Kvalitetsdokument 2014, Kevingeskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Kevingeskolan (läå 2013/2014)

1 Kevingeskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 Ett av våra prioriterade utvecklingsområden har varit att ytterligare öka elevernas delaktighet och inflytande. Vi har arbetat aktivt under året med att förtydliga för eleverna att de har möjlighet att påverka både vad och hur vi arbetar med olika områden. Lärarna har varit tydliga i sina planeringar så eleverna har förstått vad det förväntas av dem och vad lärarna kommer att grunda sina bedömningar på. Alla har haft möjlighet att lämna sina synpunkter på maten genom den enkät som matpersonalen genomförde. Eleverna ansåg att toalett- och duschstädningen inte var tillräcklig och vi har därför haft extra städning av toaletterna på dagtid och omklädningsrum med duschar storstädades. Vi har nu bytt städföretag och hoppas att det ska bli bättre städat. IKT som verktyg för lärande och kommunikation har varit ett prioriterat område och vi tillsatte en IT-pedagogtjänst på 20%. Han har arbetat både med elevernas och personalens utveckling. Våra mellanstadieelever arbetar nu i Google och har edukonton. All personal har genomfört den utbildning som kommunen anordnat centralt. Vi har lämnat First class som plattform för den interna kommunikationen och använder bara Google. Under året har vi arbetat med att synliggöra det systematiska kvalitetsarbetet och all personal har varit delaktig i utvärderingen. Vi har arbetat i olika grupper med analys av resultaten och tagit fram nya prioriterade utvecklingsområden. Vi har utarbetat ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Utvecklingsgruppen har bestått av två lärare, en fritidspedagog samt rektorerna. Arbetet har fokuserats på strategifrågor som elevinflytande, sociogram, hemsida som vårt ansikte utåt samt utveckling av fritidshemmet. Arbetsmiljön fick ett lågt resultat på medarbetarenkäten och vi har utvecklat ett årshjul för att säkerställa att alla utvärderingar, skyddsronder, besiktningar mm genomförs. Vi har fått två ytterligare medarbetare som skyddsombud. Vår fysiska arbetsmiljö har fått väldigt lågt resultat och vi ser fram mot den planerade ombyggnationen. Vi kommer fortsätta att träna eleverna i ett reflekterande förhållningssätt runt sin utbildning och utveckling. Vi ska förstärka elevrådets och klassrådets möjlighet till inflytande genom fler frågor att tycka till om. Eleverna ska också vara delaktiga i utvärdering och revidering av Likabehandlingsplanen. De elevledda utvecklingssamtalen kommer vi att fortsätta med. Våra prioriterade utvecklingsområden blir: Läsning - Flera projekt startas bl.a. Läskula för åk 3 och 5 i samverkan med biblioteket och en studiecirkel för lärare under pedagogiska forum. Vi kommer att delvis använda materialet "En läsande klass". Vi ska försöka få en föreläsare till skolan som kan inspirera oss vidare. Kollegialt lärande - Våra förstelärare kommer att fokusera på att vi ska hjälpa, Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 2(9)

leda och inspirera varandra. Vi ska dela med oss av goda exempel t.ex. genom work shops och olika modeller för handledning. En tillgänglig skola för alla - Vi har flera elever med funktionsnedsättning både fysiska och neurologiska som alla ska vara integrerade i klasserna. Vi ska använda oss av SPSMs material både för självskattning och utveckling. Vissa klasser använder DATE som är ett läromedel. Vårt värdegrundsarbete kommer också att bidra till utvecklingsområdet. Elevhälsoteamet ska förtydliga våra elevstödsprocesser vilket ska leda till att lärarna ska känna sig trygga med att eleverna får det stöd de har behov av. IKT som kommunikations- och lärandeverktyg - vi kommer att utveckla vårt arbete med Google och användningen av digitala hjälpmedel för elever i behov av stöd. Vi måste utöka antalet enheter så fler kan använda dem samtidigt. 