Unga kvinnors preventivmedelsanvändning och riskbeteende vad gäller könssjukdomar och oönskade graviditeter

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Unga kvinnors preventivmedelsanvändning och riskbeteende vad gäller könssjukdomar och oönskade graviditeter Författare: Linnea Lönn Elin Norström Handledare: Maria Gottvall Examinator: Tanja Tydén Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp VT-2012

Sammanfattning Syfte: Undersöka preventivmedelsanvändning, sexuellt riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade graviditeter samt skillnader i sexuellt riskbeteende mellan olika ursprung, självförtroende och ålder vid sexuell debut hos kvinnor i åldern 14-31 år. Metod: En enkätundersökning, konsekutivt urval, utförd på RFSU-kliniken under år 2011 inkluderade 419 kvinnor. Resultat: Kondom var det vanligaste preventivmedlet vid första samlaget och p- piller var vanligast vid senaste samlaget. Nästan hälften, 48,7 %, hade haft en könssjukdom, klamydia var vanligast. Över hälften, 60,2 %, hade riskerat att få en könssjukdom och 45,6 % hade riskerat att bli oönskat gravid under de senaste tolv månaderna. Den främsta anledningen till detta var på grund av att de struntade i kondom i stundens hetta. Kvinnor som haft sin sexuella debut i yngre ålder angav oftare att de haft en könssjukdom och någon gång under de senaste tolv månaderna riskerat att bli oönskat gravid. Kvinnor som skattat sitt självförtroende som högt struntade oftare i att använda kondom i stundens hetta. Slutsats: Över hälften hade ett sexuellt riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kvinnor som hade sin sexuella debut i yngre ålder samt kvinnor som skattade sitt självförtroende högt visade oftare på ett sexuellt riskbeteende. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda gällande ett sexuellt risktagande. Nyckelord: Preventivmedel, kvinnor, risktagande, könssjukdomar, graviditet.

Abstract Aim: Investigate contraceptive use, sexual risk behavior regarding sexually transmitted diseases (STD s) and unwanted pregnancies and examine differences in sexual risk behavior regarding different backgrounds, self-confidence and age at first intercourse in women aged 14-31 years. Method: Consecutive sample including 419 women with a questionnaire, at a RFSU-clinic in Stockholm, 2011. Results: Condoms were most common at first intercourse and oral contraceptives most common at latest intercourse. Almost half had had an STD, Chlamydia the most common. Almost 60 % risked getting STD s and 45,6 % risked unwanted pregnancies at sometime during the last twelve months. Main reason why participants risked this was because they ignored the condom in the heat of the moment. Women who had their first intercourse at a young age more often have had an STD and during the last twelve months risked an unwanted pregnancy. Women with a high self-confidence more often ignored using a condom in the heat of the moment. Conclusion: Over half of the participants had a sexual risk behavior regarding STD s and unwanted pregnancies. Women who had their first intercourse at a young age and women with a high self-confidence showed signs of sexual risk-taking. There s no significant difference between Swedish born and foreign born participants regarding sexual risk-taking. Keywords: Contraceptives, women, risk-taking, sexually transmitted diseases, pregnancy.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 6 Riskfaktorer i kvinnors sexualliv... 8 Könssjukdomar... 9 Graviditet och abort... 10 Preventivmedelsanvändning och attityder till preventivmedel... 11 Problemformulering... 14 Syfte... 14 Frågeställningar... 14 METOD... 15 Design... 15 Urval... 15 Datainsamlingsmetod... 15 Procedur/Tillvägagångssätt... 15 Bearbetning och analys... 16 RESULTAT... 17 Preventivmedelsanvändning vid första samlaget, vid senaste samlaget samt vid första samlaget med senaste partner... 18 Sexuellt riskbeteende vad gäller könssjukdomar och oönskade graviditeter... 19 Frekvens av könssjukdomar... 19 Senaste smittotillfället... 20 Samlag med ny partner utan kondom... 20 Riskerat könssjukdom... 20 Akut p-piller... 21 Graviditet, abort, missfall och paritet... 21 Skillnader i riskbeteende vad gäller ursprung, ålder vid sexuell debut och självförtroende... 22 Ålder vid sexuell debut... 22 Ursprung... 23 Självförtroende... 23 DISKUSSION... 23 Resultatdiskussion... 24 Preventivmedelsanvändning... 24

Riskbeteende... 25 Skillnader gällande riskbeteende... 27 Metoddiskussion... 27 Urval... 27 Bias... 28 Etik... 28 Projektets betydelse... 29 Slutsats... 29 REFERENSER... 31

INTRODUKTION Smittskyddslagen (SFS, 2004:168) omfattar de sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och medföra ett stort hot mot människors hälsa. Smittskyddslagen innebär att varje individ bör medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar genom försiktighetsåtgärder och uppmärksamhet. Klamydia, gonorré och HIV är några av de könssjukdomar som enligt smittskyddslagen är smittspårningspliktiga och anmälningspliktiga till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet. Den i särklass vanligaste rapporterade könssjukdomen i Sverige är klamydia. Klamydia orsakas av en bakterie, Chlamydia Trachomatis, och smittar vid samlag och andra oskyddade sexuella kontakter. Obehandlad klamydia kan hos kvinnor leda till äggledarinflammation, som i sin tur kan ge sterilitet. Herpes simplex smittar via samlag och ger vätskefyllda blåsor på könsorganen som sedan brister och orsakar sårbildning. (Smittskyddsinstitutet, 2011). Gonorré orsakas av bakterier som finns i framför allt urinrör och slida och smittar via samlag. De vanligaste symtomen är flytningar och sveda vid miktion. Obehandlad gonorré kan leda till äggledarinflammation som i sin tur kan ge sterilitet. HPV (Humant papillom virus) är världens vanligaste könssjukdom. HPV finns i 20 olika typer, varav en av dem kan ge könssjukdomen kondylom, medan andra kan leda till cellförändringar på livmodertappen vilket i sin tur kan leda till livmoderhalscancer. Oftast får den smittade vårtor men ibland kan den även vara symtomlös. Kondylom ger ofarliga könsvårtor som med tiden går över av sig själva. HIV (Humant immunbristvirus) är en dödlig sjukdom som smittar via samlag samt blod. Den smittade personen bär på viruset resten av sitt liv, men smittsamheten minskar kraftigt med behandling. Tidiga tecken på HIV kan vara feber, halsont, svullna lymfkörtlar, sår på slemhinnor och hudutslag (Vårdguiden, 2011). I Sverige har kvinnor rätt till abort till och med graviditetsvecka 18. Efter graviditetsvecka 22 är det inte längre tillåtet att göra abort då barnet bedöms kunna leva utanför mammans kropp. Mellan graviditetsvecka 18 och 22 får abort endast göras med Socialstyrelsens godkännande om det finns särskilda skäl eller om barnet är svårt skadat. En abort kan göras på två sätt, antingen medicinskt eller kirurgiskt (Vårdguiden, 2011). 6

