SEXUELLT RISKTAGANDE

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Medicin Enheten för psykosocial forskning Magisteruppsats Psykosocialt arbete i hälso- och sjukvård Ht 2005 SEXUELLT RISKTAGANDE OMOGNAD ELLER LUSTFYLLT EXPERIMENTERANDE Författare: Kristina Iredahl Socionom Handledare: Vivi-Anne Rahm Dr. med.vet.

2 SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande arbete var att undersöka ungdomars kunskaper om och attityder till preventivmedel och sexuellt risktagande. Metoden var kvalitativ och utgick från fokusgruppsintervjuer. Total deltog 27 ungdomar. Fyra homogena fokusgrupper med 5 till 9 ungdomar per grupp träffades och diskuterade utifrån en frågeguide. Deltagarna var pojkar och flickor från årskurs 9 i grundskolan och årskurs 3 på gymnasiet. Diskussionerna bandades och transkriberades. Materialet analyserades utifrån riktlinjer för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ungdomarna kände till flera preventivmedel men detaljkunskaperna saknades. Kondom ansågs som ett säkert ett preventivmedel men användningen föreföll trots det vara låg. Flera hinder till varför kondom inte används framkom. Flickorna tog ett större ansvar för preventivmedel än pojkarna. Kunskaperna om abort och sexuellt överförbara infektioner var bristfälliga. Sex var en aktivitet som ungdomarna hade utan att känna sin partner. Ungdomarna menade att alkohol ofta fanns med när det blev oskyddat sex. Efter oskyddat samlag skulle flertalet av flickorna vilja testa sig direkt medan pojkarna skulle göra det först om de fick besvär. Ungdomarna ville få sex-och samlevnadsundervisning i skolan men information och budskap måste beröra och upprepas för att nå fram. Nyckelord: preventivmedel, kondom, adolescens, risktagande, abort, sexuellt överförbara infektioner, sex- och samlevnadsundervisning

3 ABSTRACT The aim of this study was to investigate young people s knowledge of and attitudes towards contraceptives and sexual risk-taking behaviour. The study was qualitative and utilised a focus group methodology. Twenty-seven young people participated. Four homogenous focus groups with 5 to 9 youths in each met and had discussions based upon a guided questionnaire. The participants were males and females in the ninth grade of secondary school and in the third year of high school. The discussions were taperecorded and later transcribed. The material was analysed using qualitative content analyses. The results indicated that the young people knew of several contraceptive methods however they lacked detailed knowledge of those methods. Condoms were considered to be a safe contraceptive method although use of condoms was low. A couple of obstacles to condom use were mentioned. Females took more responsibility for contraception than males. Knowledge about sexually transmitted infections and abortion was deficient. Young people engaged in sexual activity without knowing who their partner was and alcohol was often present in contexts where unprotected sex took place. After unprotected sexual intercourse most females tested themselves immediately for possible infection while males would do so after developing symptoms of infection. Young people were positive to the idea of sexual education in school but felt the information and message had to be engaging and often repeated. Keywords: contraceptive, condom, adolescence, risk-taking behavior, abortion, sexually transmitted infections, sex- education

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 Sexualitet...2 Adolescens... 3 Tidig adolescens... 3 Mellan adolescens... 3 Sen adolescens... 4 Experimentellt beteende eller risktagande... 4 Preventivmedel... 5 Sexuellt överförbara infektioner (STI)... 7 Abort... 7 Sex- och samlevnadsundervisning... 8 SYFTE... 9 Frågeställningar... 9 TEORETISK REFERENSRAM... 9 Piagets teorier... 9 Inre och yttre locus of control Kunskap/attityder/beteende Kognitiv dissonansteori METOD Design Urval Procedur Dataanalys Etiska överväganden Förförståelse RESULTAT Kunskaper om preventivmedel Attityder till preventivmedel Kunskaper om risktagande Attityder till sexuellt risktagande Sex- och samlevnadsundervisning DISKUSSION Metoddiskussion Validitet Reliabilitet Resultatdiskussion Kunskaper och attityder till preventivmedel Kunskaper och attityder till sexuellt risktagande Sex- och samlevnadsundervisning Förslag till fortsatta studier REFERENSER... 34

5 INLEDNING Under mina år som kurator har jag främst arbetat med ungdomar. De senaste åren har jag arbetat på en ungdomsmottagning och där mött ungdomar i åldrarna 13 till 23 år. Det övergripande målet för arbetet är att främja fysisk och psykisk hälsa, stärka ungdomar i deras identitetsutveckling, förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner (STI) (1). Det förebyggande arbetet har alltid intresserat mig och det var anledningen till att jag ville möta ungdomar i fokusgruppsdiskussioner för att ta del av deras kunskaper om och attityder till preventivmedel och sexuellt risktagande. Jag tycker att vi måste bli bättre på att lyssna på ungdomar och ta reda på deras vilja, åsikter, tankar och synpunkter. I Barnkonventionen (2) lyfts det fram att barn och ungdomar ska få komma till tals och få sina åsikter beaktade. Jag är skolad i ett kognitivt synsätt och upplever att det har hjälpt mig i kontakten med unga människor. Ungdomar är viktiga att nå i det förebyggande arbetet eftersom det under ungdomsåren ofta finns en stor mottaglighet för kunskap om sexualitet och samlevnad. Vanor som grundläggs i de här åren kan få betydelse för resten av livet. Mitt intresse och arbetsområde får stöd i den nya folkhälsopolitiken som utgår från elva målområden vilka fokuserar på olika faktorer i samhället som påverkar folkhälsan (3). Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De första sex målen handlar om strukturella faktorer medan de fem sista mer rör levnadsvanor. Mål nummer 7 handlar om gott skydd mot smittspridning. Om vi jämför internationellt så har Sverige ett gynnsamt läge när det gäller smittsamma sjukdomar då det bedrivs ett förebyggande arbete i form av informationsinsatser, riktade insatser och kontaktspårning. Mål nummer 8 handlar om trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Trygg sexualitet handlar om att ge upplysning och kunskap om preventivmedel så att var och en kan välja den preventivmetod som passar bäst. Preventivmedel ska ge skydd mot oönskad graviditet, skydd mot sexuellt överförbara infektioner samt bevara fruktsamheten och den sexuella lusten (3). 1

