Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning?

Relevanta dokument
Nya diagnostiska kriterier för ARVC: Konsekvenser för EKGoch bilddiagnostik

Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död. Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

ARVC. RV Right Ventricular: Höger kammare angripen i de flesta fall. Dock förekommer biventrikulärt eller isolerat LV-engagemang.

Familjär Hyperkolesterolemi

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Icke ischemisk VT senaste nytt. Carina Blomström Lundqvist, Jonas Schwieler

Riktlinjer nov Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad

Gene$k och neuropsykiatri. Niklas Dahl prof och överläkare

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

Abla%on vid kammararytmi - när då? Jonas Schwieler Carina Blomström- Lundqvist

Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Klinisk genetik en introduktion

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson

Ärftliga hjärtsjukdomar hos barn och ungdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Niels Erik Nielsen. Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH)

Genetisk utredning. Christina Holmgren 2016

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Graviditet och arytmier

ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar?

Ärftlig risk för plötslig hjärtdöd genetisk utredning av familjen

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Lennart Johansson, Distriktsläkare

Hereditär nefrit Alport syndrom

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version


Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Milos Kesek, Norrlands

Har ni frågor om detta är ni välkomna att kontakta: Ingrid Lidström, telefon alternativt

Next Generation Sequencing. Anna Gréen, Klinisk Genetik, Linköping

Demenssjukdomar och ärftlighet

J Gruppövningar

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Hypertrofisk kardiomyopati

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Varför och när ska man operera in en MRI villkorlig pacemaker

Peter Fors Alingsås Lasare2

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version RUTIN Arytmogen Högerkammarkardiomyopati (ARVC)

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter

Barn med psykisk ohälsa

Pa#en&all Downs syndrom. Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: Skrivtid 3 t.

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga 5 2 0

Endoskopi: Ärftlig kolorektal cancer

Venös tromboembolism och D-dimer

Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP. Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS

VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS. Lovisa Strömmer, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

XIVSvenska. Stella Cizinsky. Hur skall behandlingen av en dödssjuk pa9ent nedtrappas/avbrytas? Kliniska aspekter. Kardiovaskulära Vårmötet

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

> 30 SveDem-publikationer

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen PTH och kalcium

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd

Trombos under graviditetmortalitet

Ehler Danlos syndrom (EDS)

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Cystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala

Journalföreläsning HT Per Nordberg/Jonas Mehra

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.

TDDC74: EKG-projekt. Christoph Heilmair. Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska. Mars 2015

Översiktsföreläsning Arytmier


Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård

PANS/PANDAS. En historisk översikt. BUP kong. Gävle 3 Maj Mats Johnson, Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet May;21(3): Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Transkript:

Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning? Ingen intressekonflikt

Ursprungs- och reviderade kriterier VI. Family history Major Familial disease confirmed at necropsy or surgery Minor Originalkriterier Family history of premature sudden death (<35 years of age) due to suspected ARVC/D Familial history (clinical diagnosis based on present criteria) Reviderade kriterier ARVC/D confirmed in a first- degree rela9ve who meets current Task Force criteria ARVC/D confirmed pathologically at autopsy or surgery in a first- degree rela9ve Iden9fica9on of a pathogenic muta9on categorized as associated or probably associated with ARVC/D in the pa9ent under evalua9on History of ARVC/D in a first- degree rela9ve in whom it is not possible or prac9cal to determine whether the family member meets current Task Force criteria Premature sudden death (<35 years of age) due to suspected ARVC/D in a first- degree rela9ve ARVC/D confirmed pathologically or by current Task Force Criteria in second- degree rela9ve

När uppfylls diagnosen? Defini9v ARVC 2 major eller 1 major + 2 minor eller 4 minor från olika kategorier Borderline ARVC 1 major + 1 minor eller 3 minor från olika kategorier Möjlig (possible) ARVC 1 major eller 2 minor från olika kategorier

Familjär ARVC enl reviderade kriterier Om en förstagradssläk9ng få` ARVC- diagnos krävs hos familjemedlem e` av följande T- nega9vitet i V1- V3 hos individ > 14 års ålder Sena poten9aler vid högupplösningsekg (SAECG) Kammartakykardi med LBBB- utseende verifierat på EKG/Holter alt vid arbetsprov, eller > 200 VES vid 24h Holter E` utav lä` global RV- dilata9on eller nedsa` EF i RV med normal LV- funk9on eller lä` segmentell RV- dilata9on eller regional RV- hypokinesi

Tankar om de reviderade kriterierna ARVC- diagnos hos förstagradssläk9ng nu major- kriterium, hos andragradssläk9ng minor- kriterium Gör det något enklare a` ställa klinisk diagnos på släk9ngar som kan ha e` låggradigare u`ryck av sjukdomen - kräver lindrigare sjukdomsbild hos den anhöriga/e Fler anhöriga än 9digare kommer a` få ARVC- diagnos

Uppföljning av pa9ent med ARVC- diagnos (rek US Linköping) EKO enligt ARVC- protokoll HögupplösningsEKG / SAECG 24h EKG Arbetsprov Var 5:e år MRI ini9alt

