Långsik(g informa(onsförsörjning

Relevanta dokument
Välkomna till CEDIF. - Centrum för Digital Informationsförvaltning

GOD INFORMATIONSFORVALTNING GOINFO!

Projektbeskrivning för GOINFO GOD INFORMATIONSFÖRVALTNING. Innehållsförteckning

KEJSARENS NYA KLÄDER Maria Kallberg Avdelningen för arkiv- och datavetenskap

CEDIF - GOINFO RECORDS IN CLOUD (RIC)

Långsiktig informationshantering med stöd av e-arkiv. Caspar Almalander Projektledning e-arkiv och e-diarium (eard)

De enskilda arkivens digitala kulturarv-

TILLIT, INFORMATION VÄRD ATT LITA PÅ GÖRAN SAMUELSSON, PHD SENIOR LECTURER, MITTUNIVERSITET

DIGITAL INFORMATIONSFÖRVALTNING PROGRAM

esamhället och arkivet kommunal verksamhetsutveckling

Resultaten från eard projektet Om förvaltningsgemensamma specifikationer

UNIVERSITETSLEKTOR I ARKIV- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 2004

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

FALK 2015 FYRTIONIO KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND HUR KAN VI SAMVERKA? Johan Kjernald IT-samordnare Johan.kjernald@grkom.

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

ISERV Information för (e-)tjänster. Mittuniversitetet

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer. 11 juni 2013

Elektroniskt bevarande, etapp 2. Caspar Gielissen, projektledare

Digital arkivering och historiklagring Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Slutrapport DP4 & 6. Vägledning och funktionella krav

Utvecklingen av Centrum för Digital Informations-förvaltning (CEDIF) Anneli Sundqvist, fil dr, Mittuniversitetet

Karin Bredenberg Specifikation av olika leveranstyper/aflevereringstyper och leveransprocessen. Karin Bredenberg,

Välkommen till Eskil"una

Senaste nytt om arbetet med e-arkiv och e-diarium (eard) Arkivforum, 6 november 2013

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

FGS, ÖPPNA DATA OCH E-ARKIV

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander

Projektplan. Elektroniskt bevarande

Nyttorealisering av FGS:er. Delprojekt 2

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin

FGS:erna i dag och hur får vi dem att bli fler (FGS = Förvaltningsgemensamma specifikationer)

GR-Västkom Göteborg

Elektronisk arkivering

Redovisning av enkätsvaren 2017 Har du nya utmaningar i din verksamhet?

Arbetsförmedlingen arkivredovisning Riksarkivet Liv Nyström Daniel Höffker

Sveriges ledande forum inom arkiv och informationshantering mars 2014, Stockholm. Speciellt inbjudna:

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

Riktlinje för arkiv- och informationsförvaltning

Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004

Vad är Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)?

PRAKTIKFALL: Vinnaren av ediamond Award 2014! Data kan flyttas utan att information går förlorad

Arkivlänet Västernorrland inriktning några goda exempel

E-arkiv. (att skapa en långsiktig och hållbar digital informationshantering) Registrator 2017, 6 april 2016

METADATASTANDARDER EN ORIENTERING

Avec e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

ESSArch vid Riksarkivet i Sverige

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

eard Projektet Karin Bredenberg /

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Arkiv- och informationsvetenskap vid Mittuniversitetet

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

Vägledning och funktionella krav

Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er)

En enklare, öppnare och effektivare förvaltning Förvaltningsgemensamma specifikationer. Sambruk/KommITS höstkonferens 2013

Strategi för dokument och arkivhantering i Sundsvalls kommunkoncern

Sveriges ledande forum inom arkiv och informationshantering mars 2014, Stockholm. Speciellt inbjudna:

Strategi för långsiktig informationsförvaltning och införande av e-arkiv

MSB 2:4 projektet. Tryggt & Säkert

Förvaltning av FGS:er (Förvaltningsgemensamma specifikationer för e-arkiv och e-diarium) Karin Bredenberg /

REGEL FÖR BEVARANDE AV ELEKTRONISKA HANDLINGAR

Arkivreglemente. för Borgholms kommun. Antaget av kommunfullmäktige (Ersätter tidigare arkivreglemente antaget )

ISO Designing and Implementing a Records System (DIRKS/DIRS), Göran Samuelsson

En uppgift en gång. Några tankar kring informationsförsörjning inom och med offentlig sektor

