Verksamhetsberättelse för SMIT / IT



Relevanta dokument
Mål 1 Professionella lärare använder arbetssätt som utmanar varje elev efter hans/hennes förutsättningar.

Verksamhetsberättelse IT/Teknikprogrammet på Rekarnegymnasiet Läsåret

Kvalitetsrapport

Hedängskolan 7-9 arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Rudbeckianska gymnasiets lärplan Läsåret 2008/2009

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Lokal verksamhetsplan BUF

Vi har utgått från verksamhetsplan 10/11, utvärderingar, enkäter, betygsresultat, närvarostatistik, arbetsplan för profilen, mm.

Uppföljning av skolresultat - VT 2019

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Hedängskolan arbetsplan

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Utbildningsinspektion i Ölyckeskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Analys av elevresultat och andra resultat samt förslag på åtaganden

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Systematiskt Kvalitetsarbete

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

K A R S B Y I N T E R N A T I O N A L S C H O O L

FORDON 2010 / Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för förskoleklass och grundskola

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

Kungsgårdens grundskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Kvalitetsredovisning

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk /2016

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

Resultat Teknikprogrammet åk 2, våren 2014

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan/Bya period 4 (april juni), läsåret 2013/14.

Arbetsplan förskoleklass

Redovisning av vidtagna åtgärder efter tillsyn på Polhemsgymnasiet 2, Dnr :4651


VERKSAMHETSPLAN Mogata skola

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen:

Arbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision

KVALITETSRAPPORT 2014

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Cybergymnasiet Malmö i Malmö kommun

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan JB Gymnasiet i Norrköpings kommun

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Utbildningsinspektion i Kålgårdens skola. Inledning

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Skola Ansvarig Rektor:

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Forsnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 4-9, Grundsärskolan

Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Bessemerskolan - Fordon och Transportprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsberättelse 2016 för Järntorgsskolan år F-6

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsanalys för Björknässkolan läsåret 2012/13

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun. Skolinspektionen. Dnr :5384 Rytmus

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Matematikvisionen Ht vt 2006

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Utbildningsinspektion i Diö skola

Transkript:

Verksamhetsberättelse för SMIT / IT Arbetslaget: Anders Larsson Stefan Olofsson Essie Lindberg Ulrika Klintestrand Annika Wanland Karl-Erik Calmhult Hans Söderström Carlos Aristondo Peter Stjernström Anders Etzner Beata Jasmine Hussain Carina Calmhult Underlag och rutiner för att stärka vårt kvalitetsarbete Elevenkät 2010 Läsförståelsediagnoser i svenska för elever i åk 1 Nationella prov i svenska, engelska och matematik Kursutvärderingar Betygsstatistik Utvecklingssamtal Förutsättningar I skrivande stund går det 136 elever på IT-programmet, fördelade på 7 klasser. Av dessa 136 elever går 37 i åk 1, vilket är exakt lika många som förra året. 36 av 37 (1 priv-elev EN) elever i åk 1 var behöriga för gymnasiestudier. De diagnoser som eleverna i åk 1 gjorde under introduktionsveckan visade att endast ett fåtal hade låga staninevärden. Eleverna i åk 1 har blivit erbjudna stödundervisning i matematik, svenska och engelska. I matematik har även elever i åk 2 och 3 blivit erbjudna stödundervisning. På personalsidan har Annette Mattsson vikarierat för Essie Lindberg större delen av höstterminen. Carlos Aristondo har varit föräldraledig 20%. Under några veckor på vårterminen vikarierade Laila Norrman för Karl-Erik Calmhult. Hanna Larsson har varit tjänstledig för studier inom ramen för lärarlyftet. Carina Calmhult har varit föräldraledig under läsåret. Utöver ordinarie tjänstgöring har Beata Hussain och Carlos Aristondo studerat programmering.net, halvfart under höstterminen. Annika Wanland har gått handledarutbildning för lärarkandidater (7,5hp) under ht 09 och Jämställdhet i skolan (7,5hp) under vt 10. Under detta läsår har flertalet lärare i vårt arbetslag även undervisat på andra program på skolan samtidigt som vi behövt låna in kraft från andra arbetslag. Vi önskar som vanligt inför kommande läsår att vi minimerar in- och utlåning av pedagogisk kraft på IT-programmet.

