Kostens betydelse för viktminskning och hjärt- och kärlsjukdomar

Örebro Universitet Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan Kostens betydelse för viktminskning och hjärt- och kärlsjukdomar Datum: 2013-02-21 Godkänd den: Kurs: Självständigt arbete, MÅ1437 Betyg: Författare: Micael Friberg Delkursansvarig: Pontus Jennerholm Examinator: Stefan Wennström

Örebro Universitet Självständigt arbete Restaurang- och hotellhögskolan Datum: 2013-02-21 Kurs: Självständigt arbete, MÅ1437 Titel: Kostens betydelse för viktminskning och hjärt- och kärlsjukdomar Författare: Micael Friberg Handledare: Ute Walter Examinator: Stefan Wennström Sammanfattning Fetman ökar i västvärlden trots att människan är allt mer hälsomedveten. Det finns en ökad uppfattning om kostens betydelse för risker att drabbas av viktökning och ohälsa. Det finns olika bantningstrender men det är oklart hur effektiva de är. Vissa dieter kan sannolikt påverka insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med studien är att undersöka hur olika dieter (LCHF, LCHP, Medelhavsdiet) påverkar viktförändring och risken för hjärt- och kärlsjukdomar. En litteraturstudie genomfördes där fyra vetenskapliga artiklar inom området olika dieters inverkan på viktnedgång och hjärt- och kärlsjukdomar granskades och resultaten sammanfattades. Diet med lågt kolhydratintag var bättre bantningsmetod än diet med lågt fettinnehåll. Det fanns ett samband mellan diet med lågt kolhydrat- högt fettinnehåll och ökade blodfetter. Diet med lågt kolhydrat -högt protein-innehåll ökade risken för hjärtoch kärlsjukdomar hos kvinnor. En diet baserad på lågt intag av kolhydrater är sannolikt bättre än lågfettsdiet för viktnedgång, men lågkolhydratdiet kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt hos kvinnor. Sambandet diet och sjukdomar är komplicerat då det finns olika uppfattningar och ytterligare forskning behövs. Nyckelord: Diet, LCHF, LCHP, Medelhavskost. 2

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Bakgrund 4 2.1 Rekommendationer 4 2.2 LCHF diet 5 2.3LCHP/Dukan Dieten 5 2.4 Medelhavsdiet 6 2.5 Hälsotillstånd vid olika dieter 7 3 Syfte 8 4 Metod och material 8 4.1 Inklusionskriterier 8 4.2 Exklusionskriterier 8 4.3 Urval 8 4.4 Metodval 8 4.5 Genomförande 9 4.6 Analys av bearbetning 9 5 Resultat 9 5.1 Olika dieter och dess koppling till viktnedgång samt hälsa 9 5.2 olika dieter koppling till hälsa 10 6 Diskussion 11 6.1 Metod- och materialdiskussion 11 6.2 Resultatdiskussion 12 7 Slutsats 13 8 Referenser 14 9 Bilaga 1 Sökmatris 17 10 Bilaga 2 Artikelmatris 20 11 Bilaga 3 Figurer från artikel 3 22 3

1. Inledning Enligt Bergström (2011) ökar fetma bland befolkningen, framförallt i västvärlden. Risken att drabbas av övervikt är 10-15 gånger högre för barn som har överviktiga föräldrar, än barn med normal viktiga föräldrar. I en studie av Neovius (2012) ökade fetman de senaste åren bland människor i Stockholm, från en förekomst av 9,6 % år 2006 till 11,5 % år 2010. Samtidigt har vi blivit allt mer uppmärksamma om kostens betydelse för fysiskt och psykiskt välmående. Det kan sammankopplas med personens val av olika dieter, exempelvis koster med högt eller lågt innehåll av fett och kolhydrat. Uppsatsen belyser dieters betydelse för viktnedgång samt risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. 2. Bakgrund Det finns olika bantningstrender och det är oklart hur effektiva de är. Vissa dieter kan sannolikt påverka insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar. För att ge läsaren en större inblick i detta omdebatterade ämne beskrivs nedan kostens betydelse för viktminskning och hjärt- och kärlsjukdomar. 2.1 Rekommendationer Svenska näringsrekommendationen Den svenska näringsrekommendationen, SNR, (2012) har till uppgift att ge näringsmässiga riktlinjer för en kost, detta för att befolkningen ska kunna behålla en god hälsa. SNR:s utgångspunkt kommer från de nuvarande kostförhållanden och näringssituationen i Norden och lägger basen för planering av maten för att: 1. Tillfredsställa de primära näringsbehoven, det vill säga tillgodose individens fysiologiska behov för tillväxt och funktion, 2. Ge förutsättningar för en generellt god hälsa och minska risken för kostrelaterade sjukdomar. Enligt Livsmedelsverket (2012) bör andelen fett ligga kring 25-35 % av den totala dagliga energiintaget. Livsmedelsverket (2012) uppmanar även personer att dra ned på livsmedel som är rikt på transfettsyror eller mättade fettsyror. Det leder i sin tur till minskning av kolesterolet i kroppen och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar minskas. 4

