ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor



Relevanta dokument
Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor. Expertgruppsmöte 1,

LÄGESRAPPORT JANUARI 2009 DECEMBER 2009

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor. Barns vardagsliv under asylprocessen en etnografisk studie

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Verksamhetsbeskrivning

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Galaxen. Introduktionsförskolan i Motala. För förälder och barn tillsammans

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Flerspråkighet en möjlighet!

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

KAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

Utbildning för nyanlända elever

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Nyanlända elevers lärande

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Barn och unga gruppens sammansättning

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Språk- och kunskapsutveckling

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Jämlikt Göteborg Fokusområde 2: Skapa fortsatt goda förutsättningar genom skolåren

Augusti Tyresö kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Två Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet

Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Norrsätraskolans arbetsplan för grundskolan.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Teamplan Ugglums skola F /2012

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Lokal arbetsplan 2010/2011

Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

Lokal arbetsplan 2010/2011

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Handlingsplan för mottagande av nyanlända

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Förskolans konsultoch stödgrupp

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna

Kommunikation. Utmaning. Sammanhang. Motivation. Förväntningar. Östra Göinge kommun

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

BRIS. ØGruppstöd : TRT, familjehem och stöd till barn som förlorat en förälder i suicid. Bris Linköping : Region Öst. 3 Anställda. bris.

Den goda organisationen

Arbetsplan Fritidshem

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Synpunkter kring framtidens skola - Annedalsskolan

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Transkript:

Skolintroduktion på sent anlända ELEVERS villkor R e s u r s e n h e t e n f ö r I n t r o d u k t i o n a v n y a n l ä n d a B a r n, R I B, G ö t e b o r g s S t a d

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Kraven är höga på elever som är lite äldre när de anländer till Sverige. På kort tid ska de ta igen det som jämnåriga tidigare arbetat med under flera år, samtidigt som de ska lära sig svenska och vänja sig vid livet i det nya landet. Liksom alla nyanlända elever har de rätt till en individuell introduktion i det svenska samhället och den svenska skolan. För att kunna stödja dem så att de når sina mål, krävs att skolan anpassar sig efter elevernas förutsättningar och utvecklar sina arbetsmetoder. Därför har Resursenheten för introduktion av nyanlända barn (RIB) startat projektet Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor (11-16 år). mål Det övergripande målet är att få fram insatser och arbetsmetoder för utbildning av sent anlända elever under skolintroduktion. Projektet har fyra delmål: 1. Validera arbetsmetoder för introduktion i ordinarie undervisning av elever vars medförda undervisningsspråk är så pass stora i skolan att gemensam ämnesundervisning på de språken kan organiseras. 2. Utveckla och validera arbetsmetoder för introduktion i ordinarie undervisning av elever vars medförda undervisningsspråk är för små i skolan för att gemensam undervisning på de språken kan organiseras. 3. Utveckla aktiviteter i skolan eller under elevens fritid i anknytning till skolans verksamhet, för att ge eleven möjligheter till hantering av svåra upplevelser och livsvillkor. 4. Utveckla aktiviteter i anknytning till skolverksamheten eller organiserade fritidsaktiviteter för att öka vårdnadshavarens och övriga familjens oumbärliga delaktighet i det egna barnets skolintroduktion. impulsskolor Flera skolor runtom i Göteborg får genom projektet kunskaper om hur de kan bli bättre på att ta emot sent anlända elever och ge dem en god introduktion i den vanliga undervisningen. Skolorna som deltar i projektet kallas för impulsskolor. Meningen är att de ska sprida vidare sina nya erfarenheter och kunskaper till andra skolor. Rektorer, lärare i svenska som andra språk, elevvårdspersonal och ämneslärare är yrkesgrupper som engageras särskilt i projektet, men på sikt är målet att all skolpersonal ska bli delaktig i arbetet med nyanlända barn. I projektet ingår bland annat handledning och verktyg till impulsskolorna så att de kan kartlägga sina sent anlända elever. Dessutom får varje impulsskola hjälp med att utveckla sin verksamhet av projektets pedagoger och ett omfattande program för kompetensutveckling. En expertgrupp med forskare, ideella organisationer och andra personer med bred erfarenhet av nyanlända elever är kopplad till projektet.

