INTRASEA Sammanfattning av projektet

INTRASEA Sammanfattning av projektet

INTRASEA VISION 2020+ för Östersjöregionen Land och sjötransporter i Östersjöregionen har det senaste decenniet genomgått en anmärkningsvärd förändring och med en fördubblad transportvolym som följd. Den ekonomiska expansionen i Östersjön växer och behovet av transporter kommer att öka ännu mer. Den potential som finns inom närsjöfart och sjöfart på floder och kanaler har hittills undervärderats. Det finns inget ytterligare hållbart transportsätt i Östersjön som är möjligt att exploatera. De sju områden som tas upp i INTRASEA s VISION 2020+ visar hur utvecklingen av transporter kan se ut i Östersjöregionen år 2020, om man i högre grad än nu använder sig av närsjöfart, antingen för hela transporten eller i kombination med annat tranportsätt. Utvecklingen av Österjöns gemensamma marknad har väsentligt ökat transportvolymerna (passagerare och gods) i regionen. De globala industriernas logistiska strategier har blivit regionala och täcker hela Östersjöregionen utan nationella gränser. Närsjöfart året runt har blivit det vanligaste transportsättet i hela Östersjöregionen. Kanalsjöfart inom Östersjöregionen och nordvästra Ryssland är mer regel än undantag. Godsterminaler är inte lokaliserade vid motorvägskorsningar utan där sjöfart, järnväg- och landsvägstrafik möts. Uppsatta mål för vägsäkerhet och miljö har uppnåtts tack vare ökade transporter på de inre vattenvägarna. IT-stödda logistiska system är vattentäta fungerar väl till sjöss. 2

Betydelsen av att utveckla hållbara transportlösningar i Östersjöregionen INTRASEA (INland TRAnsports on SEA Routes) är ett internationellt projekt som inriktat sig på utvecklingen av sjötransport till inlandsmarknader i Östersjöregionen. Projektet är en del av EU s regionala utvecklingsfond som godkänts och följts upp av Interreg IIIB-programmet för Östersjöregionen och angränsande områden. Trafikutvecklingen i Östersjöregionen som fördubblats det senaste decenniet kräver att alla olika transportsätt används, gärna i kombination. Situationen med ökad trafik berör alla länder runt Östersjön. INTRASEA partners från Tyskland, Polen, Litauen, Ryssland, Finland och Sverige har aktivt arbetat inom projektet från ett regionalt, nationellt och transnationellt perspektiv för att hitta lösningar på hur man kan skapa hållbara transportlösningar i Östersjöregionen. Sjötransporter är ett viktigt område för att begränsa oönskad ökning av vägtransporter och ett steg framåt för en hållbar transportutveckling. Det är nödvändigt att öka inlandssjöfarten för att avlasta vägarna och förhindra ökade landtransporter. INTRASEA projektet har utvecklat användandet av sjötransporter till inlandsmarknader som en miljövänlig och hållbar transportlösning. En karta över Östersjöregionen och den del som omfattas av projektet INTRASEA. och hur sjötransporter kan hantera detta i Östersjöregionen Inlandssjöfart och utnyttjande av fartygsburen transport till inlandsmarknader har en betydande utvecklingspotential i Östersjöregionen. Detta kan bidra till att de flaskhalsar som finns inom landtransportsektorn försvinner. Transportsättet är energivänligt, säkert och hållbart. Efterfrågan på inlandssjöfart utlöses av industrins krav på bättre prestanda och lägre externa kostnader. Externa kostnader som genereras av vägtransporter är kostnader för buller, olyckor, trafikstockning och utsläpp samt det faktum att infrastrukturen tar mark i anspråk. Den framtida ökningen av trafik kräver en modern, förutsägbar och väl fungerande infrastruktur. Utnyttjande av inlandssjöfart och annan fartygsburen transport innebär lägre transportkostnader, att trafikstockningar undviks, pålitliga och förutsägbara leveranser samt att olycksrisken och miljöpåverkan är liten. Tillgång till information om de inre