2222222222222222222222 Ettårsplan - med nämndernas åtaganden
Innehållsförteckning Sida Majoritetens budgetskrivelse 3 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 8 Resultaträkning 26 Skatteintäkter 26 Driftsammandrag 27 justeringar 28 Investeringssammandrag 29 Gemensamma poster 30 Finansiella poster 31 Investeringsplan 32 Beskrivning av Botkyrka kommuns styrsystem 36 Flerårsplanens mål 38 Nämndernas åtaganden Kommunstyrelsen 47 Samhällsbyggnadsnämnden 57 Tekniska nämnden 69 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 83 Kultur- och fritidsnämnden 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 107 Utbildningsnämnden 120 Socialnämnden 145 Vård- och omsorgsnämnden 157 Kommunens revisorer 170 2
Framtidens jobb i Botkyrka Att ha ett arbete och en inkomst betyder verklig frihet för människor. Vi har kommit en bit på vägen för allas rätt till jobb och utbildning. Med en målinriktad rödgrön politik har utvecklingen gått åt rätt håll snabbare än förväntat, vilket betyder att fler Botkyrkabor är i arbete eller utbildning. Det ger frihet för den enskilda människan, men också bättre ekonomiska förutsättningar för kommunen att satsa på kvaliteten i skolan och i omsorgen. I ettårsplan, som omsluter drygt 4 miljarder kronor, har vi ett fortsatt fokus på arbete och utbildning för att förbättra sysselsättningen ytterligare. Vi säkerställer att vårt ungdomspaket, som garanterar alla ungdomar i Botkyrka mellan 18 och 25 år arbete, utbildning eller praktik, genomförs. Det gör kommunen tillsammans med det lokala näringslivet, de kooperativa- och sociala företagen och den ideella sektorn, genom att tillhandahålla ungdomsanställningar, praktikplatser och traineeplatser. Kommunen ökar ambitionen och anslår två miljoner kronor ytterligare för att kunna erbjuda över 1000 sommarjobb till Botkyrkas ungdomar under. Lågkonjunkturen har inneburit att kostnader och behov vuxit snabbare än inkomsterna. Det har i sin tur krävt att kommunen effektiviserar verksamheten ytterligare. För att säkra en långsiktig hållbar ekonomi i Botkyrka behövs ytterligare effektiviseringar under de kommande åren. Samtidigt är vi väl medvetna om att det i många verksamheter skulle behövas mer personal för att höja kvaliteten och förbättra arbetsmiljön. När vi nu ser ett tillfälligt ökat ekonomiskt utrymme under kommer vi att använda det i våra mest personalintensiva verksamheter. Jämfört med flerårsplanens ram för tilldelas Utbildningsnämnden 19 miljoner kronor extra och vård- och omsorgsnämnden sju miljoner kronor extra för att ge bättre förutsättningar att upprätthålla personaltätheten i förskolan, i skolan, på fritidshemmen, i hemtjänsten och på kommunens äldreboenden. Den politiska majoriteten understryker i ettårsplan vår politiska vilja att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för medarbetarna i Botkyrka. Vi förtydligar detta genom att skriva in åtaganden om rätten till heltid i våra personalintensiva nämnder. 3
Alla barns rätt till heltid i förskolan är en reform för barnens skull. Förskolans pedagogiska verksamhet förstärker barnens inlärningsförmåga och kunskapsutveckling och ger barnen bättre verktyg att sedan uppnå skolans kunskapsmål. Men genom att införa heltid i förskolan för alla 1-5 åringar, även till barn med föräldralediga och arbetssökande föräldrar, samt att vi inför Nattis, så skapar vi även en större efterfrågan för medarbetare inom förskolan. Samtidigt som reformerna möjliggör för arbetssökande att få tid att söka nytt arbete och för ensamstående som arbetar på obekväm arbetstid att ha kvar sitt jobb och sin försörjning. Det är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom det är många kvinnor som arbetar inom vård och omsorg och där delar av arbetet utförs under obekväm arbetstid. Botkyrka kommun ska vara en attraktiv arbetsplats och det är av största vikt att vi anstränger oss för att kunna rekrytera och bibehålla kompetenta och erfarna medarbetare, inte minst inom den sociala omsorgen. Botkyrka kommun kommer att bilda en kompetensutvecklingsfond som är ett komplement till verksamheternas ordinarie kompetensutveckling för medarbetarna. Fonden är en möjlighet att förstärka våra medarbetares kunskaps- och kompetensnivå, inte minst för medarbetare inom vård och omsorg. Vägen till arbete börjar redan i skolan. Vi satsar därför på att modernisera skolan genom att modernisera undervisningen och verktygen. Mediekompetens är dessutom utifrån såväl ett jobbperspektiv som ett demokratiperspektiv en väsentlig kunskap och måste bli en naturlig del i skolarbetet. I Sverige har trenden också varit att pojkar har svårare att än flickor att uppnå kunskapsmålen i skolan. I skolor där elever fått en personlig dator har denna negativa trend brutits. Mot den bakgrunden kommer vi att erbjuda alla elever i årskurs 7-9 en egen personlig dator som ska användas strategiskt i olika skolämnen. Satsningen ligger i linje med en till en konceptet som bygger på medarbetarnas fortbildning likaväl som elevernas mediekompetensutbildning. Botkyrka har ett företagsvänligt läge och är porten till Stockholm med närheten till kompetens- och scienceklustret i Flemingsberg med innovationspark, KI och Södertörns högskola.. Vi vill att fler företag ska uppmärksamma Botkyrkas unika och optimala läge för näringslivsverksamhet. Vi vill stimulera Botkyrkabor att starta företag, få befintliga företag att expandera sin verksamhet och övertyga fler företag att etablera sig och investera i Botkyrka. Familjen Lindgren AB och Familjeparken är ett exempel på en betydelsefull företagsetablering som vi hoppas att Botkyrka får fler av. Därför är det strategiska arbetet kring arbetsmarknads, näringslivs- och planeringsfrågor viktigt för att skapa fler arbetsplatser i Botkyrka. Ett arbete som arbetsmarknadens parter måste involveras i. Som en del av att uppnå vår vision om ett hållbart Botkyrka ska arbetet med att förverkliga utvecklingsprogram för Alby och Tullinge fortsätta under. Botkyrka är en växande kommun i en expansiv storstadsregion. Vi vill ge fler människor möjlighet att bo och leva i vår kommun. Det kräver att vi 4
