KVALITETSREDOVISNING. FÖRSKOLAN Östansjö LÄSÅRET

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN Östansjö LÄSÅRET

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...4 Normer och värden...5 Verksamhetsmål...5 Process/insatser...5 Resultat...5 Analys...5 Utvärdering Utveckling och lärande...6 Verksamhetsmål...6 Process/insatser...6 Resultat...7 Analys...7 Utvärdering Barns inflytande...7 Verksamhetsmål...7 Process/insatser...8 Resultat...8 Analys...8 Utvärdering Förskola och hem...9 Resultat enkät...9 Verksamhetsmål...9 Process/insatser...9 Resultat...10 Analys...10 Utvärdering Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet...11 Verksamhetsmål...11 Process/insatser...11 Resultat...11 Analys...11 Utvärdering Kultur- och utbildningsnämndens mål...13 Bedömning av förskolans kvalitet...14 Sammanfattning...16

3 Inledning Vision 2015 Att förskolan är en lärande förskola som präglas av att pedagogerna ser samtliga barn som kompetenta barn som vill och kan lära. Pedagogernas roll på förskolan är att utmana barnet till lärande genom att bygga lärande och utmanande miljöer såväl ute som inne. Vi arbetar utifrån att varje barn är kompetent och erbjuder utmanande miljöer där barn kan göra egna val i sin vardag allt efter intresse. Genom att vi pedagoger är närvarande kan vi dokumentera barnens intresse här och nu. Barnens intresse ligger till grund för planering av verksamheten. Vår verksamhet ska bygga på det lustfyllda lärandet. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Vi har arbetat med att stötta barnen i att hitta egna strategier för att på ett positivt sätt lösa konflikter och problem och att bry sig om varandra. Där ser vi vikten av att vi pedagoger är närvarande och lyhörda inför barnens egna lösningar och förslag. Vi har lyft att olika är bra och att det är okej att vara olika. Vi fortsätter att ha en levande miljö som anpassas efter barnens intressen och utveckling. Med en tydlig miljö kan barnen göras delaktiga och det underlättar för barnen att både starta och sortera bort en aktivitet. Vi söker möjligheter att stärka självkänslan hos de barn som har behov och skapa trygghet för alla i hela gruppen. Trygghet är grunden för att skapa det lustfyllda lärandet. Arbetet med att vara rädda om varandra och sin närmiljö fortsätter vi kontinuerligt med. Barnen har erbjudits att studera insekter och småkryp, skött om larver som utvecklats till fjärilar samt sått frön. Som sedan har planterats på förskolegården. Arbetet med den pedagogiska dokumentationen har vidare utvecklats genom att varje avdelning har fått lärplattor som används i den dagliga verksamheten. Lärplattan erbjuder barnen att reflektera över sitt lärande och görande i en levande dokumentation här och nu. Det är också lätt att återkoppla till tidigare dokumentationer och reflektera kring och gå vidare till nästa aktivitet. Två avdelningar har arbetat med olika projekt under året. Alla avdelningar har aktivt börjat blogga för att erbjuda vårdnadshavarna kontinuerlig information om vad som händer i verksamheten. Underlag och rutiner Kartläggning över barnens intressen och behov. Kontinuerliga reflektioner och dokumentationer på arbetslagsplaneringarna kring verksamhetsmålen. I reflektionsgrupper, där pedagogerna möts i olika gruppkonstellationer som reflekterar och diskuterar kring olika pedagogiska frågor och dilemman. Enkät till vårdnadshavare Utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare Föräldramöte två gånger per år

