Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Förskolan Eken och Lammet och pedagogisk omsorg 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Barnomsorg Mönsterås Södra tätort Intäkter 0-146 139 0,0% Personalkostnader 17 845 409 17 832 620 99,9% Övriga kostnader 403 515 371 398 92,0% Barnomsorg Mönsterås Södra tätort Summa 18 248 924 18 057 879 99,0% Resultat 18 248 924 18 057 879 191 045 Detta år har vi ett överskott. Vi hade planerat för att göra inköp som vi fick avstå ifrån eftersom vi i november fick direktiv om att vara återhållsamma med inköp för att minska det totala resultatets minus. 2. Åtgärder efter brukarundersökningen Förskolan Lammet Som förälder har jag tillräckligt med inflytande över hur verksamheten bedrivs Mål: 90% Resultat: 86% Detta har vi utvecklat för att förbättra måluppfyllelsen: Vi har under året gett ut informationsbrev till föräldrarna över vad vi gör i verksamheten. Frågan om hur ofta föräldrarna vill ha information har lyfts på föräldramöten. Föräldrarna är då med och påverkar hur ofta informationsbreven skall gå ut. Vi har en fråga på vårt underlag vid utvecklingssamtalet på höstterminen där vi pratar om vad man som förälder vill och kan ha delaktighet och inflytande över. Vi lyfter den frågan för att lyssna av vad föräldrarna anser är att ha tillräckligt med inflytande. Vi har tagit upp frågan även på föräldramöte där föräldrarna har fått var med att bestämma om olika saker som sker i verksamheten. Förskolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar Mål 100% Resultatet 98% Detta har vi utvecklat för att förbättra måluppfyllelsen: Vi fortsätter att arbeta med material som är kopplat till olika former av kränkningar. Vi är alltid lyhörda och arbetar alltid med att ha ett bra klimat i barngrupperna. Sida 1 av 10

Jag upplever att verksamheten håller hög kvalitet Mål 95% Resultat 90% Detta har vi utvecklat för att förbättra måluppfyllelsen: Vi har blivit tydligare när vi informerar föräldrarna vad vi gör och varför vi gör det. Vi dokumenterar och informerar föräldrarna genom bilder och text i tamburen dagligen. Vi har även mer dialog med föräldrarna. Vi har använt begreppen som finns i vår brukarundersökning. Vi har genomfört inskolningssamtal med våra nya föräldrar på förskolan. Förskolan Eken Som förälder har jag tillräckligt med inflytande över hur verksamheten bedrivs Mål: 90% Resultat: 89% Detta har vi utvecklat för att förbättra måluppfyllelsen. Vi synliggör vår verksamhet genom våra dokumentationer. Några avdelningar använder bildspel för att ge en inblick i vår verksamhet. Skapar goda relationer med föräldrarna så att deras möjlighet till inflytande upplevs som en naturlig del i verksamheten. Vi strävar efter att föräldrars inflytande ska ske kontinuerligt och ej bara vid specifika tillfällen. Pedagogisk omsorg Mönsterås Mitt barn får det stöd han/hon behöver för sin utveckling Mål: 95% Resultat: 92% Detta har vi utvecklat för att förbättra vår måluppfyllelse: Fortsatt arbete och åtgärder: Vi har fortsatt erbjuda alla föräldrar utvecklingssamtalsunderlag. Föräldrarna är nöjda och tycker att deras barn får det de behöver för sin utveckling. Vi fortsätter att vara lyhörda för vad föräldrarna vill veta. Jag får tydlig information om mitt barns utveckling Mål: 90% Resultat: 85% Fortsatt arbete och åtgärder: Alla föräldrar erbjuds utvecklingssamtal. De som önskar samtal uttrycker att de tycker att det är bra. Det dagliga mötet med en och samma person som har sett barnet hela dagen är positivt och föräldrarna får bra information. Sida 2 av 10