Livsmedelsverket (2012) rekommenderar människor att äta mycket av de naturliga kolhydraterna och kostfiberrika livsmedel som finns i frukt, grönsaker och spannmålsprodukter. De innehåller även mycket vitaminer och mineraler som är viktiga för kroppen. Dessa kolhydrater bör bidra med 50-60 %, och proteinintaget med 10-20 %, av det totala energiintaget (E%) (Livsmedelsverket, 2012). Genom att äta en varierande kost, med en lämplig balans mellan kolhydrater, proteiner och fett i kombination med högt fiberintag, bidrar det till att minska risken för övervikt och därmed att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar (Livsmedelsverket, 2012). 2.2 LCHF LCHF (Low Carbohydrate High Fat) metoden, är en relativt ny upptäckt där forskare uppmanar människor att dra ned på konsumtionen av kolhydrater och öka konsumtionen av fett (Ramqvist, 2012). Denna metod kan vara till fördel för de som snabbt vill gå ned i vikt, genom att kroppen ställer in sig på hög fettförbränning och fettintaget mättar bättre långsiktigt än kolhydrater (Gunnarsson, 2013). LCHF metoden bygger vidare på tankar i de uppmärksammade kostmetoderna Atkinsondieten och Stenålderskost. Forskare anser att man kan kontrollera blodsockernivån bättre med hjälp av denna metod. En del anser att dieten kan vara positiv för de som har diabetes (Eenfeldt, 2013). En variant av LCHF dieten är lågkolhydratkost, med lägre andel kolhydrater men där fettmängden är mer normal (viktminskningsmetoder, 2012). 2.3 LCHP/Dukandieten Det som kännetecknar denna typ av diet, LCHF (Low carbohydrate high protein), är att personer äter en liten mängd kolhydrater och mycket protein (Rindbäck Vangbo, 2013). Sabin-Wilson (2013) och Sundesten (2011) tar upp fyra olika typer av faser som ingår i denna diet. Faserna benämns olika men har samma innebörd. Attackfasen: Sabin-Wilson (2013) skriver att denna fas går ut på att personen äter en riklig mängd proteiner och lite fett. De råvaror som rekommenderas är fisk och magert kött, så som nötkött, men även ägg som innehåller en riklig mängd proteiner. Enligt Sundesten (2011) får personen enbart äta proteiner, samma typer som Sabin-Wilson (2013) rekommenderar. 5

Viktminskningsfasen: Denna fas kallas även cruisefasen av Sundesten (2011). Enligt Sabin-Wilson (2013) äter personerna rikligt med havregrynsgröt, samt allt mer grönsaker som innehåller en liten mängd kolhydrater. Exempel på det kan vara spenat, gurka, sallad och svamp. Sabin-Wilson (2013) uppmanar personerna att inte äta grönsaker med mycket kolhydrater, så som morötter, majs eller ärtor. Sundesten (2011) anser att personer bör äta samma typ av proteiner som i attackfasen det vill säga kött, fisk och lätta mejeriprodukter. Sundesten (2011) förespråkar även att personer bör äta grönsaker så som gurka, spenat, sallad och svamp. Sammanslagningsfasen I denna fas enligt Sundesten (2011) äter man i regel proteiner, grönsaker och kolhydrater. Personen rekommenderas att följa samma linje som i attackfasen genom att fortsätta att minst en dag i veckan endast äta proteiner. Sundesten (2011) föreslår även att personen som befinner sig i denna fas bör äta samma grönsaker som de gjorde under cruisefasen. Exempel på det är sallad, bönor, aubergine och spenat. När det kommer till kolhydrater anser Sundesten (2011) att personen bör äta pasta, potatis, frukt och fullkornsbröd. Stabiliseringsfasen: Enligt Sundesten (2011) brukar i regel denna fas gälla livet ut och där personerna får äta vad de själva tycker. Under minst en dag i veckan bör personen äta enbart proteiner som i de föregående faserna. Maten som rekommenderas enligt Sundesten (2011) är samma typ av mat som i sammanslagningsfasen. 2.4 Medelhavskost Enligt Karpilovski (2006) kom Medelhavskosten från Kreta, Grekland. Personer som regelbundet äter kosten har en tendens att både må bättre och leva längre. En stor fördel som kosten har är att den kan förebygga eventuella kroniska sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar. Kosten innehåller mycket av de vegetabiliska oljorna så som olivolja. Medelhavskosten innehåller även mycket av de nyttiga långsamma kolhydraterna och hög halt av fibrer. 6