4 Organisation och förutsättningar Förskolan Östansjö tillhör Förskoleområde 1. Förskolan består av tre åldershomogena avdelningar fördelade på tre olika hus men med en gemensam gård. 56 barn är inskrivna på förskolan fördelade på: Solen 12 barn, 1-2 år, Månen ht 16/vt 18 barn, 2-4 år och Stjärnan 26 barn, 4 5 år. Under våren arbetade det 7 förskollärare och 6 barnskötare fördelade på 9.70 tjänst. En förskollärartjänst har inte blivit tillsatt under våren på grund av att vi inte haft några sökande. Den tjänsten har ersatts av en barnskötare. Förskolans öppettider är kl och dagen börjar och slutar på Stjärnan. Pedagoger från alla avdelningarna turas om med öppning och stängning. Samt att fritids stänger två dagar i veckan. Fritidshemmets barn är också på Stjärnan på morgonen och kvällen. Barn till föräldralediga eller arbetssökande erbjuds plats måndagar-fredagar kl eller tisdagartorsdagar kl Samtliga arbetslag har haft 1,75 timmars gemensam planering i veckan. Pedagogerna har haft egen planering 1-2 timmar i veckan beroende på tjänstefaktor. Vi har under året haft reflektionsgrupper där vi diskuterat och reflekterat kring böckerna Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan och Bockarna Bruse (handlar om hur man kan arbeta i projekt ). Arbetsplatsträffar kl för förskolans alla pedagoger var inplanerade vid fyra tillfällen under hösten och vid fyra tillfällen under våren. Dessa dagar stängde förskolan kl 16. Under året har förskolan haft stängt vid fyra heldagar för kompetensutveckling. Då vi bland annat diskuterat verksamhetens mål, föreläsning om pedagogisk dokumentation med lärplattan och studiebesök på Kompassen. Alla pedagoger deltagit i en brandkunskapsutbildning och ergonomiutbildning under hösten. På kvällstid under hösten har alla pedagoger deltagit i ICDP -kurs vid fyra tillfällen, á två timmar. Pedagogerna har även deltagit i ett studiebesök på Matildelunds förskola där de också hörde på en föreläsning om pedagogisk dokumentation. I april var all personal på en informationsträff då nytt material angående utvecklingssamtalet i förskolan presenterades. En pedagog deltog på en utbildningsdag om lärplattor som kommunen anordnade. Förskolechefen har gjort didaktiska besök på avdelningarna med återkoppling till personalen genom didaktiska samtal. Processledaren har deltagit i gemensamma forum med andra processledare i kommunen. Samt regelbundet arbetat tillsammans med de andra processledarna i Förskoleområde 1. Enheten har tillgång till en vikariesamordnare. Det finns ett elevhälsoteam som kan konsulteras vid behov. Det är främst specialpedagogen men även kurator och talpedagog (talpedagog tjänsten försvann under sen vintern) som arbetar gentemot förskoleverksamheten. Rutiner för samverkan med BVC och socialtjänsten finns. IT-pedagog finns i kommunen. I november upptäcktes en vattenskada på Månen vilket medförde att barnen på Månen flyttades till Stjärnan. På Stjärnan diskuterades och undersöktes inomhusklimatet. Detta resulterade i att Stjärnan

5 flyttade till den nyrenoverade Månen och Månen flyttade in i en tillfällig paviljong. Personalen som jobbat på Stjärnan erbjöds läkarundersökning under våren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Verksamhetsmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för allt levande och omsorg om sin närmiljö Process/insatser Att vi är närvarande vuxna som finns med barnen för att få sammanhållning och för att stötta de barn som lätt blir passiva. Att vi arbetar mot att ha en tillåtande och utmanande miljö som ger barnen möjlighet att göra egna val. Att vi ska utforma miljön efter barnens intresse och önskemål. Att vi erbjuder en lärande miljö som lockar till utforskande av upplevelser, experiment, fantasi och lek. Att barnen sorterar undan sina aktiviteter innan de påbörjar en annan, med det stöd och hjälp de behöver. Vi går till miljöstationen kontinuerligt. Att vi går till skogen och utforskar de möjligheter som erbjuds. Solen arbetar för att få en giftfri miljö. Resultat Vi har under året kontinuerligt gått till skogen och tillsammans har barnen utforskat och utnyttjat skogen. Barnen värnar om djur och natur och engagerar sig att plocka skräp. De äldsta barnen har visat intresse och ökat sin förståelse om växter och djur i naturen. Miljön har ständigt förändrats efter förutsättningar vi ställts inför (vattenskada samt flytt av avdelningar). Stjärnan och Månen har inte lyckats fullt ut med att hitta stimulerande och lärande miljöer efter flytten trots pedagogernas ambitioner. Solens intention med giftfri miljö är påbörjad men de stora dyra inköpen är inte genomförda. Barnen leker i olika gruppkonstellationer där alla barn inkluderas på ett eller annat sätt. Barnen hjälper gärna varandra spontant. De äldre barnen hjälper de yngre, främst vid av- och påklädning, men även när det ska städas. Analys När vi pedagoger finns närvarande kan vi fånga upp barnets tankar och intresse och utmana vidare. Barnen blir lätt inspirerade av varandra. Hittar någon något intressant så hakar flera på, vilket vi

