3. BESKRIVNING AV KORRIDORER 3.1. Inledning Den planerade cykelleden ska ansluta till befintligt cykelnät i norr och söder. I norr finns två intressanta anslutningspunkter varav den västra punkten är en cykelväg vid den gamla järnvägsstationen i Brösarp, som fortsätter norrut på den gamla banvallen. I öster är det Skepparpsgården och småvägarna genom Ravlunda skjutfält som utgör anslutningspunkt. I den södra delen av utredningsområdet finns endast en anslutningspunkt. Det är Tittutvägen som går från kusten in mot väg 9. Från Tittutvägen finns vidare anslutning, på den lågtrafikerade vägen utmed kusten, ner mot Kivik. Det är de ovan nämnda tre punkterna som korridorerna ska ansluta till. Det finns två korridorer som studeras i vägutredningen väst och öst. I norr finns en länk mellan Brösarps station och Skepparpsgården, som båda korridorerna kopplar på för anslutning norrut. Linjerna som visas i korridorerna är endast exempellinjer för att visa hur en cykelled kan tänkas gå inom respektive korridor. Figur 12. Karta korridorer Väst-östliga förbindelsen C B 0-alternativ A Korridor Väst Teckenförklaring Korridor Koppling på befintliga vägar Nollalternativ Alternativ i befintlig väg Korridor Öst Alternativ i befintlig stig Alternativ i ny dragning Start- och målpunkter Tittutvägen 0 375 750 1 500 Meter 17
3.2. Trafikteknisk standard Målgruppen för cykelleden som utreds är primärt turister som under sommarhalvåret ska ges ett mer sammanhängande cykelsystem. Det finns enligt Trafikverkets inventeringar inte tillräckligt underlag för arbets- och skolpendling mellan Kivik, Vitemölla och Brösarp. Cykelturister och pendlingscyklister har olika krav, förväntningar och önskemål. En pendlare vill ha gena, säkra, och bekväma cykelstråk. Cykelturismen har däremot upplevelsen i centrum. Det är också väsentligt att stråken tangerar eller ligger nära väsentliga målpunkter så som vandrarhem, camping och utsiktsplatser. Kraven eller förväntningarna på markmaterial eller linjeföring är mer tolerant än vid pendlingstrafik, så länge upplevelsen kan kompensera. Den västra korridoren följer vägar med fordonstrafik vilket ställer högre krav på trafiksäkerhet och medför att utformningskraven för cykelvägar i VGU (Vägars och gators utformning) ska eftersträvas där det är möjligt med hänsyn till det kuperade landskapet korridoren går igenom. Kraven i VGU gäller generellt vid nyanläggning av cykelvägar. I den östra korridoren förekommer inte fordonstrafik vilket gör att avsteg från kraven i VGU kan motiveras. Istället för en traditionell cykelväg föreslås en enkel cykelstig som slingrar sig fram genom naturen via i huvudsak befintliga gångstigar. Korridor Väst Utmed väg 9 (korridor väst) där trafikmängden är större än på de enskilda vägarna och där topografin är mer dramatisk eftersträvas en standard enligt VGU. Vidare är den sträckan mer av en transportsträcka för cykelturismen. Därför föreslås cykelvägen här vara cirka 2-2,5 m bred och asfalterad. Mellan väg 9 och Havängs sommarby kommer cykelleden att anpassas till de naturliga förutsättningarna i landskapet och få karaktären av en cykelstig. Väl på befintliga grusvägar i Havängs sommarby anpassar sig stråket till rådande förutsättningar. Se figur 13 för typsektioner för korridor väst utmed väg 9. Eftersom förutsättningarna i de två korridorerna som behandlas i vägutredningen skiljer sig åt bedöms valet av trafikteknisk standard variera beroende på val av korridor, därför blir också terminologin olika och benämningen av cykelleden olika. Väg 9 2.5m Dike Figur 13. Exempel på typsektion för cykelvägkorridor väst 18
