Nya 30 kv markkablar för vindkraftanslutning vid Tvinnesheda i Uppvidinge kommun, Kronobergs län

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Nya 30 kv markkablar för vindkraftanslutning vid Tvinnesheda i Uppvidinge kommun, Kronobergs län Maj 2014 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö www.eon.se Extern konsult Box 585 201 25 Malmö www.afconsult.com Rapporten har upprättats av Mia Borgström För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/23

Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund, lokalisering och omfattning 6 1.2 E.ON Elnät Sverige AB 7 2 Lagstiftning 7 2.1 Ellagen 8 2.2 Miljöbalken 8 2.2.1 De allmänna hänsynsreglerna 8 2.2.2 Hushållning med mark och vatten 9 2.2.3 Miljökvalitetsnormer 9 2.3 Markupplåtelse och övriga tillstånd 9 3 Samråd 10 3.1 Genomförande 10 3.2 Inkomna synpunkter 10 3.3 Länsstyrelsens beslut 10 4 Beskrivning av sökt alternativ 11 4.1 Lokalisering 11 4.2 Teknik och anläggning av markkabel 11 4.2.1 Kabelförband 11 4.3 Drift och underhåll 12 5 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 13 5.1 Landskapsbild 13 5.1.1 Konsekvensbedömning 13 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 13 5.2.1 Konsekvensbedömning 14 5.3 Vatten- och naturmiljö 14 5.3.1 Konsekvensbedömning 15 sid 3/23

5.4 Hydrologi 16 5.4.1 Konsekvensbedömning 16 5.5 Kulturmiljö 17 5.5.1 Konsekvensbedömning 17 5.6 Friluftsliv 17 5.6.1 Konsekvensbedömning 18 5.7 Infrastruktur 18 5.7.1 Konsekvensbedömning 18 5.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 18 5.8.1 Buller 18 5.8.2 Elektriska och magnetiska fält 18 5.8.3 Magnetfält från aktuella ledningar 19 6 Andra studerade alternativ 20 6.1 Alternativ teknisk lösning 20 6.2 Alternativ lokalisering 21 6.3 Nollalternativ 21 7 Samlad bedömning 22 Referenser och källor 22 7.1.1 Digital information 23 7.1.2 Övrigt 23 Bilagor 1. Samrådsredogörelse avseende utredningsområde och stråk 2. Länsstyrelsens beslut om icke betydande miljöpåverkan 3. Karta över planerad ledningssträckning samt berörda och närliggande intresseområden avseende natur, vatten- och kulturmiljö 4. Schaktprofiler sid 4/23

Malmö 2014-05-06 Sammanfattning E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) avser att förlägga nya 30 kv markkablar vid Tvinnesheda i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Syftet med kablarna är att överföra elektricitet som kommer att produceras i den vindkraftpark som Stena Renewable AB (Stena) har erhållit tillstånd att uppföra, Tvinnesheda-Badeboda. Markkablarna kommer att ägas och drivas av E.ON Elnät. Samråd om projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 miljöbalken. De synpunkter som inkommit under samrådet har beaktats vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen i Kronobergs län har 2014-03-06 beslutat att tillstånd för de planerade kablarna inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Information om intresseområden avseende vatten-, natur- och kulturmiljö i kablarnas planerade sträckning har samlats in. Ledningarna kommer att beröra pereferiområdena av flera intresseområden, främst våtmark och sumpskog. Sammantaget bedöms kabelprojektets påverkan på intresseområdena bli marginell. Det magnetfält som kommer att uppstå till följd av de planerade kablarna har beräknats och redovisas i avsnittet om magnetfält. sid 5/23

