Fördjupad förstudie: Sydostleden på cykel genom Småland, Blekinge och Skåne.

Transkript

1 Tommy Gustavsson Turistchef Region Blekinge Telefon November 2010 Fördjupad förstudie: Sydostleden på cykel genom Småland, Blekinge och Skåne. Delområde: Näringslivsutveckling Om några år kan du cykla hela vägen från Växjö till Simrishamn. Tillsammans planerar vi en nästan 30 mil lång cykelled som erbjuder omväxlande natur, bra boende, god mat, service och rika upplevelser. Målsättningen är lönsamma företag och ökad sysselsättning. 1

2 Innehållsförteckning Internationella förebilder Cykeln prioriterad i infrastrukturpropositionen en viktig bas för Sydostledens utveckling. Inledning Vision Syfte Mål Tre utvecklingsområden Näringslivets utveckling gränsöverskridande organisation Arbetet i näringslivsgruppen 2008 års förstudie angående möjlig sträckning mm Cykelturismens ekonomiska betydelse Landskap och attraktion Övernattningsmöjligheter och matställen Besöksmål Potentiellt nyttjande och beräknande av samhällsekonomiska intäkter Swot analys Styrkor/möjligheter Svagheter/hot Kommentar swot analys Turismens ekonomiska betydelse och potential för tillväxt Turismen skapar exportintäkter och ger nya jobb Turismnäringen i södra Småland, Blekinge och Skåne Nationell turismstrategi Turismaktörer och sevärdheter längs leden Sydostledens attraktion Inventering Kommentar Möten med aktörer Sammanställning aktörsmöten Finns det intresse för att cykla Sydostleden? Sammanfattning enkät. Sydostleden är ett intressant koncept! Marknad och marknadsaktiviteter Målgrupper Marknad Marknadsföring Kanaler och media Affärsutveckling/produktutveckling Genomförandeprojekt Viktigt att utveckla vidare Källförteckning 2

3 Cykelturism NUTEK har undersökt potentialen och behoven för att utveckla cykelturism som näringsgren i Sverige och kommit fram till slutsatsen att det finns en stor potential om rätt infrastruktur skapas. Internationella och svenska erfarenheter visar att cykelturism kan spela en viktig roll för den lokala ekonomin, inte minst på landsbygden. Cykelturism ställer andra krav på infrastruktur än vardagscykling. Krav på en vacker omgivning, att det är fritt från buller och behov av en god skyltning. Också sammanhängande rutter på flera mil och av hög standard. Längre leder korsar ofta kommungränser och kräver därför samarbete och koordination på regional nivå. Internationella förebilder Det finns idag många etablerade cykelleder i Europa, inte minst i cykelländer som Tyskland, Holland, Schweiz och Danmark, för att nämna några. Lederna går genom attraktiva landskap och har en stark koppling till det lokala näringslivet. Resultatet har visat sig efter några år; befintliga företag har ökat sin omsättning flera gånger om och kreativa nyetableringar har sett dagens ljus. Gemensamt har man bidragit till att göra cykelleden till en lönsam affär för sin region. Sverige har länge varit ett u land när det gäller cykelturism. Den gängse bilden av en cykelsemester är ett lågbudgetalternativ med övernattning i eget tält och matlagning på spritkök. Idag efterfrågas lika ofta ett bra boende, god mat och dryck och ett väl genomtänkt serviceutbud. Upplevelser får kosta! Cykeln prioriterad i infrastrukturpropositionen en viktig bas för Sydostledens utveckling års infrastrukturproposition är unik i minst ett avseende: den lyfter som aldrig förr fram cykeln som transportmedel och cykelinfrastrukturen som den enskilt viktigaste faktorn för ökad cykling. Insatser som kan bidra till ökad cykling ska övervägas i åtgärdsplaneringen. För att investeringarna i cykelinfrastruktur ska öka krävs att kommuner och övriga intressenter prioriterar dem i de regionala åtgärdsplanerna. (Prop. 2008/09:35 Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt). Regeringens bedömning är att andelen gång och cykeltrafik av de korta resorna bör öka, kombinerade resor med gång/cykel och kollektivtrafik bör underlättas och cykelturismen i Sverige bör utvecklas. Det konstateras att cykling också har goda förutsättningar när det gäller rekreation och turism. Cykelturismen omsätter flera miljarder kronor per år i Europa. Med fler attraktiva och bilfria cykelleder skulle även Sverige kunna etablera sig som ett cykelturistland. Sådana leder har i flera länder även visat sig kunna ge betydelsefulla bidrag till regional/lokal utveckling. Enligt Nutek kan i de mest lönsamma fallen de intäkter som genereras av turism ensamma motivera investeringarna i en cykelled. I andra fall nås samhällsekonomisk lönsamhet genom att investeringarna också förbättrar förutsättningarna för arbets och skolpendling samt lokala utfärder till badplatser, friluftsområden med mera. Mot den bakgrunden bör utbyggnad av cykelleder hanteras i ett brett Samarbete mellan berörda infrastrukturhållare och intressenter. Vägverket (nuvarande Trafikverket) och regionala planeringsorgan bör därför i samråd med Nutek (nuvarande Tillväxtverket) utveckla nätet av säkra cykelvägar samt ett antal längre leder för cykelturism av hög internationell klass. 3

