Kursbeskrivning Specialpedagogik 7,5 hp UQ003K HT 2015 /100% (rev. 8/8 2015)
2:16 1. KURSINFORMATION Kursadministratör: jenny.stoltz@specped.su.se tel 1207 6419 Seminarieledare för grupp 1: Joacim Ramberg joacim.ramberg@specped.su.se Kursansvarig och seminarieledare för grupp 2: Ulf Sivertun ulf.sivertun@specped.su.se 2. KURSENS INNEHÅLL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT 2.1 Innehåll Kursen tar sin utgångspunkt i specialpedagogikens tvärvetenskapliga karaktär. I kursen behandlas hur synen på specialpedagogiska frågor varierar utifrån olika teoretiska utgångspunkter och vid olika historiska perioder. Individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorers betydelse för alla elevers rätt till delaktighet och lärande lyfts fram. I fokus ställs skolans ansvar att ge alla elever förutsättningar för lärande oberoende av funktionsnedsättning, etnicitet, genus och social klass. Begreppet funktionshinder belyses särskilt. Vidare behandlas hur undervisningens organisering kan få konsekvenser för processer av social exkludering och inkludering. Kursen behandlar vikten av samverkan mellan lärare, vårdnadshavare och andra yrkesgrupper, för att kunna identifiera och hantera specialpedagogiska behov på såväl individnivå som på skol- och samhällsnivå. Etiska dilemman i samband med specialpedagogiska insatser belyses. Kursen orienterar om pedagogiska verktyg, vilka kan erbjuda elever olika möjligheter att lära och utvecklas.
3:16 2.2 Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas du kunna: - problematisera hur elevers rätt till delaktighet och lärande tillgodoses i skolan med hänvisning till nationella och internationella styrdokument, - beskriva och problematisera hur synsätt på utvecklings- och lärandeproblem, utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer, kan få betydelse för elevers lärande och socialisation, - beskriva och diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter, - reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till utbildningens inriktning och kommande läraruppdrag, samt diskutera etiska dilemman som kan uppstå vid specialpedagogiska insatser. 3. KURSENS UPPLÄGGNING Kursen kräver att Du aktivt, redan från kursstart, deltar i de olika moment som ingår. Kursinnehållet behandlar komplexa frågor där det sällan finns enkla och givna svar. Under seminarier och arbete i grupp (studentarbetslag) ges möjligheter att utveckla den förståelse som lärandemålen förutsätter. 3.1 Arbetsformer Kursen genomförs i form av Föreläsningar som syftar till att både förtydliga, fördjupa och komplettera de teorier, begrepp och frågor som behandlas i kurslitteraturen Seminarier där inläst litteratur och genomförda uppgifter redovisas och behandlas i relation till kursens lärandemål. Respektive studiegrupp förbereder och presenterar två frågor av aktuell litteratur till det seminarium där dessa behandlas. Under seminarium 1 görs en indelning i studentarbetslag omfattande 4-6 personer. Syftet med arbetet i dessa grupper är att bearbeta och diskutera lästa texter och att förbereda redovisningar. Grupparbeten i studentarbetslag bygger på en överenskommelse om varje students individuella ansvar för såväl sitt eget som