De befintliga grusvägarna i och runt Havängs sommarby, Ravlunda samt vid Skepparp har generellt en bra standard och lämpar sig väl för att utgöra en del i turistleden. Däremot innebär sandvägarna norr om Havängs sommarby och mot Lindgrens länga en mera svårframkomlig väg. Om den västliga korridoren, A eller B, väljs kommer det att innebära att man bitvis måste leda cykeln förbi partier som är mycket sandiga. Korridor Öst Den östra korridoren erbjuder en annan upplevelse än den västra korridoren. Här finns ingen fordonstrafik, miljön är naturskön med stora naturvärden och närhet till havet. Här är stråket i större utsträckning en upplevelse och mindre en transportsträcka, med målpunkter längs med hela stigen i form av vandrarhem, sanddyner, bad och läplatser. Figur 14. Stigar längs stranden vid Vitemölla Figur 15. Tänkbart rörelsemönster samt föreslagen sträckning för cykelstigen längs med stranden norr om Vitemölla 19
I korridor Öst har två standardnivåalternativ studerats varav inget av alternativen asfalteras: Alternativ 1 som är en smal stig där bredden och placeringen i landskapet studeras i detalj för att vara attraktiv för cyklister. I den östra korridoren föreslås bredden på cykelstigen variera mellan 1 och 1,5 meter med ett markmaterial som harmoniserar med miljön (se sid 20). En traditionell gång- och cykelväg med asfalt som beläggning är alltså inte aktuellt här. I alternativ 2 föreslås endast punktinsatser i form av bl.a. spångar och markarmering (se sid 20) där sanden gör det svårframkomligt för cyklister. Framförallt vid Vitemölla, Verkeån och Klammersbäck. Spångarna som finns vid vattendragen förlängs ett par meter så att cyklisten enkelt kan komma upp på gräsytorna. Därifrån fortsätter cyklisten att röra sig fritt i landskapet. I mittpartiet av östra korridoren, i tallskogen, ordnas en cykelstig enligt första standardnivåalternativet. Figur 16. Typsektion cykelstig- korridor öst Öst Alternativ 1 Öst Alternativ 2 Punktinsatser oavsett alternativ Verkeån Klammersbäck 1.5m Figur 17. Principer korridor öst Områden som det kan bli aktuellt med punktåtgärder i förutom de tre spångarna 20
I vägutredningen har ett antal markmaterial för stigen och punktåtgärderna studerats. Dessa är följande: Stenmjöl Träspång Markarmering Under kommande arbete med cykelleden kan även andra material bli aktuella att analysera om de visar sig ha bättre funktion än de studerade. Stenmjöl Stenmjöl är ett alternativ till underlagsmaterial som ofta används till cykelstigar. Materialet läggs då ofta på en geotextilduk som är vattengenomsläpplig men som inte släpper igenom jordpartiklar. Vid rätt skötsel ger en cykelstig av stenmjöl en beläggning av naturligt material och av hög kvalitet. Figur 18. Exempel på träspång på sand. Bilden är hämtad från www.flickr.com. Foto jaudrius Träspång Träspångar används ofta i naturreservat och parker. Fördelen med träspång är framförallt hög tillgänglighet. 21
Markarmering Markarmering innebär att ca 1 kvadratmeter stora plastplattor hakas samman i ett nät. Plattorna är flexibla i fogarna och ytan består av ihåliga rutor. Plattorna kan lätt skäras till för att anpassas till naturliga förutsättningar i landskapet. Användning av armeringsplatta som underlag för cykelstigar i känsliga områden medför flera fördelar: det naturliga materialet i omgivningen kan användas för att fylla plattornas hålrum, belastningen fördelas jämnt över plattans yta vilket gör att packning av underliggande markyta undviks, plattan är flyttbar, frosttålig, släpper igenom regnvatten samt är lätt att plocka bort om man inte vill ha kvar armeringen längre. För att kunna se var stigen går genom sanden märks den ut, förslagsvis i likhet med hur Skåneleden märks ut. Gemensamt för de tre studerade materialen är att de ökar tillgängligheten till området då underlaget även är anpassat för barnvagnar, rullstolar och rullatorer. Figur 19. Exempel på markarmering där singel använts som material. Bilden är hämtad från www. vegtech.se Figur 20. Bild som visar hur man fyller på sand som material i armeringsplattorna. I detta exempel används det som ridbaneunderlag. Bilden är hämtad från www. aktivstall.de 22
