Arbetsrapport Ung kommunikation

Transkript

1 Arbetsrapport Ung kommunikation Ann Öhman Sandberg APeL ( fou- se)

2 APeLs utgångspunkter för rapporten Forskningen omkring KK-stiftelsens IT-satsning i lärarutbildningen är knuten till APeL- FoU ( som är ett FoU-centrum i Lindesberg. APeLs forskning sker på uppdrag av KK-stiftelsen och har syftet att studera hur utvecklingsprojekt kan bli hållbara över tid. Följande fyra frågor är centrala i forskningsprojektet: 1. Hur kan man på t.ex. en högskola organisera ett hållbart utvecklingsarbete? 2. Hur ser delaktigheten ut i projekten? Hur ser kopplingen mellan lärarna inom den högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delen ut? 3. Hur sker IT-utvecklingen i projektet? 4. Lärande mellan olika högskolor inom ramen för ett utvecklingsprojekt som detta. I denna arbetsrapport kommer fokus att ligga på fråga 1-3 Arbetet med rapporten Jag har under våren och hösten 2009 genomfört 10 intervjuer inom ramen för projektet Ung kommunikation. De som har intervjuats är representanter från de tre lärosäten som tillsammans driver projektet samt chefen för skol- och barnomsorgsförvaltningen i Växjö kommun. På Växjö Universitet har, chefen för lärarkansliet, dekanen för LUN, en forskare som sitter i LUN och en doktorandrepresentant i LUN intervjuats. På Högskolan i Kalmar har chefen för lärarutbildningen, biträdande projektledare och en forskare som sitter i LUN intervjuats. På Blekinge Tekniska Högskola (BTH) har två representanter från projektets styrgrupp intervjuats, dels ordförande i utbildningsnämnden och dels en universitetslektor. Intervjuerna i Växjö och Kalmar är med ett undantag gjorda på plats. Intervjuerna med BTHs representanter har gjorts via telefon. Alla citat i rapporten är hämtade från dessa intervjuer. Frågeområdena för intervjuerna och valet av intervjupersoner har tagits fram i samråd med projektledningen och är delvis tänkt som en uppföljning av de två analysseminarier som hölls i Växjö, oktober 2008 och april 2009 där strategiskt viktiga personer från projektet, representanter från KK-stiftelsen och APeL medverkade. Intervjufrågorna har i huvudsak rört sig kring fyra frågor: Hur ser du på Ung kommunikations resultat så här långt? Vilka resultat har förutsättningar för att bli långsiktigt hållbara? Vad kan Ung kommunikation bidra med i uppbyggnaden av den nya lärarutbildningen? Hur påverkas BTHs roll i projektet av beslutet om fusionen mellan Kalmar och Växjö? 2

3 Vad kan göras för att knyta forskning om IT till projektet och/eller lärarutbildningen? Hur kan en drift- och en utvecklingsorganisation samverka? Tyngdpunkten på de olika frågeområdena i intervjuerna har anpassats till intervjupersonens relation till projektet och vad han eller hon har kunskap om. Uppföljning av analysseminarier ht 2008 och vt 2009 På analysseminariet hösten 2008 diskuterades bland annat hur Ung Kommunikation kan utforma en strategi för implementering och spridning av resultaten i utvecklingsarbetet. För att ett utvecklingsarbete ska bli hållbart behöver organisationen utarbeta en strategi som ger en ram och ett sammanhang för implementeringen och spridning. Efter mötet formulerade APeL några utgångspunkter för att ett utvecklingsarbete ska bli hållbart. Den strategi som APeL formulerade innefattade följande inslag. De ska ses som utgångspunkter som hela tiden behöver omprövas och vidareutvecklas. Syftet med den här arbetsrapporten är att genom intervjuerna pröva dessa fem punkter och lyfta fram några kritiska frågor som kan ligga grund för en diskussion om projektets fortsatta utveckling. 1. Lärandet och delaktigheten är central, vilket går emot en traditionell syn på implementering som något som kommer uppifrån, något förutbestämt och som bygger på enkelriktad information. En lyckad implementeringsstrategi förutsätter alltså tillfällen till ett utvecklingsinriktat lärande, som bygger på en bred delaktighet, en kommunikation mellan olika organisatoriska nivåer, ett öppet klimat, idéer och stimulans utifrån och en utvärdering som stödjer lärandet. 2. Det handlar inte om att sprida färdiga och likformiga lösningar, utan det ska finnas utrymme för lokal anpassning och vidareutveckling av idéerna. 3. Spridningen bygger på frivillighet, men kan stimuleras fram genom belöningar och bättre utvecklingsmöjligheter. Det ska vara en konkurrens om att få delta i spridningsoch implementeringsarbetet. Man väljer varken de som är mest positiva eller minst, dvs. varken där förutsättningarna är som bäst eller sämst. 4. Spridningsarbetet måste utgöra en integrerad del av högkolas utveckling. Det måste förstärka det som prioriteras av ledning och styrelsen. Det är en förutsättning för att de ansvariga ska vara beredda att utöva ett aktivt ägarskap. När det gäller Ung Kommunikation så framkom flera saker som talar för projekts betydelse ur ett strategiskt perspektiv - sammanslagningen, betydelsen av distanskommunikation, IT som en profil för att utveckla lärarutbildningen. 5. Forskningsanknytningen måste bli starkare och tydligare kopplas till utvecklingsarbetet, vilket ökar intresset för att implementera resultaten. Det gäller att hitta finansiering för forskning inom befintliga (KK-stiftelsen, Vinnova, VR m.fl.) och nya finansiärer (ESF, Nutek, EU-program m.m.). 3

