Bakgrund till ESSENCE: från MBD via DAMP till Early symptomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations

Relevanta dokument
ASD: Autismerna.

Ny behandling vid autism

Livet med ESSENCE om autism, ADHD och inlärningsproblem i ett livsperspektiv.

ESSENCE i ett livsperspektiv

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

ESSENCE bakom allt? ESSENCE (utvecklingpsykiatriska/neurologiska syndrom)

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare

ESSENCE i ett livsperspektiv

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Grundkurs om NPF för skolan

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Grundkurs om NPF för skolan

Från epidemiologi till klinik SpAScania

ADHD från 8-18 års ålder

Läs- och skrivsvårigheter, ADHD och autism: Hur hänger det ihop? Vilka är konsekvenserna för praktiken?

Neuropsykiatri i förskolan

AD/HD I NYTT LJUS. Innehåll. Två olika synsätt (teorier/tolkningsmodeller) finns för att förstå och förklara AD/HD

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Lindrig utvecklingsstörning

Kopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter

Ätstörningar vid fetma

Evidensgrader för slutsatser

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

Samsjuklighet. Samsjuklighet. Fyra grundläggande funktionshinder. ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation. Henning Beier

AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER. BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Psykologiskt beroende av opioider

Om autism information för föräldrar

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Barn och ungdomar med adhd

Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

AD/HD hos flickor. Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Nyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag. Dagens Medicin 17 mars 2017

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

ESSENCE och trotssyndrom

Selektiv mutism och dess behandling

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Skyddande av frågebanken

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

Barn som sakta faller ur skolan

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Nya fynd gällande flickor och ESSENCE

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Den uppkopplade barnhjärnan

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Fysisk aktivitet och hjärnan

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

ESSENCE Tidiga utvecklingsavvikelser och vägen till utanförskap. Christopher Gillberg

Neuropsykiatri och diabetes

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Transkript:

Bakgrund till ESSENCE: från MBD via DAMP till Early symptomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations Christopher Gillberg, MD, PhD Gillberg Neuropsychiatry Centre at the Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg and Kochi University, and Queen Silvia Hospital (Sweden and Japan) University of Glasgow and University of Edinburgh, and Yorkhill Hospital (Scotland) Institute of Child Health, University College London, and Young Epilepsy (England) Faroe Islands UniResearch, Bergen (Norway) Institut Pasteur, Paris (France) Göteborg, augusti, 2014

Minimal Brain Dysfunction (MBD) och Deficits in Attention, Motor control and Perception (DAMP) In the 1970s, the first-ever population-based study of MBD started in Sweden under the leadership of Bengt Hagberg and sponsored by the National Educational and Health and Welfare Departments MBD operationally defined as ADD + MPD ADD = Attention Deficit Disorder (crosssituational) MPD = Motor-Perception Dysfunction

DAMP-begreppet Moderate MBD = All non-severe MBD Severe MBD = ADD + Gross motor + Fine motor + Perceptual + Speech/language dysfunctions

DAMP-begreppet First paper from MBD/DAMP-study was published in 1982 ADD in DSM-III had arrived MBD as label increasingly criticized including by ourselves and others (Gillberg & Rasmussen 1981, Rutter 1981, 1982) We therefore introduced the PMAD (Perceptual, Motor, and Attentional Deficits) concept (Gillberg et al 1982)

DAMP-begreppet We found this ( PMAD ) to be too difficult to say and - in accordance with widespread ideas at the time - believed the attentional problems to be primary Hence, we changed the order of the letters to DAMP (Deficits in Attention, Motor control, and Perception) Since then, there have been at least 62 publications on the DAMP-syndrome, a handful of which derive from countries outside Scandinavia (Australia, Canada, Israel, the Netherlands) DAMP most commonly used in Sweden and Denmark

DAMP-begreppet With the event of the DSM-III-R (and the DSM-IV) we looked back at our original cohorts and found that 85% of cases with DAMP met criteria for ADHD (mainly inattentive and combined subtypes) We also found that the MPD-label corresponded very well with DCD (Developmental Coordination Disorder): gross and/or fine motor function and coordination consistently below level expected for age and overall level of functioning + functionally disabling symptoms in everyday life DAMP is now diagnosed on the basis of ADHD according to the DSM-IV plus DCD according to the DSM-IV In individuals who do not meet criteria for cerebral palsy

