ÅRSREDOVISNING 2006 6
INLEDNING innehållsförteckning Innehåll Händelser under året.......................... 3 Politisk kommentar............................ 4 Politiska mål.................................. 5 Organisationsschema.......................... 6 Förvaltningsberättelse......................... 7 Ekonomisk översikt och analys................... 8 Personalekonomisk redovisning................. 18 Miljöredovisning.............................. 20 Redovisningsbegrepp och ordlista................ 21 Nämndernas verksamhetsberättelser........... 22 Kommunfullmäktige.......................... 23 Kommunstyrelsen............................ 26 Utbildnings- och fritidsnämnden................. 29 Socialnämnden.............................. 35 Finansiella rapporter.......................... 40 Resultaträkning.............................. 41 Finansieringsanalys........................... 42 Balansräkning............................... 43 Noter...................................... 44 Sammanställd driftredovisning.................. 50 Sammanställd investeringsredovisning............ 50 Koncernredovisning........................... 51 Resultaträkning för koncernen.................. 52 Balansräkning för koncernen................... 53 60 40 20 0 20 40 60 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Driftredovisning.............................. 54 Investeringsredovisning....................... 59 Redovisningsprinciper......................... 61 Revisionsberättelse........................... 63 produktion: Årsredovisningen är producerad av Hatech - Digital grafisk produktion i samarbete med Ekonomiservice och informatören i Fagersta kommun grafisk form: Hatech - Digital grafisk produktion tel: 0522-825 00, e-post: info@hatech.se foto i årsredovisningen: Fagersta kommun 2
INLEDNING Händelser under året och 100-lappen Hur 100 kronor i skatteintäkter har fördelats: Fördelning av 100 kronor % Äldreomsorg och sjukvård 24,41 Grundskola F-9 och fritidshem 20,06 Förskola 8,43 Särskola 1,16 Kulturell verksamhet 2,25 Fritidsverksamhet 2,39 Individ och familjeomsorg 3,63 Gymnasieskola och vuxenutbildning 10,90 Kommunalteknisk verksamhet 4,61 LSS/Psykiatri 5,71 Kollektivtrafik 0,6 Räddningstjänst 2,85 Bidrag till stiftelser och föreningar 0,45 Arbetsmarknadsåtgärder 2,86 Bygg och miljö 0,85 Försörjningsstöd 0,85 Övrig verksamhet 7,91 Summa 100,00 Christina Kaloinen, chef för socialförvaltningen serverar på invigningen av Malmen den 18 oktober. Ridhusbygget i Hedkärra är igång och beräknas vara klart under 2007. Fem nöjda kommunalråd presenterar beslutet att bilda en gemensam lönenämnd. Från vänster Kent Persson (v) Norberg, Gun Drugge (c) Hedemora, Ulf Berg (m) Avesta, Måna Matsson (s) Skinnskatteberg och Stig Henriksson (v) Fagersta. Jämställdhet är ett abstrakt begrepp som måste konkretiseras i vardagsarbetet för att det ska bli synligt och möjligt att arbeta med. Förskolan och skolan möter alla barn och ungdomar i kommunen. På frågan om det finns ojämställdhet svarar det flesta först nej men ändrar sig när de börjat observera sin verksamhet med genusglasögon. 3 Fagerstas första kulturnatt gick av stapeln 28 september. Biblioteket, Kulturskolan Bruksmuseet och kommunens kulturföreningar gjorde kvällen till en upplevelse för många sinnen med både utställningar, arrangemang och workshops.
POLITISK KOMMENTAR kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Bokslut 2006 4 Stig Henriksson, kommunstyrelsens ordförande. I den konkurrensutsatta värld, som är politikens var 2006 också väljarnas bokslut över valperioden. I september skedde sedvanlig upphandling i konkurrens och fyraårskontraktet med medborgarna slöts i vanlig ordning. Kommunens mer begränsade bokslut står dock i fokus här. Om vi skulle se på kommunen ur fyra olika infallsvinklar skulle dessa kunna vara verksamhet, miljö, personal och förstås ekonomi. Verksamheten är extremt diversifierad och såväl lagens krav som medborgarnas förväntningar förhindrar att tillverkningen av olönsamma produkter eller tjänster helt sonika läggs ner. På många områden är vi på olika sätt förhindrade att höja priset så det enda sättet att klara resultatet som också är ett lagkrav är att sänka kostnaderna. I denna stora diversehandel, kommunen är Fagerstas största arbetsgivare, sker förstås misstag och felsteg varje dag. Men det helt övervägande är faktiskt motsatsen. Varje dag produceras välfärd av väldigt god kvalitet i vården, skolan och omsorgen. Rent vatten produceras och det smutsiga tas om hand, gator snöröjs och gräsmattorna klipps (om än inte samtidigt), löner utbetalas, it-nätet fungerar, ärenden expedieras och myndighetsbeslut verkställs på ett rättssäkert sätt. Allt detta sker varje dag och är aldrig någon nyhet, för det är normen. Nyheten är förstås alltid det avvikande och därför ska vi vara innerligt glada att det är misstagen och felgreppen som skapar rubriker, för tänk om det avvikande vore rubriker i stil med ingen vanvård idag, sjuåring lärde sig läsa!, vattnet inte giftigt denna vecka? Men det finns även mer påtagliga bevis på verksamhetens kvalité. Det positiva måttet är olika typer av brukarundersökningar som genomgående ger verksamheterna goda omdömen. Ett annat mått är frånvaron av fällningar vid olika typer av överklaganden. Visst förekommer sådana, men de är