Akuta leukemier Stefan Deneberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset. Hematologi 2015-04-22



Relevanta dokument
Akut leukemier Michael Grøvdal, MD PhD Överläkare Hematologiskt Centrum

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

för BMA Överläkare, hematologi,

Akut myeloisk leukemi (AML) Historisk tillbakablick (I) Historisk tillbakablick (II) 1. Historik 2. Sjukdomen 3. Behandling 4. Prognos 5.

Klassifikation och diagnostik av leukemier. Rose-Marie Amini Klinisk patologi

I begynnelsen fanns inga riskgrupper

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR AKUT MYELOISK LEUKEMI

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS

Akut myeloisk leukemi (AML) Historisk tillbakablick (I) Historisk tillbakablick (II) 1. Historik 2. Sjukdomen 3. Behandling 4. Prognos 5.

Översikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar

Leukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Nationellt register för. akut myeloisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 7, 2011

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR AKUT LYMFATISK LEUKEMI

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!

Nationella riktlinjer för behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos vuxna patienter VALL (NR) 1303 Version

EQUALIS 2017 Rose-Marie Amini Klinisk Patologi, Hematopatologi Akademiska sjukhuset, Uppsala

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV AKUT MYELOISK LEUKEMI HOS VUXNA

Nationellt register för. akut myeloisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 8, 2014

ANALYS AV KVARVARANDE SJUKDOM VID AKUT MYELOISK LEUKEMI NÄR, VAR OCH HUR?

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Nationella riktlinjer för. diagnostik och behandling av. akut myeloisk leukemi hos vuxna

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2013

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV AKUT MYELOISK LEUKEMI HOS VUXNA

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Akut myeloisk leukemi Nationellt vårdprogram

Innehåll. Förord 3. Inledning 4

Leukemi hos barn och ungdomar Diagnostik

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

En resa genom den hematologiska laboratoriediagnostiken då och nu

Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna

Fanconianemi Dyskeratosis congenita

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?

Autolog stamcellstransplantation. Johanna Ungerstedt Docent, Specialistläkare Hematologiskt Centrum Huddinge

Behandlingsguide för patienter

Del 6 5 sidor 9 poäng

MALIGNA BLODSJUKDOMAR

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011

Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth

Akut myeloisk leukemi (AML)

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Peter Johansson. överläkare sektionen för hematologi Uddevalla sjukhus

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006. BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box Bromma

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Lymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna

Baisse i märgen PRCA

Akut myeloisk leukemi (AML)

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Varför satsa på klinisk forskning?

Diffust storcelligt B-cellslymfom och aggressiva T-cellslymfom

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ

Akut leukemi Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

MITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company)

Aplastisk Anemi. Bakgrund, behandling och transfusionsbehov

Myeloproliferativa neoplasier (MPN)

Vilka vanligare biverkningar har medicinen? Annan viktig information Vincristin Beskrivning... 31

Besponsa (inotuzumab ozogamicin) vid akut lymfatisk leukemi (ALL) NT-rådets yttrande till landstingen

EBV och CMV Klinik. Det beror på

Akut myeloisk leukemi (AML)

BESLUT. Datum

Remissrunda 1 Nationellt vårdprogram för akut myeloisk leukemi

Leukemi hos barn och ungdomar Diagnostik

Vidaza (azacitidin) Hälsoekonomiskt kunskapsunderlag

Remissrunda 2 Nationellt vårdprogram för akut myeloisk leukemi

Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 5 Patienter med diagnos 1997-September 2005 Uppföljning till Juni 2007 Rapport Februari 2008

Bakgrund

HEMATOLOGISKA MALIGNITETER

Hematologi 1 DSM2, T Doris Lund

Kronisk lymfatisk leukemi

Remissrunda 2 Nationellt vårdprogram för akut myeloisk leukemi (AML)

Kroniska myeloproliferativa sjukdomar och akuta leukemier

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Att leva med MDS (Myelodysplastiskt syndrom) Patientguide. MDS-patientfolder_svensk_6k.indd 1

Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Lågmaligna lymfom

AKUT MYELOISK LEUKEMI BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT

Virusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors

Blodcancerregistret. Nationellt register för. akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 2, 2013

INCA Variabelbeskrivning

Falldiskussionsseminarier Hematologi Integrationsvecka, T5

Hur du ger behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Akut myeloisk leukemi (AML) Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Provmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA.

