Datum: 2010-09-27. Medborgarkrav belysning ses utifrån människans behov, inte bara teknik



Relevanta dokument
Ökade krav på öppenhet pga inflyttning och invandring

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

Belysningsplan för offentlig belysning

Plan för rätt fart i Piteå

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Verksamhetsplan

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

ETT SAMARBETE MELLAN: Västsvenska paketet

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Mål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Regional, översiktlig och strategisk planering

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Kommunernas infrastrukturinvesteringar

trafikplan vid arrangemang

ITS Arlanda Catherine Kotake

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen.

Trafikverkets arbete med fotgängare

Klimat och transporter

Borås Stads Trafikstrategi Förädla det vi har

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Cykelbokslut.

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS Hösten 2014

Budgetdirektiv. Kungälvs kommun 2016 med utblick mot

Världens modernaste stadstrafik

Kommunhuset Översten Tisdagen den 11 juni 2019 kl 18:00 21:15

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

Riktlinjer för Gatubelysning i Höganäs kommun

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Skånetrafiken. Under remisstiden har 8 yttranden inkommit vilka sammanfattas nedan och numreras 1-8.

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd -Räddningstjänsten

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland

11 Stöd till småskalig infrastruktur

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

SAMTLIGA ÅTGÄRDSFÖRSLAG WS 2

DP377. DETALJPLAN för Guttorp 1:163 mm (Ledsjövägen) Götene kommun, juni 2014

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

På hållbar väg i Norrköpings kommun

Finnshyttan Filipstads kommun. Trafikutredning till detaljplan

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Vad har hänt sedan senast?

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Antagen KF 96, GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Stöd till småskalig infrastruktur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

ETT STARKARE SAMHÄLLE ETT TRYGGARE GNOSJÖ BUDGETRAMAR 2019 MED PLAN FÖR

Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering

Länsstyrelsens länsuppdrag

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Företagspolitik i en nordisk kontext

Jämlik hållbar stad Budget för Göteborgs stad Budget för Göteborg 2016

SL

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län

Sveriges bästa cykelstad

Förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Periodens händelser. Städenheten mottar utmärkelse Great place to work i Stockholm för Sveriges bästa arbetsplatser.

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet och som delmål högre placering årligen.

MEDFINANSIERING AV CYKELINFRASTRUKTUR - EN GENOMGÅNG AV OLIKA BIDRAG

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Upphävande av del av detaljplaner inom område för Saltsjögatans nya dragning i Söder tälje stadskärna P 1600 A

Transkript:

Inför VEP 2012-2014 För att så långt som möjligt överblicka och försöka förutspå vad som kommer att ske i omvärlden och hur detta kommer att påverka våra verksamheter genomförs arbetet med omvärldsanalys förvaltningsövergripande. Nuvarande omvärldsanalys gäller för perioden 2011 2013, men revideras årligen inför det kommande årets budget. I den lyftes några viktiga områden fram att beaktas vid planeringsarbetet inför framtiden. Analysen ska utgå från de trender vi ser i omvärlden (globalt/nationellt), i närvärlden (regionen) samt i invärlden (Piteå/verksamheten). Demografiutveckling Trygghet 1. Trafiksäkerhet Moderna lösningar till ombyggnad av gator och vägar samt GC-vägar, i syfte att anpassa för gång- och cykeltrafik Ombyggnad med fokus på gång- och cykeltrafikanter Det offentliga gaturummet ska upplevas lugnt och tryggt Helhet och samband är viktiga avseende trafiksäkerhet. Trafiksäkerhetsåtgärder ger ökad tillgänglighet och skapar goda förutsättningar för en attraktiv stad Drift och underhåll ökar Minskat antal olyckor med svåra personskador som följd Motstridiga medborgarkrav ökning av farthinder kontra minskning 2. Offentlig belysning Tillgänglighet 1. Trafik Medborgarkrav belysning ses utifrån människans behov, inte bara teknik Offentlig belysning byts ut till trygghetsbelysning (skapar ljusrum för att lysa upp även omgivningen) Trafikleder belyses inte då inga oskyddade trafikanter vistas där Motstridigare önskemål/krav till exempel vegetation kontra öppna ytor, ljusare, bredare GC-portar Planering, utformning och ekonomi påverkas till följd av trygghetskrav Fortsatt stort upplevt behov av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Hårdare nationella krav för beviljande, tuffare bedömningar som leder till missnöje, hård belastning på personal 1

