Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012
Cykelturismen i Europa Omsätter troligen 80 100 mdr kr per år Mest medel och höginkomsttagare Omsätter 700 1 000 kr i snitt per person och dygn mer än bilturister Ofta höga krav på service
Fortsatt utveckling Cykelturismen i Europa kommer att fortsätta att växa i allt fler länder Trolig fördubbling före 2050 Viktiga underliggande trender: Motion och folkhälsa Ekoturism Klimatfrågan
Cykelturism av två slag Turister som cyklar (som komplement till andra aktiviteter) i Sverige vanligt på Gotland, Öland, längs Göta Kanal samt t.ex. på Ven, Visingsö, Koster och Utö Cykelturister (som cyklar med flera övernattningar) kräver långa leder
Exempel på framgångsrika leder Donauleden (Österrike) 65 000 cyklade hela vägen 2006 omsatte ca 225 Mkr Moseldalen (Tyskland) samma storleksordning som Donauleden Sea to Sea route (UK) 20 000 cyklade hela vägen 2005 omsatte ca 80 Mkr Bornholm (Danmark) 150 000 turister som cyklar per år
Lokal rekreation Viktigt att kunna cykla bilfritt till tätortsnära utflyktsmål som naturreservat, badstränder och ridstall Bra om det finns bilfria slingor som passar för hel eller halvdagsutfärder Ett plus om det finns intressanta besöksmål och kaféer eller andra matställen på sträckan
Infrastrukturens betydelse Erfarenhet från många länder visar att cyklandet ökar snabbt när människor får tillgång till bilfria cykelvägar (Greenways) Under rekreativ cykling måste man kunna vara avslappnad och inte oroa sig för motorfordon Med barn bör man kunna cykla i bredd Lågtrafikerade enskilda vägar kan erbjuda samma trygghet
Sverige ligger efter Få bilfria leder av tillräcklig längd Splittrat utbud få turister på flertalet leder Låg servicenivå Utbudet och marknadsföring riktas mest mot hemmamarknaden Omsättning 200 300 Mkr/år
Infrastrukturpropositionen Vägverket och regionala planeringsorgan bör i samråd med Nutek utveckla nätet av säkra cykelvägar samt ett antal längre leder för cykelturism av hög internationell klass. Prop. 2008/2009:35 9
Vad innebär hög internationell klass? Landskap och besöksmål Service Infrastruktur Trafiksäkerhet Skyltning/vägvisning 10
Service Bra kollektivtrafik, åtminstone till ändpunkterna Cykeluthyrning och transporttjänster Övernattningsmöjligheter i olika prisklasser Matställen av olika slag En del måste finnas från början 11
Relativa risker Risken att omkomma i en trafikolycka som cyklist är 52 gånger större i blandad trafik skyltad för 70 km/h och med 1000 fordon per dygn än vid 30 km/h och 50 fordon per dygn Risken för en oskyddad trafikant att omkomma om hon blir påkörd av bil är ca 8 gånger större om bilens hastighet är 50 km/h än om den är 30 km/h 12
Trafiksäkerhet nollvision Till övervägande del bilfri eller 30 vägar Undantagsvis 50 km/h i kombination med varningsskyltning men aldrig på längre sträckor Aldrig på 70 väg oavsett trafikflöde Minst 2 meter bred cykelbana Asfalterad yta av bra kvalitet grus i naturreservat och nationalpark 13
Skyltning/vägvisning Vi behöver ett nationellt skyltsystem av dansk/brittisk/estländsk/slovensk typ, dvs: Vägnummer Vägvisning i ledens riktning Avstånd till närmål och slutmål Vägvisning till besöksmål samt till leden Trafikverket arbetar med att ta fram ett sådant system och ställer kvalitetskrav på leder som ska få tillstånd att använda det 14
Utländska system Danmark (Vejdirektoratet) 1 15 19 99 Lokala leder:100 999
Koncentrera insatserna Bra service kräver stort underlag, många besök förutsätter bra service (moment 22) Viktigt att koncentrera turismen för att få volym och underlag för lokala initiativ och landsbygdsutveckling
Begränsa kostnaderna Utnyttja befintlig infrastruktur och tillkommande pendlingsstråk Utnyttja lågtrafikerade enskilda vägar Utnyttja överbliven infrastruktur
Får inte vara hotfullt och obehagligt När cykelbanan/cykelvägen dras parallellt med och i direkt anslutning till den motoriserade vägen upplevs den som underordnad bilvägen För cyklisten innebär det buller, avgaser och stänk (inklusive spolarvätska) samt risk för att cykelbanan används som omkörningsfil eller parkeringsplats 18
Egen linjeföring Viktigt för att cykelvägen ska uppfattas som avskild och självständig Skapar en vackrare cykelväg Viktigt om man vill göra vägen så attraktiv att den används för lokal rekreation och turism 19
Inte så kul över längre sträckor 20
Inte heller attraktivt 21
Också en nödlösning 22
Hur närma sig idealbilden? 23
Mjukt, slingrande, ostört 24
Egen linjeföring 25
Miniavstånd till bilarna. 26
99 Comber Greenway, Belfast
Effect of Routes near roads Average use per Km of route. 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Cyclists Pedestrians All Users 0 Greenway per Km On-road or adjacent per Km
Behov av förstklassiga projekt Sverige behöver några leder av hög internationell klass för att etablera sig som cykelturistdestination Kattegattleden (Göteborg Helsingborg), av regeringen utsedd till nationellt pilotprojekt Sydostleden (Växjö Karlshamn Simrishamn) Sjuhäradsrundan (Borås Ulricehamn Tranemo Svenljunga Borås)
Potential för 2030 Sveriges andel av europaturismen är 2.6% Med god infrastruktur och marknadsföring bör Sverige kunna ta ungefär samma andel av cykelturismen Med en förväntad omsättning på minst 100 mdr kr år 2030 innebär det för Sveriges del intäkter på över 2.5 miljarder per år
. Lokal utveckling i Moseldalen
Cyklingens nyttor Hälsa (stor speciellt för människor som annars inte rör sig mycket och för barn) Miljö och klimat (liten) Trafiksäkerhet (liten eller möjligen negativ) Minskad trängsel (liten till måttlig i större städer större konkurrensyta mellan cykel och kollektivtrafik än mellan cykel och bil)
Slutsatser Investeringar i rekreativ cykling har hög samhällsekonomisk nytta (främst hälsoeffekter och turistintäkter) Infrastrukturen måste vara i huvudsak bilfri Vi behöver några långa nationella leder och många lokala slingor Dessutom ett behövs ett nationellt system för skyltning av cykelturistleder samt god marknadsföring