6 BAKGRUND Sexualitet Sexualiteten har alltid fascinerat människor. Att studera sexualitet blir i själva verket ett studium av människor och av den komplicerade mänskliga naturen. Att ha goda kunskaper på området kan hjälpa till att förhindra uppkomsten av sexualproblem och förbättra sexualundervisningen. Studier av sexualitet kan också hjälpa oss att bli mer uppmärksamma och medvetna om våra relationer till andra människor samt bidra till en större sexuell tillfredsställelse. När Masters, Johnson och Kolodny (4) beskriver sexualitet tar de hänsyn till flera dimensioner. Den biologiska dimensionen beskriver hur nervsystemet överför sinnesintryck till hjärnan och aktiverar våra sexuella reflexer. De biologiska faktorerna styr den sexuella utvecklingen från befruktning till födsel och vår förmåga att fortplanta oss från och med puberteten. Den psykosociala dimensionen innehåller psykologiska faktorer som känslor, tankar och personlighet i kombination med hur människor beter sig mot varandra. Beteendedimensionen eller ett sexuellt beteende är ett resultat av både biologiska och psykosociala faktorer. Beteendeperspektivet lär oss vad människor gör men det hjälper oss också att förstå hur och varför de gör det. Det är dock viktigt att inte värdera andra människors beteende enbart utifrån egna normer och erfarenheter. Sex är en naturlig funktion sett ur den kliniska dimensionen men det kan finnas hinder som minskar njutning eller spontanitet. Det kan till exempel bero på fysiska faktorer, känslor av skuld och skam, ångest, depression och/eller konflikter i relationen. Det kliniska perspektivet försöker finna lösningar på denna typ av problem så människor får tillbaka sin hälsa. Ytterligare ett perspektiv är den kulturella dimensionen då vi påverkas av den miljö vi lever i. Olika kulturers attityder finns i olika samhällen och dessa olikheter kan både chockera och roa oss men också hjälpa oss att inse att vårt eget synsätt inte är lika överallt på jorden (4). Vetenskapliga studier om ämnet skiljer sig från andra studier genom att ämnet är både privat och känsligt. Sexuella frågor kan vara kontroversiella och värdeladdade men kritiken är ofta beroende av tiden, platsen och omständigheterna (5). Det som är rätt eller moraliskt kan också variera i olika kulturer under olika årtionden. Sverige har sedan mitten av 1900-talet utmärkt sig som ett land med ganska stor öppenhet när det gäller sexualitet (6). 2

7 Det är inte lätt att få en enhetlig bild av hur ungdomar får kunskaper om sin sexualitet. Olika studier ger olika svar sannolikt beroende på frågeställning och målgrupp. I en undersökning som Lafa (Landstinget förebygger aids, Stockholm) (7) gjorde som vände sig till ungdomar mellan år över hela landet uppgav 67 % att de fått den mesta informationen om sexuallivet, preventivmedel och STI i skolan. Skolan var den första informationskällan. I en studie från Uppsala 1999 (8) ansåg gymnasieungdomar att de fått bäst kunskap om sexualitet från tidningar, på andra plats kom kompisar och först på tredje plats lärare. Adolescens Adolescens kommer av latinets adolescens som betyder att växa upp. Adolescensen varar längre än puberteten och den är ofta avslutad när den unga lämnar tonåren. Puberteten betyder könsmognad, kroppslig mognad. Den karaktäriseras av ett samspel av biologiska, psykologiska och sociala faktorer i en utveckling som kan ha ett starkt varierande förlopp hos olika individer. Flickor når i allmänhet könsmognad tidigare än pojkar. Tidig adolescens Tidig adolescens räknas för flickor mellan år, pojkar år och därefter pågår pubertetsutvecklingen för fullt. Det abstrakta tänkande börjar utvecklas och tillsammans med kroppsutvecklingen ökar kroppsmedvetandet. Vanliga frågor som ungdomen brottas med är är jag normal, är jag frisk. Den psykologiska frigörelsen från föräldrar sätter igång och sexualiteten utvecklas och tonåringen börjar undersöka den egna kroppens funktioner. Kroppsutvecklingen under tidig adolescens kan leda till social påverkan för individen då den kan ha olika status för pojkar och flickor. Typiska tankemönster under den här perioden är osårbarhetsmyten som är en lustbetonad och en härlig känsla, det tänkta auditoriet är däremot ofta uttryck för självkritik och osäkerhet. Mellan adolescens Mellan adolescens räknas för flickor mellan år och pojkar mellan år under vilken den kognitiva förmågan utvecklas ännu mer. Individen kan börja sätta upp flera alternativa hypoteser och vidare analysera dem. Tidsbegreppet blir också längre även om det fortfarande är diffust. Identitetssökandet pågår under den här perioden. Tonåringen ser kanske vuxen ut men har inte hittat sin roll i vuxensamhället. Kamratkretsen blir viktig och andra vuxna än föräldrarna blir viktiga samtalspartners i identitetsundersökningen. De flesta ungdomar fortsätter att uppskatta sina föräldrar även om de ofta behandlas mer styvmoderligt eller 3

8 förstrött än tidigare. Sexualiteten blir mer experimenterande och inriktas mot det motsatta könet. Sen adolescens Sen adolescens räknas för flickor mellan år, och pojkar mellan år. De flesta har ett fungerande abstrakt tänkande på vuxen nivå. Tidsuppfattningen är ofta realistisk. Ungdomarna kan börja göra långsiktiga planer. Osårbarhetsmyten har urholkats och en mer realistisk framtidssyn har växt fram. Har ungdomen fått göra sin identitetssökning i fred så har ofta individen blivit säkrare på sina egna behov och sin framtida roll. Det är inte ovanligt att föräldrarna återigen blir viktiga att tala med och få råd av. Kamratkretsens betydelse minskar och man börjar utveckla en mer nära relationen med någon utanför familjen. Relationens innehåll blir mer viktigt (9). Experimentellt beteende eller risktagande Experimenterande är naturligt och kan leda till mognad i en normal tonårsutveckling. Under ungdomsåren ändras många beteenden inom olika områden och ungdomar utsätter sig också för olika risker. Ungdomar påverkas av det samhälle de lever i. Att ta till sig vuxenlivets vanor sker i samspel med andra (9, 10). Föräldrars attityder har stor inverkan och betydelse för ungdomen, likaså kamraters, beroende på vilket stadium av adolescensen som ungdomen befinner sig i (11). Idag har livsstilsfrågor en dominerande plats i samhällsdebatten (3, 9). Den metod som ungdomar använder för att få grepp om sina egna förutsättningar kan kallas experimentellt beteende eller risktagande. Detta experimenterande och risktagande kan vara utvecklingsbefrämjande då ungdomar testar olika lösningar. Detta kan ske abstrakt med fantasins hjälp eller rent konkret då man testar i praktiken. Det handlar också om att ta ställning till olika typer av vuxenbeteenden (9, 10). Tidig sexualdebut är en indikator på sexuellt riskbeteende. Sambandet mellan tidig sexualdebut och sexuellt risktagande var tydligt i en enkätundersökning som gjordes vid 74 av landets ungdomsmottagningar 1990 (12). Ungdomar med sexualdebut före fyllda 14 år jämfördes med andra besökare på ungdomsmottagningar med avseende på kunskaper och erfarenhet av skydd mot STI och oönskade graviditeter. Riskgruppen hade betydligt svårare 4