2. Parkering Krav på fler och mer tillgängliga p-platser vad är rätt nivå? Fler p-platser ger mer trafik som försvårar arbetet mot en uthållig kommun och förändrade färdsätt Färre eller oförändrat antal p-platser medborgarmissnöje initialt Uppdatera lokal föreskrift avseende krav på parkeringskvot vid nybyggnad av fastighet Framtida avgiftsbeläggning av p-platser Lönsamt i egen regi eller på entreprenad? Ökad arbetsbelastning och investeringsbehov, ökad driftskostnad, ökade intäkter Ökade krav på boende- och arbetsplats- samt pendlarparkeringar Införande av p-avgift ger framtida möjlighet att finansiera utökad kollektivtrafik 3. Lokaltrafik Medborgarinflytande Livsmiljö 1. Vuxna Ökat antal resor Gator och vägar gestaltas så att busstrafiken får bra körvägar och hållplatslägen som är trygga Ger krav på fler hållplatser, utökad turtäthet, förändrad stadsplanering Ekonomisk påverkan med ökande krav på anslutande infrastruktur exempelvis nya gång- och cykelvägar, pendlarparkeringar Medborgarinflytande Ökade och förändrade krav på information och inflytande Formerna för medborgarinflytande måste tydliggöras för att kunna beaktas i verksamheten Behov av modernare sätt att kontakta förvaltningen (e-tjänster, 24- timmarsmyndighet) Fler äldre och färre yngre Olika krav på trygghet, utformning, tillgänglighet och information 2. Barn och unga Politisk inriktning strategiskt område Nya arbetssätt för förvaltningen, barn och ungas medverkan i planering av projekt, utökad samordning med andra förvaltningar 1. Arbetsmarknad Generationsväxling 2

3 Datum: 2010-09-27 Omfattande pensionsavgångar, personal med lång erfarenhet svår att ersätta, kräver resurser och bra planering Mentorskap, parallell inskolning nödvändig Öka marknadsföringen av varumärket Piteå och Piteå kommun som attraktiv arbetsgivare Större rörlighet på arbetsmarknaden - förändrat förhållningssätt till anställning Ökade rekryteringskostnader till följd av ökad personalomsättning, erfarenhet försvinner men annan kompetens kan komma till Kompetens måste byggas in i organisationen inte individberoende Tekniska yrken har lägre attraktionskraft - färre söker till utbildningar med teknisk inriktning Rekryteringssvårigheter, måste söka andra rekryteringsbaser, öka samarbete med utbildningssamordnare Fler äldre, färre yngre medborgare Ökad konkurrens om arbetskraften Tillvaratagande av potentiell arbetskraft via omställning Öka samarbete med andra aktörer Mångfald ger utveckling av samhället Utbildningar med lärlingsplatser/praktik nya gymnasieskolan Bra rekryteringsbas för Teknik- och gatukontoret Färre och större aktörer inom vissa branscher Risk för ökade priser 2. Livssituation Ändrat boende allt fler åretruntboende i fritidshusområden, Ökning av antalet enskilda vägar medför ökade krav på kommunala bidrag och övertagande Bidragen minskar och skapar missnöje mellan stad/landsbygd Förtätning av centrala delar ger ökade medborgarkrav på livsmiljö såsom miljöer för barn och unga Välfärdsstatens förändrade uppdrag Livsmiljö 1. Livssituation Regionsammanslagning? Regionalt, kommunalt ansvar ökar och kräver ekonomiska resurser för bland annat kollektivtrafikutveckling och utökat vägnät 2. Samhällsansvar Skattekraft färre måste försörja fler Pengar till verksamhet minskar Politiskt mod och tydliga prioriteringar krävs

Demokrati politik Datum: 2010-09-27 Förändrade arbetssätt krävs frivilliga insatser Konsekvens av ny konkurrenslagstiftning Ny lagstiftning med få prejudikat - uppdragsverksamhet mot PIREVA påverkas? Tydligare roller och ansvar Uppdragsverksamhet VA beställar-/ utförarfunktion 1. Norrbotniabanan Bottniska korridoren viktig för Norrbotten, Sverige och EU. Mycket stor påverkan på Teknik- och gatukontorets verksamheter, personalresurser/kompetenser, infrastrukturförändringar, trafikplanering, ekonomi 2. Ökade medborgarkrav och inflytande Ökad medvetenhet om möjlighet att påverka missnöje med gators underhåll. Politiska prioriteringar avgör nivå på resurser till gatuunderhåll Ökade krav på personal och tillgänglighet som är svåra att leva upp till med nuvarande personalstyrka Medborgare mer medvetna om möjligheten att påverka 3. Prisutveckling har stor påverkan på verksamheten Priser ökar mer än KPI för de flesta avtalsområden inom Teknik- och gatukontorets verksamhetsområden, då vi köper merparten av vår verksamhet (oljebaserade material och bränslen) Staten flyttar ansvar till kommunerna inom områdena kollektivtrafik och gator och vägar 4. Viktigt med sambeslut Piteå kommun kommunala bolag, för god kommunalekonomi Miljö- och klimatförändringar Alternativa färdsätt Teknik- och gatukontoret har ett stort behov av nära samarbete med PIREVA och PiteEnergi 1. Lokal- och länstrafik, buss Ökat antal passagerare Krav på tillgänglighet, högre standard, fler hållplatser, ökad turtäthet, samordning av biljett- och andra transportsystem ( hela resan perspektivet ) 4