4 Lärande i hållbart utvecklingsarbete Begreppen hållbar och utveckling kan tolkas på olika sätt i olika sammanhang och jag kommer därför nu att beskriva i vilken betydelse jag kommer att använda begreppen när jag skriver om hållbart utvecklingsarbete. Hållbart utvecklingsarbete har både en innehålls- och en formaspekt (Svensson m.fl., 2007). Innehållsaspekten fokuserar på den nya kunskap som är resultatet av ett utvecklingsarbetets ska leva kvar en längre tid, men också fortsätta att utvecklas. I ett utvecklingsprojekt betyder det att ny kunskap ska leva vidare även efter det att finansieringen har upphört. Formaspekten fokuserar på organiseringen på av utvecklingsarbetet som ska bidra till en fortsatt långsiktig utveckling. Även utbildningsreformer som syftar till utveckling kan ha en innehålls- och en formaspekt. I slutet av 2008 presenterades betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008: 109). Rubriken på betänkandet motiveras bland annat av författarna med att den nya lärarutbildningsförslaget ska ge långsiktiga effekter och inte behöva revideras var tionde år. Lärarna ska också få kontinuerlig fortbildning vilket handlar om organiseringen av lärarutbildarnas kompetensutveckling. Betänkande har en innehållaspekt och en formaspekt. Docherty, Forslin och Shani (2002) har studerat formaspekten för hållbart utvecklingsarbete. De framhåller bland annat betydelsen av delaktighet, koppling mellan drift- och utvecklingsfrågor, tid för reflektion/lärande och en effektiv projektorganisation med ett aktivt stöd och intresse ägarna av projektet. Begreppen ägarskap, styrning och ledning som är en del av en effektiv projektorganisation, är grundläggande i teorier om styrning av företag, men de tre begreppen är även centrala när det gäller att förstå hållbarheten i ett utvecklingsarbete, särskilt om det pågår under en lång tid. Avsaknaden av och otydligheten i dessa funktioner kan förklara bristen på långsiktiga effekter i många projekt (Svensson m.fl. 2007). Det saknas många gånger en genomtänkt idé om hur ägarskapet, och/eller styrningen ska se ut i ett utvecklingsprojekt. Ägarskapet är ofta passivt, vilket gör att ingen är beredd att ta ansvar för resultaten efteråt. Styrningen kan vara svag, vilket gör att projektledningen tar på sig ett ansvar för styrning av projektet. Om utvecklingsarbete inte integreras i verksamheten så blir effekterna sällan bestående, det vill säga att det behövs en samverkan mellan drift och utveckling (Svensson m.fl., 2007). Ett projekts vision, syfte och kortsiktiga mål kan skapa struktur eller bidra till oreda om visionen är otydlig, abstrakt eller dåligt förankrad. I ett utvecklingsprojekt som är dynamiskt och processinriktat behöver målen vara möjliga att ändra, men de får för den skull inte ses som motstridiga eller oklara av dem som är involverade i projektet (Svensson, Brulin & Sjöberg, 2009). Med hållbart utvecklingsarbete menar jag utvecklingsprojekt eller utvecklingsarbete inom ramen för ordinarie verksamhet, som syftar till att ge långsiktiga effekter när det gäller verksamhetens innehåll och former. Jag skiljer långsiktiga effekter från direkta effekter. De direkta effekterna kan ses i direkt anslutning till ett utvecklingsarbete. Direkta effekter kan bli långsiktiga, men de kan även avklinga över tid. Ibland kallas direkta effekter även för resultat. Det är inte heller bara effekterna som ska vara uthålliga, hållbara, utan även utvecklingsarbetet 4

