Bilaga 63/18. Regiondirektörens rapport mars Dnr LS Regionstyrelsen. Ledningsfrågor

Bilaga 63/18 2018-03-16 Dnr LS2018-0003 Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport mars 2018 Ledningsfrågor Fördelning av specialdestinerade statsbidrag 2018 Vid regionstyrelsens sammanträde 2018-02-27, 43, gavs uppdraget att regionstyrelsen ska få en redovisning om hur de specialdestinerade statsbidragen fördelas. 2018 beräknas Region Uppsalas intäkter avseende specialdestinerade statsbidrag öka med ca 172 miljoner kronor jämfört med 2017. Ökningen består dels av utökade medel som erhålls inom överenskommelserna för psykisk hälsa och förlossningsvård och kvinnors hälsa och dels av de nya överenskommelserna personalmiljarder, patientmiljarden och barnhälsovård. Region Uppsalas del av de specialdestinerade statsbidragen 2018 fördelas enligt nedan: Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Bilaga 63/18 2 (7) Försäkringar Idén bakom försäkringar är att ingen ska drabbas orimligt hårt ekonomiskt av en inträffad skada. Försäkring innebär en ömsesidig finansiell riskspridning mellan ett större antal verksamhetsområden, eller ett affärsmässigt erbjudande av skydd mot de finansiella aspekterna till följd av risk i fråga om egendom, liv och hälsa. En grundregel är att i första hand försäkra sådana typer av skador som organisationen inte skulle klara av att hantera själv. Försäkringar gör att det går att omvandla en kontrollerad riskexponering till en budgeterbar kostnad, det vill säga att undvika risken för större finansiella förluster genom att betala ett på förhand fastställt belopp (försäkringspremie). Försäkring utgör en del av Region Uppsalas samlade riskhantering Region Uppsala med bolag har en gemensam hantering av risk som över tid ger lägre kostnad för riskfinansiering samt skador. Region Uppsala har en definierad och känd organisation och ansvarsfördelning när det gäller försäkringsfrågor, både vad gäller strategisk planering och för att hantera skadehändelser. Region Uppsala har en tydlig och känd process för arbetet med försäkringslösningar och ett försäkringsskydd som är väl anpassat till verksamheternas behov vad gäller försäkringsskydd, premiekostnader och självrisker. Det finns i Region Uppsalas ett intresse att hantera all försäkring gemensamt för regionens samtliga verksamheter och bolag. Därigenom kan alla risker identifieras och hanteras både genom val av försäkringslösning och genom åtgärder som förebygger och begränsar skador. Försäkringsprogram Regionkontoret fastställer årligen ett försäkringsprogram för att säkerställa riskkontroll och en kostnadseffektiv riskfinansiering (försäkring) utifrån ett helhetsperspektiv över Region Uppsalas verksamhet. Försäkringsprogrammet ska ange uppgifter om förvaltningarnas och bolagens aktuella försäkringstyper, såsom ansvars-, egendoms-, motor-, förmögenhetsbrottsförsäkring tillhörande ramar för självrisker och försäkringsomfattning. Försäkringsprogrammet ska årligen redovisas för Regionstyrelsen. Region Uppsala genom Säkerhet- och beredskapsenheten arbetar för att få kontroll över skador under självrisk för att systematiskt kunna höja självrisken gällande egendom och ansvarsförsäkring. Detta ger i förlängningen sin tur en lägre premie. För att detta ska fungera stödjer Regionkontoret genom Säkerhet- och beredskapsenheten Regionens förvaltningar i arbetet med att förebygga och begränsa skador samt att minimera dess konsekvenser. Försäkringsråd I januari 2018 bildades Försäkringsråd region Uppsala. Försäkringsrådet följer upp de skador och kostnader som inträffar in Region Uppsalas verksamheter. Rådet initierar aktiviteter som gör att skador förebyggs, följs upp och att försäkringskostnader minimeras. Rådet planerar

Bilaga 63/18 3 (7) försäkringsåret samt förbereder frågor om förebyggande investeringar. Rådet består av respektive förvaltnings försäkringskontakter. Ordförande är Säkerhetschef Region Uppsala. Regional utveckling Förändring av kommunallagen som underlättar samverkan En lagrådsremiss rörande en generell rätt till kommunal avtalssamverkan, har lämnats. Utredningens definition av avtalssamverkan innebär att en eller flera kommuner eller landsting genom ett civilrättsligt avtal åtar sig att utföra frivilliga eller obligatoriska kommunala uppgifter åt en eller flera andra kommuner eller landsting. Den som överlåter uppgiften har fortfarande kvar det övergripande ansvaret. Avtalssamverkan förutsätter att det är fråga om en uppgift som faller inom de befogenheter som samtliga samverkande parter har. Det här är en enklare samverkansform jämfört med att bilda ett kommunalförbund eller gemensam nämnd. Av lagrådsremissen framgår att kommuner och landsting bör ha ett strategiskt förhållningssätt till samverkan. Detta innebär bl.a. att kommuner och landsting bör ha en strategi för hur stor del av dess verksamhet som ska bedrivas genom samverkan. Omfattningen av samverkan bör analyseras utifrån möjligheten att ha kontroll och överblick över verksamhet som bedrivs i samverkan, men också utifrån kommunens eller landstingets sårbarhet för att samarbeten avslutas. Andra frågor som behöver övervägas är vilka uppgifter som lämpar sig för samverkan, vilken form som i så fall bör väljas och hur samverkan kan följas upp. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Ni kan läsa mer här http://www.regeringen.se/rattsdokument/lagradsremiss/2018/02/en-generell-ratt-tillkommunal-avtalssamverkan/ Regional ledningsgrupp (RLG) RLG fastställde den 22 februari ett nytt uppdrag till HR-direktörer i Region Uppsala och länets kommuner om att samverka kring strategisk kompetensförsörjning. Frågan om framtiden för Vård och omsorgscollege diskuterades, med beslut om att låta samverkansstrukturen kring HSVO (hälsa, stöd, vård och omsorg) att hantera frågan framöver. Tre handlingsplaner kring barn och ungas hälsa avrapporterades. Handlingsplanerna beslutades tidigare av förbundsstyrelsen på Regionförbundet. Rådet för Social Hållbarhet Rådet för Social Hållbarhet genomförde sitt andra den 22 februari. Rådet undersöker fortfarande vilket syfte och vilka frågor som ska hanteras och har därför givit en nybildad beredningsgrupp i uppdrag att inför nästa rådsmöte i maj tydliggöra rådets roll genom att: - presentera ett förslag med ett fåtal prioriterade frågor (cirka en per sakområde), - tänka på vad som ger synergieffekter och vilka utmaningar som berör flera sakområden. Föreslaget tidsperspektiv att jobba med prioriteringarna är 3 år. Rådets sakområden är i dagsläget, Integration, Jämställdhet, Mänskliga rättigheter, ANDT- LS, Brottsförebyggande, God och jämlik hälsa, Inkluderande arbetsmarknad. I

Bilaga 63/18 4 (7) beredningsgruppen ingår representanter från Länsstyrelsen, Region Uppsala och Uppsala kommun (som ska representera alla kommuner i regionen). Invigning Uppsala Innovation Hub den 13 februari Ett antal av länets innovationsstödsaktörer har flyttat in i nya lokaler vid Uppsala Science Park. I det nya huset, Uppsala Innovation Hub, samlas bland annat Uppsala Innovation Centre (UIC), SLU Holding, Uppsala BIO, Uppsala universitet innovation och Uppsala universitet Holding. Vid invigningen deltog ett par hundra gäster. En vecka senare släpptes en ny internationell rankinglista över världens bästa inkubatorer med universitetskoppling (UBI). I denna har UIC förbättrat sin placering sedan 2015 och återfinns numera på plats fyra i världen. Region Uppsala är av de största finansiärerna av UIC och har genom arbetet med EU:s strukturfonder bidragit med betydande resurser till verksamhetens utveckling. https://uic.se/2018/02/23/uic-rankad-som-varldens-4e-basta-foretagsinkubator/ Kompetensförsörjning Arbetet med att tolka erbjudande inom kompetensförsörjningsområdet i villkorsbrevet från Näringsdepartementet har påbörjats och Region Uppsala tänker anta erbjudandet i sin helhet och sammanfattas: Region Uppsala ska organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete i samverkan med bl.a. kommuner, arbetsliv, utbildningsaktörer, statliga myndigheter samt övriga berörda myndigheter i länet utifrån RUS. Region Uppsala ska tillhandahålla analyser och prognoser av privat och offentlig sektors behov av kompetens på kort och på lång sikt. Andra insatser Region Uppsala ska verka för inom kompetensförsörjningsområdet är: - Föra dialog med berörda aktörer om de behov som identifieras samt ge förslag på insatser utifrån dessa, bland annat i syfte att fler ska påbörja reguljära studier. - Stödja och främja insatser inom utpekade fokusområden, vilket innebär att: o Bidra till att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå. o Medverka i planeringen av utbud och inriktning för regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning. o Bilda till etableringen av lärcentrum. Innan sommaren ska Region Uppsala redovisa upplägget, målsättningar, hur Region Uppsala ska följa upp arbetet samt vilket behov av stöd Region Uppsala behöver från tillväxtverket och andra aktörer Vård och hälsa Hälso- och sjukvårdsbarometern Resultaten från hälso- och sjukvårdsbarometern publicerades i början av mars. Undersökningen fångar attityder, förväntningar och erfarenheter hos tidigare, nuvarande och framtida patienter och närstående. Befolkningens syn på hälso- och sjukvården är ett viktigt perspektiv att ha med i arbetet med att planera, leda, styra och förbättra våra verksamheter. Några ändringar i metod gör att resultaten inte är helt jämförbara med tidigare års mätningar

Bilaga 63/18 5 (7) (Vårdbarometern). Förtroendet för 1177 på webben och via telefon har ökat jämfört med tidigare undersökningar och ligger högre jämfört med riket. Det samma gäller för förtroende för sjukvården i sin helhet, sjukhusen, vårdcentralerna och att vården ges på lika villkor. De flesta svarar att de är positiva till att koncentrera vård i det fall det förbättrar kvaliteten. Svarande i Uppsala län är mer positiva till det jämfört med i övriga län. De flesta är också positiva till att diskutera levnadsvanor vid kontakt med sjukvården. De flesta svarar också att de har tillgång till vården när de behöver den. Det som sticker ut negativt är att ungefär hälften uppfattar att väntetiderna till sjukhusvård och vårdcentraler inte är rimliga. Ni ser resultaten här https://vardenisiffror.se/registry/registry?descriptionsource=h%c3%a4lso- %20och%20sjukv%C3%A5rdsbarometern Den nationella patientenkäten Resultaten från den nationella patientenkäten som görs i samverkan mellan alla landsting och regioner publicerades den 13 mars. Ni kan läsa mer om metod och resultat här https://patientenkat.se/sv/resultat/primarvard-2017/ Folktandvårdens hälsobokslut ger möjlighet till att se samband Kariesförekomsten har minskat i alla åldersgrupper utom 3-6 år. 94 procent av patienterna upplever det bra eller mycket bra att vara patient på Folktandvården och antibiotikaförskrivningen minskade med ytterligare elva procent. Dessa fakta hittar man i Folktandvårdens andra hälsobokslut som sammanfattar tandhälsan och utförd vård år 2017. Genom att jämföra 2017 med andra år ger hälsobokslutet en övergripande bild och möjlighet att se samband och tendenser under längre tid. Vi lyfter också områden som inte följs upp i andra mätningar. Tex kunde vi ifjol se en obalans mellan riskprofil och behandling något som nu förbättrats; fler patienter med hög kariesrisk fick 2017 förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder och de med låg risk fick mindre, jämfört med året innan. Nytt arbetssätt testas på hudmottagningen I februari startade ett nytt teambaserat arbetssätt på hudmottagningen på Akademiska sjukhuset som är ett resultat av projektet MOTIV Hud. MOTIV (metod för tillgänglighet och värde) innebär att man gör en bred kartläggning och utveckling av bland annat processer och patientflöden på mottagningen. En av de förändringar som införs är att medarbetarna ska delas in i tre tvärprofessionella team för att göra det enklare att prioritera och för att kunna stötta varandra bättre. Även den dagliga styrningen har setts över så att man inte bara stämmer av den dagliga bemanningen, utan även har fokus på vad man ska göra med patienterna. Som en del i MOTIV Hud har arbetsgruppen också sett över balansen mellan nybesök och återbesök, skapat nya riktlinjer för vissa diagnosgrupper och påbörjat arbete med utökade sjuksköterskemottagningar. Det nya arbetssättet prövas fram till och med juni. Nytt verksamhetsområde på Akademiska - nu är AnOpIVA igång Den 1 mars började den nya organisationen AnOpIVA att gälla, med verksamhetschef Suzanne Odeberg Wernerman i spetsen. Över 200 nya medarbetare tillkommer från kirurg-, ortoped- och barnoperation, steriltekniska avdelningen och operationsförberedande enheten. Förutom att skapa en effektivare produktion är syftet att stärka teamsamarbetet runt patienten