4 Inledning Vision 2014 En 27 mil lång cykelled förbinder Växjö och Simrishamn. Leden går genom varierad natur och erbjuder många sevärdheter och spännande upplevelser. Cyklisterna kan trampa genom småländsk granskog, längs fiskerika vattendrag, genom Blekinges öppna landskap och nära havet på Österlen. Sydostleden erbjuder upplevelser med internationell dragningskraft och god professionell service. Näringslivsaktörer och kommuner längs leden upplever en positiv utveckling och har en god, kompletterande infrastruktur för cykelburen trafik. Syfte Projektet syftar ytterst till att stärka och utveckla befintligt näringsliv inom turismnäringen och att nya företag och engagemang skapas bland aktörerna utmed leden. En bra cykelinfrastruktur skapar helt nya förutsättningar för nationell och internationell cykelturism, fullt jämförbar med cykelleder i övriga Europa. Resultatet kan också bidra till förbättrade möjligheter för arbetspendling. Generellt innebär projektet positiva effekter på bl a folkhälsa och miljö och förväntas i sin förlängning bidra till ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och förbättrad livskvalitet. En förutsättning för både denna förstudie och ett senare genomförandeprojekt, är att arbetet präglas av delaktighet, transparens och god dialog mellan samtliga intressenter. Ett viktigt syfte för projektet är därför att lägga grunden till de nätverk som krävs för att hålla samman och utveckla Sydostleden till en av Europas mest välkända, omtyckta och efterfrågade cykelupplevelser. Mål Målet är att Sydostleden när den står klar ska hålla internationell standard för att locka besökare från när och fjärran. Med internationell standard menar vi bland annat attraktiva och omväxlande omgivningar, så många separerade cykelleder som möjligt i olika etapper, hög trafiksäkerhet, bra standard året runt, bra boende och mat, butiker och annan god service. Genom projektet samlas alla involverade aktörer kring visionen om Sydostleden och arbetar gemensamt med näringslivsfrågor, fysiska åtgärder och infrastruktur samt vägvisning. Denna förstudie ger det underlag som krävs för att säkra ett målinriktat genomförandeprojekt med hög kvalitet och bred förankring hos aktörerna längs Sydostleden. Målsättningen är en färdig ansökan om finansiering av ett genomförandeprojekt som omfattar såväl nödvändiga investeringar som en sammanhållen marknadsplan och ett aktivt nätverk. Den avsiktsförklaring som antagits och underskrivits gemensamt av kommuner, regioner och Trafikverket pekar under en tioårsperiod på målsättningen 8000 turister per år som cyklar hela sträckan och som cyklar delsträckor när leden är etablerad. Turistintäkterna beräknas till 49 miljoner kronor. Tre utvecklingsområden Genom de diskussioner som förts mellan företrädare för berörda kommuner, regioner och Trafikverket har tre utvecklingsområden definierats. Dessa är: Näringslivets utveckling Fysiska åtgärder infrastruktur Vägvisning testa en internationellt vedertagen cykelvägvisning 4

5 Inom varje område finns en rad frågeställningar som bör belysas innan man går vidare med ett gemensamt genomförandeprojekt. Grunduppdraget för denna fördjupade förstudie är att i nära samarbete mellan de olika aktörerna besvara dessa och eventuellt tillkommande frågeställningar, allt med målsättningen att så tidigt som möjligt ha så mycket kunskap som möjligt för att i det fortsatta arbetet säkra en långsiktig positiv utveckling för Sydostleden och dess många aktörer. Näringslivets utveckling gränsöverskridande organisation. En viktig del av projektet är att det skrider över många gränser. Involverade är 8 kommuner (Växjö, Tingsryd, Olofström, Karlshamn, Sölvesborg, Bromölla, Kristianstad och Simrishamn), 3 regioner (södra Småland, Blekinge och Skåne) samt södra Trafikverksområdet. Hittills har samarbetet över gränserna skapat stort intresse och engagemang för projektet att skapa en cykelled, men det är också tydligt hur det skapar mervärde även i andra sammanhang. Det gränsöverskridande arbetet är en utmaning, men ger samtidigt möjligheten att ta vara på och utveckla styrkan i ett varierat och upplevelserikt område. Det ger också möjlighet till den längd i kilometer som en cykelled för internationell exponering kräver. Arbetet i Näringslivsgruppen Region Blekinges turistchef har varit ansvarig för den del av förstudien som omfattar näringslivets utveckling. Representanter från Region Skåne, Region Blekinge, Region Södra Småland och de åtta medverkande kommunerna har bildat en arbetsgrupp. Kommunernas representanter har till största delen varit tjänstemän från turistorganisationer eller motsvarande. Gruppen har haft en inledande workshop i Karlshamn (mars 2010) och har därefter träffats på Bäckaskogs slott (april), Rusthållargården Bromölla (maj), Allé i Kivik (juni) respektive Ålshults Herrgård, Tingsryd (oktober). Arbetsgruppen har som resurs haft en timanställd för administrativt arbete, kontakt med aktörer och gruppdeltagare mm. Ett av gruppens syften har varit att tydliggöra att en satsning på att utveckla Sydostledens infrastruktur är en stark förutsättning för utveckling av turism/företag/näringsliv i området. Förstudien tydliggör också näringslivsdelens vidare arbete i ett genomförandeprojekt. Det är viktigt att börja tänka dessa delar i god tid! Samhällets roll är att skapa förutsättningar för näringslivsutveckling. Cykelturismen bedömes ha potential att bidra i betydande grad till landsbygdsutvecklingen och sysselsättningen i berörda områden. Cykelturismens tillväxt kommer att förstärkas av att upplevelseturismen växer snabbt och att den också påverkas positivt av hälsotrenden, ekoturism och ökad oro för klimatförändringar vilket innebär att cykelturismen sannolikt kommer att växa snabbare än den totala turismen års förstudie angående möjlig sträckning mm Natures Associates (Per Kågesson) hade under slutet av 2007 t o m 2008 i uppdrag att redovisa möjlig sträckning för Sydostledens, investeringsbehov och turistiska förutsättningar. Per Kågesson är författare, debattör och konsult inom framförallt miljöområdet. Är bl a aktiv i debatten kring trafikens miljöpåverkan och uthålliga transporter. Driver föreningen Bilfria leder, som bl a arbetar för fler bilfria cykelleder. Han har på uppdrag av NUTEK (nuvarande Tillväxtverket) också utrett förutsättningarna för cykelturism i Sverige. Den fördjupade förstudien har haft redovisningen av 2008 års förstudie som en viktig input. Nedan återges under rubrikerna Cykelturismens ekonomiska betydelse, Landskap och traditioner, 5

