Riksbankens direktion

Relevanta dokument
Riksbankens roll i svensk ekonomi

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Riksbanken och dagens penningpolitik

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Riksbanken och penningpolitiken

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Riksbankens och penningpolitiken

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Flexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Olika syn på penningpolitiken

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Penningpolitik med inflationsmål

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet

Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Penningpolitisk rapport. April 2015

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport juli 2015

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport December 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitiskt beslut April 2015

Världens äldsta centralbank firar 350 år

Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

ANFÖRANDE. Styrsystemet, styrräntan och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport februari 2017

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Sverige behöver sitt inflationsmål

Inledning om penningpolitiken

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport september 2017

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport september 2015

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år

Penningpolitisk rapport juli 2017

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Penningpolitisk rapport April 2016

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Penningpolitiken i Sverige

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Penningpolitisk rapport februari 2018

Penningpolitisk rapport februari 2016

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2013

Utvärdering av penningpolitiken 2009 i Sverige

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitisk rapport. Oktober 2015

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2009

n Ekonomiska kommentarer

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson Umeå universitet

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Dags att förbättra inflationsmålet?

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Riksbankens räntestyrning penningpolitik i praktiken

Transkript:

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna Lars E.O. Svensson 7 Riksbanken ger ut transportsedlar 8 Sveriges riksbank 999 Självständig genom ny lag Riksbankens direktion Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende = penningpolitik RB chef, Stefan Ingves :e vice, Kerstin af Jochnick Vice, Per Jansson Vice, Lars E.O. Svensson Vice, Karolina Ekholm = finansiell stabilitet Vice, Barbro Wickman-Parak

Agenda Riksbanken myndighet under Riksdagen Riksbanksfullmäktige utser direktionen Direktionen beslutar i Riksbanken Riksbankschefen ordförande (ej chef) för direktionen Individuellt ansvar Stor transparens: Penningpolitiska beslut, röster, reservationer, protokoll med namn Agenda Penningpolitik ensamt ansvar Mål Medel Finansiell stabilitet delat ansvar (Finansinspektionen, Riksgälden, Finansdepartementet) Mål Medel Mål för penningpolitiken Penningpolitik mål Upprätthålla fast penningvärde Inflationsmål, procent (per år) för KPI Stabilisera inflationen kring procent (ofullständig kontroll) Stabilisera realekonomin Maximal stabilisering av inflationen skulle leda till stor volatilitet i BNP, sysselsättning och arbetslöshet 7 8

Flexibel inflationsmålspolitik (inte strikt inflationsmålspolitik) Stabilisera inflationen runt inflationsmålet Stabilisera realekonomin (resursutnyttjandet) kring (långsiktigt) hållbar nivå Mått på resursutnyttjandet: Gap: arbetslöshet, sysselsättning, arbetade timmar, produktion Stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktigt hållbara nivåer Stabilisera arbetslösheten runt hållbar nivå Flexibel inflationsmålspolitik (inte strikt inflationsmålspolitik) Penningpolitiken verkar med fördröjning på realekonomi och inflation Prognosstyrning (forecast targeting) Välj räntebana så att resulterande prognoser för inflation och RU ser bra ut (bäst stabiliserar inflation och resursutnyttjande), utgör väl avvägd penningpolitik Väl avvägd penningpolitik: Lämplig kompromiss mellan stabilisering av inflation och resursutnyttjande Effektiv penningpolitik: Ej möjligt stabilisera inflationen mer utan att stabilisera RU mindre, och vice versa 9 Varför just procent? Utfall för inflationen, KPI Procent/år KPI Ger utrymme för pris- och lönejusteringar utan deflation Medel Februari Mindre risk för att reporäntan hamnar vid nollgränsen Vanligt inflationsmål för industriländer 8 99- Medel, Std avv, 8 97-99 Medel 8, Std avv, - - 7 7 78 8 8 9 9 98

KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Procent/år KPIF exklusive energi KPIF KPI Penningpolitik medel - - - 8 - Källa: SCB Penningpolitiska verktyg Hur påverkar verktygen inflationen? - den penningpolitiska transmissionsmekanismen Reporäntesänkning Styrränta Reporäntan Förväntningar om reporäntan Marknadsräntorna faller Inflationsförväntningar Kommunikation Reporäntebanan Penningpolitiska rapporter och uppföljningar Protokoll från penningpolitiska möten Högre förväntad lönsamhet hos företag Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Svagare växelkurs Ökad export minskad import Högre importpriser Tal och gästföreläsningar Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

Riksbanken bestämmer den kortaste räntan Riksbankens styrning av dagslåneräntan Dagslåneräntan, % Ensamrätt på att ge ut sedlar och mynt Styr infrastrukturen i banksystemet Bankerna måste vara anslutna till RIX -tvingar bankerna att vara i balans vid dagens slut Finjusteringar +/- räntepunkter Inlåningsfacilitet (golvet) Utlåningsränta (taket) Reporäntan Bankerna sätter in eller lånar av Riksbanken Placeringsbehov Lånebehov Det finansiella systemets låne- eller placeringsbehov i centralbanken Riksbanken genomför en penningpolitisk repa på XX miljarder och banksystemet hamnar på noll 7 8 Hur påverkar reporäntan andra räntor? Procent Avkastningskurvor Procent 7 Reporänta Interbankränta Bostadsränta, genomsnitt Tvåårsräntor Tioårsräntor 7 7 8 9 Källa: Riksbanken, Reuters EcoWin och SCB Anm. Streckad linje avser den december och den heldragna den januari.

Reporäntebana med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Penningpolitiska alternativ, december Utländska räntor enligt Riksbankens prognos; hållbar arbetslöshet, % 7 9% 7% % Utfall Prognos 7 - - - 8 - Huvudscenario Lägre ränta Högre ränta Källa: Riksbanken Källor: SCB, Riksbanken och egna beräkningar Reporäntebana, terminsräntor och prognos för TCW-vägd styrränta, december Procent Avkastningskurvor, december Procent Källor: Nationella källor, Reuters EcoWin, Riksbanken och egna beräkningar Källor: Nationella källor, Reuters EcoWin, Riksbanken och egna beräkningar

Penningpolitiska alternativ, december Utländska räntor enligt implicita terminsräntor; hållbar arbetslöshet, % Huvudscenario Lägre ränta (-p dec, -p feb) Inflationen i genomsnitt lägre än målet Ramses endogena respons Källor: SCB, Riksbanken och egna beräkningar Inflationen i genomsnitt lägre än målet Källor: SCB Inflationen i genomsnitt lägre än inflationsförväntningarna Källor: SCB Källor: SCB, TNS SIFO Prospera

Inflationen och inflationsförväntningarna (laggade) Finansiell stabilitet mål Källor: SCB, TNS SIFO Prospera Riksbankens roll när det gäller finansiell stabilitet Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Omfattar flera olika delar: Sedlar och mynt RIX-systemet Övergripande bild av systemet - Följer storbankerna - Undvika bankkriser Hantera kriser om de uppstår Samarbetar med andra myndigheter Finansinspektionen, Riksgälden Finansiell stabilitet medel

I normala tider kommunikation Stabilitetsrapport ggr/år Översikt Stresstester Rekommendationer Tal I kristider Kan ge obegränsad likviditet normal eller nödkredit Kan låna ut i utländsk valuta via valutareserven Lån mot säkerheter Straffränta Solida institut med likviditetsbehov Riksbanken tar minimal förlustrisk Direkt kommunikation med banker och myndigheter Samverkansråd med Finansinspektionen Riksbankens och andra centralbankers stöd under krisen Balansomslutning, procent av BNP Riksbanken ECB FED BOE Läs gärna mer på www.riksbank.se www.larseosvensson.net jan-7 jul-7 jan-8 jul-8 jan-9 jul-9 jan- jul- jan- jul- jan- Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB samt respektive centralbank

Vad är problemet med hög inflation? Extrabilder Tendens att bita sig fast och till och med öka Hög inflation varierar mer än låg inflation Urholkar pengarnas värde Ökar osäkerheten Ger en omfördelning av inkomst och förmögenhet Lättare att hålla inflation nere än att pressa ner den - släpp inte upp den! Inflationen bör vara så låg att allmänheten inte behöver bry sig om den när de fattar sina beslut 7 9 8