Landstingets uppdrag Hälso- och sjukvård inklusive tandvård Regional utveckling Kultur Uppdraget styrs av Kommunallagen Hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Kollektivtrafiklagen
Norrbotten
Politisk organisation
Organisation Landstingsdirektör Ledningsstab LD-sekreterare Rådssekreterare - HR-avdelning - Kommunikationsavdelning - Verksamhetsavdelning - Utvecklingsavdelning - IT/MT avdelning Biträdande landstingsdirektör - Ekonomi- och planeringsavdelning - Avdelning för regional utveckling Division Närsjukvård Division Länssjukvård Division Folktandvård Division Kultur och utbildning Division Länsteknik Division Service
Skattepengarna och övriga intäkter Landstingsskatten i Norrbotten är 10,18 %. Det ger skatteintäkter på 5 miljarder kronor som utgör 62% av intäkten. Statsbidrag och utjämning är 22% och övriga intäkter 16%. Landstinget i Norrbotten satsar lite mer pengar per invånare än riksgenomsnittet. Det beror på de extra kostnader som uppstår genom att länet är stort och glest befolkat samt en större andel äldre än genomsnittet.
Det här går skattepengarna till 2,7 % Tandvård (unga) 2 % Tandvård 50 % Specialiserad Somatisk vård 17% Primärvård 8 % Specialiserad psykiatrisk vård 9 % Övrig hälso- och sjukvård 100 % 9 % Läkemedel på recept 4 % Regional utv, kultur, kollektiv trafik Kostnader per invånare Primärvård 4 675 Specialiserad somatisk vård 13 638 Specialiserad psykiatrisk vård 2 036 Läkemedel på recept 2 451 Övrig hälso- och sjukvård 2 280 Tandvård 656 Regional utveckling, kultur o utb 1 248 Politik 256 -------------------------------------------------- Total nettokostnad/invånare 27 241
Vad används pengarna till? Personalkostnad 53 % NLL Material och tjänster 25 % Riks- och regionsjukvård 6 % Läkemedel 10 % Bidrag och ersättningar 3 %
En dag i Norrbotten 6,7 barn föds 7,7 personer avlider 1 578 läkarbesök 2 447 besök på någon av hälsocentralerna 850 tandläkarbesök 100 operationer 12 000 passagerare åker med länstrafiken 544 besök på norrbottensteatern, länsmuseet eller en konsert med länsmusiken.
Kontinuerlig sammanhållen ledning och styrning Landstingets inriktning är att målstyrning, resursfördelning, uppföljning och utvärdering ska vara en kontinuerlig och sammanhållen process den röda tråden Visar inriktningen, hävdar de viktiga värderingarna, anger strategiska mål, framgångsfaktorer och ramar. Utvärderar landstingsstyrelsens styrning genom att ta del av landstingsstyrelsens uppföljning av verksamheten Utvecklar det regionala ledarskapet Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Beredande organ till fullmäktige Beställare/Uppdragsgivare Driftstyrelse för all verksamhet, anger mål, framgångsfaktorer, indikatorer för att uppfylla landstingsfullmäktiges strategiska mål. Se till att verksamheten uppfyller krav på likvärdighet, kvalitet, tillgänglighet, produktivitet och effektivitet
Årshjul för styrning Fullmäktige Finansplan Fullmäktige Delårsbokslut Info om beställning LD godkänner divisionsplaner Gemensamma Planeringsförutsättningar Beredningarna: 1. Dialog med L-råd och opp- råd 2. LFU fastställer LST förslag till åtgärder med anledning av beredningarnas rapporter 3. LFU fastställer kommande års uppdrag 4. Beredningarna lämnar verksamhetsrapporter till LFU Styrelsen Årsredovisning 3 4 1 2 Fullmäktige Godkänner Årsredovisning Styrelsen Godkänner beställning Delårsbokslut aug Styrelsen Delårsbokslut april Förslag till strategisk plan Styrelsen Landstingsstyrelsens plan Fullmäktige Strategisk plan Delårsbokslut
Planeringsprocessen ekonomiska ramar LFU LST LST LD Strategisk plan Landstings styrelsensplan Beställning Divisionsplan Finans - plan Ram: Hälso- o sjukvård Reg utveckling Kultur Politik Investeringar Ram: Hälso- o sjukvård Tandvård (vårdval barn o nödvändig vård) Div Folktandvård Div Kultur o utbildning Div Länsteknik Div Service Näringspolitik Kommunikationer LT-gemensamt Investeringar/division Ersättningsbilaga: Vårdval Div Närsjukvård Div Länssjukvård Ram: Resultatbudget Ram/mål per VO
Styrdokument Landstingsfullmäktige Strategisk plan Finansplan Policy, regler Arbetsordning Delegationsordning Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens plan Strategier, riktlinjer och regler Beställning av verksamhet (Uppdrag) Landstingsdirektören/ biträdande landstingsdirektör Lämnar förslag till beställning och tecknar kontrakt med berörd divisionschef Divisionsplan inklusive styrkort med de 5 perspektiven och budget
Styrdokument - Uppföljning Landstingsfullmäktige Årsredovisning från styrelsen Jämställdhet, miljö, forskning, folkhälsa, beställning Landstingsstyrelsen Årsredovisning Uppföljning av strategier Uppföljning av beställning av verksamhet Landstingsdirektören/ biträdande landstingsdirektör Årsrapporter (uppföljning av divisionsplaner)
