Naturligt- vis! Klart vi använder oss av IKT på vår förskola!



Relevanta dokument
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Dokumentera med ipad i förskolan

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Arbetsplan för Ängen,

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Arbetsplan. Killingens förskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Fenomen som undersöks

Arbetsplan Violen Ht 2013

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Verksamhetsplan

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Tyck till om förskolans kvalitet!

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Varför, vad och hur?

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell

Lyckans mål 2016/2017

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Kvalitet på Sallerups förskolor

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Transkript:

Naturligt- vis! Klart vi använder oss av IKT på vår förskola!

Vi måste få syn på vad som hände, men inte bara för att återberätta det utan för att lära oss något och för att göra oss nyfikna på något nytt." Varför pedagogisk dokumentation? H. Lenz Taguchi ( Stockholms universitets förlag, 1997 )

I det konstruktionistiska synssättet menar man att barn själva hittar mönster och teorier som ger mening i deras liv och som de sedan använder då de fortsätter sin lärande resa för att få struktur på de fakta de lär sig. De meningsfulla teorierna och mönstren kan vi hjälpa dem med att ta vara på genom att använda oss av ett pedagogiskt dokumenterande arbetssätt/förhållningssätt inom förskolan Hos oss arbetar vi pedagoger med att dokumentera lärsituationer, med bilder, ljud och ibland också med film, där barnen, och vi pedagoger också hörs när vi utforskar, samspelar och reflekterar tillsammans. Just den pedagogisk dokumentation är väl kanske den enklaste att börja berätta om eftersom den till stor del är avhängig av våra IKT-verktyg. Den pedagogiska dokumentation vi gör fångar också miljön och materialet vi använder så vi ska få chans att få en helhetssyn på vad som sker med oss och omkring oss. Vi har diskuterat oss fram till att om vi har en klar pedagogisk dokumentation kan vi sedan använda denna för att utvärdera både vårt eget och varandras arbete i enskild och gemensam reflektion, ha koll på processerna och kontinuerligt göra rätt saker, ha koll på att verksamheten är i fokus, allt detta som faktiskt innebär ett systematiskt kvalitetsarbete.

"Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som hänger ihop med ett särskilt arbetssätt och pedagogiskt tänkande. Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer." Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation ( Skolverket 2012 ) Det handlar om att observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier. Samtidigt handlar det också om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Förskola i utveckling - Bakgrund till ändringarna i förskolans läroplan, ( Utbildningsdepartementet 2011)

Vi tror att IKT-verktygen är utmärkta verktyg att ta hjälp av och använder oss av dessa även på enhetsnivå. ( smartboard vid större möten, intern kommunikation etc. ) På förskolan där jag arbetar har vi använt portfoliometodik sedan snart 15 år tillbaka. Vi såg tidigt en vinst i att dokumentera barns lärande i portfoliearbetet. Vi har haft mängder av varianter för varje avdelning. På just min avdelning har vi arbetat länge med digital portfolio och fick en gång tiden ( på tenåldern ) t.o.m hålla lite föredrag och utbildningar för andra förskolepedagoger i Mölndal om hur man kunde bygga upp en digital portfolio i olika program t.ex. Power Point och senare i Keynote.

Vi har alla i arbetslaget känt att vi ser fram emot att arbeta med en gemensam digital plattform, Unikum, tillsammans med så många andra här i Mölndal. Den här plattformen är på väg att tas i bruk på vår förskola, det kommer att bli spännande att lära sig använda den och det som är extra lockande tycker vi verkar vara att det blir lättare att direktsortera den digitala dokumentation man gjort och att man dessutom omedelbart i den knyta an till målen i läroplanen för att påvisa för föräldrarna vad barnen faktiskt lärt sig. Det känns som om det här kommer att bli en portfolio man extra lätt kan "knyta ihop" tänket från både barn och vuxna i.

Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Förskolan ska främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande. Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 (Skolverket 2010).

Här forskar vi tillsammans om blåvalen. På filmen vi ser hör barnen på valsång och ser hur valarna rör sig...