Bilaga 63/18 6 (7) samt ge medarbetarna likvärdiga möjligheter till kompetensutveckling, en god arbetsmiljö och delaktighet. I hela AnOpIVA ingår ca 800 medarbetare. Mikael Köhler ny chefsläkare Mikael Köhler är utsedd till ny chefsläkare på Akademiska sjukhuset. Han kommer närmast från en tjänst som chef för verksamhetsområde geriatrik på Akademiska och har tidigare även varit chef för dåvarande medicin- och thoraxdivisionen och verksamhetschef för intern- och lungmedicin. Innan Mikael Köhler kom till Akademiska hade han en lång karriär bakom sig som läkare och chef på olika befattningar inom Landstinget i Dalarna. Han har bland annat varit chef för medicinkliniken på Falu lasarett och chef för medicin- och geriatrikkliniken i Ludvika och Mora. Aktuellt från patientnämnden Patientnämnden ingår i två nationella arbeten. Det ena avser att få en mer likriktad registrering av synpunkter och klagomål. Arbetet sker delvis i samarbete med IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Det andra nationellt arbetet handlar om att se över tolkning av lagar vid förordnanden av stödpersoner till patienter som vårdas enligt Lagen om tvångsvård (LPT), Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) eller smittskyddslagen. Målet är en uppdaterad handbok som är gemensam för alla Patientnämnder med rutiner som följer lagen, men med inriktning på digitala lösningar av administrativ hantering. Tillgänglighet 1177 vårdguiden i egen regi Sedan december 2017 har sjukvårdsrådgivningen/ 1177 gått tillbaka i Region Uppsalas egen regi. I samband med övergången slutade ett antal sjuksköterskor, varför personalsituationen varit ansträngd och samtalens väntetider långa, i medeltid 29 minuter under februari månad. För att komma till rätta med långa väntetider ska schemaläggningen anpassas med högre bemanning under tider på dygnet med högre tryck.

Bilaga 63/18 7 (7) Tillgänglighet till länets sjukhus Tabell: Tillgängligheten till Lasarettet i Enköping sep 2017 feb 2018, samt feb 2017 Februari Januari December November 2018 2018 2017 2017 Oktober 2017 September 2017 Utfall fg År februari 2017 1:a besök 93% 96% 95% 97% 94% 90% 90% Behandling/ 97% 99% 99% 98% 97% 95% 96% operation Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har på samtliga fyra av vårdgarantins parametrar bättre tillgänglighet än samma period förra året, se tabeller nedan. Däremot är tillgängligheten försämrad till psykiatrin till Akademiska sjukhuset i jämförelse med samma period förra året. Akademiska sjukhuset har inte haft en bättre tillgänglighet till första besök sedan juni 2014. Tabell: Tillgängligheten till Akademiska sjukhuset sep. 2017 feb 2018 samt feb 2017 Februari Januari December November 2018 2018 2017 2017 Oktober 2017 September 2017 Utfall fg År Februari 2017 1:a besök 83% 81% 80% 77% 74% 66% 72% Behandling/ 78% 77% 78% 78% 74% 66% 77% operation Psykiatri AS 85% 86% 92% 92% 92% 89% 89% Kultur och bildning Aktuellt inom verksamheterna Arbetet med framtagandet av en ny regional kulturplan är inne i sin slutfas. Remissinstanserna är till största delen positiva till planen och processen för framtagandet. Kulturnämnden behandlar ärendet i mars för vidare beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige. Uppsala folkhögskolas flytt till Ultuna följer plan. Arbetet med att införa digitala lärplattformar vid relevanta kurser pågår. Regeringens satsningar på nya platser inom folkhögskolorna samt biblioteken både stärker och utmanar befintlig organisation.

Bilaga 63/18 Månadsrapport regionstyrelsen feb 2018 SAMMANFATTNING Prognosen för Region Uppsala 2018 per februari ligger i linje med budgeten på 170 miljoner kronor. Dock försämrar Akademiska sjukhuset sin prognos med 60 miljoner kronor vilket främst beror på fortsatta kapacitetsproblem gällande vårdplatser inom slutenvården vilket beror på kompetensbrist samt kostnader för personal som ej var kända vid budgettillfället. Primärvården, Hälsa och Habilitering försämrar sin prognos med 8 miljoner kronor vilket beror på att vårdcentralsuppdraget uppvisar en fortsatt försämrad produktion. Vårdstyrelsen förbättrar samtidigt sin prognos med 12 miljoner kronor på grund av lägre kostnader köpt vård inom vårdvalet. Regionstyrelsens finansiella verksamhet förbättrar sin årsprognos med 56 miljoner kronor vilket beror på högre generella statsbidrag och förbättringar på pensionssidan. Resultat Region Uppsala, mnkr Ack utfall 2018 Ack budget 2018 Ack utfall 2017 Bokslut 2017 Årsbudget 2018 Årsprog 2018 Budget jmf. Prog Riks- och regionintäkter 375 367 374 2 366 2 527 2 526-1 Trafikintäkter 154 158 143 811 888 888 0 Övriga intäkter 2 259 2 239 2 131 12 831 13 484 13 674 190 Personalkostnader inkl inhyrd -1 395-1 351-1 283-7 708-8 019-8 209-190 Övriga kostnader -1 376-1 434-1 263-8 065-8 710-8 708 2 Resultat 17-20 104 235 170 170 0 Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 2 procent jämfört med 2017. Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med februari är 9 108 och det är en ökning med 277 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 3,1 procent. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ligger på 5,7 procent efter februari. Utfallet för helår 2017 var 5,4 procent. MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med två procent jämfört med 2017. Föregående års löneöversyn får en större tyngd i början på ett nytt år vilket bland annat förklarar den relativt sett höga procentuella förändringen av timlönekostnaden. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 1 för perioden januari till och med februari är 9 108 och det är en ökning med 277 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 3,1 procent. Ökningen av årsarbetare har skett successivt under 2017 och förändringen blir tydlig vid jämförelse med samma period föregående år. Se inklippt diagram för månadsvisa utfallet av årsarbetare. Ökningen av antalet årsarbetare får även genomslag i kostnaderna för lön arbetad tid. 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

Bilaga 63/18 2 (7) Diagram: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis jämförelse 2015-2018, Region Uppsala Inhyrd personal mätt i årsarbetare vid hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har ökat från 66 årsarbetare till 117 årsarbetare vid jämförelse av ett genomsnitt januari och februari föregående år med samma period i år. Kostnaderna för inhyrd personal vid Region Uppsala är 33 miljoner kronor till och med februari. Utfallet för samma period föregående år var 18 miljoner kronor. Se vidare i tabellen nedan. Kostnaderna har ökat för inhyrda läkare med 38 procent och för inhyrd övrig personal (främst sjuksköterskor) har det skett mer än en fördubbling av kostnaderna, motsvarande 120 procent jämfört med samma period föregående år. Sjuksköterskor hyrs in framför allt inom den somatiska vården. Inhyrda läkare förekommer inom allmänmedicin, somatisk och psykiatrisk vård. Tabell: Inhyrd personal, avrundat i miljoner kronor, Region Uppsala Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2018 Ack utfall 2017 Bokslut 2017 Inhyrd personal, läkare 11 8 67 Inhyrd personal, övriga 22 10 111 Totalt 33 18 178 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är 5,7 procent efter februari. Se diagram nedan. Utfallet för helår 2017 var 5,4 procent. Den korta sjukfrånvaron 2 14 dagar är högre jämfört med samma period föregående år. Den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer, är däremot lägre jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron uppdelad på kön och ålder visar att sjukfrånvaron har ökat för kvinnor och män i samtliga åldersgrupper, sånär som för män i yngsta åldersgruppen där den är lika, jämfört med föregående år. För Region Uppsala är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 17 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter efter februari och det är på samma nivå som samma period föregående år.

Bilaga 63/18 3 (7) Diagram: Total sjukfrånvaro i procent, Region Uppsala (systemtekniska förklaringar till det låga utfallet i januari månad) EKONOMI Det ackumulerade resultatet avviker positivt mot budgeten för perioden med 37 miljoner kronor. Totalt sett är intäkterna 23 miljoner kronor bättre än budgeterat. Orsaken till detta är främst högre generella statsbidrag och riks- och regionintäkter. De totala kostnaderna ligger 14 miljoner kronor under budget för perioden. De största negativa avvikelserna finns inom lönekostnader inklusive inhyrd personal, köpt vård och kostnader för medicinskt material. Avvikelse för lönekostnader beror på ökade kostnader för inhyrd personal samt på effekter av ett nytt avtal för arbetstidsmodell. Avvikelsen för inhyrd personal beror främst på att sjuksköterskor hyrs in framför allt inom den somatiska vården. Kostnaden för köpt vård avviker främst på grund av högre kostnader för köpt vård inom specialistvård upphandlade avtal (LoU) och nationella taxan. Region Uppsalas årsprognos per februari är 170 miljoner kronor, vilket är i linje med budget. Totalt sett är det ingen avvikelse, men Akademiska sjukhuset försämrar sin årsprognos med 60 miljoner kronor vilket beror på obalans i verksamheten där kapaciteten brister inom vissa områden vilket påverkar sjukhusets produktion inom slutenvården. Problem med kompetensförsörjning där det framförallt saknas sjuksköterskor men även en del andra professioner påverkar verksamhetens möjlighet att producera enligt plan. Prognosen för inhyrd personal har justerats upp för att för att kunna öka produktionen. Primärvården, Hälsa och Habilitering försämrar även de sin prognos med 8 miljoner kronor beroende på att Vårdcentralsuppdraget uppvisar en fortsatt försämrad produktion, en fortsatt förskjutning från besök inom sjukvårdande behandling mot telefonkontakter ger ekonomisk effekt genom lägre besöksersättning än förväntad budget. Prognosen inkluderar en åtgärdsplan för en förbättrad produktion och samtidigt fokus på lägre kostnader för hyrpersonal. Som en följd av den lägre produktionen förbättrar vårdstyrelsen sin prognos med 12 miljoner då kostnaderna för köpt vård inom vårdval primärvård är lägre än budgeterat. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansiella verksamhet på 56 miljoner kronor, vilket avser högre intäkter för generella statsbidrag samt förbättringar på pensionssidan. Övriga styrelser/nämnder har en oförändrad prognos jämfört med budget.

Bilaga 63/18 4 (7) Prognos och budget per styrelse/nämnd Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2018 Budget 2018 Resultat 2017 Sjukhusstyrelsen 1) -60 0-184 Vårdstyrelsen 2) 4 0 13 Summa hälso- och sjukvård -56 0-171 Kollektivtrafiknämnden 3) 0 0-19 Kulturnämnden 0 0 0 Fastighets- och servicenämnden 4) 0 0-15 Gemensam nämnd för kunskapsstyrning 0 0 2 Regionala utvecklingsnämnden 0 0 1 Varuförsörjningsnämnden 0 0 1 Patientnämnden 0 0 1 Regionstyrelsen 5) 226 170 435 Summa Region Uppsala 170 170 235 1) Akademiska sjukhuset försämrar sin årsprognos med 60 miljoner kronor beroende på att är det är en fortsatt obalans i verksamheten där kapaciteten brister inom vissa områden vilket påverkar sjukhusets produktion. Ett underliggande problem är kompetensförsörjningen där det framförallt saknas sjuksköterskor men även en del andra professioner. Kostnad för inhyrd personal samt kostnader för höjt personalomkostnadspålägg är justerade i prognosen. 2) Primärvården, Hälsa och Habilitering försämrar sin prognos med 8 miljoner kronor beroende på att Vårdcentralsuppdraget uppvisar en fortsatt försämrad produktion, en fortsatt förskjutning från besök inom sjukvårdande behandling mot telefonkontakter ger ekonomisk effekt genom lägre besöksersättning än förväntad budget. Vårdstyrelsens kostnader för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är lägre än budgeterat, prognosen är förbättrad med 12 miljoner kronor. 3) Den finansiella verksamheten har högre intäkter för statsbidrag och lägre kostnader för pensioner och förbättrar prognosen med 56 miljoner kronor. Diagram: Ackumulerat resultat