5 i sig, vilket betyder att det i verksamheten behövs en organisering för utveckling som möjliggör utvecklingsarbete och att resultaten av utvecklingsarbetet tas om hand och förs in det i den löpande verksamheten. Förändringar i kurs- eller läroplaner som stannar vid att vara pappersprodukter och inte ger avtryck i verksamheten kan inte sägas vara långsiktiga. Kompetensutveckling som genomförs med projektmedel och sedan upphör om verksamheten inte själv kan finansiera fortsatt utvecklingsarbete blir inte heller hållbart. Med utgångspunkt i tidigare forskning om hållbart utvecklingsarbete har APeL i samarbete med bland annat Ung kommunikation utvecklat en analysmodell som bygger på fyra funktioner för hållbart utvecklingsarbete. De fyra punkterna kommer ligga till grund för min diskussion och de fyra kritiska frågorna som jag avslutar rapporten med. Effektiv projektorganisation Ett aktivt ägarskap där ledningen efterfrågar resultaten av utvecklingsarbetet. Att det finns en tydlig arbetsdelning mellan styrning och ledning. En välkänd vision - Mål och visionsdokument behöver hållas levande i organisationen. Organisering för delaktighet - En organisering som möjliggör för att lärarutbildare att själva vara med och planera både form och innehåll sin kompetensutveckling gör kompetensutvecklingen mer hållbar. Organisering av lärande Att organisera för lärande kan innebära att tid och resurser i lärarutbildarnas tjänster öronmärks för reflektion och utvecklingsarbete. Det behövs också en organisering för att ta till vara resultatet av lärande i utvecklingsarbete där det finns en samverkan mellan drift och utveckling. Resultat Projektet Ung Kommunikation strävar efter att personal inom lärarutbildning och skola ska få ökad en kunskap om digitala ungdomskulturer och på vilket sätt dessa påverkar undervisning och lärande. I ett gemensamt utvecklingsarbete i temagrupper, där bland annat ungdomar, studenter, lärare och lärarutbildare deltar, är projektets mål att skapa erfarenheter om IT och lärande som är värdefulla att föra in i lärarutbildningens kurser och i skolans verksamhet. Två tredjedelar av projekttiden har gått när mina intervjuer genomfördes. Jag har fört samman det som kom fram i intervjuerna och i en del fall använt mig av citat från intervjuerna som förstärker det jag har sett. Citaten är kursiverade. Ung kommunikations resultat så här långt Många av temagrupperna har eller håller på att avsluta sitt arbete vilket gör det möjligt för de intervjuade att se tillbaka och reflektera över resultatet av temagruppernas arbete. Flertalet av de intervjuade ser de flesta temagruppernas arbete som spännande och engagerat, men att gruppernas arbete har spretat åt olika håll och att det har funnits brister i dokumentationen av gruppernas arbete. Resultatet av utvecklingsarbetet i temagrupperna har gett resultat i de grupper de har varit riktade till men har hittills inte gjort några större avtryck i lärarutbildningen. 5

6 Vid årsskiftet blev dekanerna en del av projektets styrgrupp, vilket har gjort att projektet har fått en starkare koppling till lärarutbildningen. De intervjuade ser det som betydelsefullt för projektets möjlighet att föra in resultatet av temagruppernas arbete i lärarutbildningen. Att projektet har knutits närmare nämnderna har också gjort att projektet tydligare har uppmärksammats som en resurs för uppbyggnaden av den nya lärarutbildningen. Nu är det dags att göra en ordentlig analys av utfallet. Vad är det i det här som har direkt bäring på lärarutbildningen? Tidigare har projektet varit en del av arbetet i Akademi Syd- Ost och har varit ett samarbetsprojekt som till viss del har drivits utanför lärarutbildningen. Arbetet i akademi Syd- Ost, temagruppernas samarbete med externa parter som Interactive Institute och SIP och ett spridningsarbete ut mot kommunerna har bidragit till att projektet har blivit relativt välkänt utanför de tre lärosätena, men har samtidigt varit mindre känt i den egna verksamheten. Men det jag tror har varit ett av problemen [ ] att Ung kommunikation har varit mer känt utanför universitetet än innanför. Några av de intervjuade ser samtidigt att Syd- Ost- samarbetet har varit en viktig grund för det arbete som görs i projektet idag och att det också har varit en av de verksamma krafterna inför fusionen. Det finns många eldsjälar som arbetar i projektet. Flertalet av de intervjuade betonar betydelsen av projektledarnas stora engagemang för projektets utveckling. Även engagerade lärarutbildare lägger ner ett stort jobb i projektet och lägger in ett IT perspektiv i sin undervisning. Temagruppernas arbete lyfts också på olika sätt in i vissa kurser, där temagruppsdeltagare till exempel kommer in och berättar om sitt arbete. Att projektet inte är väl känt bland det stora flertalet lärarutbildare gör att flertalet av de intervjuade ser en stor utmaning i att få även de mindre intresserade lärarutbildarna att mer aktivt arbeta med att föra in IT i sin undervisning. Några betonar också att det behövs organiseras för detta, så att det ryms i tjänsten eller att det tydliggörs var i tjänsten det finns utrymme att arbeta med utvecklingsarbete. Att sprida kännedom om projektet och få lärarna att aktivt medverka det känns som svårigheten. Det är inte att man [lärarutbildare]inte vill, utan att man inte har tid. Många lärare är uppbundna av andra delar. De har andra ansvarsområden som gör att man inte hinner engagera sig i det här projektet även om man skulle vilja. Det är nog den främsta svårigheten i det här projektet tror jag att det ska finnas utrymme i lärares tjänster för ett sådant här engagemang. Tidigare har det inte funnits några tydliga skrivningar i styrdokument när det gäller IT i lärarutbildningen. Det som är skrivet om IT i betänkandet för en ny lärarutbildning (SOU 2008: 109) är inte så omfattande med de skrivningar som finns har stor tyngd. De intervjuade lyfter fram projektets starkare förankring i lärarutbildningens ledning och det nya betänkandet 6

