Meddelandeblad. Legionella. Nr 13/93
|
|
- Margareta Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Meddelandeblad Mottagare: Smittskyddsinstitutet, Boverket, Statens livsmedelsverk, Naturvårdsverket, Smittskyddsläkarna, Miljö- och hälsoskyddsnämnderna el motsv, Länsstyrelserna, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska vatten- och avloppsverksföreningen Nr 13/93 Legionella Statens Bakteriologiska Laboratorium (SBL, numera Smittskyddsinstitutet) har i en studie publicerad av Byggforskningsrådet (R9:1993) påvisat att legionellabakterier är relativt vanliga i vattenledningssystemen i Sverige och att förekomsten kan relateras till vattentemperaturen och vissa material i vattenledningssystemen. Ett visst samband kan också påvisas mellan förekomst av legionellabakterier och hur komplexa vattenledningssystemen är. Historik Begreppen Legionella och legionärsjuka har sin början1976 då en epidemi av lunginflammation bröt ut blandkrigsveteraner (legionärer) på konferens i Philadelphia, USA. 182 av deltagarna insjuknade och 29 personer dog. Sjukdomen fick namnet legionärsjuka. Så småningom kunde man isolera den orsakande bakterien som gavs namnet Legionella. Lagrade prov kunde dock visa att denna bakterie också orsakat tidigare sjukdomsfall. Numera finns ett 30-tal olika arter av Legionella beskrivna, varav ca hälften har befunnits orsaka sjukdom hos människa. Utbrott har också förekommit i Sverige. Tre större utbrott uppmärksammades i Sverige under åren Ett av utbrotten skedde i Västerås 1979 med 68 fall, troligen kom smittan från ett kyltorn smittades minst 10 personer i Malmö. Kring årsskiftet 1990/91 konstaterades minst 31 fall på Värnamo sjukhus. Smittan kom från varm-vattennätet. Efter att vattentemperaturen höjdes till 60 C upphörde epidemin. Mindre utbrott har rapporterats från flera sjukhus. Information: Åsa Ahlgren, Enheten för hälsoskydd, tel
2 Sjukdomsbild Legionellabakterier kan orsaka två typer av sjukdomar, legionärsjuka och pontiacfeber. Legionärsjuka yttrar sig i regel som en lunginflammation. Symptomen uppträder ofta akut två till tio dagar efter att patienten blivit exponerad för bakterien. Symptom kan vara hög feber, frossbrytningar, huvudvärk, muskelsmärtor åtföljda av torrhosta och andningssvårigheter. Andra symptom som kan ge misstanke om legionellainfektion vid det akuta insjuknandet är speciellt diaréer i kombination med hallucinationer. Dödligheten är i genomsnitt ca 10% men hos känsliga grupper kan dödligheten vara betydligt högre. Sjukdomen är ovanlig hos unga och friska personer. Äldre personer är mer utsatta, liksom de med nedsatt infektionsförsvar såsom vid cancer, diabetes eller kroniska sjukdomar i andningsorganen eller njurar. Rökare löper en ökad risk att insjukna i legionärsjuka. Mellan 25 och 50 fall av legionärsjuka rapporteras varje år i Sverige. Många av dessa har dock smittats i samband med utlandsvistelse. Det faktiska antalet fall av legionärsjuka är sannolikt ca 10 gånger högre. En del fall av legionärsjuka upptäcks inte då prov på Legionella inte alltid tas vid lunginflammation. De allra flesta fallen är enstaka sporadiska fall men större utbrott har förekommit. Pontiacfeber påminner om influensa med en inkubationstid från några timmar till tre dagar. Sjukdomen varar i regel två till fem dagar. Inga dödsfall har rapporterats. Under 1992 skedde ett misstänkt utbrott av pontiacfeber i Sverige med en bubbelpool som smittkälla. Smittspridning Risk för smitta förekommer vid inandning av vattenaerosoler som innehåller legionellabakterier. Smittrisken är störst från duschar, bubbelpooler, kyltorn och liknande anläggningar där det finns risk för bildning av vattenaerosoler. De flesta som utsätts för legionellabakterier insjuknar dock inte. Någon smitta mellan människor har inte visats. Inte heller har smitta via dricks- eller badvatten i övrigt kunnat påvisas. Förekomst Legionellabakterier lever i vatten i temperaturintervallet 0-50 C. Tillväxten av Legionella i vattenledningssystem är beroende av framförallt temperaturen på vattnet men även av material i ledningssystemet. Den optimala tillväxttemperaturen är 37 C men bakterien förökar sig bra i vattentemperaturer mellan 20 