investerar för att möta nya behov av utbildning, omsorg och annan kommunal verksamhet. Det kräver i sin tur en stark och uthållig kommunal ekonomi som kan bära nödvändiga investeringskostnader. Genom att finansiera en betydande del av investeringarna via resultatet kommunens överskott kan vi begränsa framtida räntekostnader och istället lägga pengarna på verksamheterna. Ett tillfälligt ökat ekonomiskt utrymme, som det vi ser under, ger oss möjlighet att begränsa upplåningsbehovet under året. Därmed skapas ett större utrymme för verksamheterna i kommande budgetar. Vår ambition är att bibehålla den nuvarande skattesatsen. Kvalitet i välfärden i Botkyrka Kvalitet i välfärden är avgörande. Det kräver att vi har tillräckligt med personal i våra verksamheter och att personalen har rätt utbildning och kompetens. Men det handlar också om Botkyrkabornas möjlighet till inflytande och delaktighet. Detta är inte minst viktigt inom äldreomsorgen där vi vill att Botkyrkaborna ska ha möjlighet att påverka innehållet i sin omsorg i större utsträckning. Det finns behov av fler äldreboendeplatser och under investerar vi 16, 8 miljoner kronor för ytterligare 30 platser. Även boenden inom den sociala omsorgen är betydelsefulla och vi investerar sju miljoner kronor för ett boende vid Lindhov för personer med psykiska funktionsnedsättningar. kommer vi att permanenta socialnämnden och barn- och ungdomsnämndens gemensamma projekt kraftsamling som syftar till att med olika insatser hjälpa barn och ungdomar som har stor frånvaro från skolan. En viktig aspekt av kvaliteten i välfärden är bemötandet. Botkyrkaborna har rätt att förvänta sig ett positivt bemötande från kommunens representanter och anställda i alla sammanhang. Botkyrkas arbete för att bekämpa diskriminering fortsätter och hela kommunorganisationen arbetar utifrån vår interkulturella strategi när det gäller bemötande, information och rekrytering av medarbetare. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma HBT-personers villkor och säkerställa att alla människor får likvärdig service och bemötande i Botkyrka. Kvalitet i välfärden handlar också om att ha ett aktivt folkhälsoarbete där vi ger möjlighet för Botkyrkaborna att göra hälsofrämjande val i vardagen. Spontanidrottsplatser, cykelvägar och mötesplatser för seniorer är några verksamheter som bidrar till detta. Botkyrka ska även fortsättningsvis ha folkhälsosamordnare som utvecklar folkhälsoarbetet i Botkyrka. Gröna livsmiljöer i Botkyrka Vi vill uppnå ett grönare Botkyrka. Under ökar vi det periodiska underhållet av kommunens byggnader och lokaler med ca 17 miljoner kronor. Det skapar utrymme för ett planerat underhåll på ca 100kr/kvm och år, vilket är den önskvärda nivån och det möjliggör viktiga energieffektiviseringar av kommunens fastigheter. Vi tidigarelägger utbyggnaden av kommunens fastighetsnät, vilket ger tillgång till Botkyrkas stadsnät och förenklar, förbättrar och effektiviserar verksamheternas IT- 5
kommunikation. Arbetet med fler gång- och cykelvägar fortsätter och under kommer sträckan mellan Tumba och Tullinge påbörjas. Ambitionsnivån gällande parkskötsel ökas med ytterligare en miljon kronor jämfört med flerårsplanen. I samverkan mellan samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden investeras 8 miljoner koronor för att förnya Tunaparken i Tumba. Botkyrka blev en Fair-trade City under och de åtaganden som följer med den certifieringen ska uppnås även. Botkyrka har uppmärksammats för ambitiösa klimatmål. För att uppfylla målen och upprätthålla ambitionerna avsätter vi medel för fortsättning av tjänsten som klimatsamordnare. Det är viktigt att vi samtidigt som vi jobbar med klimat- och miljöfrågan i våra egna kommunala verksamheter också tar ett bredare grepp. Det gäller att få med kommunmedborgarna, organisationslivet och framför allt näringslivet. Det pågår exempelvis ett förtjänstfullt jobb med klimatsmarta familjer men samtidigt behövs det tas ytterligare och mer kraftfulla initiativ. Mot den bakgrunden har vi för avsikt att under, i ett första steg inom ramen för ett brett sammansatt klimatråd, inleda diskussioner med näringslivet för få dem att utifrån sina egna förutsättningar bidra till mindre negativ klimatpåverkan. Det handlar om deras egen interna verksamhet som till exempel energieffektivisering av produktionsprocesser och lokaler, stimulera att anställa tar sig till och från jobbet klimatsmart m.m. Men det handlar också om att våga ställa om till framställning av klimatkloka produkter och tjänster. Vi rödgröna anser att ett sådant initiativ också är ett sätt att främja företagande och tillkomsten av nya jobb. Kultur och kreativa näringar ger kraft i Botkyrka Kreativa näringar ger kraft till Botkyrka och de fungerar också som stimulans för näringslivsutvecklingen i Botkyrka. Ett exempel är filmsamordnaren som har till uppgift att förverkliga Botkyrkas filmstrategi som gagnar såväl metodutveckling i våra utbildningar som näringslivsutvecklingen. Vi investerar i att etablera en konstnärlig verksamhet i Hangaren som syftar till att utveckla mötesplats för Botkyrkaborna, olika kulturella uttryck och olika kreativa näringar. Detta kan ske i form av en festival eller annan programverksamhet. Andra viktiga mötesplatser som planeras är kulturhuset i Tullinge och Botkyrkaparken där en grön Familjepark är en central del. Familjeparken kommer att erbjuda nöje, rekreation och arbetstillfällen för Botkyrkaborna. Fritid är lika viktigt som arbete och bereder en ovärderlig nytta och livskvalitet för varje människa. I Botkyrka ska finnas bra förutsättningar för en meningsfull fritid, för barn, för ungdomar och för äldre. I Ettårsplanen investerar vi i meningsfull fritid genom att säkerställa underhåll av våra motionsleder och inventarierna i våra hallar, möjliggöra för Folkets hus i Tumba att utveckla sina filmvisningar och ge fortsatt stöd till Tumba Bruks 6
museum. Under kommer vi att investera 350 000 kronor på Samba fotboll för flickor och pojkar i Fittja. Det är en spontanfotboll där ungdomar mellan 13-17 år träffas en helgkväll i veckan för att spela fotboll på Fittjas nya konstgräsplan. Arbetet med en ny fritidsgård i Alby fortsätter under. Lida är ett av kommunens käraste friluftsområden och för att förbättra tillgängligheten för besökare till Lida investerar vi tre miljoner kronor i vägförbättringar. Studieförbunden genomför ett viktigt kultur, demokrati, utvecklings- och bildningsarbete. Det lokala demokratiarbetet består i att skapa arenor för samtal och debatt om dagsaktuella samhällsfrågor. I tider när vi kan känna av strömningar av intolerans och främlingskap människor emellan har studieförbunden med sin verksamhet en viktig roll att spela. Stödet till studieförbunden kommer att vara oförändrat. Katarina Berggren Bosse Olsson Mats Einarsson Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet 7
Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen Inledning De senaste årens ekonomiska turbulens har haft en stor påverkan på kommunens planeringsförutsättningar. När vi nu lägger fast de ekonomiska ramarna för kan vi konstatera att den ekonomiska nedgången inte blev så kraftig som de flesta befarade. Men samtidigt fick vi ett ordenligt hack i utvecklingskurvan för kommunernas skatteintäkter och vi tror att det blir några år med långsam ökning av skatteintäkterna. Kommunerna har haft några tuffa år men de ekonomiska resultaten för kommer att bli rekordhöga. Detta har flera förklaringar, den viktigaste är att kommunerna var snabba att anpassa sig till de förutsättningar som fanns i de ekonomiska prognoserna. Dessutom tillförde staten extra bidrag till kommunerna i ett mycket sent skede och det fick därför liten effekt i ökad konsumtion. I efterhand har det visat sig att prognoserna för skatteintäkterna som låg till grund för års budgetarbete var alltför pessimistiska. Förbättringen av skatteintäkterna som kommunerna fått har inte någon större utsträckning använts för utökad verksamhet utan har i stället bidragit till en förbättring av resultaten. För vår egen del var detta mycket välkommet då detta har hjälpt till att hålla nere kommunens upplåning. I förhållande till den flerårsplan som kommunen fastställde i våras kan vi nu räkna med högre skatteintäkter även för. Sedan flerårsplanen fastställdes i juni har vi fått två nya prognoser för kommunernas skatteunderlag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som båda innebär förbättringar i förhållande till tidigare prognos. Utöver förbättringar av skatteunderlaget har en ökad befolkning och ett bättre utfall i kostnadsutjämningssystemen bidragit till de ökade skatteintäkterna. Vi kan därför konstatera att de ekonomiska förutsättningarna på kort sikt ser relativt bra ut men att de närmaste årens svaga ekonomiska utveckling kommer att kräva en relativt stor återhållsamhet. De farhågor vi hade i våras om att resultatet för skulle hamna på en alltför låg nivå kan vi nu avfärda. I stället har vi nu goda förutsättningar för att etablera en resultatnivå som i större utsträckning kan matcha den höga investeringsnivå som lades fast i flerårsbudgeten. Fortsatt osäkerhet om den globala ekonomiska utvecklingen Som en konsekvens av den ekonomiska turbulensen som startade skapades en stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen och den globala tillväxten utvecklades negativt. Den normalt stora tillväxtmotorn USA hade dessutom problem med en fastighetsbubbla som slog hårt mot den inhemska efterfrågan. För att motverka den svaga ekonomiska utvecklingen satte man in en rad insatser som räntesänkningar och expansiv budgetpolitik. Insatserna har i stort fått avsedd effekt men i många länder skedde detta till priset av kraftigt försämrade statsfinanser. Nu är den stora utmaningen att avveckla dessa insatser och återställa balanserna i de enskilda ländernas ekonomier utan att detta påverkar den återhämtning i den globala ekonomin som nu påbörjats. Här finns olika uppfattningar kring hur detta kommer att lyckas. En del tror att vi kan hamna i en ny lågkonjunktur som en konsekvens av detta medan andra är mer optimistiska och tror att konsekvenserna inte blir så dramatiska. 8
Mitt i detta ser vi också motsättningar kring valutakurser och handelsbalanser mellan de stora industriländerna som kan leda till att den globala tillväxten påverkas negativt. Kronan har stärkts den senaste tiden och det kan dämpa efterfrågan på svenska varor och tjänster. Allt detta ger sammantaget en ganska osäker bild av hur den ekonomiska utvecklingen ser ut för. Sveriges var ett av de länder som drabbades extra hårt av den vikande globala efterfrågan hösten. Vår bruttonationalprodukt (BNP) sjönk med hela 5,1 procent i första hand beroende på minskad export och sjunkande investeringar. Vändningen i den svenska ekonomin kom någon gång i mitten av och stöddes främst av att hushållen vågade öka sin konsumtion. Under har återhämtningen av exporten förstärkt tillväxten och vi har nu kunnat se en ökad sysselsättning och en viss nedgång av arbetslösheten. Men minskningen av arbetslösheten är eftersom arbetskraftsutbudet samtidigt ökat genom minskade sjukskrivningar, fler ungdomar som lämnar skolan och fler personer som jobbar efter 65 års ålder. Eftersom den offentliga sektorns skatteintäkter i stor utsträckning är kopplade till antalet sysselsatta, kommer de närmaste åren medföra fortsatt låga ökningar av skatteintäkterna. För kommunerna har de ekonomiska utsikterna för förbättrats av att staten skjutit till medel för att stötta den kommunala sektorn. Men en stor del av dessa pengar faller bort till. Bedömningen i flerårsplanen från i våras kvarstår att vi behöver anpassa kostnadsnivån till låga ökningar av skatteintäkterna om vi ska kunna möta de ökade kostnader som uppstår på grund av befolkningsökningen. Befolkningsökningen ställer krav på utökad service Befolkningsprognoserna pekar på en fortsatt ökning av Botkyrkas befolkning. Vi räknar med att inflyttningen till Stockholmsregionen kommer att fortsätta de närmaste åren, vilket gör att det kommer att finnas en fortsatt hög efterfrågan på bostäder. Flera signaler tyder på att bostadsmarknaden har återhämtat sig relativt fort efter finanskrisen, men det är också många som varnar för att det kan komma nya bakslag i samband med att bostadsräntorna nu stiger. Kommunens befolkningsprognos från i maj beräknade den totala befolkningen vid årsskiftet till 82 150 personer, men redan i mitten av oktober har denna siffra överträffats med drygt hundra personer. Befolkningen ökar i första hand i de norra kommundelarna. De flesta åldersgrupperna ligger över prognoserna utom när det gäller åldersgruppen 7 15 år där prognosen ser ut att vara något för hög. Prognosen för redovisar en fortsatt ökning till cirka 83 000 invånare. Den största befolkningsökningen blir det i Tullinge, medan övriga kommundelar beräknas få en obetydlig ökning eller oförändrad befolkning. Liksom föregående år är det pensionärerna som står för den största procentuella ökningen. Även antalet barn i förskolan ökar, medan barnen i grundskoleåldrarna ligger på ungefär oförändrad nivå. Antalet ungdomar i 9