1 Inledning 1.1 Bakgrund, lokalisering och omfattning Stena Renewable AB (Stena) har erhållit tillstånd att uppföra en vindkraftpark i Uppvidinge kommun, Tvinnesheda-Badeboda. Vindkraftparken kommer att innefatta ca 50 verk och är lokaliserad till ett skogsområde mellan Tvinnesheda, Badeboda, Fröseke, Ekhorva och Varshult. Området domineras av skogsmark, till stor del aktiv produktionsskog. Delar av området är kalhygge och bitvis består det av sumpskogar. Bebyggelsen kring området utgörs av spridd bebyggelse. För att kunna överföra den producerade elen från vindkraftparken till elnätet kommer den att anslutas till en planerad transformatorstation, Bredhälla. Anslutningen mellan parken och transformatorstationen kommer att göras med 30 kv markkablar. Markkablarna som avses anläggas för att ansluta vindkraftparken kommer att ägas och drivas av E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät). I vindkraftparken kommer sex stycken samlingsstationer att uppföras, se figur 1. I dessa samlingsstationer går kablar från vindkraftparkens interna elnät in. Varje samlingsstation representerar en sektion av parken och i varje station samlas produktionen från mellan sju till nio verk ihop. Ut från varje samlingsstation går en 30 kv kabel vidare till transformatorstationen Bredhälla. Detta medför att sex stycken kablar kommer att anslutas till Bredhällastationen. Om någon av de sex sektionerna har produktionsproblem kommer produktionen från övriga sektioner att kunna leverera producerad el, eftersom de olika kablingarna är åtskilda. Samlingsstationerna kommer ingå i vindkraftparkens interna elnät och ägas av Stena. sid 6/23

Figur 1 Karta över planerad ledningssträckning för nya 30 kv markkablar (röd streckad linje) mellan vindkraftparkens sammanlagt 6 kopplingsstationer (svarta fyrkanter) och den planerade transformatorstationen Bredhälla (svart cirkel). Vindkraftparken Tvinnesheda-Badeboda kommer innefatta ca 50 vindkraftverk (blå symbol). 1.2 E.ON Elnät Sverige AB E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder. E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1 miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till elnätet har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession. 2 Lagstiftning Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning. Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om sid 7/23

nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. 2.1 Ellagen I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. 2.2 Miljöbalken En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Lagtexten syftar på effekterna på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 2.2.1 De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan ledningarna och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på kraftledningar. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB sid 8/23

Genom ISO 14001-certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB E.ON Elnät verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med råvaror och energi. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB Kabelförbandens sträckning har i samband med framtagandet av MKB:n anpassats för att begränsa intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. Skälighetsprincipen, 2 kap 7 MB Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. 2.2.2 Hushållning med mark och vatten I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. 2.2.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna i 5 kap MB, är ett styrmedel i den Svenska miljölagstiftningen som kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormerna antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive vattendistrikt. Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas. 2.3 Markupplåtelse och övriga tillstånd För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. Avtal avseende vindkraftverk och kablar finns mellan vindkraftexploatören och merparten av berörda markägare. E.ON Elnät avser att säkra rätten att anlägga och bibehålla ledningarna på berörda fastigheter genom servitutsavtal eller ledningsrätt. sid 9/23

Övriga tillstånd och dispenser som krävs har inhämtats alternativt kommer att sökas. 3 Samråd 3.1 Genomförande I 6 kap. MB regleras den samrådsprocess som skall föregå framtagandet av MKB:n. Ett skriftligt samrådsunderlag avseende ett utredningsområde och stråk skickades i november 2013 till Länsstyrelsen i Kronobergs län, Uppvidinge kommun (Miljö- och byggnadsförvaltningen), Trafikverket Region Syd, Skogsstyrelsen, Skanova, Försvarsmakten, LRF Sydost, Stena Renewable, O2 AB, Naturskyddsföreningen i Kronobergs län samt fastighetsägare inom de framtagna stråken. En annons med samrådsinformation infördes i den lokala dagspressen, Smålandsposten 2013-11-16, för att nå övriga intresserade. Under samrådstiden har det varit möjligt att lämna skriftliga synpunkter på projektet samt nå projektorganisationen för att få ytterligare information om projektet och tillståndsprocessen. Samrådsunderlaget har även varit tillgängligt digitalt på eon.se/regionnat. 3.2 Inkomna synpunkter En redogörelse av inkomna synpunkter, samt bemötande, avseende utredningsområde och stråk bifogas som bilaga 1. Inkomna synpunkter med relevans för projektet har beaktats vid framtagandet av denna MKB. En justeringen av stråket har gjorts efter avslutat samråd. Sträckningen vid Snålåsa fly följde den befintliga luftledningen i samrådsunderlaget och efter synpunkter från Länsstyrelsen har sträckningen ändrats till att följa den befintliga vägen väster om Snålåsa fly. 3.3 Länsstyrelsens beslut Efter avslutat samråd för utredningsområde och stråk sändes en hemställan till Länsstyrelsen i Kronobergs län avseende huruvida projektet medförde betydande miljöpåverkan eller ej. Länsstyrelsen i Kronobergs län beslutade 2014-03-06 att projektet inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap.4 MB. Länsstyrelsens beslut bifogas i sin helhet som bilaga 2. sid 10/23