och 45 C. Över 50 C dör bakterien efter några timmar, över 60 C efter några minuter och över 70 C efter några sekunder. Växt av Legionella underlättas av att andra mikroorganismer finns tillgängliga och hittas därför ofta i biofilmer, ansamlingar av bakterier och alger på olika material. Den kan även föröka sig inuti amöbor och andra protozoer vilket gör bakterien både svår att upptäcka och att få bort. Legionellabakterier förekommer naturligt i sjöar och vattendrag i mycket låga koncentrationer. Legionellabakterier finns också sporadiskt i distributionsnätet för dricksvatten och i andra vattensystem i samhället där den har möjlighet att tillväxa. Eftersom legionellatillväxten sammanhänger med vattentemperaturen finns det skäl att anta att förekomsten i varmvattensystemen har ökat sedan början av 70-talet då lågtemperatursystem för tappvarmvatten infördes. Mjukgörare från plastmaterial kan utgöra en näringskälla för bakterier. Ansamlingen av bakterier till olika material bidrar därmed till att också Legionella tillväxer på sådana platser. Vissa gummimaterial, naturgummi och mjukgjorda plastmaterial har visat sig 2
3 stimulera tillväxten av Legionella. Systematiska undersökningar av olika materials betydelse för tillväxt av Legionella saknas dock. Legionella i vattenverk och det allmänna vattenledningssystemet SBL:s studie visar på förekomst av några enstaka positiva legionellaprov från vattenverk och det allmänna vattenledningssystemet. Dock är halterna låga vilket tyder på att det inte förekommer någon tillväxt av legionellabakterier i vattenverken. En något förhöjd frekvens av positiva prover från vattenverk som tar sitt vatten från ytvattentäkter kan tyda på att antalet legionellabakterier i sjöar och vattendrag är större än i grundvattnet. Det är heller inte troligt att det allmänna vattenledningssystemet har någon betydelse för tillväxten av legionellabakterier. Vattennät i fastigheter Varmvattnet i fastigheter innehåller högre halter av Legionella än kallvattnet. De högsta halterna återfinns på sjukhus, hotell och större förvaltningsbyggnader. Förekomsten i en- och flerfamiljshus är betydligt lägre. Typen av byggnad är dock inte avgörande utan istället komplexiteten i varmvattensystemen. Många sjukhus är under ständig om- och tillbyggnad och får därmed extremt komplexa försörjningssystem. Risken är stor för att blindrör och långa uppehållstider i varmvattensystemet bidrar till tillväxt av Legionella. Anmärkningsvärt många fall av smitta har också beskrivits från sjukhus. Förekomsten av Legionella hänger också samman med typen av varmvattenberedare. Temperaturen i varmvattenberedaren är en avgörande faktor för tillväxten. Större enkla förrådsberedare (> 1000 liter) kan ge upphov till temperaturskiktning vilken kan gynna tillväxten i bottensedimentet i beredaren. De system som har förrådstankar eller inblandning av vatten med lägre temperatur efter själva beredaren kan också bidra till att Legionella tillväxer i systemet. Relativt lite är känt om olika materials inverkan på tillväxtbetingelserna för Legionella. I många vattenledningssystem tillväxer dock Legionella i duschslangar och i duschhuvuden. Även små delar i installationer (som packningar) kan vara tillräckliga för att ge en generellt hög halt av Legionella i tappvattnet. Desinfektion och saneringsåtgärder Klor och andra desinfektionsmedel: Legionella är relativt okänslig för klor. I vattenledningssystem finns Legionella ofta i biofilmer på ytor av olika material. Biofilmer skyddar bakterier från många desinfektionsmedel. Är legionellabakterierna också inneslutna i amöbor är de än mer skyddade för klor och andra desinfektionsmedel. UV-ljus: Legionella är känsligare än många andra bakterier för UV-ljus. Eftersom återväxten är omfattande i stillastående vatten måste UV-belysningen ske så nära tappstället som möjligt för att nå önskad effekt. Förekomst av tillväxtbefrämjande material och lämplig tillväxttemperatur efter UV-behandling har givit upphov till höga halter av legionellabakterier. Koppar: Kopparledningar har en hämmande inverkan på tillväxten av Legionella i vatten. Effekten tycks dock successivt minska och helt upphöra ca fem år efter installationen av ledningen. Temperaturhöjning: Fördelen med att höja temperaturen i vattenledningssystemet är att även de legionellabakterier som lever i biofilmer och inuti amöbor avdödas. Tempera- 3
