Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Dokument ID: 07-28742 Fastställandedatum: 2012-06-07 Giltigt t.o.m.: 2016-06-07 Upprättare: Susanna M Andersson Fastställare: Svante Lönnbark Hantering av Legionella Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Allmänt... 1 3. Ansvar och roller... 2 3.1. Lokalstrateg... 2 3.2. Chef Enheten för Vårdhygien... 3 3.3. Vårdenhetschef... 3 3.4. Patientansvarig läkare... 3 3.5. Miljöchef... 3 3.6. Avdelningschef Service-, miljö- och säkerhetsavdelningen, LoV... 3 4. Beskrivning... 4 4.1. Kontroll av vattentemperaturer... 4 4.1.1. Digital kontroll med larm... 4 4.1.2. Manuell periodisk kontroll... 4 4.1.3. Avvikelser i vattentemperaturen... 5 4.2. Kontroll av Legionellahalter i vatten... 5 4.2.1. Årligen återkommande kontroller... 5 4.2.2. Avvikelser Legionellahalter... 7 4.3. Förebyggande rutiner... 7 4.3.1. Tappställen... 7 4.3.2. Dokumentation... 8 4.3.3. Kontroll av duschblandarnas funktion... 8 4.3.4. Dricksvatten... 8 4.3.5. Is... 8 4.4. Patientvård... 8 4.4.1. Misstänkt fall... 9 4.4.2. Provtagning på patient... 9 4.4.3. Åtgärder vid misstänkt fall av vårdrelaterad legionellainfektion... 9 5. Referenser... 10 6. Dokumentinformation... 10 1. Syfte och omfattning Syften med denna rutin är att säkerställa att halten Legionella i tappvarmvattnet i Landstingets lokaler minimeras. Rutinen omfattar även åtgärder vid smitta. 2. Allmänt Legionellabakterier förekommer normalt i jord och vatten. Legionella kan förorsaka lunginflammation, särskilt hos patienter med immunbrist. Sjukdomen orsakas främst av arten Legionella pneumophila men det har visat sig att flera andra arter av Legionella också kan orsaka sjukdom hos människa. Antalet rapporterade fall av Legionellainfektion har under senare år legat mellan 100 150 fall/år i Sverige och 0-7 per år i Gävleborg.
2(11) Den vanligaste smittvägen är inandning av vattenaerosol som innehåller Legionellabakterier, oftast vid duschning. Inkubationstiden varierar från 2 till 10 dagar, vanligen 5-6 dagar. Dödsfall förekommer. Det är särskilt personer med nedsatt immunförsvar som drabbas. Smitta från person till person förekommer inte. I kranvatten i stora byggnadskomplex, som t.ex. sjukhus, hyreshus och hotell, finns ofta Legionellabakterier. Gamla rörledningar, blindrör med stillastående vatten och en temperatur på 18-45 C gynnar tillväxten av bakterien i biofilm. 3. Ansvar och roller 3.1. Lokalstrateg Ansvarar för Att vattentemperaturerna övervakas digitalt där så är möjligt samt att en månatlig kontroll av de loggade temperaturerna sker. Att vattentemperaturerna vid tappställen som saknar digital övervakning kontrolleras manuellt i enlighet med tabell 1 i detta dokument, samt att dessa temperaturloggar kontrolleras vid nästkommande entreprenörsmöte. Att eventuella avvikelser i vattentemperaturer åtgärdas, samt att dessa avvikelser meddelas arbetsgruppen. 1 Att utökad provtagning av Legionella sker 1 ggn/månad om temperaturavvikelser i utgående vatten från undercentralen noterats i mer än 1 månad utan att kunna åtgärdas. Att halten Legionella i vattnet kontrolleras årligen och att eventuella avvikelser åtgärdas. Att utvärdera eventuella åtgärder för tappställen som inte längre används. Ansvarar för att årligen kontrollera samt vid behov åtgärda duschslangar, munstycken och blandare. Att tappställen i gemensamma personalutrymmen (ej avdelningsspecifika, i huvudsak placerade i källarutrymmen) genomspolas 1 gång/månad och dokumenteras på bilaga 2 Genomspolning av tappställen, samt att en kopia av detta dokument skickas till Miljöchefen i mars varje år. Att utökade kontroller görsi enlighet med denna rutin i samband med misstänkta fall av vårdrelaterad Legionellainfektion. 1. Arbetsgruppen består av representant/-er från fastighetsägaren, fastighetsägarens driftorganisation, vårdhygien, Smittskyddsläkare och Miljöchef