3.3. Nollalternativet En miljökonsekvensbeskrivning ska bland annat beskriva vad som händer om den planerade verksamheten inte blir av, det så kallade nollalternativet. Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som underlättar förståelsen BRÖSARP för de studerade alternativens konsekvenser. I denna MKB jämförs nollalternativet med utbyggnadsalternativen vid prognosåret 2030, för att tidsramen även ska täcka driftskedet. Väst-Östliga förbindelsen Teckenförklaring Nollalternativ Start- och målpunkter Nollalternativet i denna MKB innebär att en separat cykelled inte kommer till stånd. Detta innebär att oskyddade trafikanter leds längs det lågtrafikerade vägnätet för att undvika att cykla längs med väg 9, eftersom det är ett betydligt sämre alternativ ur trafiksäkerhetssynpunkt. Sträckan är idag delvis skyltad men Trafikverket planerar att göra en kompletterande skyltning på de sträckor där det saknas (norr om väg 9 och vidare mot Brösarp och Ravlunda Skjutfält) oberoende av om en separat cykelled byggs. Nollalternativet innebär alltså en kompletterande skyltning på sträckan. Skyltningen kommer att börja i anslutning till befintlig cykelväg vid Brösarps järnvägsstation och vidare österut till Skepparp. Härifrån leds trafiken söderut och korsar väg 9 i höjd med Figur 21. Karta nollalternativet 0-alternativ VITABY VITE- MÖLLA Tittutvägen 0 375 750 1 500 Meter KIVIK 23
Ravlunda kyrka. Skyltningen kommer att leda cykeltrafiken förbi Ravlunda och strax efter Vitaby styrs cyklisterna mot kusten och ut på väg 9 mellan Kivik och Vitemölla. Trafikverkets erfarenhet av den skyltning som finns idag längs med det lågtrafikerade vägnätet är att det inte nyttjas så mycket eftersom det innebär en omväg på ca 5 km. Istället väljer cyklister att färdas längs med väg 9 som är ett betydligt sämre alternativ ur trafiksäkerhetssynpunkt. 3.4. Korridor väst Den västra korridoren börjar i korsningen väg 9 - Tittutvägen. Cyklisterna färdas i blandtrafik på Tittutvägen, från Vitemölla fram till väg 9, eftersom det inte finns utrymme för en separat cykelväg inne i Vitemölla. Strax norr om korsningen passeras Mölleån där en ny bro anläggs för cykelvägen. Vidare norrut fortsätter cykelvägen på den östra sidan av väg 9. Korridoren följer sedan den starkt kuperade topografin genom ett öppet landskap och upp för höjden halvvägs mellan Vitemölla och Haväng och sen vidare ner mot Klammersbäck. Figur 22. Infarten från väg 9 till Vitemölla (Tittutvägen). 24
Från strax söder om Klammersbäck finns tre olika alternativa sträckningar: BRÖSARP BRÖSARP Teckenförklaring Korridor Alternativ A i ny sträckning Alternativ A i befintlig väg Start- och målpunkter Teckenförklaring Korridor Alternativ B i ny sträckning Alternativ B i befintlig väg Start- och målpunkter Alternativ A, se figur 23, viker av åt nordost ut från väg 9, över Klammersbäck, genom Havängs sommarby, in på Sandvägen och vidare norrut mot Skepparpsgården. A Sandvägen B Sandvägen Alternativ B, se figur 24, fortsätter en bit ytterligare längs väg 9 och leds sedan in i Havängs sommarby. Därefter leds man vidare österut på Sandvägen och vidare norrut mot Skepparpsgården. Alternativ C, se figur 25, fortsätter längs med väg 9 fram till korsningen med Ravlundavägen där alternativet viker av norrut mot Skepparp i befintlig väg. Korridor Väst 0 375 750 1 500 Meter Figur 23. Alternativ A Tittutvägen Korridor Väst VITE- MÖLLA VITE- MÖLLA 0 375 750 1 500 Meter Figur 24. Alternativ B Tittutvägen Gemensamt för alla alternativen är att befintliga broar över såväl Mölleån som Klammers- BRÖSARP VITABY bäck inte går att bredda utan dessa överfarter förutsätter anläggandet av nya broar. För passagen över Verkeån används befintliga broar. C KIVIK VITABY Teckenförklaring Korridor Alternativ C i ny sträckning Alternativ C i befintlig väg Start- och målpunkter KIVIK Korridor Väst Tittutvägen 0 375 750 1 500 Meter VITE- MÖLLA Figur 25. Alternativ C 25 KIVIK