2. Cykel Krav på utbyggnad av gång- och cykelvägnätet Ekonomiska konsekvenser vid genomförande, högre kvalitetskrav Kräver samordning med övriga väghållare Befintligt gång- och cykelvägnät är i behov av underhållsåtgärder 3. Norrbotniabanan Alternativa energikällor Regionförstoring, ökat pendlande Mindre miljöpåverkan och ökad tillgång till arbetskraft, handel, studier och evenemang, krav på utbyggnad av kommunal infrastruktur Kan innebära stor omställning på arbetssätt och resemönster i tjänsten Möjlighet för kommunen att erbjuda attraktivt boende som kan ge ökad inflyttning och ökad skattekraft samt en större arbetsmarknad 1. Vindkraft Miljömedvetenhet Behov av infrastruktur, bland annat ombyggnad av handelshamn, industriområde, vägar samt behov av arbetskraft Miljö ökat buller och ökade utsläpp i området till följd av omfattande tunga transporter Under investeringstiden kommer det att bli hård belastning på framförallt Trafikverkets vägar med ökat investeringsbehov som följd Trafikverket har ett ökat behov av medfinansiering i investeringsprojekt vilket kan medföra ökade ekonomiska krav på kommunen 2. Krav på minskad energiförbrukning Teknik- och gatukontoret köper belyst väg äger ingenting. EU-direktivet Lot 9 förbjuder tillverkning av kvicksilverljuskällor För kommunens del medför det att ca 9 000 av totalt 12 000 ljuskällor måste bytas ut de närmaste åren Investeringar som krävs har relativt kort återbetalningstid tack vare energieffektivisering En stor möjlighet för kommunen att få god ljuskvalitet ur trygghets- och säkerhetsaspekt samt en attraktiv stad Ett möjligt sätt att minska energikostnader är att konkurrensutsätta energiupphandling Fjärrvärmeutbyggnad En utbyggnad av gatuförlagda fjärrvärmeanläggningar medför ökade gatudriftskostnader pga att gatan inte återställs i ursprungligt skick Utbyggnad ger minskad miljöpåverkan 1. Nya krav på miljövänligare fordon Ökade krav på miljövänligare fordon Ekonomiska konsekvenser, förändrade arbetssätt, mindre miljöpåverkan 5

Infrastruktur 2. Alternativa bränslen Biobränslen, svartlut, grön el Vid varje fordonsutbyte köps det mest miljövänliga alternativet utifrån funktionskraven 3. Nya lagkrav på energi och miljö Framtida skärpning av lagstiftning Ekonomiska konsekvenser, av-/utveckling av oljebaserade produkter, produktutveckling av VA-rör, bränsle, asfalt 1. Vinterväghållning Fortsatt trend med milda och omväxlande vintrar Mer nederbörd, dyrare snöröjning, halkbekämpning kräver mer ekonomiska resurser och förändrade arbetssätt, förebyggande av halkolyckor ökar i omfattning 2. Barmarksunderhåll Eftersatt barmarksunderhåll av gator och vägar. Klimatförändringar förorsakar dyrare barmarksunderhåll. Skador förvärras pga klimatförändringar och neddragningar i gatuunderhåll och har konsekvenser för både ekonomi, trafiksäkerhet och framkomlighet 3. Industrispår Nuläge: Industrispår i dåligt skick. Industrietablering av betongfabrik i Piteå hamn och Norrbotniabanan medför krav på upprustning av industrispår Stora kostnader vid upprustning Framtida investeringsbehov? 4. Näringslivets krav på god standard Ökad handelsetablering Ökade krav på parkering, trafikplanering och kollektivtrafik Ökade krav på miljövänliga transporter och transportsystem Kommunens planeringsprocess är betydligt längre än näringslivets, vilket ger en stelhet att vara lyhörd mot näringslivets behov och krav 6