4 turhöjning kan användas både som akutåtgärd för att sanera ett legionellahaltigt vatten och som långsiktig preventiv åtgärd. Som akutåtgärd rekommenderas en temperaturhöjning i varmvattenberedare till minst 70 C (gärna högre) med spolning av alla tappställen i minst tio minuter med 60-gradigt varmvatten eller varmare. Som preventiv åtgärd rekommenderas 60 C i varmvattenberedaren och en temperatur av lägst 50 C på alla tappställen. Temperaturen i varmvattenberedaren bör hållas kontinuerlig. Sänkning av temperaturen under vissa tider t ex helger kan medföra att legionellabakterier tillväxer. I stora vattenbehållare kan det vara nödvändigt att installera någon form av cirkulation av vattnet för att undvika skiktning. Skiktningen kan annars medföra att en del av vattnet i behållaren inte håller tillräckligt hög temperatur för att undvika tillväxt av legionellabakterier. Lagstiftning Legionärsjuka är anmälningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslagen (1988:1472), men den ingår inte i gruppen av samhällsfarliga sjukdomar. Smittskyddslagens bestämmelser om tvång är därför inte tillämpliga. Den läkare som konstaterar ett fall av legionärsjuka skall anmäla detta till Smittskyddsläkaren, miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen och Smittskyddsinstitutet. Hälsoskyddslagen (1982:1080) reglerar åtgärder för att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet. Med sanitär olägenhet avses en störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa eller helt tillfällig. Risken för spridning av legionärsjuka kan vara en sådan störning som omfattas av hälsoskyddslagen. Varje kommun svarar för hälsoskyddet inom kommunen. Kommunen kan därmed med stöd av hälsoskyddslagen kräva att t ex temperatur i vattenberedare hålls på en viss nivå. I förslag till nya byggregler som gäller vid nybyggnad (avses träda i kraft 1 januari 1994) ställs krav på 50 C vid tappvattenställe. I byggreglerna rekommenderas också att temperaturen i varmvattenberedare inte understiger 60 C. Skyddsåtgärder Risken för att drabbas av legionärsjuka är störst för människor med ett nedsatt infektionsförsvar. Samtidigt fann SBL de största antalen legionellabakterier i varmvattensystemen på sjukhus där försvagade människor vistas. Insatserna för att få ner antalet legionellabakterier är därför särskilt viktiga på sjukhus och liknande lokaler där människor med nedsatt infektionsförsvar vistas. Risk för smitta undviks om hela vattenvolymen i varmvattenberedaren håller en hög temperatur och utgående vatten från beredaren inte understiger 60 C. Om temperaturen vid tappstället är minst 50 C kan bakterierna inte växa till på vägen från varmvattenberedaren till tappstället. Återkommande kontroller och rengöring av varmvattenberedaren för att undvika bottensediment minskar också tillväxten av legionellabakterier. 4
5 Denna information (art nr ) kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm. Webbutik: fax Dokumentet finns på Socialstyrelsens webbplats: Publicerad:
Legionella - smittspårning
Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller
Läs merMadeleine Kais Legionella. Madeleine Kais, Smittskydd Stockholm
Legionella, Smittskydd Stockholm Legionella pneumophila den som älskar lungor Philadelphia juli 1976 bodde krigsveteraner sk. Legionärer på hotell 221 insjuknade i lunginflammation 34 döda Januari 1977
Läs merLegionellafall i Landskrona stad år 2002-2008
1(5) Miljöförvaltningen Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2009:11 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(5) Sammanfattning Legionellabakterier
Läs merUNDERLAG INFÖR BESLUT PÅ EXTRASTÄMMA I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN BEDA
Bilaga 2 2015-11-10 UNDERLAG INFÖR BESLUT PÅ EXTRASTÄMMA I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN BEDA Förslag till beslut Styrelsen för bostadsrättsföreningen Beda föreslår att stämman beslutar följande: De handdukstorkar
Läs merVattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C.