6 Övernattningsmöjligheter och matställen, Besöksmål, och Potentiellt nyttjande och beräknade samhällsekonomiska intäkter de delar som utgör viktiga ingångar för Näringslivsgruppens arbete. Cykelturismens ekonomiska betydelse Cykelturismen i Europa omsätter flera tiotals miljarder kronor och tillväxer snabbt. Den utgör en del av en trend som betonar värden som aktiv fritid, hälsa och motion samt ekoturism och en klimatmässigt hållbar utveckling. I Europa finns enskilda leder som årligen drar in flera hundra miljoner kronor i turistintäkter. Trots goda yttre förutsättningar finns Sverige ännu knappast med på den europeiska cykelturistkartan. Troligen omsätter cykelturismen mindre än 200 miljoner kronor per år i Sverige. Skälet är främst avsaknad av långa sammanhängande och bilfria cykelleder. Utan sådan infrastruktur utvecklas inte cykelturismen. Nutek drar i ett regeringsuppdrag slutsatsen att cykelturismen i Sverige på sikt skulle kunna nå en omsättning på 1.5 miljarder kronor om stat och kommun investerar i ett antal bilfria cykelleder som motsvarar 4 6 dagars cykling (20 30 mil). Självfallet måste lederna förläggas till regioner med många intressanta besöksmål och ett gott utbud av matställen och övernattningsmöjligheter. När leden etablerats kan den med tiden ge upphov till privata sekundärinvesteringar som ger fler övernattningsmöjligheter och matställen och som bidrar till landsbygdens utveckling. I en av Nutek beställd underlagsrapport redovisas ett halvt dussin potentiella leder som skulle kunna etableras till rimlig kostnad och som bör ha goda förutsättningar att snabbt nå samhällsekonomisk lönsamhet. En av dem är en tänkt led från Alvesta/Växjö via Karlshamn, Sölvesborg, Bromölla och Kristianstad till Simrishamn. Ett skäl till att detta alternativ bedöms vara intressant är att en stor del av den nödvändiga infrastrukturen redan finns och att väginvesteringar som genomförs av andra skäl kommer att medföra att några sträckor (längs E22) blir bilfria. Ett ytterligare skäl var att utredaren bedömde sträckan som turistiskt intressant, eftersom den bjuder på varierande landskap och upplevelser. Ett tredje skäl var att förutsättningarna att nå ledens ändpunkter med tåg är goda. Landskap och attraktioner Sydostleden kommer av turisterna att uppfattas som tudelad genom att den övre delen går genom ett landskap som präglas av skog, sjöar och vattendrag, medan kuststräckan mellan Karlshamn och Simrishamn domineras av slättbyggd utom i partiet mellan Degeberga och Vik där ett småkulligt landskap tar över. En mer än 20 mil lång led som i sin helhet gick i skogsmark eller över en slätt skulle säkert uppfattas som enformig. Sydostledens varierande landskap är således en tillgång i sig. Övernattningsmöjligheter och matställen Cykelturister förflyttar sig i allmänhet 4 7 mil per dag och familjer med små barn kanske bara 2 3 mil. Eftersom cyklisterna sällan vill medföra någon mera omfattande packning är det viktigt att leden kan erbjuda goda övernattningsmöjligheter, helst i olika prisklasser, samt många matställen av skiftande karaktär. Förutsättningarna för detta är förstås bättre i de mera tättbefolkade delarna av ledens sträckning än i glesbygden och det är inte osannolikt att leden i Blekinge och Skåne av detta skäl kommer att ha större dragningskraft än i Småland. Det kan antas att leden när den är väl etablerad kanske kan locka besökare att cykla den i hela dess längd. Det ger troligen ca fyra övernattningar i genomsnitt, alltså gästnätter, och innebär att i genomsnitt ca 350 sängplatser behövs per dygn under säsongen 6

7 (räknat på en 100 dagar lång säsong). Detta innebär ett behov av ca 75 platser för varje fjärdedel av ledens längd, ändpunkterna oräknade (där cykelturisterna eventuellt gör ytterligare övernattningar). I förhållande till det mycket stora utbudet av övernattningsmöjligheter i Skåne och Blekinge utgör denna tillkommande efterfrågan sannolikt inte något problem utan kommer att stimulera en tillväxt av utbudet i takt med att cykelturismen ökar. I glesbygdsområdena i Småland kan dock det existerande utbudet möjligen vara i underkant. Att matställena är färre i glesbygden än i de större tätorterna och på Österlen bör inte förvåna någon. För att inte göra cykelturisterna besvikna är det viktigt att informationen till dem är korrekt och uppdaterad (under sensäsongen är mycket stängt, i varje fall under vardagar). I Blekinges städer är utbudet större och mera mångsidigt och det gäller i än högre grad i Skåne där speciellt Österlen satsat på matkulturen och på kaféer med olika inriktning. Många cykelturister vill gärna unna sig lite guldkant på cykelsemestern och efterfrågar mat och övernattning av hög kvalitet. De vill inte bara äta sig mätta utan vill äta och dricka gott. I länder som Frankrike, Italien och Tyskland har varje by med självaktning en krog. Så är det inte i Sverige där utbudet på de mindre orterna ofta präglas av korvgrillar, pizzerior och kebaber. Att ge turisterna vägledning till den goda maten och att stimulera den lokala näringen att satsa på den bör således vara en del av arbetet med att förbereda och lansera Sydostleden. Besöksmål Sydostleden bjuder många besöksmål i omedelbar anslutning till cykelvägen. De större städerna, främst Växjö och Kristianstad, har ett stort antal sådana men även den mellanliggande landsbygden och de mindre tätorterna har ett betydande utbud av kulturellt eller historiskt intressanta besöksmål. Naturen lyfts starkt fram i Nationalparken Stenhuvud och Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Dessutom pågår en planering för att etablera en ny nationalpark Västra Åsnen i närheten av Tingsryd. Leden går också genom eller i gräns mot ett tiotal naturreservat varav några är intressanta fågellokaler. Badsugna kan välja mellan åtminstone ett tjugotal badplatser. Även om medelturisten kanske förflyttar sig 4 5 mil om dagen så tillbringar han/hon bara 3 4 timmar på sin cykel. Det ger mycket tid över för raster, bad och måltider. Även besöksmål som bilturisten sällan skulle överväga eller ens upptäcka blir intressanta. Potentiellt nyttjande och beräknade samhällsekonomiska intäkter Etableringen av Sydostleden kommer att leda till flera olika former av nyttjande. Befolkningen längs leden kommer att få en bättre infrastruktur för arbets och skolpendling samt lokala utflykter. Några delsträckor sammanfaller med sträckor som är aktuella för utbyggnad primärt av hänsyn till sådana lokala behov. Uppmärksamheten kring och marknadsföringen av cykelturistleden kommer att bidra till att göra lokalbefolkningen mera uppmärksamma på cykelvägens möjligheter. Mätt med de metoder för kostnadsnyttoanalys av vägprojekt som Vägverket (nuvarande Trafikverket) använder kommer nyttan av ökad lokal cykling främst att bestå av förbättrad folkhälsa men också av lägre utsläpp av avgaser (färre kallstarter), buller och koldioxid samt minskad risk för olyckor för befintliga trafikanter. Åtgärder som avser de tätortsnära delarna av leden är sannolikt kostnadseffektiva redan till följd av sådana intäkter. Mera omfattande åtgärder för cyklister i glesbygden är däremot sällan samhällsekonomiskt lönsamma enbart till följd av ökad lokal cykling eftersom underlaget är för litet. De är således bara motiverade om de kan medverka till lokal utveckling och ökade turistintäkter. Hur många besökare en cykelturistled får beror på flera faktorer. Viktigast är landskapet och cykelvägens kvalitet samt kommunikationer och närhet till större befolkningscentra. Marknadsföring och service har också stor betydelse. Bland de attraktiva leder som redovisar besöksdata hade Donauradweg (340 km) besökare 2006 som cyklade hela vägen och, Sea to Sea Cycle Route (230 km) i Storbritannien över år Båda lederna hade 7