Hur du ger behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Akut leukemi Akut myeloisk leukemi (AML) Akut lymfatisk leukemi (ALL)

HEMATOLOGI. Michael Karlsson Hematologsektionen Medicinkliniken CLV

Transkript:

Akuta leukemier Stefan Deneberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Hematologi 2015-04-22

AML - Akut Myeloisk Leukemi

Bakgrund Förvärvad genetisk skada i blodbildande stamceller eller tidiga förstadier inom myelopoesen Lösningsmedel och joniserande strålning kan öka risken men i de flesta fall ingen utlösande orsak Primärt insjuknande utan utlösande orsak = de novo AML

Sekundär AML 1/4 av patienterna Annan tidigare hematologisk sjukdom Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Myeloproliferativa sjukdomar (ex PV, ET) Tidigare cytostatikabehandling Debut av AML 3-5 år efter avslutad behandling.

Incidens Totalt 350 fall per år i Sverige 320 av dessa 18år Medianålder vid insjuknande 71 år Jämn könsfördelning men högre incidens bland män i de högre åldrarna

Incidens AML och ALL hos vuxna Antal nyinsjuknade patienter per 100.000 invånare och år Svenska Leukemiregistret

Symtom Oftast måttliga ospecifika symtom 2-3 veckor innan diagnos Symtom pga grad av anemi, trombocytopeni och neutropeni. Trötthet, petekier eller andra blödnings-symtom, infektioner Sällan lymfadenopati eller hepato-splenomegali Ibland allvarlig bild med t ex svår infektion och DIC Skall alltid remitteras akut till hematologisk klinik.

Utredning Blodstatus Ofta anemi Ofta trombocytopeni Leukocyter kan vara både låga och höga Diff för att se andel blaster, ev auerstavar Benmärgsaspirat Morfologi (>20% blaster) Immunhistokemi FACS Kromosomanalys, genetiska analyser för diagnos för prognos

Patientfall 1: 62-årig kvinna inkom i augusti 2012 B-Hemoglobin 82* g/l 117-153 B-Leukocyter 47,1* x10(9)/l 3,5-8,8 B-Trombocyter 64* x10(9)/l 165-387

Patientfall 1: Diff B-Neutrofila granulo 4,5 x10(9)/l 1,6-7,5 B-Eosinofila granulo <0,1 x10(9)/l 0,0-0,5 B-Basofila granulo 0,2* x10(9)/l 0,0-0,1 B-Lymfocyter 1,4 x10(9)/l 1,0-4,0 B-Monocyter 0,5 x10(9)/l 0,1-1,0 B-Metamyelocyter 0,2* x10(9)/l 0-0 B-Myelocyter 0,3* x10(9)/l 0-0 B-Blastceller 40,0 x10(9)/l 0-0

Klassifikation av AML enligt WHO (2008) AML med specifika genetiska aberrationer t(8;21) inv(16) t(15;17), Akut Promyelocytleukemi (FAB M3) t(9;11) t(6;9) Inv(3) t(1;22) provisorisk: AML med muterad NPM1 provisorisk: AML med muterad CEBPA AML relaterad till myelodysplasier Transformation av tidigare MDS eller MDS/MPD och/eller förekomst av dysplaiser i >50% av celler i minst 2 linjer och/eller MDS-liknande cytogenetik Terapirelaterad AML (AML-T) Myelosarkom Övriga AML Akut myeloblastleukemi med minimal differentiering (FAB M0) Akut myeloblastleukemi utan utmognad (FAB M1) Akut myeloblastleukemi med utmognad (FAB M2) Akut myelomonocytleukemi (FAB M4) Akut monoblast- och akut monocytleukemi (FAB M5) Akut erytroid leukemi (FAB M6) Akut megakaryoblastleukemi (FAB M7) Akut basofil leukemi Akut panmyelos med myelofibros Akuta leukemier med oviss linjetillhörighet Myeloid proliferation vid Downs syndrom