vattenvägarna på internet INTRASEA s databas ger information om strategiska inre vattenvägar i Östersjöregionen. Databasen består av två sektioner, en för godstransport och en för turism. Kartorna över de olika länderna guidar användaren till de farleder och resurser som finns i regionen. En användarmanual har tagits fram med avsikten att göra databasen så användarvänlig som möjligt. Både databasen och användarmanualen finns tillgängliga på projektets hemsida som är www.intrasea.org. Databasen är kostnadsfri och finns tillgänglig för allmänhet och näringsliv. Regional utveckling och de inre vattenvägarnas roll Projektet INTRASEA har sin utgångspunkt i EU-kommissionens vitbok European Transport Policy 2010: Time to Decide. Vitboken fastslår att inlandssjöfart och närsjöfart måste spela en viktigare roll i framtiden. Resultatet av arbetet inom INTRASEA pekar bl.a. på nödvändigheten av att offentliggöra kapaciteten av inre vattenvägar för en bredare allmänhet och att visa att sjökanalslösningar är realistiska transportalternativ. Transporter på inre vattenvägar kan ibland anses mindre produktiva och kostnadseffektiva. Åsikten baseras i vissa länder på otillräcklig kapacitet av infrastrukturen. Fartyg och pråmar kan inte användas på grund av låga broar eller grunt vatten. Det är en utmaning både för infrastrukturplanerare och skeppsbyggare för att komma förbi inskränkningar 3

Deltagare från INTRASEA s arbetsgrupp WP 1 under ett möte i Göteborg. i form av konstruktioner och historiska flaskhalsar. Utvecklingen de närmaste åren kommer troligen att leda till en förändring och omvärdering av potentiella transportsätt. Nya regelverk, vägtullar, höjda energipriser och ökad transportefterfrågan i väst-östlig riktning inom Östersjöregionen är samtliga skäl till detta. Det är dags att förbereda för kommande transportbehov genom att uppgradera och nyinvestera i en hållbar infrastruktur, särskilt för att möta kravet på ökade skeppningar på inlandsfarvatten. En investering i detta kommer att betala sig på överskådlig sikt och samtidigt innebära både lägre socialekonomiska kostnader och lägre transportkostnader. Industrins struktur och lokalisering är avgörande faktorer när man diskuterar beroendet av transporter till andra marknader. Globaliseringen har lett till att industrin är mer beroende av logistik. Det har också framförts att nya ekonomier, en växande servicesektor, tillgång till ny kommunikation och IT-revolutionen har skapat en bredare och mer diversierad industrisektor. Slutsatsen skulle vara att beroendet av den traditionella transport infrastrukturen som en lokaliseringsfaktor har minskat. Kommunikationssamhället har inte blivit en industriell drivkraft för regional utveckling. Konkurrensförhållandet inom industrin såväl som inom den offentliga sektorn är beroende av energisnåla transporter och låga kostnader. Särskilt för industrin är det avgörande att ha tillgång till världsmarknaden på ett så effektivt sätt som möjligt. Ett fåtal nya industrier, förutom mindre industrier utan en stark regional prägling, lokaliserar sig till områden utanför attraktiva tätbefolkade områden. Råmaterialbaserad industri i Östersjöregionen har decentraliserat det geografiska mönstret med att ha kvar sin lokalisering där tillverkningen sker. Detta är ofta längs de inre vattenvägarna och inlandsmarknaden. Projektet INTRASEA har tagit fram en vision, VISION 2020+ som beskriver ett framtida sjötranportsystem för inlandmarknader med högre exponering i Östersjöregionen år 2020 och framåt än vad som är fallet idag. VISION 2020+, samt den strategi som är föreslagen för att nå visionen, är ett konkret resultat av arbetet inom projektet INTRASEA. Strategin kan lätt formuleras till handlingsplaner för gemensamma åtgärder i Östersjöregionen. Den är också en direkt uppmaning till intressenter, såsom industrin att gemensamt framföra sina behov av utveckling av regional infrastruktur och service för att kunna möta framtida transportbehov på ett så kostandseffektivt sätt som möjligt. Potential för skifte mellan transportslag Transporter på inre vattenvägar är ett av de mest miljövänliga och kostnadseffektiva sätten att transportera gods på. Studier utförda inom INTRASEA-projektet visar emellertid att endast 5 % av allt transporterat gods i Östersjöregionen skeppas på Industrins råvarutillgångar ligger inte sällan i närheten av de inre vattenvägarna. 4