8 flera hundratusen besökande cyklister om också kortare turer räknas med. Bornholm besöks årligen av ca cyklande turister men omfattningen av deras cyklande är inte känd. De utländska erfarenheterna visar att cykelturisterna ofta är mellan 40 och 70 år och tillhör medel eller höginkomsthushåll. Under cykelsemestern spenderar de mer än bilturister per dygn. Nature Associates antar i underlaget till Nuteks rapportering av regeringsuppdraget om cykelturism att Sydostleden 5 7 år efter färdigställande borde ha förutsättningar att få besökare som cyklar hela vägen och som cyklar någon eller några delsträckor. Baserat på antaganden om att den förstnämnda kategorin i genomsnitt cyklar 40 km per dag och spenderar 800 kronor per dygn skulle intäkten av dem som cyklar hela vägen bli drygt 38 miljoner kronor per år, medan de besökare som cyklar delsträckor kan tänkas generera en årlig intäkt om knappt 11 miljoner kronor. Den totala intäkten av ökad turism skulle således bli ca 49miljoner kronor. Det innebär att intäkten av två års verksamhet med god marginal motsvarar den samlade investeringskostnaden. Beräkningen bygger på jämförelser med etablerade leder i andra europeiska länder vars intäkter är mycket större beroende på att det lokala befolkningsunderlaget är större samt närhet till stora befolkningscentra. Jämförelse har också gjorts med den planerade Kattegattleden som bedöms få mellan och besökare som cyklar hela vägen. Bedömningen av Sydostledens förutsättningar är förstås osäker. Utfallet beror mycket på hur leden marknadsförs och hur den upplevs av turisterna. Men även om man halverar prognosen för nyttjandet är det uppenbart att turistintäkterna över en tioårsperiod med god marginal skulle överstiga en samhällsekonomiskt beräknad kostnad för ränta och avskrivningar på investeringen. Detta gäller också i ett fall där anläggningskostnaden visar sig vara betydligt högre än vad som här antagits. Och då har ingen hänsyn tagits till att leden också genom ökat lokalt nyttjande ger upphov till additionella samhällsekonomiska intäkter av den art som redovisats ovan. Hållbara turismprodukter En överföring från bil till cykel ger positiva miljöeffekter både genom att luftföroreningar och buller minskar. Cykeln har en given plats i ett miljöanpassat transportsystem. Ett ökat cyklande ger också betydande hälsovinster. Ur Trafikverkets strategi för cykel. Swot analys Näringslivsgruppen har gjort en swot analys för att se Sydostledens styrka och möjligheter. Men även för att analysera eventuella svagheter och hot. Resultat enligt följande: Styrkor/ Möjligheter Möjlighet att få en sammanhållen led med jämn kvalitet. Variation av natur och landskapstyper till skillnad från ex. Kattegattleden. En etablerad nationalpark Stenshuvud och en under planering Västra Åsnen. dessutom biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Draghjälp av starka varumärken ex. Österlen, Glasriket. Utvecklingspotential av näringslivet, en hjälp för små företag att växa. Vi kan stärka upplevelsen med hjälp av nyteknik t ex mobilapplikationer, GPS etc. Att utnyttja det som finns även för vandring, inlines etc. Utveckla evenemang längst leden ex. cykeltävlingar på olika nivåer. Verktyg för möjlighet till utveckling av lokala företag och lokala cykelleder. 8

9 Hållbar turism/miljö Ger många möjligheter genom att det är ett gränsöverskridande projekt. Svagheter/ Hot Risk för att det blir en ojämn standard mellan kommunernas drift och underhåll. Olika lokala kostnader hos kommunerna. Vad händer om en kommun hoppar av? Konkurrens mellan kommunerna. Många aktörer med gemensamt ansvar, hot om det brister i samarbetet. Vem håller i samarbetet när projektet är slut? Att inte våga välja ut och lyfta vissa större delar utan att vi visar upp för mycket. Den politiska förankringen. Finns idag för få cykeluthyrare. Det finns inte tillräckligt med aktörer längst leden. Svårigheter att få ihop logistiken, ex. punktering, dålig mobiltäckning, hyra på ett ställe lämna på ett annat, tillgänglighet utryckningsfordon. Vad händer om det inte kommer några cyklister? Kommentar Swot analys: Möjligheterna ligger framförallt i samarbetet över gränserna. Dra nytta av starka varumärken längs leden. Infrastrukturen kommer att vara till gagn för företagsutvecklingen. Svagheter/risker är att många inblandade inte kan samordnas och att det kommer att finnas gränser som innebär ojämn kvalité. Det är nödvändigt att i genomförandeprojekt finna formerna för ledens drift och verksamhetssamordning. Turismens ekonomiska betydelse och potential för tillväxt. Turismen skapar exportintäkter och ger nya jobb Turismen bidrog till att skapa nya jobb och högre exportintäkter under Turismens totala omsättning ökade i hela Sverige med drygt sex procent till 251,7 miljarder kronor. Exportvärdet, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med nästan 13 procent till 93,6 miljarder kronor under Turismen är också personalintensiv, sedan år 2000 har sektorn bidragit med nästan nya heltidsjobb, vilket är en ökning med nästan 30 procent. Det kan jämföras med den totala sysselsättningen i Sverige som ökade med fyra procent under motsvarande period. Under 2009 ökade antalet heltidssysselsatta inom turismen med nästan till cirka , en ökning med åtta procent från föregående år. För ett exportberoende land som Sverige har turismen aldrig tidigare haft en så stor betydelse för utvecklingen av Sveriges ekonomi. Under ökade turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) med drygt 130 procent. Det kan jämföras med Sveriges samlade export av varor och tjänster som under samma period ökade med cirka 43 procent i löpande priser. Turismnäringen i södra Småland, Blekinge och Skåne. Turismnäringen är en betydande näring i de tre regionerna. Beräkningar visar att näringen omsätter drygt 20 miljarder och skapar årsverken. Vi vet dessutom att det är en näring som ökar och som har potential för att skapa stark utveckling över hela ytan framöver. Näringen bidrar också i hög grad till intäktsbasen, dvs skapar export både nationellt och internationellt. 9