Bilaga 63/18 5 (7) Likvida medel och pensionsplaceringar Region Uppsalas likvida medel uppgår till 1 988 miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på 1 868 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 2 068 miljoner kronor samt har avkastat i snitt -0,51 procent under månaden. Investeringar Region Uppsalas investeringsbudget är totalt 2 228 miljoner kronor. Prognosen är 5 miljoner kronor högre än budget. Urval av diagram rullande 12 Diagram: Rullande 12 riks- och regionintäkter Mnkr 2 600 2 550 2 500 2 450 2 400 2 350 2 300 2 250 2 200 2 150 2 100 April 15 mars 16 Maj 15 april 16 Juni 15 maj 16 Juli 15 juni 16 Aug 15 juli 16 Sep 15 aug 16 Okt 15 sep 16 Nov 15 okt 16 Dec 15 nov 16 Helår 2016 Feb 16 jan 17 Mars 16 feb 17 April 16 mars 17 Maj 16 april 17 Juni 16 maj 17 Juli 16 juni 17 Aug 16 juli 17 Sep 16 aug 17 Okt 16 sep 17 Nov 16 okt 17 Dec 16 nov 17 helår 2017 feb 17 jan 18 mars 17 feb 18 Utfall R/R Budget R/R Diagram: Rullande 12 trafikintäkter mnkr 900 850 800 750 700 650 April 15 mars 16 Maj 15 april 16 Juni 15 maj 16 Juli 15 juni 16 Aug 15 juli 16 Sep 15 aug 16 Okt 15 sep 16 Nov 15 okt 16 Dec 15 nov 16 Helår 2016 Feb 16 jan 17 Mars 16 feb 17 April 16 mars 17 Maj 16 april 17 Juni 16 maj 17 Juli 16 juni 17 Aug 16 juli 17 Sep 16 aug 17 Okt 16 sep 17 Nov 16 okt 17 feb 17 jan 18 mars 17 feb 18 Utfall Budget

Bilaga 63/18 6 (7) Diagram: Rullande 12 lönekostnader inklusive inhyrd personal Mnkr 6 700 6 600 6 500 6 400 6 300 6 200 6 100 April 15 mars 16 Maj 15 april 16 Juni 15 maj 16 Juli 15 juni 16 Aug 15 juli 16 Sep 15 aug 16 Okt 15 sep 16 Nov 15 okt 16 Dec 15 nov 16 Helår 2016 Feb 16 jan 17 Mars 16 feb 17 April 16 mars 17 Maj 16 april 17 Juni 16 maj 17 Juli 16 juni 17 Aug 16 juli 17 Sep 16 aug 17 Okt 16 sep 17 Nov 16 okt 17 Dec 16 nov 17 Helår 2017 feb 17 jan 18 mars 17 feb 18 Utfall Budget Diagram: Rullande 12 medicinskt material Mnkr 820 800 780 760 740 720 700 April 15 mars 16 Maj 15 april 16 Juni 15 maj 16 Juli 15 juni 16 Aug 15 juli 16 Sep 15 aug 16 Okt 15 sep 16 Nov 15 okt 16 Dec 15 nov 16 Helår 2016 Feb 16 jan 17 Mars 16 feb 17 April 16 mars 17 Maj 16 april 17 Juni 16 maj 17 Juli 16 juni 17 Aug 16 juli 17 Sep 16 aug 17 Okt 16 sep 17 Nov 16 okt 17 Dec 16 nov 17 Helår 2017 feb 17 jan 18 mars 17 feb 18 Utfall Budget Tabell: Rullande 12 läkemedel Mnkr 1 350 1 330 1 310 1 290 1 270 1 250 1 230 1 210 1 190 April 15 mars Aug 15 juli 16 Sep 15 aug 16 Okt 15 sep 16 Nov 15 okt 16 Dec 15 nov 16 Helår 2016 Feb 16 jan 17 Mars 16 feb 17 April 16 mars Maj 16 april 17 Juni 16 maj 17 Juli 16 juni 17 Aug 16 juli 17 Sep 16 aug 17 Okt 16 sep 17 Nov 16 okt 17 Dec 16 nov 17 Helår 2017 feb 17 jan 18 mars 17 feb 18 Utfall Budget

Bilaga 63/18 7 (7) BILAGOR Årsprognos, tkr Utfall 201801-201802 Budget 201801-201802 Utfall 201701-201702 Bokslut 2017 Årsbudget 2018 Årsprog 2018 Budgetavvikelse årsprog Not Intäkt fast ersättning 0-380 0 0 0 0 0 Riks-/regionsjukvård 375 051 367 083 374 312 2 365 894 2 526 964 2 525 861-1 103 Patientavgifter sjukvård 20 355 22 908 21 041 127 082 139 009 130 863-8 146 Intäkter enligt tandvårdstaxan 44 321 47 913 45 357 261 178 294 377 291 377-3 000 Alf 47 369 46 375 47 225 289 482 288 649 288 649 0 Trafikintäkter 153 779 158 047 143 327 811 220 888 152 888 153 1 Övrig finansiering 0 308 0-105 2 033 2 033 0 Övriga intäkter 244 521 242 625 221 676 1 323 190 1 482 234 1 663 547 181 313 Skatteintäkter 1 602 637 1 598 367 1 554 271 9 300 550 9 590 200 9 554 932-35 268 Generella statsbidrag/utjämning 299 350 281 267 241 494 1 529 315 1 687 600 1 742 626 55 026 Summa intäkter 2 787 382 2 764 512 2 648 702 16 007 804 16 899 219 17 088 041 188 822 Lönekostnader inkl inhyrd personal -1 189 892-1 147 220-1 096 672-6 577 635-6 778 149-6 931 253-153 104 Övriga personalkostnader -204 703-204 113-185 976-1 130 715-1 241 099-1 278 153-37 054 Köpt vård -219 847-200 315-187 394-1 280 584-1 282 230-1 289 125-6 894 Läkemedel -222 805-224 096-202 440-1 297 040-1 365 736-1 366 347-612 Medicinsk service -17 117-15 210-13 634-101 554-104 837-108 237-3 400 Köpt tandteknik och tandvård -8 061-10 535-7 782-49 645-65 379-65 379 0 Medicinskt material -117 030-111 359-111 185-800 020-806 463-815 996-9 532 Lokal- och fastighetskostnader -64 494-73 289-58 054-461 739-462 297-469 202-6 905 Trafikkostnader -286 638-287 378-269 217-1 641 009-1 698 617-1 698 617 0 Övriga kostnader -352 385-387 829-314 967-1 783 281-2 147 136-2 140 802 6 334 Finansiell nettokostnad -2 690-29 694-19 737-128 249-178 171-155 459 22 712 Avskrivningar/nedskrivningar -85 067-93 829-78 135-521 428-599 333-599 275 58 Summa kostnader -2 770 729-2 784 864-2 545 193-15 772 898-16 729 448-16 917 844-188 396 RESULTAT 16 652-20 352 103 509 234 906 169 771 170 197 426 INVESTERINGSVERKSAMHET -1 882 644-1 870 220-1 672 518-10 466 604-10 931 892-10 973 936-42 044 Fastighetsinvesteringar -159 727-264 722-174 724-1 337 162-1 588 334-1 588 334 0 Immateriella investeringar 0 0-231 -17 859 0 0 0 Övriga materiella investeringar -48 046-56 082-45 970-370 535-640 034-645 071-5 036 KONO

Bilaga 64/18 a ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 64/18 a INNEHÅLL INLEDNING 3 Regionstyrelsens ordförande har ordet 4 Styrning och organisation 6 Kort om Region Uppsala 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Sammanfattning 11 Året i korthet 16 STRATEGISKA MÅL OCH UPPDRAG 18 Bedömning av god ekonomisk hushållning 19 En region för alla 22 En nyskapande region 30 En växande region 34 STYRNING OCH UPPFÖLJNING 38 Styrelser och nämnders uppdrag till förvaltningarna 39 Intern styrning och kontroll 40 Ekonomisk uppföljning 42 Produktionsuppföljning 50 BOLAG, VERKSAMHET OCH STIFTELSER 57 Hel- och delägda aktiebolag 58 Regional verksamhet och stiftelser 59 FINANSIELLT BOKSLUT 60 Resultaträkning 61 Balansräkning 62 Tilläggsupplysningar 64 Noter 67 Ekonomiska definitioner 82 Revisionsberättelse 83 BILAGOR 84 Bilaga nyckeltal inom personalområdet 85 Bilaga indikatorerna 87 Bilaga mål RUS 2017 99 GRAFISK FORM. Byrå4, Uppsala 2018. TRYCK. Strands grafiska, april 2018. FOTO. Johan Wahlgren (sid 1, 4, 8 9, 40), Magnus Laupa. (sid 3, 5, 6, 16, 24, 47, 51, 72), Andreas Gejke (sid 4), Lennart. Engström (sid 5), Johan Alp (sid 15, 18, 32, 55), Mikke Holmberg (sid 17, 34, 36, 57, 58), Gunnar Matti (sid 17),. Katarina Lif Pikas (sid 17), Staffan Claesson (sid 22, 23, 48),. Olle Norling (sid 30). Q Image (sid 10, 12 13, 15 16, 21, 38. 40, 41, 60, 64 65). 2 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a INLEDNING Region Uppsala I Årsredovisning 2017 3

Bilaga 64/18 a Regionstyrelsens ordförande har ordet FÖRSTA ÅRET MED REGION UPPSALA 1 januari 2017 gick Landstinget i Uppsala län efter drygt 150 år i graven i och med namnbytet till Region Uppsala. 2017 blev således det första året i en ny organisation där Region Uppsala fullt ut har övertagit det regionala utvecklingsansvaret från Regionförbundet Uppsala län. Regionbildningen ska stärka och utveckla Uppsala län genom att samla ansvaret för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur samt regional utveckling i en och samma organisation. Genom regionbildningen har vi även fått ansvar för frågor om tillväxtfrämjande, sysselsättning samt fler och växande företag. I februari 2017 fastställdes Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Uppsala län. Strategin ska vara vägledande för aktörer på nationell och regional nivå. Strategin, med dess 12 mål och 26 åtaganden, omfattar länets prioriterade utvecklingsområden och utmaningar som behöver hanteras i samverkan mellan olika aktörer. Samarbetet mellan regionen och länets kommuner har organiserats inom Regionalt forum, och de samråd som har upprättats för respektive ansvarsområde. Samrådsstrukturerna är ett effektivt sätt att diskutera och koordinera gemensamma insatser och utmaningar. EKONOMISKA UTMANINGAR Region Uppsala har precis som övriga regioner och landsting i Sverige stora tillkommande kostnader för fastighetsinvesteringar och pensionskostnader. Under 2017 togs en ny fastighetsinvesteringsprocess fram för att bringa ordning och reda på de allt större fastighetsinvesteringarna. Framförallt handlar det om att förbättra styrningen av projektet Framtidens Akademiska. Under hösten nåddes vi av negativa ekonomiska besked för Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas räkning. På grund av en felkalkylering hade sjukhuset överskattat sina förväntade intäkter för riks- och regionintäkter. Sedan dess har regionen och sjukhuset inrättat nya rutiner för att undvika att liknande felaktigheter inträffar igen. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MED PATIENTEN I CENTRUM Invånarna i Uppsala län har stort förtroende för den sjukvård som Region Uppsala tillhandahåller, det konstateras i de mätningar som görs. Även om förtroendet är högt finns det utmaningar, särskilt på tillgänglighetsområdet. Under 2017 har dock tillgängligheten till hälso- och sjukvård förbättrats något, men den behöver förbättras ytterligare. När vi sammanfattar våra siffror 2017 kan vi konstatera att region Uppsala ligger något över rikssnittet när det gäller väntetiderna till såväl första besök som behandling inom specialistvården. Däremot har vi fortfarande siffror som ligger under rikssnittet inom primärvården. Men trots förbättrade siffror kan vi såklart inte känna oss nöjda. Allt för många patienter väntar idag alldeles för länge på att få sina behandlingar. Under året har en särskild utskrivningsavdelning inrättats på Akademiska sjukhuset för att på så sätt frigöra vårdplatser och underlätta för länets kommuner att överta ansvaret för färdigbehandlade patienterna. I juni inleddes, i bred politisk enighet, ett framtidsinriktat arbete med en målbild och strategi för en effektiv och nära vård 2030. Arbetet har letts av Göran Stiernstedt som tidigare utrett frågan om Effektiv vård utifrån ett nationellt perspektiv. Vidare har verksamheten med mobila team startats. Tre team utgår från Uppsala, men arbetar i hela länet med lokala uppsamlingsplatser i Tierp, Östhammar och Enköping. De mobila teamen bemannas med läkare och sjuksköterska och kan ge såväl akut som planerad hjälp på primärvårdsnivå. 4 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a I februari beslutade Region Uppsala om en 10-punktsstrategi för digitalisering och e-hälsa. Utifrån strategin har utvecklingsarbetet inom e-hälsa tagit fart. FYRA SPÅR MELLAN UPPSALA OCH STOCKHOLM I september 2017 nåddes vi av beskedet att Trafikverket i sitt förslag till nationell infrastrukturplan som skickades till regeringen hade valt att prioritera fyra spår mellan Uppsala och Stockholm som ett av de utpekade objekten som kommer att prioriteras under kommande planperiod. I december presenterade Region Uppsala tillsammans med Uppsala kommun Uppsalapaketet som innebär ett gemensamt åtagande för ett nytt stationsläge i Bergsbrunna och trafikering med spårväg via Ulltunalänken och Kunskapsspåret in till resecentrum. Region Uppsala kommer enligt överenskommelsen att äga infrastrukturen och ansvara för trafikeringen men investeringskostnaden kommer kommunen att stå för. KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÅR MÄNNISKORS VARDAG ATT FUNGERA Uppsala län är ett pendlingslän. Varje dag reser tusentals uppsalabor med tåg till Stockholm men även Upptåget till Tierp och trafiken längs Dalabanan till Heby är belastade. Busspendlingen längs väg 55 mellan Enköping och Uppsala respektive till och från Östhammar längs väg 288 ökar också. För att öka kapaciteten i tågtrafiken fattade regionen under 2017 beslut om att förbättra regionens tågkapacitet genom inhyrning av nya tåg via Transitio. 2019 kommer det första av de nya tågen att kunna sättas i drift och 2021 kommer vi till fullo kunna dra nytta av kapacitetsökningen. I länstrafikplanen kommer en utbyggnad av väg 288 till mötesfri 100-väg att prioriteras. 288:an har länge varit en flaskhals och en utbyggnad på grund av trafiksäkerhets- och resandetidsskäl är därför högsta prioritet. Samverkan med Östhammars kommun och det lokala näringslivet har varit oerhört värdefullt i arbetet. Under året infördes ett nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala. Det nya nätet innebär tätare avgångar och kortare restid jämfört med tidigare linjenät. KULTUR SOM BERIKAR LÄNSINVÅNARNA Under 2017 har målen i den regionala kulturplanen realiserats. Mentorskapsprogram har utvecklats inom flera konstområden för att stärka det fria kulturlivet. Parallellt har Kulturnämnden tagit fram en ny regional kulturplan med mål för perioden 2019 2022. Innehållet har tagits fram i bred samverkan med aktörer inom kulturliv, kommuner och civilsamhället. Planen kommer ligga till grund för statsbidragen till den regionala kulturverksamheten. Börje Wennberg, ordförande Regionstyrelsen Region Uppsala I Årsredovisning 2017 5