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin
Läs merLegionella i vatten inom sjukhus
Godkänt den: 2017-12-06 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Förebyggande åtgärder...2 Aktuella spolrutiner...2 Tappställen som används sällan = mindre än 1 ggr/vecka...3
Läs merLegionella i vatten inom sjukhus Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin
Läs merHar du legionellabakterier i dina vattenledningar?
Har du legionellabakterier i dina vattenledningar? 1 BOVERKET 7147 585 0 UTGIVNINGSMÅNAD: Januari 2000 UPPLAGA: 1:1 ANTAL: 15 000 ex. TRYCK: Ljungbergs Tryckeri AB OMSLAG: Kjell Warnquist LAYOUT & ILLUSTRATIONER:
Läs merLegionella i vatten inom sjukhus
Godkänt den: 2016-11-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Förebyggande åtgärder...2 Tappställen som inte används...3 Tappställen som används sällan =
Läs merLegionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se
Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionella pneumophila A: Kolonier på agar B: Gram färgning Legionärssjuka 1976 Philadelphia Utbrott
Läs mer2015/ Miljö- och byggnadsförvaltningen. Legionellaprojekt KONTROLL AV VATTENTEMPERATURER OCH EGENKONTROLL
2015/ 2016 Miljö- och byggnadsförvaltningen Legionellaprojekt KONTROLL AV VATTENTEMPERATURER OCH EGENKONTROLL Projektet utfördes under hösten 2015 och våren 2016 av miljöinspektörerna Helen Johansson,
Läs merLegionella-legionärssjuka
Legionella-legionärssjuka, Smittskydd Stockholm Legionella pneumophila den som älskar lungor Philadelphia juli 1976 bodde krigsveteraner sk. Legionärer på hotell 221 insjuknade i lunginflammation 34 döda
Läs merLegionella - Handläggarstöd
1(6) Legionella - Handläggarstöd Allmänt om legionella Legionella är namnet på en familj av bakterier som förekommer naturligt i mark och vatten. Det är genom vattnet som bakterierna kommer in i våra vattensystem.
Läs merRiskgrupper. Immunsuprimerade Underliggande sjukdom Rökare Ålder- övre medelåldern Män 70 % (kvinnor 30 %) Men det kan drabba alla!
Legionella Jakten på legionellabakterien hur upptäcker du den? Total sanering eller mission impossible vilka åtgärder är möjliga? Kyltornsutbrottet 2017 en skräckhistoria Legionella Ca 60 olika arter av
Läs merLegionella i vattensystem Allmänt
Legionella i vattensystem Allmänt Förebyggande åtgärder och handlingsprogram vid misstänkta eller konstaterade fall Innehåll Allmänt... 3 Bakgrund... 3 Ansvar... 3 Övervakningsansvar för Landstingstigheter...