1.1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Våra elever har mycket goda resultat både på nationella proven och i betygen. Våra matematiksatsningar gör att 83 % av eleverna har betyg C eller högre i matematik. Personalen genomförde en studiecirkel i matematik för ett par år sedan vilket ledde till ett ökat matematiska tänkande hos eleverna. Eleverna har höga betyg i åk 6 och vi ser att skolans arbetssätt med ämneslärare påverkar positivt. Våra lärare är mycket engagerade och visar att vårt mål är att alla ska lyckas. Alla betyg utom ett är godkänt. Vi når också goda resultat i vårt trygghetsarbete. Vårt förebyggande arbete med värdegrundsfrågor ger bra resultat på trivselenkäten. Eleverna har i trivselenkäten sagt att personalen har ett bra förhållningssätt gentemot eleverna och 95 % skriver att de trivs på skolan. På våra pedagogiska träffar ska vi diskutera kunskapskraven och utifrån de olika förmågorna som ska bedömas kommer vi att samplanera för temaområden. Vi fortsätter med diagnosarbetet och genom det får vi information om vilka elever som är i behov av stöd. Arbetet med värdegrundsfrågor är ständigt pågående. Vi kommer att arbeta vidare med skolans vision och Kevingeandan under läsåret. Vi startar upp arbetet på vår gemensamma planeringsdag i augusti. 1.1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Under året har vi utarbetat ett årshjul där vi fört in de olika mätinstrument som vi använder i vårt systematiska kvalitetsarbete. Qualis har genomfört en extra granskning och vi är nu certifierade. De kommungemensamma kundenkäterna samt medarbetarenkäten genomförs och resultatet tillsammans med en analys används i vårt utvecklingsarbete. Elevernas resultat på nationella prov och läsdiagnoser ger oss information om hur varje elev ligger till. Vi har haft diskussioner kring bedömning för att säkerställa att vi har en så likvärdig bedömning som möjligt. Vi har deltagit i kommunens gemensamma rättningstillfällen Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 3(9)

av nationella prov. Arbetslagen utvärderar sina egna utvecklingsområden och varje lärare utvärderar sitt eget arbete i klassrummet. Fritidshemmen har också utvärderat sitt arbete. Eleverna utvärderar sina arbetsinsatser efter varje arbetsområde och inför utvecklingssamtalen. Vi har träffat föräldrarna i förskoleklass och fått hjälp att analysera resultatet. De visar ett allmänt missnöje med lokaler och antalet elever i grupperna. De saknade en inskolningstid och information kring elevernas utveckling. Till kommande läsår erbjuder vi inskolning och vi kommer att lägga in fler utvecklingssamtal under hösten. Det blir färre elever i lokalerna och vi rustar med lite nya möbler. Vi kommer att fortsätta vårt utvecklingsarbete med hjälp av Qualisverktyget tillsammans med Tillgänglig skola. Diskussioner kring kunskapskraven och vilka förmågor som kan integreras i olika ämnen ska leda till en ökad samsyn kring bedömning. Vi ska se över vår kommunikationscykel med föräldrarna för att de ska känna sig mer trygga med att de får den information som de önskar kring skolans verksamhet och elevens utveckling. En av våra förstelärare kommer att arbeta med frågan. Våra fokusområden blir läsning, kollegialt lärande samt "att göra utbildningen tillgänglig för alla". Vi kommer också att arbeta med värdegrundsfrågor genom ett visionsarbete och vår Kevingeanda. 1.2 Resultatrapportering och analys 1.2.1 Alla elever skall nå minst godkända i alla ämnen 1.2.1.1 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Nationella prov, andel elever som klarat kravnivån i alla delprov lå 2013/2014 lå 2012/2013 Svenska åk 3 53/58 54/58 Matematik åk 3 53/58 53/58 Svenska åk 6 52/52 41/43 Matematik åk 6 52/52 42/43 Engelska åk 6 51/52 43/43 SO ämnen åk 6 52/52 43/43 NO ämnen åk 6 52/52 43/43 Alla lärare kommer att få ta del av analysen. Våra förväntningar är att alla elever ska klara alla delprov. Eleverna har fått återkoppling av resultaten på sina utvecklingssamtal och förslag på utvecklingsområden i sina skriftliga omdömen. Vi arbetar med olika stödåtgärder i form av anpassad undervisning, specialpedagogstöd och kompensatoriska hjälpmedel. Några av klasserna har också resursassistenter. Arbetet kommer att fortsätta och vi ska sätta in tidiga resurser när vi ser vilka elever som är i behov av stöd. Vi utvärderar, analyserar och tar fram utvecklingsområden när vi gör olika diagnoser. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 4(9)