Nedan beskrivs det som inte är gemensamt för alla tre alternativen inom korridor väst, dvs från strax söder om Klammersbäck och vidare norrut. Alternativ A viker av från väg 9 strax söder om Klammersbäck och går genom lövskog ner till Klammersbäck och korsar bäcken vid ett smalt parti. Alternativet innebär nybyggnation av en cykelstig mellan väg 9 och den södra delen av Havängs sommarby. BRÖSARP Teckenförklaring Korridor Alternativ A i ny sträckning Alternativ A i befintlig väg Start- och målpunkter Området utgörs av betesmarker, både söder och norr om Klammersbäck hela vägen upp till Havängs sommarby. Det finns naturliga gränser i landskapet i form av staket, gärden och trädridåer som cykelstigen kan följa på vissa delar av sträckan för att minska uppdelning av betesmarker. A Sandvägen Strax söder om Havängs sommarby fortsätter alternativ A norrut längs befintliga vägar i sommarbyns östra kant. Vidare åt nordost innebär alternativet att en ny cykelstig anläggs på en kort sträcka mellan sommarbyns nordöstra kant upp till Sandvägen. Slutligen fortsätter alternativet längs Sandvägen förbi Lindgrens länga (se figur 27), över Verkeån på befintlig bro och sedan bort Korridor Väst VITE- MÖLLA 0 375 750 1 500 Meter Tittutvägen Figur 26. Karta korridor Väst - alternativ A VITABY KIVIK 26
mot Skepparpsgården. Här länkas sedan cykelleden ihop med den väst-östliga förbindelsen på befintliga vägar (i blandtrafik) mellan Brösarps järnvägsstation och Skepparpsgården. Inom alternativ A ryms variationer av sträckningen för att bäst inpassa cykelstigen i naturen och till betesmarker. Det gäller främst området mellan väg 9 och Havängs sommarby. Alternativ A är cirka 9,5 km kortare än nollalternativet mellan Vitemölla och Ravlunda skjutfält vid Skeppargården/Havängs vandrarhem. Mellan Vitemölla och Brösarps station är alternativ A cirka 5 km kortare än nollalternativet. Figur 27. Sandvägen förbi Lindgrens länga 27
Mot Vitemölla Alternativ A, B och C längs med väg 9 Figur 28. Södra delarna av korridor väst, alternativ A, B och C Genom betesmarker utmed delvis befi ntliga gränser Ny bro över Klammersbäck Korridor Väst alt. A Klammersbäck Korridor Väst alt B och C N Mot Brösarp 28
Alternativ B innebär nybyggnation av cykelväg öster om väg 9 från strax söder om Klammersbäck till grusvägssystemet i Havängs sommarby. Från infarten till Havängs sommarby fortsätter alternativet på befintliga grusvägar i den västra kanten av sommarbyn fram till Sandvägen. Därefter löper alternativet österut på Sandvägen norr om sommarbyn, och sammanfaller med alternativ A cirka 200 meter BRÖSARP väster om Lindgrens länga. Dvs alternativet fortsätter sedan förbi Lindgrens länga, över Verkeån på befintlig bro och sedan bort mot Skepparpsgården. Här länkas sedan cykelleden ihop med den väst-östliga förbindelsen på befintliga vägar (i blandtrafik) mellan Brösarps järnvägsstation och Skepparpsgården. B Sandvägen Teckenförklaring Korridor Alternativ B i ny sträckning Alternativ B i befintlig väg Start- och målpunkter Det finns relativt få sträckningsalternativ inom alternativ B. Alternativ B är cirka 8 km kortare än nollalternativet mellan Vitemölla och Ravlunda skjutfält vid Skeppargården/Havängs vandrarhem. Mellan Vitemölla och Brösarps station är alternativ B cirka 3,5 km kortare än nollalternativet. Figur 29. Karta korridor Väst - alternativ B Korridor Väst VITE- MÖLLA 0 375 750 1 500 Meter Tittutvägen VITABY KIVIK 29