Enligt Skipper (2009) är det bra att använda sig av olivoljor till matlagningen, då den största fördelen är att det innehåller en riklig mängd antioxidanter som anses nyttigt för kroppen. Skipper (2009) anser även att vi bör få i oss mer fibrer i kosten. I artikeln Medelhavskost bäst för hälsan av Ennart (2012) framkommer det att personer mår bäst av att äta mycket grönsaker, fullkorn och baljväxter. Dieten gör att mättnadskänslan ökar, vilket i sin tur gör det lättare att hålla koll på vikten (Ennart, 2012). Baljväxter som bönor och kikärter är dessutom en bra proteinkälla, då de innehåller mycket vitaminer och järn och är fattigt på fett och kalorier (Hälsosidorna, 2013). Det som oftast ingår i Medelhavs-dieten är exempelvis ris, pasta, potatis, rotfrukter, baljväxter, grönsaker, frukter och olivoljor. Utpräglat för denna typ av kost är bönor och grönsaker, vilket vi i Norden inte är vana vid (Notarnicola, 2012). Orsaken till varför grönsaker och frukter bör ätas regelbundet är att de innehåller en hög andel vatten, lågt energiinnehåll samt riklig mängd vitaminer, mineraler och kostfibrer (Roos, 2011). Kostfibrerna gör att blodsockret stiger långsamt som i sin tur leder till att kolesterolnivån i blodet sänks, vilket kan förklara varför färre personer vid Medelhavet får hjärt- och kärlsjukdomar än i Norden (Roos, 2011). 2.5 Hälsotillstånd vid olika dieter I artikeln Nyttig mat för hjärtat av dietguiden (2013) framkommer det att det finns en stor mängd mat som är nyttigt för kroppen och som samtidigt minskar risken att drabbas av hjärtoch kärlsjukdomar. Dietguiden (2013) lyfter även fram att personer bör äta mycket grönsaker som innehåller antioxidanter vilket minskar det farliga kolesterolet i kroppen. Dietguiden (2013) anser även att frukt är bra, då den liksom grönsaker innehåller en riklig mängd antioxidanter. Frukt är även bra då det finns mycket vitaminer som kroppen behöver. Enligt Rapp (2008) spelar våra livsstilar och vilket samhälle vi lever i roll för vår hälsa. Rapp (2008) genomförde en undersökning där hon studerade de hälsotillstånd som kunde påverkas av ett för högt fettintag. Hon fann att hjärt- och kärlsjukdomar hade det största sambandet med kosten. Rapp (2008) anser att dessa risker kan undvikas med bra kost och motion. Sjukdomarna bildas av ett för högt intag av mat med höga fetter och sockerhalter och för lite vitaminer som finns i frukt och grönsaker. 7

Enligt Andersson Johansson (2011) beror detta på att i länderna runt Medelhavet äter befolkningen mer grönsaker och enkel- och fleromättade fetter som finns naturligt i kosten. Andersson Johansson (2011) påpekar även att det är vanligt bland människor i Norden att äta kött och mjölkprodukter, på grund av att det inte finns tillgång till vegetabiliska fetter, exempelvis i nötter, olivolja eller avokado. 3. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur olika dieter (LCHF, LCHP, Medelhavskost) påverkar viktförändring och risken för hjärt- och kärlsjukdomar. 4. Metod & material 4.1 Inklusionskriterier: Artiklarna ska vara vetenskapligt granskade originalartiklar Publicerade tidigast 2006 Vara tillgängliga i full text Vara skrivna på engelska Studier från Sverige 4.2 Exklusionskriterier Artiklar med för avancerade och eller medicinska termer Djurstudier Artiklar publicerade innan 2005 Artiklar som inte är tillgängliga i full text Artiklar som inte blivit vetenskapligt granskade 4.3 Urval Den litteraturstudie som genomfördes var baserad på fyra vetenskapliga artiklar, som därefter användes som material för att besvara studiens syfte. 4.4 Metodval Formalia till arbetet har utformats i enlighet med dokumentet Skrivregler och råd vid Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte Akademi, 2011 (skrivregler och råd, 2011). Metoderna som användes under informationssökningen var sökningar i databaser och 8

