LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 5 2006 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Nytt LÄKSAK Den centrala läkemedelskommittén i SLL (LÄKSAK) har fått en ny och utökad bemanning. Lars L Gustafsson fortsätter som ordförande, nu med Bo Ringertz, tidigare chefläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, som vice ordförande. LÄKSAK har utökats till 22 medlemmar med breddad kompetens, bland annat inom vårdetik med Niels Lynöe och inom slutenvård. Man planerar att vässa organisationen ytterligare med till exempel hälsoekonomisk kompetens. Det nya LÄKSAK kommer under det närmaste året att utöka satsningarna på fortbildning och elektroniskt förskrivarstöd. Äldres läkemedel är ett annat prioriterat satsningsområde. De lokala läkemedelskommittéerna fortsätter som förut. Rolf Tryselius leder som tidigare den Nordvästra läkemedelskommittén och jag själv håller i den Nordöstra kommittén. detta som är själva basen. Vi får glädja oss åt att vi får behålla de lokala kommittéerna inom en överskådlig framtid. Det är min förhoppning att samarbetet mellan LÄKSAK och de lokala kommittéerna kan utvecklas, liksom samarbetet mellan de lokala kommittéerna, så att vi får en ännu effektivare organisation, för att förbättra läkemedelsanvändningen i SLL! Och glöm inte att Kloka Listan upprättas av LÄKSAK:s expertgrupper, där experter från sjukhusen och primärvården samt apotek ingår. Sigurd Vitols, ordf NÖLK Så för vår del i nordväst och nordöst fortsätter vi vårt enträgna arbete med att försöka underlätta arbetet för alla förskrivare i en ständigt allt mer komplicerad läkemedelsvärld. Jag tror att det är viktigt, att även fortsättningsvis slå vakt om det lokalt förankrade läkemedelsarbetet. Det är ju Innehåll Karolic... 2 Nya läkemedelsregister för ännu bättre läkemedelsanvändning... 3 Ny satsning på astma- och allergiprojekt i primärvården... 4 Farmakoterapi vid ångestsyndrom behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket... 5 Kalendarium NÖLK och NVLK... 7 1
Har du frågor om läkemedel? Ring Karolic! Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna besvarar kliniska frågeställningar kring läkemedelsbehandling: Klinisk farmakologi, 08-517 71 608, fax: 08-33 13 43 epost: karolic.solna@karolinska.se För farmaceutiska frågor, ring Karolinska apoteket: 08-517 75 342, fax: 08-308735 epost: karoline.apoteket@karolinska.se Vad finns dokumenterat om Supp. Paracetamol och smärtstillning hos äldre? Den befintliga dokumentationen talar för att suppositorier med paracetamol kan användas även till äldre. Det finns ett mycket begränsat underlag beträffande de smärtstillande och antipyretiska effekterna på de allra äldsta. Farmakokinetiska data antyder ej att den rektala absorptionen generellt skulle vara sämre hos de äldre. Dock påverkas upptaget av ansamlad faeces i rectum. Utredning I en dubbelblind, placebokontrollerad studie av ipsilateral skuldersmärta efter thoracotomi behandlades 31 patienter, med en medelålder på 60 år, med supp. Paracetamol 1000 mg intrarektalt som laddningsdos redan efter anestesiinduktionen. Därefter fick de ytterligare 650 mg paracetamol intrarektalt var fjärde timme i 48 timmar. De 34 patienterna i placebogruppen fick placebosuppositorier vid samma tillfällen. Paracetamolgruppen hade mindre skuldersmärta under de första 16 timmarna, men det var ingen skillnad avseende smärta vid incisionsstället. I en jämförande studie befanns suppositorier med paracetamol (1000 mg) och kodein (20 mg) vara bättre än suppositorier med tramadol (100 mg), då 84 procent av patienterna i tramadolgruppen mådde illa och kräktes jämfört med 31 procent i den grupp som erhöll paracetamol och kodein, medan deras smärtskattning inte skiljde sig åt signifikant. I en studie med 79 patienter med en medelålder på 76 år (min 23 och max 93) jämfördes den antipyretiska effekten för paracetamol i tablett- respektive suppositorieform. Patienterna hade normal rektalslemhinna och patienter med diarré och hypermobil tarm uteslöts. Grupperna var homogena avseende kroppstemperatur vid inklusionen. Den antipyretiska effekten av paracetamol var dosberoende och svaret på 650 mg suppositorier var inte signifikant skilt från svaret på 650 mg tabletter. Ännu större antipyretisk effekt erhölls med 1300 mg suppositorier. Trots att svaret på 650 mg suppositorier inte var signifikant skilt från svaret på 650 mg tabletter, beräknades ändå suppositorierna vara 0,6 gånger så potenta som tabletterna utifrån studieresultaten de första sex timmarna. I ytterligare en studie bekräftas den antipyretiska effekten av paracetamolsuppositorier till äldre. Paracetamols biotillgänglighet har studerats på sexton kliniskt stabila geriatriska slutenvårdspatienter. Nio av dessa patienter hade signifikanta mängder faeces i rectum, vilket minskade paracetamols maximala koncentration med 32 procent. I jämförelse med sex unga, friska kontroller hade de geriatriska patienterna högre halter av paracetamols huvudmetaboliter. Referenslista kan erhållas från författarna. Eva Wikström Jonsson Carl-Olav Stiller Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna 2
Nya läkemedelsregister för ännu bättre läkemedelsanvändning Receptregistret, Läkemedelsförteckningen, Socialstyrelsens läkemedelsregister är nya register som anknyter till förskrivning av läkemedel. De öppnar nya möjligheter för både förskrivare, patient och forskare att bättre överblicka läkemedelskonsumtionen. Receptregistret Vid utlämnande av läkemedel mot recept och som Apodos, registreras enligt lagen om receptregister från 1997 en rad uppgifter på apoteken, bland annat: patientens personnummer, vilket automatiskt ger patientens namn, ålder, kön och bostadsort, läkemedel och mängd, förskrivarens arbetsplatskod och personlig förskrivarkod om sådan finns angiven, ordinationsdatum och expedtionsdatum. Uppgifterna lagras av Apoteket AB enligt receptregisterlagen i avidentifierad form. Med undantag för den personliga förskrivarkoden, ligger uppgifterna, till grund för läkemedelsstatistiken på www.janusinfo.se/läkemedelsstatistik. Utdrag över vad som har expedierats med den personliga förskrivarkoden kan beställas endast av förskrivaren och dennes verksamhetschef. Rapporten omfattar de senaste tre månaderna. Receptregistret får i ett avseende användas för till syn och kontroll. Vid utredning av misstänkt överförskrivning av narkotika får Socialstyrelsen använda förskrivarens namn och personliga förskrivarkod som sökbegrepp. Läkemedelsförteckningen Enligt en lag från 2005 kan patienten kan begära ett utdrag över sina uttag av receptbelagda läkemedel de senaste 15 månaderna, läkemedelsförteckning. Det kan ske via www.apoteket.se eller Apotekets kundtjänst. Farmaceuter och läkare kan få tillgång till dokumentet men det kräver patientens samtycke, som då endast gäller vid det tillfället. Uppgifter om vem som har förskrivit respektive läkemedel saknas liksom insättningsorsaken. Idag kan