7 för en ny lärarutbildning (SOU 208:109) som betydelsefulla faktorer för att lyckas med arbetet att föra in mer IT i lärarutbildningen framöver. Jag tror att det är avgörande att det [IT] kom in som ett perspektiv [ i SOU 2008:109].[..] För här har vi helt plötsligt fått legitimitet för det vi redan höll på med. Om projektets hållbarhet och långsiktiga effekter När projektet startade 2005 fanns projektets aktiviteter till stora delar utanför lärarutbildningen. Gradvis, i takt med att fler lärarutbildare har blivit engagerade i Ung Kommunikation och att fler personer på strategiskt viktiga positioner i lärarutbildningen har blivit mer involverade i projektet, så har gränserna mellan projektets arbete med att föra in IT i lärarutbildningen och utvecklingsarbetet i den ordinarie verksamheten för att stärka IT i lärarutbildningen, suddats ut. Det finns ett gränsland där det är svårt att särskilja vad som är utvecklingsarbete inom ramen för den kontinuerliga verksamheten och vad som är en del av projektet. Om projektet ska bli hållbart, det vill säga att det utvecklingsarbete som har startats upp inom ramen för projektet inte upphör när den externa finansieringen tar slut, behöver projektets utvecklingsarbete närma sig den ordinarie verksamheten på lärarutbildningen, vilket också sker i projektet. För det ser jag, att starta projekt när det gäller IKT här, det är inga problem. Det kan man göra. Det finns människor som kan jobba med det och de har det i sin tjänst. De kan säkert jobba med det och jobba fram jättebra saker och så. [..] Men det är sen som den rejäla utmaningen ligger att man får in det arbetet som en del i den kontinuerliga organisationen. Ska det in i lärarutbildningen, måste det ju finnas någon slags utvecklingsmotor i lärarutbildningen också. Det får man ju inte genom att importera ett projektinnehåll i utbildningen. Snarast är det då en fråga om vilka mekanismer i verksamheten som gör att det här området fortsätter att utvecklas. De intervjuade, som i sitt arbete är knutna till lärarutbildningen, menar att det är betydelsefullt för projektets långsiktiga effekter att stärka forskningen inom IT-området. Alla Sveriges lärarutbildningar kommer snart att söka om att få behålla sina examensrättigheter eller söka nya examensrättigheter. Eftersom IT är ett av de fyra övergripande perspektiven i SOU 2008:109 så blir forskning inom det området betydelsefullt för att söka examensrättigheter. Forskning knutet till projektet ger också projektet högre status menar någon av de intervjuade. Om man inte har ett IKT- perspektiv så får man inga examensrätter. Det ska ju genomsyra all lärarutbildning. [.. ] Då måste man göra det här, och då måste man göra det för att få examensrätter, och det är ju det tvånget som gör att det sannolikt kommer att fortleva. Ung kommunikation och uppbyggnaden av den nya lärarutbildningen Inför uppbyggnaden av lärarutbildningen i det nya Linnéuniversitetet finns möjlighet och det är till vissa delar tvunget att tänka nytt kring organiseringen och profilering av den nya lärarutbildningen. I direktiven från KK-stiftelsen finns det inte formulerat vad innehållet i projektet IT i lärarutbildningen ska vara eller någon definition på vad digital kompetens är. I 7

