Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor

Transkript

1 Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor Vi delar upp lokala index och nyckeltal i indikatorer för kommunen som helhet, och i indikatorer för den kommunala verksamheten. De förra kodas med suffixet KH, de senare kodas med suffixet KV. Kommunen som helhet (KH) HUVUDET anger riktning och bestämmer mål. Dessa uttrycks med index B_KH som anger graden av måluppfyllelse i procent. Som underlag används nyckeltalen B1_KH, B2 och B3_KH. Namn(kod) Förklaringar och kommentarer Källor Bilen: energieffektivitet hos nya personbilar (B1_KH) Bränslet: förnybar andel drivmedel (B2) Beteendet: körsträcka i personbil (B3_KH) Personbilstransporter: Fossil energianvändning i nya personbilar (B_KH) För att förenkla datainsamlande och beräkningar använder vi det genomsnittliga CO2-utsläppet (B1H_KH) hos nya bilar för varje kommun så som det redovisas i bilindex, och multiplicerar med kvoten mellan de nationella värdena på genomsnittlig energieffektivitet (B1) och CO2-utsläpp (B1H), dvs B1 KH = B1 B1H KH B1H Vi använder den nationella andelen förnybara drivmedel eftersom det inte finns motsvarande kommunal statistik. Den genomsnittliga sträcka som körs med personbil per kommuninvånare och år. Denna sträcka är det totala årliga trafikarbetet som Sveriges personbilar utför, dividerat med folkmängden. Vi definierar index B enligt B = 100 0,8 (1 B1 KH B1 KH2010 (1 B3 KH B2) )(%), B3 KH2010 där B1 KH2010 är värdet på B1 KH år 2010, och motsvarande gäller för B3 KH2010. Trafikverket: Bilindex, bilaga län och Se också källorna till nyckeltal B1 bland de nationella indikatorerna. Se källorna till nyckeltal B1 bland de nationella indikatorerna. RUS/Länsstyrelserna: körsträckedata (Tabell 4) lansstyrelsen.se/rus/sv/ statistik-och-data/korstrackoroch-bransleforbrukning/pages/ default.aspx Se nyckeltal B1_KH, B2 och B3_KH

2 Kollektivtrafik: resesträcka per person (D_KH) B KH uppskattar det fossila fotavtrycket per capita hos nya personbilar ett givet år och jämför det med motsvarande fotavtryck år Vi når B KH = 100 % då detta fotavtryck minskat med 80 %. Vi uttrycker också delmålen att detta fotavtryck ska ha minskat med minst 35 % år 2020 och minst 60 % år B KH väger samman bidragen från bilen, bränslet och beteendet. Vi kan nå B KH = 100 % även om de tre benen bidrar olika mycket. Vi säger att benen bidrar lika mycket till mål och delmål då: B1 KH minskar med 18 % till år 2020, 32 % till år 2025 och 42 % till år 2030, allt jämfört med år B2 = 0,18 år 2020, B2 = 0,32 år 2025 och B2 = 0,42 år B3 KH minskar med 18 % till år 2020, 32 % till år 2025 och 42 % till år 2030, allt jämfört med år Resesträckan SK KH definieras som det totala antalet personkilometer som utförs med lokal eller regional kollektivtrafik i det aktuella länet, dividerat med folkmängden i detta län. SK KH D = 100 ( 1) (%) SK KH2010 Trafa: Lokal och regional kollektivtrafik 2013 SCB: Befolkningsstatistik för och län KROPPEN bär upp huvudet och är det ställe där benen strålar samman: nyckeltal som beskriver utvecklingen i helhetsperspektiv Namn(kod) Förklaringar och kommentarer Källor Växthusgasutsläpp per kommuninvånare från olika transportslag (K3_KH) Växthusgasutsläpp per kommuninvånare från olika fordonstyper i OBS Utsläpp inom kommunens geografiska område, oberoende av om det är kommuninvånare som står för dem eller inte. Se ovan. En motorled genom kommunen kan ge höga utsläpp, trots att kommuninvånarna själva bara bidrar Nationella emissionsdatabasen/rus Nationella emissionsdatabasen/rus

3 vägtrafiken (K4_KH) med små utsläpp. DE TRE BENEN bilen, bränslet och beteendet - måste gå åt samma håll för att kroppen ska komma i rörelse och vi ska nå målen som huvudet bestämt sig för Namn (kod) Förklaringar och kommentarer Källor BILEN (eller mer generellt FORDONET) Antal fordon i trafik per kommuninvånare (B1A_KH) Antal nyregistrerade personbilar per kommuninvånare (B1B_KH) Andel personbilar i trafik som kan drivas förnybart (B1C_KH) Andel nyregistrerade personbilar som kan drivas förnybart (B1D_KH) Genomsnittligt certifierat CO2-utläpp hos nyregistrerade personbilar (B1H_KH) Andel personbilar i trafik som kan köras med nollutsläpp (B1I_KH) Andel nyregistrerade personbilar som kan köras med nollutsläpp (B1J_KH) Definition: ett fordon som kan drivas förnybart ska vara typgodkänt för att köras på ett kommersiellt tillgängligt drivmedel som till minst 75 % är tillverkat av förnybar råvara (energi). Det ska finnas minst 50 publika påfyllnadsplatser för detta drivmedel, någorlunda jämnt utspridda över landet. För definition av sådant fordon, se nyckeltal B1D. Elfordon, laddhybrider eller bränslecellsfordon Trafikverket: Bilindex, bilaga län och