gymnasieåldrarna har nu nått sin högsta nivå och kommer att minska under. De lägre åldrarna fortsätter öka, framför allt de södra kommundelarna. År 0 5 6 15 16 18 19 64 65 79 80 w Summa -12-31 7 029 10 480 3 699 50 369 8 456 2 118 82 150-12-31 7 090 10 563 3 600 50 760 8 801 2 188 83 002 Förändring % 0,9 0,8 2,7 0,8 4,1 3,3 1,0 och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen redovisa hur man arbetar utifrån principen om god ekonomisk hushållning. Det kräver att kommunen har mål och riktlinjer som ger en god ekonomisk hushållning och man ska i ettårsplanen ange de finansiella mål som har betydelse. I förarbetet till lagen framhålls även att kommunerna ska säkerställa de processer som är viktiga för att verksamheten ska kunna drivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Botkyrka har sedan några år lagt fast en tydlig styrmodell som utgår från kommunens processer för flerårsplan och ettårsplan. Grundtanken är att nämnderna ska visa hur man tänker arbeta för att bidra till de övergripande målen, och resultatet av arbetet följs sedan upp i både delårsrapporten och i kommunens årsredovisning. Det här arbetssättet ska också användas på nästa nivå i relationen mellan nämnd, förvaltningsledning och respektive enhet för att säkerställa att hela organisationen arbetar mot de mål som kommunfullmäktige lagt fast. I en bilaga till ettårsplanen beskrivs styrmodellen mer i detalj. Kommunfullmäktige har i flerårsplanen lagt fast kommunens övergripande mål. Visionen är att Botkyrka ska upplevas som en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i. Med den här utgångspunkten har kommunen formulerat arton mål inom fyra nyckelområden (bilaga 2). De fyra nyckelområdena är medborgaren i centrum unga och äldre i fokus samhälle i utveckling organisation för framtiden. Under kommer vi i arbetet med flerårsplanen se över målstrukturen och indelningen i nyckelområden. Dessa justeringar får genomslag först i ettårsplanen för 2012. I det centrala budgetarbetet har den politiska majoriteten granskat de olika nämndernas mål och åtaganden. Det har resulterat i att man på flera områden formulerat om nämndernas åtaganden eller lagt till helt nya åtaganden. I några fall har även nya mål formulerats. Dessa förändringar har arbetats fram i en dialog med berörda förvaltningar men de flesta nämnderna har inte haft möjlighet att behandla förändringarna (det gäller alla utom samhällsbyggnadsnämnden). Justeringarna har i dessa fall markerats med 10
kursiv stil och det visar vilka krav som den politiska majoriteten ställer på dessa nämnder. Inom nyckelområdena medborgaren i centrum ska samtliga nämnder utom servicenämnden göra egna åtaganden. Inom området organisation för framtiden ska samtliga nämnder bidra till att kommunen når de uppsatta målen. 17 är undantaget, eftersom kommunstyrelsen där ensam ska göra åtaganden. Inom de övriga två nyckelområdena varierar det vilka nämnder som är berörda. I respektive nämndavsnitt framgår vilka mål som berör den aktuella nämnden. Här finns även nämndens åtaganden för det aktuella målet redovisade. Inom vissa nyckelområden har nämnderna även formulerat egna mål som anknyter till det mål som kommunfullmäktige ställt upp. Inom nyckelområdet organisation för framtiden finns målet att det ekonomiska resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna inklusive generella statliga bidrag. Därutöver föreslår vi att följande finansiella mål ska gälla för : Minst 70 procent av investeringarna ska finansieras inom ramen för års budget. Kommunens externa upplåning under ska inte överstiga 1 150 miljoner (exklusive den upplåning som sker för finansieringen av kraftvärmeprojektet eller kommunens upplåning för de kommunala bolagen där kommunen i sin tur ger lån). Utöver det beskrivna arbetssättet genomför kommunen en jämförande utvärdering tillsammans med övriga kommuner på Södertörn. Där jämförs de flesta verksamhetsområden för att vi ska kunna sålla fram effektiva arbetssätt och sprida dem i organisationen. Under de senaste åren har en del av arbetet drivits inom det nationella utvecklingsprojektet om jämförande nyckeltal som genomförs på initiativ av SKL. En plan för hållbar utveckling Kommunen arbetar sedan ett antal år mycket med hållbar utveckling. Vi har konkretiserat vad hållbar utveckling faktiskt innebär för kommunen och formulerat sex utmaningar. Dessa utmaningar pekar på vad som behövs för att kommunens utveckling ska vara hållbar: Botkyrkaborna har jobb. Botkyrkaborna känner sig hemma. Botkyrka har de bästa skolorna. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna. Botkyrkaborna är friska och mår bra. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. Arbetet med utmaningarna är långsiktigt, ett generationsperspektiv på 25 30 år är nödvändigt, och det omsätts i handling genom kommunens flerårsplan och ettårsplan. Nämnder och förvaltningar ansvarar för att driva arbetet med att vrida utvecklingen i en hållbar riktning. 11
Hållbar utveckling i ett områdesperspektiv Botkyrka kommun har under många år arbetat med att successivt anpassa insatser och verksamheter efter kommundelarnas olika förutsättningar. Till exempel har vi arbetat med medborgarkontor, områdesgrupper, områdesutvecklare och dialogforum. Kommunen har nu även påbörjat arbetet med att ta fram långsiktiga utvecklingsprogram för olika stadsdelar. För Alby och Tullinge finns nu utvecklingsprogram antagna av kommunfullmäktige. Under påbörjas arbetet med ett utvecklingsprogram för Fittja. Genom att arbeta med ett områdesperspektiv kan vi omsätta kommunens utmaningar för hållbar utveckling till lokala förutsättningar och behov. Våra stadsdelar ser olika ut och hållbarhetsarbetet behöver fokusera på olika saker vi ska arbeta med rätt saker på rätt plats. I ettårsplanen ska nämnderna redovisa åtaganden som stödjer den utveckling som beskrivits i utvecklingsprogrammen för Alby och Tullinge. Skatteunderlagets utveckling I förslaget till ettårsplan för beräknar vi skatteintäkterna med utgångspunkt från det slutliga skatteunderlaget för års inkomster. Underlaget räknas sedan upp med antaganden för utvecklingen av skatteunderlaget för och, beräkningarna för dessa år är alltså osäker. Samtliga antaganden om skatteunderlagets utveckling bygger på den prognos som SKL tog fram i oktober. Granskningen inkomstdeklarationer för har ännu inte slutförts när budgetförslaget för lämnas till kommunstyrelsen. I oktober var cirka 99 procent av