vetenskapliga böcker. Sökmotorerna som användes var Ovidsp, Swepub, Pubmed och Elin@örebro. De sökord som användes avges i bilaga 1. 4.5 Genomförande Data har samlats in genom sökningar i databaser. När sökningar gjordes resulterade det i tusentals artiklar runt ämnet som valdes. Sökningen avgränsades och specificerade genom att kombinera sökord vilket gav ett lägre antal träffar. De mest relevanta sökorden till ämnet var: diet, LCHF, LCHP, cardiovascular, weight reduction, Sweden. Fyra artiklar som belyste ämnet och som kunde besvara studiens syfte valdes ut (se bilaga 1). 4.6 Analys av bearbetning Flertalet vetenskapliga artiklar lästes igenom i syfte att få en helhetsbild om vad de handlade om och hur de var relaterade till måltidskunskap. Genom att kombinera sökorden dieter, LCHF, Medelhavsdiet och hjärt- och kärlsjukdomar i databaserna, hittades fyra vetenskapliga artiklar som relaterade till syftet. Då kostrekommendationer ändras med tiden, var det viktigt att få med färska artiklar. Kosten varierar också i olika delar av världen, och därför var det angeläget att helst finna artiklar från Sverige. Under processens gång genomfördes det en kontinuerlig kontroll av innehållet och artiklarnas förhållningssätt till måltidskunskap och syftet. De medicinska artiklarna om hjärt- och kärlsjukdomar är inte helt lätta att förstå för en outbildad. Den korta sammanfattningen, så kallade Abstract, var viktig att förstå, och att den verkade stämma med innehållet i artikeln. 5. Resultat Nedan redovisas först en studie om olika dieters påverkan på viktnedgång och hälsa av Shai (2008) och därefter tre studier om olika dieters påverkan på hälsa skrivna av Nilsson (2012), Johansson (2012) och Lagiou (2012). 5.1 Olika dieter och dess koppling till viktnedgång samt hälsa Studien Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet av Shai (2008) genomfördes under en tvåårsperiod i Israel med syfte att få en större förståelse om tre olika dieters koppling till viktnedgång. 322 personer valdes slumpvis att äta enligt tre olika 9

dieter: lågfetts-, Medelhavs-, samt lågkolhydrats diet. Resultaten efter två år visade att procentandelen fett i maten för de olika dieterna var 30 %, 33 % respektive 39 %. Enligt Shai (2008) var den genomsnittliga viktnedgången 2.9, 4.4 och 4.7 kg i respektive grupp, det vill säga personerna som åt lägst andel kolhydrater i kosten gick ner mest i vikt. Lågkolhydratsdieten hade även god effekt på blodfetterna, och Medelhavskosten på blodsockernivåerna. 5.2 Olika dieters koppling till hälsa En studie Low-carbohydrate, high-protein score and mortality in a northern Swedish population-based cohort genomfördes av Nilsson (2012) i Västerbotten Sverige under 1990-2008 i syfte att undersöka och förstå eventuell dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar vid intag av LCHP, den så kallade Dukan dieten. I studien av Nilsson (2012) deltog 77 319 personer som fick fylla i ett formulär som tog upp frågor om hur de såg på sitt matintag och levnadssätt. Två av frågorna handlade om personernas motion och fritidssysslor. Personernas kost avseende procentandel kolhydrat, protein och fettintag skulle ändras så att andelen kolhydrater skulle minska och proteinet öka. Enligt Nilsson (2012) visade resultatet att medelvärdet av intaget av kolhydrat, protein och fett varierade från 61.0 % till 38.6 %, från 11.3 % till 19.2 % och från 26.6 % till 41.5 % av det totala energiintaget. Högt kolhydratintag relaterade till låg dödlighet hos kvinnor. I studien av Nilsson (2012) kunde forskarna i slutanalysen dock inte finna några säkra samband mellan LCHP kost och dödlighet i hjärtoch kärlsjukdomar. I studien Associations among 25-year trends in diet, cholesterol and BMI from 140,000 observations in men and women in Northern Sweden av Johansson (2012) rekommenderade forskarna år 1986 befolkningen i Västerbotten att ändra sina kostvanor så som att äta livsmedel med lägre fetthalt, exempelvis fisk och avhålla sig från mat med hög andel av fett. Resultaten visade att mellan åren 1986 till 2010 påträffades två betydande trendbrott angående energiintag (E%) både för män och för kvinnor. Det ena var först en minskning bland män med 2.9 E % och för kvinnor med 4.4 E % mellan åren 1986-1992. Dessa låg sen stabilt mellan 2002 och 2004, och därefter blev det en ökning på 0.7 E % för män och 2.2 E % för kvinnor. Johansson (2012) spekulerar i orsaken till ökningen efter 2004. Den var sannolikt på grund av att befolkningen gick över till en LCHF-liknande diet, då en del andra forskare via media uppmanade personer att dra ned på kolhydratsintaget och öka intaget av fett. Tidssambandet sammanföll mellan LCHF dietens ökade popularitet i Sverige och de ökade 10