4 BRÄNSLET (eller mer generellt DRIVMEDLET) Andel förnybar drivmedelsenergi i kollektivtrafiken (B2B_KH) Tillgång till alternativa drivmedel uppdelat per drivmedelstyp (B2H_KH) BETEENDET Genomsnittlig resesträcka per kommuninvånare i personbil (B3A_KH) Bilpooler (B3H_KH) Tillgång till gång- och cykelvägar (B3J_KH) Siffran anger andelen fordonskilometer som körs i länet med förnybart drivmedel i länstrafikbolagets bussar och icke eldrivna tåg. Vi listar de alternativa drivmedel som går att tanka i kommunen på en publik påfyllnadsplats, men räknar inte antalet påfyllnadsplatser. Skiljelinjen på 22 kw för långsam- och snabbladdare kommer från EU:s föreslagna direktiv om infrastruktur för alternativa drivmedel [COM 2013(18)] För att en laddplats ska räknas med kräver vi det nya standarduttaget av typ 2. Persontransportarbetet (personkm) dividerat med kommunens folkmängd. Dessa uppgifter finns inte på kommunal nivå. Därför använder vi det nationella nyckeltalet om det genomsnittliga antalet personer i varje bil (B3E) och multiplicerar med den genomsnittliga körsträckan per bil: B3A KH = B3E B3 KH Finns tillgång till bilpool för allmänheten i kommunen? (JA/NEJ) Medborgarnöjdheten hämtas från medborgarundersökningen, som ett 60- tal köper av SCB varje våroch höst. Den sammanlagda cykelväglängden i Sverige hämtas från NVDB. Kommunerna började rapportera in siffror I december 2014 blev det obligatoriskt. Då hade cirka 220 lämnat underlag. Alla 290 har troligen inte rapporterat förrän Längd statlig cykelväg finns för alla. Vi anger medellängd cykelväg per capita, räknat bland de som lämnat uppgifter. NVDB Svensk Kollektivtrafik: FRIDA miljö- och fordonsdatabas SPBI El: Enkätfrågor till kommunen RUS/Länsstyrelserna: körsträckedata (Tabell 4) lansstyrelsen.se/rus/sv/ statistik-och-data/korstrackoroch-bransleforbrukning/pages/ default.aspx, samt egna undersökningar SCB: Medborgarundersökningen Nationella vägdatabasen (NVDB) nvdb@trafikverket.se Kontakt NVDB: Tommy Bylund, tommy.bylund@trafikverket.se

5 Tillgång till kollektivtrafik (B3K_KH) innehåller uppgifter om cykelväglängd i de 80 % av na som lämnat uppgifter. Kundnöjdheten enligt Kollektivtrafikbarometern gäller det länstrafikbolag som kommunen betjänas av. Den alternativa kundnöjdheten enligt SCB:s medborgarundersökning gäller kollektivtrafiken i kommunen specifikt. Kapaciteten gäller lokal och regional kollektivtrafik inom det läns gränser vari kommunen ligger. Med utbudskilometer menas antalet kilometer som alla kollektivtrafikfordon tillsammans kör under ett år (= fordonskilometer). Vi anger denna kapacitet per invånare i länet (per capita). Svensk Kollektivtrafik: Kollektivtrafikbarometern SCB: Medborgarundersökningen Trafa: Lokal och regional kollektivtrafik Kommunens verksamhet (KV) HUVUDET anger riktning och bestämmer mål. Dessa uttrycks med index B_KH som anger graden av måluppfyllelse i procent. Som underlag används nyckeltalen B1_KV, B2 och B3_KV. Namn(kod) Förklaringar och kommentarer Källor Bilen: energieffektivitet hos kommunala fordon i trafik (B1_KV) Bränslet: förnybar andel drivmedel (B2_KV) Beteendet: körsträcka i kommunala fordon (B3_KV) Personbilstransporter: Fossil energianvändning i nya personbilar (B_KV) MFS inkluderar de personbilar och lätta lastbilar som ägs eller leasas av kommunen. Enligt rapportering till Energieffektiviseringsstödet gällande kommunala personbilar och lätta lastbilar Den genomsnittliga sträcka som körs med kommunal personbil eller lätt lastbil per år. Vi definierar index B KV enligt Miljöfordon Syd (MFS): Fordonsdiagnosen Se nyckeltal B1_KV, B2_KV och B3_KV