10 Näringen består av många olika företag och aktörer, i en komplex blandning, som skall fungera i en värdekedja och skapa en attraktiv destination. Några aktörer är stora och mer synliga, men de flesta är småskaliga och det är helheten som gör en betydande näring. I denna beskrivning skiljer sig inte Småland/Blekinge/Skåne från flertalet övriga regionala destinationer. Kärnan av företag inom turismnäringen finns inom branscherna transport, logi, aktivitet, livsmedel, restaurang och shopping. Turismen i vårt område har ännu inte nått den nivå att företag i icke turistiska branscher uppfattar att man har en omsättning/sysselsättning som en direkt följd av turismnäringen (jmf Åre; där turistnäringen är en dominant näring som samlar företagandet på bredden!) Turismnäringen är en sysselsättningsintensiv tjänstenäring. Produktion respektive konsumtion kan inte flyttas från området för Sydostleden. Näringen kan finnas från öst till väst, från norr till söder, i stad och på landsbygd, dvs över hela den geografiska ytan! Generellt har turismen flera fördelar som är intressanta i ett tillväxtperspektiv: är den näring som ökar sin andel av BNP mest den mest sysselsättningsintensiva näringen med ett brett spektra kompetens och utbildningsbehov en av de näringar som har mest jämn könsfördelning anställer flest ungdomar inkörsport 20 % av de som arbetar inom turismen är år den näring som anställer flest av de nya svenskarna, dvs. människor med invandrarbakgrund, inom hotell o restaurang har 38 % invandrarbakgrund turismen är ofta skyltfönster för att attrahera boende, etableringar, investeringar etc. och en av de viktigaste faktorerna för byggande av platsers varumärke, attraktionskraft och tillväxt produktionen kan inte flyttas utomlands skapar sysselsättning utanför storstadsregionerna, vilket är en förutsättning för regional tillväxt. Det är svårt att i förväg förutse vilka intäkter en enskild cykelrutt kommer att generera. En rutts popularitet beror på många olika faktorer såsom ledens kvalité, marknadsföring och hur lätt den är att nå. Dessutom bidrar själva regionens attraktivitet och popularitet som besöksmål. Nationell turismstrategi En nationell strategi för turismnäringen har per definition ett positivt anslag. Näringen har en odiskutabelt stor potential och strategin ska syfta till att identifiera de mest effektiva vägarna att nå tillväxt, där destinationerna har en bärande roll. Turismnäringens vision pekar ut näringen som Sveriges nya basnäring år 2020 med Sverige som ett naturligt val för den resenär som betat av måsten som Europas viktigaste huvudstäder. Målet är en omsättning på 500 miljarder kronor år 2020 med ett etappmål på 350 miljarder år 2015, baserat på nuvarande beräkningsgrund i turistsatelliträkenskaperna. Målet 2020 innebär en fördubbling av omsättningen jämfört med idag. Fokus för uppdraget bakom den nationella strategin har varit att hitta vägar att bygga fler exportmogna destinationer. Detta exkluderar inte den svenska marknaden, då en destination som utvecklas och successivt blir starkare även stärker sin ställning på den svenska marknaden. Den nationella strategin för turismnäringen vilar på en vision, tre fokusområden, fyra strategiska mål och sex huvudstrategier. De tre fokusområdena är: Destinationsutveckling och teman Offensiv marknadsföring och försäljning 10

11 En samordnad besöksnäring De strategiska målen tar sikte på att attrahera så många utländska besökare som möjligt inom de prioriterade målgrupperna, utveckla fler exportmogna destinationer, stödja redan exportmogna destinationer så att de kan öka sina volymer och att få fler svenskar att resa och utnyttja turismnäringens tjänster i Sverige. Bland de sex huvudstrategierna intar destinationsutveckling en särställning med ett förslag på en ny modell för destinationsutveckling. Modellen ska stödja destinationer som så önskar att utvärdera vilka förutsättningar de har för att stärka sin konkurrenskraft som destination och att utveckla en konkret affärsplan för destinationen. Arbetssättet utgår från en övertygelse om att det är först när lokala krafter själva inser varför de bör och kan utveckla en väl fungerande turismnäring, vad de behöver göra och hur, och med vilken resursinsats, som turismnäringen kan bli en betydelsefull näring på orten. Modellens syfte är att frigöra lokal energi och inspirera destinationens olika aktörer att samverka för att stärka destinationens attraktionskraft som besöksmål. Destinationens aktörer sitter själva i förarsätet och driver utvecklingen, men använder sig av modellen i tillämpliga delar. Övriga huvudstrategier är strategi för finansiering, strategi för samverkan mellan privat och offentlig sektor, strategi för marknadsföring och försäljning, strategi för entreprenörskap, företagande och kompetens samt strategi för en hållbar besöksnäring. Turismaktörer och sevärdheter längs cykelleden Sydostledens attraktion. Cykelleden måste ta tillvara områdets särskiljande egenskaper, dvs de unikt lokala attraktioner/traditioner/naturförutsättningar/matkultur mm, som kan identifieras. Ett starkt varumärke kan skapas genom att tematisera och paketera upplevelser med hög attraktion och som överträffar besökarnas förväntningar. Inventering En inventering av turismutbudet längs leden har genomförts i förstudien. Inventeringen genomfördes genom respektive lokal turistorganisations lokalkunskap och kontakter med olika aktörer. Följande kategorier inventerades: logi shopping/affärer äta aktivitet/upplevelse/evenemang (främst årligt återkommande) sevärdheter service cykeluthyrning/logistik alternativ cykelväg Inventeringen redovisas i speciell bilaga till Näringslivsgruppens redovisning. Karta för respektive kommunområde visar i punktform/översiktligt var olika typer av aktörer finns. Man får då en uppfattning om var längs leden det idag finns tillräckligt med aktörer respektive längs vilka sträckor som det är viktigt att arbeta för etablering av nya aktörer. Kartorna kompletteras med listning av inventerade punkter i de olika kategorierna. 11