4:16 gruppens gemensamma lärande. I studentarbetslaget behandlas kursens litteratur, förberedelser inför och redovisning av den obligatoriska verksamhetsanknutna uppgiften (se 3:3), samt uppgift om hur inkluderande verksamheter kan utvecklas i vilka funktionsnedsättningar och dess konsekvenser för pedagogisk verksamhet beaktas (se 3:4 under Valbar litteratur) Verksamhetsförlagda besök examinerande gruppuppgift Följande datum är avsatta för verksamhetsförlagda besök: 16 & 17 september. Varje student tar kontakt med antingen den verksamhet där VFU är förlagd eller annan skolverksamhet. Uppgiften innebär att studenten genomför intervjuer (ca 3 st) med företrädare för olika yrkesgrupper (lärare/handledare, rektor och en specialpedagog/lärare med specialpedagogiskt uppdrag). Intervjuerna syftar till att studenten ska få ta del av verksamhetsföreträdares perspektiv på kursens inkluderingsfokus och utgångspunkt i alla elevers rätt till delaktighet och lärande samt att ge insyn i hur specialpedagogiska frågor hanteras och organiseras. Uppgiften planeras i seminariegruppen genom att diskutera och sammanställa lämpliga frågor/frågeområden. Varje student dokumenterar och analyserar sin intervjuundersökning i en skriftlig sammanställning. Dessa analyser utgör underlag för studentarbetslagets gemensamma text, vilken består av en bearbetning av intervjusvar samt med kopplingar till kursens litteratur (med korrekta referenser till kursens litteratur). I gruppen görs också en planering inför redovisning vid ett examinerande seminarium. En gemensam grupptext (2-3 A4-sidor) läggs in på mondo forum i samband med redovisningen den 21/9. Sekretessreglerna innebär att studenterna inte bör ange namn på skolor eller personer vid redovisningen eller i examinationen. Använd fingerade namn eller anonymisering som "skola A" och "lärare B, specialpedagog C". Hur utvecklas inkluderande och delaktighetsskapande verksamheter där alla elever oavsett ev. funktionsnedsättningar är delaktiga. Respektive studiegrupper väljer en klassificerad funktionsnedsättning till vilken gruppen undersöker pedagogiska konsekvenser, så att förutsättningar till en verklig delaktighet i en inkluderande gemenskap kan utvecklas. Tanken är att olika funktionsnedsättningar ska vara representerade, därför kommer vi att diskutera slutgiltiga val av fokus på olika funktionsnedsättning inom respektive lag. Uppgiften består i att gruppen ska ta reda på vilka svårigheter den valda funktionsnedsättningen ev. kan medföra i det dagliga
5:16 livet och i skolan, samt vilka stödjande åtgärder/pedagogiska implikationer som kan behövas i olika skolsituationer. Varje grupp redovisar det som gruppen funnit i en powerpointpresentation med max 10 bilder. Samtliga presentationer kommer att läggas in på Mondo, där alla i kursen får möjlighet att ta del av och ladda ner på egen dator. Presentationen ska innehålla följande: Beskriv övergripande och kortfattat (gärna i punktform) centrala förutsättningar och utgångspunkter för en inkluderande skola för alla! En kort beskrivning av vad (vald) funktionsnedsättningen innebär, och vilka svårigheter den valda funktionsnedsättningen kan medföra för den enskilde, referenser ska infogas var informationen hämtats (som referenslista), går bra att skriva i punktform Reflektera kritiskt i relation till kurslitteraturen om alternativa sätt att se på det ev. funktionshindret. Redovisa undersökande reflektioner, gärna i punktform. Vilka pedagogiska konsekvenser/implikationer som beskriven funktionsnedsättning kan medföra i olika pedagogiska situationer särskilt med fokus på att/hur detta ska ske inom en inkluderande verksamhet - detta bör vara tyngdpunkten i presentationen. Hur gynnas även gruppen som helhet av sådana anpassningar? Aktuell litteratur där man kan läsa mera om funktionsnedsättningen och om stödjande åtgärder av olika slag (några titlar). Gärna förslag på skönlitteratur som behandlar vald funktionsnedsättning på något vis, välj litteratur som riktar sig till den åldersgrupp du kommer att arbeta med. Skriv namn på vilka som gjort presentationen på första sidan i presentationen Senast den 28/9 kl 10, läggs presentationen in på Mondo forum, lag 1 respektive lag2. Studiegruppernas redovisning av sina presentationer sker muntligt på seminarium den 29/9. 