4 Beskrivning av sökt alternativ 4.1 Lokalisering Den föreslagna ledningssträckningen framgår av karta i figur 1 samt bilaga 3. Från transformatorstationen Bredhälla avser E.ON Elnät att anlägga sex parallella 30 kv kabelförband. Dessa sex förband ansluts sedan till sex samlingsstationer (A-F på kartan i figur 1) som kommer att uppföras i anslutning till vindkraftparken. Mellan stationen och vägen som löper norr om Tvinnesheda följer de sex kabelförbanden en väg i ca 1 km (varav knappt 500 m avser ny väg och resterande avser befintlig väg). Framme vid den befintliga vägen (I på kartan i figur 1) delas kabelstråket och två förband följer vägen norrut och fyra förband följer vägen österut. De två norrgående förbanden följer den befintliga vägen och passerar bland annat väster om Snålåsa fly. Strax norr om flyet avses samlingsstation B lokaliseras och ett av kabelförbanden ansluts här. Kvarvarande kabelförband fortsätter följa vägen norrut till en punkt strax norr om Hultsjön där samlingsstation A avses lokaliser De fyra kabelförbanden som fortsätter österut vid Tvinnesheda löper parallellt i ca 1,7 km innan ett förband viker av norrut. Förbandet korsar bland annat Pukabäcken och löper öster om Snålåsa fly fram till samlingsstation C. Resterande tre kabelförband fortsätter följa vägen österut och passerar Kamra. Ett av förbanden ansluts till samlingsstation D och de två sista förbanden delar på sig vid Tvillinggöl och löper i nordlig respektive sydöstlig riktning till samlingsstation E och F. Samlingsstationernas läge kan komma att justeras beroende på hur Stena kommer att utforma sitt interna elnät. Ledningarna avses i största möjliga mån förläggas längs befintliga vägar och vägar som nyanläggs för vindkraftparkens ändamål. Den sträcka som berörs av kabelförläggning mellan stationen i Bredhälla och samlingsstationerna kommer att bli sammanlagt knappt 2 mil lång. 4.2 Teknik och anläggning av markkabel 4.2.1 Kabelförband Ett markkabelförband består av tre stycken enfasledare som är förlagda i en triangelformation. Mellan transformatorstationen Bredhälla och de sex samlingsstationerna i vindkraftparken kommer mellan en och som mest sex kabelförband att läggas i ett gemensamt schakt (se figur 2). En översikt över samtliga schaktprofiler samt en karta som visar antalet kabelförband på respektive delsträcka bifogas som bilaga 4. sid 11/23

Figur 2 Principskiss av ett kabelschakt i genomskärning med tre kabelförband. Skissen är inte skalenlig. Kablarna kommer att läggas på en bädd av sand som transporteras till schaktet. Närmast ovanför kablarna läggs sand och sedan uppschaktade massor, sammanlagt minst 0,55 m tjockt fyllnadsmaterial ovanpå kablarna. Eventuella överskottsmassor transporteras bort. Att förlägga sex kabelförband i ett schakt ger ett intrång på ca 4 m schaktbredd. Eventuellt delas förbanden upp och placeras på varsin sida om vägen på den första sträckan från Bredhällastationen. Flera mindre vattendrag kommer att passeras. Korsning av vattendragen kommer att anpassas utifrån rådande förutsättningar: antalet kabelförband, storlek på vattendrag och naturmiljö invid vattendraget. Grävning i vattendrag kan ske vid vissa mindre passager. Utmed kabelstråket kommer några meter ledningsgata att hållas fri från högre vegetation för att underlätta åtkomst vid eventuella fel och för att förhindra att grova rötter växer i kabelschaktet. Bredden på ledningsgatan kommer variera beroende på antalet kabelförband på respektive ledningssträcka. Område intill schakten som nyttjas vid förläggningsarbetet för transporter, massupplägg etc tillkommer. Arbetsområdets bredd (inklusive schakten) varierar mellan ca 5 m till ca 12 m. 4.3 Drift och underhåll Ledningsägaren är skyldig att hålla anläggningarna i sådant skick som elsäkerhetsbestämmelserna anger. För underhåll av en kraftledning har nätägaren rätt att röra sig inom ledningsområdet samt att använda vägar och stigar som leder till ledningsområdet. Vegetationens höjd inom ledningsområdet kommer att följas upp genom återkommande besiktningar. Röjning av ledningsgatan kommer att ske med ca 8-10 års intervall. Inför röjning kontakas berörda fastighetsägare. sid 12/23