12 Kommentar: Speciellt kan lyftas behovet av att hela sträckningen kan erbjuda övernattningar, matställen, service och intressanta upplevelser. Inventeringen visar att längs vissa sträckor är det mera angeläget att aktivt arbeta för att utveckla entreprenörskap för olika verksamheter. Att kunna paketera och presentera en kombination av olika aktiviteter (ex cykel, kanot, fiske, vandring mm) kan skapa en större attraktion. Service typ bagagetransport, låsta cykelparkeringar, allmän cykelservice, cykeluthyrning behöver stimuleras/finna aktörer/aktörsutvecklas i genomförande. Värdskap och kvalité måste medvetandegöras och utvecklas i samarbete med de kommersiella aktörerna. Varierande standard på boende, mat mm är ett måste. Vi vet att många cyklister tillhör en målgrupp som har god ekonomi och som vill unna sig hög kvalité på boende och mat. Varför cyklar man? Den främsta fördelen med cykling som framförs är hälsoaspekten och motions /konditionsaspekten. Många uppger att cyklandet ger en känsla av frihet och självständighet. Att kunna förflytta sig för egen maskin och utan hänsyn till tidtabeller är viktigt för många. Dessutom nämns miljöfördelar som ett bra skäl till att cykla. Ur Trafikverkets strategi för cykel. Möten med aktörer Sammanställning huvudpunkter aktörsmöten Under maj 2010 genomfördes möten med vissa av berörda aktörer för Sydostleden i Skåne och Småland. I Blekinge gjordes intervjuer med ett antal av de berörda aktörerna. Nedan följer en sammanställning av de, under fyra kategorier, viktigaste punkterna som togs upp från aktörernas sida. Service Toaletter och tillgång till dricksvatten längs hela leden är en viktig del för kommunerna att titta på. Uthyrning av cyklar som kan hyras på ett ställe och lämnas på ett annat. Skyltning/Information Det är viktigt med en enhetlig skyltning längs hela leden, Skyltningen bör hänga samman med övriga Europa, Bra om man kan skapa lokala slingor längs med leden, exempelvis Åhus Kristianstad, Markera svårigheter på sträckan så att besökare kan välja väg utifrån sina förutsättningar, exempelvis som på pister med färger, Utöver den vanliga vägskyltningen även ha informationsplatser med översiktskartor etc. längs leden, Hur långt från leden ett besöksmål kan ligga för att skyltas? Standard Viktigt att kvalitén på underlaget är det samma längs hela leden och inte ser olika ut mellan kommunerna, Leden behöver inte enbart bestå av asfaltsväg, då grus kan var en del av upplevelsen, Det gäller att hitta balans mellan kvalitet och standard, 12

13 Avskildhet från biltrafik, Ledens bredd anpassad för ex. cykelkärror och rullstolar. Koncept/Vision Ta fram ett koncept för marknadsföringen av leden. Exempelvis ha olika teman, eller känslor förknippade med vissa sträckor, Viktigt att cyklisterna får ett bra bemötande på de anläggningar/verksamheter de besöker, I förlängningen ses möjlighet för anpassning och utveckling hos berörda aktörer för att kunna ge service med cykeluthyrning, cykelparkering, pumpar etc. Viktigt att dra nytta av de evenemang och aktiviteter som redan planeras i anslutning till leden. Det är viktigt att försöka skapa intresse för leden året om. Även finna andra användningsområden t ex inlines, vandring etc. Respektive rapport aktörsmöten Rapport från mötet i Skåne: Det var bra uppslutning och spridning på de som deltog. Under mötet diskuterades tre olika delar service, skyltning/beläggning samt koncept/vision. Service: Det förekom en del diskussion kring vikten av bra service kring leden med t ex wc och vatten. Det diskuterades även hur berörda markägare bör bemötas och att det är viktigt att titta på och utgå från vinsterna för dem. Skyltning/beläggning: Idag finns problem med felskyltningar och frågan kom upp vem som tar ansvar för den? Blev en del diskussion kring beläggningen och att asfalt inte bör vara enda alternativet utan att det också är viktigt att hitta balansen mellan kvalitet och standard. Koncept/vision: Diskussion kring frågan vad kan man sälja in? Det finns många naturliga stopp längs vägen som kan göras om till olika teman t ex äpplen. Ett exempel på detta är Bromölla som har satt en känsla kopplat till olika sträckningar av sina vandrings och cykelleder. En bra möjlighet att lyfta i marknadsföringen. Övriga frågeställningar som är viktigt att vi tar med oss är vikten av att få med den lokala förankringen och vem är ytterst ansvarig för hela leden? Rapport från mötet i Småland: Även under detta möte förekom diskussion kring vilken standard det ska vara på leden. Eftersom Alvesta är intresserad av att vara med diskuterades möjligheten med två olika sträckningar över Alvesta och Tingsryd vilket alla var positiva till. Dock lyftes problemet med att det längs vissa delar kring Åsnen redan idag klagas över för mycket cyklister, hur kan vi lösa detta? Frågan kring skyltning och hur långt från leden man kan vara för att bli skyltad kom upp, vilket också är en viktig fråga för oss att ta ställning till. Rapport från intervjuer med aktörer i Blekinge Samtliga aktörer som besöktes var enbart positiva till en cykelled. Förbi vissa aktörer gick redan idag banvallsleden och de ansåg att vad som behövs mer av är tydliga informationstavlor längs leden och bättre service i form av wc samt rinnande vatten. Det kom också upp förslag på utveckling av leden med t ex inlinestävlingar, något det tidigare funnits intresse av men som ej kunnat genomföras pga. för långa grussträckor. Samtliga aktörer var också positiva till att leden skulle kunna skapa möjlighet för dem att samverka med varandra gällande t ex cyklar som kan hyras på ett ställe och lämnas på ett annat. De såg även en stor potential i att leden kan innebära fler aktörer, vilket också gör att det blir fler som kan hålla ihop och hjälpas åt. 13

14 Kommentar till möten/intervjuer med aktörerna: En representativ aktörsgrupp bildas i genomförandeprojektet. Gruppen kan verka som ambassadörer för leden mot övriga aktörer och lokalbefolkning. Att säkra en bred förankring hos aktörerna är i förstudien en resa som vi bara har påbörjat. Vi behöver ju också tydliggöra utvecklingsbehov, visa möjligheter till affärsidéer, arbeta med affärsutveckling, värdskap, kvalité mm. Det är också viktigt att lokalbefolkningen genom delaktighet ser vilken nytta leden innebär. Leden skall främst ses som ett näringslivsprojekt, Som med tydliga kopplingar till infrastruktursatsningar och en hållbar utveckling av besöksnäringen främjar regional utveckling och lokal tillväxt. En kvalitetssäkrad iordningställd led kommer att ge möjlighet för entreprenörer utefter leden att starta upp och vidareutveckla verksamheter och skapa service och aktiviteter för de turister som kommer att cykla turistleden. Finns det intresse för att cykla Sydostleden? Trafikverket har under förstudien låtit genomföra en undersökning för att se vilket intresse det finns för den nya cykelleden och vilka förslag eller önskemål potentiella besökare har på leden. Informationen samlades in genom en webbenkät med respondenter i Intermetras/Trafikverkets webbpanel PanelPlus. Undersökningen genomfördes under perioden 16:e till 26:e april Undersökningen är giltig för personer i hela landet, som skulle kunna tänka sig att cykla den planerade leden på semestern. Undersökningen skickades ut till ett slumpvis urval av panelen. Svarsfrekvensen var 64 %. Bruttourval 1149 personer Antal påbörjade enkätsvar 748 Antal slutförda enkätsvar 736 Bortscreenade inte troligt att de skulle cykla leden 206 Svarat på övriga frågor om Sydostleden 530 De som besvarat enkäten utgör lika andel män och kvinnor och representerar en jämn fördelning i olika åldersgrupper från 16 år och äldre. Också representation från hela Sverige med viss övervikt för de mellersta och södra delarna. Sammanfattning: Sydostleden är ett intressant koncept Drygt 60 % tycker att leden låter ganska eller mycket intressant. Var tionde säger att det är mycket troligt att de skulle cykla leden. Yngre åldersgrupper och boende i södra Sverige har högre benägenhet att cykla leden än äldre personer och boende långt bort från leden. Det viktigaste med den här typen av cykelled är att den går genom vacker natur. Andra viktiga faktorer är tillgång till toaletter, livsmedelsbutiker och bra information om besöksmålen längs leden. Enklare boende föredras framför hotell. Shopping är av mindre intresse. Spontana förslag på vad som kan finnas längs leden handlar ofta om olika aktiviteter samt badplatser. De flesta skulle starta cykla i norra änden av leden, ha med egen cykel och ta sig till start med bil eller tåg. 14

15 Både dagsturer och längre turer med övernattning är intressant. I genomsnitt skulle man helst cykla runt fyra mil om dagen dock är spridningen över hur långt man vill cykla stor, från någon mil till tio mil. Helst cyklar man på sommaren, men även våren är intressant. De flesta kan tänka sig att delar av leden består av grusunderlag. Namnet Sydostleden väcker inte några starka reaktioner. De flesta tycker det är ganska bra eller neutralt. De som ogillar det tycker att det är lite tråkigt eller intetsägande. Var fjärde har varit på cykelsemester någon gång under de senaste fem åren. Åtta procent flera gånger. Internet, följt av tips från vänner och bekanta, är de vanligaste källorna för semesterinformation. Marknad och marknadsaktiviteter Målgrupper I sitt arbete med att fokusera marknadsföringen av Sverige som turistland har Visit Sweden identifierat viktiga målgrupper för den svenska turistnäringen. DINKs (Double Income No Kids), WHOPs (Whealty Healthy Older People) och Active Families är alla exempel på sådana grupper som reser mycket, som söker spännande upplevelser eller utmaningar och som har goda ekonomiska möjligheter. Alla dessa grupper är potentiella framtida cykelturister. Den typiske cykelturisten finns inte. Gruppen är väldigt heterogen och omfattar samtliga befolkningsgrupper. Många cykelturister är dock något äldre och många har förhållandevis god ekonomi. Största åldersgruppen är mellan 40 och 59 år. Målgruppen kan också kopplas till konsumenttrender: hälsofokusering, växande efterfrågan på individuellt anpassad semester samt trenden mot mer aktiv semester. Ett annat skäl som anges är den demografiska utvecklingen i Europa. En annan viktig målgrupp är att få lokalbefolkningen att nyttja leden för närrekreation och utflykter. Om lokalbefolkningen starkt känner ledens betydelse och attraktionskraft kommer detta att stärka också näringslivsutvecklingen i området. Fler idéer kommer att förverkligas av olika entreprenörer. Skilja på begreppen turism och närrekreation. Cykelturister respektive turister som cyklar! Marknad Södra Sverige har goda förutsättningar att locka cykelturister från främst Danmark, Tyskland och Nederländerna. Dessa tre länder är inte bara geografiskt närbelägna utan har också starka cykeltraditioner. Antalet semestrande cyklister är mycket stort i dessa länder och det finns stor potential för att med en bra produkt få många av dem att välja Sverige och Sydostleden. Polen är också en viktig marknad för utländska cyklister till Sydostleden. Polen utvecklas stark och infrastrukturen med färjelinjer till södra Sverige ger hög tillgänglighet. Sverige kan erbjuda dessa marknader gott om utrymme, närhet till skog, hav och sjöar. Möjligheterna att kombinera cykling, vandring och kanot är bättre i Sverige än i våra grannländer. Den svenska marknaden koncentreras till de södra delarna (söder om en linje Stockholm Göteborg) av Sverige samt Stockholmsområdet. Områden som har bra befolkningstäthet och som kan uppleva 15

16 Sydostleden lättillgänglig. Österlen har en stark lyskraft för Stockholmsområdet och produkter typ Cykla till Österlen kan säkert locka cyklister från denna marknad. Marknadsföring (skrivning i Per Kågessons förstudie) Ledens framgång beror i hög grad på hur den marknadsförs. Marknadsföringen bör förstås vara gemensam och beträffande utlandsturisterna troligen samordnad med andra svenska cykelturistleders. Detta förutsätter en permanent organisation i form av en arbetsgrupp eller kommitté där alla berörda intressen är representerade. Det är viktigt att den gruppen börjar arbeta tidigt eftersom leden behöver förankras inte bara i berörda politiska församlingar utan också inom det lokala näringslivet längs leden inklusive potentiella näringsidkare med förutsättningar att t ex starta nya Bed & Breakfast, cykeluthyrning eller sommaröppna kaféer. Det är också viktigt att på ett tidigt stadium närma sig berörda ägare av enskilda vägar. Det kan också vara en god idé att tidigt börja fundera på händelser som kan dra uppmärksamhet till leden internationellt eller lokalt, t ex större motionslopp eller årliga skolutflykter (t ex alla femteklassare i Karlshamn cyklar till Sölvesborg eller vice versa). Det finns också skäl att börja fundera på om cyklingen kan kombineras med andra aktiviteter. I den mera vildmarksbetonade delen av leden kan fiske och kanot vara sådana aktiviteter. Kanaler och media Nedanstående ledord ger inriktningen för de kanaler som är viktiga för att nå potentiella cyklister: IT teknik och digital utveckling Appar, GPS mm Webb portal för exponering och försäljning Digitala träffar vid sökning på nätet Paketering Evenemang och cykelfestivaler Researrangörer Tåg o buss (paket) Produktion av redaktionellt material Kunna bokas via nätet webbportal och teknisk arrangör för försäljning, uppföljning mm. I Nederländerna finns lika många cyklar som invånare och cykling är en del av vardagen. Men även under semestern vill holländaren cykla resor till utlandet. Affärsutveckling/produktutveckling Affärsutveckling Det behövs en samordnad affärsutveckling där man gemensamt marknadsför det utbud och den service som finns längs leden. Många som har långsiktiga förutsättningar att tjäna på ledens tillkomst kan inte initialt förväntas vara medvetna om sina möjligheter. Genom att bilda aktörsnätverk kan affärsutveckling genomföras både för det enskilda företaget, men också för att finna samverkan mellan olika verksamheter och att utveckla service, kvalité och värdskap. Produktutveckling Nuvarande utbud i Sverige: Sverige har många mil skyltad cykelled men bara en liten del har en standard som uppfyller de kvaliteter som internationella cykelturister i allmänhet förväntar sig. Få 16