Sjuksköterskans roll I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskrivs att sjuksköterskan ska ha förmåga att identifiera och förebygga hälsorisker samt motivera och stödja patienter till livsstilsförändringar i syfte att främja hälsa eller förhindra ohälsa. Sjuksköterskan har även ett ansvar att bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård samt att arbeta preventivt för att förhindra smitta och smittspridning (Socialstyrelsen, 2005). Utbildning om sex och samlevnad Utbildning om sex och samlevnad har funnits bland skolämnena i Sverige sedan 1942 men blev först obligatoriskt bland skolämnena år 1955. I början utbildades ungdomarna främst om preventivmedel samt om könssjukdomar. De utbildades även om sex som något man bör avstå från eller vara väldigt avhållsam med. Först år 1974 betraktades sex som något positivt men fortfarande utbildades ungdomarna om hur viktigt det var att skydda sig mot oönskade graviditeter och könssjukdomar. Resultatet i en studie som granskat detta ämne visade på att tjejer generellt hade mer kunskap om sex och samlevnad (Sydsjö, Selling, Nyström, Oscarsson & Kjellberg, 2006). Resultatet visade även på att de som besökt en ungdomsklinik eller ungdomsmottagning hade mer kunskap än de som inte gjort det. Kvinnorna visade även större kunskap om könssjukdomar än killarna. Mer än hälften av alla deltagare uppgav att de inte fått tillräckligt med undervisning om sex och samlevnad. Den vanligaste informationskällan var först och främst skolan, sedan vänner och tv-program (Sydsjö et al., 2006). I en studie av Ekstrand, Engblom, Larsson och Tydén (2011) undersöktes sexualutbildning i svenska skolor vad gäller tillfredsställelse med utbildningen och förslag till förbättring beskrivet av unga kvinnor. En enkätundersökning genomfördes med 225 deltagare i åldern 13 till 25 år. Nästan alla (97 %) hade fått sexualundervisning i skolan med varierande tillfredsställelse och kvalité. Undervisning om grundläggande kunskap om kroppens utveckling var 60 % nöjda med. Ämnen som många inte tyckte de fick tillräckligt med undervisning i var bland annat sexuella trakasserier, sexuella övergrepp, pornografi, abort och akut-p-piller. Cirka en tredjedel fick ingen undervisning om klamydia och ungefär hälften rapporterade att de inte fått någon undervisning om kondylom och HPV. Nästan hälften av de tillfrågade ansåg att sexualundervisningen de fått var acceptabel 7

medan en tredjedel ansåg den vara undermånlig eller väldigt undermånlig. Förslag deltagarna gav som kunde förbättra undervisningen var mer information, mer diskussion, mer betoning på sexuell mångfald och fler kunniga lärare. En studie från 2010 (Gottvall, Tydén, Höglund och Larsson) undersökte effekten av en preventionsutbildning angående HPV riktade till svenska gymnasieelever. Utbildningen bestod av undervisning i klassrum, en hemsida och en folder. Resultatet visade att kunskap om HPV ökade efter utbildningen. Innan utbildningen hade eleverna ett medianvärde på 1 av 10 vad gällde kunskap om HPV, efter utbildningen var medianvärdet 6 av 10. Däremot ändrades inte elevernas attityder gentemot förebyggande metoder så som HPV-vaccination, kondomanvändning samt cellprovtagning. Riskfaktorer i kvinnors sexualitet Marston och King (2006) har studerat faktorer som formar unga personers sexualvanor genom att sammanställa 268 kvalitativa studier mellan år 1990 och 2004. Det framkom flera nyckelteman som kan utgöra riskfaktorer i sexuallivet. Ett av dem var att unga personer bedömde potentiella sexpartners som rena eller orena i hur väl de kände dem socialt, deras utseende och deras sociala status. Ett annat tema var hur kondomanvändning var stigmatiserande och associerat med att man inte litade på sin partner. Unga personer kunde tveka att fråga sin partner om de hade en kondom eftersom det kunde signalera att man trodde att ens partner hade en könssjukdom eller att man själv hade en könssjukdom. I en studie av Herlitz (2009) var syftet att jämföra förändringar i sexuella beteenden och attityder vad gällde skydd mot könssjukdomar under en 18-års period mellan år 1989 och 2007. Studien visade att antalet sexuella partners hade ökat vid de senare mättillfällena och att i den yngre åldersgruppen var det vanligare med tillfälliga sexuella kontakter utan kondom. En studie av Leval och medarbetare (2011), med 8855 kvinnliga deltagare utförd i Sverige, visade att kvinnor med en lägre ålder vid sexuell debut löpte större risk att senare i livet ha oskyddat sex. Den visade även att kvinnor med fler tillfälliga sexuella kontakter hade en ökad risk att få en könssjukdom. Kvinnor med mödrar av utländskt ursprung visade sig ha större benägenhet att aldrig eller sällan använda kondom vid tillfälliga sexuella partners jämfört med kvinnor med mödrar födda i Sverige. Resultatet visade dock att kvinnornas födelseland inte 8

hade någon påverkan på om de löpte större risk att ha samlag men ny partner utan att använda kondom. Tydén, Palmqvist och Larsson (2011) undersökte kvinnliga studenters sexualvanor i Sverige under en 10-års period, från år 1999 till 2009. Antalet sexpartners hade fördubblats mellan första och sista mättillfället, från cirka 5 till 11 sexpartners. Studien visade en fördubbling mellan år 1999 och 2009 av antalet deltagare som haft en könssjukdom. År 1999 var det 14 % av deltagarna som haft en könssjukdom jämfört med 2009 då siffran var 29 %. Användandet av akut-p-piller hade nästan tredubblats mellan år 1999 och 2009. Drygt 60 % uppgav att de hade haft samlag med en ny partner utan att använda kondom, jämfört med år 1999 då 37 % uppgav detta. Studien har även redovisat deltagarnas preventivmedelsanvändning vid allra första samlag och senaste samlag. Vid allra första samlag var kondom vanligast, 76 %, och vid senaste samlag var p-piller vanligast, 54 %. Dessa resultat visade på ett ökat risktagande vid sexuella kontakter det senaste decenniet. I en studie av Avery och Lazdane (2008) var syftet att undersöka den aktuella statusen vad gällde ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa i Europa. I Europa bor det cirka 99 miljoner ungdomar, vilket utgör ungefär 14 % av den totala populationen. Författarna menade på att hos tonåringar inträdde sex ofta relaterat till missbruk eller övertalning. Detta sågs främst hos unga kvinnor som inte hade möjlighet till att förhandla till säker sex eller våga vägra sex. Brist på stark social trygghet visade sig resultera i både sexuellt och samhälligt riskbeteende. Ungdomar som inte hade tillgång till information, utbildning eller ungdomsmottagningar hade en större risk att bli oönskad gravid eller få en könssjukdom. Abortfrekvensen varierade stort mellan länderna i Europa, men Sverige hade ett medelvärde på cirka 20-35 aborter per 1000 kvinna. Enligt Socialstyrelsen (2001) utfördes 20,9 aborter per 1000 kvinna under år 2010. Enligt Avery och Lazdane (2008) var de vanligaste könssjukdomarna i Europa klamydia, gonorré och syfilis. Det högsta värdet vad gällde förekomst av klamydia sågs i Sverige, 569,6 anmälda fall per 100 000 person. Den lägsta förekomsten av kondomanvändning bland tjejer (57,6 %) syntes även det i Sverige. I nästan alla länder drabbades unga kvinnor oftare av könssjukdomar än unga män, detta relaterat till sociala, kulturella, fysiologiska och ekonomiska orsaker. Författarna menade på att det även kan bero på att ungdomsmottagningar främst riktar sig mot tjejer, så även screening. 9