mycket, mycket få. Miljöfrågan tränger sig på. En av höstens stora frågor har varit klimatförändringarna. Även om man kan le åt att en del tidningskampanjer för en annan klimatpolitik just och jämt avlöst namninsamlingskampanjen för lägre bensinskatt, så kan höstens 2006 framöver komma att beskrivas som en vändpunkt. Kommunen har antagit en miljöpolicy och även om många saker sker i det tysta med olika insatser, så måste nog kommunens miljöpolitik bli mer offensiv framöver. Det är så ont om jordklot! Vad gäller personalen så har vi så sakteliga börjat få fram förslag med anledning av den stora medarbetarenkät som gjorts och förhoppningsvis ska resultat börja visa sig vid nästa uppföljning. Den enskilt viktigaste frågan, förutom att lönerna i kvinnodominerade yrken generellt är högre i Fagersta än i jämförbara kommuner, är det oönskade deltiderna. De av kommunfullmäktige öronmärkta pengarna har också inneburit att tretton oönskade deltider försvunnit under 2006, vilket är ett bra första steg. Ekonomin är fortsatt stabil med ett överskott en bit över resultatmålet vilket gör det möjligt att avsätta pengar till både framtida pensioner och för att klara kommande års utmaningar. På de följande sidorna finns åtskilligt att fördjupa sig i, både vad det gäller siffror och bokstäver, så med förhoppning om intressant läsning och med ett stort tack till medpolitiker, medarbetare och medborgare överlämnas härmed årsredovisning 2006! Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande
POLITISKA MÅL målbild fagersta Politiska mål Målbild Fagersta Övergripande mål Fagersta ska vara en utvecklande och trygg miljö som ger människor och företag möjlighet att vara aktiva och växande. Förutsättningar Vi ska målmedvetet arbeta för att vända befolkningsutvecklingen, och alla problem som hör samman med detta, till det positiva. Vi ska inte tala om att hejda utflyttningen, utan om att öka inflyttningen. Medel Vi ska öka kommunens attraktionskraft med och för våra invånare, för människor i familjebildande ålder i storstäderna och för de företag som kan dra nytta av kommunens plusvärden de vi har och de vi ska utveckla. Prioriteringar Vi ska prioritera följande områden: Väl utbyggd infrastruktur (väg, järnväg och bredband) God utbildning Attraktiva boendemiljöer Fler mötesplatser Trygg stadsmiljö Metod Kommunens organisation ska svara mot det övergripande målet. All verksamhet från översiktsplan till folkhälsoarbete ska bidra till att uppfylla målen. Budgetarbetet ska harmoniera med det övergripande målet. Budskap att kommunicera I Fagersta är det lätt att leva. Här får du Livstid! Tid är nyckelbegreppet Det går snabbt att få offentlig och kommersiell service Det är lätt att transportera sig till jobb och till barnens fritidsaktiviteter Det är nära till Västerås och Stockholm Fagersta som centrum för friskvård och fritid ger tid, lust och kraft att leva Allt detta ger Livstid! 5 Vill du prata om Målbild Fagersta är du välkommen att kontakta: kommunalråd: Stig Henriksson tel: 0223-441 00 e-post: stig.henriksson@fagersta.se
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisationsschema över fagersta kommun Överförmyndare Krisledningsnämnd Revision Valnämnd Vänortskommitté Fagersta kommunfullmäktige kommunstyrelse socialnämnd utbildnings- och fritidsnämnd Personal och lönekontor Upphandling och service Kommunkansli Ekonomiservice Räddningstjänst Socialförvaltning Utbildningsoch fritidsförvaltning Kansli Information Centralarkiv Skola & näringsliv Lärcenter Ekonomisk administration Kravhantering Redovisning Personaloch löneadministration Upphandling Vaktmästeri Kopiering Växel & reception Operativ räddningsverksamhet Förebyggande verksamhet Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknadsavdelning Förskola Grundskola Särskola Kostservice Fritid Turism Kultur Kulturskola Bibliotek Föreningsarkiv schema över samverkansorganisation Fagersta kommunfullmäktige Västmanland-Dalarna miljöoch byggnadsnämnd Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund, nvk Norra Västmanlands Utbildningsförbund, nvu Tillväxtgruppen i Norra Västmanland, tvg Nämnd medlemskommuner: Fagersta, Norberg, Avesta Direktion medlemskommuner: Fagersta, Norberg Direktion medlemskommuner: Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg Styrelse medlemskommuner: Fagersta, Norberg Västmanland-Dalarna miljöoch byggförvaltning NVK:s förvaltning NVU:s förvaltning TVG:s kontor Plan & bygg Miljöenhet Kart & mät Fastigheter Gator Vägar Vatten Parker Avlopp Avfallshantering Lokalvård Skogsförvaltning IT-service Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare Näringslivsfrågor Information och organisationschema över Fagersta kommuns delägarskap i bolag hittar du under Koncernredovisning på sidan 51 i årsredovisningen. 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Personalekonomisk redovisning Miljöredovisning Pa ris quadrifolia, ormbäret, blomman sägs vara ursprunget till järnstämpeln som användes i våra trakter på 1600-talet. Här är själva bäret. 7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Årets verksamhet uppvisar ett resultat på 28,4 Mkr. 2005 års resultat före extraordinära intäkter och kostnader var 21,8 Mkr och resultatet förbättrades med 6,6 Mkr. Resultatutveckling 1997-2006 (Mkr) 50 40 30 20 10 0 10 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Det s k balanskravet (KL 8 kap. 5 ) tillämpades för första gången i bokslutet för 2000. Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Det kan konstateras att kommunen med god marginal uppnår balanskravets regler (se not 5 Justerat resultat). För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler skall resultatet uppgå till ca 2 procent av kommunens egna kapital. Det motsvarar för Fagersta kommun ca 7,8 Mkr och även detta resultatmål uppnås. Resultatdisposition Av tabellen framgår resultatdispositionen t o m år 2005. (Kommunfullmäktige har ännu inte beslutat om resultatdisposition för år 2006). Ändamål (Mkr) 2005 Disponerat Återstår Borgensåtaganden 20,4 20,4 Pensioner 71,2 71,2 Underhållsåtgärder 20,0 6,0 14,0 Målbild Fagersta 23,1 11,7 11,4 Res.utj.fond VA o renhållning 3,9 3,9 Resultatutjämning 14,0 7,7 6,3 Hälsobefrämj åtgärder 5,8 0,6 5,2 Summa 158,4 29,9 128,5 Kommunalskatt År 2001 tog kommunfullmäktige i Fagersta ett inriktningsbeslut på att sänka skattesatsen med 0,5 procentenheter. Skatten har under perioden 2002-2006 sänkts med 0,10 procentenheter om året. År 2006 uppgick kommunalskatten till 22,19 %. År 2001 var skattesatsen 2,12% procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2007 är differensen 1,41 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,71 procentenheter. Kommunalskattens utveckling (%) 23,0 22,5 22,0 21,5 21,0 20,5 20,0 2001 Genomsnitt riket Fagersta kommun 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Analys av resultatförändring i jämförelse med år 2005 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökade relativt starkt med 19,9 Mkr eller 4,0%, detta trots att utdebiteringen sänktes med 10 öre motsvarande 2,0 Mkr. Slutavräkning på 2005 års skatteintäkter uppgår till 2,6 Mkr och prognos för slutavräkningen avseende 2006 års skatteintäkter är 1,1 Mkr. Verksamhetens nettokostnader ökade med 10,2 Mkr eller 2,1%. Finansnettot försämrades med 3,2 Mkr eller 19,4%. Resultatförändring Mkr % Skatteintäkter, generella statbidrag, utjämning 19,9 4,0 Verksamhetens nettokostnader -10,2-2,1 Finansnetto -3,2-19,4 Resultatförändring 6,6 30,0 8
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys Nettokostnads- och intäktsökning 8 6 4 2 0 2 4 2001 Nettokostnader Intäkter Differens 2002 2003 2004 2005 2006 2007 För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än vad skatteintäkter, statsbidrag och utjämning gör. Av diagrammet kan vi konstatera att verksamheternas nettokostnader ökade snabbare än skatteintäkterna tom år 2004. Sedan år 2005 ökar verksamhetens nettokostnader långsammare än skatteintäkter och statsbidrag. År 2006 ökade verksamhetens nettokostnader med 2,1% och skatteintäkterna med 4,0%. Olika kostnaders andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning % 2004 2005 2006 Verksamhetens nettokostnader 99 99 98 Finansnetto -2-3 -3 Årets resultat 4 4 6 Nära till sjöar och rekreation. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Av tabellen framgår det att verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2006 uppgick till 98 %. Finansnettot andel utgör 2006 3 %. Årets resultats andel 9 är 6 % år 2006. Kravet för god ekonomisk hushållning brukar vara 2 % och Fagersta kommun uppfyller alltså detta. Nämndernas budgetavvikelser Det egentliga verksamhetsresultatet, nämndernas ekonomiska utfall, innebär ett överskott på 8,0 Mkr. Mkr 2004 2005 2006 Kommunfullmäktige -0,1-0,1-0,1 Kommunstyrelsen 8,1 7,0 7,0 Varav: NVK (Norra Västmanlandskommunal teknikförbund) 4,8 4,7 6,7 NVU (Norra Västmanlands utbildningsförbund) -0,6-2,9 0,6 MBN/ Västmanland-Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd* och byggnadsnämnd 0,1 0,2 0,2 Utbildning- och fritidsnämnden -0,6-0,4 0,2 Socialnämnden 1,5-2,0 0,8 Summa nämnderna 9,0 4,7 8,0 * Miljö- och byggnadsnämnden (MBN) upphörde 2005-12-31 och Västmanland- Dalarna miljö- och byggnadsnämnd bildades. Nämndernas överskott ökar med 3,3 Mkr från år 2005 till år 2006. Orsaken är framförallt att Socialnämnden, NVU och NVK förbättrar resultatet kraftigt. Kommunfullmäktiges underskott orsakas av att överförmyndarverksamheten är hårt belastad. Kommunstyrelsens budgetöverskott på 7,0 Mkr beror främst på att NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) gör ett stort överskott mot budget på 6,7 Mkr. NVK:s positiva resultat har sin förklaring i att medel för oförutsedda behov inte nyttjats fullt ut, av 4,2 Mkr har 4,0 Mkr inte tagits i anspråk. Orsaken i övrigt är uppskjutna underhållsåtgärder. Verksamhetsfastigheterna ger 0,5 Mkr i överskott och industrifastigheterna 0,2 Mkr i underskott mot budget. Bostäderna ger 0,9 Mkr i överskott mot budget. Bostädernas resultatmässiga underskott är 0,1 Mkr. Gatuverksamheten ger 1,0 Mkr i underskott pga ökade underhållsåtgärder. Vatten och avlopp ger ett överskott på 0,3 Mkr. Renhållningsverksamheten går bra med 0,5 Mkr i positivt resultat. Överskottet inom VA- och renhållningsverksamheterna fonderas inom NVK och går tillbaka till respektive kollektiv. NVU gjorde ett överskott mot lagd budget med 0,7 Mkr. Orsaken är att avsättningen till pensioner minskade med 0,3 Mkr mot budgeterad ökning på 0,7 Mkr, en differens på 1,0 Mkr. Verksamheten gjorde alltså ett underskott mot budget med 0,3 Mkr. (För ytterligare info se resp. förbunds årsredovisning).
