Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting
Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy? 13.15 Stockholms stad 14.00 Grupparbeten 14.30 Fika 15.30 Avslutning
Avgränsning Åtgärder som rör kommunens eller landstingets egna transporter Ej åtgärder rörande kollektivtrafik Fokus på energianvändning, inte utsläpp av växthusgaser
Varför effektivisera resor och transporter? Trafikens miljöpåverkan Trafikens hälsopåverkan Samhällsplanering Samhällsekonomi
Varför effektivisera tjänsteresor? Arbetsgivarens drivkrafter: Minskad miljöpåverkan Minskade kostnader Bättre service
Varför effektivisera tjänsteresor? Anställdas drivkrafter: Bättre hälsa Säkrare arbetsmiljö Fokus på relevanta arbetsuppgifter Privatekonomi
Exempel på åtgärder 1 (3) Rese- och mötespolicy Klimatkompensation Fordonspolicy Upphandling
Exempel på åtgärder 2 (3) Resfria möten Sparsam körning Kollektivtrafikkort Förmånscyklar
Exempel på åtgärder 3 (3) Bil- och cykelpooler Ruttoptimering Samordning av godstransporter
Fordonspolicy 1(4) En fordonspolicy styr inköp och användning av fordon i en organisation. Ett centraliserat ansvar för fordonsparken är en förutsättning för att lyckas. En fordonspolicy bör innehålla riktlinjer för vilken typ av fordon som kommunen ska köpa, leasa eller hyra. Andra områden i en fordonspolicy är tankning, trafiksäkerhetsaspekter och skötsel (exempelvis riktlinjer för däcktryck, motorvärmare och service).
Fordonspolicy 2(4) Trafiksäkerhetsaspekter ska vara en del av fordonspolicyn. Trafiksäkerhetskraven bör reglera förarskydd, fotgängarskydd, fordonsegenskaper och eventuella krav på utrustning (exempelvis antisladdsystem och alkolås). Förordning om statliga myndigheters inköp av bilar (SFS 2009:1) och Trafikverkets Minimikrav på bilar som används i tjänsten är två dokument som kan användas som stöd. Kravnivåerna kan med fördel ta utgångspunkt i det oberoende Europeiska krocktestorganet EuroNCAP:s betygssystem.
Potential Gott exempel Fordonspolicy 3(4) Potentialen att minska bränsle- och energianvändning varierar med utgångsläge och förutsättningar. De flesta kommuner har möjlighet att göra ekonomisk vinst genom att med en välutformad fordonspolicy kontrollera sitt uttag av fordon. Miljöstyrningsrådet (MSR) har kriteriedokument för upphandling av lätta fordon, tunga fordon och trafiksäkerhetsaspekter. Krav kan ställas i tre olika nivåer: baskrav, avancerade krav och spjutspetskrav.
Upphandling 1(2) Ställ miljökrav på de fordon, transporttjänster och entreprenader som upphandlas. Vid upphandling av fordon kan krav ställas på miljöprestanda, trafiksäkerhetsegenskaper samt att fordonet ska vara utrustat med stödsystem för sparsam körning. Även vid inköp av transporttjänster och andra tjänster som inbegriper användning av fordon och maskiner kan krav ställas på fordonens miljöprestanda. Miljöstyrningsrådet (MSR) har tagit fram upphandlingskriterier.
Potential Gott exempel Upphandling 2(2) EU-kommissionen: Miljöanpassad offentlig upphandlingen i Sverige åren 2006-2007 minskade växthusgasutsläppen från upphandlade produkter med 40 % och kostnaderna med 1 %. Kommuner och landsting i Västernorrlands län började att arbeta med miljöanpassad upphandling redan under mitten på 90- talet.
Sparsam körning 1(2) Utbildningar i sparsam körning (EcoDriving) innebär bland annat att lära sig planera sin körning. Färre kraftiga inbromsningar, jämnare hastigheter och att undvika tomgångskörning är några av de saker som tas upp i utbildningen. Utbildningar finns för personbilar, tunga fordon (Heavy EcoDriving) och arbetsmaskiner (Working EcoDriving).
Potential Gott exempel Sparsam körning 2(2) Sparsam körning kan minska drivmedelsförbrukningen med 5-15%. Mjuk körstil kan också medföra 5-10 db(a) lägre bullernivå. Bodens kommun har utbildat Sparcoacher med uppgift att motivera och engagera de förare inom kommunen som genomgått en utbildning i sparsam körning. Kommunens bränsleförbrukning har minskat med cirka 8 % till följd av projektet.