läkare få tillgång till patientens läkemedelsförteckning endast via www.apoteket.se/rd/d/5377 (apoteket.se/vårdpersonal/beställ&förskriv/ Läkemedelsförteckning). Där finns all information om förteckningen. När säkerheten för dataöverföringen av läkemedelsförteckningen är löst kommer dessa patientuppgifter även att kunna nås via journalsystemen. Socialstyrelsens läkemedelsregister Socialstyrelsen har sedan tidigare flera hälsodataregister, bland annat cancerregistret och medicinska födelse- och missbildningsregistret. Efter en förändring av receptregisterlagen finns sedan juli 2005 ytterligare ett hälsodataregister med receptregisterdata från Apoteket AB på personnummernivå. Registret brukar kallas Socialstyrelsens läkemedelsregister eller bara Läkemedelsregistret, se LäkemedelsNytt nr 4 2006. Enligt lagen får Läkemedelsregistret enbart användas för epidemiologisk forskning och framställning av statistik liksom för kvalitetssäkring och utvärdering av hälso- och sjukvård. Någon samkörning av personuppgifter för andra ändamål mellan ingående register får inte göras. Alla personuppgifter måste vara borttagna så att det inte blir möjligt att röja en enskild individs identitet. Vidare får uppgifter ur registret aldrig användas för kontroll, tillsyn eller administrativa ändamål som kan påverka en enskild individ. Överföringen av receptdata från Apoteket till hälsodataregistret sker automatiskt utan att patienten/apotekskunden kan påverka det. Exempel på frågor som kan besvaras med det nya registret är det exakta antalet förbrukare av visst läkemedel, genomsnittlig dos per individ, förekomsten av olika läkemedelskombinationer liksom förskrivningen av vissa läkemedel till antal individer med viss ålder och eller kön. Gemensam läkemedelslista GLL ett landstingsprojekt En annan och mer framtida läkemedelsförteckning inom SLL är gemensam läkemedelslista GLL. GLL ska utifrån data i journalsystem inom SLL och elektroniska receptordinationer skapa lättåtkomlig översikt av aktuella läkemedel hos patienten i det egna journalsystemet. Praktiska försök pågår. Utvecklingen av GLL för hela länet försvåras bland annat av mångfalden av olika journalsystem. 3
Mina mediciner ny receptservice för apotekskunder Vid uthämtning av itererade läkemedel på e-recept kan apotekskunden nu välja mellan att lagra resterande uttag elektroniskt eller att som tidigare få ett utskrivet pappersrecept. Elektroniskt sparade recept kan nås på vilket apotek som helst i Sverige. För att få ut läkemedel på elektroniskt lagrat recept krävs legitimation. Bud måste dessutom medföra fullmakt. Man kan få vanliga pappersrecept sparade elektroniskt på apoteket. Vid expediering av elektroniskt lagrat recept får patienten en sammanställning över kvarvarande uttag, Mina medciner. Det går också att få uppgifter om Mina mediciner via Apoteket.se. För att komma åt innehållet krävs e-legitimation. På Mina mediciner kommer det gå att beställa receptuttag. Man kan också se vilka läkemedel som hämtats ut de senaste 15 månaderna. Receptfria läkemedel kan också beställas via apoteket.se. Läkemedlen levereras till valfri adress. Under 2006 sker detta kostnadsfritt. Leveranstiden är normalt tre arbetsdagar. Läkemedel i Mina mediciner kan även beställas per telefon via Apotekets kundcentrum mot personlig kod. Individuell information om tillsända läkemedel erhålls antingen på det lokala apoteket eller efter tidsbeställning via Apotekets kundcentrum. Birgit Sunnanbo apotekare, Apoteket