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens förvaltningar lämnade ett överskott på ca 1,5 Mkr bl a beroende på vakanta tjänster och outnyttjade reserver för oförutsedda behov samt uppskjutet projekt för elektronisk fakturahantering. Räddningstjänsten visar ett underskott på 4,2 Mkr. Av underskottet beror 1,8 Mkr på kostnad avseende kommunikationsutrustning som är ett villkor för medlemskapet i SDR (Södra Dalarnas räddningstjänstförbund) Verksamhetens underskott i övrigt är 2,4 Mkr som orsakas av att sparkrav på 1,0 Mkr inte kunnat genomföras samt ökade personalkostnader. Utbildnings- och fritidsnämnden lämnar ett överskott på 0,2 Mkr. Förskole- och dagbarnvårdarverksamheten redovisar ett underskott på 0,5 Mkr. Orsaken är främst ökade personalkostnader för att tillgodose ökat platsbehov. Grundskolan lämnar ett underskott på 0,5 Mkr. Underskotten balanseras bl a av överskott inom avsatta medel för oförutsedda behov. Socialnämndens överskott på 0,8 Mkr beror på överskott inom arbetsmarknadsavdelningen med 0,5 Mkr och att bufferten för oförutsedda kostnader gav ett överskott på 0,5 Mkr. Även äldreomsorgen gjorde ett överskott på 0,5 Mkr. Mindre underskott noteras inom individ- och familjeomsorgen, LSS och psykiatri. (För mer information angående nämndernas verksamhet, se respektive nämnds verksamhetsberättelse.) Ekonomistyrningsregler Kommunfullmäktige har fastställt ekonomistyrningsregler för Fagersta kommun. Dessa är: Finansieringsprincip Investeringar Ekonomiskt resultat Pensionsskuld Över- och underskottstäckning Taxor och avgifter Kostnadsbärare Ekonomisk- och verksamhetsrapportering Nedan redogörs för de regler som inte behandlas på annat ställe i förvaltningsberättelsen. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. 10 Det kan konstateras att kommunen inte använt det egna kapitalet för att finansiera driften 2006. Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Fagersta kommun har under år 2006 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Investeringsutgifterna per nämnd framgår av tabellen nedan (Mkr):: Nämnd Nettoinvesteringar Kommunstyrelsen 15,5 Utbildning- och fritidsnämnden 0,9 Socialnämnden 1,0 Summa 17,4 Kommunstyrelsen har genom entreprenören NVK avslutat den ombyggnation av äldreboendet Malmen som påbörjades år 2004. Investeringen år 2006 uppgår till 3,0 Mkr och totalt beräknas investeringen till 30,0 Mkr. Nytt ridhus i Hedkärra har påbörjats till en utgift av 5,7 Mkr och totaltinvesteringen är 7,7 Mkr. Risbroskolans hus 1 samt Brinellskolans hus D har fått nya ventilationsanläggningar för 4,2 Mkr. Badrum på äldreboendet Koltrasten har handikappanpassats för 0,4 Mkr. Investering i ny ventilation på Norbergsvägen 19 har påbörjats till en kostnad av 1,3 Mkr. Kommunstyrelsen har dessutom investerat i kommunens bredbandsnät för 1,4 Mkr. Utbildnings- och fritidsnämnden har köpt datorer till grund- och förskolan för 0,2 Mkr och satsat 0,6 Mkr på inventarier. Socialnämnden har investerat i inventarier till de särskilda boendena och övriga verksamheter för 1,0 Mkr. För mer information, se investeringsredovisningen samt respektive nämnds verksamhetsberättelse. Över- och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Ekonomisk översikt och analys Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Likviditetsutveckling (Mkr) 200 150 100 50 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Ekonomisk- och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska- och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Prognosarbetet har fungerat bra under året med tillförlitliga prognoser och det har skett en utveckling av verksamhetsrapporteringen. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Kommungemensam budgetuppföljning har gjorts vid samtliga tillfällen. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Har behandlats i kommunfullmäktige. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Detta har uppfyllts. Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning styrs av kommunfullmäktige antagen Finanspolicy. Medelsförvaltningen delas in i tre avsnitt: ❶ Likviditetsförvaltning på kort sikt, dvs två år eller kortare placeringar. ❷ Pensionsmedelsförvaltning ❸ Övrig långsiktig medelsförvaltning, dvs två år eller längre placeringar. Likviditetsförvaltning på kort sikt Avser placering av likvida medel på kort sikt, dvs två år eller kortare. Enligt kommunens Finanspolicy skall kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Dessa likvida medel är placerade i olika typer av ränteplaceringar för att medlen skall vara likvida. De likvida medlen låg vid årsskiftet på 100,8 Mkr, en minskning med 15,2 Mkr sedan ett år tillbaka. Detta trots 11 det starka resultatet på 28,4 Mkr. Orsaken till att de likvida medlen minskar är framförallt att 40 Mkr under år 2006 investerats i övrig långsiktig medelsförvaltning och 10 Mkr i pensionsmedelsförvaltningen. De kortfristiga fordringarna har ökat med 4,7 Mkr vilket påverkar kassaflödet negativt. Övriga kortfristiga skulder har ökat med 3,7 Mkr vilket påverkar kassaflödet positivt. För ytterligare information, se Finansieringsanalysen. Pensionsmedelsförvaltning 1998 ersattes det gamla pensionsavtalet PA-KL av PFAavtalet. År 2006 har PFA-avtalet ersatts av KAP-KL. Detta innebär att kommunens pensionsåtagande gentemot de anställda består av två delar. Den nya delen redovisas som avsättning i balansräkningen (KAP-KL), medan den gamla redovisas som ansvarsförbindelse för pensioner inom linjen (PA-KL). Avsättningar (KAP-KL) Kommunen har för perioden 1998-2006 beslutat att avsätta hela den individuella delen enligt pensionsavtalet KAP-KL till individuell andel. Den del av åtagandet som enligt avtalet inte betalas ut till individuell förvaltning, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgick vid årsskiftet till 23,8 Mkr. I enlighet med finanspolicyn har under året 21,1 Mkr, motsvarande avsättningen 2005-12-31, placerats inom ramen för pensionsmedelsförvaltningen. Avsättning till ansvarsförbindelse (PA-KL) I de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna avseende pensionsskulden står det att: För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. I enlighet med regeln har kommunfullmäktige perioden 2000-2005 avsatt 71,2 Mkr till framtida pensionsutbetalningar. Denna