5 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Nedan beskrivs identifierade intresseområden som berörs av projektet. Information om intresseområden har inhämtats digitalt från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Information har även inhämtats från utförda inventeringar som utförts i området. En inventering av naturmiljön i området kring vindkraftparken utfördes under 2009 inför ansökan om tillstånd för parken (Björkman & Björkman, 2009). Inventeringen omfattade dels en övergripande beskrivning och naturvärdesbedömning av biotoper, dels en översiktlig inventering av rovfåglar och fladdermöss inom undersökningsområdet. Under 2013 utfördes en naturinventering inför anläggande av nya vägar, förstärkning av befintliga samt anläggning av kabeldiken inom området (Björkman, 2013). En arkeologisk utredning steg 1 utfördes under november 2013 (Arkeologicentrum 2014). Information om bebyggelse har inhämtats från fastighetskartan och information om detaljplaner har erhållits från Uppvidinge kommun. Intresseområdenas utbredning framgår av kartan i bilaga 3. 5.1 Landskapsbild Landskapet söder om Åseda, intill sjön Hultbren, utgörs av relativt flack skogsmark. En stor del av området består av aktiv produktionsskog och delar av området är kalhygge och sumpskog. 5.1.1 Konsekvensbedömning Då ledningarna kommer att förläggas under mark kommer dessa inte att ge någon visuell påverkan på området. Ledningarna kommer att förläggas längs befintliga vägar och vägar som nyanläggs för vindkraftparkens ändamål. Utmed de befintliga vägarna där höga träd och högt buskage växer intill vägkanten kommer röjning att ske för ledningsgatan. Den röjda ledningsgatan kommer att ge en viss visuell påverkan. 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Den planerade ledningssträckningen berör område med övervägande skogsmark, aktiv produktionsskog samt flera mindre vattendrag och sjöar. Ledningssträckningen berör gles bebyggelse som är samlad vid Tvinnesheda. Ledningarna berör inte några detaljplaner eller områdesbestämmelser. sid 13/23