6 pedagoger då fångar upp. När man som pedagog finns med i verksamheten motverkar vi utanförskap och ger barnen verktyg och trygghet att delta i aktiviteter och vara rädd om miljön. Vi pedagoger har konsekvent uppmuntrat och uppmärksammat barnen när de hjälper varandra. Vilket bidrar till en hjälpsam atmosfär samt så har det varit okej om man någon gång inte vill ha hjälp eller vill hjälpa till. Efter flytten fick Månen mindre lokalyta och har inte lyckats med att inreda miljön så den är tillräckligt utmanande och inspirerande, det tror vi medför att barnen inte är så varsamma med det material som erbjuds. Stjärnans nya lokaler har flera mindre rum vilket medförde att barnen behövde fördela sig i alla rummen för att få en bra lekmiljö. Några av de miljöer som erbjuds fungerar bra medan andra fungerar mindre bra. Utvärdering Vi fortsätter att ha en levande miljö som styrs av barnens intressen och utveckling. Vi söker möjligheter att stärka självkänslan hos de barn som har behov och skapa trygghet för alla i hela gruppen. Hitta rutiner för miljöarbetet. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Verksamhetsmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik Process/insatser Närvarande pedagoger som erbjuder en rik och stimulerande miljö där olika uttrycksformer uppmuntras. Erbjuda barnen rit- och målarmaterial och av bra kvalité, så det blir intressant.

7 Barnen erbjuds att dramatisera sagor, sånger och böcker, men även att skapa i olika tekniker och material allt efter ålder och mognad. Pedagogernas intention är att erbjuda sång, dans och musik flera gånger i veckan. Resultat Efter observation och kartläggning startades det olika projekt som förgrenades sig ytterligare allt efter barnens intressen och nyfikenhet. Eftersom vi följer barnens intressen vet vi inte var projekten slutar eller hur omfattande de blir. Genom att arbeta projektinriktat erbjuder vi barnen att fördjupa sig och ge tid till reflektion över sitt lärande, samt utforska nya tankar över tid. Barngrupperna har varit engagerade och nya frågor och funderingar har väckts, vilket resulterat i ett utforskande arbetssätt. Utifrån projekten skapades många olika situationer och intresse. Barnen har fått många möjlighet att utforska olika uttrycksformer både utomhus och inomhus. Vi har kontinuerligt reflekterat tillsammans med barnen. Dessa reflektioner ligger till grund för den fortsatta planeringen, vilket resulterade i att barnen hela tiden har varit delaktiga i sitt lärande. Analys Vi upplever att målet har varit nära barnens egna intressen och att det har bidragit till att barnen har varit lätta att engagera och inspirera. Genom att ta tillvara barnens intressen fångar vi barnen och skapar meningsfulla sammanhang där barnens lärande kommer i fokus. Barnens intressen (Månen och Stjärnan) för pågående projekt förändrades då Månen tillfälligt flyttade till Stjärnans lokaler. Vi upplever att barnens fokus istället blev att skapa nya kamratrealtioner. Utvärdering Erbjuda en mångfald av skapande material i vardagen. Att alla i arbetslaget får tid att reflektera och starta upp arbetet tillsammans. Ta med barnen i dokumentation och reflektion. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Verksamhetsmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna

8 handlingar och för förskolans miljö Process/insatser Vi inreder en miljö som är tydlig och lättöverskådlig, vilket underlättar för barnen att sortera tillbaka lekar och aktiviteter. En tillåtande och lockande miljö som ger barnen möjlighet att göra egna val i vardagen som inbjuder till upplevelser, experiment, fantasi och lek. Att vi pedagoger är närvarande och kan stötta och hjälpa barnen att sortera undan sin lek. Vid ev. konflikter stöttar och hjälper vi barnen att själva sätta ord på händelser och känslor och att barnen får stöd med att reda ut konflikter. De äldre barnen kan komma med förslag på lösningar. Lyssna in och tillvarata barnens olika intresseområden och skapa aktuella projekt. De stora barnen erbjuds diskussionsgrupper inför flytt till ny avdelning. Barnen diskuterar lekmaterial och utformning av miljö. Resultat Då de stora barnen var med och utformade olika projektarbeten och den nya miljön på stjärnan, upplever barnen delaktighet och inflytande. Barnen har visat att de känner sig hörda och att det har betydelse vad de har för åsikter. Barnen har glatt delgett sina föräldrar det de deltagit i med resultat att även föräldrar blir delaktiga och ser barnens lärande i processerna. När möjligheten att själv välja material att skapa/leka med, har barnens skaparlust och fria lek utvecklats till medvetna val. Barnen erbjuds meningsfulla sammanhang. Ett synligt resultat av våra projekt är att barnen spontant använder sig av material och kunskaper i sin lek. Barnen visar omtanke och hjälpsamhet inför varandra. De har konstruktiva lösningar vid ev konflikter. Barnen är sällan i konflikt. Vi ser att barnen är engagerade och tar egna initiativ. Analys Genom våra olika projekt synliggör vi barnens egna reflektioner och tankar på de olika aktiviteter som erbjuds. Dessa reflektioner ligger till grund för fortsatt planering av verksamheten. Barnens handlingar och strategier synliggörs för barnen och på så sätt stärker vi deras självkänsla och självförtroende. Vi har sett deras intentioner och stöttar där det behövs. Vi har uppmuntrat och stöttat barnen i deras interaktion med varandra. De har fått beröm och uppmuntran när de spontant, utan uppmaningar, hjälper varandra. Vi uppmuntrar barnen till att komma på egna konstruktiva lösningar och berätta för varandra hur de tänker och sedan ta ställning till vilken lösning som barnen anser är den bästa. Vi vuxna inser vikten av att var goda förebilder och vi tänker på hur vi bemöter varandra. Stjärnans barn upplevde flytten från det gamla huset till ny huset som positiv. Barnens engagemang och glädje var påtaglig när de fick vara med och påverka den nya miljön i det nya husets rum. Utvärdering Vi vill hitta fler tillfällen för barnen att ha inflytande över sin vardag.

9 De demokratiska principerna. Förskola och hem Resultat enkät Enkät vårdnadshavare förskola % 100% Personalen bemöter mig på ett bra sätt. 96% 97.4% Jag får kontinuerlig information om vad som händer i mitt barns grupp. 88% 86.9% Informationen till mig om förskolans/dbvs mål och verksamhet är bra. 96% 92.1% Jag har en bra dialog i mina kontakter med förskolans personal. 96% 89.5% Mitt barn har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten på förskolan/dbv 92% 81.6% Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt. Verksamhetsmål: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Process/insatser Förskolan erbjuder utvecklingssamtal en gång per läsår. Förskolan erbjuder föräldramöte en gång per termin med olika inriktningar. Vi skriver informationsblad ca en gång i månaden, där verksamheten beskrivs och allmäninfo delges. De vårdnadshavare som önskar kan även denna info via mail. Förutom informationsbladen sitter det almanacka/whiteboard i avdelningarnas hallar där korta texter beskriver vad som gjort under dagen. Barnens dokumentationspärmar finns lätt tillgängliga samt dokumentationer som anslås på väggar. Vårdnadshavare till nya barn introduceras enskilt eller i grupp beroende på när barnen börjar. Hela arbetslaget möter familjen och introduktionen varierar från barn till barn. Tider bestäms tillsammans med vårdnadshavare. Uppföljningssamtal erbjuds efter introduktionen. Vårdnadshavare informeras vilka prioriterad mål vi arbetar mot samt vad förskolan gör för att uppnå dessa. Detta sker såväl på föräldramöte och utvecklingssamtal. Alla vårdnadshavare erbjuds att delta i kommunens enkät för förskolan. Vårdnadshavarna bjuds kontinuerligt in till att komma och vara med i verksamheten. Alla avdelningar har kommit igång med att blogga för att öka vårdnadshavarnas möjligheter till

