Ettårsplan med nämndernas åtaganden 2012

Transkript

1 Ettårsplan med nämndernas åtaganden 2012

2 Innehållsförteckning Sida Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen Resultaträkning 21 Skatteintäkter 21 Driftsammandrag 22 Investeringssammandrag 23 Gemensamma poster 24 Finansiella poster 24 Investeringsplan 25 Beskrivning av Botkyrka kommuns styrsystem 28 Botkyrka kommuns vision 30 Flerårsplanens mål 31 Nämndernas åtaganden 2012 Kommunstyrelsen 39 Samhällsbyggnadsnämnden 47 Tekniska nämnden 58 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 69 Kultur- och fritidsnämnden 75 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 94 Utbildningsnämnden 103 Socialnämnden 114 Vård- och omsorgsnämnden 125 Kommunens revisorer 135 2

3 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen för 2012 Inledning Efter ett par år med god ekonomisk utveckling står vi nu inför en ny period med ökad osäkerhet. Den så kallade skuldkrisen som berör flera av länderna i södra Europa kastar nu stora skuggor över den ekonomiska utvecklingen. Sedan kommunens flerårsplan fastställdes i juni 2011 har vi fått nya ekonomiska förutsättningar som gör att utsikterna för 2012 ser svagare ut än vad vi räknade med i våras. De senaste skatteintäktsprognoserna innehåller lägre antaganden om skatteunderlagets utveckling som gör att vi nu får räkna med en mindre ökning av skatteintäkterna 2012, men framförallt för 2013 och Oro för den globala ekonomiska utvecklingen Krisen 2008 handlade i första hand om likviditetsbrist och oro för hur bankerna skulle klara de stora förluster som uppstod i samband med olika bostadsbubblor. Dagens problem är i första hand kopplade till de stora statsskulder som ett antal länder inom euroområdet dragit på sig. På kort sikt handlar det om att dessa länder måste uppnå ekonomisk balans som stoppar behovet av ny upplåning. Samtidigt finns en oro för att vissa länder inte kommer att klara av räntor och amorteringar på sina lån, vilket kan göra att banker som har gett lån till dessa länder kan hamna i svårigheter. Banksystemet måste därför kapitaliseras och garanteras från ägare och staten för att upprätthålla banksystemets stabilitet. De besparingar som de berörda länderna tvingas till gör att tillväxten och den privat konsumtion sjunker. Dessa åtgärder kommer sannolikt att bromsa tillväxten i dessa länder under många år. Även USA, som tidigare har varit ett av de länder som haft en positiv påverkan på den globala tillväxten under många år, befinner sig i en liknande situation. Trots att tillväxtländerna fortsätter att vara en viktig motor för den globala konjunkturens utveckling, kan dessa inte ensamma väga upp västvärldens svaga tillväxt under de närmaste åren. Den globala utvecklingen påverkar den svenska ekonomin Sveriges starka beroende av exportindustrin gör att vi påverkas i högre grad av vad som händer i omvärlden. Den senaste tidens ekonomiska siffror visar tydliga tecken på en avmattning. Exporten har sjunkit, hushållen har minskat sin konsumtion och arbetslösheten har börjat visa tecken på att öka igen. Den senaste tidens börsutveckling och den allmänna osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen gör troligen att hushållen kommer att hålla igen på sin konsumtion och öka sitt sparande. Enligt Statistiska Centralbyråns senaste arbetskraftundersökning har både sysselsättning och arbetslöshet börjat visa tecken på att försvagas. Antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen är visserligen fortfarande högt men har minskat under de senaste månaderna. Dessutom har antalet registrerade arbetslösa slutat att minska och visar vissa tendenser till att stiga. Förutsättningarna för svensk ekonomi känns i nuläget mycket osäkra. Även om vi i nuläget inte bedömer att vi ska få en lika kraftig nedgång som 2008 så känns risken för en längre period med svag ekonomisk tillväxt som stor. 3

4 Starkt samband mellan sysselsättning och det kommunala skatteunderlaget Eftersom den offentliga sektorns skatteintäkter i stor utsträckning är kopplade till antalet sysselsatta är utvecklingen av antalet sysselsatta och arbetslösheten avgörande för de kommande årens ekonomiska förutsättningar. Vi har nu haft två år med en stark ekonomisk återhämtning. Utsikterna för 2012 gör att vi nu känner en ökad oro kring utvecklingen av kommunens skatteintäkter. I förhållande till skatteprognosen från i våras kan vi nu konstatera att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har reviderat ner antagandena för 2012 ganska kraftigt. Det betyder att vi i förhållande till flerårsplanen får räkna med lägre skatteintäkter som gör att förutsättningarna för det kommande budgetåret nu ser betydligt svagare ut än när vi antog flerårsplanen. Den viktiga frågan blir nu när konjunkturen kommer att vända upp igen. Optimisterna gör bedömningen att det vi ser nu blir en kort tillfällig nedgång som vänder upp igen till Andra bedömare tror att vi kan hamna i en situation med flera år av svag ekonomisk tillväxt och därmed också en svag sysselsättningsutveckling. Skulle det senare bli fallet så väntar några år med begränsat ekonomiskt utrymme som ställer krav på ekonomisk återhållsamhet. Befolkningsökningar ställer krav på utökad service Befolkningsprognoserna pekar på en fortsatt snabb ökning av Botkyrkas befolkning. Vi räknar med att inflyttningen till Stockholmsregionen kommer att fortsätta under de närmaste åren, vilket gör att det kommer att finnas en fortsatt hög efterfrågan på bostäder. Under 2011 har befolkningen i kommunen ökat snabbare än vad vi räknade med i prognosen från juni Totalt sett räknar vi nu med att antalet invånare under 2011 kommer att öka med cirka personer, vilket är mer än dubbelt så mycket som tidigare antaganden. Kommunens befolkningsprognos från i maj 2011 beräknar den totala befolkningen vid årsskiftet 2011/2012 till personer. Prognosen för 2012 redovisar en fortsatt ökning till invånare. Den största befolkningsökningen beräknas i Tullinge och Tumba där befolkningen förväntas öka med sammanlagt 950 personer. Övriga kommundelar beräknas öka med sammanlagt 500 personer. Samtliga åldergrupper ökar utom gruppen år. Liksom föregående år är det pensionärerna som står för den största procentuella ökningen. Åldersgrupperna 0-5 år räknar vi ska öka med 130 stycken och antalet grundskoleelever med 230 stycken. De stora ökningarna i åldersgrupper som efterfrågar kommunal service i form av förskola, grundskola, hemtjänst och särskilda boenden för äldre ställer stora krav på en utbyggnad av den kommunala servicen. Då nybyggda anläggningar innebär högre hyreskostnader medför detta att de ökade skatteintäkterna inte fullt ut täcker de kostnaderna som befolkningsökningarna för med sig. 4

5 År w Summa Förändring Förändring % 1,8 2,2-4,1 1,5 4,3 3,6 1,7 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen redovisa hur man arbetar utifrån principen om god ekonomisk hushållning. Det kräver att kommunen har mål och riktlinjer som leder till en god ekonomisk hushållning och man ska i ettårsplanen ange de finansiella mål som har betydelse. I förarbetet till lagen framhålls även att kommunerna ska säkerställa de processer som är viktiga för att verksamheten ska kunna drivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Botkyrka har sedan några år lagt fast en tydlig styrmodell som utgår från kommunens processer för flerårsplan och ettårsplan. Grundtanken är att nämnderna ska visa hur man tänker arbeta för att bidra till de övergripande målen, och resultatet av arbetet följs sedan upp i både delårsrapporter och i kommunens årsredovisning. Det här arbetssättet ska också användas på nästa nivå i relationen mellan nämnd, förvaltningsledning och respektive enhet för att säkerställa att hela organisationen arbetar mot de mål som kommunfullmäktige lagt fast. I en bilaga till ettårsplanen beskrivs styrmodellen mer i detalj. I den flerårsplan som antogs av kommunfullmäktige i juni har kommunen lagt fast 13 övergripande mål som ska vara styrande för kommunens olika verksamheter. Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter och därmed vara styrande för kommunen. En långsiktigt hållbar utveckling kräver att alla beslut tar hänsyn till såväl sociala behov som miljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Verksamheten ska bidra till att förverkliga de sex hållbarhetsutmaningarna i dokumentet Ett hållbart Botkyrka. Flerårsplanens ambitioner och mål för Botkyrka som plats och samhälle utgår från sex målområden: - Medborgarnas Botkyrka, - Framtidens jobb, - Välfärd med kvalitet för alla, - Grön stad i rörelse, - Kultur och kreativitet ger kraft - En effektiv och kreativ kommunal organisation. I det centrala budgetarbetet har den politiska majoriteten granskat de olika nämndernas mål och åtaganden. Det har resulterat i att man i några fall har formulerat om vissa åtaganden eller lagt till helt nya åtaganden. Då detta är den första ettårsplanen med den nya målstrukturen har man valt att inte göra 5

6 allt för många ändringar utan i stället se detta år som det första året där kraven successivt kommer att öka. Den nya målstrukturen innehåller inga formulerade mätbara mål. Inom respektive målområde anges i stället ett antal indikatorer. I uppföljningen ska dessa där det är möjligt följas upp per kommundel med kön som övergripande indelningsgrund. Nämnderna ska i sina ettårsplaner ange hur de bidrar till att uppnå flerårsplanens mål genom att ange sina åtaganden gentemot respektive mål eller målområde. Nämnderna ska även formulera egna mål som är kopplade till målområdena. Dessa ska beskriva hur nämndernas kärnverksamhet bidrar till de olika mål som kommunfullmäktige fastställt. De olika målen kommer att följas upp utifrån de olika indikatorer som finns angivna för respektive mål. För att säkerställa kravet på god ekonomisk hushållning har vi även ställt upp vissa finansiella mål. Vi har under de senaste åren haft målet att nå ett ekonomiskt resultat på minst två procent av skatteintäkterna. Med hänsyn till storleken på de kommande årens planerade investeringar ser vi det som nödvändigt att höja målet för resultatet. För att kunna finansiera en större andel av investeringarna och därmed begränsa kommunens upplåning innehåller flerårsplanen att resultatmålet för den kommande flerårsplaneperioden i genomsnitt ska ligga på 2,5 procent. Därutöver föreslår vi att följande finansiella mål ska gälla för 2012: - Minst 60 procent av investeringarna ska finansieras inom ramen för 2012 års budget. - Kommunens egen externa upplåning under 2012 ska inte överstiga miljoner (exklusive den upplåning som sker för finansieringen av kraftvärmeprojektet eller kommunens upplåning för de kommunala bolagen där kommunen i sin tur ger lån). Utöver det beskrivna arbetssättet genomför kommunen jämförande utvärderingar tillsammans med övriga kommuner på Södertörn. Där jämförs de flesta verksamhetsområden för att vi ska kunna hitta effektiva arbetssätt och sprida dem i organisationen. En plan för hållbar utveckling Kommunen arbetar sedan ett antal år mycket med hållbar utveckling. Vi har konkretiserat vad hållbar utveckling faktiskt innebär för kommunen och formulerat sex utmaningar. Dessa utmaningar pekar på vad som behövs för att kommunens utveckling på lång sikt ska vara hållbar: Botkyrkaborna har jobb. Botkyrkaborna känner sig hemma. Botkyrka har de bästa skolorna. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna. Botkyrkaborna är friska och mår bra. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. 6

7 Arbetet med utmaningarna är långsiktigt, ett generationsperspektiv på år är nödvändigt, och det omsätts i handling genom kommunens flerårsplan och ettårsplan. Nämnder och förvaltningar ansvarar för att driva arbetet med att vrida utvecklingen i en hållbar riktning. Hållbar utveckling i ett områdesperspektiv Botkyrka kommun har under många år arbetat med att successivt anpassa insatser och verksamheter efter kommundelarnas olika förutsättningar. Till exempel har vi arbetat med medborgarkontor, områdesgrupper, områdesutvecklare och dialogforum. Kommunen har nu även påbörjat arbetet med att ta fram långsiktiga utvecklingsprogram för olika stadsdelar. För Alby och Tullinge finns nu utvecklingsprogram antagna av kommunfullmäktige. Under 2011 har det påbörjats ett arbetet med ett utvecklingsprogram för Fittja. Under 2012 kommer ett motsvarande arbete startas för ytterligare ett område. Vilket område detta blir är i nuläget inte bestämt. Genom att arbeta med ett områdesperspektiv kan vi omsätta kommunens utmaningar för hållbar utveckling till lokala förutsättningar och behov. Våra stadsdelar ser olika ut och hållbarhetsarbetet behöver fokusera på olika saker vi ska arbeta med rätt saker på rätt plats. Skatteunderlagets utveckling I förslaget till ettårsplan för 2012 beräknar vi skatteintäkterna med utgångspunkt från det slutliga skatteunderlaget för 2010 års inkomster. Underlaget räknas sedan upp med antaganden för utvecklingen av skatteunderlaget för 2011 och 2012, beräkningarna för dessa år innehåller därför fortfarande en viss osäkerhet. Samtliga antaganden om skatteunderlagets utveckling bygger på den prognos som SKL tog fram i oktober Skatteverkets granskning av inkomstdeklarationerna för 2010 har ännu inte slutförts när budgetförslaget för 2011 lämnas till kommunstyrelsen. I oktober var nästan 99 procent av deklarationerna färdiggranskade. För hela landet innebär det preliminära resultatet en ökning av skatteunderlaget med 2,1 procent, vilket är lika med SKL:s prognos. Vissa år har det slutliga resultatet kunnat ligga något över de preliminära utfallen. Vår bedömning är dock att prognosernas träffsäkerhet under de senaste åren har ökat. Förändringen av Botkyrkas skatteunderlag ligger för närvarande på nästan 2,8 procent, vilket är något högre än utfallet på riksnivå. Det beror på att vi har haft en något större befolkningsökning än riket. Flerårsplanens beräkningar för 2012 byggde på SKL:s prognos från i maj. I förhållande till prognosen från i våras räknar SKL nu med att skattunderlaget både 2011 och 2012 kommer att ha lägre ökning än vad man då räknade med. För Botkyrkas del skulle de lägre prognoserna medföra drygt 30 miljoner mindre i skatteintäkter än vad vi räknade med i flerårsplanen. Genom att vi haft en snabbare befolkningsökning än vad vi då räknade med har de lägre antagandena för skatteunderlagets utveckling i stort sätt kompenserats av ökade skatteintäkter på grund av högre befolkningssiffror. Skatteintäktsberäkningen i ettårsplanen ligger därför endast 1,1 miljoner lägre än i flerårsplanen. Samtidigt har dock den högre befolkningen medfört att antalet barn i förskolan och grundskolan nu blir högre än vad vi då räknade med, vilket naturligtvis medför högre kostnader. 7

8 För 2011 har prognosen sänkts med 0,2 procentenheter och för 2012 med 0,7 procentenheter. Den största försämringen ligger på 2013 vilket får genomslag för både 2013 och 2014 års skatteintäkter som med de nya prognoserna ligger 43 respektive 47 miljoner kronor lägre än beräkningarna från i våras. Skatteunderlagsprognoser SKL, oktober ,1 2,6/4,1* 3,5 3,2 4,1 SKL, maj ,1 2,8 4,2 4,4 4,2 * Exklusive effekten av ökat grundavdrag för pensionärer De preliminära skatteutbetalningarna under 2011 grundar sig på de uppräkningsfaktorer som regeringen fastställt i årets budgetproposition. Dessa uppgår till 2,3 respektive 3,3 procent. Regeringens antaganden ligger lägre än SKL:s prognos, så om SKLs prognos stämmer kommer vi att få mellanskillnaden i efterskott 2012 eller Skattekraftsutveckling i Botkyrka Skatteunderlaget i Botkyrka har enligt de preliminära siffrorna för 2011 års taxering (2010 års inkomster) ökat med 2,8 procent. Motsvarande siffra för riket uppgår till 2,1 procent. Skatteunderlagsutvecklingen påverkas starkt av befolkningsutvecklingen i kommunen. Genom att vi har en relativt stor ökning av antalet invånare ökar också vårt skatteunderlag snabbare. För att mäta utvecklingen av skatteintäkterna för vår befolkning i förhållande till andra kommuner eller riket brukar man i stället jämföra utvecklingen av skattekraften. Denna beräknas genom att man dividerar skatteunderlaget med antalet invånare. De preliminära beräkningarna av 2010 års inkomster visar att Botkyrkas skattekraft ökat med 1,57 procent. Siffran för hela landet är 1,22 procent och för Stockholms län 1,29 procent. Det innebär att Botkyrka för första gången på flera år har en högre ökning än både riket och länet. Det är dock ännu för tidigt att prata om trendbrott då förklaringen till detta sannolikt är att de höjda grundavdraget för pensionärerna gynnar Botkyrka mer än andra kommuner på grund av den låga andelen pensionärer. Botkyrkas skattekraft är nu 88,2 procent av genomsnittet för kommunerna i Sverige. Under de senaste åren har det slutliga utfallet medfört att vi tappat någon eller några tiondelar i förhållande till de preliminära siffrorna. Trots det borde vi även i det slutliga utfallet ha ett bättre utfall än riket och länet för Inkomstutjämning kompenserar låg skattekraft Det statliga inkomstutjämningssystemet kompenserar kommuner med låg egen skattekraft, så att kommunen i stort sett får skatteintäkter som motsvarar den genomsnittliga skattekraften för samtliga kommuner. Däremot beräknas inte kompensationen ut med den egna skattesatsen 20:13, utan här används i stället 95 procent av medelutdebiteringen justerat för skatteväxlingar i respektive län (19:03). Totalt beräknas kommunen få 857 miljoner kronor från inkomstutjämningssystemet, vilket är cirka 66 miljoner kronor 8

9 mer än vad vi budgeterade för Inkomstutjämningssystemet har stor betydelse för Botkyrka. Utan den ersättning som utgår från inkomstutjämningen skulle Botkyrka behöva höja sin utdebitering med drygt 7 kronor för att få in lika mycket intäkter. Inför 2005 gjordes inkomstutjämningssystemet om. Bland annat bakades tidigare generella och specialriktade statsbidrag in i systemet. Det innebär att samtliga kommuner garanteras 115 procent av medelskattekraften i inkomstutjämningssystemet. Genom att kompensationen beräknas på en lägre skattesats än vad vi har i Botkyrka får vi cirka 60 miljoner kronor mindre i intäkter än om vi hade haft en egen skattekraft som motsvarade länets genomsnittliga skattekraft. Den utredning som har sett över de kommunala utjämningssystemen har nu lämnat sina förslag. När det gäller inkomstutjämningen föreslås den vara kvar med i stort sett samma utformning som tidigare. Den enda justering som föreslås är en uppdatering av den länsvisa utdebiteringen som skulle ge en obetydlig förbättring av utfallet för Botkyrka. Sämre utfall än beräknat i kostnadsutjämningen Den statliga kostnadsutjämningen består av två delar: den ena gäller kostnader för lagen om särskilt stöd till funktionshindrade (LSS), den andra är större och gäller flera verksamhetsområden. Båda delarna finansieras helt och hållet av kommunerna själva, genom att kommuner med låga kostnader får betala till kommuner med höga kostnader. När man räknar fram kostnaderna tar man hänsyn till olika faktorer som anses vara viktiga för kommunernas kostnader för dessa verksamheter. Det generella stödet gäller dessa verksamhetsområden: förskola inklusive skolbarnsomsorg grundskola och förskoleklasser gymnasieskola individ- och familjeomsorg äldreomsorg kollektivtrafik Därutöver tar man även hänsyn till andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund, bebyggelsestruktur, lönekostnader samt befolkningsförändringar. Botkyrka får i detta system kompensation i första hand för höga kostnader för förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg samt en stor andel barn med utländsk bakgrund. Däremot får kommunen ett stort avdrag för vår relativt låga andel invånare över 65 år. För 2011 fick vi för första gången ersättning för en snabbt växande befolkning. Ersättningen ska kompensera för att skatteintäkterna släpar efter när befolkningen växer snabbt. Den befolkning som flyttar in i kommunen efter den 1 november året före det aktuella budgetåret betalar inte skatt till kommunen förrän nästa år. Botkyrka har tidigare inte nått upp till gränsen för befolkningsökning på 1,2 procent som krävs för att få ersättning i denna del. För 2012 ger denna del en intäkt på ca 38 miljoner kronor vilket är 23 miljoner kronor mer än vad vi budgeterade för

10 Totalt ger kostnadsutjämningssystemet Botkyrka en ersättning på kronor per invånare, vilket innebär en förbättring med 238 kronor per invånare. Detta ger kommunen en ersättning på 234,2 miljoner kronor. I detta ingår ersättningen för snabbt växande befolkning. Utfallet är 37,1 miljoner högre än Från LSS-utjämningen får kommunen preliminärt 50 miljoner kronor för Detta är 9,7 miljoner kronor mindre än vad vi budgeterade Utfallet från de båda kostnadsutjämningssystemen är totalt nästan 19 miljoner kronor lägre än de tidigare beräkningarna om man räknar bort ersättningen för den snabba befolkningstillväxten som vi redovisar separat. Då har ändå en högre befolkningssiffra vägt upp en del av minskningen även här. En stor del av förklaringen till det sämre utfallet är den kraftiga uppräkningen som gjorts av den så kallade standardkostnaden(genomsnittlig kostnad per invånare för riket) för äldreomsorgen. Eftersom Botkyrka får ett stort avdrag för äldreomsorgsfaktorn blir utfallet sämre när äldreomsorgen får en ökad tyngd i utjämningssystemet. Som beskrevs tidigare har utredningen som sett över utjämningssystemen lämnat sina förslag på förändringar. De största förändringarna föreslås i kostnadsutjämningen. Skulle utredningens förslag träda i kraft 2013 skulle Botkyrka få en försämring med cirka 20 miljoner kronor detta år och med ytterligare drygt 10 miljoner Den långsiktiga försämringen beräknas dock till 25 miljoner kronor, vilket är något lägre än de beräknade effekten för Det hänger samman med att övergångsreglerna gör att kostnaden ligger något högre under några år. Skatteintäkterna och generella bidrag ökar med 188 miljoner 2011 Sammantaget uppgår kommunens skatteintäkter till miljoner kronor om man inkluderar de generella bidragen och fastighetsavgiften. Det är en ökning med 188 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än ökningen var De beräkningar som vi gjort för 2013 och 2014 tyder på att skatteintäkterna för dessa år ökar betydligt långsammare. För 2013 räknar vi med en ökning på endast 106 miljoner kronor vilket är mindre än vad vi räknar med i prisoch löneökningar för detta år. För 2014 räknar vi med att skatteintäkterna ökar med knappt 156 miljoner kronor. En förklaring till det svaga utfallet 2013 är att vi räknar med en betydligt lägre befolkningsökning vilket gör att nästan hela ersättningen för en snabb befolkningstillväxt skulle falla bort detta år. Utdebiteringen för 2012 föreslås ligga kvar på 20:13. Vi har ännu ingen information om utdebiteringen till landstinget för 2012 eller den obligatoriska begravningsavgiften till församlingarna. Blir det inga förändringar skulle skatten för Botkyrkaborna hamna på följande nivåer: 10

11 Botkyrka församling Grödinge församling Botkyrka kommun 20:13 20:13 Landstinget 12:10 12:10 Summa 32:23 32:23 Obligatorisk begravningsavgift 0:15 0:18 Summa 32:28 32:41 Begravningsavgiften är obligatorisk och tas ut av Skatteverket. Avgiften fastställs av respektive församling. Pris- och löneökningar Ettårsplanen bygger på att nämnderna kompenseras för de pris- och löneökningar som vi räknar med för De nu gällande löneavtalen löper i de flesta fall fram till den 30 april 2012 med lite olika konstruktioner. Ramarna har räknats upp 2,5 procent för förväntade löneökningar under 2012 inklusive helårseffekter av årets lönehöjningar. Eventuella kostnader för löneglidning eller andra löneökningar ingår i den angivna nivån. Det blir ingen ytterligare kompensation, utan nämnderna måste själva ta ansvar för eventuellt ökade lönekostnader utöver den uppräkning som ingår i budgetramarna. Den föreslagna kompensationen för prisökningar utgår ifrån antaganden om en inflation på cirka 2 procent. De flesta bedömare räknar med en måttlig ökning av konsumentpriserna men sammansättningen av kommunens kostnader gör troligen att utvecklingen inte fullt ut följer konsumentprisindex. De kostnader som har ett stort innehåll av personalinsatser har räknats upp med 2,5 procent medan övriga kostnader räknats upp med 2 procent. Ramarna förutsätter att även intäkterna räknas upp med 2 procent. Utökade ramar i förhållande till flerårsplanen Nämnderna får i budgeten nettoramar på cirka 4 miljarder kronor till att bedriva verksamhet för under Dessutom har de intäkter på drygt 750 miljoner kronor i form av avgifter, interkommunala ersättningar, hyror m.m. Totalt sett uppgår kommunens verksamhetskostnader därmed till nästan 4,8 miljarder. Ramen för verksamhetens kostnader för 2012 uppgick i flerårsplanen till 4 014,2 miljoner kronor. I detta belopp ingick 26 miljoner som avsatts till kommunstyrelsens förfogande för ökade kostnader kopplade till årets befolkningsökning. I det förslag till ettårsplan som nu läggs har nämndernas ramar utökats med 37,2 miljoner kronor. I detta ingår 3,6 miljoner med anledning av beslut under 2011 som tidigare inte beaktats i ramarna. Det avser bland annat justeringar med anledning serviceförvaltningens prissänkningar samt reglering av statsbidraget för anhörigvård. Den största delen av ramhöjningarna har lagts på utbildningsnämnden som kompensation för ökade kostnader för fler förskolebarn. Vård- och omsorgsnämnden har dessutom tillförts 5,4 miljoner för 8 nya platser i särskilt boende för dementa Ramhöjningarna har finansierats genom att beloppet som sattes av för oförutsedda kostnader reduceras med 27 miljoner. Resterande del av de höjda ramarna har finansierats genom ett bättre utfall för interna och gemensamma poster. 11

12 Verksamhetens kostnader uppgår i förslaget till 4 024,9 miljoner vilket är en höjning med 226,1 miljoner kronor jämfört med Av den utökade nettokostnaden kan cirka 90 miljoner kronor kopplas till pris- och lönehöjningar på befintlig verksamhet. Resterande 136 miljoner kronor utgörs av volymökningar och ambitionsökningar. I jämförelse med skatteintäkterna ökar verksamhetens kostnader något snabbare. Kostnaderna ökar med nästan 6 procent medan skatteintäkterna inklusive generella bidrag och fastighetsavgift endast ökar med 4,9 procent. Resultatet för 2012 uppgår till 2,7 procent Ett av flerårsplanens finansiella mål är att resultatet mätt över en mandatperiod ska uppgå till minst 2,5 procent av skatteintäkterna. Med hänsyn till de höga investeringsnivåerna behöver vi nå upp till detta resultat för att hålla nere kommunens upplåning som i annat fall skulle medföra kraftigt ökade räntekostnader. Det skulle i sin tur leda till att utrymmet för annan verksamhet skulle minska och att vi på sikt antingen skulle tvingas till besparingar i verksamheterna eller en höjning av skatten. Förslaget till ettårsplan för 2012 innehåller ett resultat på 89,3 miljoner kronor vilket motsvarar 2,2 procent av skatteintäkterna. Tar vi hänsyn till dispositionen från kommunens pensionsavsättning uppgår resultatet till 106,8 miljoner vilket motsvarar 2,7 procent av skatteintäkterna och är därmed något över det långsiktiga resultatmålet. Vi känner dock en stark oro över utvecklingen för 2013 och 2014 som genom de svaga ökningarna av skatteintäkterna under dessa år hamnar betydligt under det uppsatta resultatmålet. Från den politiska ledningen har man i årets ettårsplan valt att fullfölja de satsningar som aviserades i flerårsplanen. Om den ogynnsamma ekonomiska utvecklingen består avser den politiska ledningen att återkomma i samband i nästa års flerårsplan för att precisera vilka åtgärder som man då avser att vidta. Kostnader för pensioner tas delvis från pensionsavsättningen För de pensioner som tjänades in före 1998 har kommunerna normalt inte tagit upp någon skuld på balansräkningen. I stället var tanken att man skulle ta kostnaden i samband med utbetalningen. I slutet av 1990-talet slöts ett nytt pensionsavtal som innebar att kommunen skulle betala ut merparten av den intjänade pensionsrätten året efter det år som den tjänades in. Det innebär att Botkyrka kommun under en relativt lång tid kommer att ha dubbla pensionskostnader. När Botkyrka sålde sitt eldistributionsbolag 1999 beslutades att en del av försäljningssumman skulle sättas av för att möta den gamla pensionsskuldens kostnader. Avsikten var att kapa den topp som kommer att uppstå i de här utbetalningarna 2012 och framåt. För några år sedan tittade vi på förutsättningarna för att finansiera en del av kommunens kostnader för tidigare pensioner med den avsättning som kommunen gjort för detta ändamål. Resultatet visade att det skulle kunna vara möjligt att finansiera det som varje år överstiger ca 50 miljoner räknat i reala termer. Men under 2010 och 2011har den så kallade bromsen i det statliga pensionssystemet tillämpats vilket gör att kommunen får stå för en större del av den pension som våra anställda har rätt till enligt pensionsavtalet. 12

13 Enligt KPA:s beräkningar kommer 2012 års pensionsutbetalningar för det som intjänats före 1998 uppgå till 70 miljoner kronor. Av detta räknar vi med att 17,5 miljoner ska täckas genom kommunens pensionsavsättning. I redovisningen kommer hela kostnaden att belasta resultatet. Men i avstämningen mot det så kallade balanskravet kan vi tillgodoräkna oss det som finansieras genom avsättningen. Det innebär att vi även i budgeten redovisar en beräkning av balanskravsresultatet. Det är även mot detta resultat som vi mäter resultatets storlek i förhållande till skatteintäkterna, när vi räknar ut utrymmet för årets investeringar. Effektiviseringar i ettårsplanen Kommunens verksamheter ska självklart bedrivas på ett effektivt sätt. I flerårsplanen har vi räknat med att åstadkomma effektiviseringar motsvarande 5 miljoner kronor per år. Detta ska ske på ett sått som inte bygger på direkta besparingar i kommunens verksamheter. Kommunledningsförvaltningen har fått ett uppdrag att tillsammans med kommunens förvaltningar ta fram ett förslag inom vilka områden som dessa effektiviseringar ska åstadkommas. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram en lista över områden som kan bli föremål för effektiviseringar. Dessa områden kommer nu att diskuteras tillsammans med förvaltningar så att ett förslag till åtgärder kan tas i början av Den framtagna listan omfattar följande områden: - Förvaltningsgemensamma funktioner för HR/ekonomi/kommunikation/nämndadministration - HR-systemet ska leda till sänkta kostnader - Heltid/deltid /vikariepooler - Upphandlingssystem - E-fakturor - Effektivare städning - Outsourcing av kommunens krav- och inkassoverksamhet - Gemensamma varutransporter - Samordning av trycksaker - Utvecklad systemförvaltning av våra IT-system - Ta ut effektiviseringar vid införande av nya IT-system - Utnyttja effekterna av en utökad GIS-användning - Energieffektiviseringar Investeringarna något högre än i flerårsplanen Förslaget till investeringsplan för 2012 följer i stort flerårsplanens planering och vi beräknar att investeringarna kommer att uppgå till 459,6 miljoner. Det är 8,1 miljoner högre än investeringsnivån i flerårsplanen och cirka 60 miljoner kronor högre än de budgeterade investeringarna för I förhållande till flerårsplanen har utbildningsnämnden fått 4,5 miljoner mer för inventarier till nya förskolor. Dessutom har kommunstyrelsen fått en utökad investeringsram med 2,6 miljoner för ombyggnad av kontorslokalerna på plan 4 i kommunalhuset och åtgärder för övergången till fosilbränslefria fordon. Samhällsbyggnadsnämnden har tillförts ytterligare 1 miljon för åtgärder i Tunaparken. 13

14 Av den föreslagna investeringsbudgeten föreslås att 44,5 miljoner kronor läggs till kommunfullmäktiges förfogande. Det avsatta beloppet avser eventuell ombyggnad i Subtopia och upprustning av Rödstu Hages idrottsplats. Här ligger även medel för att påbörja uppförande av nytt äldreboende i Norsborg. Årets investeringar kan inte finansieras utan ökad upplåning. Avskrivningarna plus årets resultat ger ett utrymme på drygt 300 miljoner för egen finansiering. Eftersom investeringarna uppgår till 460 miljoner, behöver vi låna resterande belopp på omkring 160 miljoner. Fortsatt positivt finansnetto trots ökad låneskuld Finansnettot uppgår i förslaget till plus 2 miljoner. Det bygger på ett antagande om att kommunens egen låneskuld i genomsnitt kommer att ligga på drygt 1,1 miljard och att räntan på låneskulden är i genomsnitt cirka 3 procent. Kommunens egen låneskuld uppgår för närvarande till cirka 930 miljoner förutom de lån vi tagit för vidareutlåning till våra bolag och Handelsbanken finans för finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Vi bedömer att den egna låneskulden kommer att öka under resten av året med miljoner, så att den vid årsskiftet uppgår till cirka en miljard. Utöver det lånebehov som 2011 års budget för med sig, finns tidigare beslutade investeringar som inte är fullt ut genomförda. Här finns ett lånebehov på cirka 250 miljoner som vi skjuter framför oss. Det betyder att vi får räkna med en ökad upplåning på drygt 400 miljoner och att låneskulden blir drygt 1,4 miljarder när allt är genomfört. Men vi räknar med en fortsatt eftersläpning i genomförandet av projekten och låneskulden för våra egna investeringar tror vi kommer att ligga på cirka miljoner vid utgången av Till detta kommer sedan upplåningen för våra kommunala bolags räkning och till finansieringen av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Denna upplåning uppgår för närvarande till nästan 3,2 miljarder om man räknar med det lån som finns kvar hos Botkyrkabyggen då vi ännu inte kunnat föra över det till kommunen. Handelsbanken Finans kraftvärmeprojekt 792,3 Söderenergi 466,2 Botkyrkabyggen 1 680,0 Botkyrkabyggen egen upplåning 250,0 Summa 3 188,5 Räntekostnader och ränteintäkter för dessa lån har beräknats till 90 miljoner och innebär därmed ingen kostnadsbelastning för kommunen. I ränteintäkterna för finansnettot har vi budgeterat med ränteintäkter från Södertörns Energi AB med 27,5 miljoner. När bolaget nu önskar lösa lånet från årsskiftet 2011/2012 kommer kommunen i stället kunna minska räntekostnader och ta ut en borgensavgift från bolaget. Från 2013 räknar vi också med att kunna ta ut utdelning från bolaget. Vi har i detta läge valt att inte justera de enskilda budgetposterna med hänsyn till denna förändring. 14

15 Vi budgeterar ingen avkastning på kommunens pensionsavsättning. Eventuell avkastning ska läggas till kapitalet och användas till framtida pensionsåtaganden. Det redovisningsmässiga resultatet påverkas av utfallet av avkastningen men dras bort vid den beräkning som görs vid avstämningen mot det så kallade balanskravet. Gemensamma och interna poster I slutet av 2010 övertog arbetsförmedlingen ansvaret för flyktingmottagandet. Kommunerna har kvar ansvaret för bosättning, svenskundervisning och nyanlända ungdomars utbildning. Det medför att kommunens intäkter kommer att minska successivt ner till den grundnivå som utgår. På grund av kommunens höga investeringsnivå stiger de belopp som faktureras internt i form av kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar). Det innebär att de centrala intäkterna ökar relativt kraftigt. För 2011 uppgår de budgeterade intäkterna för kapitalkostnaderna till 351 miljoner. Beloppet belastar nämnderna direkt eller indirekt genom de lokalhyror som tas ut internt. Intern-räntan för 2012 föreslås ligga kvar på 4,5 procent, trots att den faktiska upplåningsräntan är lägre. De budgeterade pensionskostnaderna bygger på prognoser från kommunens pensionsadministratör KPA Pension. Kommunens pensionskostnader består dels av intjänad pension under 2012, dels av utbetalningar för pension som tjänats in före Den senare delen avser kostnader som ska betalas ut som pension under 2012, men som har tjänats in tidigare. Eftersom de här pensionerna inte finns redovisade som en skuld på balansräkningen, kostnadsförs de det år som pensionen betalas ut. Kostnaden för 2012 beräknas till 70 miljoner. Som vi tidigare beskrivit kommer en del av utbetalningarna täcks av den tidigare avsättningen. Den del som gäller 2012 års pensionsintjänande beräknas uppgå till 127 miljoner. Större delen av beloppet betalas ut till den pensionsförvaltare som den anställde själv har valt eller, om man inte gjort ett eget val, till KPA Pension. Resterande del skuldförs på balansräkningen och avser i första hand den förmånsbestämda delen för anställda med en lön som överstiger 7,5 basbelopp. Genom dessa åtgärder har kommunen gjort avsättningar för samtliga pensionsförpliktelser som uppstått under Bland de interna posterna finns medel budgeterade som ska täcka skillnaden mellan hyresintäkter och hyreskostnader för vissa externa fastigheter. En mindre höjning av arbetsgivaravgiften för 2012 Den kalkylerade arbetsgivaravgiften för 2012 uppgår preliminärt till 39,08 procent för kommunalt anställda. Jämfört med den avgift som gäller under 2011 är det en höjning med 0,1 procent. Höjningen avser den försäkringslösning som skapats för omställning av personal inom den kommunala sektorn. Lösningen har förhandlats fram av SKL och de fackliga organisationerna och träder i kraft från årsskiftet 2011/2012. Utöver arbetsgivaravgiften belastas nämnderna med ett påslag för semesterlönekostnad i samband med utbetalningen av lönen. Genom att löpande boka upp kostnaden för semester blir kostnaderna jämnt fördelade över året. Det gör att det inte uppstår någon kostnadsbelastning i samband med att de anställda tar ut sin semester. 15

16 Personalomkostnadspålägg (PO) 2012 Lagstadgade avgifter Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,70 Sjukförsäkringsavgift 6,71 Arbetsskadeavgift 0,68 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 Arbetsmarknadsavgift 2,43 Allmän löneavgift 7,49 Summa 31,42 Avtalsenliga avgifter Avtalsgruppsjukförsäkring 0,20 Omställningsförsäkring 0,10 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 0,01 Tjänstegrupplivförsäkring 0,20 Avgiftsbefrielseförsäkring; AMF 0,12 Summa 0,73 Totalt kommunala avtal 32,25 Avtalspension 5,50 Löneskatt 1,33 Summa 6,83 Totalt kommunala avtal inklusive kalkylerade PO-pålägg 39,08 För personer mellan 18 och 25 år är arbetsgivaravgiften 21,41 procent, för personer födda 1938 och senare som är 65 år och äldre är avgiften 15,81 procent och för personer födda 1937 och tidigare är det ingen arbetsgivaravgift alls. Kommunen belastar dock samtliga anställdas löner med den högre arbetsgivaravgiften. Omfördelning av ramarna Inom ramen för årets ettårsplan har vi justerat nämndernas ramar med hänsyn till det beslut som togs under våren då serviceförvaltningen sänkte sina priser efter tidigare uppdrag att effektivisera sina verksamheter. Det skedde genom att nämndernas ramar minskades i samma utsträckning som nämnderna fick sänkta kostnader. Kultur- och fritidsnämnden tog från och med 2011 över verksamhets- och budgetansvaret från vård- och omsorgsnämnden för föreningsbidrag till föreningar som bedriver föreningsaktiviteter för målgruppen äldre. justering med 1,2 miljoner för 2011 beslutades i delårsrapport Därutöver har en omfördelning gjorts mellan kommunstyrelsen och finansnettot för inrättandet av kommunens internbank. 16

17 Till det generella statsbidraget för 2011 tillfördes medel för anhörigstöd som tidigare utgick som ett riktat statsbidrag. I ett särskilt beslut före sommaren omfördelades 2,6 miljoner till socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Denna summa har i budgetförslaget reglerats slutgiltigt till de båda nämnderna. Låne- och borgensram för 2011 I samband med ettårsplanen fastställs varje år låne- och borgensram för det kommande året. Kommunens externa upplåning för egna ändamål uppgår för närvarande till drygt 930 miljoner. Vi räknar med att denna del av låneskulden vid utgången av 2011 kommer att uppgå till drygt en miljard. Som vi tidigare redovisat bedömer vi att beslutade investeringar kommer att medföra en ökad upplåning på cirka 400 miljoner. Av detta kan160 miljoner hänföras till 2012 års investeringar och resten tidigare beslutade investeringar som ännu inte är färdiga. Dessa kommer dock inte att få fullt genomslag under Mot den bakgrunden föreslår vi att låneramen för kommunens egna lånebehov under 2012 sätts till miljoner, vilket är en höjning med 50 miljoner jämfört med Kommunfullmäktige beslutade under våren 2007 om lån och borgen för finansieringen av det kraftvärmeprojekt som Söderenergi ska genomföra. För Botkyrkas del innebar åtagandet att kommunen genom upplåning ska förse det bolag som leasar ut utrustningen till Söderenergi med kapital. Detta belopp uppgår till högst 900 miljoner. För närvarande lånar kommun ut dessa pengar till Handelsbanken Finans på samma villkor som kommunen själv lånar upp. Enligt nuvarande beslut ska kommunen låna ut eller gå i borgen för högst miljoner kronor till kraftvärmeprojektet. Genom att Södertälje lämnar underborgen för sin andel av finansieringen begränsas kommunens faktiska åtagande till 29 procent det vill säga 725 miljoner kronor. Därutöver har kommunen tidigare fattat beslut om borgen på 29 procent för bolagets övriga låneram på totalt 800 miljoner kronor, vilket motsvarar 232 miljoner kronor. Nyligen har bolaget hemställt om en utökad borgens- /låneram med 500 miljoner kronor hos ägarkommunerna. Skälet till utökningen beskrivs av bolaget som att den mer omfattande verksamheten ställer högre krav på rörelsekapital. Räknar man med den föreslagna utökningen uppgår nu ägarnas åtaganden för bolagets lånebehov totalt till miljoner varav Botkyrkas andel utgör miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen anser att kommen ska bevilja bolaget den begärda utökningen och föreslår mot den bakgrunden att borgens/låneramen för 2012 fastställs till miljoner kronor. Detta inkluderar även kommunens utlåning till Handelsbanken Finans AB som leasar ut kraftvärmeanläggningen till Söderenergi. Detta förutsätter dock att Södertälje och Huddinge kommuner fattar motsvarande beslut om borgen eller lån som motsvarar respektive kommuns ägarandel. Den angivna ramen anger den nettoexponering som kommunen har gentemot Söderenergi. Botkyrka och Huddinge har nu en något högre upplåning än vad som svarar mot ägarandelen på grund av att Södertälje inte är medlemmar i Kommuninvest. Södertälje lämnar i stället en underborgen som gör att man ansvarar för ett belopp som motsvarar ägarandelen. 17

18 Kommunfullmäktige fastställde 2011 en borgens/låneram för Botkyrkabyggen på miljoner kronor. Detta belopp föreslås bli kommunens ram även för Som en konsekvens av de diskussioner som förts om lösen av Södertörns Energi AB:s revers som bolaget har med Huddinge och Botkyrka har man gjort en framställning om kommunal borgen på ett belopp av miljoner kronor. Enligt de tänkbara långivare som internbanken varit i kontakt med kommer man att kräva en solidarisk borgen för ett eventuellt lån. Det förutsätter att både Botkyrka kommun och Huddinge fattar beslut om borgen för hela lånebeloppet. Kommunens faktiska ansvar begränsas dock i praktiken till halva beloppet det vill säga 675 miljoner kronor. Kommunens övriga borgensåtaganden uppgick vid det senaste årsskiftet till 245 miljoner. Därefter har kommunen utökat sitt borgensåtagande gentemot SRV Återvinning med 9,5 miljoner och Folkets Hus i Hallunda med 2 miljoner. Utifrån detta föreslår vi att borgensramen för andra låntagare än Botkyrkabyggen, Söderenergi och Södertörns Energi AB sätt till 260 miljoner kronor för 2012, vilket är en höjning med 10 miljoner kronor jämfört med vad som gäller för Kommunledningsförvaltningen ska bedöma riskerna för kommunens borgensåtaganden när vi upprättar ettårsplanen. Vi har gjort nedanstående översiktliga bedömning av risken för att kommunen tvingas gå in och fullfölja de åtaganden som en borgen innebär. Det stora åtagande som borgen för byggandet av kraftvärmeverket innebär, leder naturligtvis till ett ökat risktagande. De låga elpriserna kan på kort sikt påverka lönsamheten för projektet. Även höjda bränslepriser är en viktig faktor som har stor påverkan på bolagets lönsamhet. Beräkningarna för de närmaste åren pekar på ökade svårigheter att få intäkterna att täcka bolagets kostnader Detta kommer leda fram till att bolaget behöver omförhandla priset gentemot de leverantörer som köper fjärrvärme från bolaget. Även om vi ser en ökad osäkerhet kring bränslepriser och elpriser bedömer vi att risken ändå är låg med hänsyn till de marknadsförutsättningar som gäller för fjärrvärmeleveranserna. Kommunens största borgensåtagande är gentemot Botkyrkabyggen. För närvarande har bolaget en stabil ekonomi då hela beståndet är uthyrt. Vi bedömer inte att efterfrågan på hyresrätter kommer att förändras inom överskådlig tid, vilket kommer att vara gynnsamt för bolaget. Men vi ser att bolaget står inför stora upprustningar som kommer att medföra ökade kostnader som inte självklart kan tas ut av hyresgästerna. Bolaget har tillsammans med kommunen sett över olika handlingsalternativ och prövar för närvarande de olika alternativen för hur man ska möta denna utmaning. Generellt är riskerna för kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens föreningsliv fortsatt höga. De senaste årens ekonomiska utveckling har påverkat föreningslivets intäkter från medlemmar och sponsorer. I och med att den ekonomiska utvecklingen nu återigen förväntas vända ner kommer detta sannolikt även påverka föreningarnas ekonomiska förutsättningar. Vi tror att vi under 2012 får se en fortsatt svår ekonomisk situation för många föreningar, vilket naturligtvis leder till att riskerna för att kommunen kan tvingas fullgöra föreningars åtaganden ökar. I de flesta fall leder detta till att kommunen drabbas på annat sätt genom att man inte betalar de räkningar som kommunen ställt ut. 18

19 För kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens egna bolag och delägda bolag bedömer vi riskerna som fortsatt mycket små. Av de totala borgensåtagande är mer än 95 procent riktade mot egna eller delägda bolag. Avsättningar till kommunstyrelsens förfogande I ettårsplanen för 2012 har vi satt av 10,6 miljoner till kommunstyrelsen för oförutsedda kostnader. I detta skede inte avsett för något speciellt ändamål men i detta bör medel reserveras för en eventuell ökning av kostnader för försörjningsstödet. Avsättning till kommunfullmäktiges förfogande för investeringar Förslaget till ettårsplan innehåller en avsättning på 44,5 miljoner för eventuell ombyggnad i Subtopiaområdet och upprustning av Rödstu Hages idrottsplats. Här ingår även medel för att påbörja uppförande av nytt äldreboende i Norsborg. Uppdrag i anslutning till ettårsplanen för 2012 I anslutning till årets ettårsplan har den politiska majoriteten lämnat följande uppdrag: Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med berörda föreningar ta fram ett förslag på upprustning av Rödstu Hage idrottsplats. Ett förslag till åtgärder ska återrapporteras under första halvåret Tekniska nämnden får i uppdrag att aktivt arbeta med att sänka kommunens energikostnader genom egna åtgärder och genom informationsinsatser riktade till fastighetsenhetens hyresgäster. Stora ekonomiska utmaningar väntar de närmaste åren Med anledning av den senaste tidens ekonomiska utveckling står vi återigen inför stora ekonomiska utmaningar och en ökad osäkerhet kring den fortsatta utvecklingen. För varje ny skatteunderlagsprognos som vi har fått från SKL har vi tvingats revidera ner våra beräkningar av skattintäkterna för 2013 och De ambitionsförändringar som finns beskrivna i den senaste flerårsplanen kommer troligen inte kunna fullföljas om vi inte får högre skatteintäkter än vad vi nu kan räkna med. Under 2012 står vi också inför en ny avtalsrörelse. Nuvarande löneavtal löper ut under våren. Ser vi till de signaler som de fackliga organisationerna har lämnat så finns förhoppningar om bättre utfall än vad som har gällt under den senaste avtalsperioden. Det gör att vi troligen kan se fram mot en svår och långdragen lönerörelse under Som vi redovisat tidigare har den utredning som sett över nuvarande utjämningssystem lämnat sitt förslag. Det positiva är att inkomstutjämningen föreslås bli kvar i sin nuvarande utformning. Däremot skulle förändringarna i kostnadsutjämningen få en negativ påverkan på kommunens ersättning från systemet med totalt 25 miljoner när det fått fullt genomslag. Ett eventuellt förslag i enlighet med vad utredningen föreslagit har inte beaktats i de beräkningar som finns med i ettårsplanen för 2013 och Enligt utredningens förslag skulle förslagen träda i kraft från Det förutsätter att en proposition läggs senast under första kvartalet I dagsläget har vi inte fått någon ytterligare information i denna fråga. 19

20 Den snabba befolkningsökningen har gett kommunen ökade skatteintäkter. Samtidigt ökar kommunens kostnader i snabb takt. Från kommunledningsförvaltningens sida ser vi svårigheter med den snabba expansionstakten i den mån befolkningsökningen inte sker i områden med en redan utbyggd infrastruktur i form av skolor och förskolor. När vi tvingas till stora nyinvesteringar innebär detta i de flesta fall att vi på kort sikt drar på oss högre kostnader än vad vi får in i ökade skatteintäkter. Samtidigt som vi ser att de ekonomiska förutsättningarna försämras kan vi konstatera att det också finns behov av att öka kvalitén i flera av kommunens verksamheter. För att åstadkomma detta måste vi arbete med att utveckla vårt arbetssätt i syfte att åstadkomma en bättre verksamhet. Detta kräver både kreativitet och nytänkande från alla våra medarbetare. I vissa fall krävs det sannolikt också mer resurser. Hur vi ska klara allt detta behöver vi i överväga i det kommande arbetet med kommunens flerårsplan. Det är nödvändigt att vi då hittar lösningar som både tar hänsyn till de begränsade resurserna och de behov som finns inom olika verksamheter. Åsa Ratcovich Kommundirektör Rolf Gustafsson Ekonomichef 20

21 Resultaträkning Flplan Ettårspl Flplan Beräkn Flplan Beräkn Miljoner kronor Nämndernas verksamhet , , , , , , ,5 Interna och gemensamma poster 271,7 285,0 291,5 289,0 303,5 302,0 315,5 Avskrivningar -186,0-194,0-194,0-200,0-200,0-205,0-205,0 S:a verksamhetens nettokostnader , , , , , , ,0 Skattenetto 3 826, , , , , , ,7 Finansiella kostnader -32,1-46,4-129,0-59,8-138,0-68,9-154,5 Finansiella intäkter 61,0 51,0 131,0 51,0 143,5 51,0 148,5 Resultat efter skatt och finansnetto 142,2 97,2 89,3 46,5 21,4 32,6 0,7 Pensionskostnader från avsättning 15,0 17,5 17,5 20,0 20,0 22,5 22,5 Balanskravsresultat 157,2 114,7 106,8 66,5 41,4 55,1 23,2 Utrymme för investeringar 328,2 308,7 300,8 266,5 241,4 260,1 228,2 Utlagd ökning driftkostnader 54,5 215,4 226,1 183,6 183,6 172,0 219,3 Resultat i % av skatteintäkter 3,7 2,4 2,2 1,1 0,5 0,8 0,0 Balanskravsresultat i % 2,9 2,7 1,6 1,0 1,3 0,5 Resultat = 2,5 procent 95,7 100,4 100,4 104,1 103,0 108,1 106,9 Skatteintäkter Flplan Ettårspl Flplan Beräkn Flplan Beräkn Miljoner kronor Skatteintäkter 2 561, , , , , , ,2 Slutavräkningar 12,0 15,7 Inkomstutjämningsbidrag 781,0 865,7 857,1 918,0 913,1 967,4 974,8 Kostnadsutjämning 182,1 212,3 196,0 224,7 207,1 236,7 218,7 Befolkningsförändringar 15,0 17,4 38,2 6,0 0,0 Regleringsbidrag/ avgift 83,4 34,1 42,7 14,1 28,1-8,6 6,2 Utjämning LSS 59,7 52,6 50,0 53,2 50,6 53,7 51,2 Konjunkturstöd 18,0 Fastighetsavgift 113,7 119,6 119,6 120,6 120,6 121,6 121,6 Reglering statsbidrag Summa 3 826, , , , , , ,7 Ökning per år 193,7 189,4 188,3 148,3 106,2 159,2 155,8 21

22 Driftsammandrag 2012 och preliminära ramar 2013 Preliminär ram 2012 Preliminär ram 2013 Miljoner kronor 2011 Löner/ priser Verksamh förändr Ram justering Summa 2012 Löner/ priser Ramförändring Verksamh förändr Summa 2013 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen -242,2-5,8-1,4 0,9-1,9-250,4-7,0 1,3-256,1 Exploateringsverksamhet 11,3 11,3 11,3 Serviceförvaltning 10,0-6,7 3,3 3,3 Samhällsbyggnadsnämnd -118,0-2,3-7,5 0,4-2,2-129,6-3,0-6,0-138,6 Teknisk nämnd -0,5-0,5-0,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -8,8-0,2-0,2-9,2-0,3-9,5 Kultur- och fritidsnämnd -176,5-3,6-8,4-0,3-0,9-189,7-4,3-3,5-197,5 Arbetsmarknads- och vuxutbildningsnämnd -177,9-4,1-5,0 0,5 0,6-185,9-5,0-5,0-195,9 Utbildningnämnd ,1-43,3-51,6 1,4-23, ,4-53,6-42, ,0 Socialnämnd -474,4-11,5 0,5-0,5-4,3-490,2-14,1-1,8-506,1 Vård- och omsorgsnämnd -778,6-19,0-30,9 0,0-1,4-829,9-24,2-20,0-874,1 Revision -3,2-0,1-3,3-0,1-3,4 Effektiviseringar 0,0 5,0 5,0 5,0 10,0 KS/KF förfogande -11,9-26,0 26,7-10,6-10,6 Övrigt 0,5 Summa totalt ,8-89,9-125,5-3,6-6, ,9-111,6-72, ,5 22

23 Investeringssammandrag 2012 Ettårsplan Förslag Flplan Förslag Miljoner kronor Kommunstyrelsen -36,1-34,4-28,0-31,2-23,4 Samhällsbyggnadsnämnd -30,0-36,6-27,0-30,0-18,5 Teknisk nämnd -150,7-287,6-116,5-70,5-60,0 Kultur- och fritidsnämnd -4,5-17,0-6,5-2,0-2,0 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd -1,6-2,0-2,0-2,0-2,0 Utbildningsnämnd -13,4-26,4-108,5-81,5-176,5 Socialnämnd -2,0-3,1-3,0-3,0-3,0 Vård- och omsorgsnämnd -3,5-7,9-200,0-71,0-25,0 Avsatt för särskilda ändamål -157,0-44,5 Summa totalt -398,8-459,6-491,5-291,2-310,4 23

24 Gemensamma poster Fl.plan Ettårspl Fl.plan Beräkn Fl.plan Beräkn Miljoner kronor Kapitaltjänst 317,7 340,0 351,0 355,0 370,0 370,0 385,0 Pensionsutbetalningar -67,0-70,0-70,0-72,0-72,0-76,0-76,0 Fastighetsskatt -1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0 Försäkringar -3,6-3,6-3,6-3,6-3,6-3,6-3,6 Täckning av hyror -7,9-7,9-7,4-7,9-7,4-7,9-7,4 Internt försäkringssystem -2,5-1,0-1,0 Avgifter bankgirot -0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5 Översk arbetsgiv avg 133,5 140,0 140,0 144,0 144,0 148,0 148,0 Försäkringsers m m Interna poster 368,7 396,0 407,5 414,0 429,5 429,0 444,5 Pensionskostnad -118,0-126,0-127,0-133,0-134,0-135,0-137,0 Schablonbidrag 21,0 15,0 11,0 8,0 8,0 8,0 8,0 Summa 271,7 285,0 291,5 289,0 303,5 302,0 315,5 Finansiella poster Fl.plan Ettårspl Fl.plan Beräkn Fl.plan Beräkn Miljoner kronor Finansiella kostnader Räntor egna lån -35,0-47,0-35,0-58,0-40,0-65,0-49,0 Räntor vidareutlåning -90,0-95,0-100,0 Avgår ränta under byggtid 12,0 12,0 10,0 11,0 10,0 10,0 10,0 Räntor pensionsskuld -9,1-11,4-14,0-12,8-13,0-13,9-15,5 Summa finansiella kostnader -32,1-46,4-129,0-59,8-138,0-68,9-154,5 Finansiella intäkter Aktieutdelning, egna bolag 8,0 8,0 5,0 8,0 5,0 8,0 5,0 Borgensavgifter 8,0 8,0 8,5 8,0 8,5 8,0 8,5 Ränteintäkter 45,0 35,0 117,5 35,0 130,0 35,0 135,0 Summa finansiella intäkter 61,0 51,0 131,0 51,0 143,5 51,0 148,5 Finansnetto 28,9 4,6 2,0-8,8 5,5-17,9-6,0 24

25 Investeringsplan Ettårsplan Förslag Förslag Förslag Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen IT-investeringar 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 Kommunportal 3,0 3,0 1,5 1,5 1,5 Kontorslokaler Klf 1,6 Investeringar bilpool+laddningsstolpar el-bil 1,0 Stadsnät 15,0 Inventarier mm klf 0,4 0,2 0,2 0,2 0,3 Summa 24,4 11,8 7,7 7,7 7,8 Serviceförvaltningen Inköp fordon m.m. 8,0 16,0 16,0 20,0 12,0 Arbetsmaskiner 0,8 0,3 0,2 0,2 IT investeringar 2,0 1,6 0,6 0,3 0,2 Reinvesteringar 4,2 3,4 3,0 3,2 Summa 10,0 22,6 20,3 23,5 15,6 Kultur- och fritidsnämnden Diverse mindre investeringar KoF 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Broängens IP konstgräs 5,5 Konstgräs, N Tullinge 5,0 Alby fritidsgård (KF) Alby fritidsgård inredning 0,5 Boxningslokal i Botkyrkahallen 4,0 Rödstu Hage, utredning 0,5 Eklids sporthall 7,0 Skate/BMX-park Tumba 2,0 Kulturhus i Tullinge Brunna IP Sporthall, Riksten (KF) Sporthall, Tullinge gymnasium Alby sporthall 4,5 Summa 11,5 17,0 6,5 2,0 2,0 Utbildningsnämnden Grindtorp/ förskola Förskola Alby 35,0 Förskolor Alby, inventarier 2 Tallidsskolan, upprustn Förskolan Violen 17,0 Violen, inventarier 3,0 Borgskolan, anpassning Träningsskola, inventarier Förskola, Tullinge, inventarier Förskola, Nyängsgården 25,0 8,0 Nyängsgården, inventarier 1,5 Tullingebergsskolan 15,0 Riksten skola 75,0 95,0 Riksten skola, inventarier 7,0 Riksten skola, etapp 2 100,0 Förskola, Riksten 2 43,0 25

26 Investeringsplan Ettårsplan Förslag Förslag Förslag Förskola, Riksten, inventarier 3,0 Förskola Luna, Riksten, inventarier 4,5 Tullinge gymnsium, fasad 6,0 Björkhaga, uppsustn 6 Storvretsskolan, AB + C 20,0 20 Storvretsskolan, inventarier 4 Vreta Gård, förskola 33,0 Vreta Gård, förskola, invent 2,5 Vårsta, ny förskola 2 43,0 Vårsta, ny förskola, inventarier 3,0 Malmsjö skola, inventarier GY 11, anpassningar 2,0 Gymnsieskolan, invent mm 3,0 3 3,5 3,5 Ombyggnader skolor o förskoler 20,0 Kamerabevakning Ombyggnader kök 20,0 20,0 25,0 25,0 20,0 Upprustning förskolor och skolor 6,0 Lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Skol- och förskolegårdar 2,0 Inventarier m.m. 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Trådlöst nätverk 1,5 Summa 158,0 240,5 108,5 81,5 176,5 Arbetsmarkn och vuxenutbildningsnämnden Inventarier mm 5,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Xenter anpassning 2,0 Lokaler Vägledningscenter Lokaler för tyg och trä Resurscenter, daglig verks Summa 5,0 4,0 2,0 2,0 2,0 Socialnämnden Arbetsmiljöförbättring och tillgänglighet 2,0 2,1 2 2,0 2,0 Jourbostäder och daglig verksamhet 1,0 1 1,0 1,0 Särskilt boende x Summa 2,0 3,1 3,0 3,0 3,0 Vård- och omsorgsnämnden Gruppboende OPFN 20,0 19,0 19,0 Äldreboende 50 platser, Tornberg 115,0 Äldreboende 50 platser 60,0 65,0 Servicebostäder 2,0 2,0 2,0 2,0 Balkonger Kärsdala 1,5 Inventarier mindre ombyggnader mm 3,5 4,0 4,0 4,0 4,0 Nytt verksamhetssystem 1,0 Digital nyckelhantering 0,9 Summa 25,0 7,9 200,0 71,0 25,0 Tekniska nämnden Byggprojekt Om- och tillbyggnad Malmsjö skola Ombyggnad av kök skolor/förskolor 20,0 Upprustning skolor och förskolor 20,0 26

27 Investeringsplan Ettårsplan Förslag Förslag Förslag Ombyggnad Lindhov 4,0 Eklidsskolans sporthall 7,0 Balkonger Kärsdala 1,5 Diverse ombyggnader lokaler 13,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Ombyggnad cirkushallen 2,0 Hågelbyparken 1,1 Fastighetsnät skolor 24,0 12,0 2,0 2,0 2,0 Utbyte av larm 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Normanpassning ventilation 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Tillgänglighetsanpassning 4,0 4,0 4,0 2,0 2,0 Brandskyddsåtgärder 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Energisparåtgärder 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 Övriga fastighetsinvesteringar 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Summa 112,5 39,1 28,0 26,0 26,0 VA-verksamheten Servisledningar 1,5 2,0 2,0 2,0 2,0 Mindre investeringar VA 4,0 4,0 6,0 6,0 6,0 Reinvesteringar VA-ledningar 6,0 8,0 12,0 12,0 14,0 Uppgradering avloppspumpstationer 2,4 1,5 1,5 1,5 2,0 Byte av processdatasystem 0,3 Skalskydd VA-anläggningar 1,0 1,0 1,0 1,0 Huvudvattenledning Tumba 15,0 Vattenledning Uttran-Lindhov 20,0 Säkerhetsåtgärder dricksvattennätet 4,0 4,0 Dagvattenhantering 5,0 10,0 40,0 20,0 10,0 Va-utbyggnad Grödinge X X Vattenreservoaer 3,0 2,0 2,0 2,0 Summa 38,2 32,5 88,5 44,5 34,0 Samhällsbyggnadsnämnden Gata/parkverksamheten Mindre kompletteringsåtgärder 1,0 1,5 1,5 1,5 Riksten 3,0 Förnyelseåtgärder 1,0 1,0 4,0 3,0 2,0 Områdesprojekt Konstbyggnader 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Tillgänglighet 3,5 3,0 3,0 3,0 3,0 Miljöåtgärder 2,0 2,0 2,0 2,0 Belysningsprogram 5,0 5,0 5,0 5,0 Lek/Rekreation 6,0 5,0 4,0 4,0 4,0 Trafiksäkerhet 1,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Gång- och cykelvägar 8,0 4,0 1,0 Gång- och cykelväg Tullinge - Tumba 5,5 Diverse åtgärder kring Alby strand 3,0 Bryggor Lida 0,1 Markförvärv 1,5 2,0 2,0 2,0 Diverse invest inkl dokumenthantering 0,5 1,5 0,5 0,5 Summa 30,0 36,6 27,0 30,0 18,5 KFs förfogande 19,0 44,5 Summa investeringar 435,6 459,6 491,5 291,2 310,4 27

28 Så fungerar kommunens styrsystem Kommunfullmäktige sätter upp de övergripande målen för kommunens arbete. Nämnderna i sin tur beskriver på vilket sätt målen ska uppfyllas. Nämnderna preciserar också målen för enheternas arbete och bestämmer vad som ska prioriteras. Styrsystemet omfattar såväl ekonomi, verksamhet som kvalité. Kommunfullmäktige fastställer de kommunövergripande målen Kommunens övergripande mål Kommunfullmäktige Nämnden fastställer nämndmål och åtaganden som anger hur nämnden ska bidra till de kommunövergripande målen Nämndens mål Facknämnd Enheten fastställer åtaganden som anger hur enheten ska bidra till nämndmålen, samt eventuella enhetsspecifika mål Enhetens mål Enhet Kommunfullmäktiges flerårsplan anger målen för nämnderna Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige ska ange övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet. Detta sker genom kommunens flerårsplan. Målen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Målen är av generell karaktär och har ett medborgarperspektiv. Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllas Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Detta sker genom att nämnden inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de mål som berör verksamheten. Nämnden anger nämndspecifika mål och åtaganden kopplade till fullmäktiges mål. a beskriver på ett övergripande sätt hur man tänker arbeta för att uppnå dessa mål. Nämnderna preciserar målen för enheterna Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar. Nämnden anger nämndspecifika mål och åtaganden kopplade till fullmäktiges mål. Nämndmålen är även styrsignalen gentemot verksamheterna i förvaltningen. De kan vara riktade enbart till en viss verksamhet eller målgrupp. Nämndmålen anger prioriteringar och vad man vill uppnå i verksamheten. Nämndmålen kan ha ett längre tidsperspektiv än ett år. a anger däremot vad man ska uppnå det närmaste året för att bidra till måluppfyllelse. 28

29 Enheterna beskriver sitt arbete för att uppfylla målen Utifrån nämndmål, åtagande och ekonomiska ramar ansvarar enheterna för att beskriva sina åtaganden, det vill säga hur enheten tänker arbeta för att uppnå dessa mål. Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterat. Enheterna kan även ange egna specifika mål. Hur detta går till i praktiken kan dock variera från förvaltning till förvaltning beroende på vilken modell för styroch kvalitetsarbete som man valt på den aktuella förvaltningen. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål följs upp på flera sätt, dels genom uppföljning av nämndernas bidrag till målen och dels genom indikatorer. De indikatorer som knyts till målen ska signalera viktiga utvecklingstendenser för måluppfyllelsen. När det rör sig om individbaserade uppgifter ska indikatorerna följas upp per kommundel och med kön som övergripande indelningsgrund. Kommunfullmäktige följer upp nämndernas arbete Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen. Uppföljningen sker tre gånger per år i delårsrapporter efter april och augusti, samt i årsredovisningen. Denna uppföljning omfattar både mål, åtaganden och ekonomiska prognoser/resultat. Nämnderna följer upp enheternas arbete Uppföljningen mellan nämnderna och enheterna görs av respektive nämnd. Kommunstyrelsen följer upp att förvaltningarna och enheterna arbetar med åtaganden. 29

30 Mod och nyfikenhet en förutsättning för framgång Våra långsiktiga strategier och mål för flerårsplaneperioden syftar till att; Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Kommunens huvudsakliga uppdrag är att vi ska ge en god kommunal service och bidra till en hållbar samhällsutveckling. För att nå framgång i våra både långsiktiga och mer näraliggande ambitioner och mål måste Botkyrka vara en kommun där den enskildes kraft och kreativitet tas tillvara. Det kan vi göra genom att uppmuntra och stimulera både medborgarnas och medarbetarnas kreativitet och entreprenöranda. Värna och utveckla Botkyrkaandan För att kommunen ska fungera som kraftsamlare måste vi som verkar här ha mod att prova nya idéer, vara öppna för förändringar och ha kraft att få saker och ting genomförda. Med andra ord måste kulturen i vår organisation, eller Botkyrkaandan om man så vill, kännetecknas av att vara öppen, orädd och energisk. Det här är sidor hos oss som vi hela tiden måste värna och utveckla. Det är också det som devisen Botkyrka långt ifrån lagom handlar om. Botkyrka är ingen slätstruken kommun där det räcker att vara lagom för att nå framgång. För oss i Botkyrka är det viktigt att vi har förmågan och modet att tänka nytt, att tänka annorlunda och se till att så många drömmar som möjligt blir förverkligade. Det är en viktig nyckel till att vi ska lyckas att; Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid 30

31 Våra mål för Botkyrka under flerårsplaneperioden Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter och därmed vara styrande för kommunen. En långsiktigt hållbar utveckling kräver att alla beslut tar hänsyn till såväl sociala behov som miljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Verksamheten ska bidra till att förverkliga de sex hållbarhetsutmaningarna i dokumentet Ett hållbart Botkyrka. Flerårsplanens ambitioner och mål för Botkyrka som plats och samhälle utgår från sex målområden: - Medborgarnas Botkyrka, - Framtidens jobb, - Välfärd med kvalitet för alla, - Grön stad i rörelse, - Kultur och kreativitet ger kraft - En effektiv och kreativ kommunal organisation Inom respektive målområde anges ett antal mål samt indikatorer. I uppföljningen ska samtliga individbaserade indikatorer anges per kommundel med kön som övergripande indelningsgrund. Nämnderna ska i sina ettårsplaner ange hur de bidrar till att uppnå flerårsplanens mål genom att ange sina åtaganden gentemot de angivna målen och indikatorerna. De ska även ange sina egna nämndmål kopplade till flerårsplanens mål. Kommunens verksamheter kan inte ses isolerade från varandra. De måste samverka och förstärka varandra. Samtliga de mål som flerårsplanen ställer upp syftar till att förverkliga Botkyrka kommuns vision. Målområde - Medborgarnas Botkyrka Demokratin är grunden och utgångspunkten för all kommunal verksamhet. Kommunen är medborgarnas verktyg för att ta ett gemensamt ansvar för gemensamma angelägenheter i lokalsamhället. Engagerade, informerade och aktiva kommuninvånare, med lika rättigheter och möjligheter att bidra till samhällsbygget, är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling. Men skillnaderna i inflytande och levnadsvillkor är stora och diskriminering inskränker människors rättigheter. Det begränsar demokratin. Därför är det ett centralt kommunalt uppdrag att verka för jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män och lika rättigheter och möjligheter för alla. Den representativa demokratin lägger ytterst den politiska makten i folkets händer. Genom sitt deltagande i valen tar medborgarna ansvar för sitt samhälle. Därför är ett högt valdeltagande både en mätare av demokratins förankring och ett värde i sig självt. Men den representativa demokratin kräver också ett ständigt pågående offentligt samtal och ett myller av arenor för dialog och påverkan på samhällsutvecklingen. Genom kultur, föreningsliv och folkbildning hålls demokratin levande. 31

32 Botkyrka är ett interkulturellt samhälle rikt på erfarenheter och kunskaper. Vår kulturella och språkliga mångfald är en oerhörd tillgång i en alltmer gränslös värld en tillgång som bara delvis är utnyttjad. Det handlar om att skapa förutsättningar för att individer och grupper inte bara ska samexistera, utan också samspela för att nå gemensamma mål. Så kan vi skapa en positiv spiral som ger kommunens invånare ökad framtidstro, fler arbetstillfällen och bättre levnadsvillkor. Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen. Indikatorer - Andelen invånare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem - Upplevelse av social sammanhållning/distans Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter. Indikatorer - Invånarna upplever att de inte utsätts för diskriminering - Ekonomisk utsatthet bland barn (Rädda barnen) Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Indikatorer - Ohälsotalet - Självskattad hälsa - Livslängd Berörda nämnder: Målområde - Medborgarnas Botkyrka - samtliga Mål 1 - samtliga Mål 2 samtliga Mål 3 samtliga 32

33 Målområde - Framtidens jobb Botkyrka är en kommun som växer och utvecklas. Här finns språkkunskaper och internationella erfarenheter som är ovärderliga för näringslivet i en globaliserad ekonomi. Vi befinner oss i en expansiv storstadsregion med allt vad det innebär av dynamik och nytänkande, men också påfrestningar på människor och miljö. Allas möjlighet till arbete och egen försörjning är avgörande för att åstadkomma en samhällsutveckling som kännetecknas av demokrati, social sammanhållning och långsiktig hållbarhet. Arbetslösheten måste pressas tillbaka. Klimathotet och nödvändigheten av en långsiktigt hållbar samhällsutveckling ställer allt högre krav på energisnålt boende, klimatsmarta transporter och genomtänkt samhällsplanering. Det är investeringar som ger utveckling och arbetstillfällen. Botkyrka ska gå i spetsen och ge utrymme för grön teknik och gröna arbeten. I den regionala kärnan Flemingsberg växer ett av norra Europas viktigaste centra för högre utbildning, medicinsk forskning och bioteknik fram. Botkyrka ska vara en aktiv partner i utvecklingsarbetet. Botkyrkas strategiska satsning på de kreativa näringarna binder samman kultur, utbildning och näringsliv. Kreativitet och entreprenörskap skapar nya arbeten, nya möjligheter och nya tankar. Botkyrka ska vara en intressant plats för nya företag. Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande. Indikatorer - Förvärvsfrekvensen i Botkyrka - Sammanräknad förvärvsinkomst - Andel ungdomar år som arbetar eller studerar Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Indikatorer - Antal tillkommande företag - Antal arbetstillfällen i kommunen - Antal företag inom berörda branscher - Antal sysselsatta (dagbefolkning) inom berörda branscher 33

34 Berörda nämnder: Målområde Framtidens jobb - samtliga Mål 4 - Kommunstyrelsen, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden Mål 5 Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Upplev Botkyrka AB Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Genom kommunen organiserar och betalar Botkyrkaborna en stor del av den gemensamma välfärden. Utbildning, fritidsverksamhet och kultur, vård, omsorg och social trygghet, samhällsplanering och miljöskydd, vägar och vatten osv. är nödvändiga delar av den samhällsservice som ett modernt samhälle kräver och medborgarna förväntar sig. Verksamheten ska organiseras så att vi når högsta möjliga kvalitet för alla och så att fördelningen styrs solidariskt av behoven. Utbildning från förskola, via grundskola och gymnasium till högskola och vuxenutbildning är en mänsklig rättighet och en förutsättning för samhällsutvecklingen. Alla Botkyrkas barn och ungdomar har rätt att kräva en utbildning som ger dem de kunskaper och färdigheter de behöver och som ger dem valmöjligheter både vad gäller arbete och fortsatta studier. Botkyrkabor av alla åldrar ska ha goda förutsättningar att med kultur, idrott, föreningsliv och samhällsengagemang ha ett aktivt och utvecklande liv. Våra medborgare ska ha möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar och ambitioner oavsett ålder eller fysiska förutsättningar Trygghet är att veta att det finns ett skyddsnät om något händer och att man får den hjälp man behöver när de egna krafterna avtar. Trygghet ger frihet och kraft att delta i samhällslivet fullt ut. Vi ska ha en vård och omsorg som utgår från behoven och respekterar individen. Kommunen ska ge människor möjlighet att komma tillbaka till hälsa, arbete och ett gott liv. Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar. Indikatorer - Andel av kommunens grundskoleungdomar med behörighet till gymnasieskolan - Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder. - Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom 3 år. 34

35 Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver. Indikatorer - Andel invånarna över 65 år som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka - Andel 80+ som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Berörda nämnder: Målområde Välfärd med kvalitet för alla - samtliga Mål 6 Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden Mål 7 Kommunstyrelsen, Vård och omsorgsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Kultur- och fritidsnämnden. Målområde - Grön stad i rörelse Botkyrka har goda förutsättningar att bygga den moderna, gröna staden där miljöer med boende, offentliga rum och verksamheter ger utrymme för kreativitet och utveckling samtidigt som våra naturområden värnas och görs tillgängliga för fler. En hållbar utveckling förutsätter rörelse och förändring. Attraktiva och tillgängliga offentliga miljöer bidrar till en bättre folkhälsa. Vi måste säkra en ekologiskt hållbar utveckling som minskar miljöbelastningen och gynnar biologisk mångfald. Botkyrka ska bli fossilbränslefritt och klimatneutralt. Med den utgångspunkten ska vi utveckla levande stadsdelar och ge Botkyrkaborna förutsättningar att göra klimatsmarta val. Energisparande och hållbara transportsystem ska stimuleras. Genom strategiska utvecklingsprogram i varje stadsdel, som innefattar såväl sociala som fysiska faktorer, engageras medborgarna i samhällsutvecklingen och kommundelarnas förutsättningar tas tillvara. Vi ska verka för en varierad struktur, såväl inom stadsdelarna som i kommunen som helhet, och för närmare kontakter mellan kommunens alla delar. Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva. Indikatorer - Utsläpp av koldioxid per invånare - Totala elinköp i Botkyrka per invånare 35

36 Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer. Indikatorer - Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka - Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde - Andel invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde Berörda nämnder: Målområde Grön stad i rörelse - samtliga Mål 8 Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden Mål 9 - Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Botkyrkabyggen Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Botkyrka ger kulturen utrymme. Kulturen är ett redskap för kreativitet, kommunikation och personlig utveckling. Kultur bidrar till att skapa identitet och hemkänsla. Den främjar demokrati och delaktighet, entreprenörskap och näringslivsutveckling. Den sociala ekonomin är ett viktigt verktyg. Föreningslivet och folkbildningen spelar en särskilt viktig roll för utvecklandet av ett starkt, interkulturellt samhälle där alla invånares förmågor tas till vara. Att ge goda förutsättningar för kultur- och föreningslivet är därför en viktig kommunal uppgift. Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap. Indikatorer - Andel invånare som upplever att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap. Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur. Indikatorer - Andel invånare som är nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbud och/ eller att själv vara med - Andel invånare som deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka 36

37 Berörda nämnder: Målområde Kultur och kreativitet ger kraft - samtliga Mål 10 samtliga Mål 11 samtliga, exkl socialnämnden Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Kommunens förvaltningar och verksamheter är inga självändamål utan Botkyrkabornas redskap för att organisera sina gemensamma angelägenheter. Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att vi på både kort och lång sikt uppnår bästa möjliga kvalitet med tillgängliga resurser. Resurser ska fördelas efter behov. Kommunen ska vara en föredömlig arbetsgivare som erbjuder goda villkor och tar tillvara personalens kunskaper och kreativitet. Organisation och metoder, grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet, ska kontinuerligt kunna anpassas till samhällsutvecklingen och förändrade uppgifter. För att behålla handlingsfriheten är det nödvändigt att kommunens ekonomi är stabil, under kontroll och långsiktigt balanserad. Kommuninvånarna ska få ett bra bemötande i kontakten med de anställda i kommunen. Alla ska bemötas med respekt, få sakkunnig information, stöd och hjälp. Ingen ska särbehandlas eller diskrimineras. För att vi ska kunna fullgöra våra uppgifter på att bra sätt måste kommunens anställda i allmänhet och cheferna i synnerhet, spegla befolkningssammansättningen. Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Indikatorer - Andel invånare som anser att kommunens anställda ger dem bra bemötande - Anställda upplever att de har inflytande över sitt arbete - Sjukfrånvaro för kommunens anställda - Andel chefer med utländsk bakgrund - Andel deltidsanställda som önskar arbeta heltid - Resultat av skatteintäkterna 37

38 Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Indikatorer - Kommunens inköp av fossilbränsle - Andel fordon för fossilbränslefria bränslen - Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar Berörda nämnder: Målområde En effektiv och kreativ kommunal organisation - samtliga Mål 12 samtliga Mål 13 - samtliga 38

39 Kommunstyrelsen Miljoner kronor Bokslut 2009 Bokslut Verksamhetens intäkter (+) 19,6 410,3 372,0 380,6 Verksamhetens utgifter (-) -248,5-624,8-592,9-616,3 Nettokostnad (+/-) -228,9-214,5-220,9-235,7 Nettoinvesteringar (+/-) -7,3-19,1-36,1-34,4 Verksamhetsområde Kommunstyrelsens förvaltningar utgörs av kommunledningsförvaltningen och serviceförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen är kommunstyrelsens ledningsorgan och ska i den rollen: Leda och följa upp kommunens övergripande styrning av verksamhet och ekonomi. Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande strategiska processer; exploatering, näringsliv, samhällsplanering, områdesbaserat arbete, internationella frågor, interkulturella frågor, jämställdhet och demokrati, frågor om trygghet och säkerhet, folkhälsa, medborgarservice m fl. Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande stödprocesser; ekonomi, upphandling, personal, information, IT, telefoni, juridik, ärende- och dokumenthantering. Kommunledningsförvaltningen utgör också kanslifunktion för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Under kommunledningsförvaltningen redovisas även de politiska organen, bidrag, ersättningar och medlemsavgifter samt vissa kommungemensamma verksamheter. Serviceförvaltningens uppdrag är att erbjuda konsult- och servicetjänster efter beställning av och mot ersättning från kommunens nämnder och förvaltningar. Uppdraget är att vara en kostnadseffektiv och kvalitativt väl fungerande leverantör som levererar kundnytta. Serviceförvaltningens verksamhet ska grundas på affärsmässiga principer, vilket innebär att samtliga kostnader ska täckas av intäkter för utförda uppdrag och tjänster. Rollen är att erbjuda kompetens och resurser som ersätter, kompletterar eller förstärker kundernas egna verksamheter. 39

40 Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet i tkr Bokslut 2010 netto 2011 netto 2012 kostnader 2012 Intäkter 2012 netto Förändr netto Politisk verksamhet Kommunledningsförvaltningen Bidrag, ersättning, avgifter Volym och ambition Hedersrelaterat våld och förtryck Förstudier av mindre art Förstärkt ledning Hågelby Övriga förändringar Hyresgarantin Summa kommunledningsförvaltningen Serviceförvaltningen Exploateringsverksamheten Summa Beskrivning och analys av förändringar: Kommunstyrelsens budget uppgår till 235,7 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 14,8 miljoner kronor jämfört med I förhållande till flerårsplanen har 1,9 miljoner tillförts. I kommunstyrelsens budget ingår kommunledningsförvaltningen med en nettokostnadsbudget på 250,4 miljoner. För exploateringsverksamheten och serviceförvaltningen budgeteras positiva resultat med netto 11,3 miljoner respektive netto 3,3 miljoner. Pris- och löneökningar Beräknade pris- och löneökningar har kompenserats med 5,8 miljoner. Justeringar inför ettårsplan Som en konsekvens av den prisjustering som serviceförvaltningen gjorde under 2011 har kommunledningsförvaltningens ram för 2012 reducerats med 1,9 miljoner och för serviceförvaltningens del har resultatkravet minskat med 6,7 miljoner. 40

41 Som en konsekvens av kommunfullmäktigebeslut om att starta en internbank tillsammans med Huddinge och Södertälje görs en budgetreglering på 1 miljon från kommunens finansförvaltning till kommunstyrelsen för att finansiera samarbetet. Volym- och ambitionsförändringar För volym- och ambitionsförändringar har kommunledningsförvaltningens ram utökats med 3 miljoner. Av ökningen kommer 1,4 miljoner från vårens flerårsplan och 1,6 miljoner tillförs i föreliggande ettårsplan. Av budgettillskottet har 1,5 miljoner tillförts näringslivsarbetet och utvecklingen av detta. För Entreprenörskapsakademin finns 0,5 miljoner avsatt. Programarbetet för Hågelby-Eriksberg-Lindhov tillförs 0,5 miljoner. För att genomföra hållbarhetsveckan 2012 avsätts 0,5 miljoner. I syfte att förstärka och samordna drift och utveckling av kommungemensamma IT-system avsätts 0,4 miljoner. För förstärkning inom arkivfunktionen finns 0,6 miljoner. Dessutom finns 0,6 miljoner avsatt för utökning av upphandlingsenheten. En förstärkning av arbetsrättskompetensen i kommunorganisationen görs och för ändamålet finns 0,2 miljoner avsatt. År 2011 fick kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen 5 miljoner kronor för införandet av nytt HRM system, 4 miljoner av dessa har återförts och reducerar därmed ramen. Under 2011 beslutades om tilläggsanslag för en utökad driftersättning på 0,6 miljoner till Upplev Botkyrka AB. Som en konsekvens av tilläggsanslaget har motsvarande belopp tillförts 2012 års budget. För att förstärka ledningen i Hågelbyparken AB avsätts 0,3 miljoner. För att fortsätta påbörjat projekt för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck tillförs 1 miljon. För att kunna genomföra mindre förstudier och mindre utredningar i tidiga exploateringsskeden tillförs 0,3 miljoner. Övriga förändringar Handläggning av den statliga hyresgarantin överförs från socialnämnden till kommunstyrelsen. För att komma ifråga för statlig hyresgaranti måste personen ha en egen inkomst som inte är försörjningsstöd. Dessa personer ingår inte i socialbidragsenhetens egentliga målgrupp. Hanteringen av hyresgarantier flyttas därför över till kommunstyrelsen (medborgarkontoren). För uppdraget överförs 0,3 miljoner från socialnämnden till kommunstyrelsen. Förändringen förväntas leda till en ökad tillgänglighet för medborgarna. 41

42 Investeringar Projekt, miljoner kronor Kommunledningsförvaltningen Bokslut IT-projekt -5,2-6,0-6,0 Kommunportal -2,7-3,0-3,0 Stadsnät -7,4-15,0 Inventarier, klf -0,1-0,4-0,2 Modernisering av lokaler plan 4-1,6 Minskad fossilbränsle användning -1,0 Serviceförvaltningen Inköp av fordon och maskiner -3,7-8,0-16,8 IT-investeringar -3,7-5,8 Summa -19,1-36,1-34,4 Beskrivning av projekt: Kommunledningsförvaltningen IT-projekt: Fortsatt utveckling av kommunens inre och yttre IT-stöd. Kommunportal: Fortsatt utveckling av portalen, intranätet mm. Inventarier: erade medel är avsedda att användas till inventarieinköp och mindre ombyggnationer. Modernisering av lokaler plan 4: Ombyggnad för att skapa en modern arbetsmiljö och ge utrymme för fler arbetsplatser. Investeringar för minskad fossilbränsleanvändning: Investeringar kopplat till bilpoolen och laddningsstolpar för elbilar. Serviceförvaltningen Fordon och maskiner: De större investeringar som planeras under 2012 är utbyte av fordon enligt klimatstrategin för 8 miljoner, en anpassad buss för funktionsnedsatta för 2,7 miljoner, en traktor med redskap för 2,8 miljoner. Dessutom planeras inköp till ett sammantaget värde av 3,3 miljoner för kuverteringsmaskin, tvätt- och skurmaskiner, gräsmaskiner och kranfordon. IT investeringar: Av medlen planeras 4,2 miljoner användas för utbyte av kommunens lokala nätverksutrusning, backup-robot och servrar. Resterande 1,6 miljoner ska användas för IT-investeringar riktade till förvaltningens verksamhet. 42

43 mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Kommunstyrelsen ska öka tryggheten genom förbättrat samarbete med externa aktörer. Kommunstyrelsen ska se över möjligheterna till ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism utifrån ett religiöst, kulturellt och politiskt perspektiv. Kommunstyrelsen ska i samarbete med Mångkulturellt Centrum arbeta för etablering av ett lokalt Unesco-kontor i Botkyrka med fokus på utveckling av en hållbar interkulturellt samhällsutveckling. Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Kommunstyrelsen ska stärka sitt arbete, sin uppföljning och sitt stöd till nämnderna i genomförandet av kommunens strategi för demokrati och delaktighet. Särskilt fokus ska läggas på ökat och breddat deltagande i den lokala demokratin, bland annat genom den årliga hållbarhetsveckan, rådslag med mera. Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Kommunstyrelsen ska arbeta för ett jämställt, interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering genom att förbättra sin uppföljning och sitt stöd till kommunorganisationen samt genom närmare samarbete med lokalt verksamma organisationer. Kommunstyrelsen ska öka sin information i alternativa format för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar. Kommunstyrelsen ska samordna genomförandet av kommunens handlingsplan för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Kommunstyrelsen ska driva, samordna, stödja och följa upp kommunens arbete för att minska de hälsoklyftor som finns mellan olika grupper av kvinnor och män samt skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 43

44 Målområde - Framtidens jobb Kommunstyrelsen ska kraftsamla sina insatser för utveckling av den regionala stadskärnan Flemingsberg. Kommunstyrelsen ska som ett led i miljonprogrammens utveckling arbeta aktivt med samordnande insatser för en positiv social och fysisk utveckling för kvinnor och män i stadsdelarna. Kommunstyrelsen ska aktivt bjuda in regionala och nationella aktörer till diskussion och samarbete kring frågor som kräver gemensamma insatser för att vi ska uppnå en hållbar samhällsutveckling i hela kommunen. Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande (kf) Kommunstyrelsen ska vidareutveckla sin styrning, samordning och uppföljning av kommunens arbetsmarknadspolitik. Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar (kf) Kommunstyrelsen ska utveckla ett offensivt och strategiskt näringslivsarbete byggt på förbättrad service och kommunikation för att stödja utvecklingen av det befintliga näringslivet och attrahera nya aktörer till Botkyrka. Kommunstyrelsen ska förbättra bilden av företagsklimatet och Botkyrkas varumärke som näringslivskommun. Kommunstyrelsen ska som aktiv ägare driva på att stadsnätet kan erbjuda tjänster som stödjer företagsutvecklingen i kommunen. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Kommunstyrelsen ska ta nästa steg i utvecklingen av kommunens kanalstrategi (webb, telefon och personligt besök) i syfte att förbättra tillgänglighet och service för kommuninvånarna. Kommunstyrelsen ska vara pådrivande för att Stockholmsregionen gemensamt ska utveckla metoder och handlingsberedskap mot strukturell och individuell diskriminering. 44

45 Målområde - Grön stad i rörelse Kommunstyrelsen ska inleda arbetet med att ta fram ett lokalt utvecklingsprogram i ytterligare ett område. Kommunstyrelsen ska samordna och leda utvecklingen av centrala Tullinge bland annat med ett kulturhus. Kommunstyrelsen ska samverka med externa aktörer såsom SL, trafikverket med flera i syfte att öka infrastruktursatsningarna i kommunen. Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva (kf) Kommunstyrelsen ska pröva möjligheten att ange inriktning för de kommunala bolagens arbete för att uppnå fossilbränslefria och energieffektiva verksamheter. Kommunstyrelsen ska i dialog med invånarna och i nära samarbete med lokala aktörer utveckla och pröva konkreta lösningar så att fler hushåll och företag kan leva och agera klimatsmart. Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer (kf) Kommunstyrelsen ska aktivt arbeta för mer nyproduktion av kompletterande former av bostäder i de norra kommundelarna. Kommunstyrelsen ska inleda planering av nästa etapp av bostadsbebyggelse på Riksten i Tullinge som möjliggörs genom förbifart Tullinge. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Kommunstyrelsen ska utveckla, stärka och marknadsföra Botkyrka kommuns varumärke. Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Kommunstyrelsen ska ta fram en ny strategi inom upplevelser som även stärker arbetet kring de kulturella och kreativa näringarna. Strategin ska ta sin utgångspunkt från den under 2011 genomförda utvärderingen. 45

46 Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Kommunstyrelsen ska förbättra kvalitén i organisationens bemötande av kommuninvånarna. Kommunstyrelsen ska ta fram en strategi för kommunens internationella samarbete och engagemang. Kommunstyrelsen ska genomföra en förstudie som grund för en översyn av kommunens fastighetsorganisation för verksamhetslokaler. Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Kommunstyrelsen ska samordna och driva genomförandet av de effektiviseringar som lagts fast i flerårsplanen för Kommunstyrelsen ska stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare, bland annat genom en ny arbetsgivarstrategi och arbetet med heltidsreformen. Kommunstyrelsen ska fortsätta utvecklingen av kommunens krisberedskapsorganisation. Kommunstyrelsen ska i syfte att öka delaktigheten och effektiviteten i organisationen förbättra den interna kommunikationen. Kommunstyrelsen ska leda och samordna arbetet med kommunens omvandling i riktning mot e-förvaltningen bland annat i syfte att bidra till enklare vardag för medborgare och näringsliv. Kommunstyrelsen ska bedöma hållbarhetskonsekvenser i sina ärenden. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Kommunstyrelsen ska leda och samordna arbetet med omställningen av kommunens fordon och genomförande av den nya mötes- och resepolicyn i organisationen. Kommunstyrelsen ska ta fram en plan för avveckling av fossilbränslebaserade fordon och maskiner. 46

47 Samhällsbyggnadsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2009 Bokslut Verksamhetens intäkter (+) 60,6 42,5 38,1 39,1 Verksamhetens utgifter (-) -130,1-162,9-156,1-168,7 Nettokostnad (+/-) -76,5-120,4-118,0-129,6 Nettoinvesteringar (+/-) -12,3-23,7-30,0-36,6 Verksamhetsområde Samhällsbyggnadsnämnden svarar genom samhällsbyggnadsförvaltningen för kommunens fysiska samhällsplanering och samordning. Planeringen strävar mot en hållbar utveckling av stad och landsbygd. I nämndens verksamhet ingår enheterna gata/ park, stadsbyggnad och kart- och mät. Även förvaltningens gemensamma förvaltningsledning och stödfunktioner ligger organisatoriskt under samhällsbyggnadsnämnden. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet, tkr Bokslut 2010 netto 2011 netto 2012 kostnader 2012 Intäkter 2012 netto Förändr netto Samhällsbyggnadsnämnd Förvaltningsledning Gata- och parkverksamhet Stadsbyggnadsverksamhet Kart- och mätverksamhet Summa Beskrivning och analys av förändringar Samhällsbyggnadsnämndens budget uppgår till 129,6, miljoner kronor vilket innebär en ökning med 11,6 miljoner kronor jämfört med I förhållande till flerårsplanen har 2,2 miljoner tillförts. De nu tillförda medlen innehåller 1,5 miljoner för fortsatt arbete med Alby stadsbyggnadsidé och 0,7 miljoner kronor för införande av en ny plattform för kommunens GIS-arbete. Pris- och löneökningar Beräknade pris- och löneökningar har kompenserats med 2,3 miljoner. 47

48 Justeringar inför ettårsplan Som en konsekvens av den prisjustering som serviceförvaltningen gjorde under 2011 har samhällsbyggnadsnämndens ram för 2012 reducerats med 0,4 miljoner. Volym- och ambitionsförändringar För volym- och ambitionsförändringar har kommunledningsförvaltningens ram utökats med 9,7 miljoner enligt följande fördelning: -Volymökningar gata och park utökad ram 2 miljoner kronor -Förbättrat underhåll gata och park utökad ram 4 miljoner kronor -Ökad plankapacitet utökad ram 1,5 miljoner kronor -Tillfälligt anslag för fortsatt arbete kring Alby stadsbyggnadsidé 1,5 miljoner -Införande av en gemensam plattform på Södertörn för GIS-arbete 0,7 miljoner Nämnden har fått ökade resurser för underhåll och skötsel. En stor del är kompensation för utökade driftåtaganden och kapitalkostnader. Ökningen av resurserna inom gata/park kan därmed delvis täcka det stora behovet. Samtidigt avser ökningen av resurser inom gata/park också skötsel av nya naturreservat samt parker i Riksten och Tullinge trädgårdsstad. Det finns ett stort behov av nya bostäder och mark för företagande. En utmaning ligger i att planera och bygga hållbart. Inom stadsbyggnadsenhetens verksamhet bedrivs ett fyrtiotal exploateringsprojekt och projektstocken förväntas ligga på en fortsatt hög nivå. Ambitionen är att klara av 350 nya lägenheter per år. Önskemål från företagare medför också att projektstocken är fortsatt hög. Den nya plan och bygglagen trädde i kraft i maj 2011 och med anledning av detta ska en ny taxa och taxekonstruktion ska tas fram under Den nya lagen kommer att kräva mer resurser av verksamheten - det är ännu inte klart i vilken omfattning, men uppskattningsvis behöver bygglovverksamheten en utökad budget motsvarande 2 heltidstjänster. En modernisering av detaljplaner behövs främst i norra Botkyrka. Det är ett arbete som kommer att behöva vara skattefinansierat. Tillskottet i budgetramen för ökad plankapacitet kommer delvis att täcka den kostnaden. Antalet bygglovsansökningar bedöms därigenom också bli fler i takt med att fler planer möjliggör nybyggnation. Även övriga bygglov i samband med ombyggnationer och liknande kommer troligen fortsatt vara hög då ROTavdraget kommer att finnas kvar. Kart- och mätverksamheten står inför stora förändringar de närmaste åren. Ökad kartanvändning i samhället ställer högre krav på att kartinformationen ska vara aktuell, av hög kvalitet och anpassad för ändamålet. Utvecklingen av webbtjänster går framåt med stormsteg och nya tekniska möjligheter att publicera och använda kommunens geografiska information finns. Hösten 2011 genomförs en upphandling av en ny GIS-plattform tillsammans med 48

49 övriga Södertörnskommuner. När den nya databasen tas i drift under 2012 kommer detta att innebära både ökade kostnader som nämnden äskar medel för. En allt viktigare fråga inom förvaltningens arbete är medborgardialogen som förs på många olika sätt. Det sker främst genom medborgarförslag, dialogforum, områdesvandringar, trygghetsvandringar, lokala rådslag, öppet hus på plan- och bygglovenheten samt öppna samrådsmöten. Förvaltningen kommer också att fortsätta med att få in områdesperspektivet som en naturlig del av arbetet. Nämndens avsikt är även att det ska finnas ekonomiskt utrymme för snabba åtgärder i Botkyrkas olika områden. Ett annat nämndmål är att satsa på ett mer systematiskt arbete med bemötande och information. Nämnden har bland annat för avsikt att fortsätta med att förbättra rutinerna för felanmälan, synpunkter och medborgarförslag. Under 2012 kommer nämnden också att fortsätta att arbeta med de interna processerna för att bli effektivare. Bland annat införs ett nytt ärendehanteringssystem för bygglovverksamheten hösten/vintern Uppdraget som nämnden fick 2011 för att ta fram en stadsbyggnadsidé för Alby fortsätter under Investeringar Projekt, miljoner kronor Bokslut Samhällsbyggnadsnämnden Mindre kompletteringsåtgärder -0,5 Riksten -6,0-3,0 Förnyelseåtgärder -4,0-1,0-6,3 Konstbyggnader -4,0-3,0 Tillgänglighet -1,5-3,5-3,0 Belysning 0-5,0-5,0 Lek/Rekreation -0,3-6,0-5,0 Trafiksäkerhet -8,0-1,0-2,5 Bryggor Lida -0,1 Diverse Alby strand -3,0 Gång och cykelvägar -5,5 Gång och cykelvägar -7,8 Mindre åtgärder gata/park -0,4 Mark och exploatering -30,0-1,5-2,0 Diverse kart och mät -1,7-0,5 Plan och bygglov 0-1,5 Summa gata/park -56,0-30,0-36,6 49

50 Beskrivning av investeringsprojekt: Förnyelseåtgärder Förvaltningen fortsätter arbetet med att förnya och upprusta Fittja äng med inriktning enligt förnyelseförslaget som nämnden beslutade om i slutet av Under sommaren - hösten 2011 genomförs en dialog i området med fokus på miljön nedanför mångkulturellt centrum, simhallen samt förskolan. Tillgängligheten till Fittja äng kommer också att ses över genom eventuell omfördelning av bland annat parkeringsytor. 6 miljoner. Förnyelse av hundrastgårdar och byggnation av 1-2 stycken nya hundrastgårdar (enligt pågående utredning) 0,3 miljoner. Tillgänglighet Tillgänglighetsåtgärder i Tullinge enligt förvaltningens åtgärdsplan för tillgänglighet (1,5 miljoner) Tillgänglighetsanpassning av ca 3 stycken busshållplatser (Slagsta, Advokatbacken, Alby centrum) - kostnad ca 3 miljoner varav halva beloppet beräknas komma från statsbidrag. Belysning Fortsatt förnyelse av kommunens gatubelysning enligt fastställt belysningsprogram. 5 miljoner. Lek/Rekreation Slutförandet av Tunaparksprojektet genomförs (3 miljoner). En ny lekpark/samlingsplats ska byggas i Tullinge skog efter barnfamiljers inflyttningar med många önskemål från medborgare och en stadsplanering som varit anpassad efter tidigare fritidsboende (2 miljoner) Trafiksäkerhet Gångbana Lindhovsvägen och Ängsgården. Gång- och cykelvägen Nibblebacken-Oxelvägen. Diverse trafiksäkerhetsåtgärder Victoriavägen och Kassmyraskolan. 1,5 miljoner. Nya busshållsplatser för Solhöjden budget 1 miljon. Bryggor Lida Kostnaden har beräknats till 100 tusen kronor. Diverse åtgärder Alby strand Åtgärder i samråd med UBAB (Upplev Botkyrka AB), kan bl. a innebära gallring röjning längs stranden. 3 miljoner. Gång och cykelvägar Mälarpromenaden förnyas och kopplas ihop med hjälp av bryggor enligt förslaget i förvaltningens förnyelseprogram för parker och offentliga miljöer, kostnadskalkyl 3 miljoner. Gångväg till Solhöjden ingår med 4,8 miljoner. Mindre åtgärerder gata/park Mindre åtgärder som inte är planerade. Mark - exploatering Beredskap för förvärv som inte kan hänföras till något specifikt exploateringsprojekt. 50

51 Plan och bygglov Digitalt arkivsystem för plan och bygglovenheten. mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen. Indikatorer: - Antal synpunkter, felanmälningar och medborgarförslag - Antal medborgare som deltar i dialog (samråd, områdesvandringar, objektspecifik dialog etc.) Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att Botkyrkas medborgare får återkoppling på inlämnade synpunkter och felanmälningar. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ha en effektiv kommunikation inom alla förvaltningens verksamheter. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att förbättra informationen om aktuella aktiviteter och projekt. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i tidiga planskeden strukturera och utveckla samarbetet med områdesgrupperna. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att utarbeta metoder i syfte att bredda delaktigheten hos olika grupper och intresseorganisationer. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att utveckla den områdesvisa dialogen, med direkt koppling till resurser för snabba åtgärder. Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att aktivt arbeta för att hela verksamheten ska genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt, för att skapa jämlika och jämställda villkor mellan medborgare som präglas av skilda livsvillkor, olikhet och komplexitet. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att sträva efter att all information ska vara tydlig och begriplig och formulerad med hjälp av kommunens riktlinjer för klarspråk. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att arbeta för att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela samhällsbyggnadsprocessen. 51

52 Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att utveckla förvaltningens styrsystem för att bättre kunna belysa eventuella skillnader som beror på kön och geografiskt område (kommundel). Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i alla verksamheter sträva efter en kvalitetssäkrad dokument- och ärendehantering, för att uppnå en jämlik, jämställd och rättssäker handläggning. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Indikator: - Antal deltagare i Botkyrkatrampet Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att utveckla de offentliga miljöerna i samhällsplaneringen så att de stimulerar och främjar fysisk aktivitet. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att främja gående och cyklister i samhällsplaneringsprocessen. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att vidareutveckla och genomföra Botkyrkatrampet tillsammans med samarbetspartners. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att tillsammans med tekniska nämnden skapa attraktiva dagvattenanläggningar. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att undersöka möjligheten att finansiera ett medverkande i SL:s resvaneundersökning. Målområde - Framtidens jobb Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande. Indikator: - Antal sommarjobbande ungdomar Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att tillsammans med tekniska nämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden verka för att förvaltningen kan erbjuda 100 ungdomar sommarjobb. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att bidra till att ge ungdomar arbetslivserfarenhet för att öka deras möjligheter att få eget arbete, och också bidra till lika villkor för ungdomar oavsett bakgrund. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta arbetet med social ekonomi. 52

53 Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Indikatorer: - Tillgänglig planlagd mark - NKI avseende bygglov enligt SBA mätning - NKI avseende markupplåtelse enligt SBA mätning Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i dialog med berörda företag ta fram åtgärdsförslag för hur kommunens företagsområden kan bli mer attraktiva. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att arbeta för en effektiv planhandläggning gällande ny arbetsplatsmark. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att bidra till profileringen av kommunens företagsområden. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att bidra till ett bättre näringslivsklimat (service, handläggningstider, bemötande mm) i Botkyrka. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ta fram och genomföra enkätundersökning avseende bygglov. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att skapa planberedskap för äldreboende och särskilda boenden. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att integrera aktiviteter för äldre i förnyelsen av parkmiljöer. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ha en mer regelbunden dialog med invånare över 65 år i samband med förnyelse av de offentliga parkerna och miljöerna för att bättre tillgodose behoven och önskemålen. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att, i dialog med SL, fortsätta arbetet med att tillgänglighetsanpassa busshållplatser för att skapa förutsättningar för närtrafik. 53

54 Nämndmål: Botkyrka tar vi hand om våra gemensamma parker, torg och vägar för en ökad tillgänglighet, trivsel och trygghet Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att öka tillgängligheten till bostadsnära natur. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att verka för en bättre samordning mellan olika markägare och entreprenörer. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att påbörja arbetet med de utpekade uppgifterna i kommunens klimat- och sårbarhetsanalys. Målområde - Grön stad i rörelse Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att bidra i arbetet med att göra hållbarhetskonsekvensbedömningar inför alla större beslut. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att använda och utvärdera de specificerade kriterierna för energisnålt, klimatsmart och miljövänligt byggande. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta arbetet med ökad trafiksäkerhet, inte minst trygga skolvägar. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta arbeta med energieffektiviseringsåtgärder avseende den offentliga belysningen. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att genom samverkan och tät dialog med Trafikverket och SL förbättra kollektivtrafiken och cykelvägarna samt bidra till bättre kommunikationer mellan stadsdelarna. Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i nya detaljplaner aktivt arbeta för en blandad bebyggelse till form och innehåll. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att uppmuntra en spännande arkitektur. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i samhällsbyggnadsprocessen verka för fungerande stråk (t ex gång och cykelvägar) inom och mellan kommunens stadsdelar. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ha en effektiv planprocess för bostäder. 54

55 Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta moderniseringen av detaljplaner för småhusområden i norra Botkyrka. Nämndmål: Botkyrkas offentliga miljöer ska bidra till medborgarnas stolthet över vår hemkommun Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att slutföra parkprogrammet och fortsätta förnyelsen av kommunens parker. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att inventera viktiga entrépunkter i kommunen som kan bidra till en ökad hemkänsla. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att arbeta med aktiviteterna i Botkyrkas gröna värden. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att förvalta naturreservaten för att främja friluftslivet och den biologiska mångfalden. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Åtagande Samhällsbyggandsnämnden åtar sig att ha en planläggning som möjliggör utrymme för kreativa näringar och mötesplatser. Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att skapa förutsättningar för spontan kultur och idrott. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att tillsammans med övriga inblandade vidareutveckla Residence Botkyrka. 55

56 Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Indikatorer: - Andelen medarbetare som anser att deras chefer är bra ledare. - Den totala sjukfrånvaron för nämndens anställda. - Den totala personalomsättningen för nämndens anställda. Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att utveckla en effektiv internkommunikativ process inom organisationens alla delar. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att arbeta för ett bra bemötande, god service och hög tillgänglighet. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att kvalitetssäkra förvaltningens dokument- och ärendehantering. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att verka för en spridning av GIS/kartan som planerings- och analysverktyg inom den kommunala organisationen. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att påbörja införandet av det gemensamma kartsystemet och kartdatabasen på Södertörn som upphandlas Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare, där alla medarbetare har lika möjligheter till delaktighet och utveckling. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att bedriva ett aktivt likabehandlingsarbete, där mångfaldsfrågorna är ständigt närvarande i verksamheten. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta förbättra sina processer i syfte att öka kvaliteten och korta ledtiderna. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Indikator: - Kostnader för tryck och porto Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ta fram och införa kriterier för ett grönt kontor. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att arbeta för en digital nämndhantering. 56

57 Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fasa ut allt resande med fossila bränslen. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ställa tydliga och ambitiösa miljöoch klimatkrav vid upphandling och inköp. Mått och nyckeltal Bokslut 2009 Bokslut Plan- och bygglovenheten Inkomna bygglovärenden Avgjorda bygglovsärenden Handläggningstider bygglov Antal bostäder i pågående detaljplanering Kart- och mätenheten Antal fakturerade uppdrag Nybyggnadskarta Komplett Förenklad Maximalt 10 veckor Mått saknas Husutstakning Lägeskontroll Gator och parker Nettokostnader kr/invånare Vinterväghållning kr/kvm 8,27 11,6 8,5 8,5 Driftkostnader kr/kvm 4,00 4,00 4,52 4,52 Felavhjälpande underhåll kr/kvm 2,17 2,4 1,76 1,76 Planerat underhåll kr/kvm 0,97 3,1 1,90 2,00 Klottersanering kr/invånare 7,86 4,58 4,90 4,90 Markupplåtelser kr/invånare Skrotbilsärenden/år Mark Antal kvm tomträttsmark för bost Intäkt per kvm 20,90 23,55 23, Antal kvm tomträttsmark för övriga ändamål Intäkt per kvm 18,70 15,65 15,69 15,69 57

58 Tekniska nämnden Miljoner kronor Bokslut 2009 Bokslut Verksamhetens intäkter (+) 365,3 433,3 449,8 466,5 Verksamhetens utgifter (-) -398,1-428,4 450,3-467,0 Nettokostnad (+/-) -32,8 4,9-0,5-0,5 Nettoinvesteringar (+/-) -360,1-319,2-250,7-287,6 Verksamhetsområde Tekniska nämnden svarar genom samhällsbyggnadsförvaltningen för kommunens fastighetsförvaltning samt vatten- och avloppshantering. Kommunens lokaler finansieras huvudsakligen genom interna och externa hyror. VA-verksamheten finansieras genom avgifter som debiteras kommunens VA-abonnenter. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet Bokslut tkr netto (+/-) netto (+/-) netto (+/-) Tekniska nämnden Fastighetsenheten Interna hyresintäkter Externa hyresintäkter Övriga intäkter Summa intäkter Kostnadshyror Drift (tillsyn, skötsel & felavhjälp. Underh) Driftmedia (värme, el och vatten) Planerat underhåll Övriga kostnader Kapitaltjänst Summa kostnader Resultat fastighetsenheten VA-verksamheten Brukningsavgifter Hyra antennplatser Anslutningsavgifter Exploateringsintäkter Summa intäkter Vattenberedning

59 Inköp av vatten Vattendistribution Spillvattenavledning Inköp av avloppsrening Dagvattenavledning Dagvattenbehandling Administration och personal Kapitaltjänst Summa kostnader Förändring av va-fond Resultat VA-enheten Summa TN Pris- och löneökningar Kommunens lokaler finansieras huvudsakligen genom interna och externa hyror. VA-verksamheten finansieras genom avgifter som debiteras kommunens VA-abonnenter. Fastighetsverksamhetens hyresintäkter ska enligt förslaget till nytt internhyressystem räknas upp med 50 procent av konsumentprisindex och VA-verksamhetens avgifter justeras mot entreprenadindex. För VA-verksamheten är de två viktigaste kostnadsposterna köp av dricksvatten från Stockholm Vatten AB och rening av dag- och spillvatten från SYVAB - (Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag). SYVAB höjer sin avgift med ca: 700 tkr och Stockholm vatten AB höjer sin avgift med ca: 800 tkr inför Volym- och ambitionsförändringar Den förvaltade lokalarean förändras i takt med de förändrade behoven av kommunala verksamhetslokaler. Utbyggnaden av skolor, förskolor och särskilda boenden kommer att svara för de största förändringarna de kommande åren. Den totala förvaltade ytan av skolor ökar i takt med befolkningsökningen. Ökningen är inte jämt fördelad över kommunen, utan inflyttning och nybyggnation påverkar behovet av kommunala lokaler i områdena. Under perioden kommer en utbyggnad av allmänna VA-anläggningar att ske, framför allt i Skårdal, Friluftsstaden Riksten. Vidare finns det inom många områden som idag ligger utanför verksamhetsområdet, såsom Kagghamra, Eldtomta strand och Sibble, önskemål om att ansluta sig till de allmänna VA-anläggningarna. VA-enheten kommer att fortsätta arbeta med frågan kring VA-utbyggnad utifrån ett ekonomiskt- och miljöperspektiv ihop med kommunledningsförvaltningen. För nämndens verksamheter finns en ökad ambition inom underhållsarbetet som bör drivas mer långsiktigt och strategiskt. Om vi på ett effektivt sätt skall nå målet att kommunens byggnader och anläggningar ska underhållas så att deras funktionalitet säkerställs och värde består är viktigt att göra rätt åtgärd i rätt tid, vilket kräver bra planering och att resurser finns tillgängliga. 59

60 Ökade krav på energieffektivisering och miljövänligt byggande avspeglar sig i fastigheternas utformning. Nya och förändrade styrdokument ska skapa förutsättningar för ett modernt byggande. Under 2012 kommer ett nytt fastighetsinformationssystem att införas. Detta innebär ett effektivare och enklare sätt att upprätthålla och söka uppgifter om kommunens fastigheter. Införandet innebär rutinförändringar som ska ge ökad service till de kommunala verksamheterna. Fastställandet och införande av ny lokalförsörjningsprocess kommer att stärka servicenivån till verksamheterna. VA-verksamheten har vid upprepade tillfällen drabbats av skadegörelse och sabotage. För att undvika att det upprepas eller förvärras avser vi fortsätta vidta åtgärder för att stärka upp säkerheten runt våra anläggningar. VAenheten har gjort en stor genomgång av sin säkerhet för alla VAanläggningar. Den slutsats som dras är att säkerheten måste förbättras. Övriga förändringar Nya lagkrav har tillkommit avseende VA-verksamhetens distributionsanläggningar. Förändringarna måste ha genomförts senast den 1 januari De nya reglerna innebär att sådana anordningar som kan utnyttjas för att suga eller trycka in förorenat vatten eller andra vätskor i distributionsanläggningen skyddas mot obehörig åtkomst. Det innebär att sådana objekt ska vara försedda med lämpliga låsanordningar och att det ska finnas reglerat vilka som har tillgång till exempelvis spolposter och liknande. Investeringar Projekt, miljoner kronor Byggprojekt Bokslut Förskola Nyängsgården -25,0* -8,0* Förskola Vreta gård -33,0 Förskolan Violen, Hallunda -17,0 Rikstens skola -75,0* -95,0* Upprustning Storvretsskolan -20,0 Tullingebergsskolan -15,0 Tullonge gymnasium, fasad -6,0 Ombyggnad Subtopia -2,0 Ombyggnader av kök i skolor och förskolor -20,0-20,0 Upprustning skolor och förskolor -20,0 Ombyggnad Lindhov -4,0 Tillbyggnad Eklidsskolans sporthall -7,0 Balkonger Kärsdala älddreboende -1,5 Normanpassning av ventilation -8,0-4,0-4,0 Utbyte av larm -2,0-2,0-2,0 60

61 Projekt, miljoner kronor * Anslag har beviljats för totalbeloppet under 2011 Beskrivning av investeringsprojekt, fastighetsenheten Förskola Nyängsgården Tillbyggnaden av förskolan Nyängsgården i Tullinge beräknas tas i bruk under sommaren Då vidtar upprustningen av resten av förskolan och dess kök. Förskola Vreta gård Under 2012 inleds byggandet av en ny förskola i Vreta Gård, Tumba, för att möta de behov som befolkningsprognoserna visar på. Förskolan Violen, Hallunda Violen i Hallunda byggs om till förskola för att möta en del av det växande behovet av förskoleplatser i norra Botkyrka. Rikstens skola Projekteringen genomförs under första delen av I börja av 2012 påbörjas byggnationen. Rikstens skola beräknas vara klar hösten Upprustning Storvretsskolan Bokslut Lokalanpassningar -3,0-13,0-7,0 Tillgänglighetsanpassning -4,0-4,0-4,0 Systematiskt brandskyddsarbete -1,0-2,0-2,0 Fastighetsnät -24,0-24,0-12,0 Energisparåtgärder -2,0-8,0-8,0 Övriga fastighetsinvesteringar -1,5-1,0-1,0 Åtgärder Hågelbyparken -1,1 Summa fastighetsenheten -45,5-212,5-255,1 VA-verksamheten Servisledningar -2,9-1,5-2,0 Mindre investeringar -5,4-4,0-4,0 Reinvesteringar VA ledningar -6,2-6,0-8,0 Vattenreservoar -3,0-2,0 Uppgradering pumpstationer -2,8-2,4-1,5 IT-säkerhet och processdatasystem -0,3 Skalskydd VA-anläggningar -1,4-1,0-1,0 Förhindra obehörig åtkomst till dricksvattennätet Upprustningen och effektiviseringen av Storvretskolans lokaler kommer att ske etappvis. Projektering bör kunna inledas under början av ,0 Dagvattenhantering -5,0-10,0 Huvudvattenledning Tumba -15,0 Summa VA- verksamheten -18,7-38,2-32,5 Totalsumma -64,2-250,7-287,6 61

62 Tullingebergsskolan Lokalanpassningen för Tullingebergsskolans träningsskola pågår och kommer att slutföras under Under 2012 kommer även omklädningsrummen att anpassas för att kunna användas avsevärt mer effektivt. Tullinge gymnasium Under sommaren 2012 kommer Tullinge gymnasiums att fasader att rustas upp Köksombyggnader Upprustningen av Botkyrkas förskolekök fortgår planenligt och i nära samverkan med fastighetsenheten. Under 2012 kommer köken på Ängsgården, Grindstugan och Måsen att prioriteras, med reservation för att andra akuta behov kan uppstå. Normanpassning ventilation Anpassning av ventilationsanläggningar pågår kontinuerligt. Bland annat ska energibesparande återvinningssystem installeras på de objekt som saknar det. Det totala behovet är åtgärder på mer än 100 objekt. För varje objekt ansöks om bidrag från Boverket för visade energibesparingar planeras anpassning av ventilation på 4 fastigheter. Utbyte av larm I kommunens lokaler finns ca 200 stycken larmanläggningar (brand/ inbrottslarm och passersystem). Flertalet av anläggningarna är i dåligt skick och i vissa fall äldre än sin beräknade livslängd. Fastighetsenhetens målsättning är att integrera samtliga larm/passersystem i ett centraliserat system bytes eller uppdateras c:a 5 stycken larmanläggningar Lokalanpassningar Medel för att kunna tillgodose olika hyresgästers behov och önskemål om mindre ombyggnader. Åtgärderna ska finansieras genom en ökad hyr för hyresgästen. I anslaget ingår 2 miljoner kronor för ombyggnader i Xenter som har överförts från Arbetsmarknads och vuxenutbildningsnämnden. Tillgänglighetsanpassning Projektet att bygga bort hinder för att underlätta för personer med nersatt rörelse- och orienteringsförmåga genomförs enligt plan. Åtgärden avser undanröjande av hinder till och i Botkyrka kommuns lokaler och fastigheter dit allmänheten har tillträde. Ombyggnationen av samtliga hissar i kommunens byggnader pågår och ska enligt lag vara åtgärdade senast Systematiskt brandskyddsarbete Förvaltningens bedömning är att krav inom området brandsäkerhet ökar. Vi vill försäkra oss om att vi har investeringsmedel att klara åtagandet och skapa en säker miljö. Under 2012 avsätts 2,0 miljoner för denna typ av åtgärder. Fastighetsnät Projektet grundar sig på ett uppdrag från kommunstyrelsen att tillsammans med IT-service bygga tråd och trådlös förbindelse för dataöverföring i kommunens skolor och övriga lokaler. Detta för att skapa en pedagogisk miljö som är modern. Utbyggnaden sker i huvudsak under 2010, 2011 och 62

63 2012, därefter kommer smärre kompletteringar att behöva göras kontinuerligt. Energisparåtgärder Nu genomförda energideklarationer av fastigheterna redovisar och fastslår behov av olika energieffektiviseringar och möjligheter att ytterligare spara energi. En preliminär genomförandeplan har tagits fram. Även förändringar av internhyressystemet kan påverka denna budget. Vi har nu tagit upp åtgärder för effektiviseringar, vilka beräknas uppgå till 8 miljoner. Övriga fastighetsinvesteringar I samband med att ny-, till- och ombyggnader tas i drift uppstår det ofta behov av åtgärder och justeringar som inte ingår i byggprojektet men är av värdehöjande karaktär och därför inte bör regleras med underhållsmedel. Åtgärder Hågelbyparken Investeringar vid Hågelbyparken utreds. En planerad åtgärd är att med utgångspunkt från den studie som gjorts belysa parken. En annan är att ersätta nuvarande granhäckar med lindar alternativt staket. Servisledningar Syftet är att möjliggöra utbyggnaden av kommunens VA-anläggning och möjliggöra att nya bostäder får tillgång till vatten och avlopp. Åtgärderna är i viss mån konjunkturberoende. Mindre investeringar Syftet med investeringen är att underhålla anläggningarna och förnya delar med bristande funktion samt spara energi i anläggningar där vi har behov av olika energieffektiviseringar och möjligheter till att ytterligare spara energi. Om detta inte görs löpande skapas ett ackumulerat förnyelsebehov. Det kommer att finnas ett begränsat behov av mindre investeringar i VA systemet under hela perioden. Reinvestering VA-ledningar För reinvesteringar av VA-ledningar har upptagits 8 miljoner år En ökad förnyelsetakt är nödvändigt för att nå en ekonomiskt hållbar utveckling. Underhållsplaner finns och ska visa statusen på olika anläggningar och var prioriteringarna av åtgärder bedöms mest angelägna. Avsikten med planen är också att kommunens anläggningar inte skall drabbas av kapitalförstöring. Uppgradering pumpstationer Det finns ett behov av att uppgradera äldre avloppspumpstationer samt styroch reglerutrustning som är ålderstigen och i vissa fall saknar reservdelar. Vi byter utrustningen successivt eftersom komponenterna är många och har ett relativt högt inköpspris. Totalt berörs 16 stycken tryckstegringsstationer (Vatten) och 45 spillvattenstationer. Uppgraderingen omfattar komplettering med nöddrift för samtliga spill- och vattenstationer, uppgradering av styrsystemen på grund av brist på reservdelar, kommunikation, bräddelektroner etc. Skalskydd VA-anläggningar Investeringen avser förbättra skalskydd för att förebygga inbrott och skadegörelse samt sabotage. Avsikten är att stärka anläggningarna för att 63

64 förhindra yttre eller inre händelser som kan orsaka besvär för kommunens invånare. De skadeförebyggande åtgärder VA-enheten vill införa ingår i skyddsklass 3 vilket innebär att man ser över skalskydd, brand, kameraövervakning för kommunens anläggningar. Förhindra obehörig åtkomst till dricksvattennätet Nya krav har kommit inom VA-verksamheten på att förhindra obehörig åtkomst till dricksvattennätet. Åtgärderna ska ha genomförts innan den 1 januari Den ändrade bestämmelsen avseende distributionsanläggningar innebär att sådana anordningar som kan utnyttjas för att suga eller trycka in förorenat vatten eller andra vätskor i distributionsanläggningen skyddas mot obehörig åtkomst. Det innebär att sådana objekt ska vara försedda med lämpliga låsanordningar och att det ska finnas reglerat vilka som har tillgång till exempelvis spolposter och liknande.. Dagvattenhantering Inom detaljplanerat område klassas dagvatten som avloppsvatten och får inte släppas ut i naturen på ett okontrollerat sätt. Målet är att bygga bort dagvattenproblematiken i norra botkyrka. Investeringen avser dagvattendammar och omdragning av ledningsnät. I avrinningsområdet Eriksberg ingår ytor med naturmark samt en nedlagd deponi, tidigare utnyttjad som skidanläggning. Det är ett stort tillrinningsområde som på ett avgörande sätt bidrar till föroreningsbelastningen i Albysjön, som är ett vattenskyddsområde. Vattenreservoarer VA-enheten har under 2009 genomfört en statusbedömning av samtliga reservoarer. Denna visar på starkt behov av upprustning. Bland annat genom åtgärder som, nya takbeläggningar, nya ytskikt invändigt och utbyte av ventiler, rör etc. Åtgärderna syftar till att återställa och vidmakthålla en god status för dessa anläggningar. mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Åtagande Tekniska nämnden ska informera om kommande bygg- och anläggningsprojekt och ta tillvara medborgarnas åsikter. Innan projekt, som bedöms vara av allmänt intresse, påbörjas ska berörda personer informeras och en medborgardialog hållas för att beakta invånarnas åsikter. 64

65 Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Åtagande Tekniska nämnden åtar sig att aktivt arbeta för att hela verksamheten ska genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt, för att skapa jämlika och jämställda villkor mellan medborgare som präglas av skilda livsvillkor, olikhet och komplexitet. Tekniska nämnden åtar sig att sträva efter att all information ska vara tydlig och begriplig och formulerad med hjälp av kommunens riktlinjer för klarspråk. Tekniska nämnden åtar sig att arbeta för att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela samhällsbyggnadsprocessen. Tekniska nämnden åtar sig att utveckla förvaltningens styrsystem för att bättre kunna belysa eventuella skillnader som beror på kön och geografiskt område (kommundel). Tekniska nämnden åtar sig att i alla verksamheter sträva efter en kvalitetssäkrad dokument- och ärendehantering, för att uppnå en jämlik, jämställd och rättssäker handläggning. Under verksamhetsåret ska tillgängligheten till nämndens byggnader och anläggningar förbättras. Rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället ska bättre kunna utövas av personer med funktionsnedsättning. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Åtagande Tekniska nämnden ska förse kommunens verksamheter med ändamålsenliga lokaler. VA-enheten kommer att se över processerna för att förse abonnenterna med dricksvatten av bra kvalité, samt en miljövänlig hantering av avloppsvatten (spill- och dagvatten). Målområde - Framtidens jobb Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande. Åtagande Tekniska nämnden åtar sig att tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden verka för att förvaltningen kan erbjuda 100 ungdomar sommarjobb. Tekniska nämnden åtar sig att bidra till att ge ungdomar arbetslivserfarenhet för att öka deras möjligheter att få eget arbete, och också bidra till lika villkor för ungdomar oavsett bakgrund. 65

66 Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver. Åtagande Nämnden ska utveckla stödet till de kommunala verksamheterna avseende lokalfrågor. Målområde - Grön stad i rörelse Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva. Åtagande Tekniska nämnden ska fortsätta energieffektivisera sin verksamhet. Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer. Åtagande Tekniska nämnden ska verka för att offentliga byggnader på ett positivt sätt bidrar till den offentliga stadsbilden. Tekniska nämnden ska verka för att dagvattenhantering synliggörs. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap. Åtagande Tekniska nämnden ska verka för att de nya byggnader och anläggningar som skapas ska utformas på ett sådant sätt att de är estetiskt utformade och bidrar till att de kommunala verksamheterna löser sina uppdrag. 66

67 Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur. Åtagande Nämnden ska projektera och bygga lokaler och anläggningar som är ändamålsenliga och estetiskt tilltalande. Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Mätbara mål Andelen medarbetare som anser att deras chefer är bra ledare ska uppgå till minst 75 %. Den totala sjukfrånvaron för nämndens anställda ska vara högst 4,0 %. Den totala personalomsättningen för nämndens anställda ska vara högst 10%. Åtagande Tekniska nämnden åtar sig att utveckla en effektiv internkommunikativ process inom organisationens alla delar. Tekniska nämnden åtar sig att arbeta för ett bra bemötande, god service och hög tillgänglighet. Tekniska nämnden åtar sig att kvalitetssäkra förvaltningens dokument- och ärendehantering. Tekniska nämnden åtar sig att bedriva ett aktivt likabehandlingsarbete, där mångfaldsfrågorna är ständigt närvarande i verksamheten. Tekniska nämnden åtar sig att fortsätta förbättra sina processer i syfte att uppnå högre kvalitet och kortare ledtider. Tekniska nämnden ska arbeta aktivt med att förbättra brukarnas nöjdhet. Tekniska nämnden har inget direkt arbetsgivaransvar, eftersom detta ansvar för samhällsbyggnadsförvaltningen är samlat hos samhällsbyggnadsnämnden. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Åtagande Tekniska nämnden åtar sig att ta fram och införa kriterier för ett grönt kontor. 67

68 Tekniska nämnden åtar sig att arbeta för en digital nämndhantering. Tekniska nämnden åtar sig att fasa ut allt resande med fossila bränslen. Tekniska nämnden åtar sig att ställa tydliga och ambitiösa miljö- och klimatkrav vid upphandling och inköp. Tekniska nämnden ska inventera och söka alternativt fossilfritt bränsle till verksamhetens fordon, byggnader och anläggningar. Mått och nyckeltal Lokalverksamheten Volymmått: Bokslut 2009 Bokslut Egna lokaler, antal kvm varav tomställt Inhyrda lokaler, antal kvm varav tomställt Kostnadsmått: Planerat underhåll tkr Planerat underhåll kr/kvm Avhjälpande underhåll tkr Avhjälpande underhåll kr/kvm VA-verksamheten Volymmått: Vattenberedning (1 000 m 3 ) Inköp vatten (1 000 m 3 ) Total dricksvattenmängd (1 000 m 3 ) Antal personer som berörs av avstängningar > 2 tim utan förvarning varav upprepade under året Antal ord vattenprover därav tjänliga med anmärkning därav upprepad hälsomässig anm. Antal klagomål på dricksvattnets kvalitet Kostnadsmått: >50 <50 <50 VA-taxa fast årsavgift (kr) VA-taxa rörlig avgift (kr/m3) 10,60 13,73 13,73 13,73 68

69 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2009 Bokslut Verksamhetens intäkter(+) 6,3 5,4 5,4 4,8 Verksamhetens kostnader (-) -14,7-14,2-14,2-14,0 Nettokostnad (+/-) -8,4-8,8-8,8-9,2 Verksamhetsområde Miljö- och hälsoskyddsnämndens kärnverksamhet består av tillsyn och offentlig kontroll enligt lagar och förordningar inom områdena miljö, natur, hälsoskydd, livsmedel, dricksvatten samt folköl-, tobak och nikotinläkemedel. Intentionerna i de olika lagstiftningarna är att i första hand förebygga ohälsa och att skydda naturen och miljön. Därutöver har nämnden ett ansvar för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling, arbeta mot miljökvalitetsmålen samt att kartlägga miljösituationen i kommunen. Av de tretton miljömålen prioriteras arbetet mot målen: - Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Levande sjöar och vattendrag - Giftfri miljö - God bebyggd miljö - Ingen övergödning - Ett rikt växt- och djurliv Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet, tkr Bokslut 2010 netto 2011 netto 2012 kostnader 2012 Intäkter 2012 netto Förändr netto Miljö- och hälsoskyddsnämnd Gemensam verksamhet Miljö- och hälsoskydd Livsmedel Övervakning, naturvård Naturskola Summa

70 Beskrivning och analys av förändringar Miljö- och hälsoskyddsnämndens ram uppgår till 9,2 miljoner vilket innebär en ökning med 0,4 miljoner jämfört med Pris- och löneökningar Uppräkning av löner och priser motsvarar 0,2 miljoner. Volym- och ambitionsförändringar För att möjliggöra åtgärder inom ramen för Botkyrkas gröna värden tillförs 0,2 miljoner. Övriga förändringar Efter rekommendation från Livsmedelsverket beräknas en justering av taxan för livsmedelstillsyn innebära lägre intäkter. En översyn av nivån på taxan i övrigt kommer att genomföras. mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Medborgarna ska kunna ta del av miljöarbetet i kommunen, och ges möjlighet att påverka de miljöfrågor som berör dem. Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att aktivt arbeta för att hela verksamheten ska genomsyras av ett inter-kulturellt förhållningssätt, för att skapa jämlika och jämställda villkor mellan medborgare som präglas av skilda livsvillkor, olikhet och komplexitet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att sträva efter att all information ska vara tydlig och begriplig och formulerad med hjälp av kommunens riktlinjer för klarspråk. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att arbeta för att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela samhällsbyggnadsprocessen. 70

71 Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att utveckla förvaltningens styrsystem för att bättre kunna belysa eventuella skillnader som beror på kön och geografiskt område (kommundel). Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att i alla verksamheter sträva efter en kvalitetssäkrad dokument- och ärendehantering, för att uppnå en jämlik, jämställd och rättssäker handläggning. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Bedriva tillsyn enligt lagstiftningen som reglerar miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet för att säkerställa en god hälsa för medborgarna. Lagstadgad tillsynsplan enligt Miljöbalken och kontrollplan enligt Livsmedelslagen upprättas. Förbättra förutsättningarna för en god hälsa genom att i ovanstående planer ta hänsyn till hur miljö- och hälsoskyddsnämnden kan möta framtida utmaningar kopplade till klimatförändringarna. Målområde - Framtidens jobb Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande (kf) Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämn-den verka för att förvaltningen kan erbjuda 100 ungdomar sommarjobb. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att bidra till att ge ungdomar arbetslivserfarenhet för att öka deras möjligheter att få eget arbete, och också bidra till lika villkor för ungdomar oavsett bakgrund. Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar (kf) Åtagande Samarbeta med energirådgivningen, aktuella nämnder, organisationer och företag för att främja en långsiktigt hållbar samhällsutveckling 71

72 Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Åtagande Bidra till att övergripande mål och kunskapsmål som gäller miljöfrågor i skolplanen och läroplanerna kan uppfyllas inom ramen för naturskolan. Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver (kf) Åtagande Beakta äldres hälsa i tillsynen enligt lagstiftningen som reglerar miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet. Målområde - Grön stad i rörelse Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva (kf) Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer (kf) Nämndmål 9. Genom att bevara och utveckla Botkyrkas gröna och blå värden förvaltar vi kommunens natur och ökar samtidigt Botkyrkas attraktivitet Bidra till att användningen av naturresurser sker på ett ekologiskt hållbart sätt. Botkyrkas natur värnas och görs tillänglig för fler, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. De Nationella miljökvalitetsmålen och Botkyrkas gröna värden används som ett stöd för nämndens verksamhet. 72

73 Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Åtagande Tillgängliggöra kulturvärden i kommunens natur särskilt i naturreservaten. Samarbeta med föreningar och andra för att främja Botkyrkas kulturvärden kopplat till naturvärdena Genom att värna Botkyrkas natur och göra den tillängliga för fler ger vi vårt bidrag till en kreativ miljö. Mål 11 Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Åtagande Tillgängliggöra kulturvärden i kommunens natur särskilt i naturreservaten. Samarbeta med föreningar och andra för att främja Botkyrkas kulturvärden kopplat till naturvärdena Genom att värna Botkyrkas natur och göra den tillängliga för fler ger vi vårt bidrag till en kreativ miljö. Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål.12 Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att utveckla en effektiv internkommunikativ process inom organisationens alla delar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att arbeta för ett bra bemötande, god service och hög tillgänglighet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att kvalitetssäkra förvaltningens dokument- och ärendehantering. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att fortsätta förbättra sina processer i syfte att uppnå högre kvalitet och kortare ledtider. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inget arbetsgivaransvar, eftersom detta ansvar för samhällsbyggnadsförvaltningen är samlat hos samhällsbyggnadsnämnden. 73

74 Mål 13 Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Indikator - Kostnader för tryck och porto Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att ta fram och införa kriterier för ett grönt kontor. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att arbeta för en digital nämndhantering. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att fasa ut allt resande med fossila bränslen. Verksamheten bedrivs så resurssnålt och energieffektivt som möjligt Mått och nyckeltal Antal inspektioner/handläggare, livs Antal inspektioner/handläggare, miljö & hälsa Bokslut 2009 Bokslut Fältbussen, antal klasser Antal elever Självfinansieringsgrad, miljö & hälsa 50 % 50 % Självfinansieringsgrad, livs 60 % 50 % Beskrivning och analys av förändringar Antal inspektioner innefattar alla inspektioner som genomförs, både ordinarie samt uppföljande inspektioner. Självfinansieringsgraden beräknas genom att mäta hur mycket av kostnaderna för verksamheten som täcks av intäkter och beräknas sjunka inom livsmedelsområdet på grund av att taxan förändras. Antal elever/år inkluderar alla elever som deltar i de exkursioner som fältbussen gör, inte bara elever i årskurs fem. 74

75 Kultur- och fritidsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2009 Bokslut Verksamhetens intäkter(+) 21,3 21,5 19,4 18,2 Verksamhetens kostnader (-) -185,4-190,2-195,9-207,9 Nettokostnad (+/-) -164,2-168,6-176,5-189,7 Nettoinvesteringar (+/-) -8,2-10,4-4,5-17,0 Verksamhetsområde Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga är prioriterad målgrupp. Verksamheten omfattar avdelningarna bibliotek, kultur, ungdom & förening och idrott & Anläggning. Biblioteksverksamheten omfattar sex folkbibliotek, ett webbaserat bibliotek (24-timmarsbiblioteket), service till förskolor och skolor samt bokservice till äldre och funktionsnedsatta. Inom kulturverksamheten finns kulturskola, kulturpedagogik, konst- och mediaverksamhet, kulturprogram samt kulturhistorisk verksamhet. Ungdom och förening arbetar med fritidsverksamhet för ungdomar och personer med funktionsnedsättning samt med stöd till kommunens föreningsliv. Vi driver nio fritidsgårdar, varav två i kommunal regi. Idrott och anläggning sköter om och hyr ut kommunens elva sporthallar, sex konstgräsplaner, fyra ishallar, fyra idrottsplatser, samtliga gymnastiksalar och bollplaner samt kommunens två inomhus- och fyra utomhusbad. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet i tkr Bokslut 2010 netto 2011 netto 2012 Kostnad 2012 Intäkt 2012 netto Förändr Netto Gemensam verksamhet Idrott och anläggningar Ungdom och förening Kultur Bibliotek Ramtillskott Summa

76 Beskrivning och analys av förändringar Kultur- och fritidsnämndens ram uppgår till 189,7 miljoner vilket innebär en ökning med 13,2 miljoner jämfört med I förhållande till flerårsplanen är ökningen 0,9 miljoner. Pris- och löneökningar Uppräkning för pris- och löneökningar uppgår till 3,6 miljoner. Lägre priser från serviceförvaltningen medför en kostnadsminskning med 0,9 miljoner. Volym- och ambitionsförändringar För verksamhetsförändringar och avgiftsförändringar har nämnden tillförts totalt 9,3 miljoner. För att möjliggöra sänkta avgifter inom kulturskolan har nämnden tillförts 1,6 miljoner. För att förstärka bibliotekens medieanslag tillförs 0,3 miljoner Bland verksamhetsförändringarna ingår drift av konstgräsplanerna i Tullinge och i Broängen med 1,1 miljoner. För hyra och drift av Alby fritidsgård tillförs nämnden 2,5 miljoner. Rikstens sporthall ingår som delårseffekt 2012 med 1 miljon. För lokaler och anläggningar i övrigt tillkommer 3,1 miljoner. Här ingår tillbyggnaden av Eklidsskolans sporthall, Storvretens sporthall, tillbyggnad för ny läktare i idrottshuset i Tumba, för boxningslokal i Botkyrkahallen och kompensation för hyreshöjning på kulturskolans lokaler. Avgående lokaler reducerar kostnaderna med 0,3 miljoner. Övriga förändringar Därutöver har 1,2 miljoner överförts från vård- och omsorgsnämnden avseende föreningsaktiviteter bland äldre. Investeringar Projekt, miljoner kronor Bokslut E-utveckling -0,8-0,8-0,5 Inventarier kommunhuset -0,1 Inredning av Alby fritidsgård -0,5 Utbyggnad av Eklids sporthall (-7,0)* Skate & BMX-park -2,0 Konstgräs, Fittja -4,0 Konstgräs, Broängen -5,5 Konstgräs, Norra Tullinge -5,0 Botkyrkahallen, boxningslokal -4,0 76

77 Projekt, miljoner kronor Bokslut Hacksjöbanan -0,8 Rödstu Hage, projektering -0,5 Baden -3,6 Underhåll elljusspår -0,15 Ny skyltning av motionsspåren -0,2 Konstinköp -0,1-0,1-0,1 Ny It-server, biblioteken -0,15 Inredning Hallunda bibliotek -0,3 Inventarier Badhusen i Botkyrka -0,2 Övriga investeringar -1,1-1,4 Totalt -10,4-4,5-17,0 * Medel avsatta på tekniska nämnden Beskrivning av projekt Konstgräs Broängen Konstgräs ska anläggas på grusplanen vid Broängens skola. Den ska ersätta Grödingevallen som läggs ner under året. Vi tar över ett par paviljonger från utbildningsförvaltningen och bygger om dem till möteslokal, kansli och omklädningsrum. Konstgräs norra Tullinge Konstgräs vid Trädgårdsstadsskolan i Tullinge. Boxningslokal, Botkyrkahallen På övervåningen i Botkyrkahallen ska en lokal för boxningsverksamhet inredas. Rödstu Hage, projektering Medel för att projektera en upprustning av idrottsplatsen Rödstu Hage. Diverse mindre investeringar Inom ramen för nämndens egen investeringsram på 2 miljoner planeras konstinköp, E utveckling, utomhusgym och övriga mindre projekt. 77

78 mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Mätbara mål 1 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål 2012 Antal ungdomar som genomgått ledarutbildningen för unga, flickor 10 Antal ungdomar som genomgått ledarutbildningen för unga, pojkar 10 Indikatorer - Andel brukare som tycker de kan vara med och påverka innehållet i våra verksamheter om de vill - Andel brukare som tycker de kan vara med och påverka innehållet i våra verksamheter om de vill, kvinnor - Andel brukare som tycker de kan vara med och påverka innehållet i våra verksamheter om de vill, män Bjuda in och involvera brukarna att vara delaktiga i vår verksamhet. Utbilda ungdomar för att kunna fungera som coacher åt andra ungdomar, bland annat på fritidsgårdarna. Varje större projekt ska använda sig av referensgrupper eller fokusgrupper. Arbeta med demokratifrågor, bland annat med film och teater som verktyg. Vi ska tillämpa metoden "demokrati genom teater" i nya sammanhang och i samma anda som samarbetsprojektet med Makedonien. Utveckla arbetet med en samordnad ungdomspolitik i kommunen. Nämndmål 1A: Vi ska skapa förutsättningar för människor att mötas och interagera Mätbart mål 1A Andel brukare som känner sig välkomna i nämndens lokaler, totalt Andel brukare som känner sig välkomna i nämndens lokaler, kvinnor Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 88 % 87 % 88 % 78

79 Andel brukare som känner sig välkomna i nämndens lokaler, män 86 % 88 % Indikator - Antal beviljade evenemangsbidrag till föreningslivet Våra verksamheter ska utöka sin närvaro online och i sociala medier, för att närvara där medborgarna är. Kartlägga föreningars lokalbehov samt undersöka möjligheter till samutnyttjande föreningar emellan. Göra en förstudie för att utveckla entrén utanför Botkyrka konsthall och Tumba bibliotek, samt för att utveckla Tumba biblioteks lokaler. Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Indikator - Antal aktiviteter inom ramen för det sverigefinska förvaltningsområdet Sprida information om kultur- och fritidsverksamheten till alla medborgare. Vår medborgarundersökning 2011 visar att det finns målgrupper är underrepresenterade som brukare. Utbilda alla medarbetare att tillämpa ett interkulturellt förhållningssätt i enlighet med kommunens interkulturella strategi. Samverka med andra förvaltningar för att skapa en trygg övergång in i vuxenlivet för unga vuxna. Erbjuda tillgång till litteratur, fakta och information på många olika språk. Bibliotekens utbud av böcker, tidskrifter och andra media ska spegla Botkyrkas internationella och unga befolkning. Arbeta med insatser inom ramen för det sverigefinska förvaltningsområdet. Nämndmål 2A: Alla våra verksamheter ska vara tillgängliga i samma grad för kvinnor och män. Det ska vara lika lätt för båda könen att använda våra verksamheter Mätbart mål 2A Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål 2012 Antal anställda på fritidsgårdar som deltagit 30 79

80 i jämställdhetsprojektets utbildning Könsfördelning bland stipendiater för Drömdeg, andel kvinnor Könsfördelning bland stipendiater för Drömdeg, andel män 50 % 22 % 50 % 50 % 50 % 78 % 50 % 50 % Indikator - Könsfördelningen bland föreningslivets styrelser Genomföra ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt med tema bemötande, tillgänglighet, likabehandling och jämställdhet. Projektet finansieras av EUbidrag och görs tillsammans med Stockholm stads kulturförvaltning. Genomföra arbete med jämställda fritidsgårdar tillsammans med några andra kommuner. Genomföra en kartläggning av könsfördelningen i föreningslivets styrelser. Nämndmål 2B: Nämnden ska utveckla och främja kultur- och fritidsutbudet för personer med funktionsnedsättning Indikatorer - Antal aktiviteter för personer med funktionsnedsättning - Antal nedladdade talböcker Ge snabbare service till synskadade och läshindrade genom att ladda ner talböcker digitalt. Tillsammans med andra förvaltningar bilda ett råd för barn med funktionsnedsättning. Utöka verksamheten riktad till personer med funktionsnedsättning. Bland annat i badhusen och i Botkyrka rackethall. Även söka samarbete med vårdoch omsorgsförvaltningen kring frågan. Nämndmål 2C: Alla barn och unga i Botkyrka ska ha lika möjligeter att utöva kultur- och fritidsaktiviteter Indikatorer - Elever i Botkyrka kulturskola från norra kommundelarna, totalt - Elever i Botkyrka kulturskola från norra kommundelarna, flickor - Elever i Botkyrka kulturskola från norra kommundelarna, pojkar 80

81 - Andel barn och unga som deltar i föreningslivet i norra kommundelarna, flickor - Andel barn och unga som deltar i föreningslivet i norra kommundelarna, pojkar Sänka avgifterna inom Botkyrka kulturskola och liknande verksamhet som utförs på uppdrag av nämnden. Samarbeta med andra förvaltningar för att nå barn i ekonomiskt utsatta familjer. Göra en förstudie för att etablera en fritidsgård i Brunna, för att säkerställa att alla unga i Hallunda-Norsborg-Brunna-Slagsta har nära till en fritidsgård. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Indikatorer - Deltagare i simundervisning för privatpersoner, totalt - Deltagare i simundervisning för privatpersoner, flickor/kvinnor - Deltagare i simundervisning för privatpersoner, pojkar/män - Andel medborgare som utnyttjar motionsspåren i kommunen minst en gång per år, totalt - Andel medborgare som utnyttjar motionsspåren i kommunen minst en gång per år, kvinnor - Andel medborgare som utnyttjar motionsspåren i kommunen minst en gång per år, män - Andel medborgare som utnyttjar badhusen minst en gång per år, totalt - Andel medborgare som utnyttjar badhusen minst en gång per år, kvinnor - Andel medborgare som utnyttjar badhusen minst en gång per år, män - Antal medborgare som utnyttjar Fysisk aktivitet på recept på nämndens anläggningar, totalt - Antal medborgare som utnyttjar Fysisk aktivitet på recept på nämndens anläggningar, kvinnor - Antal medborgare som utnyttjar Fysisk aktivitet på recept på nämndens anläggningar, män Utbilda förvaltningens medarbetare i kommunens folkhälsopolicy. 81

82 Utreda strategier och kostnader för att införa nolltaxa för lokaler och anläggningar. Utreda möjligheten för fler motionsspår och löprundor i norra kommundelarna. Söka samordning med samhällsbyggnadsförvaltningen kring frågan. Anlägga friluftsgym på minst en ny plats i kommunen. Anpassa utbudet i kultur- och fritidsförvaltningens försäljningsverksamheter till kommunens kostpolicy. Nämndmål 3A: Fler barn och unga ska vara fysiskt aktiva Indikatorer - Andel skolklasser i årskurs 2 som deltar i badhusens simundervisning - Simkunnighet i årskurs 5, totalt - Simkunnighet i årskurs 5, flickor - Simkunnighet i årskurs 5, pojkar Genomföra en förstudie kring en fritidsgård med idrottsinriktning Bygga ytterligare minst en konstgräsplan, inreda en boxningslokal vid Brunna IP samt tillsammans med utbildningsförvaltningen etablera en sporthall i Riksten. Mäta simkunnigheten hos Botkyrkas elever. Stimulera till fysisk aktivitet inom alla våra verksamheter, särskilt inom fritidsgårdarna. Nämndmål 3B: Möjligheten att ägna sig åt spontana aktiviteter ska öka Indikatorer - Organiserad spontanidrott (timmar per år) - Guidade turer för allmänheten - Allmänhetens åkning i ishall (timmar per vecka) - Allmänhetens tid på konstgräsplan (timmar per vecka) - Allmänhetens bad inomhus (timmar per vecka) Marknadsföra allmänhetens tider. Framförallt på kommunens konstgräsplaner. 82

83 Samarbeta med samhällsbyggnadsförvaltningen för att marknadsföra utomhusmiljöerna i kommunen och dess aktivitetsutbud. Målområde - Framtidens jobb Mätbart mål Framtidens jobb Sommarjobbare som kultur- och fritidsförvaltningen tar emot Praktikanter på kultur- och fritidsförvaltningen, totalt Praktikanter på kultur- och fritidsförvaltningen, kvinnor Praktikanter på kultur- och fritidsförvaltningen, män Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål Inom ramen för kommunens sommarjobb för ungdomar samordna jobb olika hos kulturaktörer i kommunen. Vi kallar projektet Kulturjobb. Erbjuda tio utbildningsplatser på yrkesförberedande utbildningen YMU, för unga musiker. Samarbeta med SFI-utbildningen och vuxenutbildningen samt stödja deras elever i sina studier. Särskilt åtagande om Alby: Erbjuda mötesplatser där unga vuxna bland annat kan komma i kontakt med kommunens verksamheter för arbete och studier. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mätbart mål Välfärd för alla Andel brukare som anser att skyltarna i motionsspåren är tydliga och lätta att förstå, totalt Andel brukare som anser att skyltarna i motionsspåren är tydliga och lätta att förstå, kvinnor Andel brukare som anser att skyltarna i motionsspåren är tydliga och lätta att förstå, män Andel brukare som upplever att de blir väl bemötta i våra verksamheter, totalt Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 75 % 48 % 75 % 64 % 75 % 85 % Andel brukare som upplever att de blir väl 85 % 83

84 bemötta i våra verksamheter, kvinnor Andel brukare som upplever att de blir väl bemötta i våra verksamheter, män Andel besökare på fritidsgårdarna som är nöjda med öppettiderna, totalt Andel besökare på fritidsgårdarna som är nöjda med öppettiderna, flickor Andel besökare på fritidsgårdarna som är nöjda med öppettiderna, pojkar Andel föreningar som upplever att de blir välbemötta av kommunen. Andel besökare på fritidsgårdarna som är nöjda med verksamheten, totalt Andel besökare på fritidsgårdarna som är nöjda med verksamheten, flickor Andel besökare på fritidsgårdarna som är nöjda med verksamheten, pojkar 85 % 62 % 75 % 75 % 75 % 41 % 70 % 87 % 90 % 90 % 90 % Indikatorer - Andel brukare som får den hjälp av personalen som de behöver, totalt - Andel brukare som får den hjälp av personalen som de behöver, kvinnor - Andel brukare som får den hjälp av personalen som de behöver, män Påbörja revidering av kommunens kulturmiljöprogram. Revidera kommunens biblioteksplan. Färdigställa och inviga Alby fritidsgårds nya lokaler. Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Erbjuda stöd i studier med betoning på vuxenstuderande på biblioteken. 84

85 Nämndmål 6A: Kultur- och fritidsnämndens anläggningar och lokaler ska vara välskötta och attraktiva Mätbart mål 6A Andel brukare som upplever att kommunens fritidsanläggningar sköts väl, totalt Andel brukare som upplever att kommunens fritidsanläggningar sköts väl, kvinnor Andel brukare som upplever att kommunens fritidsanläggningar sköts väl, män Andel brukare som upplever att det är rent och snyggt på badhusen, totalt Andel brukare som upplever att det är rent och snyggt på badhusen, kvinnor Andel brukare som upplever att det är rent och snyggt på badhusen, män Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 70 % 56 % 70 % 63 % 70 % 61 % 75 % 54 % 75 % 69 % 75 % Indikatorer - Andel bassängvattenprover som överskrider gränsvärdet Upprätta 10-åriga underhållsplaner för samtliga idrottsanläggningar. Förbättra trygghet, hygien och tillgänglighet i omklädningsrummen vid våra idrottsanläggningar. Nämndmål 6B: Medborgarnas nyttjande av kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska vara högt Mätbart mål 6B Antal biblioteksbesök per invånare (inkl. besök på bibliotekswebben) Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål ,9 9,8 Nyttjandegrad av idrottshall 66 % 58 % 71 % 70 % Nyttjandegrad av ishall 72 % 66 % 79 % 80 % Nyttjandegrad av konstgräsplan 35 % 49 % 60 % Antal besök på fritidsgård per åring i kommunen, totalt

86 Antal besök på fritidsgård per åring i kommunen, flickor Antal besök på fritidsgård per åring i kommunen, pojkar Nyttjandegrad av Kulturmånadens föreställningar 5,4 6,5 8,0 12,6 13,5 12,0 95 % 90 % 100 % 100 % Införa moderna öppettider med "meröppet" på Vårsta bibliotek. Besökare som är registrerade på förhand kan besöka bibliotekets lokaler samt låna även utanför ordinarie öppettider. Göra det enklare att boka en idrottsanläggning och på så sätt öka beläggningen på våra anläggningar. Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver (kf) Mätbart mål 7 Antal aktiviteter som riktar sig till äldre Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål Indikatorer - Deltagare i aktiviteter för äldre, totalt - Deltagare i aktiviteter för äldre, kvinnor - Deltagare i aktiviteter för äldre, män - Aktiva låntagare för Boken kommer Samordna och arrangera verksamhet speciellt riktad mot äldre. Målområde - Grön stad i rörelse Indikator Antal projekt för konstnärlig utsmyckning enligt enprocentsregeln (utfall 2010; 4) 86

87 Delta i kommunens arbete med att tillgängliggöra kulturmiljöer utomhus, det så kallade gröna kulturarvet. Arbetet är en del av arbetet med Botkyrkas Gröna värden. Samarbeta med samhällsbyggnadsförvaltningen för att informera om och marknadsföra kommunens utomhusmiljöer. Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer (kf) Skapa metodik för barns inflytande i stadsplaneringen. Syftet är att barn ska kunna vara med och påverka sin utemiljö. Nämndmål 9A: Kultur- och fritidsnämnden bidrar till att skapa öppna, levande och mångfacetterade stadsmiljöer Samordna öppna arrangemang i det offentliga rummet, t.ex. Hjärta Botkyrka, Drakfestivalen, Fittja Open, Urban Connection och musikfestival. Säkerställa att någon form av konstnärlig utsmyckning inkluderas vid större förändringar i den offentliga miljön Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Göra en inventering av Botkyrkas unga talanger inom kulturområdet, tillsammans med kulturföreningen Farhang. Blanda verksamhet och arenor inom nämndens område. Till exempel erbjuda kultur på fritidsgården, film på biblioteket, idrott på fritids osv. Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Skapa en arena (troligtvis webbaserad) för Drömdegsstipendiater att nå ut med sina verk och projekt till en större publik. Erbjuda verksamhet som bjuder in till eget skapande, exempelvis genom mentorskapsprojekten, Kultursken och YAPP, genom film, författarmentorer och öppen scen. 87

88 Nämndmål 10A: Kultur- och fritidsnämndens verksamhet stärker kommunens profil som kultur- och upplevelsekommun Indikator - Publicitet i media. Antal artiklar i tidningen och inslag i radio och TV om nämndens kulturverksamhet Bevaka att kulturmiljöfrågorna och kulturarvspedagogiken får utrymme inom Familjeparken. Föreslå att det görs i ett nytt historiskt center. Öka synligheten för vår kulturverksamhet framförallt på webben. Genomföra minst ett internationellt projekt eller utbyte inom kulturområdet. Samarbeta med internationella konstnärer, bland annat inom ramen för Residence Botkyrka. Öppna en modern bibliotekswebb där boklån och information integreras och besökarna inbjuds att medverka. Nämndmål 10B: Vi ska arbeta aktivt för att öka mångfalden och antalet aktörer/spelare i Botkyrka inom nämndens ansvarsområde Ge bra förutsättningar för professionella konstnärer att verka och etablera sig i Botkyrka. Skapa en fond för bidrag till att starta kreativ verksamhet, en typ av Drömdeg för vuxna. Eventuellt inom ramen för ett regionalt samarbete. Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Indikatorer - Antal tillfällen för barn och unga att prova på estetiska uttrycksformer - Konstaktiviteter i offentlig miljö (med stor lokal publik) - Antal barn och unga som går på Botkyrka kulturskola, totalt - Andel flickor som går på Botkyrka kulturskola - Andel pojkar som går på Botkyrka kulturskola - Antal botkyrkabarn och unga som deltar i Alby Fejms och Cirkus Cirkörs verksamhet som utförs på uppdrag av kommunen, totalt 88

89 - Andel flickor från Botkyrka som deltar i Alby Fejms och Cirkus Cirkörs verksamhet som utförs på uppdrag av kommunen - Andel pojkar från Botkyrka som deltar i Alby Fejms och Cirkus Cirkörs verksamhet som utförs på uppdrag av kommunen Arrangera Kulturmånaden som är ett kostnadsfritt utbud av kulturevenemang och aktiviteter för förskolan, grundskolan och gymnasiet. Skapa arenor och förutsättningar för initiativ som kommer från barn och unga själva. Låta dem vara med och påverka hur nämndens verksamhet utformas och utvecklas. Inom alla våra kultur- och biblioteksverksamheter ha öppna verksamheter som barn och unga kan delta i utan föranmälan. Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Mätbart mål En effektiv och kreativ kommunal organisation Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål 2012 Antal e-tjänster inom nämndens område Nämndens prognossäkerhet 1,0 % Antal föreningar med skulder till kommunen ska minska 2 2 Indikator - Den totala skulden från föreningar som omfattas av avbetalningsplaner ska minska Samarbeta med näringslivet för att hitta finansieringsformer för vissa projekt. Med hjälp av vårt nya verksamhetssystem utarbeta effektiva metoder för att handlägga föreningsstöd och bokningar av idrottsanläggningar samt Botkyrka kulturskolas administration. Särskilt åtagande om Alby: Samarbeta med andra inom och utanför kommunen för att uppnå en effektiv verksamhet. Särskilt samarbeta kring vissa målgrupper såsom unga vuxna. Etablera föreningsbyrån som ett känt namn för både kommunens föreningar och den kommunala organisationen. Bland annat öka samarbetet med medborgarkontoren. 89

90 Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Mätbart mål 12 Andel medarbetare med utländsk bakgrund Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 29 % 32 % Sjukfrånvaro, totalt 3,6 % 3,9 % 3,4 % 3,4 % Sjukfrånvaro, kvinnor 4,1 % 3,4 % 3,4 % Sjukfrånvaro, män 3,5 % 3,4 % 3,4 % Övertidstimmar i förvaltningen ska vara max 200 timmar år 2012 Andel deltidsanställda som önskar arbeta heltid, totalt Andel deltidsanställda som önskar arbeta heltid, kvinnor Andel deltidsanställda som önskar arbeta heltid, män % 0 % 0 % Tillsammans med Stockholm stads kulturförvaltning genomföra ett kompetensutvecklingsprojekt med fokus på bemötande, jämställdhet och tillgänglighet. Hela förvaltningens personal kommer att omfattas. Projektet pågår under 2012 och Arbeta för att samordna eftermiddagsverksamheten för åringar med fritidsgårdsverksamheten för att kunna säkerställa en effektiv verksamhet samt en stabil och kompetent personalgrupp. Nämndmål 12A: Kultur- och fritidsförvaltningen är nyskapande och ligger i framkant i Sverige inom sitt område Indikator - Antal studiebesök från andra kommuner och organisationer Studera vår omvärld både inom och utanför regionen. Använda lärdomar och inspiration från andra för att utveckla Botkyrkas kultur- och fritidsverksamhet. 90

91 Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Indikatorer - Förändring av total elförbrukning - Elförbrukning per kvadratmeter i idrottsanläggningar - Elförbrukning per öppettimme på badhusen - Antal verksamhetslokaler med separata energimätare Skapa metoder för konsekvensanalys ur klimatperspektiv för investeringsoch utvecklingsprojekt. Skaffa separata el- och värmemätare för ett antal idrottsanläggningar för att kunna följa upp energiförbrukningen bättre. Mått och nyckeltal Utfall 2009 Utfall Bibliotek Besök ( antal) Besök på bibliotekswebben Öppet timmar Besök/ öppet timme Besök per invånare på biblioteken 6,5 7,0 6,8 6,7 Tumba biblioteks öppet timmar utanför 8-17 på vardagar (tim/vecka)* Bibliotekslån, totalt Lån, kvinnor, andel i procent 72 % 70 % 70 % Lån, män, andel i procent 28 % 30 % 30 % Bibliotekslån/ invånare 6,5 6,2 6,3 5,9 Kultur Barn som deltar i aktivitet inom ramen för kulturmånaden Besök Hogslaby, antal Besök Hogslaby, flickor, andel 50 % 50 % Besök i Hogslaby, pojkar, andel 50 % 50 % Besök i Botkyrka konsthall, antal Besök i Botkyrka konsthall, kvinnor andel 91

92 Utfall 2009 Utfall Besök i Botkyrka konsthall, män andel Öppet timmar Botkyrka konsthall Besök/ öppet timme Besök/ invånare botkyrka konsthall 0,2 0,3 0,,2 0,2 Botkyrka kulturskola Elevplatser i ämneskurser Elever i ämneskurser, flickor, andel 63% 60% Elever i ämneskurser, pojkar, andel 37% 40% Elever i kulturskolans övriga verks Elever i övriga verks, flickor, andel 60% Elever i övriga verks, flickor, andel 40% Kö till kulturskolan i relation till antal 7-19 åringar, andel 2,9% 3,3% 2,0% Fritidsgårdar Besök, totalt, antal Besök på fritidsgård, flickor, andel 34% 36% 35% Besök på fritidsgård, pojkar, andel 68% 64% 65% Öppet timmar, antal Besök/ öppet timme Besök per åring i kommunen, på fritidsgård, antal Badhus Besök, totalt, antal Besök på badhus, kvinnor, andel 41% 39% 45% Besök på badhus, män, andel 59% 61% 55% Öppet totalt, timmar Öppet för allmänhetens bad, helår, timmar Storvretsbadets öppet timmar utanför 8-17 på vardagar, tim/ vecka *) Besök/ öppet timme, antal 26 Besök/ invånare, antal 1,9 1,2 2,0 2,5 Idrott Yta konstgräsplaner totalt (kvm) Yta idrottshallar (kvm aktivitetsyta) Yta konstgräsplaner/ 1000 inv (kvm)

93 Utfall 2009 Utfall Yta idrottshallar/ inv (kvm aktivitetsyta) Nyttjandegrad av konstgräsplaner ( procent av tillgänglig tid) Nyttjandegrad av gymnastiksalarna ( procent av tillgänglig tid) Nyttjandegrad av sporthallarna ( procent av tillgänglig tid) Nyttjandegrad av ishallarna ( procent av tillgänglig tid) % 60% 39% 35% 39% 45% 70% 58% 71% 70% 69% 66% 79% 80% Besök på Botkyrka rackethall, antal Besök på Botkyrka rackethall, kvinnor 28% 30% 28% Besök på Botkyrka rackethall, män 72% 70% 72% Öppet timmar Botkyrka rackethall Besök/ öppet timme, antal Besök/ invånare, antal 0,9 0,9 1,0 1,0 Föreningsliv Föreningsbidrag, netto kr **) Studieförbundsbidrag/ inv, kr Deltagartillfällen för ungdomar i idrottsoch scoutverksamhet, antal Deltagartillfällen, flickor, andel Deltagartillfällen, pojkar, andel Deltagartillfällen för ungdomar i idrottsoch scoutverksamhet, antal per 7-20 åring Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Idrottsverksamhet med flickdominerad verksamhet, % Idrottsverksamhet med pojkdominerad verksamhet, % Idrottsföreningar med varken flick- eller pojkdominerad verksamhet, % 19% 60% 21% Energiförbrukning Elförbrukning per kvm i kommunens idrottsanläggningar, kwh Förändring av total elförbrukning från föregående år, % -2,6% -4,0% -2,5% *) Dessa mått ingår i jämförelsen kommunernas kvalitet i korthet **) föreningsbidrag minus föreningslivets kostnader för hyror 93

94 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2009 Bokslut Verksamhetens intäkter 53,5 27,6* 48,7 Verksamhetens kostnader 204,1-205,5-234,6 Nettokostnad (+/-) -150,6-177,9-185,9 Nettoinvesteringar (+/-) -1,5-4,0 * Xenters intäkter och kostnader utöver kommunal ram är inte med i budget 2011 Verksamhetsområde Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har till uppgift att vara: - Huvudman för vuxenutbildningen inkluderande svenska för invandrare samt yrkeshögskoleutbildningar, kvalificerade yrkesutbildningar och annan eftergymnasial utbildning. Nämnden är också huvudman för anläggningen Xenter. - Huvudansvarig för kommunens arbetsmarknadsåtgärder och för att samordna sådana åtgärder. - Ansvariga för samhällsorientering enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. - Utförare av daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. - Utförare av vissa insatser på uppdrag av utbildningsnämnden. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet, tkr Arbetsmarknadsåtgärder Bokslut 2010 netto 2011 netto 2012 kostnader 2012 Intäkter 2012 netto Förändr netto Vuxenundervisning Xenter Daglig verksamhet Flyktingintroduktion Förvaltningskontor Volymminskning Summa Redovisningen för avser f.d. utbildning och arbetsmarknadsnämnden 94

95 Beskrivning och analys av förändringar: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens budget uppgår till 185,9 miljoner kronor, vilket är en ökning med 8 miljoner jämfört med I förhållande till flerårsplanen har ramen reducerats med 0,6 miljoner. Pris- och löneuppräkning Beräknade pris- och löneökningar har kompenserats med 4,1 miljoner. Justering inför ettårsplanen Som en konsekvens av den prisjustering som serviceförvaltningen gjorde under 2011 har arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens ram för 2012 reducerats med 0,5 miljoner. Volym- och ambitionsförändringar Antalet platser inom daglig verksamhet beräknas öka med 5 platser under För att möta volymökning har 1,5 miljoner tillförts. För att fortsätta satsningen på sysselsättningsåtgärder för ungdomar har ramen utökats med 3,5 miljoner. Anslaget för flyktingintroduktion reduceras med 0,6 miljoner som en konsekvens av att uppdraget löpande kommer att minska under året och därefter upphöra i november Investeringar Projekt, miljoner kronor Bokslut Inventarier -1,55-2,0 Xenter anpassning av lokaler (TN) (-2,0) Summa -1,55-2,0 Beskrivning av projekt: Inventarier: För inventarier finns 2 miljoner avsatt. Xenter: Avsatta medel ska användas för mindre anpassningar av Xenters lokaler. Medlen finns upptagna i tekniska nämndens investeringsbudget. 95

96 mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att arbeta aktivt med att öka deltagarnas inflytande i verksamheterna genom bl.a. enkäter, arbetstagarråd, fokusgrupper och samarbete med intresseorganisationer. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom fokuserade och framgångsrika aktiviteter öka andelen Botkyrkabor som erhåller meningsfullt arbete eller sysselsättning så att de därigenom kan ges betydligt ökade förutsättningar att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att före utgången av november månad 2011 lagt fast de aktivitets- och handlingsplaner som behöver användas för att uppnå uppsatta mål. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att i relevant omfattning inarbeta alla de styrdokument och policies som är fastställda inom kommunen vilka har bärigheter på nämndens uppsatta mål. Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom fokuserade och framgångsrika aktiviteter öka andelen Botkyrkabor som erhåller meningsfullt arbete eller sysselsättning så att de därigenom kan ges betydligt ökade förutsättningar för att leva i en mer jämställd situation i samhället men även i övrigt att kunna agera/verka med jämlika förutsättningar och möjligheter. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att redan under hösten förstärka sitt utvecklingsarbete genom att anställa 1,0 årsarbetare utvecklingsledare. Det ska noteras att nyrekryteringen har gjorts med beaktande bland annat av de särkompetenser denne besitter, nu engagerad som regeringskansliets jämställdhetsansvarige. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att före utgången av november månad 2011 lagt fast de aktivitets- och handlingsplaner som behöver användas för att uppnå uppsatta mål. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att i relevant omfattning inarbeta alla de styrdokument och policies som är fastställda inom kommunen vilka har bärigheter på nämndens uppsatta mål. 96

97 Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom fokuserade och framgångsrika aktiviteter öka andelen Botkyrkabor som erhåller meningsfullt arbete eller sysselsättning så att de därigenom kan ges betydligt ökade förutsättningar för att uppnå bättre hälsotal och i övrigt känna större mått av livskvalitet och välmående. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att före utgången av november månad 2011 lagt fast de aktivitets- och handlingsplaner som behöver användas för att uppnå uppsatta mål. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att i relevant omfattning inarbeta alla de styrdokument och policies som är fastställda inom kommunen vilka har bärigheter på nämndens uppsatta mål. Målområde - Framtidens jobb Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande (kf) Nämndmål 4a. Förvärvad arbetslivskompetens ger Botkyrkabor arbete Nämndmål 4b. Förvärvade språkkompetenser ger Botkyrkabor arbete Nämndmål 4c. Förvärvad yrkeskompetens ger Botkyrkabor arbete Mätbara mål Fler än 160 Botkyrkabor som fått arbetslivskompetens har gått vidare till ytterligare ett steg mot arbetslivet. Mer än 35 procent av de som lämnat SFI med godkänt betyg är i arbete eller studier sex månader senare. Fler än 400 Botkyrkabor har genomgått en av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden arrangerad yrkesutbildning Mer än 80 procent av de som lämnat yrkesutbildning är i arbete sex månader senare. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom fokuserade och framgångsrika aktiviteter öka andelen Botkyrkabor som erhåller meningsfullt arbete, kan ordna med eget företagande eller sysselsättning så att de därigenom kan ges betydligt ökade förutsättningar för att försörja sig på egen hand. 97

