Kommunstyrelsens bokslut 2012 KS 2012-77 1
Innehållsförteckning 1. EKONOMISK REDOVISNING, KOMMUNSTYRELSEN TOTALT... 3 1.1 DRIFTSREDOVISNING... 3 1.2 BALANSRÄKNING... 6 2. RESULTAT PER SEKTOR... 7 2.1 TILLVÄXTENHETEN... 7 2.2 SEKTORN FÖR VERKSAMHETSSTÖD... 8 2.3 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD... 9 2.4 SEKTORN FÖR VÄLFÄRD... 10 3. INVESTERINGAR... 13 4. UPPFÖLJNING AV MÅL OCH MÅTT PER SEKTOR... 13 4.1 KOMMUNSTYRELSEN... 14 4.2 TILLVÄXTENHETEN... 22 4.3 SEKTORN FÖR VERKSAMHETSSTÖD... 26 4.4 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD... 30 4.5 SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE BARN OCH UTBILDNING... 33 4.6 SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE VÅRD OCH OMSORG... 39 4.7 SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE STÖD... 44 5. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 48 6. FRAMTID... 52 7. INTERN KONTROLL INOM KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETER... 55 Bilagor Bilaga 1: Investeringsredovisning 2012 med resultatöverföringar till 2013 Bilaga 2: Redovisning av synpunkter och klagomål 2012 Bilaga 3: Ordlista Bilaga 4: VA-verksamhetsberättelse för 2012 2
Kund/Brukare Ekonomi Arbetssätt Hållbart samhälle Medarbetare 1. Ekonomisk redovisning, Kommunstyrelsen totalt 1.1 Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Utfall Årsbudget Resultat Utfall Utfall Kommunstyrelsen inkl. kollektiven 2012 2012 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter 125,2 94,4 30,8 157,0 155,7 Verksamhetens kostnader -575,5-549,5-26,0-599,3-587,0 Nettokostnader -450,3-455,1 4,9-442,3-431,4 Kommunbidrag 489,0 489,0 0,0 480,2 465,8 Res efter kommunbidrag 38,7 33,8 4,9 37,9 34,4 Kapitalkostnad -33,5-33,8 0,3-35,9-33,3 Årets resultat 5,2 0,0 5,2 2,0 1,1 Sammanställning av Kommunstyrelsens verksamheter (mnkr) Sektor/enhet Utfall Årsbudget Resultat Tillväxtenheten 28,17 30,69 2,52 Sektorn för verksamhetsstöd inkl. Bilvård 17,28 18,40 1,11 Sektorn för Samhällsbyggnad inkl. kollektiv 60,03 62,04 2,01 Sektorn för Välfärd 378,28 377,84-0,44 Kommunstyrelsen totalt 483,8 489,0 5,2 Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett positivt resultat på 5,2 mnkr. Kommentarer till avvikelser gentemot budget redovisas per sektor under kapitel 2. 3
Intäktsredovisning för åren 2010-2012 mnkr Intäktsutveckling 2012 2011 2010 Externa intäkter 107,6 96,8 97,1 Interna intäkter 17,6 60,1 58,6 Kommunbidrag 489,0 480,2 465,8 Summa intäkter 614,2 637,2 621,5 De externa intäkterna har ökat mellan åren 2011 och 2012. Mellan 2010 och 2011 var det en minskning. Ökningen till år 2012 beror främst på högre ersättning från migrationsverket. Detta gäller framförallt inom område Stöd avseende verksamheten för ensamkommande flyktingbarn, men här finns motsvarande kostnader. Ersättning från Försäkringskassan för personlig assistans har ökat jämfört med föregående år. EU-bidrag är högre 2012 då man fått bidrag för projekten IKON och Ungdomssamverkan. Intäkter för sålda platser och andra ersättningar från kommuner och landsting har också ökat, framförallt inom områdena Barn & utbildning samt Vård & omsorg. Det har även varit högre intäkter för avgifter för VA, barnomsorg och äldreomsorg. Vad gäller de interna intäkterna så har dessa minskat mellan 2011 och 2012. Till år 2012 har man tagit bort internhyressystemet där man tidigare fördelade ut hyra och driftskostnader för lokaler till respektive enhet. Numera bokförs dessa kostnader hos Fastighetsenheten och man vidarefakturerar inte dessa poster internt. Kommunbidragen har ökat mellan åren till följd av ökade kostnader för tex. löneökningar mm. 4