deklarationerna färdiggranskade. För hela landet innebär det preliminära resultatet en ökning av skatteunderlaget med 1,3 procent, vilket är 0,2 procent lägre än det antagande som ligger till grund för våra beräkningar i ettårsplanen. Men det slutliga resultatet brukar ligga något över de preliminära utfallen, varför SKL fortfarande räknar med en ökning på 1,5 procent. Förändringen av Botkyrkas skatteunderlag ligger för närvarande på nästan 1,9 procent, vilket är något högre än utfallet på riksnivå. Det beror på att vi har haft en något större befolkningsökning än riket. Flerårsplanens beräkningar för byggde på SKL:s prognos från i april. I förhållande till prognosen från i våras räknar SKL nu med att skattunderlaget både och kommer att öka mer än vad man då räknade med. Sammantaget gör detta att skatteintäkterna för Botkyrka blir hela 121 miljoner kronor högre än beräkningarna i flerårsplanen. Huvudförklaringen till detta är att skatteintäkterna har blivit bättre än vad vi räknade med hösten. Dessutom har befolkningen ökat och vi har fått ett bättre utfall i kostnadsutjämningssystemet. Regeringen har nu föreslagit att en del av det tillfälliga konjunkturstödet som gavs kommer att finnas kvar även under. Det skulle i så fall ge en intäkt på 18 miljoner kronor, men bara för. Både för 2020 och ligger nu prognosen för ökningen av skatteunderlaget 0,4 procentenheter högre än prognosen från i våras. I höstens budgetproposition lägger regeringen ett förslag om en höjning av 12
grundavdraget för pensionärer som sänker skatteunderlaget för kommunerna med ca 1,4 procent och medför att ökningen för hamnar på 1,6 procent. Detta kompenseras genom att regleringsbidraget tillförs ett belopp som motsvarar den förlorade intäkten. För Botkyrkas del innebar detta ett något bättre utfall då summan beräknas per invånare. Skatteunderlagsprognoser 2012 2012 2012 SKL, oktober 1,5 1,8 3,0/1,6* 3,9 4,4 15,4/14,0* SKL, april 1,5 1,4 2,4 4,0 4,5 14,5 * Exklusive effekten av ökat grundavdrag för pensioner. De preliminära skatteutbetalningarna under grundar sig på de uppräkningsfaktorer som regeringen fastställt i årets budgetproposition. Dessa uppgår till 1,9 respektive 1,1 procent. Sammantaget ligger regeringens antaganden lägre än SKL:s prognos, så om SKL:s prognos stämmer kommer vi att få mellanskillnaden i efterskott 2012 eller 2013. Skattekraftsutveckling i Botkyrka Skatteunderlagsutvecklingen påverkas starkt av befolkningsutvecklingen i kommunen. Genom att vi har en relativt stor ökning av antalet invånare ökar också vårt skatteunderlag snabbare. För att mäta utvecklingen av skatteintäkterna för vår befolkning i förhållande till andra kommuner eller riket brukar man i stället jämföra utvecklingen av skattekraften. Denna beräknas genom att man dividerar skatteunderlaget med antalet invånare. De preliminära beräkningarna av års inkomster visar att Botkyrkas skattekraft ökat med 0,27 procent. Motsvarande siffra för hela landet är till 0,52 procent. Det innebär att de senaste årens negativa utveckling i förhållande till riket fortsätter. Länets skattekraft har utvecklats procentuellt som Botkyrkas. Trots detta ökar skillnaden i kronor per invånare då länets skattekraft ligger väsentligt högre än Botkyrka i utgångsläget. Botkyrkas skattekraft är nu till 88,1 procent genomsnittet för kommunerna i Sverige. Vi räknar med att vi kommer att tappa någon eller några tiondelar ytterligare när det slutliga taxeringsutfallet blir klart. Från kommunledningsförvaltningen vill vi fästa särskild uppmärksamhet på denna negativa utveckling. Detta innebär att Botkyrkas invånare fortsätter att halka efter ekonomiskt, samtidigt som kommunen blir mer beroende av de olika utjämningssystemen. Inkomstutjämning kompenserar låg skattekraft Det statliga inkomstutjämningssystemet kompenserar kommuner med låg egen skattekraft, så att kommunen i stort sett får skatteintäkter som motsvarar den genomsnittliga skattekraften för samtliga kommuner. Däremot beräknas inte kompensationen med den egna skattesatsen 20:13, utan här används i stället 95 procent av medelutdebiteringen justerat för skatteväxlingar i respektive län (19:03). Totalt beräknas kommunen få 795 miljoner kronor från inkomstutjämningssystemet, vilket är nästan 65 miljoner kronor mer än vad vi budgeterade för. 13
Inför 2005 gjordes inkomstutjämningssystemet om. Bland annat bakades tidigare generella och specialriktade statsbidrag in i systemet. Det innebär att samtliga kommuner garanteras 115 procent av medelskattekraften i inkomstutjämningssystemet. Genom att kompensationen beräknas på en lägre skattesats än vad vi har i Botkyrka får vi ca 60 miljoner kronor mindre i intäkter än om vi haft en egen skattekraft som motsvarade länets genomsnittliga skattekraft. Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska se över utjämningssystemet. Man ska bland annat undersöka möjligheterna att öka incitamenten för kommunerna att skapa tillväxt. Avsikten är att utredningen ska lämna sina förslag senast i april, vilket innebär att förändringarna sannolikt kan träda i kraft tidigast under 2013. Vi bedömer att det finns en risk för att man kommer att sänka kompensationsgraden i systemet och låta de kommuner som har en högre skattekraft få behålla en större del av den egna skattekraften. Detta skulle i så fall få en negativ påverkan på Botkyrka, som ju är starkt beroende av detta system. Kraftig förbättring av utfallet i kostnadsutjämningen Den statliga kostnadsutjämningen består av två delar: den ena gäller kostnader för lagen om särskilt stöd till funktionshindrade (LSS), den andra är större och gäller flera verksamhetsområden. Båda delarna finansieras helt och hållet av kommunerna själva, genom att kommuner med låga kostnader får avstå intäkter till kommuner med höga kostnader. När man räknar fram kostnaderna tar man hänsyn till olika faktorer som anses vara viktiga för kommunernas kostnader för dessa verksamheter. Det generella stödet gäller dessa verksamhetsområden: förskola inklusive skolbarnsomsorg grundskola och förskoleklasser gymnasieskola individ- och familjeomsorg äldreomsorg kollektivtrafik Därutöver tar man även hänsyn till andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund, bebyggelsestruktur, lönekostnader samt befolkningsförändringar. Botkyrka får i detta system kompensation i första hand för höga kostnader för förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg samt en stor andel barn med utländsk bakgrund. Däremot får kommunen ett stort avdrag för vår relativt låga andel invånare över 65 år. För räknar vi med att för första gången få ersättning för en snabbt växande befolkning. Det ska kompensera för att skatteintäkterna släpar efter när befolkningen växer snabbt. Den befolkning som flyttar in i kommunen efter den 1 november året före det aktuella budgetåret betalar inte skatt till kommunen förrän nästa år. Botkyrka har tidigare inte nått upp till gränsen för befolkningsökning på 1,2 procent som krävs för att få ersättning i denna del. För ger detta en intäkt på ca 15 miljoner kronor som vi inte räknade med i flerårsplanen från i våras. Totalt ger kostnadsutjämningssystemet Botkyrka en ersättning på 2 397 kronor per invånare, vilket innebär en förbättring med 397 kronor per 14