Bilaga 64/18 a Styrning och organisation Region Uppsala är en politiskt styrd organisation. I samband med val till riksdagen vart fjärde år sker även val till kommuner och landsting. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har under året utgjort den politiska ledningen. Region Uppsalas ansvarsområden är hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur samt regional tillväxt och planering av infrastruktur. Region Uppsala arbetar tillsammans med länets kommuner, högskolor, näringsliv och andra aktörer för att skapa de bästa förutsättningarna för länets invånare. En ny samverkansstruktur mellan Region Uppsala och länets åtta kommuner med Regionalt Forum och samråd implementerades under året för att säkerställa ett gott samarbete mellan Region Uppsala och länets åtta kommuner. Det implementerades även en överenskommelse om samverkan med Länsstyrelsen i Uppsala län. REGION UPPSALAS STYRMODELL Region Uppsalas nya styrmodell kopplar ihop Region Uppsalas plan och budget med den regionala utvecklingsstrategin och består av en ny vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft, tre strategiska utvecklingsområden och 18 strategiska mål. Till varje strategiskt mål finns indikatorer och uppdrag kopplade. Regionfullmäktige antar regionplan och budget med vision, strategiska utvecklingsområden, strategiska mål samt uppdrag till styrelser och nämnder som ska genomföras. Styrelser och nämnder har dessutom i uppdrag att ta fram åtgärder som stärker regionen inom de strategiska utvecklingsområdena. Styrelser och nämnder ska löpande följa upp och utvärdera sina respektive verksamheter avseende måluppfyllelse och ekonomi samt återrapportera detta till regionfullmäktige främst i tertialbokslut och årsredovisning. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft REGIONFULLMÄKTIGE Regionfullmäktige är Region Uppsalas högsta beslutande organ och består av 71 ledamöter. Regionfullmäktige har fem möten varje år och på dessa är allmänheten välkommen att vara med och lyssna. Mötena sänds även på webb-tv: www.regionuppsala.se Regionfullmäktige har tre beredningar, som ligger direkt under regionfullmäktige: beredningen för demokrati, jämställdhet och integration beredningen för barn och unga beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Samtliga beredningar har 13 ledamöter var. Beredningarna ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågor inom sina respektive områden samt följa hur Region Uppsala arbetar inom områdena och har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. STYRELSER OCH NÄMNDER Region Uppsala har följande styrelser och nämnder: regionstyrelsen sjukhusstyrelsen vårdstyrelsen fastighets- och servicenämnden regionala utvecklingsnämnden kollektivtrafiknämnden kulturnämnden patientnämnden varuförsörjningsnämnden kostnämnden ambulansdirigeringsnämnden gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionstyrelsen har 19 ledamöter. Styrelsen bereder alla frågor som ska behandlas av regionfullmäktige och har ansvar för den strategiska ledningen av Region Uppsalas verksamhet. Sjukhusstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i 6 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Enköping. Sjukhusstyrelsen har vidare bland annat följande uppdrag: Vårdproduktion rörande specialistvård: riks-, regionoch länssjukvård. Delta i närvårdssamverkan. Samarbete med universiteten i Uppsala. Vårdstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Vårdstyrelsen har vidare bland annat följande uppdrag: Vårdproduktion: primärvård, närvård, mobil hälso- och sjukvård, habilitering, tandvård. Samordning primärvård. Närvårdsutveckling i samverkan med länets kommuner, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Samarbete med universiteten i Uppsala. Fastighets- och servicenämnden har 9 ledamöter och handhar frågor som rör Region Uppsalas ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområdena. Fastighets- och servicenämnden har vidare bland annat följande uppdrag: Genomförande av beslutade fastighetsprojekt. Tillämpningar av miljöprogrammet. Verksamhetsanknuten service. Mat/kost. Utrustning. Regionala utvecklingsnämnden har 13 ledamöter och ansvarar bland annat för näringslivs- och infrastrukturfrågor. Regionala utvecklingsnämnden har bland annat följande uppdrag: Utarbeta regional utvecklingsstrategi och samordna insatser för genomförande. Utarbeta och genomföra länsplaner för regional transportinfrastruktur i samråd med kollektivtrafiknämnden. Uppgifter inom ramen för EU-program och strukturfonder. Klimat- och miljöfrågor, kopplat till en hållbar utveckling. Kollektivtrafiknämnden har 13 ledamöter och ansvarar för länets buss- och tågtrafik. Uppdraget är att erbjuda länets invånare bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg inom länet och över länsgränserna. Trafiken tillhandahålls antingen av regionens egna enheter eller av upphandlade entreprenörer. Uppgifter för kollektivtrafiknämnden är bland annat: Bereda trafikförsörjningsprogram. Taxor i enlighet med regionfullmäktiges beslut. Upphandling av regional kollektivtrafik. Samråd med länets kommuner, organisationer, resenärer, företag och berörda myndigheter när det gäller trafikfrågor. Kulturnämnden har 9 ledamöter och ansvarar för kultur och folkbildning. Verksamheten omfattar fyra enheter: Kulturenheten, Länsbiblioteket, Wiks folkhögskola och Wiks slott. Kulturnämnden beslutar även om bidrag till bl.a. Upplandsmuseet och Musik i Uppland. Kulturnämnden ska bland annat.: Verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse inom kulturområdet. Stödja enskildas och gruppers skapande. Ansvara för arbetet med kultur i vården samt främja utvecklingen av området kultur och hälsa. Främja geografisk spridning av kultur inom länet. Patientnämnden hjälper patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de har fått. Patienterna får hjälp att föra fram sina synpunkter till vården och få svar på frågor. Nämnden har inte disciplinära befogenheter utan arbetar rådgivande. Ledamöterna har tystnadsplikt. Varuförsörjningsnämnden är en gemensam nämnd i vilken Region Uppsala samarbetar med landstingen i Dalarna och Sörmland samt Region Västmanland och Region Örebro län för att samordna upphandling och varuförsörjning av förbrukningsvaror. Region Uppsala är värdorganisation. Kostnämnden är en gemensam nämnd där Region Uppsala samarbetar med Västmanland. I kostnämnden samverkar man om patientmaten. Patientköket drivs av Region Västmanland. Ambulansdirigeringsnämnden är en gemensam nämnd med uppgift att dirigera ambulanser. I nämnden samarbetar Region Uppsala med Region Västmanland och Landstinget Sörmland. I Gemensam nämnd för kunskapsstyrning samarbetar Region Uppsala tillsammans med länets kommuner. Nämnden ska, utifrån ett gemensamt behov hos parterna, särskilt skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik inom socialtjänst och angränsande hälsooch sjukvård. Samverkansnämnden för Uppsala Örebroregionen är en regional nämnd för de sju landstingen/regionerna i Uppsala Örebro sjukvårdsregion, det vill säga Region Gävleborg, Landstinget i Dalarna, Landstinget i Värmland, Region Västmanland, Landstinget Sörmland, Region Örebro län och Region Uppsala. Patientnämnden hjälper patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de har fått. TJÄNSTEMANNAORGANISATION Regiondirektören är Region Uppsalas högsta chef och är ytterst ansvarig för att verksamheten fungerar. Region Uppsalas verksamhet bedrivs i tolv förvaltningar. Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering är förvaltningar där personalen arbetar med hälso- och sjukvård. Övriga förvaltningar är Regionkontoret, Kultur och bildning, Kollektivtrafikförvaltningen UL, Fastighet och service, Patientnämndens kansli, Resurscentrum och Varuförsörjningen. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 7