Barns möjlighet till dokumentation med hjälp av IKT, barns portfolio; Vi försöker att också låta barnen få dokumentera sin vardag och t.ex. låta dem använda bildbloggen (i vårt fall Instagram för tillfället) för att kunna skicka hem bilder på vad som intresserar dem till deras föräldrar för att där också kunna reflektera över saker som hänt på förskolan, tillsammans. Att barnen kan vara med att producera sin egen dokumentation med hjälp av filmkamera och vanlig kamera är så oerhört viktigt att få in i portfolietänket. Det känns som vi ännu mer i framtiden kan utveckla att portfolion blir så barnproducerad som bara är möjligt. Här har vi en rolig och stor utmaning framöver! Jag var på en Unikumföreläsning för ett tag sen och fick ta del av lite ny forskning från Susanne Kjällander, där hon påvisade att barns IKT-användning per automatik oftast är producerande. När jag berättade detta blev mina kollegor lika glada som jag för vi ville vi ju tro att det faktiskt är så! Nu vet vi!

Dokumentation i form av portfolio då Riktigt små barn och en del barn med särskilda behov har svårt att välja vad som ska ingå i portfolion. Där får vi pedagoger finnas till hands och hjälpa dem med att infoga bild, text och eventuella alster, att infoga ett urval om vi känner att det är viktigt för dem att ha en portfolio. Det blir ju inte den traditionella urvalsportfolion då, men den kan bli en grund och en vana att bygga vidare på Man startar upp en process med självvärdering och även om självvärderingen tar tid att lära är processen inledd från tidig ålder. En 4-5-åring kan skapa en fantastisk portfolio med väldigt lite hjälp; ta egna bilder, spela in sig själv, återberätta de mest fantastiska reflektioner om sitt lärande och om det hen gjort/skapat/varit med om. I mitt arbetslag har vi just bearbetat och ändrat en del av portfolions innehållsområden för att kunna bli mer delaktiga tillsammans med barn och föräldrar i processen. Det blir spännande att se hur den kommer att fungera framöver

När vi forskat färdigt bygger vi en egen val. Hon blir dokumenterad under hela processen och barnen är engagerade i allt... Även föräldrarna som får hem bilder kontinuerligt under resans gång blir engagerade och en av dem till och med står i dörren med tapetklister när limmet en gång så snopet tagit slut under byggandet.

Sen ska man inte förglömma att det måste ske kritiskt granskande vad gäller IKT och det tror jag inte heller bara gäller för oss pedagoger utan i lika hög grad våra barn som ofta direkt likställer en bild eller filmsnutt med sanningen. Här har vi också att göra som pedagoger! Berättade för mina kollegor och har skrivit en reflektion om detta för ett tag sen om ett reportage jag såg en gång för länge sen, tyvärr minns jag inte var, där ganska små barn, kanske 6-8 år, fick lära sig filma enkla specialeffekter. Barnen fick arbeta med detta projekt för att tillägna sig ett kritiskt granskande öga till filmer och foton. Genom att visa på hur bilder och filmer kan lura ögat blev barnen kritiska och medvetna konsumenter, det här är något jag skulle vilja arbeta vidare med även med våra yngre barn.