9 att tillämpa sina kunskaper i praktiken. Vad som också var tydligt i studien var att det inte bara räcker med kunskapsöverföring för att få till beteendeförändringar. Att testa sin sexualitet kan också vara ett sätt att hävda sin självständighet. Det kan hända att ungdomar utsätter sig för sexuella risker om de inte använder preventivmedel, är berusade i samband med sex eller har sex med någon de inte känner (13, 14). Oskyddat sex med många partners spelar stor roll vid smittspridning. Sexualiten är på många sätt irrationell och risker ligger i dess natur (9). Buysses och van Oosts (15) studie från Belgien som bygger på intervjuer med cirka 450 belgiska ungdomar med samlagserfarenhet visade att de flesta ungdomar har säkrare sex som målsättning men de förlitar sig på att uppnå målsättningen genom att välja en säker partner. Enligt författarna var strategin inte speciellt framgångsrik då det är svårt att kommunicera med sin partner kring hans/hennes sexuella historia. Det var också svårt att kommunicera kring säkrare sex och de intervjuade visste inte vilken inställning partnern hade i dessa frågor. Preventivmedel Fram till 1950-talet var det kondom och pessar som fanns som tillgängliga preventivmedel. Kondom är fortfarande det enda preventivmedlet för män. Det är också det enda preventivmedlet som skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar och samtidigt mot graviditet. En stor förändring skedde i mitten 1960-talet då p-piller och spiral lanserades. P-piller innehåller gestagent och östrogent hormon och verkar genom att hämma ägglossningen. Kopparspiralen som sätts in i livmodern avger viss mängd koppar som förhindrar ägglossning (16, 17). Kopparspiral sätts bara i undantagsfall in på kvinnor som inte har varit gravida på grund av risk för infektion och framtida infertilitet (18). I början av talet kom minipiller som är ett lågdoserat preparat med enbart gestagen, p-spruta som är ett injektionsgestagen kom strax efter. Under mitten av 1980-talet introducerades p-stav som är en hormonkapsel som sätts in under huden, vanligen i överarmen och i början av 1990-talet kom hormonspiralen. Idag används också vaginala ringar och hormonplåster som preventivmedel (16, 17). Enligt undersökningen Sex i Sverige (19) är ungdomar den grupp som i störst utsträckning använder rekommenderade preventivmedel för att inte bli gravida och då främst kondom och p-piller. I undersökningen Unga kvinnors sexualvanor (20) är det vanligast att kondom 5

10 används vid samlagsdebuten medan p-piller är det vanligaste preventivmedlet vid det senaste samlaget. På Ungdomshälsan i Uppsala gjordes en studie, bestående initialt av en enkätundersökning och därefter fokusgruppsintervjuer, om ungdomars syn på kondomanvändning. Det framkom att ungdomar tror att alla vet att kondom skyddar mot oönskad graviditet och könssjukdomar. Trots den kunskapen visar flera studier att kondomanvändning minskar (21). Vid sexuellt risktagande är det vanligt att ungdomar är påverkade av alkohol (13, 22, 23). Sambandet mellan användning av alkohol, droger och sexuellt riskbeteende beskrivs i flera studier (24, 25). Ungdomarna i Uppsalastudien önskade mer diskussioner i skolan och gärna med professionella som barnmorskor och läkare (21). Wulff och Lalos (26) kom i en studie fram till att även om det finns bra information om nyttan av att använda kondom så är det svårt att nå ut med budskapet och få mannen och kvinnan att använda den. De anser att diskussioner om attityder till att använda kondom måste ske. På frågan om anledning till att använda kondom (ålder år) var resultatet delat mellan skydd mot STI och oönskad graviditet. I samma grupp hade var fjärde person haft en STI-infektion (ingen könsskillnad) där klamydiainfektion var mest vanlig hos de yngre. Mindre än 1 % använde både p-piller och kondom samtidigt. Studien visade att det är mer vanligt att ha haft fler sexualpartners idag än tidigare. Detta ökar för både män och kvinnor och är en dominerande riskfaktor. Idag finns också akutpreventivmedlet akut p-piller, så kallat dagen-efter-piller. Tabletterna kan användas som nödlösning efter oskyddat samlag. Dessa kan också tas om den vanliga preventivmetoden har misslyckats till exempel om kondomen har gått sönder eller p-piller har glömts. Akut-p-piller innehåller en hög dos av gestagent hormon som skjuter upp eller förhindrar ägglossning. Tabletterna ska tas inom 72 timmar och behandlingen är effektivare ju tidigare den sker. Efter behandlingen måste man använda kompletterande skydd fram till nästa menstruation. Metoden är inte en abortmetod och kan inte avbryta en befruktning som redan har skett (17). 6