3. Verksamheternas kvalitet Vi söker ständigt att förbättra vårt pedagogiska arbete på förskolorna, vi har under 2014 arbetat bl.a. med att utveckla vårt arbete med pedagogisk dokumentation och vårt systematiska kvalitetsarbete. Pedagogisk dokumentation Med pedagogisk dokumentation som ett verktyg, får barnen möjlighet att reflektera över sina upplevelser. Dokumentationen synliggör barnens olika tankar och pedagogerna får vara medforskande. För att stödja inlärningen kan de med hjälp av den pedagogiska dokumentationen visa var, när och hur lärandet sker. Detta förhållningssätt innebär att pedagogerna utforskar, upptäcker och lär i ständig dialog med barnen. För att dokumentationen skall bli pedagogisk måste barn och vuxna reflektera tillsammans kring materialet. Därefter har de valt hur de ska utmana barnen i nästa steg i projektet. Fokus ligger alltid på lärandeprocessen. Utifrån dokumentationen kan de hela tiden följa barnen som grupp och individer. Parallellt kan de också se på sin egen roll som pedagoger. Det finns en röd tråd genom förskolornas avdelningar, här beskrivs i det stora vad barnen möter under sin tid på förskolan inom de olika kunskapsområdena i Lpfö98/10. Detta kan ses som ett stöd för pedagogerna i deras dokumentation och planering av verksamheten. Utveckling av systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Under våren 2014 arbetade vi med att utveckla struktur och rutiner kring hur vi synliggör kvalitén i vår verksamhet. Uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten i förskolan är ett av våra uppdrag som arbetslag och förskollärarens ansvar enligt Lpfö98/10. Tillsammans måste personalen fokusera på vad verksamhet har att erbjuda barnen och skapa goda villkor för lärande genom utvärdering av förskolans kvalité. Om vi ska nå en likvärdig kvalité på våra förskolor ska verksamheten vila på vetenskaplig grund med kunskap som utgår från forskning och en beprövad erfarenhet som är kommunicerad, dokumenterad och delad med andra. Barns lärande och utveckling ska följas, dokumenteras och analyseras. Personalen arbetar i en verksamhet präglad av mångfald och komplexitet och det ställer krav på att de är närvarande och aktiva för att stödja barnen i deras lärandeprocesser. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete kan de få svar på frågorna: Hur förskolans verksamhet stödjer barnen i deras lärande och utveckling? Hur kan verksamheten utvecklas till att bli ännu mer stödjande i deras lärande? Sida 3 av 10

Så här har arbetet utvecklats: I arbetet i verksamheten har personalen använt sig av lotusdiagram för att synliggöra vilka strävansmål verksamheten och vilka aktiviteter barnen har mött. För att kunna utvärdera och föra arbetet i barngrupperna vidare har vi tagit fram ett reflektionsprotokoll kopplat till lotusdiagrammet. Protokollet innehåller reflektion, tankar, analys från barn och personal för att kunna planera vidare i verksamheten, en pedagogisk dokumentation. All personal på förskolan har fördjupat sig i pedagogisk dokumentation som är ett redskap för pedagoger att se på sig själva, sitt eget erbjudande och förhållningsätt. Det används som underlag för tolkning, dialoger och reflektion i arbetslaget samt med barnen där nya frågor skapas. I den pedagogiska dokumentationen är barnen huvudpersoner utifrån sitt görande och blir delaktiga kring sitt lärande. Barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar och idéer och kan få återkoppling. Barnen och de vuxnas samarbete, innehållet i verksamheten samt barnens läroprocesser synliggörs. Tanken är att den pedagogiska dokumentationen ska vara en grund till den systematiska kvalitetsredovisning som beskriver verksamheten som bedrivits på respektive avdelning under året. Det är önskvärt att detta material är ett levande dokument under hela verksamhetsåret och en integrerad del i verksamheten. Om ett givande kvalitetsarbete ska bli möjligt gäller det att alla strävar mot samma mål, känner delaktighet och gemenskap. Övergång mellan förskolan till förskoleklass, fritidshem Se till att det finns samarbetsformer mellan förskola och fritidshem som bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlätta övergångarna Vi fortsätter med att utveckla vår övergång mellan förskolan till förskoleklass och fritidshem. Vi vill utveckla ett kontinuerligt samarbete under hela året och därmed få en djupare inblick i varandras verksamheter. Nuvarande underlag är under revidering och förväntas bli klart under våren 2015. 4. Andra viktiga händelser IPad på förskolorna Syftet med arbetet är att utforma lärplattan utifrån läroplanen, för att kunna effektivisera arbetet i verksamheten. Att kunna stödja barns olikheter för att på så sätt främja lärande och utveckling. Vi ser även att lärplattan kan bidra till lustfyllt lärande vilket i nästa steg kan höja kvalitén på vår förskola. Den kan också utveckla pedagogen i sitt arbete i att dokumentera och synliggöra barns utveckling på förskolan. Varför lärplatta? Sida 4 av 10

