Skapat den: 2010-02-15 Ver. 2.1 1
Barn med inlärningssvårigheter med inriktning på barn med ADHD Ha struktur och förutsägbarhet i ditt handlande. Det du gör skall följa vissa mönster samt vara självklart för alla. Sätt upp ett schema på vad som skall hända och när. Förbered och planera för ändringar och meddela barnen i god tid innan förändringen att: Vid den här tidpunkten eller när vi har gjort klart det vi håller på med DÅ skall något nytt hända. Ha tydliga rutiner som gäller alla. Varva stillasittande med rörelse. Ha korta arbetspass och täta avbrott byt, byt. Ge positiv feedback, beröm direkt. Försöka uppmuntra och ge beröm för det som är bra. Gör någon fel, meddela på en gång vad som är fel (på ett positivt och konstruktivt sätt) och varför det är fel (så barnet förstår). Berätta vad som förväntas av barnet och vad barnet skall göra istället. M.a.o. Berätta vad som är rätt. Undvik kritik och tjat. Undvik även ordet: INTE. Begränsa vid behov barnets syn och ljudintryck. T.ex. genom att låta barnet lyssna på musik i en MP3-spelare (då får det bara en sak att lyssna på). Hjälpmedel för tid och kom ihåg. T.ex. mobilalarm, bilder, visuell klocka. Visuellt stöd är bra som komplement till pratet. Försök att ligga steget före hela tiden. Begränsa antalet valsituationer. Start och stoppknapp. Tydliga och korta instruktioner. Acceptera ojämnheten Invänta fördröjda svar Tänk på att när du talar med barnet så betyder: Vi, någon annan och Du, den man talar med. Det är viktigt att du har framförhållning, är tydlig och strukturerad när du säger / gör något. Du har stort tålamod och uppmuntrar barn i din omgivning ofta. 2
Vad innebär det att ha ADHD? ADHD står för Attention Deficit and Hyperactivity Disorder och utmärks av koncentrationssvårigheter och svag impulskontroll. Praktiskt innebär detta att barnet lätt blir distraherad av stökighet i omgivningen och att enahanda och långtråkiga uppgifter snabbt överges till förmån för sådant som är mer stimulerade. En viss grupp inom ADHD är inte hyperaktiva, utan mer drömmande, de tappar koncentrationen inåt istället för att bli utåtagerande. Sådana barn missas ofta i diagnostiken eftersom de inte stör lika mycket och alltså inte anses behöva åtgärder. Det stöd ett ADHD-barn behöver för att fungera rör sig om struktur i verksamheten, tydlighet i förväntningar och konsekvent bemötande när barnet gör något bra eller dåligt. Tydlig och frekvent återkoppling är viktig för att hålla motivationen uppe. Att ha ADHD innebär att man har svårigheter inom en rad områden som påverkar det vanliga livet. Alla barn med ADHD har olika stora svårigheter inom ett eller flera av nedanstående områden: - Inlärningssvårigheter. Elever med ADHD presterar ofta sämre i skolan än vad man kan förvänta sig utifrån deras intellektuella nivå. Specifika svårigheter med att läsa, stava och räkna är vanligt. - Exekutiva funktioner. Dessa förmågor är viktiga för att vi skall kunna planera, organisera, strukturera, göra riskbedömningar, påbörja, genomföra och avsluta arbeten / uppgifter / aktiviteter och liknande. Även: överblicka, sålla intryck, styra med inre språket (tänker tyst för sig själv). - Arbetsminnet. Förmågan att hålla information aktuell i minnet under en begränsad tid. Svårt att komma ihåg vad man skall koncentrera sig på. Arbetsminnet behövs exempelvis när vi skall utföra arbetsuppgifter i flera steg. - Tidsuppfattning. En bristande tidsuppfattning påverkar inte bara förmågan att passa tiden, utan även att anpassa sin tid till andra och att beräkna hur lång tid man behöver för att utföra olika uppgifter. Barnen kan inte göra flera saker samtidigt, t.ex. prata och klä sig. - Reflektionsförmåga. Förmågan