Läs merLegionella. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Lagar och andra krav. Ansvar och befogenheter. Beskrivning/Genomförande
Legionella Omfattning Förebyggande åtgärder samt åtgärder vid för låg varmvattentemperatur och/eller bristande cirkulation i vattensystemet Dokumentet gäller för personal och studerande inom sjuk-, hälso-
Läs merSmittskydd Vårdhygiens råd om handlingsplan för legionellaprevention inom landsting och kommunernas särskilda boenden i Sörmlands län
Smittskydd Vårdhygiens råd om handlingsplan för legionellaprevention inom landsting och kommunernas särskilda boenden i Sörmlands län Bakgrund: Legionella spp. är miljöbakterier som främst gjort sig kända
Läs merHandlingsprogram för legionellaprevention inom landsting och kommunernas särskilda boenden i Sörmland
Dokumenttitel: Handlingsprogram för legionellaprevention inom landsting och kommunernas särskilda boenden i Sörmland Ämnesområde: - Patientsäkerhet, smittskydd och vårdhygien Dokumentkategori: Vårdrutin
Läs merKvalitets- och miljöcertifiering
Nu är Legionärssjukan en helt onödig sjukdom Kvalitets- och miljöcertifiering Armatec är kvalitetscertifierade enligt SS-EN ISO 900 och miljöcertifierade enligt SS-EN ISO 14001. Armatec AB (headoffice)
Läs merLegionella Pneumophilia
Projekt U10 MÅL Rätt temperatur vid varje tappställe både varmvatten och kallvatten Rätt material i ledningsystemet Spårbarhet vid Legionella arbetet Kvalitetssäkra provtagningarna Ta bort ansvaret från
Läs merUtredning VV & VVC BRF Kungsklippan Kungsklippan 12-22, Pipersgatan 16-18
2016 Utredning VV & VVC BRF Kungsklippan Kungsklippan 12-22, Pipersgatan 16-18 Energigruppen Einar Mattsson Byggnads AB 2016-01-04 Sammanfattning Brf Kungsklippan är en bostadsrättsförening belägen på
Läs merUtvalda regler som gäller vid vattenburen smitta
LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som
Läs merHur desinfektion påverkar långtidsegenskaperna hos polymera material samt en presentation av den nya web-baserade Legionellaportalen
Hur desinfektion påverkar långtidsegenskaperna hos polymera material samt en presentation av den nya web-baserade Legionellaportalen Karin Jacobson & Dinko Lukes karin.jacobson@swerea.se & dinko.lukes@swerea.se
Läs merLegionella Informationsmöte för miljö- och hälsoskyddsinspektörer 18 maj 2018
Legionella Informationsmöte för miljö- och hälsoskyddsinspektörer 18 maj 2018 Charlotte Larsson, Stockholm stad, Smittskydd Stockholm Legionella Ett typiskt legionellaärende Genomgång av provtagning Kyltornsutbrottet
Läs merVattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon
Vattenkvalitén i våra unitar var står vi idag/ i morgon Patogener i unitens vatten så minskar du risken för spridning av parasiter, bakterier och virus Rolf Claesson Nils Bäckman Stig Edwardsson Anders
Läs merHantering av Legionella
Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Dokument ID: 07-28742 Fastställandedatum: 2012-06-07 Giltigt t.o.m.: 2016-06-07 Upprättare: Susanna M Andersson Fastställare: Svante Lönnbark Hantering av Legionella Innehåll
Läs merTBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013
DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund
Läs merMILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN FÖRELÄGGANDE ATT UTREDA VVC- INSTALLATIONER OCH BRISTANDE BADVATTENKVALITET - BREDÄNGSBADET. Beslut.
