas för elevernas utveckling och lärande samt dokumentation Förskollärarnas kompetens i hur leken används som metod för lärande ska lyftas, spridas och utvecklas. Träning av elevens förståelse för sitt lärande genom att utvärdera, reflektera och dokumentera tillsammans tex vid läsning eller experiment eller lek. 4.3 Intern kontrollplan 2015 Förslag till rutiner att granska extra noggrant Förslagen utgår från förvaltningens risk- och väsentlighetsanalys. Rutiner för skolpliktsansvar i grundskola, aktivitetsansvar i gymnasieskola och informera om allmän förskola. Sedan 2015 finns en ny lagstiftning hur kommuner ska följa upp ungdomar som inte är inskrivna på gymnasieskola. Vidare behöver rutinerna för skolpliktsansvaret i grundskolan dokumenteras. Varje år bör dessutom förvaltningen skicka information till de föräldrar vars 3- åriga barn inte är inskrivna på förskola eller pedagogisk omsorg för att informera om den (avgiftsfria) allmänna förskolan. Signaler på ekonomisk obalans. Alltfler kommuner arbetar systematiskt med att följa upp de fristående utförarnas ekonomiska status. Erfarenheter visar att genom att följa till exempel årsredovisningar, inbetalda arbetsgivaravgifter finns förutsättningar hitta detta i ett tidigt skede. Frågan har blivit aktuell i Danderyd då främst flera utförare inom förskola har lediga platser. Syftet är att försöka förutse ekonomisk obalans hos utförare. Under 2015 tas rutiner fram för att kunna följa det Ytterligare en rutin, fastställs under Gemensamt granskningsområde. Fastställs av kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 15(28)

16 5 Underlag för bedömning av kostnadseffektiviteten 6 Förskola och pedagogisk omsorg 2014 Nyckeltal för analys av måluppfyllelse samt även god ekonomisk hushållning Ekonomi Prestationer Kvalitet och resultat Kostnaderna 2014 per programområde i nivå med eller lägre än budget: Förskola och pedagogisk omsorg Barn i behov av särskilt stöd Kostnad förskola (kommunal och fristående förskolor), kronor per inskrivet barn 2013: Danderyd: kronor (2012: kr). Stockholms län (ovägt medel): kronor (2012: kr). Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg (familjedaghem) 2013: Danderyd kronor (2012: kr). Stockholms län (ovägt medel): kronor (2012: kr) Antal inskrivna Danderyds-barn 2014 oavsett förskola eller pedagogisk omsorg i förhållande till budget Budget: 1 927st, utfall st Personaltäthet. Inskrivna barn per årsarbetare, kommunal förskola 2013: Danderyd 5,3 (2014: 5,3 prel). Stockholms län (ovägt medel): 5,6 Personaltäthet. Inskrivna barn per årsarbetare, fristående skola 2012: Danderyd 5,2 (2013: 5,2 prel). Stockholms län (ovägt medel): 5,4 Valfrihet Går i den förskola de önskar 2014: 98 % Mångfald Pedagogisk inriktning: Omsorgsform: Driftsform: Personalens behörighet Årsarbetare, andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning (kommunal och fristående förskola) 2012: Danderyd: 39 %. Stockholms län (ovägt medel): 38 %

17 Ekonomi Prestationer Kvalitet och resultat Strukturkostnader 1 Redovisade kostnader jämfört med strukturkostnader 2012: Danderyd: -12 %. Stockholms län: -12 %). ( i jämförelse med Stockholms län) Produktionens resultat 2014 Enkäter förskola till föräldrar Våga Visa andel stämmer bra per målområden 2014: (jämförelse görs med de andra kommunerna) Normer och värden: 89 % (samtliga kommuner 85) Utveckling och lärande: 92 % (89) Ansvar och inflytande: 87 % (83) Skola och hem: 88 % (86) Styrning och ledning: 91 % (87) Enkäter pedagogisk omsorg till föräldrar Våga Visa andel stämmer bra per målområden 2014: (jämförelse görs med de andra kommunerna) Normer och värden: 98 % (samtliga kommuner 95) Utveckling och lärande: 98 % (92) Ansvar och inflytande: 97 % (93) Skola och hem: 98 % (91) Styrning och ledning: 99 % (99) 1 Strukturkostnaden beräknas som de kostnader kommunen borde ha utifrån invånarnas utbildningsbakgrund, föräldrarnas förvärvsfrekvens med mera. Avvikelsen beräknas därefter genom att jämföra Danderyds faktiska kostnader året innan med den framtagna strukturkostnaden. Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 17(28)

18 Ekonomi Prestationer Kvalitet och resultat Källor: Kolada Våga Visa-enkäter Verksamhetsberättelser 2014 Våga Visa - självvärderingar Personalens självvärdering förskola Våga Visa andel stämmer bra per målområden 2014: (jämförelse görs med de andra kommunerna) Utveckling av undervisningen: 90 % (samtliga kommuner: 90 %) Dokumentation av lärande: 93 % (93) Ansvar och inflytande: 94 (94) Skola och hem: 97 (97) Rektor/förskolechefs ansvar: 83 % (83) Förvaltningens bedömning av målområdet utveckling och lärande 2014: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Förskolan har pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 18(28)