Bilaga 64/18 a Kort om Region Uppsala Region Uppsala finns till för människorna i Uppsala län. Region Uppsala ska skapa förutsättningar för hälsa, hållbarhet och utveckling för alla oss som lever och verkar här. Visionen för arbetet är ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Region Uppsala bildades 2017 efter en sammanslagning av Uppsala läns landsting och Regionförbundet Uppsala län. Därigenom fick Region Uppsala även ett nytt ansvarsområde, att stärka och utveckla Uppsala län. Med regionbildingen samlades ansvaret för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur samt regional utveckling i en och samma organisation. Det skapar bättre förutsättningar för samverkan med länets kommuner, för länsinvånarnas bästa. Invånarnas inflytande över hela länets utveckling stärktes när att ansvaret för frågorna kan påverkas genom direkta val till regionfullmäktige. Sverige har 21 län. Från 2019 kommer ansvaret för den regionala utvecklingen att ligga på direktvalda regionala organ. Uppsala län är ett av Sveriges snabbast växande län. Tillsammans med Stockholm och Mälardalen utgör länet landets största arbetsmarknad med en tredjedel av den svenska befolkningen och nära hälften av tillväxten. Länets befolkning har ökat med nära 2 procent per år 2016 och 2017. Folkmängden uppgår sista december 2017 till 368 971 personer. Åtta kommuner finns i länet; Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. MEDARBETARE 11 917 anställda 76 procent kvinnor 50 procent av kostnaderna är personalkostnader 5,4 procent sjukfrånvaro Medelålder 45 år 134 olika yrkeskategorier VÅRD OCH TANDVÅRD 26 av länets vårdcentraler drivs av Region Uppsala Två sjukhus Två akutmottagningar, tre jourmottagningar och en närakut 21 Folktandvårdskliniker, varav 19 kliniker med allmäntandvård och två med sjukhustandvård Folktandvården erbjuder samtliga specialistområden VAD KOSTAR VÅRDEN EGENTLIGEN? Ett 30 minuters besök hos en specialist på kirurgmottagningen: 4 778 kronor, varav patientavgiften 330 kronor. En komplikationsfri förlossning: 19 710 kronor, varav patientavgiften 100 kronor per vårddag. Ett läkarbesök på vårdcentralen: 1 963 kronor, varav patientavgiften 150 kronor. DESSUTOM 76 procent av UL:s busstrafik är fossilfri. Beslut om 4-spår mellan Uppsala-Stockholm har fattats. En länstransportplan är framtagen. En handlingsplan för att stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet är framtagen. 16 företag har genomgått affärsutvecklingsprogrammet Kurbits Export i samarbete med Almi. 15 företag i Uppsala län fått stöd av Swedish Welcome-certifierad rådgivare. Besökare kan ta del av över 20 000 konstverk i Region Uppsalas lokaler. Fler än 3 500 besökte dagligen Region Uppsalas vårdcentraler. Två nya vårdcentraler har startats upp i Gränbystaden och Stenhagen. Nya lokaler som ersätter äldre lokaler för vårdcentralen och Folktandvården i Gottsunda har invigts. En ny vårdcentral i Almunge planeras. Uppförandet av den nya bussdepån i Fyrislund startades. Ny onkologisk dagvårdsavdelning har inrättats på Akademiska sjukhuset. Akademiska har öppnat en utskrivningsavdelning inom geriatriken med 15 vårdplatser. Nytt labb för perifer intervention vid bild- och funktionsmedicinskt centrum har driftsatts. Akademiska sjukhuset har inrättat två kliniska utbildningsavdelningar för studenter. I samarbete mellan Primärvården och Lasarettet i Enköping genomfördes ett pilotprojekt för EU/EESläkare som vill arbeta som läkare i Sverige Klinisk introduktionstjänst (KIT). 3 061 munhälsobedömningar i särskilt boende och 886 i ordinärt boende genomfördes av Folktandvården tandvården kommer till patienten. 8 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Fem år i sammandrag Enhet 2017 2016 2015 2014 2013 Verksamhetens nettokostnader 1 Mnkr -10 467-9 865 9 387 7 391 8 394 Skatteintäkter Mnkr 9 301 8 840 7 996 7 607 7 374 Generella statsbidrag och utjämning Mnkr 1 529 1 397 1 319 1 287 1 309 Årets resultat Mnkr 235 357 106 1 605 202 Årets resultat enligt balanskrav Mnkr 235 357 109 34 202 Balansomslutning Mnkr 13 828 12 425 11 815 11 784 9 858 Soliditet exklusive ansvarsförbindelsen % 33,2 33,9 33,6 33,6 23,8 Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen % -5,1-8,5 12,6 13,9 35,1 Antal anställda Antal 11 917 11 660 11 613 11 413 11 052 1 I verksamhetens nettokostnad 2014 ingår en intäkt på 1 632 mnkr för försäljningen av Ulleråkersområdet. Diagram 1. Region Uppsalas intäkter (16 031 miljoner kronor) Trafikintäkter 815 mnkr (5 %) Patientavgifter 311 mnkr (2 %) Statsbidrag och övriga bidrag 1 529 mnkr (9 %) Övriga intäkter 1 699 mnkr (11 %) Skatteintäkter 9 301 mnkr (58 %) Riks- och regionsjukvård 2 376 mnkr (15 %) Diagram 2. Region Uppsalas kostnader (15 796 miljoner kronor) Övriga kostnader 1 886 mnkr (12 %) Lämnade bidrag 181 mnkr (1 %) Lokal-, fastighets- och energikostnader 561 mnkr (3 %) Trafikkostnader 1 641 mnkr (10 %) Medicinskt material 800 mnkr (5 %) Läkemedel 1 321 mnkr (8 %) Avskrivningar 545 mnkr (4 %) Lönekostnader inkl. sociala avgifter 5 980 mnkr (41 %) Pensionskostnader 1 017 mnkr (6 %) Köp av hälso- och sjukvård 1 442 mnkr (9 %) Diagram 3. Region Uppsalas kostnader per verksamhet (15 976 miljoner kronor) Varuförsörjningsnämnden 69 mnkr (0 %) Kulturnämnden 162 mnkr (1 %) Kollektivtrafikförvaltningen, UL 1 881 mnkr (12 %) Regionstyrelsens övergripande verks. inkl. finans 1 035 mnkr (7 %) Vårdstyrelsen 698 mnkr (5 %) Hälsa & Habilitering 358 mnkr (2 %) Folktandvården 406 mnkr (3 %) Resurscentrum 290 mnkr (2 %) Fastighet och Service 1 001 mnkr (6 %) Gemensam nämnd för kunskapsstyrning 33 mnkr (0 %) Patientnämnden 4 mnkr (0 %) Regional utvecklingsnämnd 6 mnkr (0 %) Akademiska sjukhuset 8 112 mnkr (51 %) Lasarettet i Enköping 467 mnkr (3 %) Primärvården 740 mnkr (5 %) Sjukhusstyrelsen 533 mnkr (3 %) Region Uppsala I Årsredovisning 2017 9

Bilaga 64/18 a FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE 10 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Sammanfattning I februari 2017 fastställdes Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Uppsala län. Strategin ingår i en styr- och policystruktur i flera nivåer, från FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 till lokala program och planer. Strategin är vägledande för aktörer på regional nivå, stödjande för kommunal och lokal nivå, inspirerande för näringsliv och ideell sektor. Strategin, med dess 12 mål och 26 åtaganden, omfattar länets prioriterade utvecklingsområden och utmaningar som behöver hanteras i samverkan mellan olika aktörer. Som regionalt utvecklingsansvarig aktör har Region Uppsala i uppdrag att samordna insatser för strategins genomförande. Region Uppsala ska, genom att samla, stödja och driva, vara en kraft i länets utveckling. REGIONAL UTVECKLING Under 2017 har de utvecklingsprocesser och projekt som fortsatt eller startats upp under året, bidragit till att de strategiska målen kan uppfyllas i regionala utvecklingsstrategin, se bilaga målbilaga RUS 2017 där uppföljning av RUS målen 2017 presenteras. De samverkansplattformar i länet som etablerats bidrar till den fortsatta utvecklingen. En regional handlingsplan för att stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet har tagits fram och bedöms under de tre genomförandeåren kunna bli verkningsfull i arbetet med att nå RUS-målet. Inom infrastrukturområdet är Region Uppsala särskilt beroende av framdriften inom långsiktiga processer och andra parters medverkande för att nå ända fram. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ett av de tre strategiska utvecklingsområdena är En Region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Inom detta utvecklingsområde finns ett flertal strategiska målområden som har haft 45 indikatorer som stöd för mätning av resultatet. När det gäller de uppdrag som gavs till förvaltningarna inom hälso- och sjukvårdsområdet under 2017 har i princip samtliga uppdrag genomförts under året. Kompetensförsörjningen har varit en stor utmaning för förvaltningarna inom hälso- och sjukvård vilket har påverkat tillgängligheten. Förvaltningarna har dock under året vidtagit åtgärder för att förbättra sin produktion och tillgänglighet, men ytterligare förbättringsåtgärder är nödvändiga för att uppnå en högre måluppfyllelse. Det är positivt att tillgängligheten till specialistvården har förbättrats under 2017, även om länets båda sjukhus även framöver behöver fortsätta att utveckla sitt samarbete, delvis i syfte att förbättra tillgängligheten. Inom psykiatriområdet har tillgängligheten förbättrats under året, med undantag för andelen väntande barn och ungdomar som har fått en första bedömning inom 30 dagar (den förstärkta vårdgarantin). Akademiska sjukhuset kommer att tillsammans med vårdgrannar inom Region Uppsala och kommunerna i länet att utveckla arbetet med de förbättringsområden som identifierats så att måluppfyl- lelsen kan förbättras framöver. Positivt är att andelen besök hos kurator och psykolog på vårdcentralerna har ökat under 2017. Under 2018 ska även en handlingsplan för suicidprevention tas fram inom Region Uppsala. Under 2017 började Region Uppsala dessutom månatligen att följa ett antal tillgänglighetsparametrar kopplade till patientsäkerhet, som överbeläggningar, beläggningsgrad, utlokaliseringar och återbesök. Sett över hela året är antalet överbeläggningar, utlokaliseringar och beläggningsgraden högre för Akademiska sjukhuset jämfört med 2016. Detta är en konsekvens av färre vårdplatser under 2017. Den nya lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård innebär stärkta krav på processen kring utskrivning och förväntas ha en god effekt när det gäller att förbättra måluppfyllelsen avseende vård på bästa omhändertagandenivå (BEON). Arbetet med att förbereda inför lagändringen behöver fortsätta att utvecklas under 2018. Detta arbeta kan komma att ytterligare förbättra målvärdet även när det gäller oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre. Därutöver Trots att andelen vårdrelaterade infektioner har minskat behövs fortsatta insatser kommer arbetet med en effektiv och nära vård att innebära förändringar i hälso- och sjukvårdssystemet som syftar till att ge vård på bästa omhändertagandenivå. I Regionplan och budget för 2018 2020 ingår dessutom att utveckla personcentrerade arbetssätt, vilka kommer att behövas för att nå en högre måluppfyllelse avseende målet om en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Trots att andelen vårdrelaterade infektioner har minskat behövs fortsatta insatser för att uppnå ett effektivt vårdhygienarbete och därmed förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner och minska risken för smittspridning i vården. Även när det gäller vårdrelaterade infektioner (VRI) finns utrymme för förbättringar. Andra förbättringsområden avser följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Utvecklingen inom e-hälsa är positiv och fler enheter ansluter sig till 1177 vårdguidens e-tjänster och den införda webbtidboken. Inom området kunskapsstyrd vård behöver programråden i fortsättningen arbeta mer systematiskt och samordnat i kvalitetsarbetet och ha en samordnade och övergripande roll när det gäller arbete med värdebaserad vård och kliniska processer som sker inom förvaltningarna. Under 2018 behöver arbetet anpassas till den nationella programområdesstrukturen. Avseende målet om en aktiv arbetsgivarepolitik som mäts via hållbart medarbetarengagemang (index) behöver ytterligare åtgärder vidtas för att förbättra måluppfyllelsen. Region Uppsala måste framöver fortsätta arbeta brett, strukturerat och långsiktigt med kompetensförsörjningsfrågorna. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 11

Bilaga 64/18 a KULTUR Under 2017 har målsättningar realiserats i den nuvarande regionala kulturplanen för åren 2015 2018. Kulturnämnden har parallellt arbetat fram en ny regional kulturplan med nya mål för kommande kulturplaneperiod 2019 2022. Innehållet har tagits fram i samverkan och samråd med aktörer inom länets kulturliv, kommuner, det professionella kulturlivet, civilsamhället och folkbildningen. Regionfullmäktige ska besluta om kulturplanen i juni 2018. Planen ligger till grund för statens bedömning av statsbidragen till regional kulturverksamhet i Uppsala län. En kontinuerlig utveckling sker inom interna kulturverksamheter och bidragsmottagare. Det konstartsövergripande arbetet har utvecklats och bland annat har nya möjligheter skapats för att ta del av dans och bildkonst runt om i länet. Upplandsmuseet har haft ett uppsving med starkt ökade besökssiffror, Musik i Uppland har fått fina recensioner och Uppsala stadsteater har haft ökad publiktillströmning och biljettförsäljning vilket bidrar till det strategiska målet att utveckla kulturregionen. KOLLEKTIVTRAFIK Under 2017 infördes ett nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala. Tätare avgångar och kortare restid är två väsentliga skillnader jämfört med tidigare tidtabellsupplägg och linjenät. Övergången genomfördes utan några större problem och tack vare intensiv marknadsföring var intrycket att merparten av resenärerna kände till förändringen. En stor nyhet var ringlinjen och den har tagits emot väl av resenärerna. I regionbusstrafiken genomfördes två satsningar, dels i Östhammars stråket med utökat antal turer med expressbusslinjen dels i busstrafiken mellan Grillby och Enköping med ändrad linjedragning och fler avgångar. För att säkerställa långsiktig tillgång på tåg fattade regionfullmäktige beslut om borgensåtagande för anskaffning av nya tåg och att regionstyrelsen fattar de beslut som krävs för att genomföra detta. Kollektivtrafiknämnden har fattat alla nödvändiga beslut om underlag för regionstyrelsebeslut om beställning av nya tåg för Upptågstrafiken. Ett avtalsförslag har undertecknats av Uppsala kommun, Region Uppsala och staten om fyra spår söder om Uppsala i kombination med ny station i Bergsbrunna, bostadsbyggande och spårväg. För Region Uppsala innebär uppgörelsen att svara för trafikeringen av Ultunalänken och se till att det finns bra kollektivtrafikförsörjning av Bergsbrunna och Uppsalas södra stadsdelar. Uppsala kommun och Region Uppsala har träffat en överenskommelse om ytterligare en spårvägslinje, Kunskapsspåret, som knyter ihop Gottsunda och Ultuna med centrala Uppsala och resecentrum. FRAMTIDSBEDÖMNING Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. Flera indikatorer pekar på att länet med dess geografiska läge är attraktivt för både företag och individer att bo och verka i. Detta i sig innebär också att det finns utmaningar för Region Uppsala som att fortsätta växa och vara en tillgänglig region i ett större sammanhang, som att erbjuda trygga och stimulerande livsmiljöer och bostäder efter behov, samt minska miljöbelastningen. Att ge förutsättningar för ett växande arbetsliv och värdeskapande företag i världsledande miljö för innovation, kreativitet och kompetens samt ha en god ekonomisk bärkraft. 12 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Den globala utvecklingen är osäker, vilket kan komma att utsätta samhället för påfrestningar. Det finns en geopolitisk osäkerhet bland annat ökad nationalism och protektionism, vilket i förlängningen kan leda till konflikter och nya finanskriser. I Sverige kan det påverka arbetsmarknaden och därmed skatteunderlaget. I denna kontext är det viktigt att säkerställa samverkansstrukturer med viktiga aktörer inom länet som kommunerna, Länsstyrelsen i Uppsala län, universiteten, STUNS Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala och Stockholms län förstärkas (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) men även storregionalt med bland annat Mälardalsrådet. Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala och Stockholms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm Kista Arlanda Uppsala ska kunna bidra till hela landets utveckling och konkurrenskraft. Investeringar i ny infrastruktur bland annat genom fyrspår, samarbete mellan universitetssjukhusen och olika näringslivskluster, såsom life science och tech, är viktiga områden att bevaka. Det långvariga samarbetet som finns med Uppsala universitet kommer att ytterligare förstärkas. Bland annat kommer ett utökat samarbete ske med vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Det centrum för medicinteknik, UPPTEK, som bildades 2017, ska fortsätta att utvecklas och bli navet för den medicintekniska forskningen där Region Uppsala är aktivt involverade. Centrumet ska även skapa gynnsamma förutsättningar för industriell samverkan. För att stärka den regionala samverkan har en gemensam strategi för närvårdsamverkan tagits fram för Region Uppsala och kommunerna. Syftet med strategin är att tydliggöra huvudmännens förutsättningar och ansvarsområden, utgöra underlag för planeringsprocesserna och fastställa gemensamma mål och fokusområden. Ett led i den regionala samverkan är den gemensamma omvärldsdagen för länets kommuner och Region Uppsala för att fördjupa analysen av vad som sker runt omkring oss och få en gemensam bild av morgondagens utmaningar. Några av dessa utmaningar som kan få stor inverkan på Region Uppsala de närmaste åren är den demografiska utvecklingen och därmed stora underhålls- och investeringsbehov samt kompetensbehov. För att möta dessa utmaningar behövs strategier för hur bäst tillvarata de möjligheter som finns när det gäller till exempel verksamhetsutveckling. Det kan gälla vårdens framtida struktur samt hur vi ska ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Detta bara för att nämna några områden. Demografiska utvecklingen Befolkningsutvecklingen i länet bedöms öka med cirka en och en halv procent per år de närmaste åren, vilket är en större ökningstakt än tidigare år. De äldsta åldersgrupperna Region Uppsala I Årsredovisning 2017 13