8 december kom betänkandet SOU 2008:109 som ger en tydligare styrning genom att bland annat lyfta fram olika dimensioner av IT. Inom ramen för Ung kommunikation har en utvecklingsgrupp tillsatts som ska arbeta med att ta fram vad en IKT- baserad lärarutbildning skulle kunna innebära. Resultatet av gruppens arbete ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med att kompetensutveckla lärarutbildare. Idag finns en osäkerhet om vad kompetensutvecklingen ska syfta till och flera av de intervjuade betonar att IT i lärarutbildningen har fler dimensioner än att bara använda ny teknik. Men problemet är att då faller man tillbaks på det här att formulera vad en IKT- baserad lärarutbildning är och att de flesta tänker bara teknik. Man ska lära sig hur en dator fungerar och hur man streamar föreläsningar. Det är ju inte riktigt dit vi vill. Det finns även planer på en ny organisering av lärarutbildningen. Det är redan klart att den nya lärarutbildningsnämnden kommer att bli en beställarnämnd vilket kommer att öka nämndens möjligheter att styra kursernas innehåll och därmed indirekt delar av kompetensutvecklingen. Det vi förändrar inom lärarutbildningsnämnden är att det bli en beställarnämnd. Så då blir nämnden starkare genom att det finns pengar som går att fördela och då kan du ställa krav också. Är det någon som ska ta en kurs eller hålla en kurs så i beställningen ingår också att kan man ju att den kompetensen ska finnas med där. Det är ju lite piska och morot i det här. Jag tror också att det här med beställarnämnd är nödvändigt för att genomföra såna här processer. Det har även inom ramen för projektet tillsatts en grupp med en representant från Växjö och en från Kalmar som ska ta fram en plan för kompetensutvecklingen där de även kommer att involvera lärarutbildare i arbetet. Innan kompetensutvecklingen påbörjas ska en analys av vad kompetensutveckling för lärarutbildare egentligen innebär. Tanken är inte att det ska innebära generella kurser för alla lärarutbildare men hur kompetensutbildningen kommer att utformas, i vilken grad det kommer att bli obligatoriskt för alla lärarutbildare och vilka resurser det kommer att finnas till detta ännu inte klart. Det handlar mycket mer om att de specifika innehållsområden som man arbetar med att man utifrån dem måste fundera på vad man faktiskt behöver. Det är nog fråga om en mer konsultativ coachande roll när det handlar om kompetensutveckling än generella insatser. Någon av de intervjuade menar också att även vfu- lärarna måste omfattas av kompetensutveckling med ett IT- perspektiv eftersom de också är en viktig del av lärarutbildningen och att det är viktigt att kunna ge en vfu som har en god förankring när det handlar om IT och lärande. För att kunna erbjuda en vfu som har en förankring kring IT och lärande och för att kunna ställa krav på vfu framöver behövs en bredare inventering av var i regionen spetsskolorna ligger. 8

9 Forskningsbas för den nya lärarutbildningen Växjö Universitet har satsat medel för att genom två forskningsplattformar stärka kopplingen mellan lärarutbildningsnämnden och Ung kommunikation eftersom nämnden ser en potential i projektet som inte har utnyttjats i lärarutbildningen tidigare. Ansvariga för plattformarna ska lämna förslag till nämnden på ett innehåll i ett forskningsprogram och hur forskningen kan föras in i lärarutbildningen. En av plattformarna, IT och lärande, har ett tydligt IT-perspektiv och är tänkt att fungera som en forskningsbas för en IT-baserad lärarutbildning. Satsningen är ett sätt att dra nytta av Ung kommunikation och samtidigt kunna göra IT till ett styrkeområde för den nya lärarutbildningen. Varje plattform har kravet på sig att den ska vara förankrad på olika institutioner. En av de intervjuade ser kopplingen mellan den här plattformen och regionalt utvecklingscentrum som en viktig motor för fortsatt utveckling eftersom mycket av utvecklingen inom området IT och lärande sker ute på skolorna. Villkoret för att vi ska satsa på de här plattformarna är just att det blir en ordentlig substantiell koppling in i lärarutbildningen. Annars blir det ingenting av det här. [ ] En av projektledarna är med i plattformen IT och lärande, det gäller ju att binda ihop det projektet med den här plattformen. Att knyta drift- och utvecklingsorganisation till varandra Ett av problemen för Ung kommunikation har varit att föra in resultatet av temagruppernas utvecklingsarbete i lärarutbildningen. Planer på att bygga upp en organisering där drift- och utvecklingsorganisationen kan samverka har vuxit fram. Tanken är att det ska finnas en stabsdel på kansliet som har olika stabsfunktioner, ekonomi och uppföljning och en driftsdel som driver lärarutbildningen. Det ska också finnas en utvecklingsdel med personer som jobbar med exempelvis IKT, samverkan med Regionalt utvecklingscentrum, internationalisering och utvecklingsplanering. De intervjuade som har blivit tillfrågade hur de ser på uppdelningen i en drifts- och en utvecklingsorganisation ser positivt på idén men varnar för att de kan bli isolerade ifrån varandra. Det ska ju inte vara en egen värld det här med utveckling, men jag ser ju att det finns en risk att det kan bli det. Det måste man nog jobba ganska hårt med. För utveckling sker ju alltid i det nära i vardagen, det är små saker. Kursutveckling, man måste ha den relationen till sådana fält. Fusionen Alla intervjuade ser i stort positivt på arbetet med fusionen. Deltagarna i projektets styrgrupp har en vana sedan tidigare att samarbeta inom ramen för projektet och ser därför inga större problem med att samarbeta kring fusionen, även om det finns stora och små frågor på alla plan som behöver lösas. Det är två helt skilda kulturer man ska slås samman. Det gör man inte i en handvändning. Det märker vi ju varje dag, så dyker det upp nya saker där vi förstår att vi tänker helt olika. 9