Bilpool 1(2) Ökar nyttjandegraden och möjliggör en minskning av totalt antal bilar genom en förändrad planering av resorna. En annan effekt är att när anställda inte använder sin egen bil i tjänsten så minskar ofta resandet i bil till och från arbetet. Bilpoolen kan vara intern (kommunen äger och administrerar bilarna) eller extern (kommunen ansluter sig till befintligt bilpoolssystem). Möjlighet att låta kommuninvånare utnyttja bilarna på kvällar och helger.
Potential Gott exempel Bilpool 2(2) En bilpool kan minska bilkörningen med en tredjedel. Potentialen kan vara ännu större om bilpoolen består av snåla bilar som ersätter egen bil i tjänst. Hallstahammar har en kommunal bilpool sedan år 2005. De anställda bokar bilen via sin dator och bokningssystemet genererar reseräkningar. Kostnaderna för tjänsteresor med bil minskade på kort tid med cirka 600 000 kr/år.
Cykelpool Flera kommuner har inkluderat tjänstecyklar i samma bokningssystem som sin poolbilar. Tillhandahållandet av cyklar för kortare tjänsteresor kan både spara kostnader och ge positiva hälsoeffekter för de anställda. Gott exempel Inom Malmö kommun erbjuder samtliga institutioner sina medarbetare tjänstecyklar för resor inom kommunen. Idag finns över 1 500 tjänstecyklar som används flitigt för kortare arbetsresor.
Ruttoptimering 1(2) Ruttplanering innebär att man optimerar vilken väg och i vilken ordning transporter ska ske. Med ruttplanering kan man minska kostnaderna för bränsle och minska personalens restid. Exempel på verksamhet som kan ruttplaneras är transporter för skolskjutsar, färdtjänst, hemtjänst och avfallshantering. Ruttoptimering kan kräva organisatoriska förändringar för att fungera.
Potential Gott exempel Ruttoptimering 2(2) Ruttoptimering inom hemtjänsten kan minska körsträckan med 20-40 % Sedan 2009 använder man ett planeringsverktyg i alla hemtjänstdistrikt i Karlshamns kommun. Utvärderingen har bland annat visat att brukartiden har ökat från 52 % till 64 %.
Samordning godstransporter 1(2) Inom kommunal verksamhet sker många transporter med varor som har olika avsändare och olika mottagare. För att effektivisera godstrafiken, i tex stadskärnor, kan det vara lämpligt att samordna vissa transporter. Samordning sker genom att gods från olika avsändare lastas på samma fordon som sedan distribuerar godset till mottagaren vid ett och samma tillfälle. En kommun kan initiera mer generell samdistribution där man även riktar sig mot tex företag som levererar varor inom en tätort.
Potential Gott exempel Samordning godstransporter 2(2) Det finns en potential på motsvarande 20-50 % minskning av antalet fordonskilometer vid samdistribution av gods. Borlänges, Gagnefs, Säters och Smedjebackens kommuner har sedan tio år samordnad distribution av livsmedel till kommunala enheter. Resultatet är minskad miljöpåverkan från transporter, ökad trafiksäkerhet, fler lokala leverantörer.
Uppföljningssystem 1(7) Att följa upp det arbete som görs är viktigt, exempelvis för att: Veta om verksamheten verkligen går i riktning mot målen Skapa motivation bland medarbetarna Ge möjlighet att jämföra resultaten med andra Ge underlag för framtida satsningar Öka kunskaperna för att hitta nya, bättre lösningar
Uppföljningssystem 2(7) Uppföljning kan ske på många sätt, vanliga metoder är: System för ekonomi- och verksamhetsuppföljning Centralt fordonsregister Externt framtagen information, tex resestatistik Dessutom kan uppgifter samlas in genom: Enkätundersökningar Intervjuer, fokusgrupper, resedagböcker Bildatorer och andra tekniska stödsystem
Uppföljningssystem 3(7) Råd och tips: Mät bara det som behöver mätas. Se till att statistiken blir jämförbar från år till år. Dokumentera vilken statistik som används och var underlagen hämtas ifrån. Dokumentera vilka konton som används i ekonomisystemet för tjänsteresor. Dokumentera vilka schabloner och nyckeltal som används. Uppdatera dokumentationen vid ev förändringar.
Mer information. www.energimyndigheten.se www.trafikverket.se www.msr.se www.skl.se