Skytten Järfälla Sten Ronge apotekare, ÖGAT på läkemedel Ny satsning på astma- och allergiprojekt i primärvården Centrum för Allergiforskning vid KI (Cfa) och Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) organiserar och stöder primärvårdsbaserad FoUU inom allergiområdet. Det finns ett särskilt nätverk för primärvårdsbaserad FoUU inom allergiområdet. Inriktningen är att förbättra behandling av patienter i primärvården med astma och andra manifestationer av allergisjukdomar, såsom eksem och rhinit. Utvärdering av primärvårdsanpassade metoder för allergi- och inflammationsdiagnostik och patientcentrerade effektmått, bland annat livskvalitet, symtom och olika biokemiska, fysiologiska och immunologiska parametrar är exempel på aktuella projektteman. En studie kring kväveoxid som inflammationsmarkör kommer att starta under hösten. Denna studie gäller optimering av antiinflammatorisk astmabehandling med hjälp av utandat NO för förbättrad Astmarelaterad livskvalitet i primärvården NOAK. I denna studie följs 200 vuxna patienter med allergisk astma med fem besök under ett år. Intresserade kan kontakta Jörgen Syk, Runby vårdcentral, Upplands Väsby, tel 08-590 990 76). Under hösten 2006 startar även en studie av olika behandlingsalternativ vid astma/kol i primärvården (ASK-studien). Patienter med behandlingssvikt väljs slumpmässigt ut till i förväg bestämda behandlingsalternativ och följs upp under 12 månader. Studien skall omfatta 320 vuxna patienter. Om önskvärd positiv effekt uteblir sker byte till annat förutbestämt alternativ. Om Du vill veta mer, kontakta Eva Wikström Jonsson, Klinisk farmakologi, Karolinska Solna, tel 070/6988404. Du som är intresserad av att delta i nätverket för primärvårdsbaserad FoUU inom allergiområdet, kontakta undertecknad Ingvar.krakau@ki.se Egna projektidéer är också välkomna. Det finns också motsvarande nätverk för FoUU inom allergirelaterad omvårdnad som leds av Inger Kull (inger.kull@sll.se) och för sjukhusbaserad FoUU med Gunnar Bylin som sammankallande (gunnar.bylin@comhem.se). Övergripande ansvarig inom Cfa för klinisk allergiforskning är Gunilla Hedlin (gunilla.hedlin@ki.se). Ingvar Krakau Sammankallande i Cfa:s nätverk för primärvård 4
Farmakoterapi vid ångestsyndrom behandlingsrekommendationer från läkemedelsverket Läkemedelsverket anordnade ett informationsmöte den 2 oktober för landets läkemedelkommittéer i syfte att sprida information om SBU:s rapport om läkemedelsbehandling vid ångestsyndrom. Föredragande var Professor Lars von Knorring, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Här följer en resumé av informationsmötet: För samtliga ångestsyndrom finns behandlingsmetoder med dokumenterad effekt. Effekterna av såväl farmakologisk som psykoterapeutisk behandling är måttliga, med undantag för specifika fobier, där psykoterapi har god effekt. För farmakologisk behandling rekommenderas i första hand SSRI-preparat på grund av mindre allvarliga biverkningar. Andrahandspreparat är SNRI-preparat (Venlafaxin). Bensodiazepiner bör undvikas på grund av beroendeutveckling. Bland terapiformer har kognitiv beteendeterapi bäst dokumenterad effekt. Epidemiologi, behandling och diagnostik Var tredje kvinna och var femte man drabbas någon gång i livet av ångestsyndrom. De flesta (70 %) kommer att behandlas inom primärvården. Det är viktigt att omhändertagandet av patienter med ångestsyndrom förutom farmaka innefattar psykologiskt stöd varav det viktigaste inslaget är