10 Och när vi ska börja tänka lika då måste vi förhandla, kompromissa och komma överrens om. Det är ett spännande arbete. Ibland blir vi lite svettiga. Fusionen har förändrat relationerna mellan de lärosäten som ingår i projektet och alla parter har fått nya roller. När det gäller relationen mellan Växjö och Kalmar så finns det på högskolan i Kalmar en viss oro både bland studenter och lärarutbildare att de ska behöva anpassa sig till Växjö Universitet. En del här [lärarutbildare]upplever jag är lite försiktiga och rädda att bli överkörda av stora universitet. När Ung Kommunikation startade 2006 fanns inga planer på en fusion och tanken var då att BTH skulle ansvara för en yrkeslärarutbildning på distans som skulle ges i samarbete mellan de tre lärosätena. BTH tackade nej till att gå med i fusionen. Den planerade yrkeslärarutbildningen har fram till 2009 drivits av de tre lärosätena tillsammans blev Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar huvudmän för utbildningen. De tre lärosätenas samarbete i projektet har kommit att förändras till följd av detta. Alla de sex intervjuade som ingår i styrgruppen är medvetna om att det är svårt att på möten dra en tydlig gräns mellan frågor som rör projektet och frågor som rör fusionen och den nya lärarutbildningen. Alla de intervjuade upplever att deltagarna i styrgruppen har en ambition att arbeta för att lösa det på ett smidigt sätt och har en förståelse för att situationen är svårlöst. På ett möte i september 2009 kom ett förslag upp som innebär att när det gäller högskolepedagogiska frågor kommer alla tre lärosätena att vara engagerade. När det gäller frågor om lärarutbildningen så kommer BTH vara fortsatt engagerad när det gäller allmänna frågor, men när det gäller organiseringen av den nya lärarutbildningen så kommer främst Kalmar och Växjö att vara engagerade. Alla tycks vara ens om att det kan vara en bra lösning. Jag tycker att vi har lyft fram det här rätt så bra i diskussionerna och flera ledarmöter i styrgruppen har lyft fram det här. Så vi har faktiskt pratat igenom det. De har försökt att vi inte ska föra fusionsdiskussionsfrågor på de mötena, så det är problematiserat. Vi har känt att man har blivit nästan lite ursäktande till BTH. [..] De blir på sätt och vis en tredje part och vid förra mötet så gjorde vi en ganska tydlig uppdelning i det fortsatta projektets inriktning. [ ] Jag tror att det kan vara bra att det blir den här uppdelningen i de här två områdena. För att behålla balansen mellan de tre lärosätena i projektet, det vill säga att inte BTHs roll efterhand blir alltmer perifer, så behöver BTHs kompetens efterfrågas av de andra lärosätena. BTH ser att de har kompetens inom IT och lärande när det gäller högskolepedagog, distansutbildningar, teknisk forskning m.m. Ja, vi har i stort sett ingen forskning inom lärarutbildningen, utan det är ju den tekniska forskningen.[ ] däremot tror jag att man kan, man skulle kunna för en del av forskningen ha tillämpningen i den lärande miljön. Jag tror inte att det är gjort i någon större utsträckning. 10

11 Frågan om IKT som ett prioriterat område för den nya lärarutbildning och på Linnéuniversitetet Sedan en tid tillbaka förs det diskussioner om den nya lärarutbildningen ska vara IKTbaserad och ha IT som profil och om även hela det nya universitetet ska ha IT som styrkeområde. När det gäller frågan om vad som krävs för att ha IT som prioriterat område för den nya lärarutbildningen så har den frågan diskuterats mer än frågan om vad det skulle innebära med IT som prioriterat område för hela universitetet. Ska vi sticka ut hakan ordentligt och säga att vi ska ha IT som ett styrkeområde när vi presenterar den nya lärarutbildningen. Ibland tar vi ett steg tillbaka och säger - Är vi så himla duktiga så att vi kan göra det? För IT i lärarutbildningen ska ju alla ha med på ett självklart sätt. Vad är det som krävs för att vi ska kunna säga att vi är duktigare än andra? Någon av de intervjuade menar att om det ska kunna bli en profil på nya universitetet så behöver man en medvetenhet och ett stöd både från universitetsledning och fakultetsledningar och att man gemensamt fattar ett strategiskt beslut om att det är det universitetet ska satsa på, men att det inte nödvändigtvis behöver innebära en stor ekonomisk satsning. Det kan istället handla om förhållningsätt, prioriteringar där beslut som fattas sker i riktning till en sådan strategisk satsning. En satsning på IT skulle inte då heller utesluta en satsning på andra områden. De intervjuade på de tre lärosätena ser betydelsen av en stark forskningsöverbyggnad för att kunna ha IT som ett prioriterat område. En kartläggning av de egna resurserna och den forskning om IT och lärande som finns på andra lärosäten kan visa om en tillräckligt stark forskningsöverbyggnad redan finns inom det nya universitetet. Om en tillräckligt stark forskningsöverbyggnad inte finns behövs en diskussion om det är möjligt att bygga upp en sådan. Frågan om forskningens inriktning behöver också utredas och om projektets goda kontakter med ett forskningsfält kan utgöra en värdefull resurs för ett framtida styrkeområde.. Det finns säkert många som kan konkurrera på toppen, men däremot inte i kontakten med fältet. Den här lättsamma kontakten och respektfulla kontakten, den är svår att etablera på ett annat ställe. Så det är säker lättare att rekrytera folk hit, för det är svårt att bygga upp relationen med ett fält. Sammanfattning och slutdiskussion Projektet Ung kommunikation syftar till att genom utvecklingsarbete i temagrupper fånga upp den nya och de ungas kommunikation och sedan föra in det i lärarutbildningen. Efter två tredjedelar av projekttiden ser de intervjuade i min studie att ett spännande utvecklingsarbete utanför lärosätena har skett, men projektet har ännu inte gjort något större avtryck på lärarutbildningen. Temagrupperna engagerade utvecklingsarbete har spretat åt olika håll och resultatet av gruppernas arbete har inte i någon större utsträckning förts in i lärarutbildningen. Det utvecklingsarbete som hittills har skett på lärarutbildningen har i hög grad byggt på frivillighet och engagerade eldsjälars arbete. 11