invånare. Detta är drygt 31 miljoner kronor mer än vad vi budgeterade för. Även denna del av utjämningssystemet kommer att ses över av den tillsatta utredningen. Från LSS-utjämningen får kommunen preliminärt 59,7 miljoner kronor för. Detta är 2 miljoner kronor mindre än. Skatteintäkterna och generella bidrag ökar med 194 miljoner Kommunens skatteintäkter inklusive de generella statsbidragen beräknas nästa år öka med 194 miljoner kronor. Det är 121 miljoner mer än vad vi räknade med i flerårsplanen som lades fram före sommaren. Som vi tidigare redovisat hänger en stor del av förbättringen samman med att skatteintäkterna för blir betydligt högre, nästan 80 miljoner kronor av ökningen mellan och förklaras av att detta. Som vi tidigare redovisat har den snabba befolkningsökningen gett en effekt på 15 miljoner kronor i kostnadsutjämningen. Detta tillsammans med förlängningen av konjunkturstödet ger en engångsintäkt under på 33 miljoner kronor. Detta gör att vi också får en mycket svag ökning av skatteintäkterna mellan och 2012. De beräkningar som vi gjort för 2012 tyder på att skatteintäkterna för detta år endast ökar med ca 70 miljoner kronor samtidigt som vi tror att vi då kommer att få räkna med högre pris- och löneökningar. Enligt flerårsplanen ökar kostnaderna mellan och 2012 med ca 150 miljoner kronor, så det är nödvändigt att ha ett resultat för som ligger över 4 procent av skatteintäkterna om vi ska kunna nå ett resultat på 2,5 procent för 2012 och 2013. Utdebiteringen för föreslås ligga kvar på 20:13. I detta skede Vi har nu ingen information om utdebiteringen till landstinget för eller den obligatoriska begravningsavgiften till församlingarna. Blir det inga förändringar skulle skatten för Botkyrkaborna hamna på följande nivåer: Botkyrka församling Grödinge församling Botkyrka kommun 20:13 20:13 Landstinget 12:10 12:10 Summa 32:23 32:23 Obligatorisk begravningsavgift 0:19 0:14 Summa 32:42 32:37 Begravningsavgiften är obligatorisk och tas ut av Skatteverket. Avgiften fastställs av respektive församling. Pris- och löneökningar Ettårsplanen bygger på att nämnderna kompenseras för löneökningar på ca 1,5 procent i enlighet med de centrala avtal som träffades i våras. Dessa avtal löper i de flesta fall fram till den 30 april 2012 med lite olika konstruktioner. Eventuella kostnader för löneglidning eller andra löneökningar ingår i den angivna nivån. Det blir ingen ytterligare kompensation, utan nämnderna måste själva ta ansvar för eventuellt ökade lönekostnader utöver den uppräkning som ingår i budgetramarna. 15
Den föreslagna kompensationen för prisökningar utgår ifrån antaganden om en inflation på högst 2 procent, för närvarande ligger den under 2 procent och de flesta bedömare tror på en fortsatt låg inflation under. Men det finns en risk att höjda olje- och energipriser kan slå igenom på prisökningarna under. Utökade ramar i förhållande till flerårsplanen Nämnderna får netto drygt 3,8 miljarder kronor till verksamheten. Dessutom har de intäkter på ca 750 miljoner kronor i form av avgifter, interkommunala ersättningar, hyror m.m. Totalt sett uppgår kommunens driftkostnader därmed till drygt 4,5 miljarder. I flerårsplanens beräkningar fanns avsatt 15 miljoner kronor för ökning av försörjningsstödet och 10 miljoner kronor för oförutsedda kostnader. Men eftersom de avsatta pengarna för försörjningsstöd inte kommer att behövas kan vi höja ramarna för nämnderna. Totalt sett innehåller förslaget 78,8 miljoner kronor mer för nämnderna varav 25 miljoner kommer från besparingen vi beskrev ovan. Nettohöjningen av nämndernas kostnader blir därmed 53,8 miljoner i förhållande till beräkningarna i flerårsplanen. I ramhöjningen ingår bl.a. en satsning på 20 miljoner för att upprätthålla personaltätheten inom skolor, förskolor, fritidshem och äldreomsorg samt 16,8 miljoner kronor för att skapa fler boendeplatser inom äldreomsorgen. Dessutom föreslås en höjning av det periodiska underhållet på kommunens fastigheter med 11,3 miljoner kronor. Jämfört med års ettårsplan innehåller förslaget en höjning av verksamhetskostnaderna med 95,7 miljoner kronor. Räknar man även med att ramarna innehåller effektiviseringsbeting på totalt 75 miljoner innebär budgetförslaget att man lagt ut nya kostnader på 183,8 miljoner, det är en höjning med drygt 4,9 procent sedan. I beräkningarna för och 2012 ligger utrymmet för nya kostnader på en väsentligt lägre nivå. I ettårsplanen för gör vi en preliminär beräkning av driftramarna för 2012 som förutsätter effektiviseringar och kostnadsminskningar på 30 miljoner kronor. Ramarna bygger på beräkningarna i flerårsplan och ger preliminärt möjligheter 2012 till volymökningar och ambitionsökningar på cirka 60 miljoner kronor. Till detta kommer pris- och löneökningar med ca 90 miljoner. Resultatet för uppgår till 4,1 procent Ett av flerårsplanens mätbara mål är att resultatet mätt över en mandatperiod ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna. Med hänsyn till de höga investeringsnivåerna anser kommunledningsförvaltningen av vi behöver förbättra resultatet till ca 2,5 procent då upplåningen i annat fall skulle medföra fortsatt kraftigt ökade räntekostnader. Detta skulle i sin tur leda till att utrymmet för annan verksamhet skulle minska och att vi på sikt antingen skulle tvingas till ytterligare kostnadsminskningar eller höjd skatt. Förslaget till ettårsplan för innehåller ett resultat på 157,2 miljoner kronor vilket motsvarar 4,1 procent av skatteintäkterna, det är betydligt högre än de 2,5 procent som vi anser att kommunen bör sträva efter de närmaste åren. Skälet till detta är att vi 2012 och 2013 räknar med en 16