kolesterolvärdena. Ett resultat (se bilaga 3) från studien av Johansson (2012) visar att procentandelen kolhydrater sjönk och fettandelen ökade i kosten från 2004, mer skillnad syntes bland kvinnorna. Samtidigt från år 2004, ökade medel-kolesterolvärdena i blodet på försökspersonerna och detta kan vara en bidragande faktor till hjärt- och kärlsjukdomar. Studien Low carbohydrate-high protein diet and incidence of cardiovascular diseases in Swedish women: prospective cohort study utfördes av (Lagiou, 2012). Syftet var att undersöka insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar bland svenska kvinnor genom att erbjuda en lågkolhydrats och högproteinrik diet. Ett frågeformulär delades ut till de 43 396 svenska kvinnorna i åldrarna 30-49 år, och de följdes upp efter 15.7 år. Resultaten av studien av Lagiou (2012) visade att en 20 grams minskning i dagligt kolhydratintag och 5 g ökning i proteinintag motsvarade en 5 % ökad risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. 6 Diskussioner 6.1 Metod och materialdiskussion Eftersom ämnet handlade om dieters påverkan på hälsan användes framförallt medicinska databaser. De sökord som användes var de som fanns i syftet, det vill säga dieter, viktnedgång och hjärt- och kärlsjukdomar. Sökningarna ledde till ett stort antal träffar, vilket kan ses som både positivt och negativt. Det finns mycket information att tillgå, men det leder också till att antalet träffar sällan kommer ned i det antal som vore önskvärt. Det var svårt att skilja ut artiklar av bra kvalitet, och flertalet artiklar innehåller medicinska avancerade termer och är svåra att förstå. Det var därmed ett svårt ämnesval, delvis då olika forskare kommit fram till olika resultat och dels att ämnet är så omdiskuterat i media. Genom att börja med att läsa sammanfattningarna, så kallade abstrakten, fick läsaren en större förståelse om artiklarnas innehåll och på så sätt veta om de var relevanta i förhållande till uppsatsens syfte. Eftersom kostrekommendationer ändras med tiden, var det viktigt att få med nya artiklar. Kosten varierar också i olika delar av världen, och därför var det angeläget att helst finna artiklar från Sverige. 11

Genom att de artiklar som valdes kompletterade varandra bra kunde relevant inforation tas från varje artikel och sättas ihop till ett resultat, metod och materialdiskussion och resultatdiskussion. Genom val av andra sökord resulterade det i ett större utbud av artiklar, som var mer riktade mot måltidskunskap istället för medicin och läkekonst. 6.2 Resultatdiskussion Studien av Shai (2008) visade att dieten med låg andel kolhydrater var mer effektiv än Medelhavskosten och lågfettsdieten under det första halvåret när det gällde att gå ned i vikt. Skillnaderna mellan Medelhavskosten och dieten med låg andel kolhydrater jämnades dock ut efter två år. Då personerna i de tre grupperna fick i sig lika mycket kalorier, är resultatet svårtolkat och författarna till studien ger ingen förklaring. Möjligen kan det bero på att fett mättar bättre än kolhydrater. De farliga blodfetterna förbättrades mest i dieten med låg andel kolhydrater, och är troligen bäst för personer med risk för hjärt- och kärlsjukdomar. I studien av Johansson (2012) rekommenderades personer i Norrland 1986 i ett hälsoprojekt (VIP) att dra ned på konsumtionen av fett och äta mer av lågfettsprodukter såsom ris, pasta och fisk av alla slag för att gå ned i vikt och bli mer hälsosamma. Resultatet kan bero på att fler personer väljer att leva mer hälsosamt och genom att äta mer av lågfettsprodukter minskas risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar på grund av minskad övervikt. Enligt artikeln LCHF- metoden i praktiken viktminskning (2012) bör personer som snabbt vill gå ned i vikt dra ned på konsumtionen av kolhydrater och äta mer fett, då kroppen ställer i sig på hög fettförbränning och fettintaget mättar bättre långsiktigt än kolhydrater. Det är dock svårt att bestämma vilka forskare som har rätt. I Johanssons (2012) studie ökade kolesterolvärden då LCHF dieten blev populär i media, även om LCHF-dieten visat sig mer effektiv för snabb viktnedgång, tycks Medelhavskosten vara den diet som ger bäst hälsoeffekter på lång sikt. Resultatet från studien av Lagiou (2012) visade ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid minskning av kolhydratsintaget och ökning i proteinintaget. Dessa resultat överensstämmer med Västerbottenstudien av Nilsson (2012), som också fann en ökad dödlighet hos kvinnor som åt lågkolhydrat- och hög proteindiet. Den ökade dödligheten påträffades inte hos männen vilket tyder på att kön är en faktor. Sammanfattningsvis så kunde Nilsson (2012) inte finna 12