Det är viktigt att all personal känner till elevstödsprocessen och att de informerar elevhälsan när det finns oro kring elever i behov av stöd. 1.2.1.2 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Våra elever har ett matematiskt tänkande. Alla klarade nationella proven och har också klarat godkänd nivå i betyget. 85 % av föräldrarna i åk 2 svarar att de tycker att lärarna arbetar aktivt med att utveckla deras barns matematiska tänkande. Motsvarande siffra för föräldrar i åk 5 är 94 %. Genom studiecirkeln "att förstå och använda tal" och matematiklyftet har undervisningen förändrats och vi arbetar t.ex. mer laborativt. Vi arbetar också mer med grundläggande färdigheter på lågstadiet. Vi har fått en samsyn kring matematiken och överlämningen mellan stadierna har förbättrats. Vi genomför fler diagnoser och anpassar undervisningen efter elevernas nivå. 1.2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga Nationella provet i svenska innehåller tre delprov som mäter läsförmågan i åk 3. Vi har ett mycket gott resultat och alla elever får godkänt både i åk 3 och 6. På delprovet i åk 6 har 75% betyget A eller B. När vi genomförde DLS diagnos i oktober för åk 4 och 5 visade det sig att läshastigheten gått ned lite. De läser lite långsammare men med mycket god läsförståelse. Föräldrarna till elever i åk 2 (95%) och åk 5 (97%) anser att lärarna stimulerar deras barns läsförmåga. Vi har uppmuntrat till bokprat hemma vid högläsning och vi har lärarledd läsning vilket ger eleverna verktygen för att hitta sina lässtrategier. Vi har haft ett mycket bra samarbete med bibliotekarien som både gett lärarna bokinformation och stimulerat eleverna till boklån. Läraren i svenska och specialpedagogen har tillsammans gått igenom resultaten för grupperna och för de enskilda eleverna och utifrån detta planerat för den fortsatta undervisningen. Till hösten kommer vi att arbeta med gruppläsningsprojekt och vi har läsning som ett prioriterat utvecklingsområde. 1.2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv de kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor som ni har sett I svenska för åk 3 kan vi se att alla flickor klarat alla delprov och de som inte har lyckats är pojkar. I åk 6 kan vi inte se någon skillnad mellan pojkar och flickor. I årets resultat av läsdiagnoserna får flickorna lite högre resultat medan pojkarna ligger runt medel. Flickorna har också lite högre betyg i bild. Lärarna i åk 1 har sett en skillnad i finmotoriken mellan pojkar och flickor. Vi startar ett läsprojekt för åk 3 och 5 i samverkan med biblioteket. Eleverna ska få läsa böcker på ipads vilket gör att det blir lättare att hjälpa eleverna att välja böcker efter deras läsförmåga. Detta underlättar för de lässvaga, ingen ser om det är en "tunn, lätt" bok de läser och det går bl.a. att förstora texten och få den uppläst. Vi tror också att det kommer att gynna pojkars läsning. Undervisningen i läsning ska ske på ett strukturerat sätt och många samtal om litteraturen stimulerar intresset och hjälper eleverna vidare. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 5(9)

Vi ska ta in elevernas önskemål när vi köper in böcker till biblioteket. 1.3 Övriga frågor 1.3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 1.3.1.1 Andelen elever som tycker det råder arbetsro på lektionerna ska öka Personalen anser att det råder bra arbetsro eller studiero på lektionerna. Vissa lektioner ska innebära att man för en dialog med kamrater och då blir det "pratigt" i klassrummet. Vi har inga små grupprum eller möjlighet för eleverna att dela upp sig i mindre grupper vilket också leder till att det uppstår prat som kan uppfattas som störande. Elevernas positiva svar i kundenkäten har ökat från 65% till 72% medan föräldrarnas positiva svar har sjunkit från 79% till 69%. Föräldrarnas resultat i åk 2 har sjunkit från 84% till 73%. 1.3.1.2 Alla elever känner sig trygga Resultatet på enkäten visar att eleverna till stor del känner sig trygga i skolan. 87% av eleverna i åk 5 svarar positivt och för föräldrarna är motsvarande siffra 97%. I åk 2 anser 95% av föräldrarna att deras barn är trygga i skolan. I förskoleklassen svarar 86 % av föräldrarna att deras barn är trygga. Resultatet i förskoleklass kan vara att vi inte hade tydliga rutiner på att möta upp de nyblivna förskoleklassbarnen som började innan skolstart. Vi hade heller ingen inskolning till fritidshemmet under ht 13 detta kan också bidragit till en oklarhet som kändes otrygg. Förskoleklassen var också drabbad av hög personalfrånvaro i uppstarten av terminen. Under läsåret har vi haft väldigt trånga lokaler och speciellt i kapprummet där många barn ska passera på kort tid. Till höstterminen 2014 kommer vi att organisera inskolning till fritidshemmet samt förstärka med extra personal några veckor i början på terminen. Föräldrarna i årskurs 5 har högre resultat på trygghet än vad eleverna har. Detta kan bero att eleverna inte alltid berättar allt för sina föräldrar och att det kan ligga olika värderingar på ordet trygg. 