ECOS Mall 90_ALL_bes_obj_delg - ver. 2007-10-16 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Bilaga 12 BESLUT DNR: 2013-10108 SID 1 (6) 2013-08-27 Handläggare Marithe Eriksson 08-508 28 172 marithe.eriksson@stockholm.se
Läs merTuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Läs merLegionella. Anna Skogstam, bitr. smittskyddsläkare. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland
Legionella Anna Skogstam, bitr. smittskyddsläkare Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska Legionella Information om sjukdomen - Vad är legionella? - Varför är det viktigt att veta vad legionella är? Provtagning
Läs merSamhällsförvärvad legionella redovisning av en stor undersökning i Sverige
Samhällsförvärvad legionella redovisning av en stor undersökning i Sverige Bertil Jönsson Boverket 0455-353267 bertil.jonsson@boverket.se 1 2006-01-24 Förslag till nya BBR Föreskrifter 6:622 Mikrobiell
Läs merKyltornsutbrott i Spanien 2005 EPI-kurva
Rapport från Legionellahorizonten Kylvattenkonferensen i Stockholm 8 sep 2011 Görel Allestam, Smittskyddsinstitutet Innehåll 2007 EWGLI och WHO i vår tjänst 2008 Myndighetskrav och riskbedömning av bioreningsanläggningar
Läs merTUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Läs merHandläggarstöd Legionella ett kunskaps- och tillsynsprojekt inom Miljösamverkan Västernorrland. Version 2015-04-01
Handläggarstöd Legionella ett kunskaps- och tillsynsprojekt inom Miljösamverkan Västernorrland Version 2015-04-01 Inledning - Legionella Legionella är en bakterie som kan orsaka två typer av sjukdomar,
Läs mer...Om koppar- och silverjonisering... About Aquacode. Vad är koppar- och silverjonisering? Koppar- och silverjoniseringens historia
...Om koppar- och silverjonisering... About Aquacode Varje kontorsbyggnad, hotell, bostadskvarter, fabrik eller offentlig byggnad med ett eget varm- och kallvattensystem eller ett kyltorn är utsatt för
Läs merFakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling
Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation
Läs merAckumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200
SVT1310 1 Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200 0-70 O C 40-50 O C Systemtank Qvantum utjämningstank Slingtank/ Dubbelmantlad SVT1310 2 QVANTUM ACKUMULATORTANK
Läs merLegionella i miljön Hantering av smittrisker
Legionella i miljön Hantering av smittrisker En kunskapssammanställning Caroline Schönning & Görel Allestam, Folkhälsomyndigheten Hygiendagar Umeå, 17 april 2015 Legionella på Folkhälsomyndigheten Övervakning
Läs merVattendesinfektion i kommersiella byggnader
Vattendesinfektion i kommersiella byggnader Om vi ska hålla oss friska är det av avgörande betydelse att det vatten vi dricker och tvättar oss med är rent. En av de mest utbredda hälsoriskerna i alla dricksvatteninstallationer
Läs merLegionella SÄKER VA TTENINSTALLATION LEGIONELLA RISKER I VVS-INSTALLATIONER
Legionella SÄKER VA TTENINSTALLATION LEGIONELLA RISKER I VVS-INSTALLATIONER Legionella RISKER I VVS-INSTALLATIONER Göran Stålbom Rolf Kling En handbok utgiven av VVS-Installatörerna 2002 Författarna och
Läs merPatogener i bassängbad
Patogener i bassängbad Riskhantering av legionella och cryptosporidium Caroline Schönning BassängNätVerk för Stockholms län Gustavsbergsbadet 26 mars 2014 Legionella på Folkhälsomyndigheten Övervakning
Läs merLegionella i tappvattensystem TOBIAS PERSSON. Förekomst och förebyggande en redogörelse Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör
Legionella i tappvattensystem Förekomst och förebyggande en redogörelse Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör TOBIAS PERSSON Institutionen för Energi och miljö Avdelningen för Installationsteknik
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merStora utmaningar för vård och omsorg
Stora utmaningar för vård och omsorg Nya hjälpmedel behövs Förebyggande åtgärder allt viktigare Hygien Mindre antibiotika minskar risken för resistenta bakterier Kan spara mycket lidande för den enskilde
Läs merLegionella. Handläggarstöd - Information om legionella till berörda verksamheter och vägledning vid legionellautbrott
Legionella Handläggarstöd - Information om legionella till berörda verksamheter och vägledning vid legionellautbrott Projekt inom Miljösamverkan Skåne Förteckning över framtaget handläggarstöd och informationsmaterial
Läs merTBE-information till allmänheten i Västmanland 2014
1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs
Läs mer30 Svar på skrivelse från Vänsterpartiet (V) om legionellautbrottet i Kista HSN
30 Svar på skrivelse från Vänsterpartiet (V) om legionellautbrottet i Kista HSN 2018-0689 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0689 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-09-06 Smittskydd
Läs merRåd för högtempererade bassänger, bubbelpooler etc
Bassängnätverket Bilaga M Råd för högtempererade bassänger, bubbelpooler etc INLEDNING I detta råd ges förslag på hur egenkontrollarbetet kan bedrivas när det gäller förebyggande rutiner mot bristande
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merNationell lagstiftning relaterad till legionella. Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön hantering av smittrisker December 2016
Nationell lagstiftning relaterad till legionella Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön hantering av smittrisker December 2016 Innehåll Nationell lagstiftning relaterad till legionella...