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys avsättning skall täcka delar av ansvarsförbindelsen som 2006-12-31 uppgick till 290,1 Mkr. Pensionsförpliktelser Mkr 2005 2006 Avsättningar (KAP-KL) 21,1 23,8 Ansvarsförbindelse (PA-KL) 267,8 290,1 Summa 288,9 313,9 Förvaltning av pensionsskuld Av kommunfullmäktige beslutad Finanspolicy styr placeringarna. Etiska och miljömässiga hänsyn tas i placeringarna. Enligt Finanspolicyn får placeringar inte göras i företag vars omsättning från tillverkning eller försäljning av krigsmaterial, tobaksprodukter, alkoholhaltiga drycker eller kommersiell spelverksamhet överstiger 5 procent. Av diagrammet framgår den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (PA-KL) som upparbetats t o m 1997-12-31. Diagrammet visar också hur stor del som fonderingen (avsättningen) beräknas täcka. Förvaltning av pensionsskuld (Mkr) 2005/2006 var konsolideringen 112,8 %. Konsolideringen har ökat under år 2006, beroende på lyckosamma placeringar. Marknadsvärde Mkr 2005-12-31 2006-12-31 Tillgångarna 79,3 114,7 Skulden 71,7 101,7 Konsolidering % 110,5 112,8 Nedan framgår allokeringen av de medel som Fagersta kommun avsatt till pensionsskulden. Av tillgångarna är 22,5 Mkr placerade i aktier, motsvarande ca 20 procent av portföljen. En minskning från 2005-12-31 då andelen aktier var 33 %. Anledningen till minskningen i aktieandel är golvhöjningen från 100 % till 105 %, detta gör att marginalen till golvet minskar och därmed maximalt tillåten andel aktier. Räntebärande placeringar utgör 80 procent eller 92,2 Mkr. Som likvida placeringar ligger 26,3 Mkr motsvarande 23 % av tillgångarna. Anledningen till detta är att de nyavsatta medlen ännu ej är fullinvesterade. Avsikten är att 15 Mkr skall investeras i AB Pensionsfastigheter som kommunen är delägare i. Enligt Finanspolicyn skall minst 60 procent av kommunens tillgångar vara placerade i räntebärande värdepapper och maximalt 40 procent i aktier. Tillgångsallokering (Mkr) Totalt utländska aktier 8 % AIO 6 % Totalt svenska aktier 6 % Fastigheter 1 % Totalt realräntor 57 % Totalt nominella räntor 23 % Söderberg & Partners har på uppdrag av Fagersta kommun analyserat och övervakat förvaltningen av de medel som är avsatta för att täcka de av Fagersta och Söderberg & Partners definierade pensionsutbetalningarna. Förvaltningen av de definierade pensionsmedlen är konstruerad så att utveckling av pensionsskulden och tillgångarna är mycket väl korrelerade. Huvudmålet som aldrig skall äventyras, är att den marknadsvärderade konsolideringen alltid skall överstiga 105 %. Under året har säkerhetsnivån höjts från 100 % till 105 % i konsolideringstermer. Det innebär att en viss del av tidigare konsolideringsvinst låses in. Marginalen till säkerhetsgolvet är 6,9 %, vilket innebär att tillgångarna kan minska med 6,9 % i värde innan de når säkerhetsgolvet. Tabellerna visar att vid årsskiftet 2005/2006 var konsolideringen (värdet på tillgångarna/ värdet på skulden) 110,5 procent och vid årsskiftet Under året har 31,1 Mkr placerats i pensionsportföljen. Totalt har 92,3 Mkr placerats i pensionsportföljen sedan starten i slutet av 2003. 21,1 Mkr avser avsättningen (KAP-KL) i balansräkningen tom 2005-12-31 och 71,2 Mkr avser medel för att minska ansvarsförbindelsens (PA-KL) belastning på ekonomin. Marknadsvärdet på portföljen har ökat med 25 % sedan starten i slutet av år 2003. 12
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys Tillgångar (kkr) Marknadsvärde % Marknadsvärde % Bokfört värde 05-12-31 06-12-31 06-12-31 Realräntor Sv statens realränteobligation 43 156 54 43 864 38 35 036 Obligation Cloverie 7 416 9 7 495 7 6 573 Investor obligationslån 1 236 2 1 218 1 1 188 Svensk Exportkredit 13 189 11 13 379 Totalt i realräntor 51 808 65 65 765 57 56 176 Aktieindexobligation Kommuninvest aktieindexobligation 5 925 7 6 550 6 5 000 Aktiefonder Global aktieindexfond 11 491 15 9 178 8 7 095 Svensk index etisk 8 669 11 6 753 6 4 759 Totalt i fonder 20 160 26 15 931 14 11 854 Fastigheter Pensionsfastigheter 854 0,7 854 Likvidkonto Likvida medel 1 416 2 26 301 23 26 301 Summa 79 308 115 401 100 185 Resultatpåverkan av förvaltningen Pensionsförvaltningen har påverkat resultatet positivt med 2 597 kkr. Resultatet återförs till pensionsavsättningen för att värdesäkra denna. Övrig långsiktig medelsförvaltning Avser placering av överlikviditet som ej bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en tvåårs period. Under 2006 har 40 Mkr investerats i övrig långsiktig medelsförvaltning. Samtliga placeringar är kapitalgaranterade vilket innebär att kommunen vid förfall erhåller minst det bokförda beloppet. Tillgångar (kkr) Marknads- Marknads- Bokfört värde värde värde 05-12-31 06-12-31 Nominella räntor Nordea spreadobligation 8 5 000 4 370 5 000 Utländska aktier Kommuninvest Etik Världen 5 300 5 300 5 015 Morgan Stanley AIO Världskorg 36 194 35 000 UBS AIO Emerging Markets 4 775 5 000 Kassa i SEB 259 259 Summa 10 300 50 639 50 274 Resultatpåverkan av förvaltningen Under året har resultatet påverkats positivt med 449 kkr av förvaltningen. Låneskuldutveckling (Mkr) 140 120 100 80 60 40 20 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 1996 övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 Mkr. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har heller tagits upp sedan dess. 13
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Soliditet (procent) 100 80 Soliditet 60 40 20 Inkl. pensionsskuld 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Ekonomisk översikt och analys genom lyckade placeringar av den starka kassan. År 2006 försämrades finansnettot med 3,1 Mkr. Orsaken till försämringen är en lägre aktieutdelning från VB-sfären. Under år 2006 har kommunen erhållit aktieutdelning från VB-sfären med 8,7 Mkr och ränteintäkter samt realisationsvinst på de finansiella placeringarna var 5,0 Mkr. Borgensförbindelser (Mkr) 200 150 Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. Den övre kurvan visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den undre inklusive. De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. Fagersta kommun har per den sista december 2006 en soliditet på 79 procent exklusive pensionsskulden och 24 procent inklusive. År 2005 var rikssnittet exklusive pensionsskulden 53 procent och inklusive 21 procent. Fagersta kommun har alltså en markant bättre soliditet exklusive pensionsskulden men ligger bara något över rikssnittet inklusive denna. Kommunen har en relativt hög pensionsskuld i jämförelse med snittet för Sveriges kommuner. Orsaken är bl a att kommunen minskat kraftigt i storlek. Finansnetto 1998-2006 (Mkr) 30 20 10 0 Intäkter Netto 100 50 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Fagersta kommun övertog 1996 stiftelsen Fagerstahems verksamhet. Kommunen hade borgat för stiftelsen och vid övertagandet minskade därför borgensåtagandena kraftigt. Fagersta kommun gick under början av 1990-talet in som borgenär för fyra bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 45 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta Energi AB 1999, minskade borgensåtagandena med drygt 30 Mkr. Borgensåtagandena uppgick vid årsskiftet till 45,2 Mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden är i två bostadsrättsföreningar. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. 10 20 Kostnader 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader som i huvudsak är räntekostnader på kommunens lån. Sedan mars år 2004 är kommunen skuldfri och har inga räntekostnader. Finansnettot har sedan 1998 förbättrats med 20,2 Mkr vilket motsvarar ca 1 krona på skatten. De starka ekonomiska resultaten sen år 2000 har förbättrat kassaflödet kraftigt. De finansiella intäkterna har ökat 14 Den unika handelsboden på Hembygdsgården, väl värd ett besök.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys Kommunkoncernen Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Värme AB, Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Energi AB. Kommunens ägarandel är 20,8 procent i respektive bolag. Majoritetsägare är Vattenfall. Bolagen lämnade aktieutdelning på 8,7 Mkr till Fagersta kommun under 2006. Norra Västmanlands kommunalteknikförbund startade verksamheten den 1 januari 2004. Förbundets medlemmar är Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundet har driftsansvar för avfallshantering, vatten och avlopp, gator och vägar, parker, skogsförvaltning, städning, fastigheter och lokaler samt IT. Fagersta kommun lämnade 23,5 Mkr i bidrag 2006. I kommunkoncernen ingår även Norra Västmanlands Utbildningsförbund som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och uppdragsutbildning. Fagersta kommuns bidrag uppgick år 2006 till 55,6 Mkr. Fagersta kommun lämnar bidrag till Västmanland- Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd. Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö- och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan- och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet. Fagersta kommuns bidrag uppgick till 4,3 Mkr år 2006. Fagersta kommun lämnar ett bidrag till (TVG) Tillväxtgruppen i norra Västmanland som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagerstas kommuns bidrag uppgick till 1,7 Mkr år 2006. Fagersta står för två tredjedelar av kostnaderna. Kommunen är även delägare i Västmanlands lokaltrafik AB. Aktieinnehavet uppgår till 0,6 Mkr. Kostnaden för kollektivtrafiken uppgick år 2006 till 3,4 Mkr. Fagersta är medlem i FINSAM (Norra Västmanlands Samordningsförbund). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner, Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Kostnaden för Fagersta var 0,4 Mkr år 2006. 15 Småbåtshamnen i Västanfors. Framtiden Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Under 90-talet var kommunens ackumulerade resultat 62,3 Mkr. Resultaten år 2000-2006 på sammanlagt 196 Mkr har stärkt den tidigare relativt svaga ekonomin mycket kraftigt. Vid millennieskiftet hade Fagersta kommun en soliditet på 6 % inkl pensionsskulden. Soliditeten inkl pensionsskulden är nu 24 %. Avsättningar har kunnat göras för att kommunen även i framtiden skall klara sina åtaganden. Den nya lagstiftningen angående God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ställer ökade krav på kommunerna vad gäller en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Mål och riktlinjer skall finnas för en god ekonomisk hushållning. Fagersta kommun har sedan år 2000 av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsregler som svarar upp mot ställda krav. Budgetperioden 2008-2010 kommer att innebära rationaliseringar och verksamhetsanpassningar inom den kommunala verksamheten. Huvuddelen av Per-Ols skolan kommer att stänga pga vikande elevunderlag. Elevunderlagsminskningen kommer inom några år att flyttas från grund- till gymnasieskolan och därmed ställs det krav på verksamhetsanpassningar även där. Lokaler kommer att stå tomma och alternativa användningsområden behöver utredas. Inom äldreomsorgen konstateras det att vårdbehovet ökar pga fler i åldersgruppen över 90 år. Det krävs allt mer resurser för att kunna tillgodose behoven.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En utredning angående konsekvenserna av den låga investeringsnivån har gjorts. Det kan konstateras att kapitalförstöring inte sker utan att underhålls- och investeringsnivån ligger på en acceptabel nivå. I framtiden kommer dock underhålls- och reinvesteringsbehoven att öka. För att kommunen skall klara kostnadsökningarna har en resultatutjämningsfond byggts upp inom VA- kollektivet. Vidare har 14,0 Mkr av tidigare års överskott öronmärkts för underhållsåtgärder (se resultatdispositionen). Risken för att kommunen ska behöva låna till framtida investeringar motverkas av att kommunen i de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna, har ett resultatmål på två procent av kommunens egna kapital. Överskottsmålet behövs därför att kommunens anläggningar minskar i värde i takt med inflationen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. För att detta ska uppfyllas får överskottet inte användas till konsumtion i driftbudgeten. Kommunen har även efter 2006 kvar stora borgensåtaganden. Dessa åtaganden kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har dock öronmärkt medel för att kunna täcka kostnaderna. Kommunen är sedan den 10 mars 2004 skuldfri. Investeringsvolymen kommer under år 2008 att öka om beslut fattas att bygga flerfamiljshus i centrala Fagersta. Det finns förutsättningar för att kommunen även fortsättningsvis ska klara investeringar utan att behöva ta upp lån. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen, för att klara kostnadsökningen. Arbetslösheten var 3,0 (jan 06= 4,4 %) procent i Fagersta i januari 2007. Genomsnittet för riket var 3,6 % (jan 06=4,3%)) procent. Det senaste året har alltså i jämförelse med genomsnittet för riket, varit positivt gällande arbetsmarknaden i Fagersta kommun. Detta gäller framförallt ungdomsarbetslösheten som minskat kraftigt. Kostnaderna för socialbidrag har minskat från 4,0 Mkr 2005 till 3,5 Mkr år 2006, men kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder har ökat med 1,1 Mkr. Under 2007 förväntas arbetslösheten fortsätta att minska såväl på nationell- som lokal nivå. Detta skulle vara mycket positivt för kommunens ekonomi, då det skulle medföra högre skatteintäkter och lägre kostnader för socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Riksdagen har beslutat om försämrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen och detta kan leda till ökade kostnader för socialbidrag. Samtidigt kan kostnaderna minska om fler söker sig ut på arbetsmarknaden. 