Vi fortsatte vårt samarbete med Mälardalens högskola (MdH) och har nu fyra lärarstuderande knutna till oss. Vi har dessutom utökat vårt samarbete med Mälardalens högskola genom att skriva samarbetsavtal med NetCenter som ingår i Akademien för innovation, design och teknik vilket medför att våra elever har bra förutsättningar för studier inom Akademien. Det pedagogiska arbetet har fortsatt som planerat enligt verksamhetsplanen. Se bilaga 1. Eleverna är fortsatt mycket nöjda med den hjälp de fått av studievägledaren Ola Nynäs. PER Ett av målen för året var att utveckla elevdemokratin på programmet. Vi återinförde organiserade Programelevrådsmöten (PER) där elever från alla klasser finns representerade. Anders Larsson var lärarnas stående representant i denna grupp. PER samlades 4 ggr detta läsår (inför varje skolkonferens). Frågor som framgångsrikt behandlats under året är t.ex. tavelinköp till resp. klassrum, askkoppar utanför entrén och sist men absolut inte minst vill vi framföra att vi kommer att adoptera en panda från WWF. Pandan kommer fr.o.m. nu att representera programmet och bli vår maskot. Tittar man på gymnasieenkäten för att se hur eleverna tycker att vi lyckats i denna satsning ser vi ett mycket positivt resultat. Vi kan börja med att konstatera att vi fortfarande ligger under skolans snitt men vi har inom programmet hyfsat till siffrorna rejält. Fråga 2009 2010 Skillnad Vi elever har möjlighet att påverka 3,37 3,53 +0,16 planeringen av undervisningen. Vi elever har möjlighet att vara med och 3,61 3,66 +0,05 utvärdera undervisningen. Vi elever har möjlighet att påverka tidpunkten 3,44 3,70 +0,26 för redovisningar, prov och förhör. Jag är informerad om vad elevrådet arbetar 2,63 3,06 +0,43 med. Jag tycker klassrådet fungerar bra. 2,97 3,24 +0,27 Klassråden ger bra möjlighet till påverkan. 2,75 3,16 +0,41 Vi kommer under kommande läsår fortsätta att aktivt arbeta med våra PER-möten. Stödundervisning på programmet Stödundervisningen i svenska, engelska och matematik har sett ut enligt följande: Svenska/Engelska A och B Annika Wanland har ansvarat för stödet och en schemalagd position på 30 minuter har funnits. Vid detta tillfälle har stöd getts till de elever som ligger efter i Engelska A och

Svenska B. En elev i årskurs två, som var Priv-elev i årskurs ett, har regelbundet funnits med vid det här tillfället för att läsa Engelska A. Övriga elever har deltagit i mån av behov. För Svenska A har inget behov av stöd funnits. Stödet riktar sig framför allt till årskurs ett och där har behovet inte varit så stort då eleverna har haft mer tid på sina scheman än tidigare läsår.. Engelska A har haft tre positioner på 65- /60-/50-minuter i veckan. Svenska A har haft två positioner på 90 minuter vardera i veckan. Vid några tillfällen har Annika ställt in lektionen i engelska för de elever som legat i fas för att mer effektivt kunna hjälpa de elever som av någon anledning kommit efter i undervisningen. Det här upplägget har varit bra då alla elever har positionen på sitt schema och ingen extra position har behövts. Matematik A och B Stödbehovet i matematik har varit större än stödet i svenska och engelska och här har Sinan Delen funnits som lärare 2 gånger i veckan, totalt 2,5 timmar. I årskurs ett har 15 elever fått stöd i Matematik A och i årskurs två har tolv elever deltagit i stöd för Matematik B. Dessutom har Beata Hussain utökat tiden på schemat för Matematik B för årskurs två med 30 minuter i direkt anslutning till ordinarie lektion. Hon har även gett extra tid för enskilda elever vid behov.