5.2.1 Konsekvensbedömning Markanvändningen i ledningarnas omedelbara närhet och som berör säkerheten regleras i de avtal som tecknas med berörda markägare. De säkerhetsföreskrifter som måste iakttas finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter och i gällande normer. Närmaste bostadshus kommer att ligga ca 130 m från kablarna. De magnetfält som kommer att alstras av ledningarna har beräknats vid bostadshusen, se avsnitt 5.8.3. 5.3 Vatten- och naturmiljö Ledningarna kommer att beröra följande områden inom vatten- och naturmiljö: Sumpskog Våtmarksinventering Strandskydd Vattenförrättning Naturvårdsprogram Området är rikt på sumpskog och ledningarna kommer att lokaliseras intill flera områden samt beröra ett fåtal som inte är naturvärdesklassificerade 1. Med sumpskog avses skog som växer på blöt eller fuktig mark med ett mer eller mindre tjockt torvtäcke. Större delen av områdena med sumpskog är även våtmarksinventerade. Omkring sex våtmarksinventerade områden finns utmed de befintliga och planerade vägar som ledningarna avses att anläggas intill. Våtmarksinventeringen (VMI) är en nationell inventering av Sveriges våtmarkstillgångar som utfördes under perioden 1981-2005 av länsstyrelserna, med syfte att skapa en kunskapsbank över landets våtmarker. Naturvärdesklassningen har gjorts i en fyrgradig skala där klass 1 har mycket höga naturvärden och klass 4 saknar eller har ringa naturvärden. Mer än hälften av de berörda våtmarksområdena tillhör klass 2. Inför ansökan om tillstånd för vindkraftparken genomfördes en naturvärdesinventering under 2009 som inkluderade våtmarker i området (Björkman & Björkman, 2009). Enligt denna inventering bedömdes fyra stycken klass 2-områden ha något lägre naturvärde än tidigare, varav tre av områdena bedömdes som klass 3 (Kamra fly bedömdes som fortsatt klass 2 i den centrala delen och som klass 3 i den yttre) och ett område som klass 4. Anledningen till att områden som tidigare erhållit något högre klassning nu erhåller något lägre förklaras bla. med att intventeringen under 2009 utfördes på plats och under senare tid. Markanvändningen i området består främst av produktionsskog som 1 Sumpskogar delas in i fyra klasser (1-4) beroende på deras naturvärden och där klass 1 är den högsta naturvärdesklassen. En sumpskog i naturvärdesklass 4 beskrivs som en sumpskog som har blivit starkt påverkad av ingrepp (dikning eller avverkning). sid 14/23

förändrar landskapet över tid. Påtagliga förändringar av området av bland annat skogsbruk och stormar medför att de tidigare identifierade värdekärnorna har påverkats negativt. Kabelförbanden kommer att korsa några mindre vattendrag som är strandskyddade. Generellt strandskydd om 100 m råder runt samtliga sjöar, gölar och vattendrag i området. Kabelförbanden kommer att beröra två områden med vattenförrättning, Tvinnesheda (från år 1926) och Pukabäcken (från år 1931). Vattenförrättning är en form av samfällighet som bildats när fastighetsägare gått samman för att förbättra markavvattningen och vattenavledningen, ofta för att vinna ny odlingsmark eller öka markens lämplighet för virkesproduktion. Öster om Tvinnesheda kommer ledningarna att ligga intill ett område inom naturvårdsprogram som är benämnt Uppvidinge 60-18 och avser Kamra fly. Naturvårdsprogrammet avser länsstyrelsens långsiktiga handlingsplan för skydd och vård av, från naturvårdssynpunkt, värdefulla områden. Programmet är baserat på utredningar och inventeringar i Kronobergs län och blev klart 1989. I programmet beskrivs Kamra fly som skadat av diken i vissa randområden. Igenväxning och spridning av tall sker på delar av mossen. Området beskrivs även ha stora biologiska och landskapsmässiga värden, som kan bestå om ytterligare dikning inte sker. 5.3.1 Konsekvensbedömning Enstaka hög växtlighet i utkanten av områden med sumpskog och våtmarksinventering kommer att beröras av röjning av ledningsgatan. Eftersom ledningarna kommer att ligga intill befintliga vägar samt de vägar som kommer att nyanläggas för vindkraftparken kommer intrånget att vara samlat och lokalt. Kabelförbanden kommer övervägande beröra de yttre områdena på sumpskogarna och våtmarkerna vilket medför att påverkan blir marginell. Inventeringen 2013, som avsåg detaljprojektering av flertalet vägar och kabeldikeningar, indikerade att inga lokaler som tidigare utpekats med höga naturvärden berörs. Kabelförbanden kommer att passera två vattendrag som berörs av vattenförrättning. Vid bägge passagerna kommer förbanden att läggas intill ny planerad väg. Vid korsningen av vattendraget som ingår i vattenförrättningen Tvinnesheda har Stena förbundit sig att använda prefabricerad bro över bäcken. Kabelförbanden kommer inte att förläggas i vattendraget utan antingen förankras på undersidan av bron alternativt förläggas på sidan av bron. Vid Pukabäcken avses kabelförbanden förläggas genom att antingen placeras inom vägområde ovanpå vägtrummor eller eventuellt genom tryckning. Kablarna bedöms inte motverka syftet med strandskyddsbestämmelserna. Dispens från strandskyddsbestämmelserna kommer att sökas. Kabelförbanden avses att anläggas strax nordost om Kamra fly och tangera den norra delen av området. I det naturvårdsprogram som området är upptaget i anges att ytterligare dikning inte bör ske. Kabelförbanden avses placeras i den passage som befintlig väg följer mellan våtmarkerna Kamra fly och Kamragölen/Trägöl. Vid inventeringen som utfördes sid 15/23

