Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Relevanta dokument
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

God palliativ vård state of the art

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 4:e utökade upplagan. Vårdförlaget. Vårdförl. vård eller vård av gammal

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget

Döendet. Palliativa rådet

Palliativ vård ett förhållningssätt

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Vägledning för en god palliativ vård

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Palliativt förhållningssätt

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Palliativt förhållningssätt

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Palliativ vård Professor Peter Strang

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Defini on pallia v vård

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Att möta den döendes existentiella behov

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Sundsvall

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Samtal med den döende människan

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

Reviderad

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

"Vad blir ditt huvudbudskap under din föreläsning?

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Att få leva tills man dör

Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut

PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

När mamma eller pappa dör

Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen

Peter Strang, professor, överläkare

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Omvårdnad vid livets slutskede

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Omvårdnad vid livets slutskede

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Palliativ vård i livets slutskede

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Årgång 4, nummer 12. Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län, ett samarbete med kommuner i Stockholms län och Stockholms läns landsting

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Transkript:

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i livets slutskede 15:30 15.35 Bensträckare 15.35 16.00 Ta med hem Karin Högvall, Byle Gård, Förenade Care Ingeli Simmross, PKC Kerstin Witalis, PKC

Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål, filosofi och förhållningssätt. Att få kunskap om hur smärta och andra symtom och obehag påverkar den sjuke och de närstående samt hur undersköterskan kan lindra och underlätta. Att känna till vedertagna omvårdnadsmetoder vid palliativ vård i livets slutskede. Kunskapskällor: Palliativ vård i livets slutskede - nationellt vårdprogram Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård (Socialstyrelsen)

Vad erbjuder PKC? Kostnadsfria webbutbildningar Seminarier PKC-dagen http:// Videoföreläsningar Nyhetsbrev Utbildning av palliativa ombud m.m.

Palliativ vård - undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström och Edberg (2011), Wallerstedt (2012), Undersköterskor upplevde bland annat att: Fokus läggs snarare på arbetsuppgifter än relation till den äldre personen Otillräcklighet och att vården inte alltid blev värdig Avsaknad av handledning Maktlöshet när inte symtomkontroll fungerar och patient kände obehag, exempelvis smärta

Latinskt ord pallium - mantel, kappa

Definition av Palliativ vård Hälso - och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående. (Socialstyrelsen, 2013)

Palliativt förhållningssätt Kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut (Socialstyrelsen 2013) Vad innebär förhållningssättet i vardagen?

Den palliativa vårdprocessen

Fyra etiska grundprinciper inom vård- och omsorg Autonomiprincipen Godhetsprincipen Icke-skada-principen Rättviseprincipen

Fyra dimensioner Människan är aldrig enbart en diagnos, hon är en odelbar människa Fysisk ex illamående, smärta, andfåddhet, trötthet, aptitlöshet Psykisk ex ångest, oro, nedstämdhet, stress Social ex relationer, ensamhet vårdmiljö, intressen, roller Existentiell ex frågor om liv och död, mening, hopp och skuld, identitet ( Varför frågor )

Fyra hörnstenar Kommunikation Teamarbete Närståendestöd Symtomlindring

Kommunikation

Ställa öppna frågor Berätta Beskriv Hur Vad Vilka

Teamarbete Jobbar vi tillsammans eller bara samtidigt?

Närståendestöd

Närstående Vanliga behov hos den närstående: Att vara hos den sjuke Att kunna hjälpa Att känna/övertygas att patienten har det bra Att vara informerad om tillståndet. Dagligen! Att vara informerad om döendet. Att få ventilera känslor: ångest, maktlöshet, ilska Att bli respekterad/stöttad av sjukvård/äldrevården 17

Närstående möta känslor Sorg Oro Skuld Det finns inga besvärliga anhöriga, det finns bara anhöriga som har det besvärligt..

Symtomlindring

Hur uppmärksammar ni smärta och andra symtom hos patienter med nedsatt kognitiv förmåga?

Smärta och obehag

FYSISK Smärta Andnöd Illamående Klåda Förstoppning Sår Psykisk Nedstämdhet Oro/ ångest Förvirring Depression sömn & stress Total smärta Existentiell Meningslöshet Skuld Övergivenhet Religion Dödsångest Social Relationer Ensamhet Ekonomi Boende 22

Vad är smärta? (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk (=fysisk) och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. är alltid en subjektiv upplevelse Upplevelsen kan förmedlas till andra med självrapportering eller genom beteenden

och alltid en känslomässig upplevelse Den smärta man förlägger till kroppen påverkas av: Oro, ångest, nedstämdhet, dvs. psykiska faktorer Ofrivillig ensamhet, dvs. sociala faktorer Dödsångest, meningslöshet, dvs. existentiella faktorer

Palliativa vårdprocessen

Regelbunden dosering eller vid behov? Kan vara olyckligt på grund av tre skäl 1. Om man låter en patient få ont innan man ger smärtstillande läkemedel, krävs större totaldos för att uppnå smärtfrihet! 2. Patienten hinner ha ont i onödan 3. Risken är stor att patienten inte får behandlingen fast personen har ont! 27

Palliativa vårdprocessen

Är det viktigt att veta att döden är nära? Rätt diagnos. Alla åtgärdbara orsaker till tillståndet ska ha övervägts Behandlingen ändrar inriktning och mål Brytpunkten är tydlig för personal och patient/närstående 29

Att inte skada Att göra gott 30

Tecken på att döden är nära Trötthet, medvetandesänkning Svårt att äta och dricka Urin och avföring minskar Oro och förvirring kan öka Andningsförändringar och rossel Huden, blek och kall, marmorerad Feber

Prioriteringar i livets slutskede Lugn och trygg vårdmiljö Prata med, inte över och om Närståendes delaktighet Religiös tillhörighet? Särskilda önskemål? Symtomlindring Smärta, illamående, oro och ångest Munvård och ögonvård Tryckutsatta områden Elimination Svettningar Undvika onödiga åtgärder 32

Palliativa vårdprocessen

Efter döden Tid att ta avsked Information om vad som händer nu Omhändertagande av kroppen Lämna ut värdesaker Praktiska råd Informera om efterlevnadssamtal Reflektera tillsammans i teamet Registrera i Svenska palliativregistret

Palliativ vård - kunskapsstöd Lokala rutiner, vårdplaner, checklistor mm Nationellt vårdprogram, 2016 Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård (Socialstyrelsen) Svenska Palliativregistret Litteratur ex Palliativ vård inom äldreomsorgen, P. Strang UFPO

Några frågor att ta med hem Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut hos er? Hur samarbetar ni kring den döende patienten? Hur vet ni att alla gör rätt insatser? Kan man mäta vårdens kvalitet? Hur kan ni bli bättre? 36

Vad erbjuder PKC? Kostnadsfria webbutbildningar Seminarier PKC-dagen http:// Videoföreläsningar Nyhetsbrev Utbildning av palliativa ombud m.m.

Välkommen till PKC-dagen 2018