Holistisk skolintroduktion Projektet bygger på en modell för skolintroduktion med holistiskt perspektiv som RIB har utarbetat. Den holistiska modellen utgår från en helhetssyn på barnet. Skolan behöver se till barnets - och dess familjs - samtliga kompetenser, kunskaper och behov samt hur de påverkar varandra. En holistisk skolintroduktion omfattar insatser såväl inom utbildningen som inom hälsan och fritiden och utformas i nära samverkan med familjen. Den holistiska modellen består av två etapper: 1. Mottagande i skolan 2. Introduktion i undervisningen En metod för mottagande är permanentad i SDF Gunnared (Välkomsten). Där vistas barnet tillsammans med sina närmaste anhöriga under den första tiden. Huvudsyftet under mottagandet är att genom kartläggning få en gedigen kunskap om den nyanlända elevens förutsättningar och behov inför starten i den svenska skolan. Samtidigt får familjen stöd för att kunna normalisera barnets vardag. Kartläggning sker av: Familjens bakgrund och nuvarande livssituation. Elevens kunskaper och kompetenser. Familjens möjligheter att stödja elevens skolgång. Elevens hälsa. Kartläggningen genomförs genom observationer och intervjuer under praktiska aktiviteter med barnet och dess anhöriga. Resultaten ligger till grund för planeringen av nästa etapp, introduktion i undervisningen. En individuell utvecklingsplan upprättas med insatser som ser till alla barnets behov som nyanländ. Introduktionen i undervisningen förbereder eleven för den ordinarie skolverksamheten och sker på elevens starkaste språk och/eller med mycket stödundervisning. Viktigt är insikten om betydelsen av elevens medförda kunskaper och kompetenser, träning i studietekniker och skolans värdegrund, uppmuntran och stöd till utövande av fritidsaktiviteter etc. Målet är att eleven, efter avslutad introduktion, ska inkluderas helt i den vanliga skolverksamheten. Där ska undervisningen fortsätta vara individualiserad samt präglas av ett interkulturellt och holistiskt perspektiv. Läs mer Nationella mål för introduktionen (Integrationsverket 2006) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (Skolverket 2008).

Stop-modellen Projektet bygger organisationen av undervisningen för nyanlända elever på den så kallade STOP-modellen, utarbetad av barnläkaren Lars H Gustafsson och barnpsykologen Agneta Lindkvist. I den pedagogiska modellen står varje bokstav för en komponent: Structure betonar behovet av stabila och tydliga yttre strukturer hos en nyanländ elev. Talking and Time innebär att eleven får möjlighet att uttrycka sig på sina egna villkor och i sin egen takt tillsammans med trygga vuxna personer. Organized play motsvarar organiserade aktiviteter i skolan eller på fritiden, under ledning av vuxna som är väl införstådda med den nyanlända elevens livssituation. I aktiviteter som drama, musik, idrott, kultur, lek och samtal ges eleven möjlighet att uttrycka och hantera sina upplevelser. Parental support innebär stöd till föräldrarna så att de kan vara delaktiga i det som sker med barnet. Kompetensutveckling Impulsskolorna får enskild handledning och konsultation, fortbildning och kompetensutveckling inom följande områden: Kartläggning av nyanlända elever Organisation av undervisningen i skolor med språklig och kulturell mångfald Interkulturell undervisning Flerspråkighet i undervisningen Elevens hälsa och tillgodogörande av undervisningen Familjens delaktighet i skolintroduktionen Den svenska skolans värdegrund och outtalade förväntningar Några röster ur projektet Sent anlända elever har så kort tid på sig att utveckla både sin svenska och sina ämneskunskaper. Därför måste den första tiden i skolan bli effektiv och utgå ifrån vad vi genom forskning vet är bra. Tore Otterup, forskare, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, projektets expertgrupp. Trygga vardagsmiljöer så som en bra skola är något av det mest betydelsefulla för nyanlända barns framtida hälsa. Det är viktigt att skolan ser de kompetenser som barnen kommer med och inte enbart vad de saknar. Varje barn har rätt att bli sedd! Henry Ascher, barnläkare, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och Flyktingbarnteamet, projektets expertgrupp. Det viktigaste med vårt arbete är att det sker i team där olika kompetenser samarbetar under hela skoldagen, att det utgår från varje individs medförda erfarenheter och kunskaper och i alla ämnen helt ur ett interkulturellt perspektiv. Samarbetet oss emellan bidrar till att eleverna kan uttrycka sig fritt på det språk som de kan bäst och våra pedagogiska metoder inte minst i estetisk-praktiska ämnen gör att de tycker det är roligt och givande i skolan. Mohamed Adan och Bruno Lopez, pedagoger i projektet. Projektet är verkligen en möjlighet för oss att arbeta med integration. Det är också en jättebra chans för vår skola och våra duktiga och erfarna lärare att utvecklas och bredda sin kompetens. Britt-Marie Almér, rektor, Oscar Fredriksskolan.

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor är ett projekt som får stöd av Europeiska flyktingfonden. Vill du veta mer? Kontakta Gilda Kästen-Ebeling, projektledare Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Tel. 031-365 14 80, 0707-80 49 24 E-post: gilda.kasten@gunnared.goteborg.se Resursenheten för introduktion av nyanlända barn, RIB Göteborgs Stad SDF Gunnared Box 34 424 21 Angered Webbplats: www.goteborg.se/rib Teckningarna med blomman och hästen är gjorda av barn på Välkomsten, SDF Gunnared.