11 Sexuellt överförbara infektioner (STI) Smittskyddslagen reglerar åtgärder för de sexuellt överförda sjukdomarna hiv/aids, klamydia, syfilis och gonorré (27). Kondylom och genital herpes är också smittsamma sjukdomar men omfattas inte av smittskyddslagen. Lagen innebär att den som tror sig vara smittad är skyldig att uppsöka läkare och vid konstaterad smitta skyldig att följa läkares föreskrifter. Personen är också skyldig att uppge vem smittan kan ha kommit från och vem eller vilka som smittan kunnat spridas vidare till. Provtagning och behandling är kostnadsfria (27, 28). De sexuellt överförda infektionerna ökar (29). Den största sexuellt överförda sjukdomen i Sverige idag är klamydia. Antalet rapporterade fall har ökat under slutet av 1990-talet och det är allt vanligare att ungdomar smittas. Under 2004 rapporterades det högsta antalet nya fall sedan anmälningsplikten infördes 1989 (30). Gemensamt för de sexuellt överförbara infektionerna är som namnet säger att smittan kan överföras vid sexuell kontakt. Ibland kan smittan överföras via blod. Eftersom ett flertal smittade kvinnor är symptomfria är det ur epidemiologisk synvinkel viktigt att en frikostig provtagning erbjuds för klamydia (28). Förekomsten av klamydiainfektioner i Göteborg studerades under perioden I studien framkom att orsakerna till att klamydia infektionerna ökade berodde på sådant som till exempel ändrade beteenden hos ungdomar, brister inom hälso- och sjukvården och för lite information om sexuellt överförbara sjukdomar (31). För att spåra klamydia hos unga män drevs under 2002 ett projekt i Umeå som omfattade alla 22-åriga män. Projektet gick ut på att göra provtagningen så anonym och tilltalande som möjligt. De män som ville bli testade lämnade urinprov i en kodad hylsa som skickades direkt till laboratoriet. Svaren lades in i en databas och resultatet kunde männen själva se på en speciell webbsida. Internetsidan innehöll också information om klamydia och andra sexuellt överförda sjukdomar (32). Abort Abort innebär att en graviditet avbryts. Sverige fick sin nuvarande abortlag 1975 (33) och utgångspunkten är att abortbeslutet skall fattas av kvinnan själv. Antalet aborter har varierat mellan och knappt per år sedan Antalet tonårsaborter var 1975 cirka 30/ 1000 kvinnor och motsvarande siffra för åldersgruppen år var 27. Sedan 1977 har förhållandet varit omvänt det vill säga att antalet aborter per 1000 kvinnor har varit flera för 7

12 åldersgruppen år än för tonåringarna. Det lägsta antalet tonårsaborter noterades 1995 med 17/ 1000 kvinnor. År 2002 var det 25,5/1000 kvinnor och 2004 var det 24,4/1000. Det fanns geografiska skillnader i frekvensen tonårsaborter. Det flesta antal aborter hade Gotland, Malmö och Göteborg (34). Av alla gynekologiska ingrepp är abort det vanligaste. I genomsnitt gör svenska kvinnor 0,6 aborter i sitt liv. Studier visar att det finns många olika motiv till varför en kvinna gör abort, att vara för ung, att vara för gammal, ekonomiska problem, dålig relation till sin partner, att vara ensamstående med mera (28, 35). Sex- och samlevnadsundervisning Sverige var först i världen med att införa obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning i skolan (36). Detta var 1956 och undervisningen bedrevs av den ordinarie läraren. I och med införandet av nya läroplaner för både grund- och gymnasieskolan år 1994, (Lpo 94, Lpf 94) blev den svenska skolan målstyrd och decentraliserad. I den nya läroplanen är sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk upp till årskurs 9. I Lpo 94 finns sex- och samlevnad med i kursplanerna för biologi, religion och samhällskunskap. Det är bara i ämnet biologi som ett krav på miniminivå på kunskaper finns. Målen för det offentliga skolväsendet är av två slag, dels mål som skolan ska sträva efter att eleverna når (strävans-mål), dels mål som skolan ska se till att alla elever kan uppnå (uppnående-mål). I kursplanen för grundskolan preciseras vilka kunskapsmål alla elever ska ha uppnått i slutet av årskurs nio. Bland dessa mål finns kunskap om sexuellt överförbar smitta samt om preventivmedel. Det är rektor som ansvarar för att ämnesövergripande kunskaper som sex- och samlevnad integreras i undervisningen i olika ämnen (37). I läroplanen för de frivilliga skolformerna, (Lpf 94) där gymnasieskolan ingår anges att rektor har ett särskilt ansvar för att eleverna ska få kunskap om sex- och samlevnad men det finns inga kunskapsmål inom området sexualitet. Det innebär att det ges stora möjligheter för lärarna att själva utforma undervisningen som de önskar och även arbeta ämnesövergripande. Det innebär att enskilda lärares och skolledares engagemang tillsammans med ekonomiska ramar kommer att styra kvaliteten (36). Då undervisningen är varierande trots läroplanens krav och ungdomars förmåga eller behov av att ta in kunskaper är kopplad till deras mognad och inte till ålder är det av intresse att 8

13 undersöka hur kunskaper och attityder till preventivmedel och sexuellt risktagande ser ut samt hur inställningen är till skolans sex- och samlevnadsundervisning. SYFTE Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om ungdomars kunskaper om och attityder till preventivmedel och sexuellt risktagande. Frågeställningar Vilka kunskaper finns om sexuellt risktagande? Vilka attityder finns till sexuellt risktagande, varför händer det och hur hanterar ungdomar det? Vilka kunskaper om preventivmedel finns? Vilka attityder finns till preventivmedel? När och av vem vill ungdomar ha sex- och samlevnadsundervisning? TEORETISK REFERENSRAM Följande teoretiska referensram ligger till grund för att förstå och tolka resultaten i undersökningen. Piagets teorier Jean Piaget ( ), som var en schweizisk barnpsykolog utarbetade en teori om intellektets mognad. Han har visat att tänkandets utveckling rör sig från det egocentriska till det sociocentriska. Han menade att den kognitiva utvecklingen sker i olika funktionella mognadssekvenser. Han pratar om fyra olika perioder. Det tredje stadiet kallas konkreta operationella stadiet (7-12 år) och innebär att barnet kan utföra enkla konkreta operationer i huvudet. Det fjärde och sista stadiet kallas det formella operationella stadiet, meta-nivå (12 år och framåt). Ungdomar kan tänka på sina tankar, konstruera ideal, fundera realistiskt om framtiden, resonera om påståenden som inte stämmer med fakta och börjar förstå liknelser och metaforer. En stor det av befolkningen uppnår inte detta stadium utan fortsätter att fungera på konkret operationell nivå. Ungdomstidens egocentrism handlar om att man är mycket upptagen av sig själv och har perspektiv utifrån sig själv. En konsekvens av det blir att ungdomen tror att andra är lika intresserade av dennes utseende och beteende som de själva 9