Kostnadsredovisning för åren 2010-2012 mnkr Kostnadsutveckling 2012 2011 2010 Anläggnings- och underhållsmaterial 1,2 1,2 1,8 Bidrag 20,7 26,2 27,4 Entreprenad och köp av verksamhet 98,1 92,7 94,2 Konsulttjänster 4,2 3,7 3,8 Personalkostnader (inkl utbildning och intern repr.) 370,1 354,1 336,2 Lokal- och markhyror 11,5 44,8 42,4 Bränsle, energi, vatten 14,7 23,4 26,2 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 16,3 16,3 18,1 Kontorsmaterial och trycksaker 1,2 1,1 0,9 Kapitalkostnader 33,5 35,9 33,3 Övriga kostnader 37,6 35,8 36,0 Summa 609,0 635,2 620,4 Kostnaderna för anläggnings- och underhållsmaterial har minskat mellan åren 2010 och 2011, främst inom VA-verksamheten då det under år 2011 var lägre driftskostnader till följd av få störningar. För år 2012 är dessa kostnader i nivå med föregående år. Kostnaden för försörjningsstöd har minskat under flera år och är en av orsakerna till att kostnadsposten bidrag har minskat i kommunen. År 2010 var kostnaden avseende försörjningsstöd 11,7 mnkr, 2011 uppgick den till 10,1 mnkr och för år 2012 var den 7,9 mnkr. En annan orsak till minskade kostnader för bidrag är att kommunen från och med år 2012 inte längre äger någon andel av Västtrafik. Under 2010 och 2011 betalades 3,4 mnkr respektive 3,5 mnkr avseende ägarersättning för kollektivtrafik. Vad gäller entreprenad och köp av verksamhet har det mellan åren 2010 och 2011 varit en minskning av dessa kostnader och är bland annat en följd av minskat elevantal på gymnasiet, vilket ger lägre kostnader för köpta platser. Även kostnaderna för skolskjutsar och färdtjänst hade då minskat. Mellan 2011 och 2012 har kostnaderna ökat och beror på högre kostnader för köpta platser inom område Stöd, samt kostnader från köp av andra kommuner. Från och med år 2012 köper kommunen IT-verksamhet från Lysekils kommun. För konsulttjänsterna har kostnaderna ungefär varit i samma nivå under åren 2010 och 2011. För år 2012 har de varit högre, en orsak är att kommunen under året har infört ett nytt PA-system där man köpt in konsulttjänster. Mellan åren 2010, 2011 och 2012 har personalkostnaderna ökat, vilket delvis förklaras av löneökningarna mellan åren. Från år 2010 till 2011 har det varit ökade personalkostnader för nyanställda fastighetsskötare som kommunen tidigare köpt som en tjänst. Den största ökningen av personalkostnader är inom områdena Vård & omsorg, samt Stöd. Detta beror bland annat på ökade timmar inom hemtjänsten samt verksamheten för ensamkommande flyktingbarn. 5
För lokal- och markhyror har kostnaderna ökat mellan 2010 och 2011 och är en följd av högre kostnader för internhyran i och med nybyggda och ombyggda kök, samt utbyggnaden på Önnebacka förskola. Mellan 2011 och 2012 har kostnaderna minskat betydligt och är en följd av att kommunen från och med år 2012 har tagit bort internhyressystemet. Vad gäller kostnaderna för bränsle, energi och vatten var dessa lägre 2011 än 2010 till följd av minskade driftskostnader för lokaler i och med den milda vintern under året, samt lägre el-pris. 2010 var ett år med ett kallt klimat både i början och i slutet av året. Till år 2012 har kostnaderna minskat väsentligt och även detta är en följd av att man tagit bort internhyressystemet. Tidigare internfakturerade Fastighetsenheten verksamheterna för driftskostnaderna för lokaler. För år 2012 har dessa kostnader varit i ungefär samma nivå som föregående år för kommunen. För kostnaderna avseende förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial har det varit en minskning från år 2010 till år 2011, vilket var en följd av inköpsstoppet som infördes under 2011. För år 2012 är dessa kostnader i nivå med föregående år. Under år 2012 har det i samband med delårsbokslutet i april tagits beslut om restriktivet i ekonomiskt hänseende vilket kan vara en anledning till att kostnaderna inte har ökat. Kostnaderna för kontorsmaterial och trycksaker har varit i ungefär samma nivå mellan åren 2010 till 2012. Kapitalkostnaderna ökade mellan åren 2010 och 2011 och berodde bland annat på de nybyggda och ombyggda köken, samt utbyggnaden för Önnebacka förskola. Mellan 2011 och 2012 har dessa kostnader minskat och beror bland annat på att kommunen sålt anläggningar till Lysekils kommun då de tog över kommunens IT-verksamhet. Det har dock även varit minskade kapitalkostnader inom Fastighetsenheten till följd av översyn av avskrivningstiderna där man gjorde justeringar och korrigerade vissa avskrivningstider. Övriga kostnader var för åren 2010 och 2011 i ungefär samma nivå. För år 2012 var dessa kostnader högre och är en följd av att kommunen numera leasar datorerna från Lysekils kommun. 1.2 Balansräkning Eget kapital (EK) kr Ingående EK Resultat 2012 Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Utgående EK VA 775 548-381 221,78 416 000 34 778,22 810 326,22 Renhållning 123 134 7 654,09 6460 14 115,09 137 249,09 VA-kollektivets utgående egna kapital uppgår till 810 326,22 kr och Renhållningens uppgår till 137 249,09 kr. 6