Bilaga 64/18 a ökar mest. Befolkningsökningen ställer ökade krav på samtliga verksamheter inom Region Uppsala. Hälsoutvecklingen fortsätter att vara god men det finns skillnader mellan länets kommuner och generellt varierar även hälsan utifrån exempelvis utbildningsnivå, kön och ålder. Region Uppsala har som ett strategiskt utvecklingsområde att främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet och bedrivas med hög patientsäkerhet. Inom hälsooch sjukvården är det därför viktigt att vård bedrivs med hög kvalitet, på rätt vårdnivå, att produktionsplaneringen utvecklas och kompetensförsörjningen tillgodoses. Ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningarna liksom samverkan med kommunerna inom till exempel området närvård kan bidra till mer effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. Den demografiska utvecklingen ställer även krav på fler bostäder och följdinvesteringar i kommunal infrastruktur, hälso- och sjukvård, skola och övrig service. Därtill växer underhållsbehoven av äldre infrastruktur. Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. För att kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för invånarna är det strategiskt viktigt att bra kollektivtrafiklösningar finns med i ett tidigt skede när nya bostadsområden planeras. När samhällen växer fram är det viktigt att tillvarata kulturens kraft i arbetet med att skapa hållbara livsmiljöer. Region Uppsala har som målsättning att vara en stark kulturregion med internationell prägel. Utfasning av fossila bränslen i alla verksamheter, energieffektivt byggande och hållbar livs medelsproduktion är viktiga områden som Region Uppsala kan påverka. Klimatförändringarna kan numera avläsas på årlig basis, med globala toppnoteringar flera år i rad. För att vända utvecklingen krävs att alla tar sin del av ansvaret. Utfasning av fossila bränslen i alla verksamheter, energieffektivt byggande och hållbar livsmedelsproduktion är viktiga områden som Region Uppsala kan påverka. Omställningen till en fossilfri och resurseffektiv utveckling gynnar konkurrenskraften och livsmiljön för länets invånare. Kompetensbehov Hela den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Region Uppsala måste fortsätta att arbeta strukturerat och långsiktigt med kompetensförsörjningsfrågorna. Arbetet måste utvecklas och ske i god samverkan såväl inom Region Uppsala som med samarbetspartners inom sjukvårdsregionen, med kommunerna i länet och Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Framöver kommer fokus att ligga på fortsatt kompetensutveckling för stöd i införande och ökad användning av 1177 vårdguidens e-tjänster. Befolkningsökningen förklaras till stor del av ökad invandring. Detta erbjuder möjligheter vad gäller framtida kompetensförsörjning, under förutsättning att mottagandet effektiviseras och de nyanlända snabbt får rätt utbildning och blir anställningsbara. Utbildning utgör en central del av Region Uppsalas uppgifter. För att säkra framtida kompetensförsörjning behövs nya pedagogiska former samt att öppnandet av Klinisk utbildningsavdelning i både Uppsala och Tierp ska ge bättre förutsättningar för att erbjuda klinisk utbildning av hög kvalitet till samtliga berörda studenter. Region Uppsala behöver också tillhandahålla tillräckligt många platser för AT-läkare samt därefter ST-läkare för att motsvara förväntat behov inom varje specialitet. Ny teknik och lösningar utvecklas i snabb takt. Utvecklingen inom digitalisering och automatisering kan bidra till att fler arbeten kan utföras på nya sätt framöver. Att ta vara på digitaliseringens möjligheter både ur medborgarnas och medarbetarnas intresse kan bidra till ökad tillgänglighet genom att skapa kvalitets- och resursmässiga vinster samt ge en ökad patientmedverkan. Till exempel ansluter sig fler enheter till 1177 vårdguidens e-tjänster och den införda webbtidboken. Framöver kommer fokus att ligga på fortsatt kompetensutveckling för stöd i införande och ökad användning av 1177 vårdguidens e-tjänster, befintliga och nya tjänster. För att stödja verksamheterna i den förändring av arbetssätt som en ökad digitalisering innebär ska förstärkta stöd och utbildningsinsatser göras som bygger på det påbörjande e-tjänstelyftets koncept. Ekonomi i balans Region Uppsala har stora ekonomiska utmaningar framför sig de kommande åren. Pågående fastighetsinvesteringar och ökade pensionsåtaganden medför stora 14 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a tillkommande kostnader. Till detta kommer nödvändiga satsningar för att fortsätta att utveckla Region Uppsalas verksamheter. För att möta de ekonomiska utmaningarna har Region Uppsala en handlingsplan i Ekonomi 2020. I denna kommer möjligheterna inom digitalisering att tas till vara och Region Uppsalas processer inom bland annat vård, investering och inköp att utvecklas. Utöver detta måste Region Uppsala fortsätta sitt redan pågående arbete inom ramen för verksamhetsutveckling. Ett koncernövergripande åtagande krävs för en ekonomi i balans de följande åren. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 15

Bilaga 64/18 a Året i korthet EFFEKTIV OCH NÄRA VÅRD 2030 Under våren 2017 genomfördes ett framtidsinriktat och brett dialogarbete om primärvårdens roll i framtidens hälsooch sjukvård. Fyra fokusområden identifierades och insatser som bedömdes som viktiga första steg föreslogs starta under 2018. I juni 2017 beslutades vidare i bred politisk förankring om ett framtidsinriktat arbete för hela hälso- och sjukvården i Region Uppsala med målbild och strategi för en effektiv och nära vård 2030. Som ett led i arbetet med att effektivisera den nära vården har en ny förvaltning bildats genom sammanslagning av Primärvården och Hälsa och habilitering. Därigenom har förutsättningar skapats för ett mer kraftfullt och samlat utvecklingsarbete för den nära vården och habiliteringen. E-HÄLSA Regionfullmäktige fastställde i februari 2017 Strategi för digitalisering och e-hälsa i Region Uppsala. För att förstärka och förtydliga arbetets inriktning med utgångspunkt i strategin antog regionstyrelsen i mars 2017 ett tiopunktsprogram, tio uppdrag, med målsättningen att levereras under 2018 2019. Arbetet med att realisera strategi och uppdrag har under året som gått tagit fart. Åtta av tio uppdrag i tiopunktsprogrammet har påbörjats, bland annat digital ankomstregistrering, remissinformation i journalen via nätet, digital tidbokning och receptförfrågan samt digitala vårdmöten. REGIONAL SAMVERKAN I samband regionbildningen tillskapades en ny regional samverkansstruktur på strategisk ledningsnivå. Ett Regionalt forum har etablerats med ledande politiska företrädare från Region Uppsala och länets åtta kommuner. Två regionala samråd för Hälsa, stöd, vård och omsorg samt Kultur har bildats för att stärka samverkan. Regionalt forum är även samråd för kollektivtrafik och regional utveckling. Under året har Regionalt forum särskilt prioriterat samverkan kring planering av infrastruktur och fyrspår, kollektivtrafik samt närvård. En överenskommelse om samverkan mellan Region Uppsala och Länsstyrelsen i Uppsala län har undertecknats och vårdas av ett en ny samverkansgrupp Uppsala län och regionråd. Syftet med överenskommelsen är att roller och ansvar mellan de två regionala organen ska vara tydliga och att samverkan ska leda till ökad kraft och effektivitet i arbetet med att utveckla Uppsala län. 16 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a FYRSPÅRSAVTAL ETT VIKTIGT STEG FÖR UTVECKLING AV UPPSALA LÄN Två fyrspårsavtal har förhandlats fram och undertecknats av Uppsala kommun, respektive Knivsta kommun med Region Uppsala och staten om utökad spårkapacitet söder om Uppsala i kombination med ny station i Bergsbrunna och Alsike samt byggande av 48 000 bostäder och en spårväg i Uppsala. År 2029 ska fyra spår mellan Uppsala och Bergsbrunna, ny tågstation och spårväg för Ultunalänken och Kunskapsspåret stå klart. Järnvägssträckan Bergsbrunna södra länsgränsen ska ha fyra spår senast år 2033. NYTT LINJENÄT FÖR STADSBUSSTRAFIKEN I UPPSALA Efter år av planering och förberedelser för det nya stadsbusslinjenätet i Uppsala lades trafiken om den 14 augusti. Övergången kunde genomföras utan några större problem och tack vare intensiv marknadsföring var intrycket att merparten av resenärerna visste att en förändring skulle äga rum. Den nya ringlinjen har tagits emot väl och har många resenärer. EKONOMI 2020 Ett arbete för att ta fram en handlingsplan, Ekonomi 2020, har under våren 2017 startats upp för att få Region Uppsalas ekonomi i balans till år 2020. Den ekonomiska prognosen för planperioden 2018 2020 visar att om ingen förändring görs kommer ett stort underskott att uppstå. Ökade hyreskostnader på grund av nya fastighetsinvesteringar och ökande avsättningar till pensioner är exempel på kostnadsposter som prognostisera ta ett allt större utrymme i budgeten. ÖKAT KULTURUTBUD, KONSTNÄRLIGA RESIDENS OCH MENTORSKAPSPROGRAM Kulturenheten har erhållit statsbidrag för utvecklingsprojekt inom två konstområden dans och konst, där båda projekten syftar till att med flexibla former öka kulturutbudet och tillgängligheten till dans och bildkonst i länet. Konstnärliga mentorskapsprogram har utvecklats inom flera konstområden som stärker det fria kulturlivet och residensverksamhet har anordnats inom dans. Arbetet har fortgått med det konstnärliga gestaltningsarbetet vid Region Uppsalas nyoch ombyggnationer. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 17

Bilaga 64/18 a STRATEGISKA MÅL OCH UPPDRAG 18 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Bedömning av god ekonomisk hushållning Region Uppsala har 18 strategiska mål som är kopplade till Region Uppsalas tre strategiska utvecklingsområden en region för alla en nyskapande region en växande region Region Uppsala har dessutom 3 finansiella mål där utgångspunkten är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhets- och finansiellt perspektiv. Måluppfyllelse finansiella mål För att säkerställa god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Finansiella mål Måluppfyllelse Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. För att detta mål ska nås ska nås ska resultatet minst vara plus 217 miljoner kronor. Resultatet 2017 är plus 235 miljoner kronor. FINANSIELLA MÅL Nettokostnaden ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta mål nås inte då nettokostnadsutvecklingen är 6,3 2 procent och utvecklingen av skatter och generella statsbidrag är 5,4 procent. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen är vid bokslutet 2017 minus 701 miljoner kronor. År 2016 var samma siffra 1 057 miljoner kronor. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser har alltså förbättrats mellan åren 2 Exklusive jämförelsestörande post om 22,5 miljoner kronor Två av tre finansiella mål nås 2017, det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelser är bättre jämfört med föregående år och årets resultat är bättre än budget men målet om nettokostnaden når Region Uppsala inte. Det är bekymmersamt att nettokostnaden ökar snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Ökningen av nettokostnaden ser ut att hålla i sig framöver och leder till, om inga åtgärder vidtas, att Region Uppsala kommer att göra stora underskott. Det är avgörande att Region Uppsala ser över verksamheten och jobbar med effektiviseringar på ett strukturerat sätt för få en ekonomi i balans under de närmsta åren. Måluppfyllelse strategiska mål Region Uppsalas uppfyllelse av de strategiska målen, i form av de av regionfullmäktige beslutade indikatorerna redovisas nedan. De strategiska målen är långsiktiga och varje år ses indikatorernas målvärden över. I styrmodellen är det måluppfyllelsen av indikatorerna som visar huruvida Region Uppsala närmar sig de strategiska målen eller inte. För indikatorerna finns bedömningskriterier framtagna som anger när respektive indikatorers målvärde anses var uppnått. Andel indikatorer inom varje strategiskt mål ska till största del vara gröna för att god måluppfyllelse för året ska anses vara uppnådd. Om detta inte uppfylls anses måluppfyllelsen vara delvis uppnådd eller inte uppnådd. För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen av indikatorerna används följande symboler: = Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+- 2 procent) och Region Uppsala har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen närmar sig det strategiska målet. = Det angivna värdet ligger inom en felmarginal på (+-2 procent) och Region Uppsala har därmed delvis uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen delvis närmar sig det strategiska målet. = Det angivna värdet är sämre än målvärdet (+- 2 procent) och Region Uppsala har därmed inte uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen inte närmar sig det strategiska målet. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 19