att inom sig reflektera över händelser och skeenden, och att lära sig av tidigare erfarenheter. - Affektkontroll. Att reagera adekvat utifrån en händelse och ha kontroll över känslor och impulser. - Motivation. Elever med ADHD behöver motiveras för att klara av och orka genomföra sådant som kan uppfattas som mentalt ansträngande eller tråkigt. - Behovstillfredsställelse. Barn med ADHD strävar efter omedelbar tillfredställelse, vilket gör att det kan vara svårt att genomföra arbetsuppgifter som är tidskrävande. - Energinivån hos barn med ADHD varierar över tid, hur mycket man klarar att prestera beror alltså på dagsformen. 3
Vad kan det betyda för ett barn att ha ADHD? Vad behövs för stöd? Påverkar t.ex. - Samspelet mellan föräldrar och barnet. - Rätt bemötande från föräldrar - Relationen till syskon, mor och farföräldrar. och instruktörer. - Kamratrelationer - Inlärning och skolgång. - Anpassad pedagogik och miljö, - Kan ge en negativ självbild. både på träningen och hemma. - Sociala och psykiska problem. - Inverkar på barnets vardag. - Förståelse för sina svårigheter. Autismspektrumtillstånd: - Nätverksstöd (samarbete mellan berörda parter). - Autism - Aspergers syndrom - Medicinering: t.ex. Riktalin, Concerta, - A-typisk autism / Autismliknande tillstånd (innehåller Metylfenidat som liknar (uppfyller ej alla symptom för diagnosen Autism) amfetamin), ökar halten av Dopamin (centralstimulantia), genom att minska dess nedbrytning. ADHD-barn behöver mycket Omega3. Barn inom autismspektrum har varierande svårigheter inom: Socialt samspel, kommunikation samt föreställningsförmåga. Autismspektrumtillstånd kan utmärkas av en kraftig begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen. Positiva saker med ADHD-barn: - Kreativa idésprutor, innoativa. - Energiska, entusiastiska. - Kan vara hyperfokuserade om intresset finns. - Reagerar snabbt och gillar förändringar. - Spontana och nyfikna. - Anpassningsbara. - Orädda. - Sociala - Kan bli duktiga idrottare. 4
ADHD hos flickor: Flickor har en annorlunda problematik i jämförelse med pojkar. De agerar inte ut, utan visar istället tecken på mer stress och ångest. Vissa visar mer ouppmärksamhet (dagdrömmer, passiva, blyga) medan andra är pratiga och hypersociala. Några är rastlösa, pillar och plockar med saker eller är ängsliga. Dessa tjejer blir mer socialt bortstötta / ignorerade av kamraterna än killar. Flickornas problem kan öka i tonåren med mer ångest, deppighet, större risk att de börjar t.ex. med rökning, mer humörsvängningar och emotionella reaktioner. Typer av ADHD hos flickor: En person med ADHD är inte vuxen - Skådespelerskor förens vid 20 årsåldern. M.a.o. - Pojkflickan Alla exekutiva funktioner är ej fullt - Hypersociala utvecklade innan barnet blir 20 år. - Blyga, tystlåtna - Begåvade hyperfokuserade Tänk på följande när du undervisar: - Variera ditt tonläge och använd lugnt tal. - Visa entusiasm inför ämnet. - Ge intressanta, spekulativa frågor. - Dramatisera gärna. - Visualisera din instruktion om möjligt. - Utmana, tävling. Kan man få ett pris? - Ge positiv uppmuntran. - Använd samma träningsmall (så barnet, om möjligt, kan ha hela passet i huvudet). - Ha färre moment i kortare intervaller. - Håll igång gruppen. - Undvik egna val för barnet. - Bjud in gästinstruktör, annan lärare eller föreläsare inom ämnet. - Begränsa ljud och synintryck. Det är bra med få och tydliga regler. Skriv reglerna UTAN negation. D.v.s. hur ni vill att det skall vara. T.ex. Tala i samtalston, Följ anvisningarna, Var trevliga mot varandra, Kom i tid. Om man bryter mot en regel, påminn om vad som gäller. Undvik att diskutera vad som är fel. Beröm när regler efterlevs. 5