Uppföljning av förstagradssläk9ng (rek US Linköping) ARVC- EKO Arbetsprov, SAECG 24h EKG, MRI Ev gene9sk analys Utan anmärkning Abnorma fynd Uppfyller diagnos- kriterier Us var 3-5 år, MRI var 5:e år Us vartannat år, MRI var 3:e år Enl protokoll för ARVC- pat

Ärhlighetsgång Vanligen autosomalt dominant nedärvning, med nedsa` penetrans och varierande u`rycksgrad (även inom samma familj) Autosomalt recessiv nedärvning förekommer Naxos disease, vid vilken ARVC är en del i e` kardiokutant syndrom inkluderande hyperkeratos i handflator och fotsulor samt krulligt ( woolly ) hår

Gene9ska analyser Plakophilin 2 (PKP2) Desmoplakin (DSP) Desmoglein 2 (DSG2) Desmocollin 2 (DSC2) Plakoglobin (JUP) Stora gener a` analysera Patogen muta9on funnen hos 30-60% av ARVC- pa9enter, ca 50% av probander

Gene9kens koppling 9ll patogenes Defekta desmosomer leder 9ll remodellering av gap junc9ons och påverkan på kalciumhomeostasen, med sämre elektrisk ledningsförmåga som följd Bristande kontakt/vidhähning av myocyterna leder 9ll skador som läker med fe`/ bindvävsinlagring Desmosomerna är också involverade i transkrip9on av gener rörande adipogenes och apoptos

Desmosomens uppbyggnad www.e- heart.org

Resultat per 2011-04- 21, US Linköping Analyser klara på 43 individer, fler pågår 20 familjer, dvs 20 probander Hos 7 probander hi`ades patogen muta9on 23 anhöriga ur dessa 7 familjer analyserades främst avseende aktuell muta9on, i enstaka fall fullständig analys

Funna muta9oner US Linköping, per 2011-04- 21 PKP2 Plakophilin DSP Desmoplakin DSG2 Desmoglein DSC2 Desmocollin JUP Plakoglobin Totalt N=43 Probander N=20 Anhöriga N=23 14 1 3 0 0 5 1 1 0 0 9 0 2 0 0

Gene9sk analys Gene9sk analys av proband och förstagradssläk9ngar bör genomföras Kan användas som stöd vid gränssignifikanta undersökningsfynd Vad analysresultaten får för betydelse för riskstra9fiering och behandling av den enskilde pa9enten är ännu oklart A` ha en släk9ng med påvisad muta9on som bedöms patogen är inget diagnoskriterium

Symtomfria bärare Kliniskt tysta bärare av patologisk muta9on bör följas livslångt då graden av symtom är dålig indikator på sjukdomsgrad De kan naturligtvis också föra muta9onen vidare

Hur ska fynden användas? Kan vi finna koppling genotyp fenotyp? Innebär vissa muta9oner högre risk för (9dig) sjukdomsutveckling och/eller plötslig död än andra? Går det a` förutsäga sjukdomsgrad och grad av penetrans i en familj u9från gene9ska fynd? Indika9oner finns a` muta9on i PKP2- genen ger insjuknande i lägre ålder jmf med andra muta9oner

Gene9k en genväg? Kan vi avsluta kontroller av kliniskt friska släk9ngar där noninvasiva undersökningar varit normala och där vi inte finner någon gene9sk avvikelse vad gäller kända ARVC- muta9oner??? Eller kontroller av anhöriga som inte bär på en i släkten/hos probanden funnen muta9on???

Magnus - 81 HR 57

Magnus - 81

Magnus - 81 Debut en minut eher avslutat arbetsprov

Magnus - 81, forts Gene9sk analys visar muta9on i PKP2 Föräldrar och syster undersökta (u.a.) enl ru9n, dock ännu ej gene9skt Kusinen har ARVC- diagnos sedan flera år!

Magnus - 81, forts Gene9sk analys visar muta9on i PKP2 Föräldrar och syster undersökta (u.a.) enl ru9n, dock ännu ej gene9skt Kusinen har ARVC- diagnos sedan flera år! men har INTE den hos Magnus funna muta9onen, eller någon annan påvisad muta9on i de fem undersökta generna!

Pedigree

Slutsatser De nya kriterierna kräver mer för a` ställa ARVC- diagnos hos indexpa9ent/proband men kan vara känsligare för a` ställa ARVC- diagnos hos anhöriga Familjeanamnes och EKG får större tyngd Gene9sk analys kan vara 9ll hjälp vid svårtolkade/diskreta kliniska fynd

Slutsatser, forts Gene9ska analyser men också noninvasiva utredningar o uppföljning kommer a` bli aktuellt för allt fler vilket kräver organisa9on o resurser Ännu kan vi inte släppa kontrollerna av anhöriga utan påvisad ARVC- associerad muta9on Vi har mycket kvar a` lära!

Tack för uppmärksamheten!