14 är. Det är som att den unge bygger upp eller reagerar på en inbillad publik. Tonåringen är ofta mycket självkritisk men kan samtidigt vara full i beundran för sig själv. En annan föreställning är att ungdomen uppfattar sig själv som unik och att ens känslor är unika samt att man är odödlig. Odödligheten kan kallas en personlig fabel, en saga som man berättar för sig själv men som inte är sann. Efter det formella operationella tänkandet utvecklas inga nya mentala system. Tonårsegocentrismen övervinns genom förvandling på det kognitiva planet genom att individen lär sig skilja mellan sina egna intressen och andras tankar och på affekternas plan genom att integrera sina egna och andras känslor (38). Inre och yttre locus of control Rotter, utvecklade en personlighetsteori om locus of control (39). Begreppet syftar på hur individen tenderar att uppfatta resultaten av en genomförd handling som beroende av den egna insatsen vilket kallas inre locus of control eller beroende på slumpen, eller andra personer vilket benämns yttre locus of control. Offer/aktör brukar också kopplas till locus of control där yttre locus of control innebär offer och inre locus of control innebär aktörskap. Kunskap/attityder/beteende En modell för att förstå hur olika beteenden kan påverkas benämns KAB-modellen (kunskap, attityd, beteende) (40). Längre tillbaka ansågs kunskaper påverka attityder vilka i sin tur påverkade beteenden. Kunskap är en viktig förutsättning för ett rationellt beteende men bara det räcker oftast inte. Attityder till beteendet har också betydelse. Ett flertal studier har visat att det inte räcker med bara information för att påverka beteenden utan människor påverkas också av emotionella faktorer (41, 42). En attityd kan vara en kognitiv representation som summerar våra värderingar av ett objekt uttryckt som negativt eller positivt. Attitydobjektet kan vara ens jag, då kallat självkänsla, andra människor, saker, händelser. Attityder kan variera i riktning, negativt, neutralt och positivt och intensiteten kan vara svag eller stark. En attityd kan vara baserad på en kognitiv, - affektiv eller - beteendekomponent eller olika kombinationer av dessa. Människors attityder kan påverka beteendet och tvärtom (43). Tillvägagångssättet för att få någon att ändra sin attityd genom egen handling är ofta baserad på kognitiv dissonansteori (44). 10

15 Kognitiv dissonansteori Kognitiv dissonansteori menar att vi har en grundläggande drift att upprätthålla en överensstämmelse mellan våra övertygelser, attityder och beteenden. Närhelst människor upplever att deras kognitioner inte passar ihop upplever de ett dissonanstillstånd. Dissonans/obalans är motiverande och skapar ett beteende som minskar den dåliga överensstämmelsen och följaktligen dissonansen. Dissonansen upplevs som obehag och därför strävas efter balans genom att undvika informationer eller situationer som väcker obehag. Obalansen löses genom att man ändrar sin inre bild av verkligheten och tolkar den annorlunda (44, 45). METOD Design Metoden som har använts är fokusgruppsintervjuer. Det är en allmänt använd och vedertagen kvalitativ forskningsmetod för att studera människors föreställningar, attityder, upplevelser, värderingar och känslor om ett visst ämne (46, 47). Fokusgruppsintervjun kan beskrivas som en fokuserad intervju som vänder sig till personer i en grupp som rekryterats för ett specifikt syfte. Urval Undersökningsgruppen i denna studie har varit skolungdomar från årskurs nio i grundskolan (15-16 år) och årskurs tre på gymnasiet (18-19 år) från en medelstor svensk stad. Fokusgruppsdiskussionerna genomfördes med både pojkar och flickor. Fyra fokusgrupper ingick och till varje grupp rekryterades tio ungdomar. En viss överrekrytering gjordes för att säkerställa att det skulle komma tillräckligt med deltagare till respektive fokusgrupp. I slutändan innehöll grupperna följande deltagare: Årskurs nio i grundskolan fem pojkar Årskurs tre på gymnasiet nio pojkar Årskurs nio i grundskolan sju flickor Årskurs tre på gymnasiet sex flickor Då deltandet var frivilligt valdes att inte vidare studera eller analysera bortfallet. 11

16 Procedur Innan studien startade togs telefonkontakt med samliga rektorer som hade elever i årskurs nio alternativt årskurs tre på gymnasiet för att presentera undersökningen, informera om upplägget och fråga om rekrytering fick ske i skolan. Samtliga rektorer var positiva. Därefter lottades skolor och klasser ut som skulle erbjudas att vara med. Åter togs kontakt med rektorerna vid de utlottade skolorna för att få namn och telefonnummer alternativt adress till klassföreståndare/mentorer. Ett brev som beskrev undersökningen skickades till rektorerna (bilaga 1). Nästa steg blev att kontakta klasslärare och bestämma tid då moderator och observatör skulle kunna komma till klassen och presentera sig och undersökningen samt rekrytera ungdomar. Presentationen i klassrummet tog cirka tio minuter. Ungdomarna har själva skriftligen fått anmäla sitt intresse av att delta genom att fylla i ett svarsalternativ: Jag vill delta (namn och telefonnummer) Jag vill inte delta Lapparna samlades in omgående och lottdragning tillämpades för att välja ut deltagare. Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes och den första gruppen var en pilotgrupp. Den ingår i studien. Dagen innan gruppen skulle träffas blev ungdomarna påminda om mötet via ett telefonsamtal. När fokusgrupperna träffades lämnade några ungdomar återbud på grund av sjukdom och prov i skolan. Några uteblev också utan att lämna något meddelande. Samtliga fokusgrupper träffades på Ungdomsmottagningen mellan Ungdomarna hade fått lov att gå på skoltid. Gruppdiskussionen ägde rum i ett konferensrum som upplevdes tryggt för ungdomarna. Samtliga träffar började med fika och information om vad som skulle hända (bilaga 2). En moderator (författaren) ledde diskussionen tillsammans med en observatör (friskvårdspedagog). Det var samma moderator och observatör vid alla fokusgruppsdiskussionerna. Samtliga diskussioner spelades in på band. Hela materialet har transkriberats ordagrant av observatören och därefter analyserats. Totalt omfattar diskussionerna 126 sidor transkriberat material. Banden raderades direkt efter utskrift. Som tack för att ungdomarna deltog i studien fick de varsin biobiljett. 12