några säkra samband mellan kost och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan konstateras att ytterligare forskning behövs. Enligt Livsmedelsverket (2012) mår personer bättre då de äter en riklig mängd naturliga kolhydrater som finns i frukter grönsaker och spannmålsprodukter. I den dagliga kosten bör energin till 50-60 % komma från kolhydrater, och till 10-20 % från proteiner. Sabin-Wilson (2013) och Sundesten (2011) förespråkar att de personer som äter LCHP/Dukan dieten mår bättre, genom att de äter en diet som består av en liten mängd kolhydrater och mycket proteiner. Enligt Sabin-Wilson (2013) och Sundesten (2011) är denna diet även ett effektivt och snabbt sätt för att gå ned i vikt. Detta överensstämmer inte med studierna av Lagiou (2012) och Nilsson (2012), som bägge lyfter fram att risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar ökar vid lågt intag av kolhydrater och högt intag av proteiner, framförallt hos kvinnor. Studierna av Lagiou (2012) och Nilsson (2012) upplevdes mer pålitliga då de genomfördes genom att observera ett stort antal personer och därefter få fram ett trovärdigt svar. Texterna av Sabin-Wilson (2013) och Sundesten (2011) upplevdes som om det var mer deras egna uppfattningar. 7. Slutsats Lågkolhydratsdiet är sannolikt bättre än lågfettsdiet för viktnedgång. Det finns ett samband mellan dieter och blodfetter, där dieten med lågt kolhydratinnehåll verkar vara den bästa. Det verkar finnas könsskillnader i att äta lågkolhydrat-högproteindiet och risk för ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, där det föreligger en ökad risk för kvinnor. Sambandet mellan diet och sjukdomar är komplicerat och det finns många olika uppfattningar, och ytterligare forskning behövs. 13

Referenslista Andersson Johansson Frida (2011) Ät fisk och grönt lev längre: Hämtad 2012-11-20 från http://www.veteranen.se/ma-bra/at-fisk-och-gronsaker-lev-langre/ Bergström Katrin (2011) vem blir fet och varför. Hämtad 2012-11-20 från http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vemblirfetochvarfor.5.61 c03dad1180e26cb8780005258.html. Dietguiden (2013) nyttig mat för hjärtat Hämtad 2013-01-10 från http://www.dietguiden.com/nyttig-mat-for-hjartat.php Eenfeldt Andreas (2013) LCHF för nybörjare Hämtad 2013-01-09 från http://www.kostdoktorn.se/lchf/ Ennart Henrik (2012) Medelhavskost bäst för hälsan Hämtad 2013-01-09 från http://www.svd.se/mat-och-vin/medelhavskost-bast-for-halsan_6741937.svd Gunnarsson Elin (2013) Njut av mat- gå ner i vikt med dieten LCHF Hämtad 2013-01-11 från http://www.expressen.se/halsa/njut-av-mat---ga-ner-i-vikt-med-dieten-lchf/ Hälsosidorna (2013) Baljväxter och hälsa: bönor, ärtor och linser- näring, energiinnehåll Hämtad 2013-01-11 från http://www.halsosidorna.se/baljvaxter.htm Johansson I, Nilsson LM, Stegmayr B, Boman K, Hallmans G, Winkvist A. (2012). Associations among 25-year trends in diet, cholesterol and BMI from 140,000 observations in men and women in Northern Sweden. Nutrition Journal, 11;11:40. doi: 10.1186/1475-2891- 11-40. Karpilovski Elana (2006) Medelhavskost- nyttig mat för din hälsa Hämtad 2012-11-21 från http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?tem=3&art=356 14

Lagiou P, Sandin S, Lof M, Trichopoulos D, Adami HO, Weiderpass E. (2012). Low carbohydrate-high protein diet and incidence of cardiovascular diseases in Swedish women: prospective cohort study. British Medical Journal, 26;344:e4026. doi: 10.1136/bmj.e4026. 1 Livsmedelsverket (2012) Vad är SNR? Hämtad 2013-01-12 från SNR/ http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/svenska-narings-rekommendationer/vad-ar- Livsmedelsverket (2012)Rekommendationer om intaget av fett, kolhydrater och proteiner, Rekommendationer för vuxna och barn över 2 år Hämtad 2013-01-30 från http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/svenska-naringsrekommendationer/rekommendationer-om-intaget-av-fett-kolhydrater-och-protein/ Neovius K, Johansson K, Kark M, Tynelius P, Rasmussen F. (2012). Trends in self-reported BMI and prevalence of obesity 2002-10 in Stockholm County, Sweden. European Journal of Public Health. Sep 22. Nilsson LM, Winkvist A, Eliasson M, Jansson JH, Hallmans G, Johansson I, Lindahl B, Lenner P, Van Guelpen B. (2012). Low- carbohydrate, high- protein score and mortality in a northern Swedish population-based cohort. European Journal of Clinical Nutrition, 66(6):694-700. Notarnicola Carina (2012) Medelhavskost Hämtad 2013-01-09 från http://www.matdagboken.se/?p=artiklar&artikelid=98 Ramqvist Philip (2012) LCHF den farligaste modedieten vi haft Hämtad 2013-01-11 från http://www.dn.se/nyheter/sverige/den-farligaste-modedieten-vi-haft Rindbäck Vangbo (2013) LCHP/Dukan-dieten- med mycket protein Hämtad 2013-01-12 från http://www.expressen.se/halsa/lchpdukan-dieten---med-mycket-protein/ 15