Könssjukdomar Under år 2010 anmäldes 36 814 fall av klamydiainfektion i Sverige, vilket var en minskning med 2,6 % jämfört med år 2009. Mer än hälften av fallen var liksom tidigare år kvinnor och medianåldern i denna grupp var 22 år, samma som föregående år. Majoriteten (86 %) av alla inrapporterade klamydiafall år 2010 rapporterades i åldersgruppen 15 29 år, detta inkluderade både kvinnor och män (Smittskyddsinstitutet, 2011). År 2011 gjorde Faber och medarbetare en studie i Danmark, Sverige, Island och Norge med syfte att undersöka förekomsten av rapporterade fall av könssjukdomar (klamydia, herpes simplex, gonorré och trichomonas vaginalis) hos unga kvinnor samt att identifiera faktorer associerade med dessa könssjukdomar. Totalt inkluderades 69 475 kvinnor i studien varav nästan 12 000 (17 %) av de kvinnorna rapporterade att de någon gång haft klamydia. Denna förekomst var betydligt lägre i Sverige jämfört med de andra nordiska länderna. Cirka 5 % av kvinnorna rapporterade att de haft herpes simplex där förekomsten var vanligast i Sverige och Danmark. Resterande könssjukdomar (gonorré och trichomonas vaginalis) hade låg förekomst i Sverige jämfört med de andra länderna. Den faktor som var starkast associerad med alla fyra könssjukdomar var antalet sexpartners, och klamydia var den könssjukdom som den var starkast associerad med. Ung ålder vid första samlag var associerad med klamydia men även förekomst av gonorré. Andra faktorer associerade med klamydia var bland annat ung ålder vid preventivmedelsanvändning och kondomanvändning, ung ålder vid start av alkoholförtäring samt låg utbildning. Studien kom sammanfattningsvis fram till att klamydia förekommer i stor grad i våra nordiska länder till skillnad från de andra tre könssjukdomarna som förekommer i mycket lägre grad. Den visade även på att det finns ett samband mellan stort riskbeteende och sannolikheten att drabbas av en könssjukdom. I en annan studie av Fenton & Lowndes (2004) var syftet bland annat att granska trender i epidemiologin av de vanligaste akuta könssjukdomarna i EU. Data indikerade att könssjukdomar var på väg att öka i många europeiska länder. Klamydia var en av de vanligaste könssjukdomarna i EU och hade ökat i rapporterade diagnoser under de senaste 20 åren. 10

Graviditet och abort Under 2010 utfördes 37 693 aborter i Sverige vilket innebar 20,9 aborter per 1000 kvinnor. Aborttalen hade minskat något från 2009, då statistiken var 21,3 aborter per 1000 kvinnor. De allra flesta aborter gjordes bland kvinnor i åldersgruppen 20 24 år, därefter följde åldersgruppen 25-29 år (Socialstyrelsen, 2011). En finsk studie från 2008 (Heikinheimo, Gissler & Suhonen) undersökte om ålder, paritet, tidigare aborter och val av preventivmedel kunde påverka risken för upprepad abort. I norra Europa varierade siffran för antalet upprepade aborter mellan 30 % och 38 %. Riskfaktorer relaterade till upprepad abort definierades i denna studie som sociodemografiska, tidigare aborter och användning av preventivmedel efter abort. En uppföljning på 1269 kvinnor som genomgick abort gjordes, där medelvärdet på antal månader efter abort var 49,2 plus/minus 8 månader. Vid denna uppföljning hade 14 % av dessa kvinnor genomgått en ytterligare abort. Studien visade ett samband mellan ung ålder, rökning, att ha fött barn tidigare, tidigare aborter samt typ av preventivmedel och en ökad risk för upprepade aborter. Vilken typ av preventivmedel kvinnorna använde hade en signifikant effekt på antalet upprepade aborter. Hormonspiral var det mest associerade preventivmedlet med minskat antal upprepade aborter. I en svensk studie från 2002 (Larsson, Aneblom, Odlind & Tydén) undersöktes anledningar till abort, preventivmedelsanvändning och felanvändning av preventivmedel bland svenska kvinnor som önskade tidig abort. I studien inkluderades drygt 630 kvinnor som ville genomföra tidig abort. Det visade sig att nästan hälften av de kvinnor som deltog i studien hade genomgått abort tidigare. På en skala mellan 1 (väldigt svårt) och 7 (väldigt lätt) var medelvärdet tre, därmed var det majoriteten av kvinnorna som upplevde det svårt att genomföra ingreppet. Nästan alla kvinnor (97 %) hade diskuterat beslutat med någon annan innan, främst med sin partner eller med vänner. Vad gällde anledningen till varför dessa kvinnor ville genomgå abort var svaren liknära varandra oavsett nordiskt eller icke nordiskt ursprung. Den anledningen som dock stack ut var att kvinnor med icke-nordiskt ursprung ville hinna studera innan barnafödelse. Ungefär 17 % av deltagarna hade inte använt något preventivmedel alls under de senaste tolv månaderna. Resterande kvinnor hade provat olika metoder där kondom och kombinerade p-piller var vanligast. Unga kvinnor hade använt akut p-piller i mycket högre grad än äldre. Cirka 52 % hade inte något effektivt preventivmedel alls vid tidpunkten av befruktningen. 11