16 Problemet på lite längre sikt kommer förmodligen inte att vara en ökad arbetslöshet utan att kunna rekrytera kvalificerad personal såväl till Fagersta kommun som företagen på orten. Den tilltagande arbetskraftsbristen kan medföra löneglidning och därmed ökade kostnader. Inom barnomsorgen kan behoven öka något under kommande år då fler barn föds jmf med några år tillbaka. Antalet födda var 124 år 2006, en marginell minskning från 2005 då antalet var 127. De statliga bidragen till ökad personaltäthet samt ökade födelsetal gör att behoven av förskollärare ökar. Det kan bli problem med personalförsörjningen, då samtliga kommuner kommer att ha stora rekryteringsbehov. NVK har idag problem med att rekrytera yrkeskunnig personal, inom vissa områden pga löneläget, inom andra områden pga brist på lämplig arbetskraft. Nämnden ingår i Avesta kommuns organisation och Fagersta kommun köper tjänster från organisationen. En gemensam lönenämnd har inrättats tillsammans med Avesta, Norbergs, Skinnskattbergs och Hedemoras kommuner. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Nämnden har startat sin verksamhet i januari 2007. Kommunfullmäktige fattade den 25 oktober 2005, ett inriktningsbeslut om att Fagersta kommuns räddningstjänst ska gå in i Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. Avesta, Norberg och Hedemoras kommuner är övriga medlemmar. Fagerstas kostnadsandel i förbundet är 19,5%. Kommunfullmäktige beslutade att räddningstjänstens förebyggande verksamhet ska prioriteras framför den utryckande. Utryckningsstyrkan skall vara heltidskår dagtid med 1+4 och deltid övrig tid samt helg 1+5. Befolkningsutveckling 14.000 13.000 12.000 11.000 10.000 Ekonomisk översikt och analys 90 93 96 99 02 05 Ett stort problem för kommunen har varit den kraftiga befolkningsminskningen. Under 1990-talet minskade befolkningen med över 1 200 personer eller ca 9 procent. Befolkningsminskningen har gjort att skatteintäkter och statsbidrag minskat och detta har ställt krav på rationaliseringsåtgärder. Efter att kommunen haft en positiv befolkningsutveckling år 2005 med 39 personer, minskade
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys befolkningen med 68 personer under år 2006. Flyttnettot var -38 år 2006. Under året flyttade 697 personer till kommunen vilket var 64 personer fler än 2005. Antalet utflyttade ökade kraftigt till 735 vilket var 176 personer fler än 2005. Födelsenettot var -34 personer, 158 personer avled och 124 föddes. De befolkningsprognoser som kommunen arbetar med visar att ett positivt flyttnetto är nödvändigt för att befolkningen inte skall minska de närmaste åren. Anledningen är en åldrande befolkning och allt för få i fertil ålder. Sjukfrånvaro Långtidsfrånvaron (Sjukperiod 14 dagar och längre) har under år 2006 ökat från 29,6 dagar per anställd till 30,4, medan korttidsfrånvaron (1-14 dagar) ökat från från 7,2 dagar till 7,4 dagar per anställd. Kommunfullmäktige har avsatt 5,8 Mkr till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. För ytterligare information, se den personalekonomiska redovisningen. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: 50 40 30 20 10 Långtidsfrånvaron Korttidsfrånvaron Mkr Löneökning med 1 procent - 3,0 10 heltidstjänster +/-3,0 Ökade socialbidragskostn 10 procent + 0,4 Förändrad likviditet med 10 Mkr +/-0,3 Förändrad utdebitering med 1 kr +/-20,0 Befolkningsförändring +/- 100 inv +/-4,0 0 92 95 98 01 04 Diagrammet visar den genomsnittliga kort- och långtidsfrånvaron åren 1992-2006. Claes Becker Ekonomichef Sköna, vackra Fagersta, vy nordväst mot Kratten. 17
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Mål Målet med den personalekonomiska redovisningen är att redovisa de verkliga personalkostnaderna sätta mål inom det personalekonomiska området göra bokslut likvärdigt det ekonomiska bokslutet upptäcka, värdera, analysera, åtgärda och ha möjlighet att ekonomiskt följa upp delar inom det personalekonomiska området, där vi anser att kostnaderna är betydande och vinster möjliga. Sysselsättningsgrad 39 % av kommunens arbetstagare är deltidsanställda. Av det totala antalet arbetstagare är 3 % män och 36 % kvinnor deltidsanställda Sysselsättningsgrad Heltid 61 % Deltid 39 % Antal anställda och personalkostnader Kommunen hade 061231: 868 tillsvidareanställda samt 176 visstidsanställda totalt 1 044 personer vilket är en minskning med 6 anställda jämfört med 051231. Antalet arbetstagare fördelat per anställningsmyndighet 2006-12-31 (tillsvidare- och visstidsanställda) Antal anställda Anställningsmyndighet 2005 2006 Kommunstyrelsen 61 55 Miljö- och byggnadsnämnden 12 Socialnämnden 551 563 Utbildnings- och fritidsnämnden 426 426 Totalt 1 050 1 044 Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens totala kostnader, 335 Mkr, vilket motsvarar 55 %. Frånvaro Av den totala arbetstiden utgör 26 % frånvaro enligt diagrammet nedan. De vanligaste frånvaroorsakerna är semester, sjukdom, studier och föräldraledighet. Under rubriken övrig ledighet ingår bl a militärtjänstgöring, fackligt arbete och studier. Den totala frånvaron är oförändrad jämfört med år 2005. Det genomsnittliga antalet sjukdagar per anställd har ökat från 36,8 dagar år 2005 till 37,7 dagar år 2006. Åldersfördelning 2006-12-31 Medelåldern bland arbetstagarna i kommunen är 45,4 år. 41 % är 50 år eller äldre, 49 % är i åldern 30-49 år och 10 % är 29 år eller yngre. Åldersfördelning (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-- Stugan i småbåtshamnen i Västanfors i sommarsolens värme. 18