Behandling Intensiv cytostatikabehandling Induktionsbehandling för att uppnå komplett remission (CR) Konsolideringsbehandling ges efter uppnådd CR. Standardbehandling = 4 kurer Riskvärdering och ålder avgör ev tillägg av allogen stamcellstransplantation (SCT)

Induktionsbehandling Kombination av cytosinarabinosid (ara-c) och antracyklin (daunorubicin, idarubicin eller mitoxantrone). Induktion i nationella riktlinjer Fulldos DA 3+5 Daunorubicin 60 mg/m 2 x 1 dag 1, 2, 3 Ara-C 1g/m 2 x 2 dag 1, 2, 3, 4, 5 Reducerad dos DA 3+4 Daunorubicin 45 mg/m 2 x 1 dag 1, 2, 3 Ara-C 1g/m 2 x 2 dag 1, 2, 3, 4 De flesta <80 år aktuella för induktionsbehandling Man har inte kunnat visa bättre effekt med tillägg av andra cytostatika

Inför och under behandling Efter diagnos startas i regel behandling inom 1-2 dygn. Snar start särskilt viktig vid hyperleukocytos och APL Central infart Väl hydrerad Allopurinol för att förhindra uratnefropati Ibland leukaferes vid hyperleukocytos Antiemetika

Biverkningar av behandling Kraftigt benmärgshämmande behandling Behov av blod och trombocyttransfusioner 1-2 veckors uttalad neutropeni Profylax mot herpesinfektioner och ev mot svamp Risk för sepsis med bakterier och svamp som kräver intensiv och bred antibiotikabehandling Återhämtning 3-4 veckor efter kurstart Nytt benmärgsprov tas för att se om CR uppnåtts

Komplett remission (CR) Uppnås i regel efter 1-2 induktioner Benmärg visar <5% blaster Perifer återhämtning B-neutrofiler > 1 x 10 9 /L TPK > 100 x 10 9 /L CR förutsättning för att uppnå bot Om CR ej uppnås efter 1-2 induktioner Överväg palliativ behandling hos äldre Byt induktionsbehandling och överväg SCT hos yngre

Andel kompletta remissioner (CR) Ålder de novo sekundär 16-55 80% 45% 56-65 71% 48% 66-75 58% 39% 76-89 41% 36% Totalt 66% 42%

Konsolideringsbehandling Efter uppnådd CR ges ytterligare 1-3 behandlingar Ges för att komma åt ev kvarvarande leukemi Nyligen ändrat från högdos-ara-c (2-3 g/m 2 ) till intermediärdos 1g/m 2 som visat sig ha likvärdig effekt Nästa kur startas så fort benmärgen hämtat sig och ev infektioner är under kontroll

Grad av tumörbörda Minimal Residual Disease (MRD) Cytostatikakur Refraktär Remssionsgräns (<5% blaster i BM) MRD Relaps Tid Bot

Relaps (återfall) Betydande risk för relaps Mindre chans att uppnå CR, ca 30% Om sent återfall (>1 år) kan CR uppnås med samma behandling. Kumulativ hjärttoxicitet av antracykliner måste dock beaktas. Tidiga relapser (<1 år) har sämre prognos I regel behövs allogen SCT för att uppnå bot efter en relaps

Behandling av tidiga återfall och refraktär sjukdom Man lägger till cytostatika som patienten inte fått tidigare: FA-ida (fludarabin, ara-c, idarubicin) ACE (amsakrin, ara-c, etoposid) HAM (högdos ara-c, mitoxantron) Överväg palliativ behandling hos äldre Lågdos cytostatika po (hydroxyurea, thioguanin, etoposid eller sc ara-c) Enbart supportive care

Prognostiska faktorer och riskgruppering Cytogenetik Genmutationer Respons Sekundär leukemi Syftet med riskvärderingen: Hos yngre för att ta ställning till allogen SCT Hos äldre för att begränsa eller avstå från behandling