2. Resultat per sektor 2.1 Tillväxtenheten Belopp i mnkr Resultat Resultat Avdelning 2012 2011 Kommunchef, fysisk planering mm 1,81 1,24 Näringsliv 0,26 0,18 Arbetsmarknadsenheten 0,40 0,63 Turism, kollektivtrafik 0,02-0,14 Kultur 0,03 0,00 Tillväxtenheten totalt 2,52 1,92 Kommentar till resultat per enhet Kommunchef, fysisk planering mm Överskottet är en följd av lägre kostnader för arvoden, lägre personalkostnader på grund av effektivisering, samt intäkter för sålda tjänster och lägre kostnader för administration. Fysisk planering redovisar dock underskott, vilket beror på pågående planering av två kommunala detaljplaner för befintliga fritidsområdena Bergsvik och Gårvik. Näringsliv Överskottet beror till stor del på lägre kostnader för utbildningssatsningar och ökade bidragsintäkter. Arbetsmarknad Årets överskott beror på att 2 st handikappanpassade bussar inte bytts in under året där leasingen har gått ut och kostnaderna har endast varit för bilvården. Omsorgsresor har varit lägre än vad som budgeterats. För övrigt har vikariekostnaderna sänkts och fler deltagare har varit inskrivna i sysselsättningsfasen (FAS 3) än budgeterat Turism, kollektivtrafik Ett mindre överskott redovisas för året. Kultur Ett mindre överskott redovisas för året. 7
2.2 Sektorn för verksamhetsstöd Belopp i mnkr Resultat Resultat Avdelning 2012 2011 Personalenheten 0,13 0,19 Löneenheten -0,05 ingår ovan Ekonomienheten 0,03-0,10 Administrativa enheten 0,57 1,23 Bilvårdsenheten 0,44 0,23 Sektorn för verksamhetsstöd totalt 1,11 1,54 Kommentar till resultat per enhet Personalenheten Överskottet beror på lägre personalkostnader. Löneenheten Underskottet beror på högre personalkostnader till följd av införandet av nytt PA-system. Ekonomienheten Ett mindre överskott redovisas för året. Administrativa enheten Överskottet beror på nya avtal som gett lägre kostnader, bland annat för telefoni, skrivare, kopiatorer och kopieringspapper. Bilvårdsenheten Överskottet beror till stor del på intäkter vid försäljning av två bilar. 8
2.3 Sektorn för Samhällsbyggnad Belopp i mnkr Resultat Resultat Enhet 2012 2011 Tekniska enheten -0,19 0,31 Fastighet 2,41 0,22 Park och skog -0,26 0,05 VA 0,04 1,07 Renhållning 0,01-0,02 Sektorn för Samhällsbyggnad totalt 2,01 1,64 Kommentar till resultat per enhet Tekniska enheten Underskottet är en följd av högre kostnader för bostadsanpassning. Fastighet Överskottet är en följd av lägre kostnader för fastighetsskötsel framförallt på grund av lägre kostnader för snöröjning. Elkostnaderna för året har varit betydligt lägre än budgeterat till följd av lågt el-pris, samt få kalla månader under året. Kostnaderna för administration visar också ett överskott på grund av tjänst som varit vakant under delar av året. Park och skog Underskottet är en följd av högre kostnader för personal. VA Ett mindre överskott redovisas för året. Renhållning Ett mindre överskott redovisas för året. Verksamheten utförs i Rambos regi. 9
2.4 Sektorn för Välfärd Belopp i mnkr Resultat Resultat Område 2012 2011 Barn och utbildning 5,95 3,02 Stöd -3,43-7,46 Vård och omsorg -2,96 1,36 Sektorn för Välfärd totalt -0,44-3,08 Kommentar till resultat per område Barn och utbildning Det positiva resultatet inom område barn och utbildning kan hänföras till att stor restriktivitet har rått i alla verksamheter då resultaten i området under lång tid av 2012 visade underskott. Cheferna var solidariska och visade återhållsamhet för att kompensera underskott inom vissa områden. Denna återhållsamhet innebar bland annat att vikarier inte alltid tillsattes vid frånvaro och att vissa vakanser inte återbesattes. Intäkterna för område Barn & utbildning ger ett överskott och beror bland annat på mer intäkter för sålda platser, barnomsorgsavgifter och statsbidrag. Områdets avsatta budget för eventuellt ökade platser inom förskolan under hösten 2012 har inte behövt fördelas ut och ger därmed ett överskott. Förskoleområde norr visar överskott på ca 1,2 mnkr beroende på att alla förskoleplatser i Dingle inte togs i anspråk vid höstterminens