I en studie från 2005 (Ekstrand, Larsson, von Essen & Tydén) intervjuades 17-åriga tjejer i sex fokusgrupper. Syftet med intervjuerna var att få en djupare inblick i tonåringars attityder till tonårsgraviditeter, aborter, preventivmedelsanvändning och sexuella beteenden. Resultatet visade en tendens till en negativ inställning till tonårsgraviditet och en stödjande attityd gentemot abort. Deltagarna ansåg att möjliga orsaker till ökat antal tonårsaborter kan vara oskyddat samlag på grund av alkoholintag och ett försummande av preventivmedel. Preventivmedelsanvändning och attityder till preventivmedel I en studie av de Irala, Osorio, Carlos och Lopez-del Burgo (2011) var syftet att undersöka de uppfattade influenserna vad gällde kvinnors val av preventivmedel i fem europeiska länder) där preventivmedel användes i hög grad (Tyskland, Rumänien, England, Frankrike och Sverige). Resultatet visade att majoriteten av dessa kvinnor någon gång hade använt sig av preventivmedel. Sverige var det land som enligt studien låg högst på listan vad gällde preventivmedelsanvändning. De vanligaste preventivmedlen i Sverige var p-piller (34 %), kondom (22 %) och spiral (19 %). Fjorton procent av deltagarna använde inget preventivmedel alls. Denna trend var genomgående i de resterande länderna i studien. Frankrike och Sverige hade högst användning av akut p-piller. Författarna menade på att sociokulturella faktorer såsom religionsåsikter, eller kulturella normer om sexualitet samt tillgången till preventivmedel i olika länder kan influera de olika mönstren vad gäller preventivmedelsanvändning. Användningen av akut p-piller var hög i Sverige, vilket kunde bero på att det inte var receptbelagt i Sverige. I Rumänien där akut p-piller var receptbelagt var användningen av akut p-piller som lägst. Lindh, Andersson Ellström, Blohm & Milsom (2010) skickade år 1981 ut enkäter till 19-åriga kvinnor. Dessa kvinnor följdes sedan upp var femte år med nya enkäter. Resultatet visade att kombinerade p-piller var det vanligaste preventivmedlet som kvinnor använde. Kombinerade p-piller var vanligast hos kvinnor under 29 år medan spiral användes främst hos kvinnor över 29 år. Användandet av kondom varierade under undersökningsförloppet. Men det visade sig att kondom användes främst hos kvinnor i åldern 29, 34 respektive 39 år. En studie från 2008 (Cibula) har undersökt preventivmedelsmetoder, medvetenhet och tillfredsställelse av vald preventivmedelsmetod samt sexuellt och reproduktivt beteende i 14 europeiska länder, bland annat Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike och de baltiska 12

länderna. Kvinnor mellan 15 och 49 år intervjuades och deltagarantalet var totalt 11 490 personer. I Skandinavien var det cirka 55 % av de tillfrågade som började använda preventivmedel vid 16 år eller tidigare än så. Medelåldern då de började använda preventivmedel var cirka 17 år, vilket var den lägsta medelåldern av alla länder i studien. Jämfört med de baltiska länderna där 10 % av de tillfrågade började använda preventivmedel vid 16 år eller yngre. Den vanligaste preventivmedelsmetoden i Skandinavien var p-piller (29 %) följt av kondom (11 %). Vanligast var att inte använda något preventivmedel alls (30 %). I Skandinavien var det cirka 38 % som var mellan 11-15 år vid deras första samlag, 57 % som var mellan 16-20 år vid första samlaget och 5 % som var äldre än 21 år. Medelåldern vid första samlag var cirka 17 år i Skandinavien. I de övriga länderna varierade medelåldern vid första samlag mellan 16,5 år och 18,5 år. Vetskap om att p-piller fanns som preventivmedelsmetod var 97 % i Skandinavien, jämfört med Ryssland där siffran var 88 %. En enkätstudie genomfördes 2001 (Darj & Bondestam) på en ungdomsmottagning där kvinnor upp till 20 år och män upp till 25 år fick deltaga. Studiens fokus var att från ungdomars perspektiv studera deras attityder till kondomanvändning. Sammanlagt 184 ungdomar besvarade hela enkäten, 152 flickor och 32 pojkar. Tre fjärdedelar av ungdomarna angav att fördelar med kondom var att den skyddade mot könssjukdomar och hälften angav att den skyddade mot graviditet. Många av ungdomarna uppgav en känsla av säkerhet och trygghet, dock ur olika perspektiv. De tyckte att kondomen gav mindre oro efteråt, att det kändes bra att man tar sitt ansvar och att det är mer respektingivande om man insisterar på kondom. Som nackdel med att använda kondom angav en fjärdedel att samlaget inte blev lika skönt. En fjärdedel ansåg också att det var krångligt och jobbigt att använda kondom. Tio procent av deltagarna tyckte det var pinsamt att använda kondom. Många ansåg att det inte var pinsamt att sätta på kondomen utan mest pinsamt var det att köpa kondomer, speciellt i livsmedelsaffärer där många upplevde att de blev dömda och uttittade av andra. Drygt hälften av ungdomarna svarade att kondom gjorde att det kändes mindre under samlaget och att det var en annan närhet att ha sex med någon utan kondom. Några av flickorna svarade att det var skönare för killen utan kondom. Kondom ansågs också vara stämningsförstörande och ge störande avbrott under samlaget. En annan studie som undersökt kondomanvändning (Bell, 2009) visade att pinsamhet var en stor riskfaktor i unga personers sexualliv och visade varför en vilja att skydda sig och använda kondom kan vara en källa till pinsamhet och en oro över hur andra upplever dem. Studien 13

menade även att pinsamhet kring kondomanvändande inte bara upplevs av yngre personer utan att även äldre upplever pinsamhet, vilket kan leda till ett riskabelt sexuellt beteende. Ämnet diskuterades i fokusgrupper där fler teman kring pinsamhet i samband med kondomanvändning uppkom. Ett av dessa teman var pinsamhet kring att köpa kondomer framför vuxna eller att gå till skolsköterskan för att få information eller kondomer. Det upplevdes även pinsamt att fråga sin partner om kondom och det upplevdes som något som kan vara svårt att ta upp om man inte har ett bra självförtroende. Det fanns en skillnad mellan kvinnor och män i vad som var pinsamt med kondomanvändning då kvinnor tyckte det var pinsamt att ha kondomer med sig och män tyckte det var pinsamt att sätta på kondomen. Problemformulering Ovannämnda studier visar att har könssjukdomar har blivit allt vanligare under det senaste decenniet, att användandet av akut p-piller nästan har tredubblats och att det är vanligare att ungdomar har tillfälliga sexuella kontakter utan kondom. Detta pekar på ett ökat risktagande vid sexuella kontakter. Skolsköterskor arbetar i nära kontakt med ungdomar och har därmed en central roll i information om preventivmedel samt preventionsarbete vad gäller könssjukdomar och oönskade graviditeter. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka preventivmedelsanvändning hos kvinnor i åldern 14-31 år samt att undersöka om unga kvinnor har ett sexuellt riskbeteende och hur det i så fall ser ut, vad gäller könssjukdomar och oönskade graviditeter. Studien syftar även till att undersöka om det finns skillnader angående sexuellt riskbeteende mellan kvinnliga studiedeltagare med olika ursprung, självförtroende samt ålder vid sexuell debut. Frågeställningar 1. Hur ser användandet av preventivmedel ut för kvinnor i åldern 14-31 år vid första samlaget, vid senaste samlaget samt vid första samlaget med senaste partner? 2. Har kvinnor i åldern 14-31 år ett sexuellt riskbeteende vad gäller könssjukdomar och oönskade graviditeter, hur ser det i så fall ut? 3. Finns det skillnader i eventuella riskbeteenden vad gäller deltagarnas ursprung, ålder vid sexuell debut eller självförtroende? 14

METOD Design Denna studie är kvantitativ och har en deskriptiv och komparativ studiedesign. Urval Ett konsekutivt urval som inkluderar kvinnor mellan 14 och 31 år som besökt RFSU-kliniken (Riksförbundet för sexuell upplysning) i Stockholm, under en förutbestämd period under år 2011. Exklusionskriterier var män samt kvinnor yngre än 14 år och äldre än 31 år. Bortfall dokumenterades på plats på RFSU-kliniken där personal antecknade de besökande som tillfrågades att deltaga i studien och huruvida de ville det eller inte, samt deras kön. Det antal kvinnor som valde att inte deltaga i studien var 47 kvinnor. RFSU-kliniken samlade in 530 enkäter. Av dessa användes 420 enkäter inför denna studie varav totalt 419 enkäter analyserades då en enkät ej var ifylld. Plats för undersökning Till RFSU-kliniken kommer de som behöver preventivmedel samt provtagning för och behandling av könssjukdomar. RFSU-kliniken erbjuder även rådgivning och terapi. Läkare, barnmorskor och psykoterapeuter är knutna till verksamheten (RFSU, 2011). Datainsamlingsmetod En enkät har delats ut på RFSU-kliniken i Stockholm innehållande 69 frågor (se bilaga 1). Ett tiotal frågor i enkäten såg till att beskriva personens bakgrund vad gällde till exempel utbildning, ursprung, ålder och självförtroende. Fortsättningsvis handlade sex frågor om preventivmedelsanvändning, nio frågor handlade om sexuell debut, fem frågor handlade om könssjukdomar och fyra frågor handlade om graviditet. Till denna studie har 25 enkätfrågor, med fokus på deltagarens bakgrund, preventivmedelsanvändning och risktagande vad gäller könssjukdomar och graviditeter, valts ut (se bilaga 2). Frågorna kunde besvaras med antingen ja/nej-svar, skattning efter skala 1-7 eller flervalsalternativ. 15

Procedur/Tillvägagångssätt På RFSU-kliniken i Stockholm har det under en förutbestämd period under år 2011 funnits tillfälle att deltaga i enkätstudien. Alla kvinnor blev i receptionen tillfrågade om att deltaga i studien, detta oavsett besöksorsak. Deltagarna fick kort muntlig information om studiens syfte samt att deltagandet var anonymt. De fick även ett informationsbrev med mer ingående information om studiens syfte. Personalen antecknade de tillfrågades kön samt vilka av de tillfrågade som valde att inte deltaga i studien för att få en dokumentation av bortfallet. Personalen instruerade deltagarna att fylla i enkäten i väntrummet och sedan lägga den i ett bifogat kuvert i en specifik låda avsedd för dessa enkäter. Personalen tömde regelbundet lådan och förvarade de ifyllda enkäterna så att utomstående inte kunde få tillgång till dem. Enkäterna numrerades mellan 1 till 420 för att försäkra att samtliga enkäter registrerades endast en gång. Efter inmatning av samtliga enkäter gjordes stickprov på var tionde enkät för att försäkra att inmatningen var korrekt. Under hela arbetets gång har enkäterna förvarats i låsta skåp på Akademiska sjukhuset i Uppsala som endast författarna och handledaren haft tillgång till. Bearbetning och analys Enkätdata matades in, analyserades och sammanställdes i IBM SPSS Statistics, ett dataprogram för statistisk analys. Den första frågeställningen angående preventivmedelsanvändning och den andra frågeställningen angående riskbeteende vad gällde könssjukdomar och oönskade graviditeter redovisades med deskriptiv statistik. För att upptäcka skillnader mellan variabler såsom ursprung, ålder vid sexuell debut och självförtroende med ett eventuellt riskbeteende analyserades dessa frågor med Pearson s Chi- 2-test. Variabeln ålder vid sexuell debut grupperades in i två grupper, de som angett att de var yngre än 15 år och de som angett att de var 15 år eller äldre vid sin sexuella debut. Även variabeln självförtroende delades in i två grupper, de som angav att de hade fyra eller mindre på den sjugradiga skalan räknades till gruppen lågt självförtroende. De som angett att de hade ett självförtroende på fem eller mer på den sjugradiga skalan räknades till gruppen högt självförtroende. Skillnader ansågs vara statistiskt signifikanta om p<0,05. 16

RESULTAT Totalt deltog 420 kvinnor i studien, åldern varierade mellan 14 år och 31 år med ett medelvärde på 22.8 år (Sd ± 2,148). Studiens snittdeltagare beskrivs i bild 1. Cirka 90 % (n=379) var födda i Sverige. Av resterande 10 % var majoriteten födda främst i Iran, 1 % (n=4), Finland, 1 % (n=4), Norge, 1 % (n=4) och Ryssland, 1 % (n=4). Cirka 28 % (n=117) hade utlandsfödda föräldrar. Hälften yrkesarbetade och cirka 34 % studerade på universitet. Den vanligaste sysselsättningen bland deltagarna var att arbeta vilket utgjorde cirka 50 % (n=212). Deltagarna fick skatta sitt självförtroende på en sjugradig skala där 1 var markerat med mycket dåligt och 7 var markerat med mycket bra. Antal kvinnor som skattat sitt självförtroende som lågt ( 4) var 110 deltagare (26,3 %) och 309 kvinnor (73,7 %) skattade sitt självförtroende som högt ( 5). Medelvärdet var 5,1 (Sd ± 1,068). Deltagarna fick frågan om vad de anser de har för sexuell tillhörighet, cirka 98 % (n=412) svarade på frågan. Det var 87 % (n=359) som var heterosexuella, 9 % (n=37) var bisexuella, 3 % (n=13) var osäkra, 0,5 % (n=2) uppgav sig vara av annan sexuell tillhörighet och 0,2 % (n=1) var homosexuella. Hälften hade en fast relation. Medelålder: 22,8 år Medelålder vid sexuell debut: 15,9 år Ursprung: Född i Sverige Sysselsättning: Arbetar/studerar Självförtroende: 5,1 av 7 Sexuell tillhörighet: Heterosexuell Bild 1. Studiens snittdeltagare 17

Alla utom en deltagare hade haft samlag. Medelålder för första samlag varierade mellan 12 år och 23 år vilket gav en medelålder på 15,9 år (Sd ± 1,912). Se figur 1. 100 90 80 70 60 50 40 Antal 30 20 10 0 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Figur 1. Ålder vid första samlag. Av de som har haft sex ansåg 68,7 % (n=288) att de var mogna för att ha sex vid deras första samlag och 29 % (n=122) ansåg sig inte mogna. Preventivmedelsanvändning vid första samlaget, första samlaget med senaste partner samt vid senaste samlaget Som framgår av tabell 1 var kondom det vanligaste preventivmedlet vid första samlag, 62,1 % (n=258). Näst vanligast var att inte använda något preventivmedel alls, 19,7 % (n=82). Tabell 1. Kvinnors (n=415) preventivmedelsmetod vid första samlaget. Avbrutet samlag Inget P-piller Kondom Pessar Spiral Säker period Spermiedödande Minns ej Annat Antal = n 38 82 42 258 0 0 0 0 13 2 Procent = % 9,1 19,7 10,1 62,1 0 0 0 0 3,1 0,5 Som framgår i tabell 2 var kondom, 37,6 % (n=153) och p-piller, 35,7 (n=148) de vanligaste preventivmedelsmetoderna. Cirka en tredjedel (n=27) av de som svarat att de använt en annan 18

metod, än de som fanns listade i enkäten, har använt p-ring. Dock var p-stav den vanligaste metoden bland de som svarat annat, ungefär hälften, 3,1 % (n=13) hade använt p-stav. Tabell 2. Kvinnors (n=407) preventivmedelsmetod vid första samlaget med senaste partner. Avbrutet samlag Inget P- piller Kondom Pessar Spiral Säker period Spermiedödande Minns ej Annat Antal = n 51 56 148 153 1 7 2 1 1 27 Procent = % 12,5 13,5 37,6 36,9 0,2 1,7 0,5 0,2 0,2 6,7 Som framgår av tabell 3 var p-piller, 45,4 % (n=188), den vanligaste preventivmedelsmetoden, vilket visar på en ökning med 35 procentenheter jämfört med första samlaget. Kondom, som var mest använt vid första samlaget, användes vid senaste samlaget av 20,2 % (n=84) av deltagarna. Det innebar en minskning av användandet av kondom med drygt 40 procentenheter mellan de två tillfällena. Totalt var det 36 deltagare (8,7 %) som använde någon annan metod än de som fanns listade i enkäten, vanligast var p-ring, 4 % (n = 17), och p-stav, 3,1 % (n = 13). Tabell 3. Kvinnors (n=414) preventivmedelsmetod vid senaste samlaget. Avbrutet samlag Inget P-piller Kondom Pessar Spiral Säker period Spermiedödande Minns ej Annat Antal = n 52 63 188 84 0 15 1 0 2 36 Procent = % 12,5 15,2 45,4 20,2 0 3,6 0,2 0 0,5 8,7 Sexuellt riskbeteende vad gäller könssjukdomar och oönskade graviditeter Frekvens av könssjukdomar Nästan hälften, 48,7 % (n=200), har haft en könssjukdom (se figur 2). Hundrafyrtiofem kvinnor, 72,5 %, hade haft klamydia vilket gör klamydiainfektion till den vanligaste könssjukdomen i undersökningsgruppen. Kondylom var näst vanligast, 30,5 % (n=61), följt av herpes simplex, 12,5 % (n=25). Övriga könssjukdomar som uppgetts av deltagarna var 19

bland annat gonorré och mycoplasma genitalium. De utgör tillsammans endast 3,5 % (n=7) av de könssjukdomar som angetts i enkäterna. 250 200 150 100 Ja Nej 50 0 Har du haft någon könssjukdom? Klamydia Kondylom Herpes simplex Övriga Figur 2. Frekvens av könssjukdomar. Senaste smittotillfället Det vanligaste scenariot bland deltagarna som smittats av en könssjukdom var att smittotillfället skedde i Sverige, 88 % (n=175) och med en person med svensk nationalitet, 64 % (n=127). Samlag med ny partner utan kondom Cirka 64 % (n=260) uppgav att de under de senaste tolv månaderna haft samlag med ny partner utan att använda kondom och cirka 36 % (n=148) svarade nej på frågan. Riskerat könssjukdom Det var 246 deltagare, 60,2 %, som riskerat att få en könssjukdom under de senaste tolv månaderna. De som uppgav att de riskerat detta fick svara på en följdfråga med listade svarsalternativ angående anledning till varför de riskerat detta (se figur 3). Den vanligaste orsaken till att deltagarna riskerat att få en könssjukdom var att de hade struntat i att använda kondom i stundens hetta, 71 % (n=176). Det näst vanligaste svarsalternativet, som utgjorde 38,6 % (n=95), var att man riskerat att få en könssjukdom på grund av påverkan av alkohol. En annan vanlig orsak till varför man riskerat att få en könssjukdom var att deltagaren 20

struntade i kondom för att kvinnan använde p-piller, detta utgjorde 27 % (n=67). Andra anledningar var att man inte hade några kondomer, 23,9 % (n=59) eller att man inte ville använda kondom, 18,3 % (n=45). Vågade ej prata om kondom Kondom gick sönder/gled av Partner ville ej kondom Våldtäkt Struntade i kondom i stundens hetta Hade inga kondomer Jag ville ej kondom Hade p-piller Påverkad av narkotika Påverkad av alkohol Annat Figur 3. Orsak till riskerad könssjukdom Akut p-piller Resultatet visade att 74,8 % (n=308) någon gång hade använt sig av akut p-piller. Antalet gånger som kvinnorna använde akut p-piller varierade mellan 1 gång upp till 30 gånger. Vanligaste frekvensen låg på 1-2 gånger, vilket gav ett medelvärde på 3,09 (Sd ± 3,180) och en median på 2,0. Graviditet, abort, missfall och paritet En fjärdedel, 25,5 % (n=105), uppgav att de hade varit gravida. Av dessa kvinnor var det nio kvinnor (8,6 %) som fött barn, 95 kvinnor (90,4 %) som gjort abort och 16 kvinnor (15,2 %) som fått missfall. Antalet aborter per kvinna varierade mellan en till fyra gånger, med ett medelvärde på 1,22 (Sd ± 0,713) och en median på 1,0. 21

Nästan hälften, 45,6 % (n=185 6 %) hade riskerat att bli oönskat gravida någon gång under de senaste tolv månaderna. De som uppgav att de riskerat detta fick svara på en följdfråga med listade svarsalternativ om anledning till varför de riskerat detta (se figur 4). Den högsta svarsfrekvensen var svarsalternativet struntade i kondom i stundens hetta, vilket utgjorde 52,4 % (n=97) av de ifyllda svaren. Den näst vanligaste anledning var att kvinnorna inte hade kondomer, vilket utgjorde cirka en fjärdedel, 26,5 % (n=49). Svarsalternativen jag ville ej använda kondom, jag var påverkad av alkohol samt hade glömt p-piller låg tätt efter som de vanligaste svarsalternativen. Vågade ej prata om kondom Kondomen gick sönder/gled av Partner ville ej kondom Påverkad av alkohol Struntade i kondom i stundens hetta Hade inga kondomer Jag ville ej kondom Påverkad av narkotika Hade glömt p-piller Hade slut på p-piller Figur 4. Orsak till riskerad oönskad graviditet. Våldtäkt Annat Skillnader i riskbeteende vad gäller ålder vid sexuell debut, ursprung och självförtroende Ålder vid sexuell debut Kvinnor som haft sin sexuella debut i yngre ålder (< 15 år) hade i större utsträckning angett att de någon gång haft en könssjukdom än de som haft sin sexuella debut i högre ålder ( 15 år), p=0,045. Resultatet visade även på att de som haft sin sexuella debut i yngre ålder (< 15 år) hade i större utsträckning riskerat att bli oönskat gravida någon gång under de senaste tolv månaderna, p=0,039. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de som var yngre (< 15 år) respektive äldre ( 15 år) vid sexuell debut vad gällde att ha samlag med ny partner utan att 22

använda kondom under de senaste tolv månaderna samt att riskera att få en könssjukdom någon gång under de senaste tolv månaderna, p=0,423-0,829. Ursprung Det fanns inte någon signifikant skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda kvinnor vad gällde sexuellt risktagande, angående att ha haft samlag med ny partner utan att använda kondom, att någon gång ha haft en könssjukdom, riskerat att få en könssjukdom under de senaste tolv månaderna samt riskerat att bli ofrivilligt gravid under de senaste tolv månaderna, p = 0,400 0,699. Självförtroende Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de kvinnor som angett att de hade lågt självförtroende ( 4) och de som angett högt självförtroende ( 5) vad gällde om kvinnan under de senaste tolv månaderna haft samlag med en ny partner utan att använda kondom, om de någon gång ha haft en könssjukdom samt om de riskerat att bli ofrivilligt gravida under de senaste tolv månaderna, p = 0,298-0,567. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan graden av självförtroende och benägenhet att strunta i kondom i stundens hetta, p = 0,040. Det visade att kvinnor som skattade sitt självförtroende som högt ( 5) i större utsträckning struntade i att använda kondom i stundens hetta än de med lågt självförtroende ( 4). Dock visade resultatet att graden av självförtroende i stort inte har påverkan på om kvinnan har ansett sig riskera att få en könssjukdom under de senaste tolv månaderna, p = 0,475. DISKUSSION Denna studie visade att vid första samlaget använde 6 av 10 kvinnor kondom. Vid första samlaget med senaste partnern använde 3 av 10 kvinnor kondom och vid senaste samlaget endast 2 av 10 kvinnor. P-piller hade ökat från 1 av 10 kvinnor vid första samlaget till 4 av 10 kvinnor vid senaste samlaget. Att använda avbrutet samlag eller inget preventivmedel alls var lika vanligt hos kvinnorna vid första samlaget och senaste samlaget. Hälften av kvinnorna som deltog i studien hade någon gång haft en könssjukdom, där klamydia visade sig vara 23

vanligast (70 %). Sex av tio kvinnor uppgav att de någon gång under de senaste tolv månaderna haft samlag med ny partner utan att använda kondom och riskerat att få en könssjukdom någon gång under de senaste tolv månaderna. Hälften hade riskerat att någon gång under de senaste tolv månaderna bli oönskat gravid. Den främsta anledningen till varför deltagarna riskerat att få en könssjukdom samt bli oönskad gravid under de senaste tolv månaderna var att de struntat i kondom i stundens hetta. Kvinnor som hade sin sexuella debut i yngre ålder samt de kvinnor som skattade sitt självförtroende som högt visade i större utsträckning tecken på ett ökat sexuellt riskbeteende. Det fanns dock ingen signifikant skillnad mellan kvinnor av svenskt ursprung och icke svenskt ursprung vad gällde ett ökat sexuellt risktagande. Resultatdiskussion Preventivmedelsanvändning Vår studies resultat, vad gäller preventivmedelsanvändning, visade på att kondom och p-piller var de vanligaste preventivmedelsmetoderna i undersökningsgruppen. Ett liknande resultat vad gäller popularitet av p-piller och kondom hittades i studien av de Irala och medarbetare (2011). Deras resultat visade att p-piller, kondom och spiral var de vanligaste preventivmedelsmetoderna i Sverige och kunde även ses som en trend i andra länder i Europa. Vår studie visade däremot att användandet av spiral var lågt bland deltagarna. Denna skillnad kan bero på att vår studie fokuserade på åldrarna 14-31 år medan studien av de Irala och medarbetare (2011) fokuserade på åldrarna 18-49 år. En studie av Lindh och medarbetare (2010) har kommit fram till att spiral främst användes av kvinnor över 29 år och att p-piller var vanligast hos kvinnor under 29 år. Vårt resultat visade att kondom var det vanligaste preventivmedlet att använda vid första samlaget och p-piller var det vanligaste vid senaste samlaget. Användandet av kondom hade minskat med drygt 40 procentenheter medan p-piller hade ökat med 35 procentenheter mellan första samlaget och senaste samlaget. Denna trend av preventivmedelsanvändning vid de olika samlagstillfällena styrks av Tydén och medarbetare (2011). En anledning till denna trend skulle kunna vara att vid den sexuella debuten är det lättare att få tillgång till kondomer än p-piller, då p-piller är receptbelagt. En anledning till att kondom används av få deltagare vid senaste samlaget skulle kunna bero på att vid detta tillfälle har kvinnan en fast relation och 24