inre vattenvägar. Potentialen för närsjöfart och inlandssjöfart kan utvecklas mycket mer än vad som är fallet idag. Integrerade transportlösningar som förbinder områden i Östersjöregionen genom sjötransporter är en resurs som inte får förbises. Studier av transportkedjor som utförts inom INTRASEA projektet beskriver de huvudsakliga transportflödena i Östersjöregionen. Tyskland, som har den högsta befolkningstätheten, har också de högsta handelsvärdena i Östersjöregionen. Studien visar samtidigt att inlandstrafiken på floden Odra är den jämförelsevis lägsta i hela regionen. En orsak till detta är förstås den otillräckliga infrastrukturen mellan Berlin och Szczecin/Swinoujscie. Konceptet med motorvägar till sjöss i Östersjön kommer att stödjas av attraktiva planer och pilotprojekt för utvecklingen av inlandshamnarna i regionen. Detta kommer att betyda att de inre vattenvägarnas potential blir ett verkligt alternativ till landtransporter. Det är knappast någon idag som erbjuder integrerade dörr-till-dörr förbindelser med inlandssjöfart. Att planera en lastbilstransport från Finland till Tyskland med Ro/Ro-färjor är betydligt enklare än att planera en intermodal transport med inblandning av olika transportsätt och hanteringsprocesser. En sådan komplex transportplanering kan vara ett hinder för att inte flytta över en transport från land till sjön. För ett framgångsrikt byte av transportslag krävs ett integrerat logistiskt system. Ett sådant system skulle bla bestå av en regional organisation med ny IT-baserad planering för hantering av intermodala transportkedjor. En rekommendation för framtida åtgärder är att marknadsföra integrationen av inlandssjöfart i en transbaltisk multimodal transportstrategi. Detta innebär integrering av inlandssjöfarten i de multimodala transportkedjorna och ett allmänt användande av inlandssjöfart i en nationell och transnationell omfattning. Det omfattar även kombinationen av inlands- Ett fartyg passerar ett uppfällbart brospann i St. Petersburg. sjöfart och närsjöfart. Att uppmuntra det transnationella arbetet i Östersjöregionen där myndigheter, användare, näringsliv och andra intressenter deltar för att främja och utveckla utnyttjandet av inlandssjöfart i en multimodal miljö, kommer att öka vitaliteten. Härigenom kan detta transportsätt komma att realisera potentialen och att möta framtida utmaningar inom transportsektorn. Investeringar i infrastruktur en förutsättning för bättre kapacitet De inre vattenvägarna i kombination med de relativt korta avstånden till sjöss inom Östersjön utgör en avsevärd resurs för det framtida transportbehovet. Studier genomförda i projektet visar att investeringar i de inre vattenvägarna är nödvändiga för att återskapa den kvalitet som behövs för att bli ett gångbart modernt transportsätt. Behovet av kontroll av vattenflödena i floder och kanaler för att minska översvämningsrisker har också identifierats i studierna. Sättet att utvärdera investeringar i infrastrukturen skiljer sig åt mellan länderna. I Finland baseras kostnadsanalyser på ett flertal effekter men i den slutgiltiga kostandsanalysen tas bara trafikeffekten med, dvs. transportkostnadsbesparingar för användaren och förändringar som rör de externa kostnaderna. Samma modell tillämpas i Sverige men endast med hänsyn till direkta kostnadsbesparingar samt kostnader för miljön beroende på utsläpp. Tyskland tillämpar ett bredare perspektiv där också arbetsmarknadspolitiska effekter av investeringen, nyttan för regionen och andra socialt nyttiga faktorer beaktas. Regionala effekter måste beaktas vid framtida analyser. Skälet är att en investering i ett land kanske inte har den största 5