Marknadsföring till Teknikprogrammet-IT hösten 2010 Sex elever från IT3A hade som projektarbete att marknadsföra Teknikprogrammet-IT inför och under åk. 9-dagar samt öppet hus. Några av eleverna besökte även samtliga kommunala högstadieskolor i januari inför gymnasievalet. Marknadsföringsmaterialet ligger på vår hemsida. Under höstterminen 2009 arbetade IT-programmets elever i klasserna 3b och 3c under en fyraveckors period i IT-samordningskursen, med att presentera olika verksamhetsområden inom IT. Detta användes sedan under åk. 8 dagarna v 12. Eleverna gjorde en alldeles utmärkt insats och fick bra respons från besökande lärare och elever. Som vanligt har vi tagit emot årskurs 9-elever som vill komma och besöka programmet för att prova på en dag på IT-programmet. Under året har som vanligt en del av våra projektarbeten varit riktade mot grundskolor, exempelvis utbildning inom Outlook på Björktorpsskolan, delar av Officepaketet på bl.a. Skogstorpsskolan och grundsärskolan Djurgårdsskolan. Vissa av utbildningarna genomfördes i Rekarnegymnasiets datasalar. Utöver utbildningsinsatser har våra elever även genomdrivit andra projekt som t.ex. tillverkning av trycksaker åt Djurgårdsskolans öppna verksamhet. För övriga projektarbeten se bilaga 2. Mycket av de goda insatserna eleverna/lärarna gjort under året avspeglar sig i de intagningssiffror vi fått till det nya Teknikprogrammet (TEIT) till hösten 2010 där de 50 platserna redan är fyllda. Naturligtvis kommer vi även i fortsättningen att arbeta för att utveckla vår marknadsföring gentemot grundskolorna, allt för att höja statusen på programmet och få ännu fler sökande till Teknikprogrammet-IT. Vår vision är att få fler flickor att intressera sig för våra kurser och vårt program, då kanske främst genom profilera oss mer mot innovation, design och skapande. Internationalisering Nordplus Språk- och kulturprojektet tillsammans med vår partnerskola på Västmannaöarna, Island erbjöds våra IT 2:or. Tanken var att berörda lärare och elever i kurserna sv/en skulle arbeta med vår partnerskola. Ett fåtal elever var intresserade. Resultatet blev att sammanlagt tio IT elever i IT2 och IT1 deltog i projektet. Ingen IT-klass var intresserad av skolans Norgeprojekt. Några klasser har fått besök av elever/personer från Finland, Kambodja, USA och Zambia. En elev har blivit intervjuad av kommunens samordnare angående säkerställande av kvaliteten på internationaliseringen på skolan.

Frånvaro Enstaka elever har under läsåret påverkat frånvarostatistiken på ett negativt sätt. Om man tittar på frånvaron som helhet följer den samma trend som tidigare, d.v.s. att den blir högre i de senare årskurserna. Den totala frånvaron har detta år varit: Åk 1 10,6 % Åk 2 12,1 % Åk 3 14,0 % Däremot ändras inte den från eleven orapporterade (ogiltiga/okända) frånvaron i samma omfattning: Åk 1 4,2 % Åk 2 4,3 % Åk 3 5,8 % Det är enstaka elever som har en mycket stor frånvaro och under året har 9 elever anmälts till CSN på grund av för hög ogiltig frånvaro. Gymnasieenkäten En kort kommentar till gymnasieenkätens fråga 6, Utbildning, där vi ser en stor skillnad hos samma elevgrupp när de gick från åk2 till åk3. Här har värdet på fråga 6a.nöjd med de kunskaper jag får i skolan sjunkit 0.5 enheter till 3.43. Efter samtal med elevgruppen framkom det att eleverna kommit till insikt att programmet de gick på inte var det som de i första hand ville ha. Här visar även gruppen att programmet ämnesstruktur inte överensstämde med gruppens förväntningar. Ställer vi sedan detta i relation till fråga 12, (Elevens ansvar), Jag tar ansvar för mitt skolarbete som minskade till 3.61 från 3.91. Vi tolkar detta som att elevernas minskade ansvartagande för sina studier står i direkt relation till deras missnöje med ämnesstrukturen. Här bör påpekas att ett flertal av de elever som nämns ovan kom till programmet, antingen på grund av att vi la ner EC-DT eller som 2 resp 3 handsval. Med andra ord en stor del av elevgruppen ville inte i första hand studera på IT-programmet. Skillnaden vi här diskuterar finns endast representerad i den avgående årskursen på programmet, tittar vi på nuvarande åk 1 och 2 är siffrorna i paritet med övriga skolan. Förbättringsområden inför kommande läsår (revideras i höst) Eleverna ska ta mer ansvar för sina gymnasiestudier Vi ska jobba med att få fler sökande till programmet med en jämnare könsfördelning Likabehandlingsplan/Friends arbetet ska utvecklas Pedagogisk timme ska införas Verksamhetsplanens implementering i vår vardagliga verksamhet

