Likabehandlingsplan Mariebergs förskola, dagbarnvårdare och skola 2007-10-15 2006-08-29 2005-01-19 1
Inledning I både Skollagen, Läroplanen för förskolan (Lpfö) samt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) betonas betydelsen av att alla barn ska kunna känna sig trygga i förskola och skola. Från den 1 april 2006 finns det dessutom en lag som kräver att aktiva åtgärder sätts in mot mobbing och alla former av kränkande behandling och diskriminering. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (SFS 1999:866) Skollagen 1 kap 2 Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Lpfö, Förskolans värdegrund och uppdrag, Förståelse och medmänsklighet Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Lpo 94, Skolans värdegrund, Förståelse och medmänsklighet Vår absoluta målsättning är att Mariebergskolan skall vara en skola där alla, både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar kraftigt avstånd från alla former av kränkningar och trakasserier, mellan barn/elever såväl som mellan personal och barn/elever. Vi vill med detta handlingsprogram sätta fokus på det kontinuerliga arbetet med att skapa en trygg miljö för våra barn och elever. Att betona det ständiga arbetet med att förebygga men också att identifiera och aktivt förändra beteenden som påverkar andra negativt. Örebro 15 oktober 2007 Magnus Jonzon Rektor 2
Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Exempel på kränkande behandling är: Mobbning Diskriminering Sexuella trakasserier förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism Främlingsfientlighet Homofobi bygger på föreställningen om den egna gruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet eller homo- eller bisexuella personer. 3
En kränkning kan vara - Fysisk (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) - Verbal (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) - Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) - Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Rättigheter och skyldigheter Alla, barn/elever och vuxna har rätt att vara trygga i våra verksamheter. Ingen ska utsättas för någon form av kränkande behandling. När ett barn eller en elev påtalar, eller att det kommer till verksamhetens kännedom på annat sätt, att hon eller han har blivit utsatt ska verksamheten utreda och förhindra fortsatt kränkning. Barnet/eleven har all rätt att få omedelbar hjälp och stöd. Ansvaret att åtgärda, förändra och följa upp äger vi vuxna. Alla, barn/elever och vuxna har en skyldighet att inte utsätta andra människor för kränkande behandling. Strategi långsiktigt/kortsiktigt Förskolan Dagligen/återkommande samtal med barnen och föräldrarna om hur de trivs på förskolan. Uppmärksamma både barn och vuxna på att de t.ex. använder ord eller handlingar som kan uppfattas som kränkande. Samtal kring, och vara medveten om vårt förhållningssätt till både barn och vuxna. Praktiskt arbete på förskolan kan t.ex. vara: - massage, för att lära känna och komma nära varandra. - gruppövningar, för att lära känna gruppen. - lekar, för att lära känna den enskilda individen. - återkommande samtal kring innebörden av att vara en bra kamrat, vänskap. - arbeta målmedvetet med att våga uttrycka känslor. Skolan Dagligen /återkommande samtal med eleverna och föräldrarna om hur de trivs på skolan. Skapa naturliga mötesplatser elever och vuxna under skoldagen. Ex hög vuxennärvaro på raster. Uppmärksamma både elever och vuxna på att de t.ex. använder ord eller symboler som kan uppfattas som kränkande. Våga och orka vara tydlig vuxen. I personalgruppen samtal kring, och vara medveten om vårt förhållningssätt till både elever och vuxna. 4