Bergs slussar vid Göta kanal i Sverige. En bildskön passage för fritidsbåtar under sommaren. positiva effekten i det egna landet utan i grannlandet. Som exempel kan nämnas att investeringar i Polska vattenvägar kan bidra med betydande positiva effekter på kostnaderna men även på miljön i Berlin-området om sjötransporter kan komma fram hela vägen till Berlin. Den höga kostnaden för uppgradering av infrastruktursystemen är svår att motivera om man använder en modell som endast jämför direkta besparingar med direkta kostnader. För att förbereda för framtida transportbehov och en hållbar infrastruktur i regionen behövs infrastrukturinvesteringar inte enbart sett ur ett transportbehov utan också för att kontrollera vattenflöden som kan leda till översvämningar. Dessa två behov är integrerade med varandra. En infrastrukturinvestering kommer därför att kunna vara försvarbar då den samtidigt reducerar samhällets kostnader för översvämningar. Potential för turism och rekreation på de inre vattenvägarna Förutom godstransporter på de inre vattenvägarna utgör dessa en attraktiv potential för turism och rekreation i Östersjöregionen. Friluftsscenerier och stränder runt vattenvägarna med närhet till både natur och städer skapar avkoppling. Rekreation kan kombineras med båtliv och andra sporter men ofta även med möjligheten att kunna titta på historiska byggnader och spännande arkitektur. Östersjöregionen har stort turistvärde och den regionala utvecklingen har direkta kopplingar till ökad turism i Östersjöländerna. Fler och fler personer tillbringar sin semester och lediga tid i regionen och denna trend förväntas fortsätta växa. En effektiv infrastruktur som motsvarar turisternas efterfrågan samt en väl fungerande service i hamnar och marinor är förutsättningar för fortsatt ökad utveckling av de inre vattenvägarna för turism. Den nutida turisten föredrar ofta individuella lösningar istället för packeterbjudanden. Detta kan lätt tillgodoses genom de turistaktiviteter som de inre vattenvägarna erbjuder. Idag väljer ett fåtal turister kanalturism för sin avkoppling. Det beror i huvudsak på bristen på information, avsaknad av samarbete mellan olika intressenter för turism kring de inre vattenvägarna men även på svag tillgänglighet. Sakta vänds nu utvecklingen till det bättre eftersom denna typ av turism har blivit mer och mer efterfrågad. Nyckeln till framgång för att få fler turister att välja de inre vattenvägarna, istället för annan typ av turism i Östersjöregionen, är således bättre marknadsföring men också att skapa ett interregionalt samarbete mellan turistorganisationer för att identifiera den attraktion som finns med turism på de inre vattenvägarna. 6 Interreg III B projektet INTRASEA, som startade i juni 2003 och som medfinansierats av EU har utförts av 28 partners i Finland, Sverige, Tyskland, Polen, Litauen och Ryssland. Arbetet har genomförts i fem olika Work Packages (WP 1-5) och samordnats av en teknisk koordineringsgrupp samt vägletts av en styrgrupp. Projektets slutfas inkluderar rapporter för projektets olika WP, en större gemensam slutrapport för hela projektet, denna sammanfattning samt seminarier i alla deltagande länder, på varje lands eget språk. Denna sammanfattning produceras, förutom på engelska, också på projektländernas språk. Alla andra rapporter är skrivna på engelska. För mer information och för att ta del av rapporterna i sin helhet, besök www.intrasea.org.