ADHD/DAMP överlappande tillstånd ADHD almost always associated with comorbid (or rather coexisting ) problems (Kadesjö & Gillberg 2001): DCD 50% in both clinical and subclinical cases (ADHD + DCD = DAMP; in particular AD + DCD) and other learning disorders ODD in 60% of clinical cases, only 10% in subclinical cases; 60% at 3 years, 60% at 5 years, 60% at 7 years (more often HD + ODD); doubtful whether strong predictor of CD (Kadesjö et al 2001) Affective and anxiety disorders (more often AD and DAMP) (Piek et al 2007) Tics (more often HD) Drug abuse (from adolescence) Injuries (Lee et al 2007)

ADHD/DAMP överlappande tillstånd ADHD + DCD (=DAMP) very often associated with speech-language, reading-writing, and mathematics disorder (Gillberg et al 1985, Landgren et al 1998, Kadesjö & Gillberg 1998, Watemberg et al 2007) ADHD+DCD (=DAMP, particularly severe variant) very often associated with autism spectrum disorder/problems (Gillberg 1983, Reiersen and Todd 2008) ADHD+DCD (=DAMP) interactive effect on learning problems and autistic features (Kadesjö & Gillberg 1999)

ADHD/DAMP och autistiska drag Children with ADHD have much higher levels of autistic symptomatology than expected by chance (Clark et al 1999, Reiersen et al 2007) Autism and ADHD segregate together in some families and have similar genetic background (Gillberg et al 1992, Reiersen and Todd 2008, Reiersen et al 2008) ADHD and DCD segregate together in many families; Swedish preliminary studies suggest that the link between ADHD and autism may be mediated by DCD (Martin et al 2006, Kadesjö and Gillberg 1999)

ADHD/DAMP prognos 58% of children with ADHD+DCD have poor outcome at age 22 years (13% controls) Poor outcome = drug abuse, criminality, full time pension, major psychiatric disorder/autism spectrum disorder Autism and ADHD segregate together in some families (Rasmussen and Gillberg 2000, Ronald et al 2008)

ADHD/DAMP överlappning 1. Expect DCD in at least 50% of children with ADHD 2. Expect this subgroup to have speech and language problems, learning difficulties, and autism spectrum disorders 3. Expect this subgroup to have less ODD than others with ADHD 4. Expect this subgroup to have academic failure and depression as main outcome in adult life 5. Expect this subgroup to have higher rate of co-existing medical disorders (22q11, NF1, Fragile X etc) 6. Tailor interventions to this knowledge 7. All new research projects in ADHD, DCD and ASD need to take the DAMP concept into account

Utvecklingsneurologi- neuropsykiatri /ESSENCE ESSENCE - Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations BarndomsESSENCE predicerar empatiproblem, misslyckande i skolan, psykiatriska problem, missbruk, kriminalitet, arbetslöshet, olyckor, fetma, ätstörningar, smärttillstånd, utbrändhet och för tidig död (men också inom mindre grupp kreativitet) ADHD + ODD/CD (Oppositional Defiant Disorder/Conduct Disorder) Language Disorder DCD (Developmental Coordination Disorder) Intellectual Disability/Intellectual Developmental Disorder (IDD) Autism Spectrum Disorder Tic Disorders/Tourette Syndrome/OCD (precursors) BPS (Behavioural Phenotype Syndromes), (including FAS and VAS) Pediatric bipolar and other mood disorders RAD (Reactive Attachment Disorder)? PANS? Epilepsy syndromes and other neurological disorders (HC, CP, neurometabolic): Landau-Kleffner Syndrome, CSWS, FS+, FS?

ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller neurologiska sjukdomar (språkstörning, utvecklingsstörning, ADHD, tics, tvång, epilepsi, andra medicinska sjukdomar). Det finns kanske lika många orsaker som det finns fall. Om komorbiditet saknas upptäcks autismen inte under de första åren (alternativt igenkänns som ensamvarg, nörd, geek, konstig, genial. Synaps och klockgener spelar en avggörande roll i många fall, men miljöfaktorer (som t ex vid prematuritet, toxisk påverkan under graviditet, infektioner, trauma, D- vitamin-brist) har också betydelse. Avvikelser i the default network i hjärnan liksom annorlunda konnektivitet är regel. Ansiktsperception avviker och det finns störd väckbarhet och sömnproblem i många fall. Det finns ingen skarp gräns mellan autism och autistiska drag eller mellan sådana drag och normalitet. Man växer inte ifrån autism när man blir äldre. Men funktionsnedsättningen kan öka eller minska, inte sällan spelar komorbiditeten störst roll i detta avseende. Inga övertygande belägg för att autism har blivit vanligare på senare år. Diagnosen ställs dock allt oftare och kanske för ofta. Iacoboni 2006, Buckner ochvincent 2007, Bourgeron 2007, Monk et al 2009, Gillberg 2010, Dinnstein et al 2010, Coleman ochgillberg 2012, Lundström et al 2012, Leblond et al 2012, Delorme et al 2013, Kocovska et al 2013, Zürcher et al 2013, Lundström et al 2014, Toro et al 2014

ADHD ADHD är till stor del genetiskt och samexisterar NÄSTAN ALLTID MED ANDRA PROBLEM (ODD, DCD, IDD, TICS, TVÅNG, ASD, ÅNGEST, EPILEPSI, ANDRA MEDICINSKA SJUKDOMAR) i sådana fall som har kliniskt relevant problematik i tidig barndom. Liknande problem kan uppstå efter olika typer av skador uppkomna efter miljöpåverkan (prematuritet, toxiner, infektioner, asfyxi). Atypisk utveckling av hjärnan vid ADHD. Dopaminerga belöningssystem påverkade vid ADHD. Default network och konnektivitet troligen också avvikande. Exekutiv funktion kraftigt nedsatt, men fångas inte nödvändigtvis med tester bara. Väckbarhetsproblem och sömn/dygnsrytmstörningar vanligt. Upptäcker inte begångna fel. ADHD och ASD genetiskt kopplade i vissa släkter. Bipolär sjukdom och Tourettes syndrom i andra. Ingen skarp gräns mellan ADHD och normalitet. Man växer inte ifrån ADHD, men funktionsnedsättningsgraden kan öka eller minska. Fortsatt kraftigt underdiagnostiserat i hela världen. Boonstra et al 2007, Curatolo et al 2008, Strang-Karlsson et al 2008, Melke et al 2008, Mulligan et al 2009, Kopp et al 2009, Sharp et al 2009, Shaw et al 2009, Volkow et al 2009, Bourgeron et al 2010, Humble et al 2010, Chabernaud et al 2012, Shen et al 2012, Berwid et al 2013, Biederman et al 2013, Bourgeron et al 2013, Gillberg 2013

Vad borde vi göra om ESSENCE misstänks? Observation på förskola/skola och klinik Föräldra- (och lärar-) frågeformulär plus uppföljande intervju (t ex baserad på bl a ESSENCE-Q, FTF, eller ATAC, SDQ, SNAP, ASSQ) hos läkare/psykolog Medicinsk undersökning av barnet Hörsel, syn, längd, vikt, huvudomfång, MPA-screening, genetikdiskussion, screena för thyreoidea och metaboliska sjukdomar, inte sällan EEG. Alltid neuropsykologisk bedömning (kognitiv funktion, språk) Kadesjö et al 2004, Hansson et al 2005, Coleman och Gillberg 2012, Miniscalco et al 2013, Gillberg 2014

Hur behandlar man ESSENCE på bästa sätt? Alla problemen måste uppmärksammas - inte bara autismen eller bara ADHD eller bara Tourettes syndrom och alla problemen måste åtgärdas (individuellt) genom livet Föräldrautbildning och pedagogisk plan för barnet troligen det viktigaste av allt Föräldrars egen ESSENCE-problematik måste tas med i beräkningen Tänk alltid på att risken för syskon att också ha ESSENCE är c:a 50% ADHD per se är nästan alltid behandlingsbart (mediciner, datorbaserad träning, sport, fysisk träning, omega-3 mm) DCD kan behandlas med motoriska träningsprogram Epilepsi skall behandlas, sorgligt bortglömt kapitel Sömnstörningar kan behandlas, annat bortglömt kapitel Våldsamt beteende och självskada kan någon gång motivera lågdosneuroleptika och/eller lamotrigin/valproat Behandla inte tics som inte är extrema Behandla inte autism med medicin (Bumetanid? Oxytocin?) Psykoedukativa insatser, tydliggörande pedagogik, ESSENCE-vänlig miljö, anpassning av skola och arbetsplats, kognitiv beteendeterapi först och främst genom hela livet, ibland med stöd av medicin