Ravlunda Figur 30. Korridor väst, alternativ B och delar av alternativ C Alt. B svänger av från väg 9 Mot Brösarp Verkeån Korridor Väst alt C Havängs sommarby Korridor Väst alt B Korridor Väst alt B och C Ängdala vandrarhem N Mot Vitemölla 30
Alternativ C tar vid där alternativ B leds österut i Havängs sommarby. Alternativet fortsätter längs väg 9 och vidare åt nordväst till korsningen med Ravlundavägen. Här viker alternativet av norrut mot Skepparp och cyklisterna färdas i blandtrafik på asfaltsväg. Vägen sluttar kraftigt ner mot Verkeån som sedan korsas på befintlig bro. Cirka 600 meter norrut ansluter alternativet till den befintliga väst-östliga förbindelsen mellan Brösarps järnvägsstation och BRÖSARP Skepparpsgården, även här råder blandtrafik. Teckenförklaring Korridor Alternativ C i ny sträckning Alternativ C i befintlig väg Start- och målpunkter C Korridor Väst Tittutvägen Figur 31. Karta korridor Väst - alternativ C 0 375 750 1 500 Meter Alternativ C är cirka 7,5 km kortare än nollalternativet mellan Vitemölla och Ravlunda skjutfält vid Skeppargården/Havängs vandrarhem. Mellan Vitemölla och Brösarps station är alternativ C cirka 11 km kortare än nollalternativet. VITE- MÖLLA VITABY KIVIK 31
Mot Brösarp Ravlunda kyrka Järnvägsstation Skepparp Väst-Östliga förbindelsen Verkeån Figur 32. Korridor väst, alternativ B och C Alt. B svänger av från väg 9 Korridor Väst alt C Korridor Väst alt B N Mot Vitemölla 32
3.5. Korridor öst Den östra korridoren startar i samma punkt som den västra i Vitemölla. Istället för att vika västerut mot väg 9 fortsätter korridoren på befintlig bro över Mölleån och vidare norrut över den flacka sandstäppen längs befintliga stigar. Korridoren gränsar till sluttningen västerut. Klammersbäck passeras på befintlig eller förbättrad spång och tallskog tar vid. I tallskogen finns befintliga stigar som kan nyttjas och förbättras. Därefter tar ny sandstäpp vid och korridoren fortsätter i kanten av sluttningen bort mot Verkeån. Korridoren fortsätter norrut över Verkeån förbi Skepparpsgården. BRÖSARP Vid Klammersbäck och Verkeå finns idag två spångar och om dessa inte säkerhetsmässigt och komfortmässigt bedöms kunna användas för cykeltrafik kommer dessa att behöva bytas ut mot liknande spångar på samma plats. Teckenförklaring Korridor Alternativ Öst i befintlig stig Start- och målpunkter Korridor Öst Alternativen inom korridor öst är standardnivåalternativ som skiljer sig åt så tillvida att de innebär olika former av åtgärder som kräver olika grader av bearbetning. Figur 33. Korridorer och alternativ VITE- MÖLLA 0 375 750 1 500 Meter VITABY KIVIK 33
Alternativ 1 innebär åtgärder på hela sträckan. Det innebär att man anlägger en smal cykelstig anpassad efter topografi och befintliga stigar för att minimera påverkan på mark och flora. Detta gäller på sandstäppen söder och norr om tallskogen vid Klammersbäck. I tallskogen där värdet av intressena är något lägre kan stigen gå friare, men också följa befintliga stigar. Materialet på cykelstigen måste studeras noggrant men någon form av material som smälter in i landskapet och samtidigt ger stabilitet nog att cykla på är viktigt. För att markera var cykelstigen går märks den ut med pinnar eller liknande. Alternativ 2 innebär att minsta möjliga åtgärder görs. Punktinsatser görs främst vid Vitemölla, Klammersbäck och Verkeån där framkomligheten med cykel är som sämst. På sandstäppen iordningställs ingen sammanhängande cykelstig, dock någon form av skyltning. Där cyklar man fritt och finner sin egen väg fram. I likhet med alternativ 1 kan cykelstigen iordningställas i tallskogen som skiljer sandstäppen i söder och norr. Korridor öst är cirka 11 km kortare än nollalternativet mellan Vitemölla och Ravlunda. Mellan Vitemölla och Brösarps station är korridor öst cirka 6,5 km kortare än nollalternativet. Figur 34. Befintlig spång över Verkeån 34