10 delaktighet. Resultat Två av tre avdelningar har inte lyckats engagera vårdnadshavarna att svara på enkäten i den utsträckning som vore önskvärt för att få kunna dra korrekta slutsatser. På utvecklingssamtalen har pedagoger och vårdnadshavare samtalat utifrån verksamhetens mål, normer och värden, utveckling och lärande samt inflytande. Under utvecklingssamtalen framkommer det att vårdnadshavarna är nöjda med verksamheten. De är trygga med att lämna sina barn och uttrycker att de upplever att både barn och de som vårdnadshavare har inflytande över verksamheten. Detta syns även i enkätsvaren, där information om förskolans mål har ökat något sen förra året. Vi har en ökning på barnens möjlighet att påverka verksamheten, där har vi den största förbättringen med en ökning på drygt 10%. Dock har vi en liten minskning på ca 1,5% hur vi pedagoger bemöter föräldrarna, medan vi har en ökning i dialogen i kontakten med förskolan på 6,5%. Att förskolan är lokaliserad i tre byggnader gör att de vuxna inte träffar barnen på andra avdelningar förutom när alla är ute samtidigt. Det är extra viktigt att informationen mellan personalen går fram. Vi har inte lyckats engagera vårdnadshavarna i bloggen i den uträckning som vi önskat. När vårdnadshavarna blir medvetna om vad vi gör ökar deras möjlighet att påverka verksamheten. Bloggandet blir en del i detta arbete. Analys För att höja svarsfrekvensen behöver vi pedagoger bli mer drivande. Förra året erbjöd vi vårdnadshavarna att göra enkäten på förskolan när vi hade Trivselkväll. Detta medförde att de flesta gjorde den. I år hade vi inte den möjligheten, vilket bidrog till den låga svarsfrekvensen. När vi slog ihop Stjärnan och Månen efter vattenskadan, var det lite rörigt innan vi hittade fungerande rutiner. En del vårdnadshavarna kan nog ha upplevt att vi inte mött upp deras frågor, vilket berodde på att vi själva inte visste. På Stjärnan har det varit täta personalbyten som tagit på pedagogernas ork. Detta med en tidvis rörig organisation har påverkat hur vårdnadshavarna upplever trygghet, bemötande och kommunikation. Trots detta har vi ändå lyckats med att få vårdnadshavarna att känna tilltro till vår verksamhet. Den dagliga kontakten vid hämtning och lämning är en viktig del för att utveckla en tillitsfull relation mellan pedagoger och vårdnadshavare. Där måste vi ha rutiner som fungerar i och med att vi är i tre separata hus. Med bloggen vill vi synliggöra för vårdnadshavarna och göra dem delaktiga i vår verksamhet och barnens lärande samt dela med oss av processer i vårt arbeta med olika projekt genom bilder och texter. Utvärdering

11 Arbeta på att få en högre svarsfrekvens på enkäten. Ge direkt återkoppling på enkäten till vårdnadshavarna för att de ska se att vi har nytta av den. Få vårdnadshavarna att ta del av bloggen där beskrivs verksamheten. Att även ta med barnen i bloggande allt efter ålder och mognad. Barnen kan vara med och bestämma bilder och vad som ska skrivas. (dock inga bilder med ansikten). Fortsätta att erbjuda/uppmuntra föräldrarna att besöka förskolan. Information är viktig för möjligheten att kunna påverka, därför bör vi aktualisera och visa på vilka informationsvägar vi använder. Samt att vi pedagoger tydliggör för vårdnadshavarna vad de kan påverka. Nytt material kring utvecklingssamtalen kommer till hösten. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Verksamhetsmål Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Process/insatser Förskolan och fritidshemmet hjälps åt med öppningar och stängningar. Skolan bjuder in de äldsta barnen på förskolan till storsamling. På vintrarna nyttjar förskolan skolgården mycket eftersom all pulkaåkning och skridskoåkning sker där. Överskolningen från förskolan till förskoleklass sker enligt handlingsplanen Överskolning från förskola till förskoleklass och fritids. Vid flera tillfällen under vårterminen får barnen bekanta sig med personal, innemiljö samt utemiljö kring skolan och förskoleklassen då vi ibland leker på skolgården. Vårdnadshavarna erbjuds överskolning till förskoleklass i form av ett föräldramöte där förskoleklassens och fritidshemmets personal informerar om verksamheterna som väntar. (Skolan ansvarar.) Resultat Överinskolningen har fungerat mycket bra och tillfredsställande helt efter den plan som gjordes upp. Barnen är väl förberedda för nya utmaningar. Öppningar och stängningar tillsammans med fritids fungerar bra. Fritids har utökat med en stängningsdag till i veckan.. Analys Vi pedagoger har arbetat inriktat med att stärka barnens självkänsla, självförtroende, självständighet samt lägga grunden för det livslånga lärandet.