2013 inför väg- och kabelprojektering anges att det finns bra utrymme vid sidan av vägen för kabelschaktet utan att göra ingrepp i känslig natur. 5.4 Hydrologi Naturinventeringen 2009 identifierade områden med naturvärden. Två områden med höga naturvärden (klass 2) avseende bla. hydrologi urskiljdes; dels ett område med kärrskog sydväst om sjön Hultbren och dels mosseplanet i den centrala delen av Kamra fly (se figur 3). Båda områdena anges vara tämligen opåverkade av dikningar. Områden med känslig hydrologi förekommer även bland områden som klassats som naturvärdesklass 3. Flera mindre vattendrag som rinner till sjön Hultbren kommer att passeras. Figur 3 Karta som visar inventerade områden med höga, vissa respektive ringa naturvärden (naturvärdesklass 2, 3 och 4). Områden markerade med röd färg visar klass 2, orange klass 3 och grön färg klass 4 på kartan (2009, Björkman & Björkman. ) 5.4.1 Konsekvensbedömning Kabelförbanden avser att följa befintlig och nya planerade vägar för vindkraftparkens ändamål. Den planerade kabelsträckningen följer till stor del befintlig infrastruktur som idag är lokaliserad i utkanterna av, respektive mellan, områden med sumpskog och våtmark. Sträckningen har anpassats efter de känsliga intresseområden som finns i området och justerats för att undvika ovan nämnda områden med höga naturvärden. För att skydda utpekade naturvärden längs vägsträckan mellan H och D (se figur 1) under anläggningsarbetet har Stena åtagit sig att märka ut dessa. sid 16/23

Korsning av vattendragen kommer att anpassas utifrån rådande förutsättningar: antal kabelförband, storlek på vattendrag och naturmiljö invid vattendraget. Vid korsning av det vattendrag som passeras vid två passager, strax söder om I respektive sydost om H (se figur 1) har Stena förbundit sig att använda prefabricerad bro över bäcken. Kabelförbanden kommer inte att förläggas i vattendraget utan antingen förankras på undersidan av bron alternativt förläggas vid sidan av bron. Vid korsning av mindre vattendrag med få kabelförband finns möjlighet att placera förbanden inom vägområde ovanpå vägtrummor för att undvika negativ påverkan på vattendraget och sjön Hultbren. I undantagsfall kan kabelförläggning ske genom tryckning under vattendrag. 5.5 Kulturmiljö Kabelstråken berör ett fornminnesområde vid korsningen där kablar från samlingsstation E och F möts, benämnd G i figur 1. Fornminnet (RAÄ-nr Åseda 361:1) är ett fast fornminne av lämningstypen blästbrukslämning (lämning efter lågteknisk järnframställning). En arkeologisk utredning steg 1 har genomförts under november 2013 av fyra vägavsnitt inom den planerade vindparken. Vid fältinventeringen framkom röjningsröse av torparkaraktär i anslutning till ny planerad väg vid Tvinnesheda by, samt en torplämning (husgrund) vid den befintliga vägen öster om Kamra fly. Både röjningsröset och torpgrunden bedöms som övrig kulturhistorisk lämning. 5.5.1 Konsekvensbedömning Stena har åtagit sig att inte bygga på den sidan av vägen där fornminnet Åseda 361:1 finns. E.ON Elnät kommer också att undvika den sidan av vägen vid anläggningen för att minska eventuell påverkan på fornminnet. De röjningsrösen som återfanns vid Tvinnesheda by utgörs av traditionella odlingsrösen och det kulturhistoriska värdet är enligt utredningen mycket begränsat. Inga ytterligare antikvariska åtgärder föreslås för dessa. Torplämningen öster om Kamra fly ligger några meter öster om vägen och för att skydda det har Stena åtagit sig att märka ut intresset inför arbetet. E.ON Elnät följer Kulturmiljölagens bestämmelser om att omedelbart avbryta arbeten och kontakta länsstyrelsen om dolda, tidigare okända fornlämningar påträffas under arbetets gång. 5.6 Friluftsliv I området bedrivs jakt. Inga övriga kända intressen avseende friluftslivet har påträffats i närheten av markkablarnas sträckning. sid 17/23