3(11) 3.2. Chef Enheten för Vårdhygien Ansvarar för Att anvisa fastighetsägaren de platser på vilka halten Legionella i vatten skall mätas. Att meddela provsvar från vattenprovtagning till fastighetsägaren samt övriga arbetsgruppen. Att ovanstående provsvar dokumenteras och kopplas till kortfattade noteringar om eventuellt vidtagna åtgärder. Att ytterligare åtgärder vidtas i enlighet med denna rutin i samband med misstänkta fall av vårdrelaterad Legionellainfektion. 3.3. Vårdenhetschef Ansvarar för Att tappställen på avdelningen/arbetsplatsen spolas och i övrigt handhas i enlighet med denna rutin. Att dokumentera genomspolning av tappställen på Bilaga 2 Genomspolning av tappställen och skicka kopia på dessa dokument till Miljöchefen i mars varje år. Att meddela fastighetsägaren om det på avdelningen/arbetsplatsen finns tappställen som inte längre används. Att meddela eventuella brister, eller behov av byten, vid tappställen och duschar till fastighetsägaren. 3.4. Patientansvarig läkare Ansvarar för att, vid misstänkta fall av vårdrelaterad Legionellainfektion, omedelbart kontakta smittskydd, vårdhygien, fastighetsägaren och vårdenhetschef. 3.5. Miljöchef Utgör Landstingets kontaktperson mot tillsynsmyndigheten. Kontaktar tillsynsmyndigheten vid analyserade Legionellahalter om 1000 CFU/L eller mer, samt i samband med misstänkt fall av vårdrelaterad Legionellainfektion. Samordnar och kallar till möten med arbetsgruppen samt dokumenterar dessa möten. 3.6. Avdelningschef Service-, miljö- och säkerhetsavdelningen, LoV Ansvarar för att larmövervakning samt återkoppling av temperaturlogg till fastighetsägaren görs
4(11) att vattentemperaturkontroller vid tappställen utförs, fram till dess att digital avläsning är installerad, och noterar dessa temperaturer i bilaga 1 till denna rutin. 4. Beskrivning För att hålla halten Legionellabakterier på en låg nivå i sjukhusbyggnader rekommenderar Socialstyrelsen att Boverkets normer för vattentemperaturer följs. Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren bör då vara minst 60 C och vattnet vid tappstället bör vara minst 50 C. Vid landstinget försörjs samtliga patientvårdande avdelningar med varmvatten som följer dessa normer. 4.1. Kontroll av vattentemperaturer 4.1.1. Digital kontroll med larm Samtliga undercentraler (utom i hus 17 i Gävle, där ingen vårdverksamhet bedrivs, samt några äldre fastigheter vid Västerbergs Folkhögskola) är kopplade till digital temperaturövervakning. Till denna övervakning finns ett larm kopplat, som larmar när temperaturen understiger 55 C i en timme, eller överstiger 65 C i 30 minuter. Dessa larm övervakas av fastighetsägarens driftentreprenör, som återkopplar eventuella brister till fastighetsägaren löpande. Loggen kontrolleras även månatligen, i samband med driftmöten mellan fastighetsägaren och fastighetsägarens driftorganisation. Loggen kan kontrolleras 52 veckor tillbaka i tiden som minimum. Ett digitalt system för att även mäta temperaturerna i slutet av vvc-slingorna kommer att köpas in och monteras, inledningsvis vid Gävle Sjukhus. När detta är monterat kommer även dessa temperaturer mätas kontinuerligt och återkopplas till fastighetsägaren på samma sätt som ovan. Ambitionen är att installation av digital mätning i slutet av vvc-slingorna kommer att ske i övriga länet, med prioritet på akutsjukhusen i Hudiksvall och Bollnäs. 4.1.2. Manuell periodisk kontroll Vid de fastigheter där digital mätning i slutet av vvc-slingorna saknas sker periodisk manuell mätning i enlighet med nedanstående: Fastighetsägaren ansvarar för att vattentemperaturen kontrolleras i enlighet med tabell 1 nedan. Tabell 1: Periodisk manuell vattentemperaturmätning i slutet av vvc-slingorna. PLATS Gävle Sjukhus Hudiksvalls Sjukhus INTERVALL 1 ggn/månad där digital mätning saknas. 1 ggn/månad.