Cytogenetik Lågrisk (ca 20%) t(8;21) inv(16) t(15;17) Intermediärrisk (ca 55%) Klassificeras inte som lågrisk eller högrisk t ex +8 Högrisk (ca 25%) -7 5q- eller -5 t(6;9) abn(3q) abn(17p) Komplex karyotyp ( 3 avvikelser)

Cytogenetik och överlevnad

Genmutationer vid AML FLT3-ITD (Internal Tandem Duplication) Förekommer hos ca 25% Förenat med ökad relapsrisk FLT3 punktmutationer Oklar prognostisk betydelse NPM1 Finns i drygt 50% av normal karyotyp I kombination med normal karyotyp och FLT3-ITD neg lågriskgrupp. CEBPA God prognos om normal karyotyp och CEBPA positiv

Överlevnad olika riskgrupper (Sverige 07-09) Svenska Leukemiregistret

Patientfall 1: 62-årig kvinna inkom i augusti 2012 B-Hemoglobin 82* g/l 117-153 B-Leukocyter 47,1* x10(9)/l 3,5-8,8 B-Trombocyter 64* x10(9)/l 165-387 Diagnos AML Karyotyp 46,XX FLT3-ITD negativ och NPM1 positiv

Patientfall 1: 62-årig kvinna inkom i augusti 2012 B-Hemoglobin 82* g/l 117-153 B-Leukocyter 47,1* x10(9)/l 3,5-8,8 B-Trombocyter 64* x10(9)/l 165-387 Diagnos AML Karyotyp 46,XX FLT3-ITD negativ och NPM1 positiv Lågrisk Lever och är i fortsatt komplett remission

Patientfall 2: 76-årig man inkom i april 2013 B-Hemoglobin 110* g/l 117-153 B-Leukocyter 2,2* x10(9)/l 3,5-8,8 B-Trombocyter 60* x10(9)/l 165-387

Patientfall 2: Diff B-Neutrofila granulo 0,4* x10(9)/l 1,6-7,5 B-Eosinofila granulo <0,1 x10(9)/l 0,0-0,5 B-Basofila granulo <0,1 x10(9)/l 0,0-0,1 B-Lymfocyter 1,7 x10(9)/l 1,0-4,0 B-Monocyter <0,1* x10(9)/l 0,1-1,0

Patientfall 2: 76-årig man inkom i april 2013 B-Hemoglobin 110* g/l 117-153 B-Leukocyter 2,2* x10(9)/l 3,5-8,8 B-Trombocyter 60* x10(9)/l 165-387 Diagnos AML Karyotyp 46,XX,del5(q)

Patientfall 2: 76-årig man inkom i april 2013 B-Hemoglobin 110* g/l 117-153 B-Leukocyter 2,2* x10(9)/l 3,5-8,8 B-Trombocyter 60* x10(9)/l 165-387 Diagnos AML Karyotyp 46,XX,del5(q) Högrisk Uppnådde komplett remission men relaps i augusti 2013 Svarar inte på behandling, avlider i oktober 2013

Stamcellstransplantation Autolog stamcellstransplantation Ger ej förbättrad överlevnad Allogen stamcellstransplantation Tidigare strategi: HLA-identiskt syskon SCT om intermediärrisk eller högrisk Obesläktad donator SCT om högrisk Nya riktlinjer 2012: SCT med HLA-identiskt syskon eller obesläktad donator görs på alla intermediärrisk och högrisk Orsak Risk för komplikationer likvärdig mellan syskon och obesläktad donator Graft versus Leukemia effekt (GVL) Graft versus Host komplikationer (GVHD) Behandlingsrelaterade komplikationer och mortalitet Reducerad konditionerning Äldre kan behandlas

Överlevnad AML intensivbehandling Svenska Leukemiregistret

Överlevnad AML palliativ behandling Svenska Leukemiregistret

Akut Promyelocytleukemi (APL) Karakteriseras av t(15;17), PML/RARA Hög risk för påverkad koagulation och därmed tidig död Annars den AML som har bäst prognos Behandlas med ATRA (all-trans retinoic acid) i kombination med cytostatika (ffa antracykliner) MRD-monitorering med PCR Relaps kan behandlas med arsenik

t(15;17)

Överlevnad <60 år (Sverige 1997-2006) 100% 90% 80% Cumulative Proportion Surviving 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% AML, n=797 APL, n=68 ALL, n=276 0% 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Years from Diagnosis Svenska Leukemiregistret

ALL - Akut Lymfatisk Leukemi hos vuxna

Incidens Totalt drygt 100 fall per år i Sverige Ca 50 av dessa 18år Vanligaste tumörsjukdomen bland barn (25%), medianålder 5 år Medianålder hos vuxna 51 år Något vanligare hos män.