Praktiskt arbete på skolan kan tex. vara: - gruppövningar (ex Charlie) för att bli stärka självkänsla och självförtroende Att våga uttrycka tankar och känslor. - spårdagar (aktiviteter över åldersgränserna) - fadderverksamhet - kamratstödjare utses och utbildas. Kontinuerlig uppföljning med vuxna. Hur gör vi om det händer något? Förskolan 1. Samtal med barnen. 2. Kontakt och samtal med föräldrar/personal 3. Eventuellt kontakt med kurator 4. Eventuell uppföljning med barn/föräldrar/personal om det bedöms nödvändigt. 5. Samtalen dokumenteras och sparas i respektive barns akt. Skolan Omfattningen av vårt agerande styrs av om kränkningen är enstaka eller återkommande. Den enskilda pedagogen avgör om Trygghetsgruppen behöver engageras och kan alltid konsultera densamma för rådslag. Alla pedagoger har ansvar för att alltid aktivt motverka och agera vid kränkande behandling. Barn/elever ska kunna vända sig till alla vuxna eller direkt till Trygghetsgruppen för stöd. Ingen får hänvisas vidare utan de vuxna bär ansvaret för att frågan förs till rätt mottagare. Vårt grundläggande arbetssätt är Österholmsmodellen som i korthet innebär följande: 1. Trygghetsgruppen får information om misstänkt kränkande behandling. 2. Samtal sker med utsatt för att få en klar bild av det som skett. 3. Samtal sker med förövare där samtalsledaren berättar för förövaren att man vet vad som har skett och att man förväntar sig att beteendet omedelbart upphör. Samtalsledaren ger förövaren möjlighet att själv berätta för sina föräldrar för att sedan själv kontakta hemmet. Även den utsattas föräldrar kontaktas och informeras. 4. Samtalen dokumenteras och sparas i respektive elevs akt. 5. Uppföljningssamtal planeras och genomförs. Strategi för utbildning och information barn/elever och föräldrar Föräldrar I informationsfoldern som alla föräldrar får i augusti beskrivs handlingsprogrammet och huvudpunkterna i det. Pedagogerna beskriver handlingsprogrammet på höstens första föräldramöte och upprepar detta vid behov. 5
Föräldrarna deltar i arbetet genom att vara aktiva, exempelvis i: - Växa tillsammans-cirklar - Föräldrasamtal, för att lära känna föräldrarna och barnen genom föräldrarna. - Förskolerådet/skolrådet Elever Eleverna informeras av pedagogerna om handlingsprogrammet och innebörden av det. Detta skall ske vid inledningen av varje läsår. Kamratstödjare utses och utbildas (från skolår 2). Kontinuerliga samtal och moment i undervisningen som berör medmänsklighet, empati och kamratskap. Ansvarsfördelning Rektor har huvudansvar för arbetet med trygg miljö. Ansvarar också för att informationsfoldern delas ut i augusti till alla familjer. Ansvar för utvärdering och revidering av handlingsprogrammet. Specialpedagogen är sammankallande i Trygghetsgruppen. Initierar genomförandet av barnkonferenser på förskolan och hos dagbarnvårdare, och klasskonferenser i skolan. Följer upp resultatet tillsammans med pedagogerna. Initierar också genomförandet av trygghetsenkäten 2 ggr/år på skolan. Följer upp resultatet tillsammans med pedagogerna. Respektive pedagog ansvarar för det direkta arbetet med barn och elever. Plan för kompetensutveckling personal Personalen utbildas i Charlie hösten 2002. Trygghetsgruppen utbildades i Österholmsmodellen hösten 2004. Diskussion pågår om vilka kommande utbildningar som ska prioriteras. Under januarimånad 2008 skall Nya Steg utbildning starta med två pedagoger från skolan och de föräldrar som är intresserade i så 6 i första hand. Utvärdering och uppföljning Förskolan Pedagogerna stämmer av med föräldrarna minst en gång/termin i samband med utvecklingssamtalet. Barn/Elevhälsoteamet träffas 2 gånger/termin. 6
Skolan Uppföljning av elevhälsosituationen på spårmöten en gång/månad. Elevhälsogruppen träffas var annan vecka. Barn/Elevhälsoteamet träffas en gång/månad. Pedagogerna stämmer av med föräldrarna minst en gång/termin i samband med utvecklingssamtalet. Eleverna genomför Trivselenkät två ggr per år. Trygghetsgruppen möts regelbundet. Introduktion ny personal I introduktionen av nyanställda skall Likabehandlingsplanen tas upp. Tid ska avsättas för reflektion och diskussion. Revidering av handlingsprogrammet Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras en gång per år under ansvar av rektor. 7
8