1.3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Förskolklassens föräldrar hade inte haft något utvecklingssamtal när enkäten besvarades och därför har vi endast 17% positiva svar. Vi har fört diskussion med föräldrarna och vi har lagt om tiderna för samtalen inför nästa år. Under våren har alla elever och föräldrar träffat pedagogerna och man har fått information om elevens utveckling. Föräldrarna i åk 2 (88%) och i åk 5 (83%) är mer positiva till informationen. Vi ser dock att detta är ett utvecklingsområde för oss. Vi ska se över våra samtalstider under året och vi ska vara tydliga vid föräldramötena så föräldrarna vet vad de kan förvänta sig. Vi för diskussioner kring hur vi formulerar våra skriftliga omdömen och hur vi ska använda vår plattform för kommunikation. Vi använder matriserna i Schoolsoft i stor utsträckning. De elevledda utvecklingssamtalen uppfattas positivt av både elever och föräldrar. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 6(9)

1.3.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Beskriv hur verksamheten på fritidshemmet är upplagd för att stimulera elevernas utveckling och lärande Arbetslagen arbetar årskursvis förutom på mellanstadieverksamheten som har inskrivna barn från årskurs 4 till 6, visst samarbete sker över åldersgränserna. Under läsåret har alla fritidshem haft kontinuerliga veckoplaneringar som är kopplade till en grovplanering som görs i början på läsåret. Fritidshemmen F till 3 skriver kontinuerliga veckobrev som läggs ut på schoolsoft så att samtliga föräldrar har tillgång till dessa, veckobreven sätts även upp på varje avdelning. Det man upplever från personalen är att föräldrar inte alltid läser veckobreven. Mellanstadieverksamheten använder sig inte av veckobrev utan har under den senaste tiden försökt med en blogg för att på den vägen nå ut till föräldrarna. Under året har en del fritidshem haft större och mindre projekt så som Talangjakt, Cirkus, Flanosagor, Frukttema mm. Dessa projekt och de mer dagliga aktiviteterna har en direkt koppling till läroplanen när det gäller skapande, lek, dagliga fysiska aktiviteter, normer och värden. De planerade aktiviteterna och de spontana gör att det blir en lärande miljö på fritidshemmet där barnen lär sig samarbeta, kommunicera, planera, träna fin- och grov motorik, språklig förmåga och träna social kompetens. Träningsskolans fritidshem Atlanten har en kontinuerlig veckoplanering med utflyktsdag, utevistelse, motorikövningar, aktiviteter och skapande verksamhet tillsammans med barn från våra andra fritidshem. De flesta aktiviteter har dokumenterats på avdelningarna samt redovisats genom utställningar och uppträdande. Resultatet från kundenkäten i åk 2 visar att vi behöver bli ännu bättre på att informera om vad vi gör i fritidshemsverksamheten samt arbeta vidare på hur vi ska få eleverna att känna mer delaktighet och att de kan påverka verksamheten. Det som är glädjande är att resultat på mellanstadieverksamheten har ökat markant när det gäller trivsel och information om målen som styr verksamheten. Den egna uppfattningen är att verksamheten är bra och att personalen är engagerade med vilja att utveckla verksamheten. Samarbetet med föräldrar fungerar bra men vi behöver vara mer tydliga på vad vi gör och varför. - Vi ska fortsätta arbetet med att skriva tydliga planeringar där aktivitet, syfte och genomförande tydligt ska framgå utifrån fritidshemments uppdrag samt vilka förmågor som tränas i aktiviteten. - Vi ska ta fram en gemensam arbetsplan för alla fritidshem på skolan. - Vi ska bli ännu bättre på att synliggöra fritidshemmen genom att dokumentera på avdelningarna och vara tydliga på vad vi gör. - Vi ska fortsätta att fördjupa samarbetet mellan avdelningarna för att utnyttja allas kompetenser och resurser. - Vi ska förtydliga för eleverna när de är delaktiga i verksamheten. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 7(9)