STRATEGI för att uppnå INTRASEA s VISION 2020+ Avsikten med strategin är att föreslå hur man ska gå vidare för att nå de mål som INTRASEA s VISION 2020+ anger. Nätverksskapande, infrastruktur, samarbete mellan transportslag och personalresurser är nyckelord. Gränsöverskridande och transnationella aktiviteter är nödvändiga. Strategin tar därför hänsyn till EU:s regelverk och direktiv men även nationella handlingsprogram. Strategin kan utgöra grunden för det fortlöpande arbetet att nå målen som är uppställda i INTRASEA VISION 2020+. Infrastruktur Utveckla utvärderingsmetoder för investeringar i inlands- och kustsjöfart I utvärderingen skall inte endast den direkta kostnadsbesparingen ingå utan även sådana besparingar som är samhällsrelaterade. Utvärderingen skall ske med iakttagande av väl fungerande långsiktiga lösningar som tar hänsyn till alla intressen. Inkludera de externa kostnaderna, kostnader för utsläpp i luft och vatten, buller och olycksrisker som en viktig del vid kostnadsjämförelser mellan olika transportslag Principerna i EUs vitbok skall eftersträvas allmänt men speciellt vid redovisning av de externa kostnadernas effekt på ekonomin för ett visst transportsätt. Nätverk Skapa nätverk mellan föreningar, organisationer och människor inom inlandssjöfarten Skapa fortlöpande internationella nätverk. Samarbeta mellan EU, regionala och lokala arbetsgrupper, kunder, befraktare m.fl. Nödvändiga åtgärder Skapa nationella och regionala långsiktiga investeringsplaner som utnyttjar både statliga medel och oberoende investeringsmedel För att säkerhetsställa långsiktiga ostörda investeringar. Fokusera informationen på grupper som kan medverka till ökad inlandssjöfart Informera beslutande myndigheter, beslutsfattare inom industrin, politiker, regionala tjänstemän, fackföreningsrepresentanter, arbetsgivareförbund m.fl. Löpande informationsspridning om och marknadsföring av inlands- och närsjöfart Illustrera inlandssjöfartens men även kustsjöfartens potential och möjligheter. Främja och marknadsföra projektresultat och verkställa föreslagna planer Ta fram en marknadsföringsplan för utökat användande av en förbättrad närsjöfartsstruktur. Föreslå tillgängliga och lämpliga inlandsfarleder för förbättrande åtgärder Arrangera möten, seminarier och liknande för diskussion om möjligheter. Förse allmänheten med rätt information. Utveckla teknik för byggandet av infrastruktur, fartygskonstruktion, isbrytning och IT-kommunikation Löpande utveckling för att för att skapa multimodala transportlösningar genom samarbete mellan olika transportsätt. Föreslå innovativa lösningar befriade från nuvarande begränsningar. Utveckla isbrytningstekniken och teknik för isfria farleder i syfte att uppnå året-runt-sjöfart. Resurser Förbättra utbildning och träning av personal sysselsatt med inlandssjöfart i regionen Skapa ett Östersjötäckande utbildningsoch träningsprogram. 7

INTRASEA s samarbetpartners i Sverige Sjöfartsverket Norrköping Lloyd s Register Fairplay Research Göteborg Länsstyrelsen i Västmanlands län Västerås Föreningen Vänerland Karlstad Södertälje Hamn AB Södertälje Gyproc Nordic East Bålsta Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholm Sveriges Redareförening Göteborg Köpings kommun Köping Länsstyrelsen i Värmlands län Karlstad Vänerhamn AB Karlstad Mälarhamnar AB Västerås Vänerregionens Näringslivsråd Karlstad Transport Committee of Swedish Forest Industry Federation at SCA Transforest AB Sundsvall Transatlantic European Services AB (Tidigare Paltrans Shipping AB) Västerås AB Göta kanalbolag Motala www.intrasea.org 8