17 Dataanalys I analysskedet har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats (46). Metoden används för att kategorisera och koda intervjumaterialet och för att på ett överskådligt och hanterbart sätt skapa en bild av ungdomarnas attityder och kunskaper. Beroende på tolkningens djup kan innehållet delas upp i manifest och latent innehåll. I det manifesta innehållet tolkas synliga och konkreta komponenter i texten. Det latenta innehållet handlar om sambandsaspekter som innebär en tolkning av textens underliggande mening. Materialet med de ordagrant-utskrivna intervjuerna har lästs om och om igen. Med hjälp av analysmetoden har texten systematiserats. Etiska överväganden Etiska överväganden är av stor vikt vid kvalitativa studier (48). Rekryteringen av ungdomar skedde i skolan och samtliga rektorer var informerade om studiens upplägg. Deltagande var helt frivilligt och kunde avbrytas när som helst. Det var ingen som valde att avbryta. Ungdomarna informerades dels vid klassbesöket dels innan fokusgruppsdiskussionen startade att de var anonyma och att ingen skulle kunna känna igen sig i resultatredovisningen. De informerades om att resultatet skulle presenteras i en magisteruppsats. Då ingen av de ungdomar som deltog var under 15 år och deltagandet var frivilligt skickades inget brev till ungdomarnas vårdnadshavare med förfrågan om tillstånd. Det var en rektor (årskurs nio) som ville få ett brev om studien som i sin tur skickades vidare till elevernas vårdnadshavare före vårt besök i skolan. Efter transkribering raderades de inspelade intervjuerna enligt överenskommelse med informanterna. Förförståelse Ett problem vid undersökning av kvalitativ karaktär kan vara att man som forskare har egna erfarenheter och upplevelser i ämnet som ska belysas. Det gäller mig själv som arbetar som kurator på en ungdomsmottagning. När jag har suttit som moderator i fokusgrupperna har jag försökt att vara i forskarrollen och lagt kuratorsrollen åt sidan. Det gäller också när jag har läst materialet om och om igen. Att helt försöka bortse från sina tidigare erfarenheter är sannolikt inte möjligt. För att till viss del motverka den egna förförståelsen påverkan har materialet granskats av handledaren och studerats i jämförelse med resultatet. 13

18 RESULTAT Totalt intervjuades 27 ungdomar mellan år varav 13 flickor och 14 pojkar. Fyra fokusgrupper genomfördes. Grupp ett var 5 pojkar i åldern år från årskurs nio i grundskolan (P16), grupp två var 9 pojkar i åldern år från årskurs tre på gymnasiet (P19), grupp tre var 7 flickor i åldern år från årskurs nio i grundskolan (F16) och grupp fyra med 6 flickor i åldern år från årskurs tre på gymnasiet (F19). Ungdomarna kände till flera preventivmedel men detaljkunskaper saknades. Kondom ansågs som ett säkert preventivmedel men det fanns flera hinder som pinsamt och krångligt till varför kondom inte användes. Flickorna tog ett större ansvar för preventivmedel än vad pojkarna gjorde. De yngre flickorna tänkte mer på hur pojken skulle tänka och anpassade sig mer efter detta medan pojkarna omvänt istället talade utifrån sig själva. Kunskaperna om abort och STI var bristfälliga. Sex beskrevs som en aktivitet som ungdomarna hade utan att behöva känna sin partner. Det skulle behövas mer skrämselinformation om oskyddat sex och risker med det, tyckte framför allt pojkarna. Uppfattningen om sex- och samlevnadsundersvisning var att det ska ske i skolan av intresserade lärare och det ska beröra. Upprepning är viktigt eftersom man tar till sig kunskaper vid olika tillfällen och är i olika faser i sin mognad och utveckling. Kunskaper om preventivmedel Ungdomarna i samtliga fokusgrupper kände väl till preventivmedlen p-piller och kondom. De äldre flickorna var mest insatta i vilka preventivmedel som finns och hur de fungerar. Avbrutet samlag pratades det om i flera grupper men många ungdomar var osäkra över hur säker metoden var. Alla visste att kondom var det enda preventivmedlet som skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar och graviditet. De äldre pojkarna i gymnasiet tog upp att kondomen har hållbarhetstid och kan gå sönder om den förvaras felaktigt. sen är det ju inte så bra att lägga ner kondomer i fickan heller för då förkortas ju tiden på dom (P19) p-piller skyddar ju bara mot barn och kondom skyddar ju mot allt (P16) man gör ju inte den med barn som man har sex med om man har kondom och kondomen skyddar ju mot sjukdomar också (P19) 14

19 De båda flickgrupperna pratade om flera hormonella preventivmedel som p-stav, p-spruta, och minipiller. Minipiller och p-piller blandades ihop i den yngre flickgruppen och flickorna var oense om vilken preventivmetod som var säkrast. P-plåstret nämndes inte i någon grupp. De yngre pojkarna pratade om att p-piller kan ge biverkningar vilket inte nämndes i flickgrupperna. kondom kan ju spricka å det finns spiral men jag vet liksom inte hur den funkar men jag har ju p-stav inne nu och den fungerar inte alls bra så jag tycker inget preventivmedel funkar 100% (F16) Andra preventivmedel som flickorna kände till var spiral och pessar utan att direkt veta hur de fungerar eller om det var ett alternativ för dem själva. spiral brukar man väl sätta in på lite äldre (F16) det finns ju något mer pessar som är som ett litet lock som man typ ploppar in på något sätt (F16) jag har inte fattat hur man sätter in pessar och hur man tar ut det sen (F16) Samtliga grupper kände till akut p-pillret dagen-efter-piller men hur det fungerar och vad som händer i kroppen visste ingen. Det var oklart om pillret är ett akut p-piller eller en abortmetod. I den äldre pojkgruppen var ungdomarna oense om hur lång tid flickan hade på sig att ta tabletterna. Det pratades om 24 alternativt 72 timmar. De båda flickgrupperna visste att tabletterna ska tas inom sjuttiotvå timmar efter oskyddat samlag eller om man har misslyckats med annan preventivmetod. jag har faktiskt hört att dagen-efter-piller inte är så säkert (P16) Attityder till preventivmedel Både pojkarnas och flickornas inställning till preventivmedel var att det i första hand skulle skydda mot graviditet. man tänker inte på sjukdomarna man tänker mest på barn (P19) Generellt var ungdomarna positiva till preventivmedel och i samtliga grupper var det flera som pratade om att vid första samlaget är det kondom som gäller. Det kom inte upp i någon grupp att använda både kondom och p-piller eller annan preventivmetod samtidigt. 15