12 Att barnen är väl förberedda inför överflytt till andra verksamheter, är för att vi har haft ett bra samarbeta och planering. Vilket medför att vi pedagoger har varit säkra och trygga i vårt arbete. Alla pedagoger har vetat vad och hur vi ska agera inför barnen. Utvärdering ,5 5 Vi önskar en handlingsplan även för överinskolning till Fritids. Möjlighet att sitta ner alla berörda parter fritids/skola/förskola vid minst två tillfällen för att ge barnen en så bra övergång som möjligt. Bildningsförvaltningens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande Uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Delvis uppfyllt Ej uppfyllt x Vårdnadshavare, barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och skolor Uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Delvis uppfyllt Ej uppfyllt x Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet. Uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Delvis uppfyllt x Ej uppfyllt

13 Bedömning av förskolans kvalitet Normer och värden Språklig begreppsförmåga Matematisk begreppsförmåga Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Personalen erbjuder få tillfällen till träning i att leva sig in i andra barns situation. Få reflektioner görs tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Lite kommunikation finns och tillrättavisningar präglar kontakten mellan barn och vuxna Personalen erbjuder till viss del till träning i att leva sig in i andra barns situation. Till viss del görs reflektioner tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan personal och barn präglas av viss ömsesidig respekt Personalen ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andra barns situation. Många tillfällen ges också till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan vuxen och barn sker på barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde Barnen får få möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och träna ords betydelse Barnen får vissa möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också vid vissa tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ibland leka med ord och träna ords betydelse Barnen får många möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också många tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ofta leka med ord och träna ords betydelse Barnen får sällan eller aldrig möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas sällan i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas sällan i att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får sällan träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får vissa möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas också till viss del i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också till viss del att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ibland träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får många möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas ofta i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också ofta att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ofta träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barn får sällan möjligheter att urskilja Barn får ibland möjligheter att urskilja Barn får många möjligheter att urskilja

14 Naturvetenskapliga och tekniska förmågor Barns inflytande Pedagogisk dokumentation teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas sällan i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får sällan möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ibland i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också ibland möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ofta i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också många möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barnen får sällan möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Få tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges få möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får till viss del möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Vid vissa tillfällen ges barnen möjlighet att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges till viss del möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får många möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Många tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges många möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Varje barns lärande följs i låg grad upp och dokumenteras. Förskolan vidtar få aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Att genomföra ständiga förbättringar är inte naturligt för verksamheten Förskolan har i låg grad en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns inga eller få tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs till viss del upp och dokumenteras. Förskolan vidtar till viss del aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är till viss del naturligt för verksamheten Förskolan har till viss del en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns till viss del tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs upp och dokumenteras kontinuerligt. Förskolan vidtar hela tiden aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är naturligt för verksamheten Förskolan har en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull.