19 7 Grundskola, förskoleklass och fritidshem 2014 Nyckeltal för analys av måluppfyllelse samt även god ekonomisk hushållning Ekonomi Prestationer Kvalitet och resultat Kostnaderna per programområde för barnoch utbildningsnämnden i nivå med eller lägre än budget: Förskoleklass Grundskola Barn i behov av särskilt stöd Antal inskrivna Danderyds-elever i förskoleklass och grundskola 2013 oavsett skola i förhållande till budget Budget: st, utfall st Valfrihet Det finns tillräckligt många skolor att välja mellan i kommunen (2014): F-klass (F): 84 % År 2 (F): 82 % År 5 (F): 85 % Kostnad grundskola per elev, kommunala och fristående skolor (hemkommun) 2013: Danderyd: kronor. Stockholms län (ovägt medel): kronor. Nettokostnader per elev folkbokförd i kommunen Genomsnitt (ÖJ): kronor, rank 3 i Stockholms län. Personaltäthet Antal elever per lärare (årsarbetare) i grundskola, samtliga kommunala och fristående skolor i Danderyd 2012: Danderyd:15,2 Stockholms län (ovägt medel): 13,2 Ekonomiskt effektivitetstal (ÖJ): Rank 1 i riket. Rank 1 i Stockholms län. Mångfald (Inom Danderyd respektive Stockholms län) Pedagogisk inriktning: Driftsform: Sammanvägt resultat (ÖJ): Rank 1 i riket och 1 i Stockholms län (ändra till bland de fem bästa för 2014) 2 Effektivitetstalet baseras på det sammanvägda resultatvärdet och avvikelsen från standardkostnad. I det sammanvägda resultatet ingår samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. Den procentuella avvikelsen från standardkostnaden har standardiserats för att kunna vägas samman med det sammanvägda resultatet. 3 Det sammanvägda resultatet utgår från de i rapporten (Öppna jämförelser 2013 grundskolan) redovisade resultatindikatorerna med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 19(28)

20 Ekonomi Prestationer Kvalitet och resultat Produktionens resultat 2014 Meritvärde i årskurs 9, genomsnitt (kommunala och fristående skolor i Danderyd oavsett var eleverna bor, lägeskommun) 2014: 245 (2013: 247). Stockholms län (ovägt medel): 224 (2013: 215) Meritvärder i årskurs 9, genomsnitt (samtliga Danderyds-elever oavsett skola, hemkommun) 2014: Danderyd: 247 (2013: 250) Stockholm (ovägt medel): 226 (2013:221) Personalens behörighet Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, andel (%), samtliga kommunala och fristående skolor i Danderyd 2013: 85 %. Stockholms län (ovägt medel): 80 % Personalens behörighet Årsarbetare, andel (%) i kommunal förskoleklass med lärar-, fritidspedagogeller förskollärarexamen 2013: Danderyd 64 %. Stockholms län: 71 % Barn- och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2014 bilagor 20(28)

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 SÅ BERÄKNAS DET SAMMANVÄGDA RESULTATET OCH EFFEKTIVITETSTALET... 3 SAMMANVÄGDA RESULTATET... 3 EFFEKTIVITETSTALET...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Nacka kommuns vision för förskola, fritids och skola Välkommen till oss! Sigfridsborgs skola med förskolor

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Norra Åsgårds förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Norra Åsgårds förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Danderyds kommun Norra Åsgårds förskola - Föräldrar Förskola 43 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter Danderyds kommun Ösbyskolan - Föräldrar åk 2 22 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kallelse till sammanträde 1(2)

Kallelse till sammanträde 1(2) DANDERYDS KOMMUN Kallelse till sammanträde 1(2) Nämnd/Styrelse: Barn- och utbildningsnämnden Tid: Torsdag 29 augusti 2013 kl. 19:00 Sammanträdeslokal: Ebba Grips rum, Djursholms slott Förtäring serveras

Läs mer

Kvalitetsarbete 2014/3

Kvalitetsarbete 2014/3 www.skola.ljungby.se Kvalitetsarbete 2014/3 Utveckling, lärande, kunskaper, betyg, bedömning Barn- och utbildningsnämnden 2014-12-01 Ansvariga för sammanställningen: Eva Jönsson, Hans Holmqvist, Nils-Göran

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Täby kommun Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola 23 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Verksamhet. Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket)

Verksamhet. Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket) Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Krister Håkansson Ann-Christin Isaksson Verksamhet Ansvarsområde Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, grundskola, förskoleklass,

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter Danderyds kommun Vendestigen - Elever åk 5 12 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer