Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

Relevanta dokument
x 1 1/ maximum

x = a är nödvändigt villkor för deriverbarhet i denna x = a } { f är högerkontinuerlig i punkten x = a } { f är vänsterkontinuerlig i punkten

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVEXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1625 Envariabelanalys

6. Samband mellan derivata och monotonitet

x 4 a b X c d Figur 1. Funktionsgrafen y = f (x).

MA2001 Envariabelanalys

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVÄXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Moment 8.51 Viktiga exempel , 8.34 Övningsuppgifter 8.72, 8.73

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b

x +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Jonny Lindström MVE475 Inledande Matematisk Analys

SF1625 Envariabelanalys

EXISTENS AV EN UNIK LÖSNING TILL FÖRSTAORDNINGENS BEGYNNELSEVÄRDESPROBLEM

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Kapitel 7. Kontinuitet. 7.1 Definitioner

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2


MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

Envariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6

Studietips infö r kömmande tentamen TEN1 inöm kursen TNIU22

Viktiga begrepp, satser och typiska problem i kursen MVE460, 2015.

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I

6 Derivata och grafer

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Christoffer Standar LMA033a Matematik BI

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XV. Föreläsning XV. Mikael P. Sundqvist

Teorifrå gor kåp

+ 5a 16b b 5 då a = 1 2 och b = 1 3. n = 0 där n = 1, 2, 3,. 2 + ( 1)n n

Lösningsskisser för TATA

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

DERIVATA. = lim. x n 2 h h n. 2

Kap Implicit givna funktioner

Kontinuitet och gränsvärden

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Lördagen den 11 januari, 2014

Modul 4 Tillämpningar av derivata

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

1. Bestäm definitionsmängden och värdemängden till funktionen f(x,y) = 1 2x 2 3y 2. Skissera definitionsmängden, nivålinjerna och grafen till f.

Kapitel 8. Derivata. 8.1 Inledning till derivata

Notera att ovanstående definition kräver att funktionen är definierad i punkten x=a.

Växande och avtagande

MA2001 Envariabelanalys

Prov i matematik Distans, Matematik A Analys UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

LMA222a. Fredrik Lindgren. 17 februari 2014

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER

Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik. Avsnitt 6.6 ingår inte.

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1

SF1625 Envariabelanalys

Checklista för funktionsundersökning

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

För teknologer inskrivna H06 eller tidigare. Skriv GAMMAL på omslaget till din anomyna tentamen så att jag kan sortera ut de gamla teknologerna.

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Studietips inför kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU22

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Onsdagen den 5 juni, 2013

MVE035. Sammanfattning LV 1. Blom, Max. Engström, Anne. Cvetkovic Destouni, Sofia. Kåreklint, Jakob. Hee, Lilian.

Tentamen i Envariabelanalys 1

i utvecklingen av (( x + x ) n för n =1,2,3º. = 0 där n = 1,2,3,

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10.

SAMMANFATTNING TATA41 ENVARIABELANALYS 1

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic ============================================================

Analys 360 En webbaserad analyskurs Analysens grunder. L Hôspitals regel. MatematikCentrum LTH

Kap Funktioner av flera variabler, definitionsmängd, värdemängd, graf, nivåkurva. Gränsvärden, kontinuitet.

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Jacob Leander, Tel.:

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011

Kursens Kortfrågor med Svar SF1602 Di. Int.

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 10, H15

Lösningar kapitel 10

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

Studietips info r kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU22

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 16, H15

Här finns en definition av gränsvärde (enligt Adams Calculus) av en funktion då x går mot ett tal a ( s.k. epsilon delta definition).

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Tavelpresentation - Flervariabelanalys. 1E January 2017

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 29 augusti 2005

Lektion 6, Envariabelanalys den 14 oktober Låt oss krympa f:s definitionsmängd till en liten omgivning av x = x 2.

n : R vara en reell funktion av n variabler och P 0 en punkt i funktionens definitionsområde D.

Viktigaste begrepp, satser och typiska problem från kursen ALA-A år 2013.

Kontinuerliga funktioner. Ytterligare en ekvivalent formulering av supremumaxiomet

Mälardalens högskola Akademin för undervisning, kultur och kommunikation

x ( f u 2y + f v 2x) xy = 24 och C = f

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim

Transkript:

Några viktiga satser om deriverbara funktioner Rolles sats Differentialkalkylens medelvärdessats (=) 3 Cauchys medelvärdessats Sats Om funktionen f är deriverbar i en punkt x 0 så är f kontinuerlig i samma punkt Anmärkning: Vi kan skriva satsen på kortare sätt: Sats { f är deriverbar i punkten x 0 } { f är kontinuerlig i punkten x 0 } Bevis: Vi ska bevisa att lim( ) = f ( x0) eller ekvivalen lim( ) f ( x0)) x x 0 Vi har f ( x0) lim( ) f ( x0)) = lim[ ( x x0)] x x0 x x0 x x0 f ( x0) = lim lim ( x x0) ( eftersom f är deriverbar i punkten x 0 ) x x0 x x x x0 0 x 0 ) 0 VSB Anmärkning Omvänt påstående gäller inte Funktionen kan vara kontinuerlig i en punkt utan att vara deriverbar i punken T ex yy = xx är kontinuerlig i punkten xx men saknar derivatan i denna punkt (vänsterderivatan är medan högerderivatan är ) x x ======================================== Sats Om funktionen f är deriverbar i punkten c och om f har ett lokalt extremum maximum eller minimum i c så är f ( Figur Anmärkning: Vi kan skriva satsen på kortare sätt: Sats f är deriverbar i punkten c f ( f har maximum eller minimum i c Bevis: f ( Antag att f har maximum i punkten c och att derivatan i c dvs lim x c x c existerar Eftersom f( är ett maximivärde är f ( 0 i en omgivning av punkten c Därför i denna omgivning gäller : 0 O c Sida av

a) x < c f ( f ( 0 f ( = lim 0 x c x c x c x > c f ( f ( 0 f ( = lim 0 x c x c x c Från a) och har vi f ( 0 och f ( 0 och därför f ( VSB Anmärkning: Kravet " f är deriverbar i punkten c " är viktigt eftersom det finns funktioner som har extrempunkter i vilka funktionen saknar derivatan Punkten c i nedanstående figur är en maximipunkt medan derivatan saknas i c f( O c Figur =============================================== Sats 3 (Rolles sats variant ) Om funktionen f är kontinuerlig i det slutna intervallet a x b deriverbar i det öppna intervallet a < x < b 3 och om f ( a) = f ( så finns (minst) en punkt c i intervallet ( a sådan att f '( c O a b Geometrisk tolkning av Rolles sats: Om de tre villkoren i Rolles sats är uppfyllda då finns det minst en punkt ( c f ( ) på kurvan y = f ( sådan att tangenten i punkten är parallell med x-axeln Anmärkning: Antagandet " f är deriverbar i det öppna intervallet a < x < b " medför att f är kontinuerlig i det öppna intervallet a < x < b I krav kräver vi utöver detta att funktionen f är dessutom vänster kontinuerlig i a och höger kontinuerlig i b Om detta är inte uppfylld kan det hända att f '( 0 i hela ( a som exempelvis för följande funktion: 0 för x = /x för < x < 3 0 för x = 3 Sida av

Funktionen är deriverbar och kontinuerligt i intervallet < x < 3 men ej kontinuerlig i ändpunkter För denna funktion är f '( < 0 för alla x i intervallet < x < 3 Med andra ord det finns ingen c som satisfierar f '( ; ingen tangent till kurvan y=f( är parallell med x axeln ) Bevis av Rolles sats: Om funktionen f är konstant i intervallet [ab] dvs om för alla x i [ab] är satsen trivial för då är f ' ( för alla x i intervallet (a och därmed vilken som helst punkt c i intervallet ( a satisfierar f '( Om funktionen f inte är konstant i intervallet då antar f värden 0 Vi kan t ex anta att f antar värden större än 0 Eftersom funktionen är kontinuerlig i det slutna intervallet antar funktionen sitt största (och sitt minsta) värde i en punkt c Eftersom största värdet i vårt fall är > 0 måste punkten c ligga i det öppna intervallet ( a där funktionen är deriverbar Då gäller enligt Sats att f '( och därmed är Rolles sats bevisad Sats 4 (Rolles sats variant ): Om funktionen f är i) kontinuerlig i det slutna intervallet a x b ii) deriverbar i det öppna intervallet a < x < b iii) och om f ( a) = f ( så finns (minst) en punkt c i intervallet ( a sådan att f '( Sida 3 av

Bevis: Vi bildar en hjälpfunktion ϕ ( = som uppfyller alla tre villkor i ii och iii för Sats 3 (Rolles sats variant ) och dessutom ϕ '( x ) = f '( Därmed finns minst en punkt c i intervallet ( a sådan att ϕ '( dvs f '( ========================================================== MEDELVÄRDESSATS FÖR DERIVATOR Följande viktiga sats ( ) kallas i många kursboken Differentialkalkylens medelvärdessats ( eller enbart medelvärdessatsen) Sats 5 Differentialkalkylens medelvärdessats ( ): Om funktionen f är i) kontinuerlig i det slutna intervallet a x b ii) deriverbar i det öppna intervallet a < x < b så finns (minst) en punkt c i intervallet ( a sådan att f ( (*) Geometrisk tolkning: Om f uppfyller villkoren i så finns det en punkt c i intervallet ( a sådan att tangenten i punkten ( c f ( ) är parallell med kordan mellan punkterna ( a f ( a)) och ( b f ( ) Anmärkning: Likheten (*) kan skrivas f ( = f ( a) + f ( ( ) Bevis för Differentialkalkylens medelvärdessats ( ): f ( Vi bildar en hjälpfunktion ϕ ( = [ f ( a) + ( x a) ] som uppfyller alla tre villkor i ii och iii för Sats (Rolles sats variant ) i) ϕ( är kontinuerlig i det slutna intervallet a x b ii) ϕ( är deriverbar i det öppna intervallet a < x < b och iii) ϕ ( a) = ϕ( Därför ( enligt Rolles sats) finns minst en punkt c i intervallet ( Sida 4 av a sådan att ϕ '(

Eftersom f ( ϕ '( = f '( f ( ϕ '( = f '( = för minst en punkt c i intervallet ( får vi 0 och därför ( ) Anmärkning: Notera att hjälpfunktionen ) linjen genom punkterna ( f ( a)) b f a f ( = f c vad skulle bevisas ϕ (x är differensen mellan funktionen ( a och ( ( ) f och räta =========================================================== Nedanstående sats (Cauchys medelvärdessats):är inte obligatorisk i kursen ( men vi använder satsen i beviset av L Hospitals regel) Sats 6 (Cauchys medelvärdessats): Om f och g är definierade på [ab] och uppfyller följande villkor i) f och g är kontinuerliga över slutna intervallet a x b ii) f och g är deriverbara i det öppna intervallet a < x < b iii) g' ( 0 i intervallet (aa b så finns (minst) en punkt i intervallet (aa b sådan att f ( f ( = a) g'( Bevis av Cauchys medelvärdessats: Vi bildar en hjälp funktion ϕ ( = ( f ( )( a)) ( a))( ) som uppfyller alla tre villkor i ii och iii för Sats 3 (Rolles sats variant ) i) ϕ( är kontinuerlig i det slutna intervallet a x b ii) ϕ ( är deriverbar i det öppna intervallet a < x < b och iii) ϕ ( a) = f ( a) = ϕ( Därför ( enligt Rolles sats) finns minst en punkt c i intervallet ( a sådan att ϕ '( Eftersom ϕ '( = [ f ( har vi f ( a)] g'( [ a)] f '( ϕ '( = [ f ( ] g'( [ a)] f '( [ f ( ] g'( = [ a)] f '( c eller ) g' ( i intervallet ( a som medför att a) g = enligt Rolles sats har vi en punkt där '( Enligt antagandet gäller 0 ( annars om ( a) antagandet) Alltså kan vi dela föregående ekvation med '( [ a)] Vi får f ( f ( = a) g'( vad skulle bevisas g g som strider mot ============================================================ Sida 5 av

ÖVNINGAR: Uppgift Låt f ( vara kontinuerlig på ett intervall I =[ab] och deriverbar på (a Antag att ekvationen har i intervallet I a) fyra olika lösningar n olika lösningar Visa att ekvationen f ( har a) minst tre olika lösningar minst (n-) olika lösningar Lösning: a) Låt x x x3 x4 beteckna de fyra lösningar till som ligger i intervallet I Eftersom funktionen är deriverbar ( och därmed kontinuerlig) på I och dessutom f ( x ) finns det enligt Rolles sats minst en punkt c som ligger i ( x sådan att f ( c ) Med samma resonemang inser vi att det finns minst en punkt c i ( x x 3) sådan att f ( c ) och minst en punkt c 3 i ( x x 3 4) sådan att f ( c ) 3 Därmed har ekvationen f ( minst 3 lösningar i intervallet I På samma sätt som i a) inser vi att ekvationen f ( har minst en lösning c som ligger i ( x minst en lösning c i ( x x3) minst en lösning c n i ( xn xn ) Därmed har ekvationen f ( minst (n-) lösningar i intervallet I Uppgift Fäljande funktioner definierade på intervallet [ab] har inte någon tangent som är parallell med den räta linjen genom punkterna (af(a)) och (bf(): a) = x x (Intervallet [ab] =[-] )) 0 för x = /x för < x < 3 (Intervallet [ab] =[3] ) för x = 3 Vilken av de två antaganden i medelvärdessatsen som inte är uppfyllt? Sida 6 av

Svar a) Antagandet att funktionen är deriverbar på det öppna intervallet a < x < b är inte uppfyllt( Saknas derivatan i punkten 0) Svar Antagandet att funktionen är kontinuerlig på hela slutna intervallet[ 3] är inte uppfyllt ( Funktionen är diskontinuerlig i ändpunkter) Uppgift 3 Låt = x 3 + Bestäm en punkt c i intervallet ( a sådan att tangenten i punkten ( c f ( ) är parallell med linjen genom punkterna ( a f ( a)) och ( b f ( ) där a och b = Lösning: Enligt medelvärdessatsen finns det (minst) en punkt c i intervallet ( a sådan att f ( f () f (0) = 3c 0 0 Härav c = och c = ± Endast c = ligger i intervallet (0) 3 3 3 3 Svar: c = 3 = = 3 3 Uppgift 4 Bevisa följande sats: Antag att f är en funktion som är kontinuerlig på ett intervall I deriverbar i alla intervallets inre punkter och dessutom att f ( för alla intervallets inre punkter Då är f en konstant på I Tips: Använd "differentialkalkylens medelvärdessats" Lösning: Låt x och x vara två godtyckligt valda punkter x och x i intervallet I Vi ska visa att = Eftersom f är kontinuerlig på [ x x] och deriverbar på ( x kan vi tillämpa medelvärdessatsen på intervallet [ x x ] Enligt medelvärdessatsen har vi för en punkt c i intervallet ( ) x x x x eller ( x Eftersom enligt antagande f ( har vi f ( x ) eller = för två godtyckliga punkter i intervallet I Därmed har vi bevisat att f ( är konstant på intervallet I Växande och avtagande funktioner: Antag att funktionen f ( är definierad på ett interval I och att x och x var två punkter i intervallet Vi definierar växande och avtagande funktioner enligt följande: Vi säger att a) f är växande om för alla punkter i intervallet I gäller x > x > Sida 7 av

f är avtagande om x > x < f är icke-avtagande om x > x d) f är icke- växande om x > x Uppgift 5 Antag att f( är kontinuerlig på ett interval I ( slutet öppet eller halvöppet; ändligt eller oändligt) och deriverbar på J där J är det öppna intervall som består av alla I:s inre punkter ( T ex om I= ( a I= [ a I= ( a b] eller I= [ a b] så är J= ( a ) Bevisa följande: Om f ( > 0 för alla x i J så är f växande Tips: Använd "differentialkalkylens medelvärdessats" Lösning: Låt x och x var två punkter i intervallet I Villkoren för användning av medelvärdessatsen i intervallet [ x x ] i) f kontinuerlig i det slutna intervallet x x x ii) f deriverbar i det öppna intervallet x < x < x är uppfyllda Enligt medelvärdessatsen har vi för en punkt c i intervallet ( ) x x x x eller ( x Alltså för x > x och f ( > 0 gäller > dvs f är växande Komentar: Enligt ovanstående sats gäller fölande: Om funktionen y = f ( är deriverbar i det öppna intervallet (a och f ( > 0 i detta intervall så är funktionen växande i (a Om dessutom funktionen är kontinuerlig i a (eller i b eller i både a och så är f växande i [a ( eller i (a b] eller i [a b] Uppgift 6 Bestäm a) det största öppna intervallet det största intervallet ( oavsett öppet slutet eller halvöppet) där funktionen = arctan( x + 6 är växande Lösning: x + 6 a) f ( = + ( x + 6 x + 6 f ( > 0 > 0 ( eftersom nämnaren är >0) + ( x + 6 x + 6 > 0 x > 3 Alltså är funktionen växande på det öppna intervallet ( 3 ) Svar a) ( 3 ) är det största öppna intervallet där funktionen är växande Sida 8 av

Funktionen är kontinuerlig från höger i ändpunkten x = 3 (sammansatt av kontinuerliga funktioner) och därmed är funktionen kontinuerlig på intervallet [ 3 ) Eftersom funktionen kontinuerlig på intervallet [ 3 ) och f ( > 0 på ( 3 ) är funktionen växande på intervallet [ 3 ) Svar [ 3 ) är det största öppna intervall där funktionen är växande Uppgift 7 Antag att f( är kontinuerlig på ett interval I ( slutet öppet eller halvöppet) och deriverbar på J där J är det öppna intervall som består av alla I:s inre punkter ( T ex om I= ( a I= [ a I= ( a b] eller I= [ a b] så är J= ( a ) Bevisa följande: a) Om f ( < 0 för alla x i J så är f avtagande Om f ( 0 för alla x i J så är f icke- avtagande Om f ( 0 för alla x i J så är f icke-växande Tips: Använd "differentialkalkylens medelvärdessats" Lösning: Låt x och x var två punkter i intervallet I Enligt medelvärdessatsen har vi för en punkt c i intervallet ( ) x x x x eller ( x från x > x och f ( < 0 { f ( 0 eller f ( 0} har vi < { eller } dvs f är avtagande { icke-avtagande eller icke-växande} Uppgift 8 Bestäm det största intervall där funktionen = xln x är växande respektive avtagande Lösning: Definitionsmängden är D= ( 0 ) Derivatan : f ( = ln x + f ( x = e f ( > 0 x > e f ( < 0 0 < x < e Notera att = xln x är kontinuerlig i punkten Därför inkluderar vi ändpunkten x = e men ej definierad i x x = e i intervall där funktionen växer / avtar Svar: [ e ) är det största intervall där funktionen är växande (0 e ] är det största intervall där funktionen är avtagande Grafen till = xln x Sida 9 av

Uppgift 9 Använd differentialkalkylens medelvärdessats för att bevisa olikheten tan( x ) > x för (0 < x < ) Tips Betrakta intervallet [0 x] Lösning: Låt x vara ett tall i intervallet (0 ) Då är funktionen f ( t) = tan( t) kontinuerlig i det slutna intervallet [0 x] och deriverbar i det öppna intervallet (0 Alltså kan vi använda medelvärdessatsen på [0 x] med a och b=x Med andra ord det finns ett tal c i interavallet (0 sådant att f (0) tan( tan(0) = x 0 x 0 cos Alltså tan x = x (*) cos c tan( ) = c x cos tan x = c cos för ett tal c i intervallet (0 ) Eftersom ( 0 < cosc < ) i detta intervall har vi (0 < cos c < ) och därmed > cos c Från (*) har vi slutligen att tan x > x Eftersom x var ett godtyckligt tal från (0 ) har vi bevisat att tan x > x för alla x i (0 ) Anmärkning Man kan visa olikheten tan( x ) > x för 0 < x < på enklare sätt genom att visa att funktionen y = tan( x är växande i intervallet 0 < x < Först tan( x ) > x tan( x > 0 cos x y = = > 0 för 0 < x < (notera att för 0 < cos x < i detta intervall) cos x cos x Alltså är y = tan( x växande i intervallet 0 < x < och dessutom y ( 0) = tan(0) 0 Därför tan( x ) x > 0 dvs tan( x ) > x i intervallet 0 < x < Grafen till y = tan( x x c Sida 0 av

Sida av