Som ovan, lever vi i ett tekniskt samhälle och vi ser det som betydelsefullt att arbeta med de verktyg som ligger i tiden. Förskolan måste kunna förbereda barnen samt ge dem den IKT kunskap som krävs i dagens samhälle. Vi ser lärplattan som ett viktigt verktyg i arbetet med barnen, både i grupp och individuellt, då vi har uppfattat att den väcker nyfikenhet och lust. Dock menar vi inte att Lärplattan ska ersätta de analoga verktygen eller den fria leken, utan vi ser den som ett komplement till detta. Alla barn har inte samma utvecklingsnivå och förskolans mål är att kunna se det individuella barnets aktuella nivå för att på så sätt kunna möta och utmana barnet utan att det blir för lätt eller för svårt. Vi ser också lärplattan som ett ypperligt redskap för pedagogen, det går snabbt och smidigt att ta bilder/filma vilket de sedan kan göra dokumentation utav samt följa upp. Att kunna logga, planera och utvärdera är några av de saker som lärplattan kan erbjuda pedagogerna, vilket också skapar effektiva arbetstillfällen. Flerspråkighet i förskolan På förskolorna strävar personalen efter att alla barn omges av ett rikt och nyanserat språk, de behöver höra många olika begrepp och samtal i olika situationer och få möjlighet att själva formulera sina tankar, önskningar och behov. Det är genom att möta språket i meningsfulla, begripliga sammanhang som barnet tar till sig språket. Genom att namnge de begrepp som barnet möter i sin omgivning i hallen, vid maten, i lekrummet och ute på gården får barnet möjlighet att berika sitt ordförråd, allt kan språkligen berikas. Vardagen är ordrik. All språklig stimulans är av godo, både på svenska och på modersmålet. Barn behöver bada i språk. Förskolorna har haft möjlighet att ha elever från Sfi på praktik olika tidsperioder. Det har varit och är en tillgång för barnen, föräldrar och pedagogerna. Pedagogernas förhållningsätt Ha samma förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de övriga Barnen får en positiv respons på sin flerspråkighet Kulturella och etniska olikheter ses som en tillgång i barngruppen Förskolemiljön återspeglar barnens kulturella bakgrund Vårdnadshavarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara Pedagogerna har fokus på språkets innehåll före form Att det finns böcker i verksamheten på barnens modersmål Uppmuntra vårdnadshavare att tala sitt modersmål hemma med barnen eftersom ett starkt modersmål är en bra grund för att lära sig andra språk Barnen får ta del av appar för inspirerande inlärning Sida 5 av 10