12 Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar kommer den första i första 2010 att gå samman i det nya Linnéuniversitetet. Ung kommunikation har varit betydelsefullt för arbetet med fusionen eftersom projektet har varit ett gemensamt projekt för de två lärosätena. Fusionsarbetet tar mycket tid och engagemang och arbetet i projektledningsgruppen med att bygga upp en ny lärarutbildning är svårt att särskilja från fusionsarbetet. Blekinge Tekniska Högskola (BTH) har inte någon lärarutbildning och är inte heller en del av fusionsarbetet vilket gör att samarbetet mellan de tre lärosätena som gemensamt driver projektet behöver hitta nya former och delvis ett nytt innehåll för samverkan. Mina intervjuer visar att alla parter är medvetna om problematiken och frågan om BTHs fortsatta roll har tagits upp till diskussion på ett möte. BTHs representanter har lyft fram områden där de kan bidra i ett fortsatt samarbete, bland annat högskolepedagogiska frågor, men menar också att de två andra lärosätena också måste efterfråga deras kompetens som ligger inom den högskolepedagogik och praktiska tillämpningar av IT. Flera steg har tagits för att påbörja ett mer omfattande arbete med att föra in mer IT i lärarutbildningen, där man vill dra nytta av de erfarenheter som har gjorts i Ung Kommunikation. Lärarutbildningsnämnden i Linnéuniversitet kommer att bli en beställarnämnd med möjlighet att ställa krav på innehåll i kurser. Ett omfattande kompetensutvecklingsarbete för lärarutbildare har på börjats. Pengar har satsats på forskningsplattformar med två inriktningar, för att ge lärarutbildningen en forskningsbas med ett IT-perspektiv. I uppbyggnaden av Linnéuniversitetet finns möjligheter att tänka nytt kring organiseringen av lärarutbildningen. Ett förslag på en ny organisering för att öka samverkan mellan en driftsoch en utvecklingsorganisation som just nu diskuteras. De tillfrågade i intervjuerna var positiva till idén med att bygga upp en drifts- och en utvecklingsorganisation, men betonade att de inte får bli isolerade från varandra. Ett annat område som diskuteras inför fusionen är om IT ska bli ett prioriterat område för den nya lärarutbildningen och för hela Linneúniversitetet. Ingen av de intervjuade ser det som omöjligt att bygga upp en IT-baserad lärarutbildning, men att frågan behöver utredas grundligt. En första fråga blir, vad innebär en IKT- baserad lärarutbildning? En grupp har redan påbörjat ett arbete med att besvara den frågan. Andra frågor som behöver besvaras är: Är forskningsunderbyggnaden tillräckligt stark? Ska satsningen omfatta hela universitetet? Vid en återkoppling till de fem punkter som APeL poängterar som viktiga för ett fortsatt spridningsarbete och för hållbarheten av projektet (s.2) så blir det tydligt att Ung kommunikation har arbetat i linje med punkterna på många områden. De tankar kring kompetensutveckling som har kommit fram i intervjuerna handlar inte om att sprida färdiga och likformiga lösningar, utan ambitionen är att det ska finnas utrymme för lokal anpassning och vidareutveckling av idéerna. Om IT blir ett prioriterat område för lärarutbildningen och eventuellt för hela Linnéuniversitetet så kommer spridningsarbetet utgöra en integrerad del av hela universitetets utveckling. Ung kommunikation har också under gångna året fått starkare förankring i 12