Läs merRiktlinjer för legionellaförebyggande arbete
Riktlinjer för legionellaförebyggande arbete Riktlinjer för legionellaförebyggande arbete Sidan 1 av 7 Regler och rekommendationer I Sverige finns inget rikt- eller gränsvärde som anger vilka halter av
Läs merKvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?
Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en
Läs merSmittspårning utredning av legionellafall och utbrott
Smittspårning utredning av legionellafall och utbrott Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön hantering av smittrisker Januari 2015 Innehåll Smittspårning utredning av legionellafall
Läs merLegionella. Allmän information samt inventering av kyltorn m.m. Om delprojektet... 2 Syfte Material Tillsynskampanjer
28 juni 2007 Legionella Allmän information samt inventering av kyltorn m.m. Om delprojektet.... 2 Syfte Material Tillsynskampanjer Om legionella... 3 Varmvatten Kyltorn m.m. Åtgärder vid legionellautbrott....
Läs merEgenkontroll. Egenkontroll. Miljöförvaltningen Lunds kommun
Egenkontroll Egenkontroll Miljöförvaltningen Lunds kommun Vem omfattas av lagen om egenkontroll? Du som driver en hygienisk verksamhet som ger till exempel ansiktsbehandling, fotvård, akupunktur, utför
Läs merRCD 000652979, D 577, 417 US
Spoldosan För en säkrare duschmiljö RCD 000652979, D 577, 417 US INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Avsedd användning... 2 2. Produktbeskrivning... 3 3. Klassificering... 3 4. Montering... 4 5. Installation... 5
Läs merINSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK
SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:
Läs merTekniska faktorer med risk för samhällsförvärvad legionellainfektion. Legionella i vatteninstallationer
Tekniska faktorer med risk för samhällsförvärvad legionellainfektion Legionella i vatteninstallationer Legionella i vatteninstallationer Tekniska faktorer med risk för samhällsförvärvad legionellainfektion
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merHälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012
Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset
Läs merInnehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4
08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5
Läs merSmittskyddslagstiftningen - inte bara en lag
Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län 1914 Tuberkulosförordningen
Läs merSmittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merCalici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs merDesinfektion av vattensystemet i dentala unitar. - enligt Umeå-modellen. Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7
Desinfektion av vattensystemet i dentala unitar - enligt Umeå-modellen Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7 Bakgrund I de dentala unitarna finns ett system av rör, slangar och ventiler, som leder fram vatten
Läs merSmittspårning, grundkurs nov 2017
Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!
Läs merMiljöbalken och smittskydd
Miljöbalken och smittskydd Linda Molander linda.molander@folkhalsomyndigheten.se Fredrik Haux fredrik.haux@folkhalsomyndigheten.se Sid 2. 2016-11-16 Smittskydd i miljöbalken objektburen smitta Miljöbalken
Läs merMiljöförvaltningen. Egenkontroll. information och råd till hygieniska verksamheter. Checklista. Miljöförvaltningen informerar
Miljöförvaltningen Egenkontroll information och råd till hygieniska verksamheter Checklista... Miljöförvaltningen informerar Vem omfattas av lagen om egenkontroll? Du som driver en hygienisk verksamhet
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs merSmittspårningskurs mars 2018
Smittspårningskurs mars 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien
Läs merNär hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.
När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.
Läs merEn skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.
Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken
Läs merVaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare
Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa
Läs merAckumulatortankar. Får värmen att räcka längre
Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se
Läs merMisstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008
Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008 När ska man misstänka vattenburen smitta? Flera sjuka diarréer, kräkningar, feber eller magknip Grumligt och/eller
Läs merPNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?
PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN? Vad är pneumokocksjukdom? Till pneumokocksjukdom räknas ett antal olika sjukdomar, som orsakas av en vanlig bakterie vid namn Streptococcus pneumoniae (pneumokocker).