Som ett led i vårt pedagogiska arbete med barns språkutveckling så startades: Projekt bokpåsar- Ett samarbete mellan förskolan och Biblioteket Höstterminen 2013 påbörjas ett samarbete på förskolan Eken med två avdelningar och biblioteket. Personalens ide var att erbjuda bokpåsar till föräldrar och barn för att öka tillgängligheten till böcker och läsning. Forskning visar att barn som tidigt möter text och läsning har en positiv inverkan för den fortsatta språkutvecklingen och kunskapsinhämtning i stort. Under 2014 har samarbetet utökats och idag finns det bokpåsar på alla kommunens förskolor. Till vårterminen 2015 finns det även bokpåsar på arabiska och engelska. 5. Anmälda kränkningar Inga anmälningar av kränkningar är gjorda, personalen behöver bli bättre på att rapportera detta. Vi har uppdaterat vår Likabehandlingsplan, gått igenom vår anmälningsblankett och diskuterat några ex. om vad och när de skall rapportera. Vi arbetar ständigt med hur man ska vara mot varandra och agerar vid alla situationer. Vi har vårt värdegrundsmaterial som alltid finns med i vårt arbete. 6. Genomförd fortbildning Matematiklyftet Matematiklyftet är en del av förskolornas kompetensutveckling som påbörjades 2013 i matematikdidaktik som riktar sig till personal i förskolan. Som stöd för fortbildningen finns ett webbaserat material tillgängligt på lärportalen för matematik som skolverket tagit fram. Fortbildningen syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i verksamheten. Den är verksamhetsnära och sker genom kollegialt lärande. I personalens utvärdering av matematiklyftet beskrivs följande utveckling: Matematiklyftet har bidragit med att vi tillsammans i vårt arbetslag blivit mer medvetna om vårt förhållningssätt till matematiken. Vi har reflekterat över hur mycket matematik det finns runt omkring oss i vardagen på förskolan. Det har öppnat upp nya vägar till att upptäcka matematiken tillsammans med barnen. Det har väckt nyfikenheten hos oss pedagoger på ett nytt sätt. Vi har blivit mer uppmärksamma på hur vi använder oss av matematiska begrepp när vi samtalar med barnen men även med kollegor. Det har gett en insikt till hur vi kan utmana men även väcka barnens intresse kring matematiken utifrån deras vardag och i leken. Ipadutbildning Spsm, Barn i behov av stöd Brandutbildning Att arbeta med flerspråkiga barn Sagokompaniet Alla, här har vi piloter som lär ut till kollegor Delar av personalen Alla Delar av personalen Delar av personalen Sida 6 av 10

Handlingsplanen Kultis Förskoledagarna Systematiskt kvalitetsarbete Likabehandlingsplanen Jämställdhetsarbetet Pedagogiska Rådet Alla, internt Delar av personalen Delar av personalen Alla, internt Alla, internt Alla, internt Rep. Från varje förskola På våra pedagogiska råd har vi erfarenhetsutbyte, pedagogiska diskussioner kring aktuella ämnen, vi diskuterar också bl a om vilken fortbildning som önskas och behövs i verksamheterna. Vi kopplar fortbildningen till arbetet som pågår på förskolorna, detta upplever personalen som positivt. Vi ser vinster med att alla får gå på samma fortbildning då de tillsammans kan reflektera över hur de kan använda och gå vidare med den nya kunskapen i verksamheten 7. Barnkulturaktiviteter Kulturskolan: Samarbetsaktiviteter för 4 5 åringar där musik, sång och instrument vävs in. Detta sker vid 5 tillfällen under jan febr. Arrangemang vt 14 Förskolans 4-5 åringar har fått musikföreställningen Jagad av en T-rex. Arrangemang ht 14 Förskolans 4-5 åringar har fått musikföreställningen Opsis. Sida 7 av 10