15 Sammanfattning Även under detta läsår har förskolan fått hantera en del utmaningar. Vattenskada i månen huset, ventilations byte i stjärnan huset samt förhöjda fuktvärden i plattan. I november fick barn och pedagoger från Månen flytta över till Stjärnan där ventilations byte var i full gång. Pedagoger, barn och vårdnadshavare fick det att fungera på bästa sätt utifrån förutsättningar. Vid samma tidpunkt fick vi resultaten från utredningen kring den dåliga lukten i inomhus miljön på Stjärnan vilket ledde till att även denna lokal skulle utrymmas. Pedagogerna var flexibla i sitt arbete och fördelade barnen så att sällan alla var inne samtidigt. I februari flyttade verksamheterna ur Stjärnan vilket också tog mycket kraft och ork från pedagogerna. Trots detta är förskolechefens bedömning att förskolan har hög kvalité vad det gäller 2.1 Normer och värden, 2.2 Utveckling och lärande, 2.3 Barns inflytande, 2.4 Förskola och hem och 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Redan efter min första tid som förskolechef i Förskoleområde1 såg jag vikten av att ha kontinuerliga nätverksträffar med pedagogerna. Dessa träffar har varit på fredagar, vi har jobbat med böckerna Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan och Bockarna Bruse (projektinriktat arbetssätt) vilket vi sett som viktiga områden att utveckla. Jag ser fortfarande vikten att ha dessa träffar men då flera av pedagogerna saknar informationsträffarna samt bristen på tid kommer vi endast att ha dessa i samband med arbetsplatsträffar under hösten-15. Processledarens funktion har främst varit utvecklingsarbete kring det pedagogiska arbetet, dennes tid har legat på fredagar fm där även övriga processledare i förskoleområde 1 har haft sin tid. Att ha samma tid har gett förutsättningar för att mötas både med och utan förskolechef. Efter årsskiftet ökade processledarens tid från 2 till 4 timmar i veckan. Den tiden har fördelats på en heldag var tredje vecka. På den tiden har processledarna träffats i förskoleområde1 och jobbat med gemensamma saker som t.ex. handlingsplaner, diskussioner kring lärande miljöer, pedagogisk dokumentation och utvecklingssamtal. Processledarna och jag ser en stryka att ha en likvärdighet i vårt område. Under året har Ipads/lärplattor inköpts vilket ses som ett mycket användbart verktyg både för pedagog och barn. Med Ipads/lärplattor kan man på ett enklare sätt arbeta med pedagogisk dokumentation, reflektion över bilder och film. Vi kommer under läsåret fortsätta att utveckla arbetet med Ipads/lärplattor med bland annat kommungemensam kompetensutveckling samt reflektion i arbetslaget samt på arbetsplatsträffar. Under året arbetades det fram ett gemensamt dokument för samtliga förskolor i Hallsberg kring utvecklingssamtalet även det kommer vara prioriterat att arbeta med under hösten så att alla pedagoger känner sig trygga med materialet. I samband med årets kvalitetsredovisning har pedagogerna använt sig av skattningsverktyget som var nytt förgående år. Jag anser att det nödvändigt göra om det till sitt eget utifrån de verksamhetsmål man valt att fördjupa sig i, i dag är det utarbetat efter Ånge kommun. Normer och värden Pedagogerna har ett stort barn fokus och de är ständigt närvarande vilket gör att barnen på förskolan känner samhörighet, att deras val och tankar är viktiga. Förskolans miljöer är dock inte så attraktiva som vi önskar. Fortsätta att hitta vägar för att stärka självkänslan och tryggheten hos alla barn. Aktivt jobba för attraktiva miljöer som styrs utifrån barnens intressen och utveckling.

16 Utveckling och lärande Målet har legat nära barnens intressen vilket gjort att barnen varit engagerade och lätt inspirerats. Projekten har utformats efter barnens intressen efter att pedagogerna har kartlagt och observerat barngruppen kontinuerligt. Utifrån detta har sedan pedagogerna skapat meningsfulla sammanhang där barnens lärande varit fokus. Fortsätta att skapa en mångfald av skapande i vardagen Utveckla den pedagogiska dokumentation, lärplattan. Barns inflytande Pedagogerna har ett stort barn fokus och de är ständigt närvarande samt att miljöerna anpassade så att barnen kan klara mycket själva samt erbjuds flera val. Utformningen av projekten har utgått från barnens intressen och utveckling vilket har lett till ett stort intresse hos barnen. Pedagogerna har tagit till vara på barnens tankar, erfarenheter och reflektioner vilket varit grund för den fortsatta planeringen. Skapa större förutsättningar för barns inflytande Synliggöra barns lärande så barnen känner att det de gör och säger är viktigt Jobba vidare med de demokratiska principerna Förskola och hem Samtliga avdelningar är igång med bloggandet vilket leder till att vårdnadshavarna på ett enkelt sätt får information om vad deras barnen får uppleva. Trots röriga månader med hussammanslagningar är min upplevelse att vårdnadshavare har känts sig trygga att lämna sina barn på förskolan. Jag tror mycket att det beror på pedagogernas bemötande och deras rutiner kring hämtning och lämning. För att ytterligare arbeta aktivt med föräldrasamverkan har kommunen arbetat fram en gemensam mall för utvecklingssamtal. Få vårdnadshavarna att ta del av bloggen Fortsätta att uppmuntra vårdnadshavarna att besöka förskolan Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshem Övergången mellan förskola och förskoleklass har fungerat bra under våren/sommaren 2015 då man arbetat efter handlingsplanen. Pedagogerna har haft en bra planering och ett gott samarbetet vilket medfört att alla barn är väl förberedda. Jobba fram en handlingsplan även för förskola fritidshem Hallsberg Helena Finnman Förskolechef