6 B KV = 100 0,8 (1 B1 KV (1 B1 KV2010 B3 KV B2 KV ) ) (%), B3 KV2010 där B1 KV2010 är värdet på B1 KV år 2010, och motsvarande gäller för B3 KV2010. B KV uppskattar det fossila fotavtrycket per capita hos nya personbilar ett givet år och jämför det med motsvarande fotavtryck år Vi når B KV = 100 % då detta fotavtryck minskat med 80 %. Vi uttrycker också delmålen att detta fotavtryck ska ha minskat med minst 35 % år 2020 och minst 60 % år B KV väger samman bidragen från bilen, bränslet och beteendet. Vi kan nå B KV = 100 % även om de tre benen bidrar olika mycket. Vi säger att benen bidrar lika mycket till mål och delmål då: B1 KV minskar med 18 % till år 2020, 32 % till år 2025 och 42 % till år 2030, allt jämfört med år B2 KV = 0,18 år 2020, B2 KV = 0,32 år 2025 och B2 KV = 0,42 år B3 KV minskar med 18 % till år 2020, 32 % till år 2025 och 42 % till år 2030, allt jämfört med år KROPPEN bär upp huvudet och är det ställe där benen strålar samman: nyckeltal som beskriver utvecklingen i helhetsperspektiv Namn (kod) Förklaringar och kommentarer Källor Energianvändning per år i alla kommunala fordon (K2_KV) Rapporteringen gäller personbilar och lätta lastbilar i kommunal tjänst.

7 DE TRE BENEN bilen, bränslet och beteendet - måste gå åt samma håll för att kroppen ska komma i rörelse och vi ska nå målen som huvudet bestämt sig för Namn (kod) Förklaringar och kommentarer Källor BILEN (eller mer generellt FORDONET) Andel kommunala fordon som kan drivas förnybart (B1C_KV) Genomsnittligt certifierat CO2-utläpp hos kommunala fordon personbilar (B1H_KV) Andel kommunala fordon som kan köras med nollutsläpp (B1I_KV) Definition: ett fordon som kan drivas förnybart ska vara typgodkänt för att köras på ett kommersiellt tillgängligt drivmedel som till minst 75 % är tillverkat av förnybar råvara (energi). Det ska finnas minst 50 publika påfyllnadsplatser för detta drivmedel, någorlunda jämnt utspridda över landet. MFS:s nyckeltal CO2-Energi. Elfordon, laddhybrider eller bränslecellsfordon Miljöfordon Syd (MFS): Miljöfordonsdiagnos Miljöfordon Syd (MFS): Miljöfordonsdiagnos Miljöfordon Syd (MFS): Miljöfordonsdiagnos BRÄNSLET (eller mer generellt DRIVMEDLET) Andel förnybar drivmedelsenergi i kommunala fordon (B2A_KV) Andel förnybar drivmedelsenergi i kollektivtrafiken (B2B_KV) BETEENDET Fordonspooler (B3H_KV) Gäller personbilar och lätta lastbilar. Samma nyckeltal som B2_KV Kommunal siffra om denna finns, annars siffran för länstrafikbolaget i länet vari kommunen ligger. Finns tillgång till kommunal bilpool med digitalt boknings- och uppföljningssystem? (JA/NEJ) För att svara ja ska bilpoolen vara tillgänglig för personal på fler än en förvaltning om kommunen har flera förvaltningar. Svensk Kollektivtrafik: FRIDA miljö- och fordonsdatabas Enkätfrågor till kommunen

8 Pendling och resor i arbetet (B3L_KV) Sparsam körning (B3T_KV) Reseersättning (B3U_KV) Förmånsbilar (B3V_KV) Tjänstecyklar (B3W_KV) Ruttoptimering (B3X_KV) Samordnade varuleveranser (B3Y_KV) Om ja, erbjuds cyklar, elcyklar, elmopeder eller andra resesätt inom samma pool och i samma bokningssystem? (JA/NEJ) Finns fordonspool där kommunen delar fordon med allmänheten? (JA/NEJ) Svara endast om det finns faktaunderlag från en resvaneundersökning bland kommunens anställda som genomförts de senaste två åren. Ange andelen av pendlings- eller tjänsteresorna som sker med 1) gång eller cykel 2) bil 3) kollektivtrafik 4) övrigt Ange hur långt era anställda färdas i genomsnitt per dag i pendlings- eller tjänsteresor med 1) gång eller cykel 2) bil 3) kollektivtrafik 4) övrigt Har kommunen genomfört systematisk utbildning i sparsam körning det senaste året, eller ett genomfört ett uppföljningsprogram? (JA/NEJ) Är det möjligt att få reseersättning då privat bil använts i tjänsten? (JA/NEJ) Erbjuds förmånsbilar till några anställda i kommun eller kommunala bolag? Erbjuder kommunen förmånscyklar eller tjänstecyklar som också kan användas privat? Har kommunen genomfört systematisk ruttoptimering i någon av sina verksamheter, t ex hemtjänsten? Används samlastning på ett systematiskt sätt vid varuleveranser till några kommunala verksamheter? Enkätfrågor till kommunen