98 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att före utgången av november månad 2011 lagt fast de aktivitets- och handlingsplaner som behöver användas för att uppnå uppsatta mål. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att i relevant omfattning inarbeta alla de styrdokument och policies som är fastställda inom kommunen vilka har bärigheter på nämndens uppsatta mål. Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar (kf) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom fokuserade och framgångsrika aktiviteter attrahera fler företag. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att redan under hösten 2011 förstärka utvecklingsarbetet med avsikt att öka tempot på framtagande av gynnsamma arbetsmodeller som understödjer tillkomsten av fler arbetstillfällen, socialt företagande men även fler sysselsättningstillfällen för deltagare inom LSS. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att utveckla samverkansarbetet med kommunens näringslivsfunktion men även med övriga aktörer inom näringslivet inom Södertörnsområdet. Målområde - Framtidens jobb Nämndmål. Deltagare inom Daglig Verksamhet har i betydande omfattning sin meningsfulla sysselsättning inom företag Mätbara mål Andelen deltagare inom Daglig verksamhet som har sysselsättning förlagd till företag är större än 23 procent. Andelen deltagare inom Daglig verksamhet som övergår från LSSsysselsättning till lönearbete är minst 1 procentenheter. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom fokuserade och framgångsrika aktiviteter öka andelen Botkyrkabor som erhåller meningsfullt arbete eller sysselsättning. Att vara framgångsrik inom detta förutsätter tillräckliga kunskapsresultat. Arbetsmarknads- och 98

99 vuxenutbildningsnämnden bibehåller fokus på insatser inom språklig utbildning, yrkesutbildning samt arbetslivskompetenshöjande åtgärder Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att före utgången av november månad 2011 lagt fast de aktivitets- och handlingsplaner som behöver användas för att uppnå uppsatta mål. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att i relevant omfattning inarbeta alla de styrdokument och policies som är fastställda inom kommunen vilka har bärigheter på nämndens uppsatta mål. Särskilt med betoning på jämställdhetsaspekterna. Nämndmål. En samordnad och effektiv vägledningsfunktion har skapats som optimalt gynnar Botkyrkabor (arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att före utgången av 2012 ha skapat en samordnad och effektiv vägledningsfunktion som framgångsrikt kan slussa Botkyrkabor till rätt utbildning, sysselsättning eller arbete. Målområde - Grön stad i rörelse Att genom förändrade synsätt hos medarbetarna skapa incitament för att reducera energikonsumtion (förbrukningsel) i de lokaler vi är verksamma i, att förändra logistiska lösningar vad avser persontransporter från lösningar med fossilbränsleberoende till fossilbränslefria alternativ. Miljöeffekter inom transportverksamhet samt vad avser förbrukningsel kommer att följas med mätetal. Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva (kf) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom fokuserade och framgångsrika aktiviteter minska mängden konsumerade kilowattimmar genom beteendestyrande aktiviteter vid de verksamheter som bedrivs. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom målsatta åtgärder minska klimatbelastningen genom översyn av de samlade persontransportlösningar som nu används. 99

100 Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Nämndmål 10. Botkyrkabors förmåga till entreprenörskap stöds och stimuleras Mätbara mål Fler än 100 Botkyrkabor har gått in i en från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden initierad aktivitet som stödjer/stimulerar entreprenörskap. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att med särskild identifierad målbild stimulera entreprenörskap Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom riktade aktiviteter se till att ökade andelar Botkyrkabor stimuleras till en fortsatt entreprenöriell karriär i syfte att få meningsfullt arbete eller sysselsättning Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att före utgången av 2012 berett fler än 100 botkyrkabor entreprenöriell stimulans/stöd. Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom fokuserade och framgångsrika aktiviteter öka andelen Botkyrkabor som erhåller meningsfullt arbete eller sysselsättning så att de därigenom kan ges betydligt ökade förutsättningar för att uppleva och skapa kultur. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att före utgången av november månad 2011 lagt fast de aktivitets- och handlingsplaner som behöver användas för att uppnå uppsatta mål. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att i relevant omfattning inarbeta alla de styrdokument och policies som är fastställda inom kommunen vilka har bärigheter på nämndens uppsatta mål. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Kulturaktiviteter kan vara ett effektivt verktyg bland annat inom daglig verksamhets område. Som exempel kan nämnas det teaterprojekt som bedrivs vid Hallunda daglig verksamhet. En av Xenters mål är att vara en 100

101 kraftfull resurs inom Botkyrkas filmsatsning med fokus på arbete och entreprenörskap. Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att implementera en förändrad styrmodell som hämtar sin näring från tydliga målsättningar, relevans och mätbarhet i mätetal och målsättningar som också inbjuder till styrbarhet. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att tillföra utvecklingsverksamheten ytterligare ekonomiska resurser. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att tillföra kvalitetsverksamheten ytterligare ekonomiska resurser. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att införa strukturer/arbetsmodeller för medveten och målinriktad förbättringsverksamhet. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att fokusera på ledarskaps-, kompetens- samt personalförsörjningsåtgärder. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att i högre grad än tidigare hålla fokus på ekonomisk hushållning med anvisade ekonomiska resurser. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att före utgången av november månad 2011 lagt fast kvalitativa aktivitets- och handlingsplaner som behöver användas för att uppnå uppsatta mål. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att i relevant omfattning inarbeta alla de styrdokument och policies som är fastställda inom kommunen vilka har bärigheter på nämndens uppsatta mål. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Se rubrik ovan Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom fokuserade och framgångsrika aktiviteter minska mängden konsumerade kilowattimmar genom beteendestyrande aktiviteter vid de verksamheter som bedrivs. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden åtar sig att genom målsatta åtgärder minska klimatbelastningen genom översyn av de samlade persontransportlösningar som nu används. 101

102 Mått och nyckeltal Utfall 2009 Utfall Arbetsmarknadsprogram Antal helårsplatser Feriepraktik- platser Daglig verksamhet Antal platser för botkyrkabor Vuxenutbildning Svenska för invandrare, SFI Särvux Introduktionsinsatser, antal flyktingar Grundläggande utbildning Gymnasial utbildning * Eftergymnasiala platser, intagningsorganisation * Exklusive statsfinansierade yrkesvuxplatser då det inte är klart hur många platser Botkyrka får. 102

103 Utbildningsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2009* Bokslut 2010* Verksamhetens intäkter(+) 165,5 172,0 228,0 232,5 Verksamhetens kostnader (-) , , , ,9 Nettokostnad (+/-) , , , ,4 Nettoinvesteringar (+/-) -6,2-22,8-13,5-26,5 *) Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsområde Den nya utbildningsnämnden ansvarar från årsskiftet 2010/ 2011 förutom för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola och särskola även för gymnasieskolan. I det nya ansvarområdet ingår även gymnasiesärskola och det kommunala uppföljningsansvaret. Verksamheten omfattar cirka barn och elever i 48 förskolor och 21 grundskolor. Därutöver fördelar nämnden pengar till enskilt driven förskola, skolbarnsomsorg och grundskola. I enskilt drivna skolor och förskolor går omkring Botkyrkabarn och elever. I kommunen finns cirka 18 alternativa förskolor och 6 fristående skolor. Gymnasieskolan omfattar elever inklusive elever i friskolor och i andra kommuners gymnasieskolor. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet i tkr Skolövergripande verksamhet Bokslut 2010 netto 2011 netto Kostnader 2012 Intäkter 2012 netto Förändring netto Grundskola Fritidshem Modersmål i förskolan Förskoleklass Förskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Volymökningar utöver flerårsplan Ramtillskott, övrigt Summa

104 Beskrivning och analys av förändringar Utbildningsnämndens ram uppgår till 1 945,4 miljoner vilket innebär en ökning med 117,3 miljoner jämfört med Ökningen i förhållande till flerårsplanen uppgår till 23,8 miljoner. Pris- och löneökningar Uppräkningen för pris- och löneökningar uppgår till 43,3 miljoner. Lägre priser från serviceförvaltningen medför en kostnadsminskning med 1,4 miljoner. Volym- och ambitionsökningar För volymökningar, kvalitetshöjningar och övriga förändringar tillförs nämnden sammanlagt 75,4 miljoner fördelade enligt nedan. För kompetens- och kvalitetsförstärkning inom skola och förskola har utbildningsnämnden för 2012 tillförts 25 miljoner kronor. Volymökningarna inom framförallt förskola medför en kostnadsökning med totalt 38,8 miljoner varav 6,9 miljoner avser ökade lokalkostnader enligt de schablonbelopp för lokaler som tillämpas för externa elever. I beloppet ingår ökningar även för fler elever inom grundskola, fritidshem och förskoleklassen medan gymnasieskolan minskar i volym jämfört med Ökningen på förskolan beror i första hand på att antalet barn i åldern 1-5 år blir fler men en anledning är också att barn till föräldralediga och arbetssökande föräldrar erbjuds vistelse på heltid i förskolan från halvårsskiftet 2011 vilket ökar på antalet heltidsplatser. För IT satsningen inom grundskolan tillförs ytterligare 4,8 miljoner varav 3 miljoner avser grundskolan och 1,8 miljoner gymnasieskolan. För utökade insatser tillsammans med socialnämnden inom kraftsamling tillförs 1 miljon. För att möjliggöra en kvalitetshöjning av den öppna fritidverksamheten för åringar (fritidsklubbar) höjs anslaget med 1,5 miljoner. Övriga förändringar Statsbidraget till kommunerna minskar eftersom gymnasiereformen GY 11 förutsätts resultera i att kommunerna kan effektivisera gymnasieverksamheten. Av den anledningen minskar anslaget till gymnasieskolan med 4 miljoner vilket motsvarar delar av den effekt som staten beräknat. Kommunen tillämpar från 2012 i sin helhet den gemensamma gymnasieprislistan inom Stockholms län. Av den anledningen har nämnden tillförts 6 miljoner. I det generella statsbidraget till kommunerna 2012 ingår kompensation för merkostnader på grund av den nya skollagen, för nya regler om lärarlegitimation och för införande av betyg i årskurs 6. Kommunen tillförs av den anledningen 2,3 miljoner vilket påförs utbildningsnämndens ettårsplan

105 Investeringsbudget Bokslut Inventarier, gymnasieskolan -3,450-3,0 Förskola Nyängsgården (-25,0) (-8,0) Förskola Nyängsgården, inventarier -1,5 Förskola Vreta gård (-33,0) Förskola Violen (-17,0) Förskola Violen, inventarier -3,0 Rikstens skola (-75,0 (-95,0) Rikstens skola, inventarier -7,0 Strorvretsskolan (-20,0) Förskola, Riksten, inventarier - 4,5 Tullingebergsskolan (-15,0) Ombyggnad skolor och förskolor (-20,0) Tullinge gymnasium, fasad (-6,0) Ombyggnad kök (-20,0) (-20,0) Lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder -5,0-5,0 Inventarier -2,0-2,0 Trådlöst nätverk -1,5 GY 11, anpassningsåtgärder -2,0 Malmsjö skola och förskola, inventarier -8,1 Inventarier, förskolor -7,7 Lokalanpassningar m m -7,0 Summa -22,8-13,450*) -26,5*) *) Medel avsatta för tekniska nämnden (-214,0 ) är inte medräknade Beskrivning av projekt Investeringarna under 2012 handlar dels om ny- och ombyggnad av förskolor och skolor, dels om löpande åtgärder, som ombyggnad av kök, lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder inklusive tillgänglighetsanpassning, samt förnyelse av inventarier. Förskola Vreta gård Under 2012 inleds byggandet av en ny förskola i Vreta Gård, Tumba, för att möta de behov som befolkningsprognoserna visar på. Violen, Hallunda Violen i Hallunda byggs om till förskola för att möta en del av det växande behovet av förskoleplatser i norra Botkyrka. 105

106 Nyängsgården Tillbyggnaden av Nyängsgården i Tullinge beräknas tas i bruk under sommaren Då vidtar upprustningen av resten av förskolan och dess kök. Köksombyggnader Upprustningen av Botkyrkas förskolekök fortgår planenligt och i nära samverkan med fastighetsenheten. Under 2012 kommer köken på Ängsgården, Grindstugan och Måsen att prioriteras, med reservation för att andra akuta behov kan uppstå. Förskolan Luna, Riksten Rikstens behov av förskoleplatser växer konstant, varför ca 6 nya avdelningar startas på i januari Likaså behövs klassrum för Rikstens provisoriska skola, förskoleklass och skolår 1-2. För utrustning av lokalerna avsätts 4,5 miljoner. Rikstens skola Projekteringen fortsätter. Rikstens skola beräknas vara klar hösten För inventarier avsätts 7 miljoner. Storvretsskolan Upprustningen och effektiviseringen av Storvretskolans lokaler kommer att ske etappvis. Projektering bör kunna inledas under början av Tullingebergsskolan Lokalanpassningen för Tullingebergsskolans träningsskola pågår och kommer att slutföras under Under 2012 kommer även omklädningsrummen att anpassas för att kunna användas avsevärt mer effektivt. Tullinge gymnasium Under sommaren 2012 kommer Tullinge gymnasiums fasad att renoveras. mot flerårsplanen målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Indikatorer - År 2-enkäten gymnasieskolan - Elevenkäten år 5 och 8 index för reellt och formellt elevinflytande 106

107 Utveckla både det reella och det formella elevinflytandet i grundskola och gymnasier. Bistå socialförvaltningen vid utarbetande av föräldrastödjande aktiviteter. Vidareutveckla utbildningsförvaltningens kommunikationsarbete Nämndmål 1. Barn och unga i alla åldrar möts av verksamheter som fördjupar deras förståelse för begreppet hållbar utveckling och sätter den i relation till skolans demokratiuppdrag. Utveckla arbetet med att via kulturella uttrycksformer skapa förståelse för att ett hållbart samhälle måste skapas genom samverkan mellan människor med olika bakgrund I tidigare ettårsplan fanns nämndmålen: Flickor och pojkar i skolår 9 visar fördjupad förståelse för vad som avses med begreppet hållbar utveckling Flickor och pojkar som upplever att mötet med våra pedagoger bidrar till att ge dem en trygg identitet Flickor och pojkar upplever att mötet med våra pedagoger bidrar till att som de upplever sig själva som resursstarka Dessa mål fortsätter vi att följa upp i en särskild kvalitativ utvärdering med årlig återrapportering till nämnden. Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Utveckla lärmiljön med syfte att utjämna förutsättningar för lärande mellan flickor och pojkar mot högre måluppfyllelse för alla. Motverka hedersrelaterat våld och förtryck. I samband med den ökade digitaliseringen av lärmiljöerna, fokusera på möjligheten att utveckla lärmiljön för barn i behov av särskilt stöd samt särskolan. Utveckla det lokala arbetet med modersmål och tillvarata modersmålet i förskolan och skolan, bland annat genom flerspråkig ämnesundervisning. Utveckla arbetsformerna till stöd för nyanlända barn och elever. 107

108 Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Indikator - Elevfrånvaro (andel otillåten frånvaro) Utveckla inne- och utemiljöerna utifrån ett pedagogiskt fokus och ett hållbarhetsperspektiv i samtliga verksamheter. Ordna aktiviteter som stimulerar barn och ungdomar till fysisk aktivitet. Fokus på arbetet att förebygga frånvaro. Barn som har ogiltig frånvaro från skolan får hjälp att bryta detta beteende. Bistå socialförvaltningen vid utarbetande av föräldrastödjande aktiviteter. Fortsätta att utveckla arbetsformer som verkar inkluderande. Prioritera stödet i vardagsmiljön Barn får tidiga förebyggande och beslutade insatser för att undvika externa placeringar. Implementera den nya kostpolicyn. Områdesåtagande Tullinge: Tidigt förebyggande arbete för att motverka att ungdomar använder alkohol och droger. Målområde - Framtidens jobb Säkra och höja kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen och utveckla samarbete med företag och organisationer. Öka tillgången på sommarjobb. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Nämndmål 6 A: Förbättrade resultat gällande flickor och pojkars kunskaper och färdigheter i enlighet med nationella mål. Därutöver: Minskad spridning i resultat mellan områden, skolor och inom skolor. Minskade skillnader i resultat på grund av kön och socio-kulturell bakgrund. Nämndmål 6 B: Förskolan och förskoleklassens verksamheter ska ge förutsättningar för ökad språklig kompetens till stöd för fortsatt skolframgång. 108

109 Indikatorer - Betyg gymnasieskolan - Nationella prov gymnasieskolan (provbetyg och relation till slutbetyg) - Betyg år 9 och relation till SALSA - Nationella prov år 9 (provbetyg och relation till slutbetyg) - Betyg år 6 (under 2012 används lärarbedömning av måluppfyllelse i alla ämnen i år 5) - Nationella prov år 3 - År 2-enkäten gymnasieskolan - Elevenkäten år 5 och 8 index för trivsel, trygghet, reellt och formellt elevinflytande, arbetsmiljö, elevhälsa och hälsoarbete samt uppföljning av en fråga om förhållningssätt mellan elever. - Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i förskolan - Andel legitimerade förskollärare i förskolan - Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i fritidshemmen - Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen - Andel legitimerade lärare - Antal elever/dator Utveckla både det reella och det formella elevinflytandet i grundskola och gymnasier. Utveckla förskolans lärmiljö med fokus på den reviderade läroplanen. Utveckla förskoleklassverksamheten i enlighet med förtydligat verksamhetsuppdrag. Genomföra kompetenshöjande insatser till stöd för utvecklad pedagogisk användning av IT och övrig media. Stöttning av skolorna i genomförandet av GY 11 inom entreprenörskapsområdet. Genomföra implementering av förändrad gymnasieskola - GY11. Bygga upp kompetens i entreprenöriellt lärande och stimulera utvecklingen av ett pedagogiskt vardagsarbete präglat av ett entreprenöriellt förhållningssätt. Bygga upp kompetens till stöd för utveckling av matematikundervisning. Bygga upp kompetens i språkutvecklande arbetsformer och läs- och skrivdidaktik. 109

110 Fortsätta arbetet med kompetensutveckling gällande nya styrdokument. Kompetenshöjande aktiviteter till följd av krav på legitimation för förskollärare och lärare i skollagen. Kompetenshöjande aktiviteter riktade till personal inom förskola och fritidshem. Fortsatt utbyggnad av infrastruktur och IKT-utrustning. Utökat språkval; moderna språk. Bygga och nyttja laborativa lärmiljöer för arbete med matematik, teknik och övriga naturvetenskapliga ämnen. Forma arbetssätten till stöd för en fördjupad förståelse för hur ett långsiktigt hållbart samhälle kan säkerställas. Fokus på arbetet att förebygga frånvaro. Barn som har ogiltig frånvaro från skolan får hjälp att bryta detta beteende. Fortsätta att utveckla arbetsformer som verkar inkluderande. Prioritera stödet i vardagsmiljön. Tidigare identifiering av barn i behov av stöd samt utveckling av stödinsatser och åtgärdsprogram. I samband med den ökade digitaliseringen av lärmiljöerna, fokusera på möjligheten att utveckla lärmiljön för barn i behov av särskilt stöd samt särskolan Utveckla det lokala arbetet med modersmål och tillvarata modersmålet i förskolan och skolan, bland annat genom flerspråkig ämnesundervisning. Utveckla arbetsformerna till stöd för nyanlända barn och elever. Utveckla kvalitetsarbetet i grundsärskola och gymnasiesärskola för att förbättra möjligheterna att stödja särskolans elever vid övergången mellan skolformerna. Målområde - Grön stad i rörelse Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer (kf) Utveckla inne- och utemiljöerna utifrån ett pedagogiskt fokus och ett hållbarhetsperspektiv i samtliga verksamheter. Planera och projektera en ny permanent förskola i Alby. 110

111 Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Bygga och nyttja laborativa lärmiljöer för arbete med matematik, teknik och övriga naturvetenskapliga ämnen. Forma arbetssätten till stöd för en fördjupad förståelse för hur ett långsiktigt hållbart samhälle kan säkerställas. Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Fortsätta att utveckla lärmiljön genom att nyttja många kulturella uttrycksformer och att använda de estetiska lärprocesserna Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Indikatorer - Kostnad per elev i gymnasieskolan - Kostnad per elev i grundskolan - Kostnad per barn i förskolan - Lokaler i skolan kvm/elev o lokalkostnad/elev - Lokaler i förskolan kvm/plats och lokalkostnad/plats - Ekonomiskt resultat - Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i förskolan - Andel legitimerade förskollärare i förskolan - Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i fritidshemmen - Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen - Andel legitimerade lärare 111

112 Vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Vidareutveckla utbildningsförvaltningens kommunikationsarbete. Vidareutveckla och säkra centralt stöd till rektorer med skoljuridisk handläggning inför myndighetsbeslut. Öka andelen förskollärare och fritidspedagoger med riktade rekryteringsinsatser. Kvalitetssäkra den lokala ledningsorganisationen. Bidra till HRM-systemets utveckling genom att verka för en kompetensmodul i enlighet med utbildningsförvaltningens behov. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Mätbara mål Vid utgången av 2012 ska 25 procent av livsmedel inköpta i utbildningsförvaltningen vara ekologiskt producerade (avser andel av inköpspriset) Vid utgången av 2014 ska mängden matavfall ha minskat med 25 procent jämfört med mängden 2010 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 20 % 25 % 10 % 15 % Implementera resepolicyn. Mått och nyckeltal Bokslut 2009 Bokslut Förskola Antal årsplatser Kostnad/ plats, tkr 94,9 Servicegrad, förskola 86 % Fritidshem Antal årsplatser Kostnad/ plats, tkr 26,7 Förskoleklass Antal elever Kostnad/ plats 50,6 112

113 Särskola Bokslut 2009 Bokslut Elever i kommunens skolor Därav; från annan kommun 11 8 Botkyrkaelever i annan kommun Botkyrkaelever i fristående skolor Botkyrkaelever totalt Kostnad/ elev, egna skolor Grundskola Elever i år Elever i år Elever i kommunens skolor Därav; från annan kommun Botkyrkaelever i annan kommun Botkyrkaelever i fristående skolor Botkyrkaelever totalt Kostnad/ elev, egna skolor 82,9 82,2 Kostnad/ elev, andra huvudmän 73,0 77,5 Gymnasieskola Elever i kommunens skolor Därav; från annan kommun Botkyrkaelever i annan kommun Botkyrkaelever i fristående skolor Botkyrkaelever totalt Kostnad/ elev, egna skolor Kostnad/ elev, andra huvudmän Gymnasiesärskola Elever i kommunens skolor Därav; från annan kommun Botkyrkaelever i annan kommun Botkyrkaelever i fristående skolor Botkyrkaelever, totalt

114 Socialnämnden Miljoner kronor Bokslut 2009 Bokslut Verksamhetens intäkter 37,3 55,7 40,4 40,0 Verksamhetens kostnader -479,3-515,2-514,8-530,2 Nettokostnad (+/-) -442,0-459,5-474,4-490,2 Nettoinvesteringar (+/-) -1,8 0-2,0-3,1 Verksamhetsområde Socialnämnden ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter inom individoch familjeomsorg inklusive ansvaret för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialnämnden ansvarar också för de öppna förskolorna. Socialförvaltningen har processansvaret och samordningsansvar för folkhälsoarbetet inklusive det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet i tkr Bokslut 2010 netto 2011 netto 2012 kostnader 2012 intäkter 2012 netto Förändring Flyktingåtgärder Öppna förskolan Barn o ungdomar t o m Vuxna exkl missbrukare Vuxna missbrukare Försörjningsstöd Gemensam verksamhet Volym och ambition -Koordinering flyktingfrågor Boende hemlösa Övriga förändringar -Hyresgaranti Summa

115 Beskrivning och analys av förändringar: Socialnämndens budgetram uppgår till 490,2 miljoner kronor, vilket är en ökning med 15,7 miljoner jämfört med I förhållande till flerårsplanen har 4,3 miljoner netto tillförts. Pris- och löneökningar För beräknade pris- och löneökningar har nämnden kompenserats med 11,5 miljoner. Justeringar inför ettårsplan Som en konsekvens av den prisjustering som serviceförvaltningen gjorde under 2011 har socialnämndens ram för 2012 reducerats med 0,3 miljoner. Det tidigare specialdestinerade statsbidraget för anhörigstöd överfördes 2011 till det generella statsbidraget och ingår därmed i kommunens samlade skatte- och bidragsintäkter. Till följd av det gjordes en omfördelning i delårsrapport Som en konsekvens av tidigare beslut omfördelas 0,8 miljoner till socialnämnden för anhörigstöd. Volym- och ambitionsförändringar Sammantaget finns 4,1 miljoner netto avsatt för volym- och ambitionsförändringar. Kraftsamlingsprojektet har permanentats och kraftsamlingsarbetet har tillförts 2 miljoner kronor varav en miljon avser socialnämnden. För volymökning inom verksamhet barn och ungdom har 1,5 miljoner tillförts. Avsatta medel kommer dels att användas till en socialsekreterare som ska arbeta med behandling av barn som varit utsatta eller misstänks ha varit utsatta för våld och kränkande behandling och dels finansiera en del av en utökning med 1,5 tjänst som utredande socialsekreterare. För utökning av daglig verksamhet finns 1 miljon avsatt. För att skapa boenden för personer med mindre behov av stöd/hjälp har 1 miljon tillförts. I flerårsplanen minskades ramen för ekonomiskt bistånd med 5,0 miljoner kronor. De faktiska kostnaderna har hittills inte minskat i den omfattning som bedömdes i flerårsplanen. En viss beredskap för ökade kostnader finns inom ramen för anslaget till kommunstyrelsens förfogande. Ansvaret för flyktingsamordningen/mottagandet blev oklart i samband med att staten övertog etableringen av nyanlända och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden inrättades. Socialnämnden föreslår att nämnden får ett koordinerings-/samordningsansvar för flyktingfrågor för hela kommunen. I samordningsansvaret ska ingå att ha kunskap om och stödja de övriga förvaltningarna i att återsöka de statsbidrag som finns att söka för denna målgrupp. För att kunna fullgöra samordningsansvaret avsätts 0,6 miljoner för att inrätta en samordningstjänst. Vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen har initierat en förändring som innebär att socialnämnden övertar ansvaret för de boende 115

116 som tidigare bott på Silverkronans hemlöseavdelning. Detta innebär att 4 miljoner överförs från vård- och omsorgsnämnden till socialnämnden. Överföringen avser 8 platser. Kostnadsutvecklingen kommer att följas upp när ett nytt boende för gruppen finns. Övriga förändringar Handläggning av den statliga hyresgarantin överförs från socialnämnden till kommunstyrelsen. För att komma ifråga för statlig hyresgaranti måste personen ha en egen inkomst som inte är försörjningsstöd. Dessa personer ingår inte i socialbidragsenhetens egentliga målgrupp. Hanteringen av hyresgarantier föreslås därför flytta över till kommunstyrelsen (medborgarkontoren). Inom socialnämnden finns idag en halvtidstjänst socialsekreterare avsatt för denna arbetsuppgift. Förslaget är att 0,3 miljoner överförs till kommunstyrelsen. Förändring förväntas leda till en ökad tillgänglighet för medborgarna. Investeringar Projekt, miljoner kronor Bokslut Arbetsplatsförbättringar -2,0-2,1 Jourbostäder -1,0 Summa 0,0-2,0-3,1 Beskrivning av projekt: Arbetsplatsförbättringar: Avsatta medel avser täcka utgifter för arbetsmiljöförbättrande åtgärder och smärre ombyggnader av verksamhetslokaler. Jourbostäder: Avsatta medel avser att täcka utgifter för att skapa bostäder för hemlösa. 116

117 mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Socialförvaltningen åtar sig att boende i förvaltningens särskilda boenden ska få information om, och stöd att komma till, de platser/tillfällen för dialog och påverkan som finns i kommunen. Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Indikator: - Andel barn 0-18 år som lever i hushåll som har fått försörjningsstöd Socialförvaltningen åtar sig att ha ett tydligt barnperspektiv och tillvarata flickors och pojkars rättigheter. Socialförvaltningen åtar sig att utveckla insatser inom öppenvården för barn som har utsatts för våld och kränkande behandling. Socialförvaltningen åtar sig att utveckla och införa jämställdhetsintegrerade arbetssätt. Socialförvaltningen åtar sig att uppmärksamma och ge tidigt stöd till barn, unga kvinnor och män som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck Socialförvaltningen åtar sig säkerställa att i analysen av den årliga brukarundersökningen uppmärksamma riskgrupper för diskriminering och använda analysen i kvalitetssäkringen av verksamheterna. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Socialförvaltningen åtar sig att motivera och stödja våra brukare till att få/vidmakthålla sunda levnadsvanor. 117