betydligt långsammare ökning av skatteintäkterna. Om vi inte vill göra nya besparingar dessa år måste vi skapa ett resultat som göra att vi kan möta de glapp mellan kostnader och intäkter som då uppstår. Trots detta hamnar resultatet med nuvarande beräkningar på 2,2 procent 2013, och vi kan konstatera att trots höga resultatet kommer investeringarna även detta år medföra en viss ökad upplåning. Men den blir väsentligt lägre än vad vi räknade med i flerårsplanen. Kostnader för pensioner tas delvis från pensionsavsättningen För de pensioner som tjänades in före 1998 har kommunerna normalt inte tagit upp någon skuld på balansräkningen. I stället var tanken att man skulle ta kostnaden i samband med utbetalningen. I slutet av 1990-talet slöts ett nytt pensionsavtal som innebar att kommunen skulle betala ut merparten av den intjänade pensionsrätten året efter det år som den tjänades in. Det innebär att Botkyrka kommun under en relativt lång tid kommer att ha dubbla pensionskostnader. När Botkyrka sålde sitt eldistributionsbolag 1999 beslutades att en del av försäljningssumman skulle sättas av för att möta den gamla pensionsskuldens kostnader. Avsikten var att kapa den topp som kommer att uppstå i de här utbetalningarna 2012 och framåt. Under tittade vi på förutsättningarna för att finansiera en del av kommunens kostnader för tidigare pensioner med den avsättning som kommunen gjort för detta ändamål. Resultatet visade att det skulle kunna vara möjligt att finansiera det som varje år överstiger 41 miljoner räknat i reala termer. Men under har den s.k. bromsen i det statliga pensionssystemet tillämpats vilket gör att kommunen får stå för en större del av den pension som våra arbetstagare har rätt till enligt pensionsavtalet. I förhållande till års budget ökar kostnaderna för pensionsutbetalningar från 54,3 miljoner till 67 miljoner. En stor del av denna ökning hänger samman med åtgärderna i de statliga pensionerna. Då vi bedömer att det inte finns utrymme att klara denna höjning via avsättningen föreslår vi att den del av kostnaden som finansieras genom de avsatta medlen räknas upp med 2,5 miljoner. Det innebär att 52 miljoner kronor i års penningvärde finansieras via budgeten och 15 miljoner kronor finansieras genom kommunens avsättning. I redovisningen kommer hela kostnaden att belasta resultatet. Men i avstämningen mot det s.k. balanskravet kan vi tillgodoräkna oss det som finansieras genom avsättningen. Det innebär att vi även i budgeten redovisar en beräkning av balanskravsresultatet. Det är även mot detta resultat som vi mäter resultatets storlek i förhållande till skatteintäkterna, när vi räknar ut utrymmet för årets investeringar. Effektiviseringar i ettårsplanen I kommunens flerårsplan har vi målet att kommunens verksamheter bedrivs på ett effektivt och kreativt sätt. Därför har flerårsplanen för 2012 ett effektiviseringsbeting för nämnderna som de ska nå under den aktuella flerårsplaneperioden. Det uppsatta effektiviseringsmålet uppgick då till 200 miljoner. För att begränsa en del av personalminskningarna till följd av besparingarna har barn- och ungdomsnämnden vård- och omsorgsnämnden fått mer pengar för. 17
Effektiviseringar och kostnadsminskningar 2012 2012 Kommunstyrelsen 1,1 6,4 5,0 1,7 Servicenämnd 1,6 6,0 6,0 2,4 Samhällsbyggnadsnämnd 0,5 2,1 2,6 0,7 Teknisk nämnd 2,1 4,1 5,0 3,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,5 0,5 0,1 Kultur- och fritidsnämnd 0,8 3,0 3,0 1,2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 2,4 11,0 11,0 3,6 Barn- och ungdomsnämnd 6,5 25,7 25,5 9,6 Socialnämnd 1,7 7,2 7,0 2,7 Vård- och omsorgsnämnd 3,3 9,0 10,0 4,8 Överförmyndarnämnd 0,1 Summa totalt 20,0 75,0 75,0 30,0 Detta beting har fördelats på fyra år med start. Den totala effektiviseringen motsvarar cirka 4,5 procent av kommunens bruttokostnader och under har nämndernas ekonomiska ramar reducerats med sammanlagt 75 miljoner kronor. I budgetramarna för 2012 kommer ytterligare 30 miljoner kronor dras bort enligt fördelningen. Uppdraget för nämnderna är att uppnå effektiviseringar och kostnadsminskningar verksamheten för sin del av det totala betinget. Man ska göra det utan att sänka nuvarande verksamhetsvolym och kvalitetsnivå gentemot kommuninvånarna alltför mycket. Syftet med effektiviseringsbetinget och kostnadsreduceringarna är att möta de ekonomiska utmaningar som vi nu ser, men också att skapa resurser för att förbättra underhållet på våra byggnader och anläggningar. Investeringarna något högre än i flerårsplanen Förslaget till investeringsplan för följer i stort flerårsplanens planering och vi beräknar att investeringarna för kommer att uppgå till 398,8 miljoner. Det är 35,7 miljoner högre än investeringsnivån i flerårsplanen och 60 miljoner kronor högre än de budgeterade investeringarna för. I förhållande till flerårsplanen har tekniska nämnden fått 16 miljoner mer för att tidigare kunna bygga ut fastighetsnätet och bygga om Lindhov. 12 miljoner som tidigare panerats till 2012 för utbyggnad av skolornas IT-nät flyttas därmed till. Dessutom har vi avsatt pengar till kommun- 18
styrelsens investeringar i IT-utrustning på serviceförvaltningen och till kommunfullmäktiges förfogande för Rikstens sporthall. Till kommunfullmäktige finns totalt 137 miljoner kronor till dessa investeringsobjekt: Rikstens skola Rikstens sporthall Förskola Nyängsgården i Tullinge Fritidsgård i Alby Vi kan inte finansiera de föreslagna investeringarna utan ökad upplåning. Avskrivningarna plus årets resultat ger ett utrymme på cirka 343 miljoner för egen finansiering. Eftersom investeringarna uppgår till 399 miljoner, behöver vi låna 56 miljoner. Positivt finansnetto trots ökad låneskuld Finansnettot uppgår i förslaget till plus 43,9 miljoner. Det bygger på ett antagande om att låneskulden i genomsnitt kommer att ligga på 1 miljard och att räntan på låneskulden är cirka 3,5 procent. Kommunens externa låneskuld uppgår för närvarande till knappt 816 miljoner förutom de lån vi tagit för vidareutlåning för finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Vi bedömer att låneskulden kommer att öka under resten av året med 50 60 miljoner, så att den vid årsskiftet uppgår till nästan 900 miljoner. Utöver det lånebehov som års budget för med sig, finns tidigare beslutade investeringar som inte är fullt ut genomförda. Här finns ett lånebehov på cirka 300 miljoner som vi skjuter