20 Jag tycker att många är positiva till preventivmedel även om man inte använder det första gången man har samlag. Jag tycker nästan alla liksom är villiga till att äta P-piller. Nästan alla jag känner äter p-piller om de kan det (F19) p-piller och p-spruta och sånt tycker jag att väldigt många använder så det är väl positivt, tycker jag (F19) första gången är det väl kondom som används (F16) Däremot tog den yngre flickgruppen upp att det fanns ungdomar som inte gillar preventivmedel. De pratade om nackdelar med p-piller som att det är jobbigt att komma ihåg att ta varje dag och om kondom som många pojkar inte tycker är skönt att använda. men det finns ju vissa som inte har p-piller eller p-stav eller någonting och inte gillar att använda kondom så bli det liksom att han får väl hinna dra ut innan, så tänker man om man inte vill ha något preventivmedel (F16) många tycker inte att det är skönt med kondom och så p-piller är jobbigt att komma ihåg tiden. Kondom är ju det enda som skyddar mot könssjukdomar så ifall man tar andra preventivmedel och har så här oskyddat samlag utan kondom då kan man ju ändå få klamydia och skit eller grejer (F16) Det kom fram i samtliga fyra grupper att det var mer vanligt att flickorna tar ansvar för preventivmedel än pojkarna och även har kondomer med sig.. jag tycker nästan att det är mer vanligt att tjejen har kondomer med sig (P19) jag tror att tjejer är noggrannare med kondomer än vad killar är (F16) tjejen tror jag tar mest ansvar för preventivmedel (F16) Efter ett tag går man troligen över från kondom till något annat preventivmedel som p-piller eller p-stav menade de båda flickgrupperna. De yngre flickorna tyckte inte att det fanns något riktigt bra preventivmedel. En flicka berättade att hon hade svårt att svälja tabletter och därför inte kunde äta p-piller. Hon föreslog att p-piller skulle finnas som brustabletter. En annan nackdel var att det är lätt att glömma ta tabletterna. De äldre flickorna tyckte däremot att p- piller var bekvämt om man hade fast förhållande. det är mycket lättare att ta piller varje dag än å krångla med en kondom (F19) I samtliga fokusgrupper kom attityderna till kondom tydligast fram. Alla var överens om att kondom var ett säkert preventivmedel som skyddar mot allt om det används rätt. De båda äldre grupperna tyckte att det var viktigare att använda kondom om man är utomlands. 16

21 Kondom ansågs också vara det säkraste preventivmedlet om man har flera olika partners eller inte känner varandra. man har p-piller om man har ett fast förhållande men om man håller på med flera är det bäst med kondom (F19) om man kanske är utomlands eller någonting sånt då lär man väl använda kondom annars kan det vara direkt kört om man inte alls vet vem den här tjejen är eller någonting så där onenight-stands då är det bra att använda kondom man vet inte alls vad hon kan ha för sjukdomar hon kanske skiter i det liksom hon kommer ju aldrig att träffa mig igen (P19) Det fanns flera hinder till varför kondom inte användes. Hindren handlade om krånglighet och pinsamhet. Det var pinsamt att köpa kondomer och framför allt de yngre ungdomarna funderade mer på vad andra som kassörskor, kunder som står bakom i kön och personal på ungdomsmottagning skulle tänka. Även de äldre grupperna pratade om pinsamheten men de var överens om att det upplevdes värre när de var yngre. De äldre pojkarna menade att det var lättare att hoppa över kondom om flickan åt p-piller. det var mer pinsamt när man var yngre att köpa kondomer (F19) ja att man tänker på vad dem bakom en tänker och vad kassören tänker när man ska köpa kondomer (P16) plötsligt kommer någon man känner när man står och handlar kondomer det är ju hur skämmigt som helst (P16) man kanske tycker att det är pinsamt att köpa kondomer (F16) Det var också pinsamt och krångligt när kondomen skulle träs på och framför allt om man inte kände varandra. Några ungdomar pratade om att det prasslar, materialet i kondomer var konstigt och kondomen förstörde stämningen. Andra hinder som kom upp i alla grupperna var priset och tillgängligheten. Många tyckte att kondomer var dyra. det är lätt att få tag på kondomer men det är svindyrt och köpa (P19) Ungdomarna ansåg att kondomer och kondomautomater borde finnas i miljöer där ungdomar vistas. De yngre grupperna nämnde ungdomsgårdar och offentliga toaletter medan de äldre grupperna även föreslog krogtoaletter. Det skall vara ett vettigt pris på kondomer menade den yngre pojkgruppen. De nämnde ingen summa men menade att när de var gratis användes de mer på kul istället för som preventivmedel. Ett förslag som kom från de äldre pojkarna var att de skulle kunna beställa och få kondomer hemskickade från ungdomsmottagningen. 17

22 Kunskaper om risktagande Sexuellt risktagande förknippades med olika risker som till exempel oönskade graviditeter. En konsekvens av en oönskad graviditet som diskuterades var abort. De yngre pojkarna visste inte hur lätt det var att bli gravid. Generellt var kunskaperna om vilka abortmetoder som finns och hur de går till dåliga i alla grupperna. jag vet ingenting om abort (P16) jag har hört någonting om att skrapa bort det (F16) man har aldrig blivit informerad om hur en abort går till (F19) det jag har hört från kompisar är att du får ta tabletter så försvinner det liksom (F19) De som hade mest kunskaper om abort var de äldre flickorna som kände till medicinsk abort och kirurgisk abort även om de inte hade detaljkunskaper. Många trodde att det bara var att ta några tabletter. Ett par av de yngre flickorna visste hur en medicinsk abort gick till och hade också hört talats om skrapning En annan risk som diskuterades var att få en sexuellt överförbar sjukdom. De flesta av ungdomarna kände till några könssjukdomar som gonorré, syfilis, klamydia och hiv/aids. Att hiv/aids finns i Afrika nämndes i samtliga grupper. Hiv/aids var förknippat med döden hos flera av ungdomarna. I den äldre flickgruppen talades det också om herpes och kondylom. Generellt hade både pojkarna och flickorna bristfälliga kunskaper om hur könssjukdomar smittar, vad det kan leda till och hur vanligt förekommande det är. De visste inte vilka symtom de olika sjukdomarna har eller att man kan ha en klamydiainfektion utan att ha några symtom. man fick ju reda på vad klamydia var men inte vad det var för konsekvenser att man kunde bli steril och grejer (P19) jag har typ aldrig fattat vad klamydia är det är någonting som inte är bra i alla fall (F16) jag vet ingenting om symtom (F19) jag inte hur sjukdomar kommer till (P16) 18