pedagogiska insatser. Det är då viktigt att belysa betydelsen av exponering och försäkra att kroppen inte far illa av ångest. Ångestsyndrom diagnosticeras enligt ICD-10 och DSM-IV och innefattar paniksyndrom (5 %), social fobi (12 %), specifik fobi (13 %), tvångssyndrom (2 %), generaliserat ångestsyndrom 6 procent och posttraumatiskt stressyndrom (7 %), (siffrorna inom parentes återger livstidsprevalensen). Livstidsrisken att drabbas av något ångesttillstånd är cirka 30 procent. Debuten av ångestsyndrom varierar men sker ofta tidigt i livet ofta under skolåren, tillstånden kan bli livslånga och, även om behandlingsresultaten är goda, tenderar tillstånden att komma tillbaka. Före puberteten är det ingen könsskillnad i förekomst av ångestsyndrom men därefter blir det 2-3 gånger så många kvinnor som insjuknar, sannolikt både av biologiska och sociala skäl. Farmaka vid behandling av ångestsyndrom Antidepressiva av typen serotonin återupptagshämmare de så kallade SSRI-preparat har effekt på samtliga ångestsyndrom. Serotonin-noradrenalin återupptagshämmare (SNRI-preparat; Venlafaxin) har också dokumenterad effekt. Av tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA) har klomipramin bäst dokumenterad effekt men rekommenderas inte på grund av relativt svåra biverkningar samt toxicitet vid överdosering. Bensodiazepiner har säkerställd effekt men risken för beroende gör att det varnas för längre behandling i SBU-rapporten. Buspiron har ingen säkerställd effekt, MAO hämmare (fenelzin och moclobemid) rekommenderas inte på grund av bristfällig dokumentation och mirtazapin och mianserin har ingen dokumenterad effekt vid ångestsyndrom. För verkningsmekanismer, se Tabell 1. Sammanfattningsvis har SSRI, SNRI och klomipramin effekt varav SSRI är första-, SNRI (Venlafaxin) andra- och klomipramin, tredjehandspreparat. Angående pregabalin (Lyrica), som börjat marknadsföras för behandling av GAD, ger verkningsprofilen anledning till försiktighet. 5
Tabell 1. Klassifikation genom verkningsmekanism av antidepressiva läkemedel. Huvudsaklig verkningsmekanism/läkemedelsgrupp Selektiv serotoninåterupptagshämning/ssri Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämning/snri Icke-selektiv monoaminåterupptagshämning/tri/tetracykliska antidepressiva (TCA) Hämning av GABA-erg transmission/bensodiazepiner Oklar verkningsmekanism/ Azaspironderivat Minskad frisättning av flera transmittorsubstanser inklusive glutamat, noradrenalin och substans P/Antiepileptika Läkemedel Citalopram Escitalopram Fluoxetin Fluvoxamin Paroxetin Sertralin Venlafaxin Klomipramin Alprazolam Lorazepam Diazepam Klonazepam Oxazepam Buspiron Pregabalin Pregabalin är potentiellt verksamt på GABAreceptorsystemet genom att den är en GABA-analog. Således går det inte att utesluta att preparatet kan vara beroendeframkallande speciellt vid långvarig användning. Dessutom finns bara sex kontrollerade studier med 4-6 veckors behandling vilket är otillräckligt för att utesluta att preparatet skulle kunna ha en sådan biverkan. Lars von Knorring tyckte att enbart specialister inom psykiatrin bör förskriva preparatet till dess att dess beroendeframkallande egenskaper klarlagts. Biverkningar Blödningsrisk och hyponatremi bör föranleda försiktighet speciellt vid behandling av äldre som samtidigt kanske står på andra läkemedel exempelvis salicylika. Beroende utveckling har diskuterats avs antidepressiva speciellt SSRI-preparat. Detta har nu klarlagts och dessa preparat (SSRI och SNRI) har ingen potential till beroendeutveckling. Dock finns problem vid utsättning varför dessa läkemedel bör sättas ut långsamt genom uttrappning. Yrsel, huvudvärk, krypningar i kroppen och elektriska stötar är exempel på utsättningsbesvär. Övriga biverkningar framgår i Tabell 2. Terapiformer Bland psykoterapeutiska interventioner är kognitiv beteendeterapi (KBT) dokumenterat med god behandlingseffekt. Exponering är också effektivt liksom kognitiv terapi (KT). Psykodynamisk terapi saknar evidens. Avslappning ger ingen effekt. EMDR (tankemässig exponering samtidigt med ögonrörelser enligt instruktion) har effekt jämförbart med exponering, men effekten är lika bra utan ögonrörelserna. Ett problem är att bara cirka åtta procent av alla legitimerade terapeuter är kognitiva terapeuter, alltså kan det bli närmast omöjligt att få till stånd en verksam terapi, speciellt som flertalet patienter behandlas inom primärvården där tillgången till terapi är närmast obefintlig. Samma behandling för de flesta ångestsyndrom SSRI, kognitiv terapi och exponering har likvärdig effekt vid de flesta ångestsyndrom. Det diskuterades varför det är viktigt att subklassificera ångestsyndromen om de inte skiljer sig åt avseende behandling. Terapiformerna skiljer sig dock åt där exponering är särskilt viktigt vid paniksyndrom och fobiska tillstånd. Några syndrom är dock viktiga att skilja ut och dit hör OCD, långvarig PTSD, paniksyndrom med svår agorafobi och vid samtidigt missbruk. Dessa tillstånd liksom paniksyndrom hos unga vuxna bör behandlas av, eller i samråd med, respektive specialitet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt risken för suicidförsök. Detta gäller speciellt vid samtidigt missbruk eller i inledningsfasen av behandlingen, då speciellt hos unga vuxna. Lena Flyckt Tabell 2. Försiktighet och kontraindikationer. Typ av antidepressiva Somatiska kontraindikationer Försiktighet exempelvis vid förutom överkänslighet följande somatiska tillstånd Icke-selektiva Akut hjärtinfarkt Kardiella överledningsrubbningar, monoaminåterupptags- Kongenitalt långt QT-syndrom okontrollerad epilepsi, sänkt kramptröskel, hämmare (TCA) urinretention, prostata-hypertrofi, ökad blödningsbenägenhet spontant eller på grund av läkemedel Selektiva serotonin- Ökad blödningsbenägenhet spontant eller på grund av terupptagshämmare läkemedel, okontrollerad (SSRI) epilepsi Komb. noradrenalin- och seroto- Akut hjärtinfarkt, akut cerebrovaskulär Ischemisk hjärtsjukdom, cerebrovaskulär ninåterupptagshämmare (SNRI) sjukdom, okontrollerad hypertoni 6
Kalendarium NÖLK ons 18/10 kl. 12-13. Updates om läkemedel: Antibiotikabehandling av luftvägsinfektioner på sjukhus. Susanne Stiernstedt, Inf. Klin. KS/DS. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 18/10 kl. 14.30-16.30. Psykofarmakologi, Profylaktisk behandling vid affektivt syndrom. FoUU föreläsningssal, Psyk.kliniken Danderyds sjukhus. Målgrupp: Sjukvården. ons 25/10 kl. 12-13. Updates om läkemedel: Klinisk prövning publiceringsetik och jävsfrågor. Paul Hjemdahl, Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 25/10 kl. 13-16. Informationssökning om läkemedel/läkemedelsvärdering Steg 2. Danderyds sjukhus. Kurs i samarbete med CeFAM. Målgrupp: Distriktssköterskor. ons 25/10 kl. 14.30-16.30. Psykofarmakologi: Farmakologisk behandling av äldre. FoUU föreläsningssal, Psyk.kliniken Danderyds sjukhus. Målgrupp: Sjukvården. ons 25/10 kl. 13.30-16.30. Efterutbildning för allmänläkare. Sfären