5.6.1 Konsekvensbedömning Störningar i området uppstår främst i anläggningsskedet av buller från anläggningsmaskiner och ökad trafik i området. Möjligheten att ströva i skog och mark kan begränsas under anläggningsskedet. När förläggningen är avslutad bedöms projektets påverkan på friluftslivet vara liten. 5.7 Infrastruktur Området genomkorsas av ett antal enskilda vägar och skogsvägar. Inga statliga vägar berörs. Stena kommer att anlägga och förbättra flera vägar i området för att kunna transportera vindkraftverken och även för att anlägga vindkraftparkens interna elnät. E.ON Elnätet kommer i huvudsak att förlägga markkablarna längs befintliga vägar och de som nyanläggs för vindkraftparkens ändamål. 5.7.1 Konsekvensbedömning Trafikstörningar i området uppstår främst i anläggningsskedet. Området är glesbebyggt och eventuella störningar för allmänheten bedöms vara begränsade. 5.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 5.8.1 Buller Buller kommer att uppstå vid anläggningen av kablarna på grund av de maskiner som krävs för att schakta och återställa marken samt de maskiner som krävs vid framdragning av kablarna. Därefter kan buller uppkomma vid eventuella underhåll och vid akuta reparationer. Ett kabelförband i drift orsakar inte något buller. 5.8.2 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från ledningen. sid 18/23

Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. 5.8.3 Magnetfält från aktuella ledningar Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning eller kabel beror på avståndet mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och strömmens storlek (belastning). En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för planerade ledningar baseras på ett uppskattat (förväntat) värde på respektive lednings årsmedelbelastning. E.ON Elnät har gjort en preliminär beräkning över det magnetfält som kommer att alstras av kablarna. Till grund för beräkningarna ligger ett antagande om ett förväntat årsmedelvärde för strömmen i ledningarna. I figur 4 redovisas det magnetfält som som förväntas alstras av de sex markkablarna in till transformatorstationen i Bredhälla. Magnetfältsdiagrammet visar samtliga förväntade magnetfält från de sex markkablarna samt det sammanlagda magnetfältet. Det sammanlagda magnetfältet beräknas understiga 0,2 µt 10 m från centrum av de sex kabelförbanden. Detta magnetfält är det mest utbredda magnetfältet på grund av de många kabelförbanden. Närmaste hus ligger mer än 100 m från markkabelstråket. sid 19/23

Figur 4 Magnetfält baserade på årsmedelvärde för strömmen i respektive kabelförband samt det sammanlagda magnetfältet för samtliga kabelförband. 6 Andra studerade alternativ Enligt MB (6 kap. 7 4pt.) ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, och alternativa utformningar, samt en motivering varför ett visst alternativ valts. 6.1 Alternativ teknisk lösning Ledningarna kan anläggas som luftledning eller som markkabel. E.ON Elnät har alltid som huvudalternativ vid ledningsdragning inom regionnätet, att uppföra ledningarna som sid 20/23