framför oss, vilket betyder att vi kan räkna med en ökad upplåning på drygt 350 miljoner så att låneskulden blir drygt 1,2 miljarder när allt är genomfört. Men vi räknar med en fortsatt eftersläpning i genomförandet av projekten och låneskulden för våra egna investeringar tror vi kommer att ligga på drygt en miljard vid utgången av. Till detta kommer sedan upplåningen för kraftvärmeprojektet, där vår låneandel kommer att uppgå till cirka 800 miljoner när projektet är helt färdigt. Räntekostnader och ränteintäkter för den här finansieringen redovisas som en egen rad i sammanställningen över finansiella poster. Men det innebär ingen kostnadsbelastning för kommunen, eftersom räntekostnaderna täcks genom motsvarande ränteintäkter. Som en konsekvens av förslaget om inrättanden av en interbank för kommunen och kommunens bolag kommer Botkyrkabyggens lån att lyftas över på kommunen. Därefter kommer kommunen att sin tur låna ut till Botkyrkabyggen. Genom detta kommer kommunens låneskuld att öka men det vägs upp av att en motsvarande fordran kommer att finnas i kommunens balansräkning. På samma sätt kommer de lån som kommunen gått i borgen för när det gäller Söderenergi att föras över på kommunen. Inom ramen för finansnettot har vi budgeterat med ränteintäkter från kommunens ägarbolag (Södertörns Energi AB) på sammanlagt 44 miljoner. Den tidigare ränteintäkten från Botkyrka kommunfastigheter har nu tagits 19
bort, eftersom bolaget kommer att avvecklas. I stället kommer kommunen att få utdelning och ta ut en borgensavgift direkt från Botkyrkabyggen. Vi budgeterar ingen avkastning på kommunens pensionsavsättning. Eventuell avkastning ska läggas till kapitalet och användas till framtida pensionsåtaganden. Det redovisningsmässiga resultatet påverkas av utfallet av avkastningen men räknas av i den beräkning som görs vid avstämningen mot det så kallade balanskravet. Gemensamma och interna poster Under 2007 steg antalet nyanlända flyktingar kraftigt. Det har medfört att kommunens intäkter i form av schablonbidrag legat på en relativt hög nivå under de senaste åren. Från den 1 december införs ett nytt system för flyktingmottagande som innebär att staten övertar det övergripande ansvaret för mottagandet medan kommunerna har kvar ansvaret för bosättning, svenskundervisning och nyanlända ungdomars utbildning. De ekonomiska konsekvenserna av förslaget är fortfarande svåra att bedöma, men kommunens intäkter i form av schablonbidrag kommer nu att minska. På grund av kommunens höga investeringsnivå stiger de belopp som faktureras internt i form av kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar). Det innebär att de centrala intäkterna ökar relativt kraftigt. För uppgår de budgeterade intäkterna för kapitalkostnaderna till 320 miljoner. Beloppet belastar nämnderna direkt eller indirekt genom de lokalhyror som tas ut internt. Internräntan för föreslås ligga kvar på 4,5 procent, trots att den faktiska upplåningsräntan är lägre. De budgeterade pensionskostnaderna bygger på prognoser från kommunernas pensionsbolag KPA Pension. Kommunens pensionskostnader består dels av intjänad pension under, dels av utbetalningar för pension som tjänats in före 1998. Den senare delen avser kostnader som ska betalas ut som pension under, men som har tjänats in tidigare. Eftersom de här pensionerna inte finns redovisade som en skuld på balansräkningen, kostnadsförs de det år som pensionen betalas ut. Kostnaden för beräknas till 67 miljoner och en del av utbetalningarna täcks av den tidigare avsättningen. Den del som gäller års pensionsintjänande beräknas uppgå till 118 miljoner. Större delen av beloppet betalas ut till den pensionsförvaltare som den anställde själv har valt eller, om man inte gjort ett eget val, till KPA Pension. Resterande del skuldförs på balansräkningen och avser i första hand den förmånsbestämda delen för anställda med en lön som överstiger 7,5 basbelopp. Genom dessa åtgärder har kommunen gjort avsättningar för samtliga pensionsförpliktelser som uppstått under. Bland de interna posterna finns nu medel budgeterade som ska täcka skillnaden mellan fastighetsenhetens hyresintäkter och hyreskostnader. Omläggningen av kommunens system för internhyrorna innebär att hyrorna täcker fastighetsenhetens kostnader för dessa lokaler, med undantag för den ökade försäkringskostnad som blev känd efter omräkningen. För får man täckning för den ökade försäkringskostnaden genom ett internt bidrag men avsikten är att till 2012 väga in denna ökade kostnad i hyran. I övrigt 20
kompenseras här för de underskott som finns i uthyrning av lokaler till externa hyresgäster inklusive kommunens bolag. Sänkning av arbetsgivaravgiften Den kalkylerade arbetsgivaravgiften för uppgår preliminärt till 38,98 procent för kommunalt anställda. Jämfört med den avgift som tillämpas av kommunen under är det en sänkning med 1,15 procent, från 40,13 procent. Den kraftiga sänkningen från i beror på att vi sent under fick reda på att avgiften för avtalsförsäkringar skulle sänkas. Förvaltningarna får då sänkta kostnader. Då vi i beräkningen av utrymmet för har räknat med den sänkta kostnaden kan inte nämnderna behålla effekten av den lägre avgiften. I budgetförslaget sänker vi därför nämndernas kostnader och deras ramar samtidigt sänker det budgeterade överskottet för arbetsgivaravgifter med17,9 miljoner. Utöver arbetsgivaravgiften för man på en semesterlönekostnad i samband med utbetalningen av löner. Genom att löpande boka upp kostnaden för semester blir kostnaderna jämnt fördelade över året. Det gör att det inte uppstår någon kostnadsbelastning i samband med att de anställda tar ut sin semester. Lagstadgade avgifter Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,70 Sjukförsäkringsavgift 6,71 Arbetsskadeavgift 0,68 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 Arbetsmarknadsavgift 2,43 Allmän löneavgift 7,49 Summa 31,42 Avtalsenliga avgifter Avtalsgruppsjukförsäkring 0,20 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 0,01 Tjänstegrupplivförsäkring 0,20 Avgiftsbefrielseförsäkring; AMF 0,12 Summa 0,73 Totalt kommunala avtal 32,15 Avtalspension 5,50 Löneskatt 1,33 Summa 6,83 Totalt kommunala avtal inkl. kalkylerade PO-pålägg 38,98 För personer mellan 18 och 25 år är arbetsgivaravgiften 15,49 procent, för personer födda 1938 och senare som är 65 år och äldre är avgiften 10,21 procent och för personer födda 1937 och tidigare är det ingen 21