konferens. Målgrupp: Allmänläkare. tor 26/10 kl. 13-16. Informationssökning om läkemedel/läkemedelsvärdering Steg 2. Kurs i samarbete med CeFAM. Danderyds sjukhus. Målgrupp: Distriktssköterskor. ons 8/11 kl. 12-13. Updates om läkemedel: Socialstyrelsens nya läkemedelsregister. Björn Wettermark, Läkemedelscentrum. Svalan, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 8/11 kl. 14.30-16.30. Psykofarmakologi: Placebo. FoUU föreläsningssal, Psyk.kliniken Danderyds sjukhus. Målgrupp: Sjukvården. ons 8/11 kl. 13.30-16.30. Efterutbildning för allmänläkare. Sfären konferens. Målgrupp: Allmänläkare. tor 9/11 kl. 14.00-16.30. Temamöte om läkemedel: Nya läkemedel inom onkologin. Samuel Rotstein m.fl., DSAB. Stockholms golfklubb, Kevinge. Fikapaus. Målgrupp: Läkare. Anmälan senast 6 november på fax: 08/33 13 43 eller e-post: NOLKSolna@karolinska.se ons 15/11 kl. 12-13. Updates om läkemedel: Duloxetin. Diana Rydberg, Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 15/11 kl. 14.30-16.30. Psykofarmakologi: Optimal användning av antipsykosmedel. FoUU föreläsningssal, Psyk.kliniken, Danderyds sjukhus. Målgrupp: Sjukvården. ons 22/11 kl. 12-13. Updates om läkemedel. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 22/11 kl. 13-16. Informationssökning om läkemedel/läkemedelsvärdering Steg 3. Kurs i samarbete med CeFAM. Danderyds sjukhus. Målgrupp: Distriktssköterskor. ons 22/11 kl. 14.30-16.30. Psykofarmakologi: Psykofarmaka farmakogenetik och interaktioner. FoUU föreläsningssal, Psyk.kliniken Danderyds sjukhus. Målgrupp: Sjukvården. ons 22/11 kl. 13.30-16.30. Efterutbildning för allmänläkare. Sfären konferens. tor 23/11 kl. 13-16. Informationssökning om läkemedel/läkemedelsvärdering Steg 3. Kurs i samarbete med CeFAM. Danderyds sjukhus. Målgrupp: Distriktssköterskor. ons 29/11 kl. 08.15-16.00. Kritisk läkemedelsvärdering för AT-läkare. Detaljer meddelas senare. Danderyds sjukhus. Målgrupp: AT-läkare knutna till Norrtälje respektive Danderyds sjukhus. ons 29/11 kl. 12-13. Updates om läkemedel. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 6/12 kl. 12-13. Updates om läkemedel: Marknadsföringsstrategier. Ingrid Jägre. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 6/12 kl. 13.30-16.30. Efterutbildning för allmänläkare. Sfären konferens. tor 7/12 kl.12.00-16.30. Psykofarmakologi: Avslutning. Plats meddelas senare. Målgrupp: Sjukvården. tor 7/12 kl. 14.00-16.30. Temamöte om läkemedel: Diabetes typ II och hjärtkärlsjukdom. Lena Landstedt Halldin, Marie Björnstedt Bennermo. Stockholms golfklubb, Kevinge. Fikapaus. Målgrupp: Läkare. Anmälan senast 4 december på fax: 08/33 13 43 eller e-post: NOLKSolna@karolinska.se ons 13/12 kl. 12-13. Updates om läkemedel: Livsstilsmediciner på gott och ont. Marie Guldstrand, Medicinklin. DSAB. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. tor 18/1-07 kl. 14.00-16.30. Temamöte: Kärlkirurgi, statinbehandling. Pär Olofsson, Kärlkirurgen Karolinska Solna, Sven V Eriksson, Medicinklin., DSAB. Stockholms golfklubb, Kevinge. Fikapaus. Målgrupp: Läkare. Anmälan senast 15 januari på fax: 08/33 13 43 eller e- post: NOLKSolna@karolinska.se Kalendarium NVLK mån 23/10 kl 13-16. Äldres läkemedel läkemedelshantering. Kommunhuset, Hammarbyrummet. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Upplands Väsby. ons 25/10 kl 13-16. Äldres läkemedel läkemedelshantering. Kommunhuset, Hammarbyrummet. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Upplands Väsby. tor 26/10 kl 13-16. On-lineutbildning om läkemedel, Steg 2. Jakobsbergs sjukhus, samlingssalen. Distriktssköterskor. tor 26/10 kl 18-20. Torsdagsseminarium: Allvarliga läkemedelsreaktioner. CMM, Karolinska Solna. Läkare. tis 7/11 kl 8.30-16.30. Distriktsläkarutbildning. Tema sjukskrivningar. Löwenströmska, psykiatrins föreläsningssal. Distriktsläkare inom NVLK-området. tis 7/11 kl 12-13. Läkemedelsnytt med lunch: Tema meddelas senare. Matsal 1, Karolinska Solna. Läkare. 7