3:2 Kurslitteratur med kommentarer Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla några filosofiska trådar. Stockholm: Liber. Bolic Baric, V., Hellberg, K., Kjellberg, A., & Hemmingsson, H. (2015). Support for learning goes beyond academic support: Voices of students with Asperger s disorder and attention deficit hyperactivity disorder. Autism, 19(3). 1-13. DOI:
6:16 10.1177/1362361315574582 Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet. Delar av rapporten läses. Hejlskov Elvén, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Johansson, M. (2010). Stöd på (o)lika villkor. En analys av särskilt stöd på tre olika gymnasieprogram. I K. Göransson, U. Janson & C. Nilholm (Red.). Vetenskaplig artikelsamling om specialpedagogik. SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten. [Elektronisk version] Möllås, G. (2009). Detta ideliga mötande : en studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Doktorsavhandling. Delar av avhandlingen läses. Ramberg, J. (2014). The extent of ability grouping in Swedish upper secondary schools: a national survey. International Journal of Inclusive Education, 1-26. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13603116.2014.929187#.vx6du00 w-uk Skidmore, D. (2012). The polyphonic classroom: Are we all special educators? I T. Barow & D. Östlund (Red.). Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press. Tideman, M. (2012) Unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder. Om kategoriseringens konsekvenser och kampen for inflytande. I T. Barow & D. Östlund (Red.). Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press. von Wright, M. (2001). Det relationella perspektivets utmaning. En personlig betraktelse. I Skolverket Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv, [Elektronisk version]. Stockholm: Liber. (9-20) Dessutom väljs en skönlitterär bok med relevans för det specialpedagogiska området. Arbetsmaterial: Salamanca-deklarationen, Läroplan för grundskolan och Skollagen
7:16 Sverige. Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. finns som pdf Olika brukarorganisationers hemsidor, exempelvis Attention, Autismforum Valbar litteratur Enligt litteraturlistan ska, förutom den gemensamma kurslitteraturen, en skönlitterär bok läsas. Nedan följer en förteckning med exempel på skönlitteralitteratur. Val av litteratur sker i samråd med seminarielärare. Tänk på möjligheten att välja att läsa en skönlitterär ljudbok. I listan står markerat vilka böcker som finns att låna som ljudbok. Alakoski, S. (2007). Svinalängorna. Stockholm: Albert Bonniers förlag. (Ljudbok) Grimsrud; B. (2010). En dåre fri. Stockholm: Albert Bonniers förlag. (Ljudbok) Haddon, M. (2003). Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Stockholm: Wahlström& Widstrand. (The curious incident of the dog in the night-time. London: Vintage). Higashida, N. (2014). Därför hoppar jag: en pojkes röst från autismens tysta rum. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Høeg, P. (1993). De kanske lämpade. Stockholm: Norstedt. Johansson, I. (2008). En annorlunda barndom: en kvinnas berättelse om sin autistiska uppväxt. Stockholm: Månpocket. Johansson, K. (2003) Huset vid Flon. Stockholm: Norstedts pocket. (Ljudbok) Linderborg, Å. (2008). Mig äger ingen. Stockholm: Atlas. (Ljudbok) Pohl, P.(1997). Vi kallar honom Anna. Stockholm: Alfabeta. (Ljudbok) Åkerman, S. (2007). Zebraflickan. Stockholm: Författarhuset.(Ljudbok) Vallgren, C. (2012). Havsmannen: roman. Stockholm: Bonnier. (Ljudbok) Film: Mellan väggarna, fransk dramafilm från 2008 i regi av Laurent Cantet Stödfrågor inför redovisning av läst skönlitteratur: Motivering till val av bok
8:16 Skiljer sig den skönlitterära läsningen från läsning av facklitteratur? I så fall, på vilket sätt? Hur anknyter boken till specialpedagogiska frågor och till kursens lärandemål? Vilka andra insikter, lärdomar och upplevelser har den skönlitterära läsningen gett? Reflektioner kring meningen med skönlitterärt läsande i denna kurs 4. SCHEMA: FÖRELÄSNINGAR OCH SEMINARIER - INNEHÅLL OCH KURSUPPGIFTER 1/9 12-13.40, sal 111 (105) hus 9 Kursintroduktion, Ulf Sivertun, Joacim Ramberg Kursplan, kursbeskrivning Kurslitteratur kursuppgifter och examinationsformer Studentarbetslag 14-15, sal 108 (hus 9) Olika perspektiv på specialpedagogik (Ulf & Joacim) Erfarenheter av och föreställningar kring specialpedagogik och specialpedagogiska frågor 9/9 10.30-12, sal 108 (hus 9) Föreläsning: Olika perspektiv på skolans problem, historiskt och i nutid. Ulf Sivertun Läst Litteratur: Assarson, I. (2009). Skidmore, D. (2012)
9:16 Forts. 9/9 13-16, sal 109 och 105 Seminarium 2 Joacim, lag 1, sal 105. Ulf, lag 2, sal 109 Teman: Specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv. Synsätt på utvecklings- och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer. Läst litteratur: Assarson, I. (2009) s. 7 139 Skidmore, D. (2012) Läsfrågor: Hur beskriver litteraturen de specialpedagogiska frågornas historia? Synsätt på lärandeproblem som varit dominerande under olika tidsperioder i den gemensamma skolans historia? Dominerande synsätt idag? Vilka samband mellan: a) samhällsutveckling b) ideologi/politik c) teoretiska utgångspunkter och d) special/pedagogisk praktik beskrivs i litteraturen? 14/9 kl 8.30-10, sal 108 (hus 9) Föreläsning: Funktionsnedsättningar och/eller elever som gör motstånd? Fia Andersson Läst litteratur: Tideman, M. (2012) Hejlskov Elvén, B. (2009) Bolic Baric, V., Hellberg, K., Kjellberg, A., & Hemmingsson, H. (2015) Forts. 14/9 kl 11,30-14 Seminarie 3, sal 105 och 111 (studiegrupperna) Lag 1 sal 111, lag 2 sal 105, alternativt valfri plats. Studiegruppstid arbete med gruppens
10:16 powerpointpresentation (med fokus på inkludering, variation och funktionsnedsättning, se ovan) Tema: Specialpedagogisk verksamhet i relation till lärarens uppdrag etiska dilemman i samband med specialpedagogiska insatser. Läst litteratur: Bunar, N, (red) (2012) Johansson, M. (2010). Westling Allodi, M. (2010) 16-17/9 Verksamhetsbesök (se kursbeskrivning) 21/9 kl. 9-12 Seminarium 4, tvärgruppsseminarier Lag 1 kl 9-12 sal 109, redovisning av verksamhetsbesök, Ulf Sivertun Lag 2, kl 9-12 sal 105, redovisning av verksamhetsbesök, Ulf Sivertun Redovisningen sker i tvärgrupper inom respektive lag. 23/9 8-10, sal 108 (hus 9) Föreläsning: Perspektiv på differentierad undervisning nivågruppering. Joacim Ramberg Läst litteratur: Johansson, M. (2010).] Möllås, G. (2009). Ramberg, J. (2014).