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE personalekonomisk redovisning Frånvaro Arbetad tid 74,0 % Semester 10,3 % Sjukdom 8,2 % Övrigt 4,2 % Föräldraledighet 3,3 % Rekrytering och personalrörlighet Sammanlagt har 37 arbetstagare tillsatts på tillsvidareanställningar under året. Detta bedöms som en mycket låg personalomsättning. Några svårigheter att rekrytera personal har inte funnits. Vissa problem börjar dock uppstå vid rekrytering av behöriga arbetstagare inom barnomsorgen. Några större pensionsavgångar beräknas inte ske de närmast kommande åren. Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning år 2005 samt år 2006. % 2005 2006 Total sjukfrånvarotid 8,6 8,7 Därav långtidssjukfrånvaro 66,6 62,1 Sjukfrånvarotid kvinnor 9,4 9,3 Sjukfrånvarotid män 5,5 6,2 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre 4,7 5,3 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-49 år 7,9 8,4 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 10,8 10,1 Arbetsmiljö Förvaltningarna arbetar systematiskt med att förbättra arbetsmiljön. Till stöd och hjälp för detta arbete finns företagshälsovården. Kommunen anslog 818.800 kr till denna verksamhet, vilket innebar ca 780 kronor per anställd och år. Jämställdhet Fagersta kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. 86 procent av de anställda är kvinnor. En partsgemensam arbetsgrupp har under året arbetat fram ett förslag till jämställdhets- och mångfaldspolicy. Medellönen för kvinnor var 20.388 kr och för män 22.343 kr/månad. Handelsboden på Hembygdsgården. 19
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljöredovisning Framtiden Ett energi/klimatseminarium planeras. Kommunen kommer att arbeta vidare med att informera anställda, förtroendevalda och medborgare om miljöarbete inom kommunen. En skötselplan för tätortsnära naturområden ska produceras. Naturvårdsprogrammet för Fagersta ska färdigställas. Miljöredovisning Verksamhetsbeskrivning Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagens uttalande ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljökvalitets- och folkhälsomålen. Kommunerna har genom sin närhet till dig som medborgare en viktig uppgift i att föra en dialog om hur vi ska nå våra miljömål. Dialogen är viktig såväl för att informera om, lyssna av och för att sedan förankra miljömålen som för att genomföra de åtgärder som krävs för att vi ska kunna nå miljömålen. Fagersta kommun har flera betydelsefulla uppgifter i arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålen, dels genom myndighetsarbete, sitt ansvar för samhällsplanering och genom åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering kan ge ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå. Agenda 21-processerna är en bra grund för att vidareutveckla arbetet med miljömålen. Andra exempel är miljöplaner, översiktsplanering, lokala investeringsprogram, miljöredovisning och gröna nyckeltal samt kommunens målbild som ska integreras i detta arbete. Kommunerna kan anpassa arbetet med miljömålen till att integreras i egna pågående processer inom kommunen som har stor betydelse för miljön, t ex i infrastrukturplanering och utveckling av trafiksystem, utveckling och bevarande av grönområden, energi- och vattenförsörjning, fastighets- och bostadsutveckling samt skydd och vård av vårt kulturarv. Pågående projekt som anknyter till miljömål Översiktsplanering. Översiktsplanens olika teman och områdesvisa ställningstagande har miljöbedömts. Miljöpolicy en kemikalieinventering har utförts på alla förskolor och grundskolor i kommunen samt olika enheter inom den sociala förvaltningen och kommunledningskontoret. De mest olämpliga produkter avlägsnades och hämtades av VAFAB som farligt avfall. En kemikaliemanual har lagts ut på kommunens intranät men information om kemikaliehantering, egenkontroll och databas innehållande säkerhetsdatablad för centralt inköpta kemiska produkter. 20 Arbetet har påbörjats med att genom arbetsplatsträffar informera anställda och förtroendevalda om villkoren för ett långsiktigt uthålligt samhälle. Ekologen har hållit informationsträffar för olika föreningar angående arbetet för ett långsiktigt hållbart samhälle och om kommunens miljöarbete. Kommunen har producerat en guide till Naturstigar i Fagersta som har delats ut till skolor, bibliotek och turistkontoret. Guiden har lagts ut på kommunens hemsida och extra kopior har tryckts upp för Fagerstabor som saknar dator. Restaureringsarbete utfördes i Jonhagens naturreservat. Kommunen bidrog med medel till Fågelskådarna i Fagersta för deras restaureringsarbete i Backgården. Kommunen köper miljövänlig el genom NVK Fikapaus vid rastplatsen vid Eskiln.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE redovisningsbegrepp och ordlista Redovisningsbegrepp och ordlista Redovisningsbegrepp och ordlista Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder inkl avsättningar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda för stadigvarande bruk. Avskrivningar Den värdeminskning (förslitning) som årligen sker på en anläggningstillgång, baserat på anskaffningsvärdet inkluderat omkostnader dividerat med den ekonomiska livslängden. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser som är säkra, men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då dessa ska infrias och betalas ut. Eget kapital Består av anläggningskapital (bundet i anläggningar m m) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansiella anläggningstillgångar Aktier, obligationer, långsiktiga fordringar, avskrivning sker ej. God redovisningssed En faktisk förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga dvs man ska inte motgå lagar och uttalanden från den teoretiska verksamma expertisen såsom rekommendationsorganen. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som nyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Benämning för internränta och avskrivning. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten som skall betalas inom ett år. Likviditet Betalningsförmåga på kort sikt (förmågan att betala sina skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Lån som är på längre än ett år och innehåller ränteutgifter. Materiella anläggningstillgångar Kan vara fastigheter, byggnader, mark, maskiner och inventarier som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag mm. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t ex likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Kan vara lager, förråd, kontanter, och kundfordringar (kortsiktiga). Periodisering Fördelning av inkomster och utgifter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Skuldsättningsgrad Hur stor del av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditet Ett nyckeltal som visar procentuellt den del av totala tillgångar som är egenfinansierad, eget kapital dividerat med balansomslutningen (totalt kapital). Visar betalningsförmågan på längre sikt. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. 21