tis 7/11 kl 13-16. Äldres läkemedel läkemedelshantering. Kommunhuset, Vilundarummet. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Upplands Väsby. ons 8/11 kl 13-16. Äldres läkemedel läkemedelshantering. Kommunhuset, Vilundarummet. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Upplands Väsby. tor 9/11 kl 13-16. Äldres läkemedelsanvändning. Polhemsgården. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Solna. mån 13/11 kl 13-16. Äldres läkemedel läkemedelshantering. Kommunhuset Vilundarummet. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Upplands Väsby. tor 16/11 kl 8.30-16.30. Distriktsläkarutbildning. Tema sjukskrivningar. Löwenströmska, psykiatrins föreläsningssal. Distriktsläkare inom NVLK-området mån 20/11 kl 14.00-16.30 Äldres läkemedelsanvändning. Berga. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Solna. tis 21/11 kl 12-13. Läkemedelsnytt med lunch. Läkemedelsinducerad dystoni. Matsal 1, Karolinska Solna. Läkare. tis 21/11 kl 13-16. On-lineutbildning om läkemedel, steg 3. Jakobsbergs sjukhus, samlingssalen. Distriktssköterskor. tor 23/11 18-20. Torsdagsseminarium. Angina pectoris. CMM, Karolinska Solna. Läkare. tis 28/11 13.30-16. Äldres läkemedelsanvändning. Polhemsgården. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation. tis 5/12 kl 12-13. Läkemedelsnytt med lunch. Tema meddelas senare. Matsalen Karolinska Solna. Läkare. tor 7/12 kl 14.00-16.30. Äldres läkemedelanvändning. Berga. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Solna. tis 6/2 kl 12-13. Läkemedelsnytt med lunch. Kloka Listan 2007. Matsal 1, Karolinska Solna. Läkare. tis 20/2. Läkemedelsnytt med lunch. Tema meddelas senare. Matsalen, Karolinska Solna. Läkare. tor 22/2 kl 18-20. Torsdagsseminarium. Förmaksflimmer. CMM, Karolinska Solna. Läkare. tis 6/3. Läkemedelsnytt med lunch. Nya riktlinjer vid flimmerbehandling. Matsalen, Karolinska Solna. Läkare. tor 29/3. Torsdagsseminarium. Tema: Astma/allergi. CMM, Karolinska Solna. Läkare. tor 26/4. Torsdagsseminarium. Tema: Restless legs. CMM, Karolinska Solna. Läkare. tor 31/5. Torsdagsseminarium. Tema: Inflammation/ smärta. CMM, Karolinska Solna. Läkare. LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare SIGURD VITOLS, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Chefredaktör INGVAR KRAKAU, distr läkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN informationsläkare NVLK Klinisk Farmakologi, 171 76 Stockholm tel: 08 517 75 986 maria.samuelsson-almen@sll.se Övriga i redaktionskommittén MARGARETA DENKERT, apotekare SVEN V ERIKSSON, kardiolog LENA FLYCKT, psykiater KERSTIN LINDKVIST, allmänläkare ROLF TRYSELIUS, distri läkare, ordf NVLK EVA WIKSTRÖM JONSSON, klin farmakolog, sekr NÖLK Layout, redigering MARGARETA LINDBORG tel/fax: 08 36 38 32 margareta.lindborg@chello.se Distribution RANKO SURADIC, Kontorsservice, Sabbatsberg tel 08 737 4955 ranko.suradic@sll.se LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information www.janusinfo.se Stockholms läns landsting 8