118 Målområde - Framtidens jobb Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande (kf) Indikatorer - Genomsnittlig biståndstid hushåll - Genomsnittlig biståndstid för hushåll där registerledaren är år - Andel biståndshushåll som fått bidrag 10 månader och längre under de senaste 12 månaderna - Andel biståndshushåll där registerledaren är år och som fått bidrag 10 månader och längre under de senaste 12 månaderna Socialförvaltningen åtar sig att erbjuda stöd till bidragsberoende kvinnor och män anpassat efter det individuella behovet för att de ska kunna tillgodogöra sig statliga och kommunala arbetsmarknadsinsatser bättre och därigenom få större möjligheter att bli självförsörjande. Socialförvaltningen åtar sig att erbjuda behovsanpassat individuellt stöd till de kvinnor och män som har svårigheter att tillgodogöra sig SFIundervisning så att de ska få en bättre chans att lära sig svenska och därigenom få större möjlighet att bli självförsörjande. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Nämndmål. Människor som beviljas stöd och hjälp eller som får en serviceinsats ska också tycka att de blir hjälpta Indikatorer - Resultat från olika uppföljningsinstrument och andra uppföljningar - Nöjd kundindex (från brukarenkät) Socialförvaltningen åtar sig att arbeta i enlighet med en kunskapsbaserad 1 praktik. 1 Socialstyrelsens definition: Att vården ska vara kunskapsbaserad innebär att den ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och att den ska utformas för att bemöta patientens behov på bästa sätt. Detta gäller även för socialtjänstens insatser, så långt det är möjligt. 118

119 Socialförvaltningen åtar sig att ha arbetssätt som inbjuder till att brukaren är delaktig i utredning, planering och genomförande av insats. Nämndmål. Män och kvinnor och barn möter en rättssäker verksamhet Indikatorer - Män och kvinnor får ett beslut som är skrivet så att det går att förstå - Genomsnittlig utredningstid enligt socialtjänstlagen, barn och unga - Andel utredningar enligt Lagen om vård av unga (Lvu) och Lagen om vård av missbrukare (Lvm) där domstolen följer förvaltningens förslag - Andel överklaganden där brukaren får avslag på sitt besvär Socialförvaltningen åtar sig att använda klarspråk i kommunikationen med brukarna. Socialförvaltningen åtar sig att förkorta den genomsnittliga utredningstiden för barn och unga till 110 dagar. Socialförvaltningen åtar sig att göra väl övervägda utredningar vid omhändertagande av pojkar och flickor enligt lagen om vård av barn och unga och av män och kvinnor från 18 år enligt lagen om vård av missbrukare. Nämndmål. Ett större och mer varierat utbud av stöd och hjälpinsatser som invånare kan ta del av utan myndighetsbeslut Indikatorer - Antal män och kvinnor som har deltagit i föräldrastödsprogram som förvaltningen genomfört eller bidragit till - Antal barnfamiljer och antal barn där vräkning har verkställts - Antal vräkningar som har motverkats som följd av att föräldrar med minderåriga flickor och pojkar haft kontakt/stöd med budget- och skuldrådgivningen. Socialförvaltningen åtar sig att utveckla utbudet så att fler föräldrar kan delta i förvaltningens föräldrastödsprogram. Socialförvaltningen åtar sig att bedriva ett vräkningsförebyggande arbete. Socialförvaltningen åtar sig att utveckla anhörigstödet till personer med psykisk funktionsnedsättning och/ eller beroendeproblem. 119

120 Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Socialförvaltningen bidrar till att kunskapsresultaten förbättras genom att stödja och hjälpa barn och föräldrar så att flickor och pojkars levnadsvillkor förbättras. Socialförvaltningen åtar sig att när samtycke medges samarbeta med skola och förskola under utredningen och insats för tillsammans kunna sätta barnets behov i centrum. Kraftsamling: Socialförvaltningen åtar att i samverkan ge tidiga förebyggande sociala insatser till flickor och pojkar som behöver det så att de bättre kan tillgodogöra sig skolans undervisning och för att främja deras utveckling. Målområde - Grön stad i rörelse Socialförvaltningen åtar sig att vid planering av nya boenden och lokaler samt i remisser beakta värdet av en hållbar utveckling som minskar miljöbelastningen samt främjar folkhälsan. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Åtagande Socialförvaltningen åtar sig att stödja och motivera förvaltningens brukare att kunna ta del av den verksamhet som kultur- och föreningslivet erbjuder. Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Socialförvaltningen åtar sig att de anställda ska ha tillräcklig kunskap för att kunna hänvisa brukare som har en affärsidé eller som funderar på att starta företag till rätt verksamhet. 120

121 Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Nämndmål. Socialförvaltningen samverkar internt och externt kring målgruppers behov och i enskilda ärenden för att kunna utreda och ge insatser baserade på en helhetssyn Indikator - Anställda har ett fungerande samarbete med andra enheter inom socialförvaltningen i arbete med brukaren Socialförvaltningen ger samordnade insatser. Nämndmål. En större andel av förvaltningens insatser är kunskapsbaserade och följs upp på individuell och/eller på aggregerad nivå Indikator - Andel anställda som anser att de tar aktiv del i intern/extern metodutveckling och i forskningsresultat Socialförvaltningen åtar sig att använda kunskapsbaserade utrednings- och bedömningsinstrument. Socialförvaltningen åtar sig att utveckla arbetssätt så att insatser följs upp på individuell och aggregerad 2 nivå. Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Indikatorer - Andel brukare som anser att socialförvaltningens anställda ger ett bra bemötande - Bra bemötande män/pojkar - Bra bemötande kvinnor/flickor - Tillgänglighetsindex - Tillgänglighetsindex kvinnor 2 I statistik, det att uppgifter från flera individer, grupper eller tidsperioder slås samman, ofta i syfte att öka överskådligheten. Resultatet kan kallas aggregat eller aggregerade data. 121

122 - Tillgänglighetsindex män - Andel anställda som anser att de har inflytande över sitt arbete - Inflytande män - Inflytande kvinnor - Andel chefer med utländsk bakgrund - Ledarskapsindex - Ledarskapsindex kvinnor - Ledarskapsindex män - Sjukfrånvaro för socialförvaltningens anställda - Sjukfrånvaro män - Sjukfrånvaro kvinnor - Socialförvaltningen personalomsättning Socialförvaltningen åtar sig att ger ett bra 3 bemötande till brukare och medborgare som kommer i kontakt med verksamheterna. Socialförvaltningen åtar sig att förbättra tillgängligheten gällande den fysiska tillgängligheten och i olika kommunikationskanaler. Socialförvaltningen åtar sig att utveckla chefs och ledningsrollen för att få en mer effektiv ledning. Socialförvaltningen åtar sig att under 2012 förtydliga organisationen för utveckling av E-frågor och E-förvaltning. Socialförvaltningen åtar sig att förenkla arbetsprocesserna för att ta bort dubbelarbete och frigöra arbetstid. Förvaltningen prövar nya idéer och metoder, som utvärderas efter en prövotid. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Socialförvaltningen åtar sig att ställa om till klimatsmart resande och göra klimatsmarta val av färdmedel. 3 Bra är ett värdeord som inbegriper professionellt, korrekt och respektfullt bemötande 122

123 Mått och nyckeltal Utfall 2009 Utfall Försörjningsstöd Volymmått Alla hushåll som har fått ek. bistånd, genomsnittligt antal per månad under mätperioden Alla hushåll, totalt antal biståndsmånader Alla hushåll genomsnittlig biståndstid under perioden 5,65 5,92 5,70 6,15 Kostnadsmått Alla hushåll genomsnittligt bistånd/månad (kr) källa verksamhetssystem Vuxna med psykisk funktionsnedsättning Volymmått Boende i egen regi, antal årsplatser 73,5 75,1 82,2 98,6 För män 56 % 57 % För kvinnor 44 % 43 % Boende i annan regi, antal årsplatser 44,0 48,9 32,9 21,9 För män 60 % 59 % För kvinnor 40 % 41 % Totala antalet årsplatser 117,0 124,0 115,1 120,5 Kostnadsmått Boende i egen regi, nettokostnad/årsplats (tkr) Boende i annan regi, nettokostnad/årsplats (tkr) Boende, nettokostnad/årsplats (tkr) Vuxna med missbruksproblem Volymmått Institution antal årsplatser 49,8 39,0 43,6 41,6 - för män 80 % 74 % - för kvinnor 20 % 26 % Familjehem, antal årsplatser 8,0 3,6 5,2 5,8 - för män 78 % 57 % - för kvinnor 22 % 43 % 123

124 Utfall 2009 Utfall Boenden (utan hvb-tillstånd), antal årsplatser 2,0 3,8 0,3 3,0 - för män 67 % 67 % - för kvinnor 33 % 33 % Totala antalet årsplatser 59,0 46,4 49,1 50,4 Kostnadsmått Institution, nettokostnad/årsplats Familjehem, nettokostnad/årsplats Boende (ej hvb), nettokostnad/årsplats Summa placeringar, nettokostnad/årsplats Barn och unga Volymmått Institution antal årsplatser 35,9 43,9 37,3 42,5 - för män/pojkar 59 % 55 % - för kvinnor/flickor 41 % 45 % Familjehem inkl jourhem antal årsplatser 147,7 140,1 139,1 137,0 - för pojkar 49 % 49 % - för flickor 51 % 51 % Totala antalet årsplaceringar 183,6 184,7 170,4 179,5 Kostnadsmått Institution nettokostnad/årsplats (tkr) Familjehem inkl jourhem, nettokostnad/årsplats (tkr) Summa placering nettokostnad/årsplats (tkr) Kr/invånare 0-20 år, öppna insatser

125 Vård- och omsorgsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2009 Bokslut Verksamhetens intäkter 147,6 151,8 159,3 150,8 Verksamhetens kostnader -883,2-931,7 937,9-980,7 Nettokostnad (+/-) -735,6-779,9-778,6-829,9 Nettoinvesteringar (+/-) -5,0-3,7-3,5-7,9 Verksamhetsområde Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde omfattar omsorg för äldre och funktionsnedsatta. Verksamheten äldreomsorg rymmer kommunens samlade utbud av service, vård och omsorg i eget boende (hemtjänst) och särskilda boendeformer för äldre. Omsorg om personer med funktionsnedsättning omfattar verksamheter och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS lagen). Inom verksamheten finns boende med särskild service, personlig assistans, ledsagning och avlösning. Kommunen har en sammanhållen enhet för myndighetsutövning. Inom nämndens ansvarsområde finns kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS), sjuksköterskeenhet och rehabenhet inkluderande bostadsanpassning. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet i tkr Bokslut 2010 netto 2011 netto 2011 kostnader 2011 intäkter 2011 netto Förändring Äldreomsorg LSS verksamhet Myndighet Gemensam administration Ofördelat Volym och ambition -Demensplatser Silverkronan Summa

126 Beskrivning och analys av förändringar: Vård- och omsorgsnämndens budgetram uppgår till 829,9 miljoner kronor, vilket är en ökning med 51,3 miljoner jämfört med Det innebär ett ytterligare tillskott för verksamhetsförändringar på 1,4 miljoner i förhållande till flerårsplanen. Pris- och löneökningar För beräknade pris- och löneökningar har nämnden kompenserats med 19 miljoner. Justeringar inför ettårsplan Som en konsekvens av den prisjustering som serviceförvaltningen gjorde under 2011 har vård- och omsorgsnämndens ram för 2012 reducerats med 0,6 miljoner. Det tidigare specialdestinerade statsbidraget för anhörigstöd överfördes 2011 till det generella statsbidraget och ingår därmed i kommunens samlade skatte- och bidragsintäkter. Till följd av det gjordes en omfördelning i delårsrapport Som en konsekvens av tidigare beslut omfördelas 1,8 miljoner till vård- och omsorgsnämnden för anhörigstöd. Vård- och omsorgsnämnden och kultur- och fritidsnämnden fattade i november respektive december 2010 beslut om att kultur- och fritidsnämnden från och med 2011 ska överta verksamhets- och budgetansvar för föreningsbidrag till föreningar som bedriver föreningsaktiviteter för målgruppen äldre. justering för 2011 beslutades i delårsrapport Som en konsekvens av tidigare beslut reduceras vård- och omsorgsnämndens ram med 1,2 miljoner. Volym- och ambitionsförändringar För verksamhetsförändringar finns 32,3 miljoner avsatt, varav 1,4 miljoner tillkommit i ytterligare tillskott jämfört med flerårsplanen. Vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen har initierat en förändring som innebär att resurser avseende hemlöseavdelningen på Silverkronan ska föras över till socialförvaltningen Detta innebär att 4 miljoner överförs från vård- och omsorgsnämnden till socialnämnden. På Silverkronan inrättas i stället för hemlöseavdelningen 8 nya platser för dementa. För ändamålet tillförs 5,4 miljoner. Nettoeffekten av förändringen uppgår därmed för vård- och omsorgsnämndens del till 1,4 miljoner. I flerårsplanen avsattes 30,9 miljoner, vilka fördelades enligt följande: För volymökning inom äldreomsorgen tillfördes 12 miljoner kronor, varav 2 miljoner är till hemtjänst och 10 miljoner till köp av platser på äldreboenden. Omsorgen om personer med funktionsnedsättning tillfördes 8 miljoner för volymökningar som fördelades med 6 miljoner kronor till boenden och 2 miljoner kronor till personlig assistans. Därutöver avsattes 10 miljoner kronor för volymeffekter som inträffat För fortsatt arbete 126

127 med mötesplatser tillfördes 0,5 miljoner kronor samt 0,4 miljoner kronor för införandet av nytt verksamhetssystem. För att nämnden ska kunna nå målet att ha en ekonomi i balans måste effektiviseringar genomföras. Flera utredningar har också konstaterat att kommunens kostnader inom äldreomsorgen är högre än för många andra kommuner. Vård och omsorgsnämnden har under ett antal år haft en ekonomi i obalans och har under 2011 prioriterat arbetet med en bättre kontroll över ekonomin och ett ökat kostnadsmedvetande i hela organisationen. Detta arbete behöver fortsätta även under år En helt ny modell för budgetering har tagits fram som kommer att användas i arbetet med internbudget Det innebär att det i internbudgetarbetet ingår att ta fram modeller för resurstilldelning inom hemtjänsten, boenden i äldreomsorgen samt för boenden inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Denna förändring innebära att nämnden i sin internbudget kan komma att justera budgeterade belopp mellan nämndens verksamheter. Investeringar Projekt, miljoner kronor Bokslut Inventarier äldreomsorg -0,7-0,5-0,75 Inventarier funktionsnedsättningsområdet -1,0-0,5-0,75 Arbetsmiljöåtgärder -0,7-1,0-1,0 Nätverksinstallation IT mm -0,8-1,5-1,5 Nytt verksamhetssystem -0,5-1,0 Digital nyckelhantering -0,9 Äldreboende Tornberg (Kf förfogande) (-10,0) Servicebostäder -2,0 Gruppboende för personer med funktionsnedsättning (Kf förfogande) (-20,0) Balkonger Kärsdala (Teknisk nämnd) (-1,5) Summa -3,7-3,5-7,9 Beskrivning av projekt: Totalt uppgår investeringarna i ramen till 7,9 miljoner kronor. Inventarier, arbetsmiljöåtgärder och IT: Löpande åtgärder som mindre ombyggnader, lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder och förnyelse av inventarier. Nytt verksamhetssystem: Investeringar till följd av att verksamhetssystemet byts. Digital nyckelhantering: Påbörja införandet av ett nytt låssystem för att göra hemtjänsten nyckelfri. 127

128 Servicebostäder: Medlen avser täcka utgifter för mindre ombyggnader. Äldreboende Tornberg: Avsatta medel finns upptagna under kommunfullmäktiges förfogande. mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen. Nämndmål 1. Våra medborgare har ökat inflytande och delaktighet och får ett bemötande av högsta klass Indikatorer - Brukare är nöjda med inflytandet och delaktigheten i våra verksamheter (90 % 2012). - Brukare är nöjda med bemötandet i våra verksamheter (91 % 2012). - Brukare är nöjda med hur deras integritet respekteras i våra verksamheter (94 % 2012). Åtagande Varje möte mellan förvaltningens anställda och medborgare ska bidra till att skapa en positiv bild av verksamheten Enkät- och mätmetoder utvecklas så att alla brukare på sikt självständigt kan besvara enkäter Resultatet av de årliga nationella mätningar, nyckeltal och tillsynsrapporter ska bevakas och användas för analys och utveckling av verksamheten Alla berörda enheter har kontinuerligt forum för brukarinflytande och dialog All intern och extern information, både digitalt och i trycksaker, är uppdaterad, korrekt och lättillgänglig samt erbjuds i alternativa format 4 Områdesåtagande Tullinge säkra och utveckla Tullinges kvalitéer Vi ska arbeta med Botkyrkabyggen och externa byggbolag för att skapa bra möjligheter till bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning vid nyproduktion. 4 Lättläst, punktskrift, symboler mm 128

129 Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter. Indikatorer - Brukarna upplever att de inte utsätts för diskriminering i våra verksamheter (98 % 2012). Åtagande Vi ska följa den framtagna handlingsplanen för jämställdhetssäkring och säkerställa att beslut fattas utifrån individens behov Stödja övriga förvaltningars arbete med att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Inom ramen för Finskt förvaltningsområde ska vi värna om det finska språket och ge det stöd som krävs till våra finska brukare Utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i förvaltningen Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Nämndmål 3. Våra medborgare har en ökad trygghet, hälsa och livskvalitet Indikatorer - Brukarnas egen bedömning av hälsotillståndet enligt socialstyrelsens mätningar - Antalet allvarliga fallskador på våra boenden - Antalet rapporterade avvikelser i läkemedelshanteringen på våra boenden Åtagande Arbetssättet inom våra verksamheter ska ha en tydlig hälsofrämjande inriktning och ett förhållningssätt med fokus på det friska. Fokusera på en hälsosam livsstil för brukare med funktionsnedsättningar inom förvaltningens gruppboenden. Genomförandeplaner för samtliga brukare ska alltid innehålla individuella aktiviteter som syftar till att stimulera hälsa och livskvalitet. Antagen kostpolicy ska följas på alla enheter. Målområde - Framtidens jobb Åtagande Vi ska erbjuda fler sommarjobb och möjlighet till praktik, samt arbeta för att bli en attraktiv arbetsplats som ungdomar väljer 129

130 Vi ska vidareutveckla vår samverkan med både interna och externa och aktörer inom arbetsmarknadsområdet Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver. Nämndmål 7a. Våra medborgare får en ökad kvalitativ vård, omsorg och service Nämndmål 7 b. Botkyrkas hemtjänst är ett föredöme i länet Indikatorer - Brukare är nöjda med verksamheterna i sin helhet (92 % 2012). - Brukare är trygga i våra verksamheter (92 % 2012). - Brukare är nöjda med hur verksamheten bidrar till upplevelsen av stimulans och aktivitet (82 % 2012). - Barn och ungdomar inom våra verksamheter ska vara nöjda med möjligheten till en meningsfull fritid (90 % 2012). - Brukarnas omdöme (nöjd kundindex) om särskilt boende som helhet i socialstyrelsens årliga brukarundersökning ska öka 5 ( ). - Brukarnas omdöme (nöjd kundindex) om hemtjänsten som helhet i socialstyrelsens årliga brukarundersökning ska öka 6 ( ). - I årlig medborgarundersökning ska invånarna uppleva att det är tryggt att åldras i kommunen (49 % 2012). - Andel personer i procent över 80 år som inte har särskilt boende eller hemtjänst (63 % 2012). - Tid hos brukare (70 % 2012). Åtagande Vi utvecklar och följer kontinuerligt upp vår verksamhet så att vi uppfyller socialstyrelsens krav på kvalitetssystem och utvecklar en hållbar kvalitetsmodell. Alla medarbetare är väl insatta i värdegrunden och värdemålen 7 och tillämpar dessa i det dagliga arbetet. Brukarna ska uppleva att kommunens service är personlig och flexibel. 5 Index kan vara där 100 är bäst. 6 Index kan vara där 100 är bäst. 7 Värdemålen är inflytande, delaktighet, integritet, trygghet, bra bemötande samt stimulans och aktivitet. och aktiviteter för samtliga värdemål beskrivs enligt framtagna mallar för gemensam struktur och uppföljning av arbetet. 130

131 Förvaltningen ska bidra till bättre uppväxtvillkor för barn och unga med funktionsnedsättning genom samverkan och samordning över förvaltningsgränserna. Vi utvecklar de sociala och etiska aspekterna i våra verksamheter. Vidareutveckla vår hemtjänst och arbeta för ökad kvalitet. Områdesåtaganden Alby Vi ska hålla en öppen dialog med medborgarna för att stärka varumärket och på bästa sätt bidra till ett Alby där alla utifrån sina olika förutsättningar kan vara delaktiga. Vi tar fram särskild information om förvaltningens verksamhet i Alby Målområde - Grön stad i rörelse Åtagande Vi arbetar för miljömedvetenhet bland personalen för att minska energiförbrukningen på våra enheter Vi ska använda tillgängliga tekniska lösningar för att minska miljöpåverkan Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Nämndmål 10. Den sociala verksamheten är välutvecklad och engagerar fler frivilliga organisationer och volontärer Indikator - Antal frivilliga engagerade i våra verksamheter Åtagande Våra öppna verksamheter ska till största delen drivas av frivilliga organisationer och volontärer Vårt samarbete med olika ideella organisationer ska fortsätta stärkas Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Åtagande Alla enheter har kulturombud. Sociala och existentiella behov ska ingå i varje brukares genomförandeplan. 131

132 Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Nämndmål 12a. Vår organisation ska vara kostnadseffektiv Nämndmål 12b. Fler medarbetare är stolta med att arbeta i vår förvaltning Indikatorer - Medarbetarna har inflytande över sitt arbete 8 (90 % 2012). - Medarbetare i vård- och omsorgsförvaltningen är stolta med att arbeta i Botkyrka kommun 9 (86 % 2012). - Svarsfrekvensen på den årliga medarbetarenkäten ska öka (85 % 2012). - Vid utgången av 2014 ska andelen chefer med utländsk bakgrund öka till 30 % (28 % 2012). - Sjukfrånvaron ska minska (6,4 % 2012). - Andel deltidsarbetande ska minska (30 % 2012). - Andelen omsorgspersonal med kompetens motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram ska öka (55 % 2012). Åtagande En ny struktur för internbudgetprocessen ska införas och tränas in Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska genom tidiga insatser och uppföljning av upprepad korttidsfrånvaro Vi har ett evidensbaserat arbetssätt och deltar i etablerade organisationer där forskning, professionell kunskap och brukarnas synpunkter vägs samman för att utveckla verksamheten Ett fortsatt aktivt och behovsstyrt arbetsmiljöarbete utifrån Botkyrka kommuns arbetsmiljöpolicy Alla våra medarbetare ska senast 2014 erbjudas heltid som rättighet och deltid som möjlighet Säkerställa att förvaltningen har chefer med adekvat kompetens och som speglar mångfalden i kommunen En mer flexibel bemanning utifrån verksamhetens behov Förvaltningens kompetensutveckling ska följa den framtagna kompetensförsörjningsstrategin 8 Instämmer helt och delvis 9 Instämmer helt och delvis 132

133 Vidareutveckla och stärka vår samverkan med landstinget för en effektiv och smidig hantering av våra medborgare Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Nämndmål 13. Ett mer aktivt klimatsmart arbetssätt Indikatorer - Antalet körda mil med bil i våra verksamheter - Klimatsmart, ekologisk och vegetarisk mat i våra verksamheter Åtagande Bidra till kommunens mål om att öka andelen resande och transporter med miljövänliga alternativ Vi ska använda tekniska lösningar som handdatorer och telefonkonferenser i syfte att minska resandet med bil Mått och nyckeltal Utfall 2009 Utfall Äldreomsorg Volymmått Särskilda boenden, antal platser planerade nya platser 8 8 Externa placeringar, snitt antal Demensboende, egna platser (inkl. Silverkronan) Demensboende, entreprenad platser Servicelägenheter, platser Kortidsboende, avlastning och växelvård, antal platser Hemtjänst, utförda timmar Hemvårdsbidrag, antal Kostnadsmått Särskilda boenden, dygnskostnad Demensboende, dygnskostnad Externa placeringar, snitt dygnskostnad

134 Utfall 2009 Utfall Kortidsboende, avlastning, växelvård, dygnskostnad Hemtjänst, timpris i kronor Omsorg om personer med funktionsnedsättning Volymmått Bostad med särskild service, platser planerade platser 23 5 Externa platser, helårsplatser 40, Barn och ungdomsboende, platser 5 5 Kortidshem, platser Familjehem, korttid, dygn Aspergerteam, antal brukare 7 12 Kontaktpersoner, antal Egen LASS antal timmar inklusive de 20 första timmarna per vecka för extern utförare LSS antal timmar Ledsagarservice, timmar Avlösarservice, antal timmar Volymmått Bostad med särskild service, dygnskostnad Externa platser, dygnskostnad Beskrivning och analys av förändringar: Ett större arbete pågår med att förändra principerna för resursfördelning för flera av nämndens verksamheter. Arbetet ska vara klart till dess att interbudgeten lämnas för beslut till nämnden. I samband med det kommer nyckeltalen att kompletteras. 134

135 Kommunens revisorer Miljoner kronor Verksamhetens intäkter (+) Bokslut 2009 Bokslut Verksamhetens utgifter (-) -3,1-3,1-3,2-3,3 Nettokostnad (+/-) -3,1-3,1-3,2-3,3 Verksamhetsområde Kommunfullmäktige har valt tio förtroendevalda revisorer som anlitar sakkunnigt biträde från Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers för fullgörande av yrkesmässiga revisionella insatser. Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen årligen granska, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De ska pröva om verksamheten har utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt (förvaltningsrevision). Vidare ska revisorerna granska om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig (redovisningsrevision). Via valda lekmannarevisorer (personunion) granskas verksamheten i heloch majoritetsägda kommunala bolag. Utifrån revisorernas verksamhets- och ansvarsområde kan följande långsiktiga trender skönjas: Överföring av verksamhet och ansvar från landstings- till kommunsektorn samt ökad samverkan. Ökat fokus på god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Stärkt och oberoende kommunal revision via ändringar i kommunallagen. En mer strikt ansvarsprövning i fullmäktige. Ökade krav på samordnad revision. Ekonomiska förutsättningar Beskrivning och analys av förändringar: Revisionens budgetram 2012 är uppräknad med 100 tusen kronor motsvarande kompensation för löne- och prisökningar. Revisionens har under åren fått en utökad ram, bland annat utifrån ett vidgat ansvarsområde och nya granskningsuppgifter såsom; - All verksamhet ska granskas årligen och koncernrevision via lekmannarevisorer samt krav på personunion. 135

136 - Utveckling av god revisionssed - Utökade anvisningar och rekommendationer från normgivande organ. - Gransknings- och anmälningsplikt kring brott av förmögenhetsrättslig karaktär och åsidosättande av allmän förvaltningsdomstols avgörande, det vill säga så kallat lagtrots - Förtydliganden kring balanskravet och krav på god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting - Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting via proposition 2005/06:55) Flerårsplanens mål Kommunfullmäktige har i flerårsplanen fastställt sammanlagt 13 mål inom sex olika områden. Dessa områden är följande: 1. Medborgarnas Botkyrka 2. Framtidens jobb 3. Välfärd med kvalitet för alla 4. Grön stad i rörelse 5. Kultur och kreativitet ger kraft 6. En effektiv och kreativ kommunal organisation I samband med utarbetandet av den årliga revisionsplanen beaktas ovanstående nyckelområden. Revisionsplanen utarbetas vidare i dialog med kommunfullmäktiges presidium. Revisionens egna mål Det övergripande målet är att genomföra revision i enlighet med vad som stadgas i kommunallag, revisionsreglemente samt god revisionssed. Vidare har en revisionsstrategi utarbetats som närmare reglerar det praktiska revisionsarbetet i kommunen. Revisionens verksamhetsmål är att genom revision främja: - Ändamålsenlighet - Effektivitet - Rättvisande räkenskaper - God intern kontroll Utifrån övergripande mål och med beaktandet av kommunfullmäktiges mål inom prioriterade nyckelområden utarbetas årligen en revisionsplan som innehåller projekt både inom förvaltnings- och redovisningsrevision. 136

137 Mått och nyckeltal Utfall 2009 Utfall Antal granskningar därav förvaltningsrevision därav redovisningsrevision Beskrivning och analys av förändringar: Utökad anslagsnivå mellan 2008 och 2009 innebar att antalet granskningar utökades med en granskning. I övrigt används anslagsökningen till en mer omfattande granskning av intern kontroll samt uppföljningar av tidigare granskningar. Antalet granskningar är oförändrat mellan 2010 och 2012, eftersom ökningen av den ekonomiska ramen avser kompensation för ökade löner och priser. Kostnaden för granskningarna (exklusive årsredovisning och delårsrapport samt ansvarsutövning) ligger i kostnadsintervallet kronor. Vidare avsätts resurser i revisionsplanen för uppföljning av tidigare granskningar inom förvaltningsrevision och redovisningsrevision, rådgivning, revisorsintyg, oförutsedda granskningsinsatser med mera. 137