start och då rekryterades inte heller personal i den utsträckning som var planerat. Vidare lyckades inte förskoleområde norr rekrytera planerat antal förskollärare utan barnskötare anställdes istället vilket gav en lägre kostnad. Kostnader från Västtrafik avseende skolskjutsar och taxiresor har varit lägre än budgeterat. Ledningen för Barn o utbildning har varit mycket restriktiv avseende kostnader för kompetens-utvecklingsinsatser, vilka har varit lägre än budgeterat. Kunskapens hus visar ett överskott på ca 2,9 mnkr och är en följd av lägre kostnader än budgeterat för köpta platser inom gymnasiet samt statsbidrag. Kommunen har fått del av extra yrkesvuxplatser för 2012 som regeringen delade ut till regionen, på grund av nedläggningen av SAAB och Pininfarina. Beslutet om dessa pengar kom väldigt sent på året och kunde därför inte omsättas i nya utbildningar. In och utflyttningar påverkar budgeten i olika riktningar. Under 2012 var utflyttningar av ungdomar i gymnasieåldern något större än inflyttningarna. Inom kunskapens hus område har man under året genomfört fler uppdragsutbildningar än man beräknat, med befintlig personal. Processtekniska gymnasiet rekryterade fler elever än prognosen, vilket också inverkar positivt. Förskoleområde syd redovisar underskott till följd av höga kostnader för timvikarier till följd av hög sjukfrånvaro. Även Sörbygdens rektorsområde visar underskott till följd av högre personalkostnader bland annat för att kunna anpassa verksamheten till högre krav på behörighet inom årskurs 7-9. 10
Stöd Kostnaderna avseende placeringar inom stöd har ökat utifrån budget och då både inom IFO, socialpsykiatri och LSS. I synnerhet är det dyra utredningsinsatser av föräldrars omsorgsförmåga som har medfört ökade kostnader under året. När det gäller vuxenplaceringar så har de placeringarna varit av sådan art att kommunen inte har kunnat tillgodose den enskildes behov av hjälp och stöd på hemmaplan. Försörjningsstödet har minskat vilket får ses som en väldigt positiv utveckling. Vår bedömning är att det kan fortsätta att minska men då bör inte konjunkturen falla ytterligare. IFO: Underskott beror på ökande institutionskostnader inom vuxen och barn och unga. När det gäller barn och unga så avser kostnaderna i det stora, kostnader för utredning av familjer med omsorgsvikt där vi behöver underlag till våra barnavårdsutredningar och förslag till åtgärder. Antal familjehemsplacerade barn har även ökat under året. På vuxen sidan avser kostnaderna yngre vuxna med missbruksproblematik och psykosocialproblematik. LSS: Orsakerna till detta är bland annat ökat inflöde av ärende, förändringar i försäkringskassans bedömningar och beslut som medför en kostnadsövervältring på kommunen. Denna fråga har kommit upp på socialchefsnätverket och även till kommunens presidium. Ökande kostnader mertid/övertid svårt att tillsätta vikarier. Svårt att budgetera då inflyttning har skett under året. Individuella behov på gruppboende som medför ökande kostnader. Psykiatri: Ökat antal beslut om insatser i boendestöd. Ökande kostnader på institution vuxen. Komplexa ärenden som kommunens ordinarie verksamhet inte kan hantera då det finns fara för den enskilde och andra. Svårt att budgetera då vissa är inflyttade från andra kommuner under året. Integration: verksamheten i PUT-boendet är mycket svårprognosticerat. Detta för att det är helt avhängigt av vilka asylsökande som hamnar på våra 3 asylplatser. Inte ens Migrationsverket kan med säkerhet prognosticera handläggningstid, utfallet av asylutredningen eller eventuella åldersuppskrivningar för enskilda personer innan asylutredningen avslutats. Verksamheten finansieras av statliga medel. Resursteam: Har följt budget, litet överskott, pga av personalens återhållsamhet. 11