23 Attityder till sexuellt risktagande Att ungdomarna utsatte sig för risker framkom i alla fyra grupperna. Det hände när man inte hade kondom med sig, hade glömt p-piller, när man var berusad och blev pratgladare och vågade mer, vid tillfälligt sex, och när man inte vågade prata om att skydda sig och använda kondom. Att det ofta händer när man är berusad var samtliga grupper helt överens om och det är vanligt att det händer när man är på fest. Både pojkarna och flickorna tänkte i första hand på risken graviditet och i andra hand kom könssjukdomar. Hiv/aids var något som alla är rädda för men ungdomarna menade att hivsmittade främst fanns utomlands och långt ifrån deras egen verklighet. Skulle man få hiv/aids skulle man dö. En pojke i den yngre gruppen tänkte mer på könssjukdomar än abort, då han menade att det var jobbigare för en pojke att besöka ungdomsmottagningen för att testa sig än vad det skulle vara för en flicka att göra graviditetstest och eventuellt genomgå abort. just när man är mitt i samlaget så tänker man inte på könssjukdomar då är det mest barn man tänker på sen ifall hon käkar p-piller då tänker man ja men då skit i kondomen liksom så kör vi (P19) oron finns jämt det är bara att inte bli gravid som räknas det ska man inte bli (F19) jag skulle skämmas om jag blev med barn (F16) Flera av flickorna i den yngsta gruppen pratade om de skulle bli jätterädda om de blev gravida då de inte visste om de skulle våga berätta det för någon. Förhållandet till föräldrarna såg olika ut. Några flickor skulle direkt prata med sin mamma medan andra trodde att de skulle vända sig till ungdomsmottagningen i första hand. Andra flickor i samma grupp pratade mycket om rädslan över föräldrarnas reaktion på eventuell graviditet. jag blir nervös utifall att jag skulle bli med barn vad mamma ska säga (F16) jag skulle berätta för någon jag litar på om jag blev gravid men min mamma skulle jag aldrig eller pappa skulle jag aldrig kunna berätta för (F16) Ungdomarna var positiva till fri abort. De båda flickgrupperna pratade mycket om abort och hur man mår efter. I den yngre gruppen såg några det som en nödlösning medan andra menade att man mördar ett barn. De båda flickgrupperna hade mer funderingar och tankar om graviditet också och hur man skulle göra om man hade ett barn när man var så ung. De äldre flickorna pratade om att ryktet sprider sig fort om någon blev gravid. De äldre pojkarna 19

24 diskuterade vad de skulle göra om en flicka de hade haft samlag med skulle bli gravid och rädslan över vilket beslut hon skulle ta. Flickorna tog upp att pojkarna inte verkade bry sig så mycket utan beslutet var utlämnat åt dem själva medan pojkarnas inställning mer var att de har ingenting att säga till om. man hör direkt om någon har blivit med barn men sjukdomar liksom det är ju inget folk går och pratar om (F19) man är orolig att dom kanske vill behålla barnet då och så vill man inte det själv då vet jag inte vad man ska göra (P19) men en tjej kan ju också tänka att det är inte säkert att dom kan bli med barn om de har gjort abort en gång så då kan dom ju tänka att de kanske vill ha kvar barnet (P19) En flicka i den äldre gruppen hade själv gjort en abort och hon delade med sig av sina jobbiga erfarenheter som väckte mycket tankar och funderingar hos de andra flickorna. ja det var hemsk. På sjukhuset var det inget roligt alls så mycket mer än vad jag trodde att det skulle vara, det var en hemsk upplevelse (F19) jag visste inte att det var sån stor process nu blir man ju rädd (F19) Könssjukdomar upplevde många ungdomar som något äckligt och skamlig vilket tydligt kom fram i de båda flickgrupperna. Många var också rädda eftersom de inte hade tillräckligt med kunskaper om hur man smittas och vad man gör om har blivit smittad. Flickorna menade att det inte pratades om könssjukdomar och rykten sprider sig inte på samma sätt som när någon är gravid så därför visste man inte så mycket. En flicka delade med sig av hur det var när hennes pojkvän hade varit otrogen och det var hon som tvingade honom att gå och testa sig. Det fanns också en tilltro till medicinens kraft och framförallt att klamydia går lätt att bota. man hör ju inte talas om könssjukdomar (F19) det är ju äckligt med könssjukdomar (F19) Att ungdomarna utsatte sig för sexuellt risktagande framkom i samtliga grupper och olika anledningar till det. Det hände när man inte hade kondomer med sig eller om man var påverkad av alkohol och vågade mer. En ytterligare anledning var att man inte trodde att det ska drabba en själv det händer inte mig och då skjuter man risken ifrån sig. oftast när man träffar någon är det på fyllan (P19) 20

25 man tänker inte så mycket när man är full (P19) det händer inte just mig det händer bara någon annan (F16) De båda pojkgrupperna tyckte att det varnades för lite för riskerna med oskyddat sex. De menade att det skulle vara mer skrämsel propaganda om hur lätt det är att bli gravid och få könssjukdomar. När det inte fanns någon rädsla för att drabbas var det lättare att låta bli att skydda sig. ni ska kanske skrämma upp oss mer kanske (P19) De äldre pojkarna pratade om att när man är mitt upp i akten kan det bli pinsamt att börja prata om kondom och att det var lättare att inte använda kondom när man har sex med någon man inte känner. Äter flickan dessutom p-piller så är det lättare att låta bli kondom. Andra orsaker till sexuellt risktagande som lyftes fram i den yngre flickgruppen var att de menade att många pojkar inte gillade att använda kondom och då användes det inte för att inte göra pojken ledsen eller sur. Flickorna var för rädda för att säga ifrån. Det kunde handla om både egen rädsla och rädslan att såra. Det kunde också vara så att man tvingas ha sex avstå mot sin vilja eller man var så kär så man övertalades att ha sex utan skydd. Det hände lättare om var på fest eller hade druckit. då tänker man väl inte så mycket på sig själv man tänker mer på killen om han ska bli sur eller inte (F16) man kanske bara tänker på kärleken och killen (F16) De yngre flickorna pratade också om att en osäker person inte vågar säga ifrån och betydelsen av ett bra självförtroende. om man tänker på sin egen skull då använder man kondom då säger man ju till att du måste ha kondom på dig även om han säger att han inte har någon könssjukdom men om man inte tänker så mycket på sig själv då bli det liksom att man tar risken (F16) De äldre flickorna menade att man utsatte sig för risker när man var kär och ville ha sex. Det var även lätt att bara gå efter utseendet för att göra riskbedömning. Flickorna berättade att det är vanligt att åka på helgkryssning för att ha sex och det händer mycket på krogtoaletterna. Sex har blivit en aktivitet. man tänker nu ska jag ha sex (F19) 21