5(11) PLATS Bollnäs Sjukhus Ljusdals Sjukhus Söderhamns Sjukhus Sandvikens Sjukhus HC Friggesund HC Södertull Övriga Hälsocentraler samt Folkhögskolor Ledningskontoret och övriga byggnader med administrativ verksamhet INTERVALL 1 ggn/månad. 1 ggn/kvartal. 1 ggn/kvartal. 1 ggn/kvartal. 1 ggn/kvartal. 1 ggn/kvartal. 1 ggn/halvår. - Aktuella värden som mäts manuellt noteras i bilaga 1 till detta dokument, Periodisk temperaturövervakning och en kopia skickas till Miljöchefen i mars varje år. Kontroller av vattentemperatur utförs av fastighetsägarens driftsentreprenör: I förrådstank och ackumulatortankar där det är aktuellt. I tappvarmvattnet längts ut på ledningen. 4.1.3. Avvikelser i vattentemperaturen Fastighetsägaren ansvarar för att eventuella avvikelser i vattentemperaturen åtgärdas, samt att dessa avvikelser meddelas arbetsgruppen. 4.2. Kontroll av Legionellahalter i vatten 4.2.1. Årligen återkommande kontroller Fastighetsägaren ansvarar för att halten Legionella kontrolleras årligen i April. Vårdhygien anvisar om några nya platser skall mätas, som inte normalt ingår i den ordinarie årliga provtagningen. Eventuellt nya platser redovisas senast den 31 mars till fastighetsägaren. Tabell 2: Årlig Legionellakontroll. ORT PROVTAGNINGSPLATS Gävle Avd 11 rum 2 (3103020) Infektion 120 rum 8 (3104054) Onkologen avd 17 (1604219) Onkologen omklädning (160205) Hematolog 110 NH rum 1 (110-421) Hematolog 110 NH rum 16 (110-215) HIA (0105-329A)
6(11) ORT PROVTAGNINGSPLATS IVA (305-233) Neonatal barn avd 107 (0107434) Ortopeden 112 O (01-12-211) Undercentral (Gävle sjukhus) Träningsbad Gävle Sjukhus (0103119) Träningsbad Södertull (dam dusch 13283) Varierande plats. Urval genomförs av Vårdhygien i dialog med X-fastigheter. Varierande plats. Urval genomförs av Vårdhygien i dialog med X-fastigheter. Hudiksvall IVA, dusch nr 072010 Avdelning 7C, dusch nr 083016 Sjukgymnastiken, dusch nr 098102 Barn neonatal, dusch nr 098102 Barn rehab, dusch nr 10529 Rehab bad, hus 11, dusch (bassänghallen) HC Friggesund Varierande plats. Urval genomförs av Vårdhygien i dialog med X-fastigheter. Bollnäs Avdelning 5, dusch nr 35050 Avdelning 4, dusch nr 34027 IVA, rum nr 38056 Bassäng, dusch nr 14013 Ljusdal Hus 01, Plan 4, rum 429. Patientduschrum. Hus 18, Plan 1, rum 126. Patientduschrum badet. Söderhamn Hus 13, Västerbacken, vån 1, rum nr 13.05017 Hus 13, Västerbacken, vån 2, motsvarande rum som vån 1 Hus 21, Badet, rum nr 21.437 Sandviken Övriga Hälsocentraler samt Folkhögskolor Ledningskontoret och övriga byggnader med administrativ verksamhet Badet Rosengården, rum nr 133072 Varierande plats. Urval genomförs av Vårdhygien i dialog med X-fastigheter. Varierande plats. Urval genomförs av Vårdhygien i dialog med X-fastigheter. - Årliga kontroller utförs av erfarna provtagare, för närvarande Hygiensjuksköterskor samt vid behov en utbildad provtagare vid fastighetsägarens driftorganisation, på uppdrag av fastighetsägaren.