Vård och omsorg Beviljad hemtjänst har ökat med i snitt 870 tim/månad, totalt ca10 000 på helår. För kommunens hemtjänst har det inneburit ett behov av utökad bemanning med ca 7 årsarbetare. Privata kundvalsutförare har stått för i snitt 72 timmar/månad. Även behovet av kommunal hemsjukvård har ökat och sjuksköterskorna har haft en hög arbetsbelastning med en hel del övertid på grund av svårigheter att rekrytera vikarier. En hög arbetsbelastning och hög vårdtyngd innebär att det ibland är nödvändigt att sätta in extrapersonal för att inte äventyra liv, hälsa och säkerhet. Mycket vård i livets slutskede innebär också att extraresurser ibland varit nödvändigt. Under året har 49 personar avlidit på våra särskilda boenden. Nytt hjälpmedelsavtal har lett till fördyrade kostnader. Enligt ny lag är kommunen skyldig att besiktiga samtliga taklyftar och andra hjälpmedel vilket medfört kostnader som inte varit budgeterade. 12
3. Investeringar Investeringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående år är totalt 60 431 tkr för år 2012. Årsförbrukningen uppgick till 32 557 tkr. Av återstående medel på 27 874 tkr föreslås 17 376 balanaseras över till 2013, för mer detaljerad information se bilagan: Investeringsredovisning 2012 med resultatöverföringar till 2013. Två stora projekt, Säleby industriområde samt VA Tungenäset, har byggts ut under året. Om- och tillbyggnaden av Hällevadsholms skola liksom utbyggnad av lokala va-ledningar i Saltkällan har påbörjats. Bruksskolans kök har byggts om och moderniserats och Kungsmarksskolans idrottshall har fått nytt tak. Redovisning 2012 Budget 2012 Resultatöverföring till 2012 Årsbudget 2012 Avvikelse mot årsbudget Äskande om överföring till år 2013 Tillväxtenheten/kommunchef 1 403 4 950 2 980 7 930 6 527 3 925 Sektorn för Verksamhetsstöd 1 096 4 050 370 4 420 3 324 1 120 Sektorn för Samhällsbyggnad 28 280 20 550 22 685 43 235 14 954 9 335 Sektorn för Välfärd 1 777 3 450 1 396 4 846 3 069 2 996 Summa 32 557 33 000 27 431 60 431 27 874 17 376 4. Uppföljning av mål och mått per sektor I styrkortet motsvaras siffrorna 1-3 enligt nedan: 1 - målet är inte uppnått - målet kommer inte att uppnås 2 - målet är delvis uppnått 3 - målet är uppnått Status: hur långt nämnden har kommit med respektive mål utifrån förvaltningens styrkort. Statuskommentar: varför målet är rött eller gult. Helhetsstatus: en sammanlagd bedömning av respektive fokusområde. 13
4.1 Kommunstyrelsen 4.1.1 Styrkort för Kommunstyrelsen Förslag S+C Budgetår 2012 Antaget KF 2011-06-30 xx Dnr KS 2011-175 En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle Mål Strategi Mått 1. Resultat enligt god ekonomisk hushållning, som över tid ger ökat handlingsutrymme 2. Under mandatperioden avsätta 20 miljoner till pensionsskulden 1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska konsekvenser. 1. V o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg 1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare 1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela kommunen 2. B o U - Alla elever ska nå målen i åk 9 2. Ge hela kommunen livskraft - socialt, ekonomiskt, miljömässigt 3. Stöd - Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa 2. Enhetschefer ska ägna mer tid 3. Minska energianvändningen åt pedagogisk utveckling 4. Stöd - Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd 5. Tillväxt - Skapa allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar 6. Samhällsb. - Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra kunder/medborgare 1. VoO - Införa värdighetsgaranti 1-2. Arbeta med ständiga förbättringar för effektivare rutiner, 1. Flexibla arbetstidsmodeller 1-2. I alla beslut tydliggöra barn och- miljö perspektivet arbetssätt och dokumentation 1. Kritisk granskning av investeringar 2. BoU - All verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom ska ge 1. Möjlighet till förändrad förutsättningar utifrån individuella behov sysselsättningsgrad 1-2. Bostadsförsörjningsplan 1. Månatlig ekonomisk uppföljning 3. Stöd - skapa ett resursteam för barn och unga 1. Alla ska ha tid för reflektion 1-2. Utveckla föreningslivet 3. Stöd - tidiga stödinsatser i fsk/skola 1-2. Se över och förtydliga 1-2. Alla verksamheter arbetar för att främja och ansvarsfördelningen inom förebygga ohälsa. kommunen 2. Avsättning sker då utrymme ges i resultatet 4. Stöd - Samverka med AME, föreningar m.fl. 3. Energirådgivning 5. Tillväxt - Lära av andra kommuner som lyckats samt samverka med föreningslivet 3. Energieffektivisering, annan uppvärmning 6. SB - Det goda värdskapet och samverka med andra kommuner 1. Årets resultat 2012 skall uppgå till 0,4 % av skatteintäkter och generellt statsbidrag. 