Roos Ingrid (2011) Kort om näring Hämtad 2013-01-09 från http://www.vardguiden.se/tema/halsa/mat-och-naring/ Sabin-Wilson Lisa (2013) Dukandieten Eller LCHP Hämtad 2013-01-10 från http://www.efven.com/dukandieten-lchp/ Shai I, Schwarzfuchs D, Henkin Y, et al. (2008). Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet. The New England Journal of Medicine, 359: 229-241 Skipper Anna (2009) Medelhavskostens fördelar Hämtad 2013-01-09 från http://www.annaskipper.se/medelhavskost.html Sundesten Anna (2011) Dukan Diets alla faser: Så här äter du Hämtad 2013-01-10 från http://mabra.com/dukan-diets-alla-faser-sa-har-ater-du/ Viktminskning (2012) LCHF-metoden i praktiken Hämtad 2012-11-11 från http://www.viktminskning.dk/lchf-metoden.php. Viktminskningsmetoder (2012) LCHF-Low Carb High Fat Hämtad 2012-11-20 från http://www.viktminskningsmetoder.se/lchf.html 16

Bilaga 1 - Sökmatris Datum Databas Sökord Antal Komb Antal Antal Antal Antal ref. ref. i lästa lästa använda kom abstract artiklar artiklar 12-01- Elin@örebro 1. Fat 85 860 _ - 0 0 0 18 - - 2. Food 317 754 1, 2 15 013 0 0 0 - - 3. Health 710 397 1, 2, 3 2 355 2 2 0 12-01- - 4. Insulin 10 168 4, 1 9 557 1 1 0 19 - - 5. Salt 126 519 5, 1 1 136 1 0 0 - - 6. Calories 3 906 6, 1 1 486 0 0 0 - - 7. Cancer 565 886 7, 1 4 139 2 0 0 - - 8. Stomach 29 695 7, 8 5 494 0 0 0 - - 9. Obesity 59 249 9, 8, 7 48 3 1 1 - - 7, 8, 1 61 - - 2 0 0 12-01- Google 1. Fat 2 660 000 - - 0 0 0 18 Scholar - - 2. Obesity 1 500 000 1, 2 1 020 0 0 0 000 - - 3. Behaviour 3 270 000 1, 2, 3 88 400 0 0 0 - - 4. Personality 1 810 000 1, 2, 3, 4 20 600 2 1 0 12-01- - 5. Stomach 2 160 000 - - 0 0 0 19 - - 6. Cancer 4 180 000 5, 6 770 0 0 0 000 - - 7. Diabetes 2 040 000 1, 2, 7 830 0 0 0 000 - - 8. Food 4 250 000 1, 2, 7, 8 387 0 0 0 000 - - 9. Fast Food 2 680 000 1, 2, 7, 9 64 500 3 2 0 - - 10. Salt 4 110 000 1, 10 799 0 0 0 000 17

- - 11. Health 4 720 000 1, 10, 11 324 0 0 0 000 12-01- - 12. Properties 6 460 000 12, 11, 1 881 2 2 0 24 000 - - 13. Function 5 290 000 13, 12, 537 1 0 0 11, 1 000 - - 14. Good 4 420 000 14, 12, 347 0 0 0 11, 1 000 - - 15. Positive 5 750 000 15, 12, 407 0 0 0 11, 1 000 2013- - 16. Baljväxter 171000 - - 0 3 1 01-09 - - 17. LCHF 4580000 - - 0 1 1 2013- - 18. Dukan 172000 18,19 66700 0 2 2 01-10 - - 19. Faser 4560000 19,18 66700 0 2 2 2013- - 20. LCHF 4580000 - - 0 2 2 01-11 - - 1. Baljväxter 171000 - - 0 1 1 12-01- SwePub ref 1. Cancer 7080 - - 0 0 0 24 - - 2. Fat 1360 1, 2 113 4 2 0 - - 3. Health 33372 2, 3 394 0 0 0 12-01- - 4. Diabetes 4114 4,2 251 2 0 0 25 12-01- OvidSp 1.Vascular Diseases 26687 - - 0 0 0 19 - - 1. Body Fats 14855 - - 0 0 0 - - 2. Health 25300 - - 0 0 0 - - 3. Body 7000 - - 0 0 0 - - 4. Cancer 1515 3,5 38 1 1 1 - - 5. Obesity 8732 - - 0 0 0 - - 6. Fats High Diets 472 1,7 236 1 1 1 18