Läs merRiktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Läs merSå skyddar du hästen från kvarka
Så skyddar du hästen från kvarka Varje år drabbas i snitt ett femtiotal stall av kvarka där en eller flera hästar insjuknar. Kvarkan, som är en smittsam bakterie, ställer till stora bekymmer för både hästar
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merStora utmaningar för vård och omsorg
Stora utmaningar för vård och omsorg Nya hjälpmedel behövs Förebyggande åtgärder allt viktigare Hygien Mindre antibiotika minskar risken för resistenta bakterier Kan spara mycket lidande för den enskilde
Läs mer. Iegionella i svensko
Kortläggning ov förekomsten av. Iegionella i svensko vattensystem ~BYGGFORSKNINGSRÅDET R9:1993 KARTLÄGGNING A V FÖREKOMSTEN A V LEGIONELLA I SVENSKA V ATTENSYSTEM Regine Szewzyk Thor Axel stenström Denna
Läs merKoppar har ett väl fungerande återvinningssystem
Nr 1 1998 information & nyheter från scandinavian copper development association Koppar har ett väl fungerande återvinningssystem Sedan hundratals år återvinns i det närmaste all koppar och cirka 40 procent
Läs merTBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014
1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merPROJEKT. Bostadstillsyn i flerbostadshus i Falköping och i Skövde
PROJEKT Bostadstillsyn i flerbostadshus i Falköping och i Skövde 2018-04-18 ADRESS Hertig Johans torg 2 541 83 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST info@miljoskaraborg.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Läs merS M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...
Läs merIDROTTSLOKALER. Information om inomhusmiljö och hygien - till dig som driver verksamheten
IDROTTSLOKALER Information om inomhusmiljö och hygien - till dig som driver verksamheten Mars 2015 Miljöbalken (1998:808) 26 kapitlet 19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras
Läs merFastighetsägares egenkontroll
Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till
Läs merReviderad: 2010-12-07 Upprättad: 2007-12-28 Handläggare: Bo Löfvenberg STYRDOKUMENT VS. Fastighetsförvaltning, Östersunds kommun
Reviderad: Upprättad: 2007-12-28 : STYRDOKUMENT Fastighetsförvaltning, Östersunds kommun Sidan 2 (7) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument skall användas av projektörer som upprättar förfrågningsunderlag
Läs merTillsynsvägledning bassängbad
Tillsynsvägledning bassängbad Lite om Folkhälsomyndigheten MB om bassängbad Revision av FoHMFS 2014:12 Fredrik Haux utredare, enheten för miljöhälsa fredrik.haux@folkhalsomyndigheten.se Foto: Calle Bredberg
Läs merTill dig som har fått vaccin mot lunginflammation
Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller
Läs merInfluensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?
Influensavaccinationen 2012 Vem? Varför? När? Hur? 2 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Anders Lindberg,
Läs merSBUF id: Legionellaportal. Förstudie inför portalbyggande. Projektledare: Hampus Asp, Säker Vatten AB
SBUF id: 13298 Legionellaportal Förstudie inför portalbyggande Projektledare: Hampus Asp, Säker Vatten AB 2016-12-27 Innehåll Portaluppbyggnad... 2 Inledning... 3 Legionärssjuka... 3 Pontiacfeber... 3
Läs merLegionella i vattensystem Förekomst, risker och åtgärder
Okt 25 Legionella i vattensystem Förekomst, risker och åtgärder En informationsskrift från Uponor Inledning Legionellan fortsätter att skörda offer och ännu är det långt kvar till dess att Boverkets nollvision
Läs merBygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2
Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.
Läs merSmittspårningens problematik. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska
Smittspårningens problematik Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska Legionella Bakgrund 71-årig man insjuknar 2 nov under hemresa från Dubai Inlagd infektionsklinik och legionellainfektion konstateras
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merLegionellutbrott i. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Uppsala
Legionellutbrott i vårdenhandläggning och förebyggande arbete Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Uppsala Vårdhygiens roll - Uppsalas erfarenhet Ordlista Landstingsservice = fastighetsägare och fastighetsskötare
Läs merHygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!
Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids
Läs mer