1. Ej överstiga investeringsbudgeten max 33 mnkr. 1. Positiv soliditetsutveckling, dvs förbättras jämfört med 2011 1. V o O - Öka antalet kvalitetsäkrade individuella genomförandeplaner - NKI undersökning, bättre resultat än föreg.år av upplevelse av välbefinnande. - Minska tiden från beslut till verkställighet jämfört med föreg.år 2. B o U - Betyg i årkurs 9, ökat genomsnittligt meritvärde - Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk 3, 6, 9 - Bättre reslutat än föreg. år i Trivselenkät i åk 8, vissa frågor ang. demokrati, mobbing osv 1-2. Tidmätning 1. Processkartläggning 1. Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) 3. Stöd - Öka andel gymnasiebehöriga - Öka skolnärvaron - Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät - Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.år 1. Mätning av sysselsättningsgrad. 2. Minskad pensionsskuld 4. Stöd - Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa - Öka andel i praktikplats 1. Välfärdsbokslut vartannat år 1. Följa folkhälsoindex årligen 1-2 Bostadsförsörjningsplanen ska vara klart 2012 1. Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) 2.Mäta deltagarantal i ungdoms och idrottföreningar 2. 30 nya företag 5. 2012 ett resultat av utredning, allaktivitethus. 1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas 2. Följa demografi av ålderspyramid. jämfört med föreg.år 6. SB - Fler nöjda kunder - enkät 3. Energiplanen 3. Energianvändning i egna fastigheter ska minska 14
4.1.2 Uppföljning av styrkort för Kommunstyrelsen Mål per fokusområde Status 01-04 Status 01-08 Status 01-12 Ekonomi 1 Resultat enligt god ekonomisk hushållning, 2 2 3 som över tid ger ökat handlingsutrymme 2. Under mandatperioden avsätta 20 miljoner 2 1 2 till pensionsskulden Helhetsstatus ekonomi 2 2 2 Kund/Brukare 1.VoO Alla ska ha rätt till en värdig omsorg Uppgift saknas Uppgift saknas Statuskommentar 2 Arbete pågår med att ta fram förslag till lokala värdighetsgarantier. Seniornätverk har startat och har haft 5 möten hittills. Samtliga enheter arbetar med genomförandeplaner men kan utvecklas ytterligare. Beaktas i nya Magna Cura 2. BoU Alla elever ska uppnå målen i åk 9 1 1 1 Resultatet för år 2012 är sämre jämfört med föregående år, därmed är inte måttet uppfyllt. 3. Stöd Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa 4. Stöd Öka arbetsmarknads/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd 1 2 3 Utbildning av all personal inom förskolan och dagbarnvårdare avseende värdegrundsarbete enligt ICDP är genomförd. 2 2 3 Tät samverkan mellan AME, AF och IFO. Syfte att snabbare få ut de personerna i sysselsättning som uppbär försörjningsstöd i kommunen. AF:s statistik visar en påverkan i positivt hänseende i kommunen. Arbetslösa ungdomar 18-24 år; Riket 17,6 % (-0,4 %), Västra Götaland 18,4 % (-0,8 %) Munkedal 19,5 % (- 0,8). Förändring inom parentes jämförelse med 2011. 5. Tillväxt Skapa allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar 6. Samhällsb Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra kunder/medborgare Helhetsstatus kund/brukare 2 2 2 2 2 2 Långt framskriden planering med tänkt start 2013. 2 2 2 Kommunen satsar på tomter i de stora tätorterna och industrimark inom pendelavstånd. Det finns en plan för utbyggnad av gc-vägar 15
Mål per fokusområde Arbetssätt 1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen Status 01-04 Status 01-08 Status 01-12 Statuskommentar 2 2 2 Samtliga chefer har genomgått en ledarutbildning, förbättrad organisation innehållande coachande ledarskap, leda i förändring och gruppers effektivitet. Kommunledningsgruppen och sex nyckelpersoner bland enhetscheferna har genomgått en fördjupningsdel inom området förbättrad organisation. I nästa skede kommer dessa nyvunna erfarenheter att förankras vidare i hela organisationen. Arbetet med att ta fram ett förnyat mål- och kvalitetssystem har påbörjats och kommer att bli färdigt för användning från och med hösten 2013 2. Enhetschefer ska ägna mer tid åt pedagogisk utveckling 2 2 2 Översyn av de olika områdenas ledningsorganisation pågår för en jämnare arbetsbelastning. I några fall är antalet medarbetare cirka 70 per chef, vilket påverkar verksamheternas kvalitet negativt beroende på mindre möjligheter till en fullgod styrning och ledning Helhetsstatus arbetssätt 2 2 2 Medarbetare 1. Fler nöjda, stolta och komptenta 2 2 2 Enligt medarbetarenkäten: medarbetare Högre grad av medarbetare som skattar att de kan påverka sin arbetstid; ca 50 % upplever att de inte kan påverka detta, och lika många att de kan påverka Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning; Mer än hälften upplever att de inte har tid för reflektion och återhämtning. Helhetsstatus medarbetare 2 2 2 Hållbart samhälle 1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela kommunen. 