kanske anser att risken för att få en könssjukdom inte är lika stor som vid samlag med tillfälliga partners. Dessutom kan det spekuleras i p-piller anses vara smidigare att använda i en fast relation. I vår studie var det 7 av 10 kvinnor som använt akut p-piller, med ett medelvärde på cirka tre gånger. Enligt de Irala och medarbetare (2011) var Sverige och Frankrike de länder i Europa som hade högst frekvens av akut p-piller. Tydén och medarbetare gjorde en studie år 2011 med unga kvinnliga universitetsstudenter där de bland annat jämförde användandet av akut p- piller från år 1999 till 2009. Deras resultat visade på att frekvensen av akut p-piller tredubblats under de tio åren, från 22 % till 67 %. Resultatet mellan Tydén och medarbetares studie (2011) och vår studie liknar varandra och trovärdigheten styrks av att undersökningsgrupperna liknar varandra vad gäller kön och ålder. Det kan spekuleras i att de kvinnor som använder akut p-piller löper större risk att få en könsjukdom då akut p-piller endast skyddar mot graviditet. En grupp av kvinnor som har hög frekvens av akut p-piller kan då tänkas ha en hög frekvens av könssjukdomar. Riskbeteende Vårt resultat visade på att nästan hälften (48,7 %) av deltagarna uppgett att de någon gång haft en könssjukdom. Detta resultat kan jämföras med studien av Tydén och medarbetare (2011) som under en 10-års period genomförde en undersökning av kvinnliga studenters sexualvanor. De kom fram till att år 2009 hade 29 % av studiens deltagare haft en könssjukdom. Deras undersökningsgrupp var likvärdig med den i vår studie, trots detta visade vårt resultat på en högre frekvens av könssjukdomar. Det som skiljde studiernas undersökningsgrupper åt var bland annat sysselsättning. I vår studie var det majoriteten som arbetade eller studerade på universitet, till skillnad från Tydén och medarbetare (2011) där alla deltagare var studenter. Det kan spekuleras i att studenter är mer utsatta för kampanjer angående könsjukdomar och preventivmedel vilket skulle kunna bidra till en lägre frekvens av könssjukdomar i denna grupp. Vår studie fann att klamydia var den vanligaste könssjukdomen bland våra deltagare. Av de kvinnor som uppgett att de haft en könssjukdom var det 7 av 10 kvinnor som haft klamydia. Tidigare statistik och studier styrker vårt resultat om att klamydia är den vanligaste könssjukdomen bland unga kvinnor. Enligt SBU, Smittskyddsinstitutet och tidigare studier (Avery & Lazdane, 2008; Faber et al., 2011; Fenton & Lowndes, 2004) är klamydia den i 25

särklass vanligaste rapporterade könssjukdomen i Sverige och i många andra europeiska länder. Resultatet från vår studie visade att den främsta anledningen till att deltagarna riskerat att få en könssjukdom var att de struntade i kondom i stundens hetta. Det var få kvinnor som uppgav att de inte vågade prata om kondom med sin partner och därmed riskera att få en könssjukdom. Marston och King (2006) menade dock att den främsta anledningen till att unga personer inte använde kondom var för att ta upp frågan om att använda kondom kunde signalera om att man inte litar på sin partner. Vår studie visade att en vanlig anledning till att deltagarna riskerat att få en könsjukdom var att de var alkoholpåverkade vid samlagstillfället. Enligt Faber och medarbetare (2011) var ung ålder vid start av alkoholförtäring en stor anledning till att unga kvinnor riskerade att få en könssjukdom. Vår studie har dock inte fokuserat på sambandet vad gäller ålder vid start av alkoholförtäring och ett sexuellt riskbeteende. Bland de kvinnorna i studien var det cirka 2 av 10 kvinnor som svarat att de inte ville använda kondom och därmed riskera att få en könssjukdom under de senaste tolv månaderna. Vår studie har inte undersökt anledningar till varför de inte velat använda kondom, det har dock tidigare studier gjort. En studie från 2001 (Darj & Bondestam) har studerat ungdomars attityder till kondomanvändning. De kom fram till att anledningar till att kvinnorna inte ville använda kondom var på grund av att samlaget inte blev lika skönt med kondom, att det var pinsamt att använda kondom samt att det var krångligt att använda kondom. Vidare har Bell (2009) kommit fram till att pinsamhet var en stor anledning till att ungdomar inte ville använda kondom. Många deltagare i denna studie uppgav att det var pinsamt att fråga sin partner om kondom och att det var pinsamt att ha kondomer med sig. I vår studie var det en liten andel deltagare som angett att de inte vågade prata med sin partner om kondom som en anledning till att de har riskerat att få en könssjukdom. Var åttonde kvinna i vår studie hade någon gång gjort en abort, jämfört med statistik från Socialstyrelsen (2011) som visade att det sker 20,9 aborter per 1000 kvinnor. Skillnaden i statistiken kan förklaras med att Socialstyrelsen har undersökt alla kvinnor i Sverige medan vår studie har ett specifikt urval av kvinnor i åldern 14-31 år. Statistik från Socialstyrelsen 26

(2011) visade att de flesta aborterna görs i åldern 20-24 år. Deltagarnas medelålder i vår studie var 22,8 år vilket kan förklara den höga abortfrekvensen i vår studie. Skillnader gällande riskbeteende Resultatet i vår studie visade att de kvinnor som hade sin sexuella debut i yngre ålder i större utsträckning uppgav att de någon haft en könssjukdom och att de någon gång under de senaste tolv månaderna riskerat en oönskad graviditet. Detta resultat kunde tolkas som att en ung ålder vid sexuell debut senare i livet kunde ge större benägenhet att ha oskyddat sex. Även Leval och medarbetare (2011) samt Faber och medarbetare (2011) har funnit liknande resultat i deras studier. Vår studie har även undersökt om det fanns någon skillnad mellan graden av självförtroende och ett eventuellt riskbeteende samt ursprung och ett eventuellt riskbeteende. Vårt resultat visade en skillnad av graden av självförtroende och benägenhet att strunta i kondom i stundens hetta. Det visade sig att personer med högt självförtroende i större utsträckning har svarat att de riskerat att få en könssjukdom under de senaste tolv månaderna på grund av att de struntat i kondom i stundens hetta. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad vad gällde ursprung med ett eventuellt riskbeteende. Leval och medarbetares studie (2011) visade att det inte fanns någon skillnad mellan de deltagare som var födda i Sverige och de som var födda utomlands vad gällde att ha samlag men ny partner utan att använda kondom. Författarna menade dock att deltagare med mödrar av utländskt ursprung visade sig ha större benägenhet att aldrig eller sällan använda kondom vid tillfälliga sexuella partners jämfört med kvinnor med mödrar födda i Sverige. Metoddiskussion Urval Urvalet för denna studie var konsekutivt vilket betydde att studiens stickprov var alla individer som passerade RFSU-kliniken under en förutbestämd period år 2011, som var kvinnor och som inte var yngre än 14 eller äldre än 31 år. I och med att denna studie hade ett konsekutivt urval kan inte resultatet generaliseras på alla unga kvinnor i Sverige, däremot 27