7(11) 4.2.2. Avvikelser Legionellahalter Provtagningsresultaten inkommer till ansvarig Hygienssjuksköterska som ansvarar för att meddela fastighetsägaren, samt övriga arbetsgruppen. Hygiensjuksköterskan ansvarar för att provsvaren sammanställs och att eventuellt vidtagna åtgärder noteras kortfattat i anslutning till respektive provsvar i denna dokumentation. Fastighetsägaren ansvarar för att åtgärder vidtas i enlighet med nedanstående tabell. Tabell 3: Legionellahalter och åtgärder Halt (CFU/L) Smittskyddsinstitutets gradering på provresultat Åtgärd <1000 Ej påvisad, Mycket låg Ingen åtgärd halt, Låga halter och Påvisade halter 1000-10000 Påvisade halter Extra översyn av duschslangar, munstycken och blandare. Genomspolning av varm- och kallvatten. Kontakta tillsynsmyndigheten. >10000 Relativt höga halter, Höga halter och Mycket höga halter Åtgärd i form av t.ex. hetvattensanering. Kontakta tillsynsmyndigheten. Ytterligare provtagning Inget omprov Omprov efter att åtgärd genomförts, samt därefter var 3:e månad till dess att två på varandra efterföljande prover påvisat låga värden. Omprov efter att åtgärd genomförts, samt därefter var 3:e månad till dess att två på varandra efterföljande prover påvisat låga värden. 4.3. Förebyggande rutiner 4.3.1. Tappställen 4.3.1.1. Tappställen som inte används Vårdenhetschefen ansvarar för att meddela fastighetsägaren om att tappstället inte längre används. Fastighetsägaren ansvarar för att utvärdera eventuella åtgärder. 4.3.1.2. Tappställen som används sällan Vårdenhetschefen ansvarar för att tappställen som används sällan spolas en gång i månaden, såväl varm- som kallvatten i minst 5 minuter. Fastighetsägaren ansvarar för att tappställen i gemensamma personalutrymmen genomspolas på samma sätt som ovan.
8(11) 4.3.1.3. Efter helg- semester- eller annan stängning Vårdenhetschefen ansvarar för att spola alla tappställen med såväl varm- som kallvatten i minst 5 minuter innan avdelning/mottagning tas i bruk. 4.3.1.4. Specifikt för duschar Förutom ovanstående allmänna texter för samtliga tappställen gäller följande för duschar: Vårdenhetschefen ansvarar för att duscharna alltid spolas igenom med så varmt vatten som möjligt under 5 minuter 1 gång/månad. Fastighetsägaren ansvarar för att duschar i gemensamma personalutrymmen (ej avdelningsspecifika, i huvudsak placerade i källarutrymmen) spolas igenom på motsvarande sätt. Varje duschtillfälle avslutas med en genomspolning med kallvatten. 4.3.2. Dokumentation Fastighetsägarens driftorganisation och vårdenhetschefer ansvarar för att ovanstående genomspolning av tappställen dokumenteras på Bilaga 2 Genomspolning av tappställen. Kopior av dessa dokument skall skickas till Landstingets Miljöchef i mars varje år. 4.3.3. Kontroll av duschblandarnas funktion Fastighetsägaren ansvarar för att duschblandarnas funktion kontrolleras årligen, och att eventuella brister åtgärdas. Arbetet utförs av fastighetsägarens driftorganisation. Vårdenhetschef ansvarar under övrig del av året för att meddela fastighetsägaren eventuella felaktigheter och behov av byten av slangar och duschmunstycken. 4.3.4. Dricksvatten Vattenautomater bör undvikas och får inte användas av patienter med immunbrist. 4.3.5. Is Is till patienter får inte beredas i ismaskin. Is ska beredas i sk. party-pack, dvs. engångsplastpåsar för tillverkning av iskuber. Använd kranvatten. 4.4. Patientvård Syrgasbehandling och annan apparatur för andningsvägarna. Sterilt vatten används alltid t.ex. vid: befuktning vid syrgasbehandling. apparatur för andningsvägarna där fukt inhaleras.