Bilaga 64/18 a Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Måluppfyllelse Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. EN REGION FÖR ALLA Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling. Måluppfyllelse EN NYSKAPANDE REGION Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar. Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring 3. Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet. Måluppfyllelse EN VÄXANDE REGION Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 4. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. 3 Inga indikatorer finns för detta strategiska mål, varför måluppfyllelse inte kan bedömas 4 Målvärdet för indikatorerna för detta mål är ännu inte fastställda för 2017 20 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Sammanfattning måluppfyllelse För att säkra en god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv ska det finnas en god måluppfyllelse enligt Region Uppsalas styrmodell. 2017 är det första året med Region Uppsalas nya styrmodell som bygger på de 18 strategiska målen och där måluppfyllelsen av indikatorerna visar huruvida Region Uppsala närmar sig de strategiska målen eller inte. Tidigare år har ett balanserat styrkort använts. Modellerna är inte jämförbara varvid jämförelse med år 2016 inte görs. De strategiska målen är långsiktiga och av väsentlig vikt för regionens arbete. Region Uppsala strävar ständigt efter att förenkla, förnya och förbättra verksamheten utifrån medborgarnas behov. För 2017 har årets målvärden uppnåtts för 47 procent av regionens strategiska mål och regionen närmar sig därmed dessa strategiska mål. Andelen mål där målvärdena delvis uppnåtts, för 2017, är 18 procent och för dessa strategiska mål närmar sig regionen därmed delvis de strategiska målen. För 29 procent av målen har målvärdet inte uppnåtts under 2017 och regionen närmar sig i dessa fall inte de strategiska målen. Då strategiska mål med målvärden som uppnåtts samt delvis uppnåtts 2017 slås samman blir den totala andelen 65 procent. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 21

Bilaga 64/18 a STRATEGISKT UTVECKLINGSOMRÅDE En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. HAR EN VÅRD SOM PLANERAS OCH GES UTIFRÅN BEHOV, ALLAS LIKA VÄRDE OCH MED INDIVIDENS DELAKTIGHET I FOKUS Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits åtta uppdrag och fyra indikatorer. Det angivna värdet ligger inom en felmarginal på (+-2 procent) och regionen har därmed delvis uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen delvis närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Delaktighet och involvering Respekt och bemötande Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågas om levnadsvanor Andel undersökta patienter som får en riskbedömning hos FTV Bedömning Vilka åtgärder har vidtagits? Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården har genomfört samtliga sina tilldelade uppdrag. Hälsa och habilitering har genomfört fem av sex uppdrag. Uppdraget som hälsa och habilitering inte genomfört berör handlingsplan för stöd till anhöriga. Vilka resultat har uppnåtts? Den sammanlagda bedömningen avseende indikatorerna är att de angivna värdena delvis har uppnåtts. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har ej uppnått målvärdet gällande den nationella patientenkäten (NPE) som berör delaktighet och involvering samt respekt och bemötande. Det redovisade utfallet är dock inte fullt jämförbart med 2016 på grund av att akutmottagningen inte ingått i den nationella patientenkäten under 2017. Primärvården har delvis uppnått målvärdet gällande den nationella patientenkäten (NPE) som berör delaktighet och involvering samt respekt och bemötande. Det har inte genomförts någon nationell patientenkät för Hälsa och habilitering och Folktandvården under 2017. Gällande indikatorn om andelen undersökta patienter som får riskbedömning hos Folktandvården har det endast skett en marginell minskning från 93,4 procent 2016 till 93,2 procent 2017. Vilka förbättringsområden finns? Akademiska sjukhuset behöver fortsätta att utveckla närvårdsverksamheten i Tierp och öppna samtliga planerade vårdplatser. Lasarettet i Enköping behöver formulera rutiner för efterlevandestöd och efterlevandesamtal för barn som anhöriga. Bedömningen är att Hälsa och habilitering och Primärvården inte har genomfört samtliga aktiviteter i handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna. Det som kvarstår är bland annat att skapa rutiner för att efterfråga barn som anhöriga och erbjuda dem adekvat stöd. Kvarstår gör också att samverka med kommunernas anhörigstöd i länet. 22 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a BEDRIVER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DÄR BÅDE DEN AKUTA OCH PLANERADE VÅRDEN UTMÄRKS AV GOD TILLGÄNGLIGHET Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits två uppdrag och sex indikatorer. Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentraler samma dag Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (alla VC) Andel väntande patienter som får sitt första besök inom 30 dagar Andel väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader God strokesjukvård Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke Bedömning Vilka åtgärder har vidtagits? Förvaltningarna har arbetat med ett gemensamt uppdrag som berör att särskild analys och riktade åtgärder ska genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i till-gänglighet. Samtliga uppdrag är genomförda. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har därtill arbetat med att utveckla samarbetet mellan sjukhusen, bland annat genom att tillsätta en arbetsgrupp för att optimera operationsverksamheten. Primärvården har i samarbete med region-ens väntetidssamordnare besökt ett antal vårdcentraler och genomfört utbildningstillfällen om vårdgarantin. Hälsa och habilitering har etablerat en ny dialog med sina vårdgranar för att ut-veckla vårdkedjan gällande barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Folktandvården har förändrat sina arbetssätt och utvecklat sina rutiner gällande produktions- och tidboksplanering för att kontinuerligt förbättra tillgängligheten. Vilka resultat har uppnåtts? Den sammanlagda bedömningen avseende indikatorerna är att de angivna värdena uppnått årets målvärde. Lasarettet i Enköping har en mycket god tillgänglighet till operation och behandling med 95 procents tillgänglighet, men har inte uppnått målvärdet då förra årets värde var 97 pro-cent. Akademiska sjukhuset har en lägre grad av tillgänglighet, men har gjort stora förbättringar sedan förra året och sjukhuset uppnår därmed målvärdet att värdet ska öka. Tillgängligheten till läkarbesök inom Primärvården har under hösten 2017 varit påverkat av införandet av den nya versionen av journalsystemet Cosmic, eftersom tid för utbildning påverkar läkarproduktionen och därmed tillgängligheten. Folktandvården ligger kvar på ungefär samma nivå som 2016 kring planerad allmäntandvård inom tre månader. Patienttillströmningen är stor, bland annat på grund av de förhöjda åldersgränserna för fri tandvård samt ökad befolkning i länet. Vilka förbättringsområden finns? Länets båda sjukhus fortsätter att utveckla och bredda sitt samarbete, som möjligen kan utvecklas ytterligare både inom elektiv kirurgi och ögonsjukvård under nästa år. Inom Primärvården för-ändras vårdgarantin under 2019, vårdgarantin kommer att förstärkas och inkludera medicinsk bedömning av samtliga legitimerade yrkesgrupper med. Detta kommer kräva förberedande arbete kring förändrade arbetssätt inom Region Uppsalas vårdcentraler under 2018. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 23

24 Region Uppsala I Årsredovisning 2017 Bilaga 64/18 a

Bilaga 64/18 a BEDRIVER VÅRD MED HÖG PATIENTSÄKERHET Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits tre uppdrag och sju indikatorer. Det angivna värdet är sämre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed inte uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen inte närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Antal vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen Andelen vårdrelaterade infektioner Bedömning avvikelser för ett systematiskt förbättringsarbete pågår i alla förvaltningar. Ett patientsäkerhetsråd har bildats på Hälsa och habilitering och en fallpreventionsgrupp har startat vid Närvårdsavdelningen. Lasarettet i Enköping har genomfört åtgärder enligt projektplan för PRISS (Protesrelaterade infektioner ska stoppas) vid de kirurgiska enheterna. Det suicidpreventiva arbetet har stärkts under 2017 genom inrättandet av en samordningsfunktion på regionkontoret. I uppdraget ingår bland annat att delta i sjukhusregionens nätverk kring suicidprevention och leda en arbetsgrupp som ska upprätta ett handlingsprogram för Region Uppsala. Akademiska sjukhuset har under 2017 gjort en analys av vilka suicidpreventiva åtgärder som behöver prioriteras. Ett samarbete med Primärvården har inletts inom ramen för programrådet depression och ångest. Utbildningar i suicidprevention har genomförts. Följsamhet till basala hygienrutiner Följsamhet till klädregler Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika (per 1 000 inv.). Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre. Andelen ddd av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. Vilka åtgärder har vidtagits? Uppdragen handlar om att minska andelen vårdrelaterade infektioner, minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador samt att utveckla det suicidpreventiva arbetet. Informations- och utbildningsinsatser har genomförts för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI). Det handlar om förbättrad handhygien genom informationsinsatser, egenskattning av följsamhet till basala hygienrutiner och utbildning kring vårdhygien. Akademiska sjukhuset har genomfört uppföljning och utvärdering av VRI-resultat samt patientsäkerhetsronder och har arbetat med att säkerställa att riskhantering, riskanalyser och händelseanalyser genomförs enligt uppsatta rutiner. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har genomfört riktade insatser för att minska infektionsrisker, bland annat avseende vårdrelaterade urininfektioner och postoperativa sårinfektioner. När det gäller att minska undvikbara vårdskador har satsningen på patientsäkerhetsutbildningar fortsatt under året inom Akademiska sjukhuset. Primärvården har genomfört kvalitetsbokslut och utvärderat resultaten. Användning av Vilka resultat har uppnåtts? Av de sju indikatorer som mäts är det två som helt uppnås eller överstiger målvärdena, två indikatorer har delvis uppnått målvärdet och tre har inte uppnåtts. Den sammanvägda bedömningen är att det strategiska målet för patientsäkerhet inte uppnåtts och att det finns utrymme för förbättringar inom vissa områden. Störst förbättringspotential finns avseende vårdhygien och indikatorerna för följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. När det gäller de två indikatorer som delvis har uppnåtts, så har Lasarettet i Enköping uppnått målvärdet för antal vårdrelaterade infektioner men inte Akademiska sjukhuset. Primärvården och Lasarettet i Enköping har också uppnått målvärdet när det gäller uthämtade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre. Vilka förbättringsområden finns? Fortsatta insatser behövs för att uppnå ett effektivt vårdhygienarbete och därmed förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner och minska risken för smittspridning i vården. För att uppnå kontinuerlig förbättring är det viktigt att den upprättade handlingsplanen för området följs samt att resultatet i de uppföljningar som görs i punktprevalensmätningar och hygienobservationer används till riktade informationsinsatser och förbättringsåtgärder inom de verksamheter där följsamheten är låg. Enheten för vårdhygien är ett viktigt stöd i detta arbete. Även när det gäller vårdrelaterade infektioner (VRI) finns utrymme för förbättringar. Under 2018 ska Uppsala läns handlingsplan för VRI ses över. Fortsatt utveckling och användning av infektionsverktyget (IV) är viktigt för att stärka det förebyggande arbetet. Akademiska sjukhuset har under 2017 gjort en analys av vilka suicidpreventiva åtgärder som behöver prioriteras. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 25