Bilaga 1 VERKSAMHETSPLAN IT-PROGRAMMET LÅ 09/10 Mål 1: Professionella lärare använder arbetssätt som utmanar varje elev efter hans/hennes förutsättningar Steg 1: Klassrumsbesök genomförs under hösten enligt den kriterielista som tas fram. (Klar 1 okt) Vi gör klassrumsbesök parvis: Annika/Kalle, Anders L/Peter, Annette/Anders E, Carlos/Beata och Stefan/Hans. Besöken genomförs under vårterminen 2010 dock senast till v8. Steg 2: Kollegahandledning genomförs med utgångspunkt i klassrumsbesöken. Vi avsätter en tisdagseftermiddag för att ge kollegahandledning under vårterminen 2010. Vt 2010. Steg 3: Självskattning och kollegahandledning ligger till grund för en individuell, reviderad kompentesutvecklingsplan som prioriteras i det enskilda medarbetarsamtalet. En individuell kompetensutvecklingsplan upprättas eller revideras. Inför medarbetarsamtalet och revideras eventuellt efter kollegasamtalet. Steg 4: Kunskapsresultaten diskuteras kontinuerligt och kopplas till arbetssätten för att successivt höja betygsnivån för eleverna. Vi diskuterar och analyserar elevers kunskapsresultat en gång i månaden vid arbetslagsmöte för att kunna vidta lämpliga åtgärder för att förbättra elevers resultat. En gång/månad Elevernas kunskapsresultat diskuterades varje onsdagsmorgon dock saknades kopplingen till alternativa arbetsformer.

Mål 2: Varje elev utnyttjar på bästa sätt sina förutsättningar för eget lärande Steg 1: Eleven tränas i att ta ansvar för eget lärande genom att - känna till och förstå kurs- och betygsmål - sätta mål, reflektera och värdera - aktivt deltaga i verksamhetens utformning. I varje kurs ges eleverna möjlighet att påverka arbetssättet och examinationsformerna. Till varje examinerande uppgift arbetar vi fram specifika betygs- och bedömningskriterier. Eleven sätter mål i respektive kurs och vid individuella samtal hjälper vi eleven att hålla fokus på målet. Löpande under läsåret. Målet uppfyllt och är nu en rutin på programmet. Steg 2: All personal får fortsatt utbildning i samtalsmetodik Skolledningen ansvarar Arbetslaget är intresserat av utbildning i samtalsmetodik men då under vårterminen 2010. dock återstår uppföljningsträffen. Genomförs ht. 10. Mål 3: Eleverna känner trygghet och gemenskap Steg 1: Kompetensutveckling kring integration och mångfald genomförs. Skolledningen ansvarar Vecka 44 Steg 2: Likabehandlingsplanen förankras bland elever och personal. Varje mentor går igenom likabehandlingsplanen under mentorstid, höstterminen 2009. Ht 2009

Mål 4: Mål och utvärderingar utgör grund för systematiska förbättringar på elev- och skolnivå Steg 1: Alla arbetar efter Rekarnegymnasiets verksamhetsplan En gång i kvartalet gör vi en avstämning mot verksamhetsplanen för att säkerställa kvalitén i vår verksamhet. En gång/kvartal Ej genomfört Steg 2: En tydligare fokusering på analys och bedömning av våra resultat görs med hjälp av anvisningar till verksamhetsberättelsen I juni skriver vi vår verksamhetsberättelse utifrån skolledningens kriterielista och tillgänglig statistik. I Juni Mål 5: Rekarnegymnasiet arbetar systematiskt för att förstärka sin image på programoch skolnivå Steg 1: En marknadsföringsgrupp tillsätts Programmet har utsett en marknadsföringsgrupp. Huvudmålet för gruppen är att nå ut med information om Teknikprogrammet med datainriktning. Ht 2009 Steg 2: Informationen till grundskoleelever inför gymnasievalet förbättras Steg 3: Varje program utnyttjar sina möjligheter till marknadsföring genom sina elever och kontakter med omvärlden Arbetet har inletts genom att ett antal elever i årskurs tre arbetar med marknadsföring i kursen Projektarbete. Vi kommer att satsa mycket på att nå ut under årskursniodagarna och Öppethusdagen samt att informera SYV på grundskolorna. Vidare vill vi vända oss till ämneslärare på grundskolan. Se steg 2. Vi kommer även att arbeta med detta i kursen IT-samordning då vi vänder oss till årskurs 8. Ht 2009 Ht 2009

Programmets mål Mål Hur När Status Eleverna ska ta mer ansvar för sina gymnasiestudier Fortlöpande arbete Utveckla nya arbetssätt för elevdemokrati på programmet. Vi ska jobba med att få fler sökande till programmet. Fungerande PER med en vuxen (Ld) som sammankallande. Klassrepresentanter från alla klasser för att ge eleverna en riktigt bra chans att vara med och påverka sin studiemiljö. Se mål 5 Inför varje skolråd