8. Kommunfullmäktiges mål Genom att erbjuda förskolor och pedagogisk omsorg som arbetar för att utveckla verksamheterna på ett positivt sätt så är: Vårt mål att vi skall är att nå full måluppfyllelse i samband med årets brukarundersökning. Attraktionskraft Mönsterås Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Våra förskolor har varsin hemsida där man kan hitta information om våra förskolor och mål som vi arbetar mot utifrån vår läroplan. Det finns även kontaktinformation. Man hittar även bilder ur vår verksamhet och miljö. Hemsidan uppdateras med jämna mellanrum. Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling För att bidra till Mönsterås tillväxt och en positiv befolkningsutveckling vill vi erbjuda en verksamhet som håller hög kvalité i förskolan som bidrar till barnens positiva utveckling och lärande. Vi vill ge barnen en positiv bild av vår närmiljö runt förskolan för att de förhoppningsvis ska vilja själva bo kvar i vår kommun. Personalen är medvetna om att vi behöver spara på energi vilket, i det arbetet blir även barnen delaktiga. IT utvecklingen går snabbt framåt även i vår verksamhet vilket medför att det blir mer arbetsverktyg som förbrukar energi. Detta medför att det blir ännu viktigare att tänka på hur mycket energi vi gör av med. Pedagogerna fortsätter att tillsammans med barnen genomföra olika arbeten för att göra barnen medvetna om den energi vi använder. Medvetenheten ger barnen verktyg att kunna påverka. Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenslet Näringslivs årliga undersökning.nyföretagandet ska öka med 30 procentför mandatperioden. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka igenom att erbjuda attraktiva miljöer samt när det gäller kommunal service och medborgarinjlytande Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd-Kund-Index. Under 2012-2013 har en tillväxtstrategi arbetats fram och beslutats. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden Sjukfrånvaron på Förskolan Eken 5,17% och på förskolan Lammet 5,56%. För att främja trivseln på arbetsplatserna gör vi följande: -På våra arbetsplatsträffar som sker en gång i månaden tar vi upp arbetsmiljön som en punkt. Sida 8 av 10

-Varje förskola har skyddsombud som representerar personalens arbetsmiljö. -Personalen på förskolorna tar egna initiativ till trivselsammankomster. - Vi har kompletterat inköp av ljuddämpande möbler för att få en bättre arbetsmiljö. -Vi kopplar in Previa som är ett stöd i samband med sjukskrivningar -Kommunens subventionering av kostnader i samband med friskvård gör att många aktiverar sig. -Olika trivselsammankomster genomförs. -En gång vartannat år genomförs en arbetsmiljöenkät där personalen tycker till om sin arbetsmiljö. Resultatet diskuteras och då förbättringar behöver genomföras bestämmer vi tillsammans hur, vad och när. -Personalen har möjlighet att påverka sina arbetstider inför nya schemaläggningar. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. -Ett överskott finns detta år eftersom vi i november fick direktiv om att dra in på inköpen. Detta var för att bidra till att minska det totala resultatets underskott. Vi har bedrivit verksamheterna enligt de politiska prioriterade målen. Mönsterås kommun skall främja förnyelsebar energi och bli en fossilbränslefri kommun till ål' 2030. Den kommunala energianvändningen skall minska med 10 procent från 2009 till 2014 och med ytterligare 15 procent till 2020. Pedagogerna har fortsatt att tillsammans med barnen genomföra olika arbeten för att göra barnen medvetna om den energi vi använder. Barnen blir medvetna om att de har möjlighet att påverka genom att få ta ansvar. Medvetenheten ger barnen verktyg att kunna påverka som ex. inte använda torkskåpet i onödan släcka lampor när man inte är i rummen. De går till återvinningsstationer regelbundet. Mönsterås kommun ska inom alla sina verksamheter och de kommunala bolagen, främja flickor och pojkars, kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter till en jämn fördelning av inflytande och påverkan samt motverka diskriminering. Jämställdhetsmål I utvärderingen som gjordes juni 2014 visade resultatet följande: Sida 9 av 10

Personalen har genom sina mål och sitt arbete med jämställdhet blivit mer medvetna om att erbjuda samma aktiviteter, material och miljö till alla barnen. Genom sitt arbete ger personalen både flickor och pojkar samma möjligheter att utvecklas och utmanas utifrån deras intressen, utveckling och behov. Nya mål sattes i augusti 2014 och kommer att utvärderas juni 2015. Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent 2015 Kvalitetsredovisningen är skriven av: Förskolechef Carina Jacobsson Sida 10 av 10