- - 7. Food 1500 - - 0 0 0 - - 8. Body 166 - - 1 0 0 12-01- - 9. Consumer Response 13461 1,2 335 1 0 0 26 - - 10. Fats 18561 2,4 106 1 1 1 - - 11. Cooking Fats 90 - - 0 0 0 - - 12. Eating Habits 3767 - - 0 0 0 - - 13. Obesity 428 2,5 55 1 1 1 - - 14. Dietary Fat 1579 - - 0 0 0 - - 15. Cardiovascular 5250 - - 0 0 0 - - 16. Diseases 17386 1,2,3 108 0 0 0 - - 17. Prevention 10210 1,2,3,4 19 1 1 0 12-11- PubMed 1. Weight Reduction 135688 31 1 1 1 09 1,2,3,4,5 - - 2. Mediterranean 24599 31 0 0 0 1,2,3,4,5 - - 3. Low fat 32842 1,2,3,4,5 31 0 0 0 - - 4. Low Carbohydrate 120822 1,2,3,4,5 31 0 0 0 - - 5. Diet 337788 1,2,3,4,5 31 0 0 0 19

Bilaga 2 Artikelmatris Shai, Iris et al (2008). Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet. The New England Journal of Medicine Syfte Metod Resultat Diskussion, konklusion Syftet med att genomföra denna studie var att få en större förståelse om dieters koppling till viktnedgång och hälsa. 322 personer slumpades till 3 olika dieter; en lågfetts-,medelhavs-, eller lågkolhydrats diet. Forskarna kunde efter 2 år konstatera att låghydratsdieten var mest effektiv medan lågfettsdieten var minst effektiv. Medelhavsdieten eller lågkolhydratsdieten kan vara ett effektivt alternativ till lågfettsdieten. Nilsson, LM (2012). Low- carbohydrate, high- protein score and mortality in a northern Swedish population-based cohort. European Journal of Clinical Nutrition Journal Syfte Metod Resultat Diskussion, konklusion Att undersöka och förstå eventuell dödlighet i hjärtoch kärlsjukdomar och cancer vid intag av LCHP (low carb high protein), s.k. Dukan dieten. 77 319 testpersoner och de fick fylla i ett formulär som tog upp frågor hur de såg på sitt matintag och levnadssätt. Två av frågorna handlade om personernas motion och fritidssysslor. Medelvärdet av intaget av kolhydrat, protein och fett varierade från respektive 61.0% till 38.6%, från 11.3% till 19.2% och från 26.6% till 41.5% av det totala energi intaget. Slutanalysen kunde inte finna några säkra samband mellan LCHP kost och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. 20

Johansson, Ingegerd et al (2012). Associations among 25-year trends in diet, cholesterol and BMI from 140,000 observations in men and women in Northern Sweden. Nutrition Journal Syfte Metod Resultat Diskussion, konklusion Syfte med studien var att förstå och hitta olika trender i dieter, som kunde vara ett bidragande faktor till ökningen av hjärt- och kärlsjukdomar. Ett frågeformulär delades ut till de 140 000 personerna som ingick i VIP. Frågorna handlade om undersökningsgr uppens syn på matkonsumtion och livsstil. Mellan åren 1986-1992 uppvisades 2 intressanta trendbrott angående energi intag (E%), för både män och kvinnor. Den ena var en minskning bland män med 2.9 och för kvinnor med 4.4. Efter 2004 blev det en ökning på med 0.7 för män och 2.2 för kvinnor. Kolesterol-värdena gick ned de första 7 åren invånarna rekommenderades en nyttig diet. Värdena gick sedan upp 2004 när LCHF dieten introducerades på marknaden. En orsak kan vara att många i undersökningsgruppen började med LCHF då det blev populärt i media. Lagiou Pagona et al (2012). Low carbohydrate-high protein diet and incidence of cardiovascular diseases in Swedish women; Prospective cohort study. British Medical Journal Syfte Metod Resultat Diskussion, konklusion Syftet med denna studie var att undersöka insjuknandet i hjärtkärlsjukdoma r bland svenska kvinnor genom att erbjuda en lågkolhydrats och proteinrik diet. Ett stort dietformulär delades ut till de 43 396 svenska kvinnorna i åldrarna 30-49 år, och följdes upp efter 15.7 år. En 20 grams minskning i det dagliga kolhydratsintaget och 5 gram ökning i proteinintaget motsvarade en 5 % ökning i risken att drabbas av hjärt-och kärlsjukdomar. Kvinnor som äter mycket lågkolhydrats-hög protein dieter ökar sannolikt risken att drabbas av hjärtoch kärlsjukdomar. 21

Bilaga 3 Figuren från artikel 3 visar att procentandelen kolhydrater sjönk och fettandelen ökade i kosten från 2004, mer uttalad skillnad bland kvinnorna. Samtidigt från år 2004, ökade medelkolesterolvärdena i blodet på försökspersonerna. 22