11:16 Forts. 23/9 kl 12-15, Seminarium 5 lag 1,sal 109 och lag 2, sal 105 Tvärgrupper inom respektive lag Joacim Ramberg, medverkande lärare 28/9 kl 10.00 Gruppuppgiften (powerpointpresentation) läggs in på mondo forum, lag 1, lag 2. Muntlig presentation sker den 29/9. 29/9 KL 9-12 Examinerande Seminarium 6 Lag 1, sal 105, Joacim Ramberg Lag 2, sal 109 Ulf Sivertun Tema: Gruppredovisning; pedagogiska konsekvenser vid inkluderande förhållningssätt, dvs pedagogiska förhållanden som inbegriper alla oavsett olikhet och ev. funktionsnedsättningar Muntlig behandling av läst skönlitteratur sker med anknytning till ovanstående redovisning. Kl 14-15 sal 108, lag 1 & 2 Avslutning Presentation av individuell examinationsuppgift Utvärdering av kursen (grupp och digitalt)
12:16 5. Examination och bedömning Kursen examineras dels genom aktivt deltagande på seminarier och genomförd fältstudieuppgift, dels genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. 5.1 Kurskrav Eventuell frånvaro på kursens seminarier kompenseras genom inlämning av en skriftlig uppgift till studentarbetslaget och i Mondo, forum, komplettering vid frånvaro. 5.2 Examinationsformer och betygskriterier Kursen verksamhetsförlagda uppgift examineras genom en muntlig och skriftlig gruppuppgift (se punkt 3:3), vid seminarium 4. Den individuella skriftliga examinationsuppgiften sker i form av en hemtentamen som kommer att finnas i funktionen Uppgifter från och med 29/9 med inlämning senast den 10/10. Uppgiften ska du med hjälp av kurslitteraturen behandla de frågor som har diskuterats, analyserats och kritiskt granskats under kursens gång, i relation till kursens lärandemål. 5.3 Betygskriterier Fältstudien/intervju-undersökningen bedöms med betygen G eller U För godkänt betyg (G) ska studenten: genomföra intervjuer och följa verksamheten under en dag med fokus på hur barns rätt till lärande och delaktighet tillgodoses i förskolan samt i samband med detta undersöka vilka multimodala verktyg som erbjuder barn olika möjligheter att lära och utvecklas i skriftlig och muntlig gruppredovisning problematisera resultatet av gruppens analyserade fältstudier genom kopplingar till kurslitteratur som behandlar barns rätt till lärande och delaktighet samt ta del av övriga gruppers redovisningar av uppgiften Betygskriterier för den individuella skriftliga examinationen:
13:16 A: Studenten kan genomgående i självständiga, problematiserade, fördjupade och väl underbyggda resonemang beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation genomgående i självständiga, fördjupade, väl underbyggda och nyanserade resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt i fördjupade resonemang reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser B: Studenten kan genom i huvudsak självständiga, problematiserade, fördjupade, och väl underbyggda beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation genom i huvudsak självständiga, fördjupade, väl underbyggda och nyanserade resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt i fördjupade resonemang reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser C: Studenten kan: genom i huvudsak självständiga, problematiserade och väl underbyggda resonemang beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation genom i huvudsak självständiga och väl underbyggda resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser D: Studenten kan:
14:16 i underbyggda, i viss mån självständiga resonemang beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation i underbyggda resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser E: Studenten kan: genom i huvudsak underbyggda resonemang beröra hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation genom i huvudsak underbyggda resonemang beskriva specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt i viss utsträckning reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser Fx: Examinationen behandlar otydligt eller inte alls något eller flera av de förväntade studieresultaten: beskrivning av hur synsätt på utvecklings- och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation beskrivning av specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån ett par teoretiska perspektiv reflektion över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de dilemman som kan uppstå vid specialpedagogiska insatser. Beskrivningar och resonemang är otydligt underbyggda. F: Examinationen präglas av i hög grad bristfällig behandling av de förväntade studieresultaten som uppgiften examinerar. 5.4 Omexamination Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehov har meddelats. Student som fått betyget F måste genomgå en ny examination.
15:16 Nästa tentamensperiod infaller ca 30 dagar efter ordinarie tentamenstillfälle. 5.5 Plagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. 6. KURSUTVÄRDERING Kursen utvärderas dels genom en individuell enkät under kursens sista seminarium, dels elektroniskt. 7. MONDO Mondo används främst för löpande kursinformation. Här läggs också dokument, filer och föreläsningsmaterial ut. 8. STUDENTINFLYTANDE Kursens seminarier ska präglas av ett öppet klimat där studenter ges möjligheter att påverka kursens uppläggning och arbetsformer inom givna ramar. 9. STUDERA MED FUNKTIONSHINDER För information se SU s hemsida www.su.se sök: studera med funktionsnedsättning
Stöd i det akademiska skrivandet: Studie- och språkverkstaden. På adressen www.su.se/sprakverkstad hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan Du bl.a. få hjälp med akademiskt skrivande. 16:16