Barnens appar, program och sånt: Lärandet som mellanmänskligt samspel istället för en enskild kognitiv process... Det innebär för mig att noga tänka på hur jag arbetar med barnen i ett projekt så att de kan möta varandra och pedagogerna på bästa vis under arbetets gång för att uppmuntra till så mycket positiva samspel som bara går. Det här försöker vi också diskutera i arbetslaget; när är det läge att vara ensam med ett barn, två barn, flera Det sägs att den viktigaste framgångsfaktorn när barn använder appar för inlärning och utveckling är en medveten och närvarande pedagog, som kan problematisera och ställa frågor, men kanske då också vågar låta barnen prova själva utan hjälp då de gagnas av det. När barnen arbetar tillsammans på ipaden har man i många studier sett stora vinster i det sociala samspelet och i kommunikationen barnen emellan. Färger, former, saker, djur, kläder, sång, musik, rita, filmer om temat ( just nu djuren runt Sydpolen, härav blåvalen ) Former, mönster, mattebingo, matematiska begrepp och problemlösning, skapande ämnen som t.ex drama ( teater-appar ) inte minst träna på både samspel, ge hjälpande instruktioner och turtagande. Här behöver jag väl inte predika för kören hoppas jag utan tror att alla härinne är lika inställda som jag på att det finns otroligt mycket bra för barn att lära sig och utvecklas i, på t.ex. ipaden? Det fanns lite barnsjukdomar i början t.ex blev det var lätt att hämta in spel som barnen ville ha eftersom de spelade dem hemma osv. Att tydliga kopplingar finns mellan kvalitativa appar och det som läroplanen påbjuder, är viktigt, har vi talat om i vårt arbetslag. Ofta tycks flera mål uppfyllas av samma appar då de är kvalitativa. Barn som behöver utveckla sociala färdigheter har fått visa andra barn vad apparna går ut på och på så vis fått träna sig i sociala färdigheter extra mycket i roliga, positiva sammanhang..

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,» tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,» utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,» utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,» utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,» utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,» utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,»

Mackan, på bilden nedan, menar att det här bilden togs på hans absolut bästa experimentdag nånsin så den ska definitivt vara med i hans portfolio! Han fick frågan hur han skulle få lera att kunna flyta... Han gjorde nogsamt en hypotes som han dokumenterade, sedan provade han den och YES!!! Den funkade och han blev så jätteglad!

Instagram föräldrarnas darling Att få en daglig bildblogg var något många föräldrar önskade. Vi valde att testa Instagram ett år. Det har blivit succé bland både föräldrar och t.ex HAB och även från universitetsutbildningen jag gick förra året om IKT. Och vad är det då som är så väldigt bra med Instagram? Åtkomligheten: Det är buslätt för oss pedagoger att använda Instagramet eftersom vi både har det på våra paddor och i våra smartphones. Det finns alltid med oss och tar bara några sekunder att aktivera. Glömmer: Ibland händer det små saker som är viktiga för det enskilda barnet och som man kanske inte hinner filma och sätta sig att prata om, och så glömmer man bort berätta om det vid hämtning och då är chansen till reflektion kanske också förbi. Att då kunna återge det för föräldern direkt vid själva händelsen på Instagramet är perfekt.

Återberätta: Återberättandet är ju så viktigt att träna på för barnen. De utvecklas språkligt och de utvecklas att reflektera med hjälp av nyfikna frågor från pedagoger och föräldrar. Vi har tillsammans med föräldrar på föräldramöten diskuterat hur bra Instagramet funkar att just använda till detta och vi är alla eniga. Många föräldrar upplever att det är skönt att ha ågon bild från dagen att sitta ned att prata om tillsammans med barnen då man vill veta hur det varit på förskolan under dagen. Ibland kan man ju faktiskt få svaret Ingenting! från lite äldre barn när man frågar vad som hände på förskolan idag Ett av våra barn med särskilda behov är vi extra noga med att dokumentera dagligdags på Instat eftersom hans mamma vill ha fotona när hon talar med Tecken Som Stöd och bildkartor med honom, som hon säger själv, bilden förstärker vad vi talar om och hjälper hennes barn att komma ihåg och henne själv att prata om händelsen. I hans eget Insta finns dessutom hans stödfamilj involverade. HAB tillstyrker och min lärare på IKT-utbildningen i Umeå tyckte jättemycket om iden med Instat. Barninflytande och likabehandling: Det här är så lätt att barnen också kan använda det! Barnen kan få skicka hem bilder på saker som händer under dagen till sina föräldrar. Är det något de gärna vill dela till hemmet så kan de enkelt göra detta. Vi gör annat också med IKT som involverar föräldrar: Vi har digitala nyhetsbrev, lämnar den mesta infon denna väg, använder IKT vid utvecklingssamtal, föräldramöten m.m.

Självklart! Vi har haft mycket positiva effekter med vårt Instagram. Nu hoppas vi på en ännu bättre dokumentationsupplevelse med vår nya lärplattform Unikum!