9(11) 4.4.1. Misstänkt fall Lunginflammation inom inkubationstiden 2-10 dagar hos inneliggande eller nyligen utskriven patient, särskilt om han/hon har nedsatt infektionsförsvar. 4.4.2. Provtagning på patient Legionellaantigenpåvisning i urin, snabbtest, lämnas/skickas till kem.lab. Gävle resp. Hudiksvall. Bronksköljvätska (BAL) eller skyddad borste till odling och PCR. I utbrottssituationer eller när det är omöjligt att få patientprov på annat sätt kan trakealsekret eller sputumprov användas. Serumprov för antikroppsbestämning tas vid behov. Prov vidarebefodras för analys till Klinisk mikrobiologi, Akademiska lab, Uppsala. Se provtagningsanvisningar på www.lg.se. För att kunna göra en fullständig smittspårning räcker inte urinantigen test för legionella. Man bör även utföra odling på patientprov från bronk eller trakealsekret. 4.4.3. Åtgärder vid misstänkt fall av vårdrelaterad legionellainfektion De duschar patienten använt får EJ användas. Luftbefuktare tas ur drift. Ansvarig läkare ansvarar för att omedelbart kontakta smittskydd, vårdhygien, fastighetsägaren och vårdenhetschef. Enligt smittskyddslagen ska smittskyddsläkare kontaktas snarast vilket innebär senast inom ett dygn. 4.4.3.1. Fastighetsägaren ansvarar för att kontrollera Problem omfattande vattenledningsnätet. Reparationer eller andra underhållsåtgärder som vidtagits under senare tid. Förändringar av vattentemperatur under de senast månaderna. Vattentemperaturer i beredare, undercentraler, tappställen etc. 4.4.3.2. Vårdhygien Kontaktar chefsläkare. Ombesörjer odlingar i samråd med fastighetsägaren. Fastighetsägaren bekostar analysen. 4.4.3.3. Miljöchef Kontaktar tillsynsmyndigheten. 4.4.3.4. Sanering Vid misstänkt eller bekräftad Legionellainfektion hos patient tas ytterligare vattenprov, på samma sätt som den årliga kontrollen, för att analysera halten
10(11) Legionella i vattnet. Eventuellt påvisade halter avgör vilken åtgärd som skall vidtas i enlighet med Tabell 3 ovan. 5. Referenser Socialstyrelsens underlag för experter 2006-123-12. Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag. Dokumentnamn Socialstyrelsens underlag för experter 2006-123-12. Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag Protokoll från driftmöten mellan fastighetsägaren och driftentreprenör Bilaga 1: Formulär Periodisk temperaturövervakning Bilaga 2: Formlär Genomspolning av tappställen Smittskyddslagen Smittskyddsförordningen Patientsäkerhetslagen HSL Arbetsmiljölagen Miljöbalken Boverkets byggregler Byggnadsverkslagen Byggnadsverksförordningen Protokoll från driftmöten mellan fastighetsägaren och driftentreprenör Bilaga 1: Formulär Periodisk temperaturövervakning Bilaga 2: Formlär Genomspolning av tappställen Periodisk temperaturövervakning Genomspolning av tappställen Plats www.socialstyrelsen.se X-fastigheter Platina dokumenthantering Platina dokumenthantering X-fastigheter Platina dokumenthantering Platina dokumenthantering Kopia hos Fastighetsägaren, Vårdhygien och Miljöchefen. Miljöchefen. 6. Dokumentinformation Detta dokument har tagit fram i en arbetsgrupp bestående av representanter från fastighetsägaren, fastighetsägarens driftorganisation, vårdhygien, Smittskyddsläkare och Miljöchef Den har granskats före fastställande av: Chefsläkare, Per Wessén, Division Medicin
11(11) Avdelningschef X-fastigheter, Helena Ribacke, Lednings- och verksamhetsstöd