Tidiga varningssignaler Försenad språkutveckling 2-6% av alla 2.5-åringar har språkförsening/störning Screen positiva 2.5 år gamla barn med konfirmerad språkförsening/störning har ESSENCE (ADHD, ASD, DCD, IDD, BIF) i 70% när de undersöks i 7-års-åldern dyslexi också mycket vanligt ytterligare några år senare Alla barn med försenad språkutveckling måste följas noga Miniscalco et al 2005, 2009, Nygren et al 2012, Sims et al 2014

Tidiga varningssignaler forts. Misstanke om ADHD före 5 års ålder ADHD diagnos vid 3 års ålder innebär 60% risk för ODD och 50% risk för DCD ADH med ODD = stor risk för antisocial utveckling om behandling inte erbjuds tidigt ADHD med DCD = stor risk för skolmisslyckande om behandling inte erbjuds tidigt ADHD med DCD = stor risk för språkstörning och autismspektrumproblem Kadesjö & Gillberg 2000, Kadesjö et al 2003

Tidiga varningssignaler forts. ASD misstanke i 2-3-års-åldern Barn som uppfyller autismkriterier vid 2-3-års ålder har ESSENCE 1, 2 och 6 år senare i så gott som samtliga fall. 10-25% uppfyller nästa gång inte alla kriterier för ASD Många av dessa uppfyller ASD-kriterier igen ytterligare några år senare Autismdiagnos i tidiga barnaår innebär nästan alltid att det är fråga om AUTISM PLUS och inte AUTISM ONLY! Kanske är det bara AUTISM PLUS som vi behöver bry oss om? Gillberg et al 1990, Fernell et al 2009, 2011, Gillberg och Fernell 2014

ESSENCE preliminära slutsatser I ESSENCE är inte en diagnos i sig!!! ADHD, ASD, Tourettes syndrom, IDD, SLI, DCD etc. överlappar varandra genom hela livet och kan ofta inte enkelt skiljas åt före 3-5 års ålder Alla med ESSENCE måste följas upp i många år Även fast detaljerad diagnos måste ställas i samtliga fall kan det initialt vara rimligt att säga att det handlar om ESSENCE MEN ESSENCE ÄR ALLTSÅ INTE I SIG EN EGEN DIAGNOS Säg inte att han/hon kommer att växa ifrån problemen!

ESSENCE preliminära slutsatser II ESSENCE (men inte AUTISM ONLY) är en extrem riskfaktor för social utslagning, skolmisslyckande, problem på arbetsplatsen, antisocial personlighetsutveckling, ångest, depression och kriminalitet och mycket mera ESSENCE går inte över Vi vet för lite om tidig intervention Fokus på autism har gått för långt Vi kan screena och ibland behandla Alla länder måste öka och sprida kunskap om ESSENCE, inte bara om autism I forskning och klinik måste hela ESSENCE alltid tas med i beräkningen, räcker inte att studera en av problemtyperna

Till sist ASD och ADHD är bara två tillstånd inom ESSENCE-gruppen; de överlappar genetiskt och ifråga om andra bakgrundsfaktorer, men också när det gäller symptom ESSENCE kvarstår och ger symptom genom hela livet ADHD är vanligt (c. 5%), liksom språkproblem, ASD är inte ovanligt (c. 1%), andra ESSENCE inte heller ovanliga Andra psykiatriska problem utvecklas och blir diagnostiserbara längre fram i livet det är dessa diagnoser som ställs av vuxenpsykiatriker Autism har en annorlunda prognos, inte nödvändigtvis dålig, överfokuseringen på autism är troligen ett stort misstag IDD har dålig prognos, ADHD också (t ex fetma, kronisk smärta, drogbruk, kriminalitet, utslagning från arbetsmarknaden, MCI?) has poor outcome, ADHD probably has worse outcome (including obesity, pain syndrome, substance use, MCI?) than ASD in itself, SLI may also have partly poor outcome Flickor/kvinnor missas och feldiagnostiseras Tidig diagnos gör skillnad Skolan är betydelsefull för alla barn inte minst för barn med ESSENCE