Incidens AML och ALL hos vuxna Antal nyinsjuknade patienter per 100.000 invånare och år Svenska Leukemiregistret

Klassifikation B-ALL (80-85%) pre B-ALL/lyfmoblastlymfom (95%) Burkittleukemi (tidigare mogen B-ALL) T-ALL (15-20%) T-ALL/lymfoblastlymfom

Symtom Anemi, Högt/lågt LPK, trombocytopeni Lymfadenopati Hepatosplenomegali Mediastinal tumör CNS-engagemang Annat organengagemang t ex testis

Utredning Blodstatus med diff Benmärgsprov CT hals/thorax/buk Testikelpalpation Lumbalpunktion

Behandling Patienter <45 år behandling enligt barnprotokoll (NOPHO) Patienter 45-60 år AML-liknande behandling men fler cytostatika (ABCDV) Patienter >60 år får mindre intensivt protokoll (EWALL) Underhållsbehandling i 2 år CNS-profylax Imatinib vid Ph+ ALL Rituximab vid Burkitt Leukemi/Lymfom Allogen SCT vid högrisk

Behandling Jämförelse NOPHO -92 och vuxen protokollet för patienter utan högrisk-kriterier Cytostatika NOPHO -92 Vuxen protokoll Prednisone* 4260 mg /m 2 3720 mg /m 2 Dexamethasone* 220 (290) mg /m 2 Betamethasone* 300 mg /m 2 Vincristine (total dos) 30 mg 16 mg Doxorubicin 120 mg /m 2 Daunorubicin 120 mg /m 2 390 mg /m 2 Cyclophosphamide 3000 mg /m 2 1600 mg /m 2 Cytarabine 1800 mg /m 2 31 200 mg /m 2 L-Asparaginase 420 000 E/m 2 Etoposide 500 mg /m 2 Amsacrine 600 mg /m 2 Methotrexate i.v or oral 46 400 mg /m 2 740 mg /m 2 6-Mercaptopurine 41 400 mg /m 2 38 850 mg /m 2 6-Tioguanine 840 mg /m 2 1600 mg /m 2 Methotrexate i.t. 17 (number) 6 (number) Steroider totalt (uttryckt som predisone)* 5734 mg /m 2 6232 mg /m 2 *Total dos av steroider uttryckt som predisone. De ekvipotenta doserna Betamethasone 0.8 mg =Dexamethasone 1 mg =Prednisone 6.7 mg användes för uträkningarna.

Högriskkriterier pre-b-all t(4;11) LPK > 30 x 10 9 /l CR ej uppnådd efter kur 1 Hög MRD-nivå (flödescytometri) Allmänt gäller att hög ålder innebär en sämre prognos Ph+ innebär högrisk

Total överlevnad ALL med diagnos 2007-2009 Svenska Leukemiregistret

Patientfall 3 Tidigare frisk 18-årig kvinna inkom i sept 2012 Trött under sommaren. Noterat blödningar från tandköttet. Söker akut pga halsont, feber, svettningar

Hb 96 Lpk 1,1 Tpk 56 Diff Neutrofiler 0,1 Eosinofiler <0,1 Basofiler<0,1 Lymfocyter 1,0

Diagnos pre-b-all CT thorax/buk visade inga förstorade körtlar Likvor ua Beslut starta beh enl NOPHO

CR efter 1a induktionskuren MRD<0,1% Inga högrisk-kriterier

Pågående underhållsbeh med puri-nethol och metotrexate po till och med mars 2015 Studerar heltid på universitetet