17 svenska cykelleder är bilfria och de flesta erbjuder inte tillräcklig service i form av transporter, cykeluthyrning, övernattningsmöjligheter mm. Det utbud som erbjuds i Sverige är till övervägande del riktat mot hemmamarknaden. En konsekvens av detta är att merparten avser produkter med förhållandevis lågt pris och låg servicenivå. Bara ett fåtal områden har ett tydligt utbud av paketerade resor. Cykeldestinationen bör erbjuda ett varierat utbud. En del cyklister föredrar cykelpaket med förutbestämda övernattningar och kanske biltransport av packning dem emellan. Andra föredrar att planera själva, men vill gärna ha ett bra underlag för sina beslut. En stor del av målgruppen antas vara relativt köpstark och vill säkert unna sig god och hälsosammat. Detta är också i hög grad kopplat till cyklisternas livsstilsideal. De utländska gästerna föredrar säkert svensk kost under Sverigebesöket och en viktig del i utvecklingen av internationell konkurrenskraft är att inspirera de lokala matställena att erbjuda mat utifrån svensk (gärna lokal) matkultur. Genomförandeprojekt viktigt att arbeta vidare med! När infrastrukturen efterhand finns på plats skall aktörer med utbud av service, boende, mat, aktiviteter, information mm vara väl samlad och förberedd. I genomförandeprojektet är det ett antal rubriker som skall bearbetas och vidareutvecklas enligt följande: Skapa en aktörsgrupp som är representativ och som kan verka som ambassadörer för leden mot övriga aktörer och lokalbefolkning. Också nära samverkan med lokala krafter/nätverk, ex samhällsföreningar, hembygdsföreningar. Skapa samverkan mellan aktörer längs leden. Genom olika mötesplatser ge överblick och initiera samarbete kring gemensamma produkter och service. Viktigt är också fokus på affärsutveckling och värdskap. Höja kompetensen kring begreppen cykel och cykelled genom att etablera kontakter med erfarna organisationer i Danmark, Tyskland och Nederländerna, ex benchmarking Bornholm. Sätta mål och strategier för det gemensamma arbetet med ledens utveckling. Aktiv produktutveckling för att säkerställa service och säsongsförlängning. Cykelservice och bra kulinariskt utbud är viktiga framgångsfaktorer. Sydostleden skall också associera till hållbar turism/ekoturism. Vem äger leden? Samordning av drift och verksamhet. Kvalitetssäkring. Inventera natur och kulturvärden. Finna teman! Berätta historier. Skapa helhetsupplevelse och känslor att minnas. Viktigt att de lokala turistorganisationerna i ett tidigt skede tar fram underlag. Information längs/kring leden. Upprätta en plan för informationstavlor mm. Hur kan den nya tekniken på bästa sätt nyttjas för att stärka attraktionskraft och upplevelse? Ladda varumärket Sydostleden för hög attraktionskraft. Definiera marknader och målgrupper och arbeta fram en plan för marknadsaktiviteter. Nära kontakter med transportörer (buss, tåg o båt) för att skapa kännedom om Sydostleden och den potential den ger för fler resenärer. Förbättra möjligheterna att kunna ha cykeln med på tåg och buss. Samverkan och samordning med övriga cykelleder, ex Kattegattleden, Banvallsleden m fl. Knyta lokala leder till huvudleden. Utveckla kriterier, mätpunkter och rutiner för kontinuerlig uppföljning och utvärdering. I detta sammanhang ta vara på möjligheten att samarbeta med utbildningar och engagera ungdomar/studenter. Etablera nära samarbete med tekniska arrangörer för att göra leden synlig och tillgänglig via webb portaler. Hantering av försäljning. 17

18 Källförteckning Förutsättningar för cykelturism i Sverige. NUTEK, Per Kågesson Cykelturismen i Europa. NUTEK, Michael Koucky Planeringsunderlag för Turistvägen RV50. Regionförbundet ÖSTSAM, Lotta Karlsson Enkät angående ny cykelled Sydostleden. Trafikverket Cykeln prioriterad i infrastrukturpropositionen. SKL Mer cykeltrafik på säkrare vägar nationell strategi för ökad och säkrare cykeltrafik. Vägverket Ökad cykling i kommuner och regioner. Vägverket, Michael Koucky. Turistekonomiska sammanställningar för Blekinge, Skåne och Södra Småland Sammanställning cykelturism Tyskland och Nederländerna. Trafikverket, Janet van der Meulen Förstudie av cykelled mellan Alvesta/Växjö och Simrishamn. Per Kågesson Dessutom: Möten med aktörer längs den planerade cykelleden. Sökningar och information via hemsidor. Inventering av aktörer, verksamheter och sevärdheter utförd av respektive kommuns turistorganisation Förtydligande beträffande nya organisationer som är en viktig del i denna förstudie: NUTEK blev Tillväxtverket den 1 april Vägverket blev Trafikverket 1 april Tillväxtverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som bildades den 1 april Tillväxtverket har till uppgift att utveckla och genomföra insatser som främjar entreprenörskap, ökad konkurrenskraft och tillväxt i företag, samt utvecklingskraft i alla delar av landet, med stärkt nationell, regional och lokal konkurrenskraft. Myndigheten sorterar under Näringsdepartementet. Tillväxtverkets vision är att Sverige ska vara ett föredöme för företagsamhet med hållbar tillväxt. Tillväxtverket har elva kontor på nio orter i Sverige. Åtta av dessa kontor är programkontor för de regionala strukturfondsprogrammen för vilka Nutek tidigare var förvaltande och attesterande myndighet. Myndighetens huvudkontor ligger i Stockholm. Myndigheten tog främst över ärenden från Nutek och Glesbygdsverket som avvecklades den 31 mars Från Konsumentverket övertogs ärenden kring kommersiell och offentlig service på landsbygden. Trafikverket ersätter Banverket och Vägverket. Den 1 april 2010 bildades Trafikverket, en ny myndighet med uppgift att planera och utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem. All information på banverket.se, banportalen.se och vv.se förs successivt över till trafikverket.se. Informationen på dessa webbplatser kan därför vara inaktuell. Besök gärna 18