RADAR. Mats Berggren /

Ett e arkiv värt att lita på

Dokument- och ärendehantering i Alingsås kommun Bilaga 4

Flera landsting. ETT gemensamt e-arkiv

Digitala, sökbara och mer användbara detaljplaner

Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun KS-2014/29

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013

Planeringsinformation på nya sätt i Västernorrland Samarbetsprojekt kring utveckling av geodata, GIS-plattform och e-tjänster

STOCKHOLM. Långsiktig och strategisk styrning av informationsförsörjningen

Styrande dokument. Arkivreglemente för Oskarshamns kommun. Fastställd av kommunfullmäktige , 173

Göran Kristiansson Nordisk El-Arkivseminar Island maj E-delegationsuppdraget Förstudie e-arkiv och e-diarium

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

E-arkiv 22 januari. Välkomna

Projekt ScanArkiv Förstudie kring kommungemensam arkivorganisation med tillhörande e-arkiv

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa Ort och datum

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Riksarkivet 5 maj 2015 Forum om verksamhetsbaserad arkivredovisning med fokus på förvaringsenheter

Strategi för bevarande av digital information

Förvaltning av FGS:er

Arkivfrågor när en myndighet startar

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Vänersborg den 13 november 2013

SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess

molndal.se MÖLNDALS STAD invånare

Aktuellt från Riksarkivet

DoÄr E-arkivering. Projektplan

archive En produkt från ida infront - a part of Addnode

archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group

Bevarande av digitala allmänna handlingar

Utveckling av Norr- och Västerbottens kommuners förmåga att kommunicera geodata för samverkan vid kriser en del av den digitala agendan

Regler för bevarande av elektroniska handlingar vid Mittuniversitetet


Transkript:

väg vägnr=372 beläggning=grus mittlinje= sjö namn=lillsjön maxdjup=13,5 utbredning= Långsik(g informa(onsförsörjning

Välkommen 1C: Långsik(g informa(onsförsörjning inom geodataområdet tisdag 19 mars, kl 09.30 11.00, 09.30- ca 09.45 Inledning Digitalt bevarande och geodata Göran Samuelsson CEDIF (Centrum för Digital Informa(onsförvaltning), MiNuniversitetet 09.45-10.00 Projektet e- arkiv och e- diarium (eard). Förvaltningsgemensamma specifika(oner. Caspar Almalander, Riksarkivet 10.00-10.25 SOSI- standard og avhending (l Arkivverket. Sidsel Kvarteig, Fagarkivar, Landdivisjonen, Forvaltningsseksjonen, Kartverket Norge 10.25-10.50 Arkivering af geodata i Danmark. Jeppe Klok Due, Statens Arkiver, Danmark 10.50-11.00 Frågor/Diskussion

Göran Samuelsson Mittuniversitetet Östersund Universitetslektor i arkiv- och informationsvetenskap 2004 Tidigare arbetat 10 år på Lantmäteriet som arkivstrateg, arkivsamordnare och produktchef för historiska kartor och arkiv 3 år Krigsarkivet Härnösand Sundsvall Certifierad verksamhetsarkitekt Member of Swedish ISO/SIS Member of Euro SDR 3

CEDIF CENTRUM FÖR DIGITAL INFORMATIONSFÖRVALTNING Fysisk lokal/ Etablerade centrumbildning Forskninguppgifter inom 7 områden Utveckling av en laborativ miljö för elektroniska dokument- och arkivsystem www.miun.se

CEDIF FORSKARGRUPP KAREN ANDERSON, PH. D., PROFESSOR GÖRAN SAMUELSSON, FIL. DR., UNIVERSITETSLEKTOR ANNELI SUNDQVIST, FIL. DR., UNIVERSITETSLEKTOR ERIK BORGLUND, FIL. DR., UNIVERSITETSLEKTOR HÅKAN SUNDBERG, TEKN. DR., UNIVERSITETSLEKTOR MARIA KALLBERG, LIC., DOKTORAND ANN-SOFIE KLARELD, DOKTORAND 5

GOINFO GOD INFORMATIONSFÖRVALTNING Mittuniversitetet Länsstyrelsen Västernorrland Härnösands Kommun Riksarkivet/Härnösand Tidsperiod: 18-24 mån med start januari 2013 Anställd Doktorand Ann-Sofie Klareld Resurser: cirka 3.3 m SEK (350 000 Euro)