Landstingets styrmodell Balanserad styrning med utgångspunkt från de fem perspektiven: Medborgare Verksamhet Kunskap och förnyelse Medarbetare Ekonomi
Exempel på mål och indikatorer Perspektiv Medborgare Landstingsfullmäktige; Mål - Nöjda medborgare Framgångsfaktorer - Dialog på olika nivåer Tydliginformation Landstingsstyrelsen; Mål - Högt förtroende för verksamheten Framgångsfaktorer Dialog och tydlig information Indikator; Andel med stort förtroende för HC/sjukhus Division; tid för utåtriktad verksamhet Perspektiv Verksamhet Landstingsfullmäktige; Mål - En effektiv verksamhet med god kvalité Framgångsfaktorer Verksamhet som är jämlik och kvalitativt likvärdig Landstingsstyrelsen; Mål - En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet Framgångsfaktor Oskäliga skillnader finns inte Indikator; Cancer: Andel 5-års överlevnad i kolorektalcancer, k/m Indikator; Palliativ vård: Andel brytpunkts samtal Division; Namngiven kontaktsköterska o ind vårdplan för cancerpatienter
God ekonomisk hushållning Finansiellt perspektiv: Motiv för ett positivt resultat Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångarna; hur stort resultat som krävs beror på hur stora investeringar som behövs Ha en buffert för dåliga tider Beakta alla pensionsåtaganden Landstingets långsiktiga mål är ett positivt resultat på 2 procent av skatt, utjämning och generella statsbidrag
God ekonomisk hushållning Verksamhetsperspektiv Effektiv verksamhet där tillgänglighet, kvalitet, erfarenheter/nöjdhet och kostnader värderas i ett sammanhang. Person- och processorienterade med angreppssätt som gör det möjligt för människor att ta ett eget ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande. Verksamheten effektiviseras genom: IT-tillämpningar mellan verksamheter och mellan verksamheter och individer. Utmaningen är ändrade arbetssätt. Folkhälsa mer riktade insatser Kunskapsstyrning skapa system för att tillämpa kunskap och göra rätt saker Nyttja medarbetarnas kompetens rätt
Faktorer som påverkar landstingets ekonomi Skatteutjämningsystemet Befolkningsutvecklingen Skatteunderlaget i riket och NLL Nettokostnadsutvecklingen
Kommunala utjämningssystemet Syfte: Skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna tillhandhålla likvärdig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Skillnader i skatt ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte strukturella skillnader Består av: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringspost
Inkomstutjämning Utjämning av skatteintäkter mellan landsting Landstingen garanteras 115 procent av medelskattekraften i riket Finansieras av staten och de landsting som har en medelskattekraft över 115 procent Norrbotten Andel av riksmedelskattekraften 101,2 Lägsta landstingsskatten i riket Total skatt landsting och kommun i mitten i riket
Kostnadsutjämning Utjämna opåverkbara strukturella kostnadsskillnader Dels för att behoven är olika Dels för att kostnaden för att producera viss service varierar Finansiering omfördelning mellan landstingen Består av fyra delmodeller Hälso- och sjukvård (6 variabler + HIV + Glesbygdstillägg + justering) Befolkningsförändringar (ökning) Lönekostnader Kollektivtrafik
Övriga Strukturbidrag och införande bidrag Kompenserar vissa landsting för större förändringar i utjämningsystem över åren Finansiering; strukturbidrag av staten och införande bidrag av landstingen Regleringsposten Reglerar att statens utgifter för utjämningssystemet hamnar på den nivå riksdagen beslutar
Förändringar i utjämningssystemet 1996-2014, mkr Minskning per år Gäller fullt ut år Översyn gäller från 2014-230 2017 Översyn som gäller från 2005-125 2011 Översyn av 1996 års utjämning -177 2005 Nytt system 1996-184 2001 Summa -716
Befolkningsutveckling 2003-2014 samt minskade intäkter (2014 års pris) 254000 0 253000 252000 251000 250000 249000 248000 247000-20 -40-60 -80-100 -120 246000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014-140 befolkning 31.12 minskning mkr sedan 2003
Utveckling av nettokostnader och skatt och statsbidrag i procent 10,0 9,0 Höjd utdebitering 8,0 7,0 Konjunktur stöd 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Nettokostnad exkl AFA Skatt, utjämning och statsbidrag
Årets resultat, mkr 2004-2014 300 200 100 0-100 -200-300 Diskonteringsränta 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Resultat Resultat exkl EO
Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Minus alla realisationsvinster på anläggningstillgångar +/- Eventuella synnerliga skäl Årets balanskravsresultat Underskott ska återställas inom tre år
Vad krävs Förmåga att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna Fokus på resultat för kund/patient Effektiv verksamhet där detta värderas i ett sammanhang Erfarenheter/nöjdhet Kliniska resultat/resultat Tillgänglighet Kostnader Attraktiv arbetsgivare Medarbetarskap Ledarskap