luftledningar, då de därmed har bäst driftsäkerhet och flexibilitet för framtida kapacitetshöjningar.e.on Elnät har dock valt att förlägga ledningarna som markkablar trots att det är svårare att förlägga markkabel än luftledning i detta område. Anledningen till att E.ON Elnät valt markkabel i det specifika projektet är: Många ledningar kommer att uppföras parallellt med varandra, upp till sex stycken. Om detta ska genomföras med luftledningar kommer dessa att behöva placeras med ett tillräckligt stort avstånd mellan varandra för att undvika linsammanslagning med intilliggande ledningar. Det skulle medföra att ledningsgatan skulle bli orimligt bred. Anläggandet av vindkraftparken kräver att flera nya vägar upprättas för att kunna transportera vindkraftverken till byggplatserna. Dessa vägar kan sedan användas för anläggning av markkablar. Luftledningar måste placeras med ett säkerhetsavstånd från vindkraftverk. Besiktning av luftledningarna med hjälp av helikopter kommer att vara svårare på grund av närhet till vindkraftverk. 6.2 Alternativ lokalisering I en lokaliseringsutredning identifierades ett större utredningsområde inom vilket det bedömdes möjligt att förlägga de planerade kabelförbanden. Inom utredningsområdet ska markkablar anläggas från varje samlingsstation, vilket medför att de alternativa lokaliseringarna blir begränsade då E.ON Elnät eftersträvar att samförlägga de olika markkablarna utmed befintlig infrastruktur. Det huvudalternativ för markkabelstråk som togs fram följde således befintliga och planerade vägar men med en bredd på ca 150 m. Huvudalternativet berör de flesta vägarna i området och eftersom E.ON Elnät vill undvika att gå utanför vägstrukturen har detta medfört att det endast finns en alternativ lokalisering, vid Tvinnesheda. Denna vägdel, där sex parallella markkablar skulle behöva förläggas i samma schakt, vill E.ON Elnät undvika eftersom det ligger flera byggnader utmed vägen som försvårar anläggningen av kablar. 6.3 Nollalternativ Om tillstånd inte erhålls för de nya kabelförbanden kommer elproduktion från vindkraftparken Tvinneheda-Badeboda inte att kunna överföras till elnätet för vidare distribution till kunder. Det medför även att intrånget från kablarna uteblir i omkringliggande miljöer. sid 21/23

7 Samlad bedömning De planerade ledningarna bedöms ge en begränsad visuell påverkan i området då de kommer att förläggas under mark och i huvudsak längs befintliga vägar och de vägar som nyanläggs för vindkraftparkens ändamål. Den röjda ledningsgatan kommer att ge en visuell påverkan i de partier med skogslandskap där höga träd och tät växtlighet efter röjningen kommer att vara lokaliserade längre ifrån vägarna än tidigare. De planerade ledningarna berör bitvis fuktiga skogsområden med sumpskog, våtmark och mindre vattendrag. Kabelsträckningen berör i huvudsak utkanten av intresseområdena samt passager mellan intresseområdena. Inventeringar har utförts för att lokalisera områden med bland annat natur- och kulturvärden och sträckningen för de planerade vägarna som ledningarna avser att följa har till stor del anpassats efter inventeringsresultaten. Vissa utpekade natur- och kulturvärden kommer att märkas ut för att skyddas. Kabelförbandens påverkan på området bedöms därmed som mycket begränsad. Få kulturmiljöintressen berörs och Stena har åtagit sig att märka ut samt undvika arbete på den sida av vägen som angivna fornminnen finns. Referenser och källor Arkeologicentrum i Skandinavien (2014). Rapport över arkeologisk utredning steg 1 av fyra vägsträckor inom den planerade vindparken Tvinnesheda, Nottebäcks och Åseda sn, åseda kommun, Kronobergs län. Rapport PMAC2013-049-G. 2014-01-31. Björkman, U. & Björkman L. 2009: Naturvärdesbedömning av biotoper samt översiktlig inventering av rovfåglar och fladdermöss inom ett område vid Tvinnesheda och Badeboda söder om Åseda i Uppvidinge kommun Björkman, U. 2013: Fältgenomgång inför anläggning av nya vägar, förstärkning av befintliga vägar samt anläggning av kabeldiken inom vindparken i Tvinnesheda, Uppvidinge kommun. Jordbruksverkets vattenenhet, Heeb, A (red.). 2014: Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet. LRF Ellagen (1997:857) Kulturmiljölagen (1988:950) Miljöbalken (1998:808) Rudqvist, L. (1999): Sveriges sumpskogar, resultat av sumpskogsinventeringen 1990-1998. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag sid 22/23

7.1.1 Digital information Digitalt kartmaterial har hämtats från: Länsstyrelsen: www.gis.lst.se/lstgis Riksantikvarieämbetet, fornsök: www.raa.se/fornsak Skogsstyrelsen: www.skogsstyrelsen.se 7.1.2 Övrigt Lantmäteriet, information om vattenförrättning avseende Tvinnesheda och Pukabäcken. sid 23/23