- Vi ska fortsätta utveckla integrationen mellan Atlanten och övriga fritidshem på skolan. 1.3.3 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Våra lärare i förskolklass har besökt alla förskolor för att få en så effektiv överlämning som möjligt. Förskolan har uppmanat föräldrarna att ta kontakt med oss för att själva göra en överlämning när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen genomför diagnoser på förskoleklasseleverna så att vi har information om eventuellt extra stöd när de börjar åk1. Idrottslärare ser på motoriken tillsammans med lärarna. Lärarna i förskoleklass deltar i våra pedagogiska forum och är med i diskussionerna kring kunskapskraven. Det medför att lärarna i åk1 känner till vad förskolklassen arbetat med. Under de första dagarna på terminen sker en överlämning på individnivå mellan förskoleklass och åk1. Vi kommer att utöka samarbetet med förskolan genom pedagogträffar. Vi träffas två gånger per termin och syftet är att vi ska medvetandegöra varandras arbete så skolan tar emot eleverna på deras nivå. Träffarna leds av förskolechef och planeras tillsammans med rektorer och övriga förskolechefer i området. Vi förväntar oss att vi ska få en tydlig bild av de barn som börjar hos oss och att de ska känna den glädje och spänning som det innebär att börja skolan. 1.3.4 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för alla elever Vi har använt oss av SPSM s material för att göra en kartläggning av nuläget. Eftersom materialet är stort så delade vi upp materialet och personalgrupperna fick svara på olika delar. Det finns en samsyn kring våra utvecklingsområden men vi har inte lyft fram vilka delar vi ska prioritera. Många frågor får lågt resultat p.g.a. våra lokaler. Vi saknar grupprum som ger möjlighet att anpassa gruppstorlek och sammansättningar efter elevernas behov och lärsituation. Vi arbetar för att integrera alla elever oavsett svårighet. De elever som är i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver i form av anpassad undervisning, specialpedagogstöd, kompletterande hjälpmedel, resursperson m.m. Vår förberedelseklass finns för kommunens nyanlända elever och de integreras succesivt i de vanliga klasserna. Vi kommer att utveckla arbetet med att eleverna integreras från de olika verksamheterna genom t.ex. sångsamlingar och att träningsskolans elever besöker andra klasser. Vi ska fortsätta vårt arbete med att integrera elever med särskilda behov. Vi ska se över kompetensutvecklingsbehovet hos våra pedagoger och ta fram handlingsplaner för hur vi kan anpassa undervisningen. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 8(9)

Vi önskar att vi skulle kunna köpa in flera olika IT-.verktyg för att utveckla verksamheten och samtidigt möjliggöra för fler elever att använda kompletterande hjälpmedel. 1.3.5 Personal 1.3.5.1 Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Alla lärare har en pedagogisk utbildning men alla har inte lärarlegitimation. 15 % av lärarna väntar på sin legitimation. Några har inte sökt då de har kompletterat med ytterligare ämne och vill ha med det när de söker. En lärare har inte fått sin utbildning godkänd och är inte behörig att undervisa i den årskurs hon vikarierar i. Det sker ständiga förändringar och rekryteringsbehovet skiftar. I år rekryterar vi främst till fritidshemmet och vi ser att det är svårt att få fritidspedagoger. Vi kommer att ha behov av att rekrytera specialpedagoger inom ett par år. Vi har fyra förstelärare till hösten som bl.a. ska fokusera på NO, kollegialt lärande, ITutveckling samt kommunikation/information till föräldrar. Vi har åtta lärare och två fritidspedagoger som är VFU-handledare. Utifrån våra utvecklingsområden lägger vi upp en kompetensutvecklingsplan på skoloch individnivå. Under medarbetarsamtalen diskuterar vi kommande behov av kompetensutveckling. I förskolklassen har vi redan vidtagit åtgärder i form av föräldramöte med skolledning och personal samt samtal med alla elever och deras föräldrar. Vi kommer att förändra rutinerna för inskolning, samtalstillfällen och vi förändrar våra öppningsrutiner utifrån föräldrarnas synpunkter. Vi fördelar våra elever i tre grupper vilket gör att det blir färre elever i de trånga lokalerna. Vi känner en stark oro för att våra lärare kommer att söka andra arbeten när löneläget i våra grannkommuner kommer att förändras. Vi ser att grannkommunerna använder lön som verktyg för att locka duktiga lärare i rekryteringssyfte. Vi kommer att gå in i en tilloch ombyggnation vilket innebär en ökad arbetsbelastning för många och det i samband med löneläget skapar vår oro för att personalomsättningen ökar. Vi önskar då att vi har en möjlighet till god löneutveckling för att få behålla vår personal. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 9(9)