Barn med Aspergers syndrom Aspergers syndrom (AS), är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som framträder i tidig ålder. Kan bäst beskrivas som en slags social färgblindhet. Barn med AS har svårt att läsa av andra människor, alltså förstå innebörden i kroppsspråk, ansiktsutryck och röstläge. Ironi är ofta obegripligt. Det gör att de ibland framstår som okänsliga utan att barnet avser att vara detta. Vissa med AS är känsliga för förändringar, speciellt hastigt uppkomna sådana. Och kan reagera kraftigt trots att andra inte ser problemet som så stort. Bakgrunden till detta är att barn med AS är beroende av rutiner och förutsägbarheter för att fungera bra. 80% av AS barn har även ADHD. Barn med Aspergers syndrom är normal till välbegåvade. Dessa har ofta ett specialintresse och har svårigheter med: - Social interaktion (möten och samspel med andra barn) - Kommunikation (verbalt / icke verbalt, formellt tal och kroppsspråk) - Variera sitt beteende - Föreställningsförmågan Exekutiva funktioner: Dessa hjärnfunktioner organiserar individens handlande över tid för att uppnå ett mål. Deras uppgift är att initiera, planera, organisera, strukturera och reglera kognitiva funktioner såsom till exempel minne och koncentrationsförmåga samt nedsättningar i helhetsförståelse / detaljseende. Har även svårigheter med sin föreställningsförmåga samt känslor. Theory of mind: Att förstå att andra människor kan känna och tänka på andra sätt, att människors tankar, påverkar deras beteende, förstå vad som ligger bakom andras reaktioner, handlingar och att kunna byta perspektiv. Central koheres: Se helheter och sammanhang, sortera bort detaljer och sammanfoga, sortera information om omvärlden visuellt och auditivt. Språk och kommunikation: Avvikande intonation (begrepp för hur tonhöjd och betoning används i tal), konkret förståelse, kroppsspråk och gester kan vara svåra att tolka och använda själv. Ironi, sarkasm och frågeställning regleras med hjälp av stigande och fallande intonation. En fråga innehåller en stigande intonation, vilket innebär att tonhöjden stiger under meningens förlopp. Ett påstående är följaktligen fallande. Uttrycken Gör du det? [ ] och Gör du det. [ ] är ett typexempel på hur intonationen ändrar frasens uttryck från fråga till en uppmaning. När intonationen stiger i frågan (vilket markeras med, fallande med ) uppfattas den som just en frågeställning. Repetitiva beteenden och ritualer: Annorlunda matvanor, fixering vid begränsade intressen, rutiner och ritualer, motstånd mot förändringar. Sensoriska symptom: Obalans i perception, visuellt, auditivt, taktilt, lukt, temperatur och smärta, omvända reaktioner. Motorik: Har svårt med koordination, balans och kan vara stela och spända. Träna extra motorik med barnet. 6
Kompendiet är skrivet samt fritt tolkat av mig Håkan Hesselgren utifrån de kurser jag gått, kunskap från olika föredragshållare samt erfarenheter som erhållits genom åren som instruktör. Observera att detta kompendium främst skall ses som minnesanteckningar, då informationen är hämtad helt eller delvis från andra kompendium, internetsiter och liknande. D.v.s. tagna ur sin helhet utan källanvisning eller vem som skrivit vad i detta kompendium. Kompendium som största delen information hämtats från, är skrivna av: Anna Christina Strömberg, speciallärare / specialpedagog Maria Bengtsson, enhetschef Zenit Aspergerverksamhet Jag som skrivit detta kompendium, håller även föreläsningar i detta ämne samt ger information om hur man instruerar barn med inlärningssvårigheter. Kontakt: Håkan Hesselgren Tel: 070-7185947 Mail: info@bokstavsbarn.info Hemsida: www.bokstavsbarn.info 7