2 2 2 Det bedrivs ett kontinuerligt arbete med målet att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa i kommunen genom insatser som t ex ett allaktivitetshus och sociala investeringsfonder. 2 2 2 Arbetet inom området landsbygdsutveckling har pågått även för år 2012 med goda resultat 2. Ge hela kommunen livskraft socialt, ekonomiskt, miljömässigt 3. Minska energianvändningen 2 2 3 Minskningen från 2011 fortsätter. Helhetsstatus hållbart samhälle 2 2 2 16
4.1.3 Uppföljning av styrkortets mått Ekonomi 1. Årets resultat 2012 skall uppgå till 0,4% av skatteintäkter och generellt statsbidrag: Detta mått är uppnått. 1. Ej överstiga investeringsbudgeten max 33 mnkr: Detta mått är uppnått. 1. Positiv soliditetsutveckling, dvs. förbättras jämfört med 2011: Detta mått redovisas i årsredovisningen. 2. Minskad pensionsskuld: Detta mått är uppnått då avsättning gjorts under året. Kund/Brukare 1 VoO Öka antalet kvalitetssäkrade individuella genomförandeplaner: Arbetet är under uppbyggnad och det kommer vara ett prioriterat mål 2013. NKI undersökning; bättre resultat än föregående år av upplevelse av välbefinnande: NKI för hemtjänsten i sin helhet är 96 vilket är 13 i rankingen av Sveriges samtliga kommuner (80 för 2011). Högsta värdena är när det gäller personalens bemötande och hur personal tar hänsyn till önskemål och åsikter. Lägsta värdena gäller information, kontinuitet och möjlighet att påverka tiderna. NKI för äldreboenden i sin helhet är 82 vilket är 112 i rankingen (76 för 2012). Resultatet är bättre än föregående år och högsta värdena är hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål och vad man tycker om maten. Lägsta värdena är sociala aktiviteter, utemiljön samt tillgång till sjuksköterska. Minska tiden från beslut till verkställighet jämfört med föregående år har under 2012 varit i snitt 12 dagar vilket är ett bättre resultat än 2011 (74 dagar). 2. Barn & utbildning Betyg i årskurs 9, ökat genomsnittligt meritvärde: resultatet för år 2012 är sämre jämfört med föregående år, därmed är inte måttet uppfyllt. Genomsnittligt meritvärde År 2012 År 2011 Årskurs 9 189,4 197,8 Uppgifter hämtade från SKL:s Öppna jämförelser Andelen godkända skall öka i de nationella proven i åk 3,6,9: Andelen godkända i årskurs 3 har ökat. För årskurs 6 finns ingen uppgift att jämföra med föregående år, då 2012 är första året som man gör proven i denna årskurs. För årskurs 9 har resultatet försämrats i svenska och matematik, men förbättrats i engelska. Resultat i de nationella proven i årskurs 3 och 6 (%) År 2012 År 2011 Årskurs 3 74 68,4 Årskurs 6 74 US Uppgifter hämtade från KKIK 17
Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven åk 9 (%) År 2012 År 2011 Matematik 86,4 88,6 Engelska 97,2 96,6 Svenska 95,4 95,8 Uppgifter hämtade från SKL:s Öppna jämförelser Vad gäller resultat av måttet bättre resultat än föregående år i trivselenkät i åk 8 kan detta inte redovisas då det inte görs någon särskild enkät för endast åk 8. Vad gäller enkäten i årskurs 9 så har kommunen generellt sett försämrat sina resultat jämfört med föregående år och ligger i de flesta fallen sämre än genomsnittet för kommunerna inom V8. 3. Stöd - Öka andel gymnasiebehöriga: detta mått är inte uppfyllt, 84% för 2012 och 92,9% för 2011. Öka skolnärvaron: Kan i dagsläget inte mätas. Inför läsår 2013/2014 har en ny modul i verksamhetssystemet Procapita införskaffats vilken gör en mätning möjlig. Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät: Inför läsår 2013/2014 har en ny modul i verksamhetssystemet Procapita införskaffats vilken gör en mätning möjlig. Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. med föregående år: Detta mått är inte uppnått då antalet anmälningar har ökat. Antalet orosanmälningar för barn och unga var 2011: 144 st och för år 2012: 163 st, vilket är en ökning med 13%. 4.Stöd - Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa: AF:s statistik visar att arbetslösheten för Munkedal har sjunkit sedan föregående år. Sifforna är dessutom bättre än för riket. Arbetslösa ungdomar 18-24 år; Riket 17,6 % (-0,4 %), Västra Götaland 18,4 % (-0,8 %) Munkedal 19,5 % (- 0,8). Förändring inom parentes jämförelse med 2011. Öka andel i praktikplats: Arbetsmarknadsenheten har ökat antalet praktikplatser från 58 (2011) till 69 platser. Den största ökningen har skett inom prövningsspåret. 5. 2012 ett resultat av utredning, allaktivitetshus: Långt framskridna planer för ett allaktivitetshus, både för verksamhetens innehåll och lokaler. 6. Samhällsbyggnad Fler nöjda kunder (enkät). Enkätundersökning har genomförts under året, dock var svarsfrekvensen väldigt låg. Ny enkät kommer att skickas ut under 2013. Arbetssätt Processkartläggning Den administrativa enheten har kartlagt ärendeprocessen och utvecklat arbetssättet. Hänsyn har tagits till fokusgrupperna: Registrator, handläggare, sekreterare, politiker samt medborgare, myndighet och media. Arbete med effektivare administrativa processer i hela organisationen har påbörjats detta i och med ESF-utbildning i Förbättrad organisation. Utifrån ESF-utbildningen har ett arbete med att införa ständiga förbättringar påbörjats. Arbetet bygger på att under strukturerade former arbeta med förbättringsarbete i organisationen med en hög delaktighet från anställda. Under 2013 kommer ett fåtal pilotprojekt inom området att påbörjas. 18
Medarbetare Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät): 47 % uppger att man kan påverka sina arbetstider i hög eller mycket hög utsträckning. I föregående enkät var motsvarande 30 % Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) 41 % uppger att man har tid för reflektion/återhämtning Mätning av sysselsättningsgrad För kvinnor är den genomsnittliga tjänstgöringsgraden 87 %, för män 96 %. Totalt innebär detta en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 88 % Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år Efter en positiv utveckling under åren 2005-2010 har de senaste två åren visat på en oroande ökning av sjukfrånvaron. Mellan 2011 och 2012 har det varit en ökning, därav är måttet inte uppfyllt. 19
Hållbart samhälle Välfärdsbokslut vartannat år: Inget har gjorts under 2012, nästa välfärdsbokslut görs under 2013. Följa folkhälsoindex årligen: Folkhälsoindex är ett urval indikatorer som kommunen valt att mäta varje år för att följa utvecklingen inom folkhälsoområdet. Indikatorerna sammanställs till ett index som jämförs mot rikets siffror. Tidigare år har kommunen legat under rikets snitt, men vi har närmat oss rikssnittet successivt varje år. I 2012 års folkhälsoindex hamnar kommunen på rikets snitt, vilket är en mycket positiv utveckling. Bostadsförsörjningsplanen ska vara klar 2012: Arbetet pågår. Beräknas kunna genomföras under våren 2013 Mäta deltagarantal i ungdoms- och idrottföreningar och för 2012 bibehålla de senaste tre årens nivå på deltagarantalet i aktiviteter: Ungdoms- och idrottsföreningar redovisar två gånger per år de aktiviteter som genomförts, för barn och ungdomar i åldern 7-20 år, under året. Den 15 augusti redovisas aktiviteter under första halvåret och den 15 februari redovisas det andra halvåret. Totalt uppgår budgeten för aktivitetsbidraget till 330 tkr, och bidraget till respektive förening är baserat på det deltagarantal i aktiviteterna som föreningen redovisar. Deltagarantal för aktiviteter förungdomar 7-20 år inom ungdoms- och idrottsföreningar är för 2012 i nivå med tidigare år. 30 nya företag: Under året har det registrerats ca 50 nya företag med säte i Munkedals kommun. Följa demografi av ålderspyramid: Uppgift för 2012 kan först tas ut i slutet av mars och redovisas senare. Energiplanen: Ny energiplan har antagits. Större delen av åtgärderna i den föregående energiplanen är vidtagna. Energianvändning i egna fastigheter ska minska: Är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. 20