GOINFO:S SYFTE ÄR ATT: SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD INFORMATIONSFÖRVALTNING GENOM ATT: SKAPA KONKRETA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REGIONEN (VÄSTERNORRLAND) ATT ANVÄNDA OCH IMPLEMENTERA METODER OCH VERKTYG FÖR GOD INFORMATIONS- FÖRVALTNING I DE OLIKA FASERNA ENLIGT GRAFEN NEDAN SAMT

MÅL A Med utgångspunkt från tidigare utvecklingsinsatser inom CEDIF har vi i detta projekt skapade en modell av ett informationsflöde i fyra distinkta faser; 1. att planera och styra sina informationsflöden 2. att bygga och förvalta sina informationsflöden 3. att överföra och bevara sina informationsflöden 4. att bevara och tillhandahålla sina informationsflöden Det finns i anslutning till varje punkt/siffra en rad olika verktyg, standarder och modeller som underlättar skapande av en god informationsförvaltning. Projekt avser att studera och beforska samtliga dessa områden och även beakta de ansvarsfrågor som uppkommer i samband med att informationsflödet övergår i en ny fas.

GOD INFORMATIONSFÖRVALTNING 1. a% planera och styra sina informa4onsflöden 2. a% bygga och förvalta sina informa4onsflöden 3. a% överföra och bevara sin informa4onsflöden 4. a% bevara och 4llhandahålla sina informa4onsflöden

Informationsförsörjningens olika faser Grad av aktivitet E-arkiv System för långsiktigt bevarande Långsiktig informationsförsörjning Process Funktion Grad av aktivitet Ärende- och dokumenthantering? Arkivförvaltning Verksamheten Mellanarkiv? Kulturarv? Ansvar och organisation Verksamhetens administraron Divisioner, avdelningar Arkivmyndigheten? Outsourcing molnlösningar Tid - Faser Metoder och verktyg

KONKRETA EXEMPEL 1. Att planera och styra sina informationsflöden - förslag till delar/innehållsförteckning som bör ingå i en strategi för god informationsförvaltning. (Se bilaga 1) - Utredning/PM kring samverkanslösningar kring e-arkiv. (Här skulle också andra verksamheter som kan samordnas hanteras som till exempel registrering/diarieföring se bilaga 3) 2. Att bygga och förvalta sina informationsflöden Checklistor och hjälpmedel för analys och validering. Stöd för verksamhetsanalys och process-modellering workshops för modellering och utvärdering av centrala funktioner och verksamhetsflöden (se bilaga 3) Tesaurus för normalt förekommande aktiviteter Modell för dokumentplaner och informationsarkitektur etc.

3. Att överföra och bevara sina informationsflöden förändring i sin hantering av löneuppgifter, där man idag har lagrat dessa på mikrofiche och i stället avser man i projektet att utreda möjligheterna att långtidslagring dessa digitalt. Analys och med förslag till åtgärder för något informationsflöde (Se bilaga 2) xml-scheman för olika verksamhetsflöden gml-schema för geo-refererat material förslag på filformat för den långsiktiga informationsförsörjningen Labbdemo där projektdeltagarna kan testa överföringen från verksamhetssystem till e-arkivlösningar. 4. Att bevara och tillhandahålla sina informationsflöden Hur bemannar man en OAIS-modell? En fungerande ingest funktion till ett e-arkiv En anpassad modell för ett operativt e-arkiv enligt OAIS-modellen Samverkansavtal kring en e-arkivlösning

Regional Innovativ GIS- och E-tjänstSamverkan Samarbetsprojekt I Västernorrlands län (5 kommuner deltar) Stöd från regionala utvecklingsfonden. Projekttid 20110101-20131231

GENERELL INFORMATIONSEXPLOSIONEN 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Exabyte skapade, fångade, eller kopierad varje år 2006 2007 2008 2009 2010 Source: The Expanding Göran Digital Samuelsson Universe, IDC, March 2007; sponsored by EMC

2010-2020

FRAMTIDENS VARDAG ALLT MER INFORMATION SOM ANVÄNDS ALLT LÄNGRE AV ALLT FLER BLIR ALLT MER VIKTIGT MED ORDNING OCH REDA Göran Samuelsson

Svensk e-förvaltning syftar till att skapa en enkel och enhetlig tillgång till den digitala informationen som finns hos svenska myndigheter. En uthållig och effektiv e-förvaltning kräver en helhetssyn på informationshantering även över tid. Det är fortfarande oklart hur Sverige skall hantera den långsiktiga informationsförsörjningen inom geodata-området? Frågan är om vi kan hitta förebilder i vår närhet?"