13 lärarutbildningen då både cheferna för lärarutbildningen och dekanerna från Växjö och Kalmar sitter med i ledningsgruppen, vilket är en förutsättning för att de ansvariga ska vara beredda att utöva ett aktivt ägarskap. Forskningsanknytningen har blivit starkare och bättre knuten till utvecklingsarbetet och lärarutbildningen genom de nya forskningsplattformarnas två inriktningar Genom att inrätta en beställarnämnd blir det lättare för ledningen i det nya universitetet att ställa krav på att kurserna ska har ett tydligare IT-perspektiv. Hittills har utvecklingsarbetet i till stordel byggt på frivillighet där de redan engagerade har varit aktiva. Den stora utmaningen som projektet nu står för är att organisera för lärande och delaktighet för de lärarutbildare som inte spontant är intresserade av IT, eller ser hur de ska ha tid för kompetensutveckling. Om utvecklingsarbetet ska bli hållbart och vara grunden för en IKTbaserad lärarutbildning så förutsätter det tillfällen för ett utvecklingsinriktat lärande, som bygger på en bred delaktighet, en kommunikation mellan olika organisatoriska nivåer, ett öppet klimat, idéer och stimulans utifrån, en utvärdering som stödjer lärandet. Ung kommunikation har fram till nu haft en underifrån- ansats. Under det gångna året har stödet uppifrån blivit mer aktivt vilket ger projektet större förutsättningar att bli hållbart. Inför arbetet med kompetens utveckling och uppbyggnaden av den nya lärarutbildningen är det en angelägen fråga för ledningsgruppen att fundera vidare hur projektet kan organisera för lärande och delaktighet utan att glida över i att bli ett uppifrånstyrt projekt. Jag vill lyfta fram fyra kritiska frågor att diskutera: Hur kan projektet/ledningen för lärarutbildningen organisera för lärande och delaktighet? Hur kan BTHs kompetens bidra till projektets fortsatta utveckling? Hur ska man bygga en sammanhållen utvecklingsorganisation som samverkar med en driftsorganisation? Ska IKT bli ett prioriterat område för den nya lärarutbildningen och även det nya universitetet? Kort sammanfattning av diskussionen på analysseminariet Frågan om IKT ska bli ett prioriterat område för den nya lärarutbildningen diskuterades som första fråga. Det fanns oklarheter om vad ett prioriterat område skulle innebära till exempel i fråga om forskningsbas, utrustning och hur stor del av kurserna som behövde ha ett IKTperspektiv för att lärarutbildningen ska vara en IKT- baserad lärarutbildning. Det framkom att projektet hittills har gjort större avtryck i lärarutbildningen inom allmänt utbildningsområde i Kalmar än i Växjö, men att det fortfarande på båda lärosätena finns många lärarutbildare som inte är delaktiga i Ung Kommunikations vision. För att få en uppfattning om vad lärarstudenterna får med sig efter avslutad utbildning så behövs en analys 13

14 göras. Flera av deltagarna på mötet hade uppfattningen att lärarutbildningarna i Växjö och Kalmar i stort låg väl till i förhållande till landets övriga lärarutbildningar. Frågan kommer att fortsätta att diskuteras. Frågan om BTHs fortsatta roll i projektet diskuterades relativt kort eftersom frågan nyligen hade diskuterats på ett möte och inga stora oklarheten fanns. BTHs representanter lyfte fram att de har ett intresse för såväl högskolepedagogiska frågor som frågor som rör den nya lärarutbildningen. Däremot är de mindre intresserade av att diskutera organiseringen av den nya lärarutbildningen. Avslutningsvis diskuterades frågan om hur projektet/ledningen för lärarutbildningen kan organisera för lärande och delaktighet. Det finns en grupp som arbetar med att ta fram ett förslag till organisering av kompetensutveckling för lärarutbildare som har slagits samman med gruppen som arbetar med att definiera vad en IKT- baserad lärarutbildning kan innebära. De har utvecklat en matris som bygger på de tre dimensionerna i den nya lärarutbildningsutredningen och olika kunskapsnivåer. Matrisen skulle vara ett sätt att minska fokus på tekniken och visa på andra ingångar till IKT i lärarutbildningen. Någon poängterade att i fråga om kompetens så kan det vara meningsfullt att tänka i termer av kollektiv kompetens istället för individuell kompetens. I övrigt diskuterades betydelsen av att organisera för lärande mellan olika nivåer och lärande mellan personer och grupper på samma nivå i organisationen. Frågan om det varit för mycket push och för lite pull när det gäller utvecklingsarbetet ställdes till ledningsgruppen. Idag finns både push och pull. I projektets början har det varit mycket pull, men i implementeringsfasen är det lätt att det blir mycket push. För projektets fortsättning är det viktigt att hitta balansen. Den fjärde frågan om hur en utvecklings- och en driftsorganisation kan samverka sköts upp eftersom arbetet med att utveckla en sådan organisation ännu inte har tagit form. Referenser Docherty, P., Forslin, J & Shani, A.B. (eds.). (2002): Emerging work systems: from intensive to sustainable. Creating sustainable work systems. London: Rutledge. Svensson, L., Aronsson, G., Randle, H. & Eklund, J. (2007). Hållbart arbetsliv projekt som gästspel eller strategi i långsiktig utveckling. Malmö: Gleerups. Brulin, G, Svensson, L. & Sjöberg, K.(Red.), Lärande utvärdering (s ). Lund: Studentlitteratur 14