Bilaga 64/18 a GER VÅRD PÅ BÄSTA EFFEKTIVA OMHÄNDERTAGANDENIVÅ (BEON) Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits två uppdrag och åtta indikatorer. Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Bedömning Vilka resultat har uppnåtts? Den sammanlagda bedömningen avseende indikatorerna är att de angivna värdena har uppnåtts. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har inte uppnått målvärdet vad gäller antalet utskrivningsklara patienter på sjukhus som är 65 år eller äldre. Akademiska sjukhuset rapporterar att under årets första del har det varit ett större antal, men utvecklingen med ett stärkt hemtagande har därefter ökat som ett resultat av ett projekt som drivits i samarbete med Uppsala kommun. Lasarettet i Enköping rapporterar att en anledning till ökningen är att närvårdsplatser som bedrevs gemensamt mellan Region Uppsala, lasarettet och Håbo kommun upphörde vid årsskiftet 2016/2017. De ser dock en förbättring under andra halvan av 2017. Hälsa och habilitering har delvis uppnått målvärdet vad gäller antalet utskrivningsklara patienter på sjukhus och uppger att läget kommer att förbättras i samband med arbetet kring införandet av lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har inte uppnått målvärdet vad gäller antalet utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser och uppger att detta främst beror på problem med vårdplatser. Lasarettet i Enköping rapporterar att jämfört med perioden 2014 2016 har de under 2017 haft färre disponibla vårdplatser, främst på grund av övergången från slutenvård till hemsjukvård. Undvikbar slutenvård vid diabetes typ 2 för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Undvikbar slutenvård vid astma för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Undvikbar slutenvård vid KOL för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus (alla åldrar) Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser (exkl. psyk) Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre. Vilka förbättringsområden finns? Från den 1 januari 2018 inträder en ny lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen innebär stärkta krav på processen kring utskrivning och förväntas ha god effekt inom detta strategiska mål. Syftet med den nya lagen är att hålla ledtiderna så korta som möjligt mellan slutenvård på sjukhus och vård i omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. SYNLIGGÖR OCH STÄRKER PSYKIATRIN SOM VÅRDOMRÅDE Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits fyra uppdrag och fyra indikatorer. Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Bedömning Vilka åtgärder har vidtagits? Hälsa och habilitering och Primärvården har haft i uppdrag att öka tillgången till geriatrisk kompetens och direktinläggning i syfte att undvika långa köer på akuten. Hälsa och habilitering har fått i uppdrag att utöka mobila teamens omfattning och geografiska spridning i länet. Samtliga uppdrag är genomförda. Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar inom psykiatrin Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral Andel väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar Vilka åtgärder har vidtagits? Akademiska sjukhuset och Hälsa och habilitering har under 2017 utvecklat sitt arbete kring personer med en psykisk ohälsa tillsammans med kommunerna i länet genom överenskommelsen mellan staten och SKL Stöd till riktade satsningar inom området psykisk hälsa. Målsättningen är att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser som medicinsk behandling och sociala insatser. En särskild del av överenskommelsen utgörs av en satsning på ungas psykiska hälsa. En gemensam hand- 26 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a lingsplan tas årligen fram tillsammans med kommunerna i länet. De fyra uppdragen inom det strategiska målet hanteras inom satsningen. Akademiska sjukhuset, sektionen för barns vård och hälsa, har förstärkt tidiga insatser för målgruppen barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Tre nya samtalsmottagningar på förstalinjennivå har öppnat under 2017, vilket gör att det nu finns mottagningar med barn- och ungdomspsykologer i sex av länets åtta kommuner. I samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst arbetar man med förbättringsområden inom förebyggande och tidiga insatser. Ett arbete har dessutom påbörjats med att ta fram ett länsövergripande uppdrag och gemensam inriktning gällande ungdomsmottagningarnas verksamhet för Region Uppsala och kommunerna i länet. Vilka resultat har uppnåtts? Tre av de fyra indikatorerna inom det strategiska målet har uppnåtts under 2017. Barn- och ungdomspsykiatrin, Akademiska sjukhuset, når ett sämre målvärde gällande andel väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar. Under 2017 har barn- och ungdomspsykiatrin en högre personalomsättning än tidigare och särskilt i samband med sommaren hade verksamheten mycket svårt att uppfylla den förstärkta vårdgarantin. Rekryteringsläget ser nu bättre ut och statistiken förbättras varje månad. Även andra åtgärder pågår såsom ett utökat vårdutbud med fler gruppbehandlingar och helgöppet på mottagningar. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykologer på förstalinjennivå har ökat, men väntetiderna vid årets slut låg fortfarande på flera månader. De mest prioriterade satsningarna inom området psykisk hälsa är påbörjade under 2017 och förbättringar har genomförts inom verksamheterna. Samverkan mellan förvaltningar inom Region Uppsala och kommunernas elevhälsa och socialtjänst bidrar till att kunna agera förebyggande och med tidiga insatser. Vilka förbättringsområden finns? Ett antal förbättringsområden har identifierats, dels i samband med kartläggningen av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa och inom den nationella överenskommelsen om stöd till riktade satsningar inom området psykisk hälsa. Akademiska sjukhuset, Primärvården och Hälsa och habilitering kommer att tillsammans med vårdgrannar inom Region Uppsala och kommunerna i länet fortsätta arbeta med dessa områden. Inom Region Uppsalas verksamheter som möter barn och unga med psykisk ohälsa vidtas ett flertal åtgärder för att öka tillgängligheten. Stort fokus läggs på att korta väntetiden till ett första bedömningssamtal och att barn och unga ska erhålla vård på rätt vårdnivå. HAR EN KOLLEKTIVTRAFIK SOM GÖR ATT ALLT ÄR NÄRA I EN VÄXANDE REGION. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits två uppdrag och två indikatorer. Det angivna värdet ligger inom en felmarginal på (+-2 procent) och regionen har därmed delvis uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen delvis närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Det går snabbt att resa med UL-trafiken allmänhetens uppfattning Det går snabbt att resa med UL-trafiken resenärens uppfattning Det går snabbt att resa med UL-trafiken andel regionbussar i tid För de flesta resor vet resenären att det går att åka med UL (enkät) Bedömning Vilka åtgärder har vidtagits? Att justera tidtabeller så att busstrafiken kan hålla sina tider samt att på flera sätt göra tidtabellsinformationen enklare och tillgänglig via flera kanaler sker kontinuerligt inom kollektivtrafikförvaltningen. Ett större grepp togs under 2017 då ett helt nytt linjenät för stadsbusstrafiken infördes i Uppsala. För att göra det enklare att hålla reda på avgångstider har de flesta linjer avgångar på samma minuttal under stora delar av trafikdygnet. Även minskningen av antalet busslinjer gör det enklare att förstå vilken linje som passar för den resa som planeras. Ett större grepp togs under 2017 då ett helt nytt linjenät för stadsbusstrafiken infördes i Uppsala. En del av arbetet med nytt linjenät har också varit att tillsammans med Uppsala kommun underlätta framkomligheten för busstrafiken. Exempelvis har kollektivtrafikkörfält inrättats på en betydande del av Vaksalagatan vilket har stor betydelse för både stads- och regionbussar att hålla tidtabellen. Detta arbete kommer att fortsätta de kommande åren. Regionbusstrafiken i Östhammarsstråket har gjorts om med flera avgångar för expressbusslinjen och något färre avgångar med vanliga busslinjen på sträckan. Det gör att flera resmöjligheter med kortare restid erbjuds mellan de större tätorterna på sträckan Östhammar Gimo Alunda Uppsala. Vilka resultat har uppnåtts? Kollektivtrafikbarometern har bytt metod vad de frågar respondenterna om vilket har påverkat utfallet. De indikatorer som näts via värden i Kollektivtrafikbarometern är därför Region Uppsala I Årsredovisning 2017 27

Bilaga 64/18 a inte jämförbara bakåt, vilket gör att 2017 års barometervärden inte kan jämföras med tidigare år. En del frågor tagits bort, exempelvis allmänhetens och resenärernas uppfattning om det går snabbt att resa med UL-trafiken. Vilka förbättringsområden finns? Ny teknik och nya informationskanaler behöver ständigt utvärderas för att se om de kan bidra till att uppnå förbättringar för resenärerna när det gäller information om resmöjligheter och störningsinformation. UTVECKLAR KULTUR- OCH KUNSKAPSREGIONEN GENOM ETT KONST- OCH KULTURLIV SOM PRÄGLAS AV MOD, BILDNING OCH DELAKTIGHET. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits ett uppdrag och tre indikatorer. Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen närmar sig det strategiska målet. arbetet med folkbildningen i länet fortgått med gott resultat. Folkhögskolor och studieförbund har arbetat i enlighet med överenskomna målsättningar för bidragsgivningarna. Vilka förbättringsområden finns? Åtgärder har gjorts för att bättre kunna mäta måluppfyllelsen inom kulturområdet. Inför 2018 har nya indikatorer valts, som bättre fungerar som ett giltigt mått på produktion och måluppfyllelse. Samtliga mätetal är påverkbara av verksamhetsförutsättningarna, det egna handlingsutrymmet och arbetsinsatserna och mäter bättre måluppfyllelsen för insatser för kultur, bildning och delaktighet. HAR EN AKTIV ARBETSGIVARPOLITIK OCH ETT TYDLIGT OCH LYHÖRT CHEFSKAP SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NYTÄNKANDE OCH SÄKERSTÄLLER EN LÅNGSIKTIGT GOD KOMPETENSFÖRSÖRJNING SAMT EN GOD ARBETSMILJÖ. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits tio uppdrag och fyra indikatorer. Resultat indikatorer Antal publik museiverksamhet i Uppsala län Bedömning Det angivna värdet är sämre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed inte uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen inte närmar sig det strategiska målet. Antal publik vid musikkonserter 0 18 år i Uppsala län Resultat indikatorer Bedömning Antal vuxna per 1000 invånare som deltar i kurser inom folkbildning Hållbart medarbetarengagemang, index: Svarsfrekvens 44procent* Vilka åtgärder har vidtagits? Kulturnämnden har genomfört uppdraget genom att Kultur och bildning har samordnat ett omfattande samverkansarbete i och med framtagandet av förslag till ny regional kulturplan för 2019 2022. Det har under året inneburit dialoger och planering av kommande regionala insatser på kulturområdet i länet. Kulturnämndens ledamöter och samtliga förvaltningsenheter har deltagit i arbetet med att ta fram en ny kulturplan i samverkan med kommuner, det professionella kulturlivet och civilsamhället. Vilka resultat har uppnåtts? Indikatorerna mäter resultat vid länsinstitutionerna Upplands museet och Musik i Uppland. Museet har haft en betydande ökning av publiktillströmning vid utställningar och verksamhet. Länsmusiken Musik i Uppland har bedrivit barnverksamhet och särskilt kan nämnas El Sistema i samarbete med Uppsala kommuns kulturskola i Stenhagen samt konserter utformade för barn och skolklasser. Länsmusikens unga konsertbesökare i åldrarna upp till 18 år är över målvärdet. Mätetalen för folkbildningen kvalitetssäkras och tillgängliggörs i mars, varvid inget resultat kan redovisas för denna indikator. Förvaltningens bedömning är dock att Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Vilka åtgärder har vidtagits? Utifrån de tio uppdrag har HR funktionen arbetat med aktiviteter inom sju fokusområden under 2017. Utlandsutbildades kompetens En regionövergripande process har fastställts för klinisk introduktionstjänst för läkare inom EU (KIT), språkpraktik har erbjudits i förvaltningarna och språkutbildning för anställda har möjliggjorts. Utmaningar finns inom området och fortsatt utvecklingsarbete pågår för praktisk tjänstgöring inför svensk legitimation. Utifrån patientsäkerhet samt kompetensförsörjningsperspektiv behövs ett fortsatt och långsiktigt arbete. 28 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Ledarskap/medarbetarskap I samtliga chefsprogram har inriktningen på det coachande ledarskapet fastställts och dess betydelse har lyfts fram inom ramen för arbetet med Hälsofrämjande arbetsplatser. Förvaltningarna har infört den processorienterade ledningsplattformen och använt den vid såväl introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Förvaltningarna har kommit olika långt i införandet och fortsatt arbete med införandet och användningsområden kommer att ske. Kompetensförsörjning ARUBA (Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla, Avveckla) Under året har arbete påbörjats med att inventera vilka projekt och aktiviteter inom kompetensutvecklingsområdet som genomförs idag samt ge förslag till ytterligare aktiviteter/projekt för att tillgodose behov hos fler målgrupper. Ett exempel är ett Region Uppsala övergripande projekt med bland annat genomlysning av kompetensnivåer för medicinska sekreterare. Erfarenheterna från detta projekt kan användas som inspiration för genomlysning av fler yrkeskategorier. I övrigt har förvaltningarna utvecklat och tydliggjort karriärvägar inom flera yrkeskategorier, utvecklats seniora handledartjänster samt utvecklat introduktionsmaterial och processer samt att en webbaserad avslutsenkät är under införande. Den kompetensbaserade rekryteringsprocessen har arbetats fram under 2017 och är under införande i förvaltningarna med genomförda utbildningsinsatserför HR. Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) är infört och är obligatoriskt för samtliga nyexaminerade, nyanställda sjuksköterskor under deras först år i anställningen. Ungefär 160 sjuksköterskor fullföljer KUÅ årligen. KUÅ startade hösten 2015 och genomförs av Kliniskt träningscenter (KTC) samt har följeforskare från Karolinska Institutet. Lönebildning/arbetsgivarfrågor/personalförmåner Under hösten 2017 genomfördes workshops med fackliga förbunden uppdelat per avtalsområde för att ytterligare öka transparensen i lönebildningsprocessen och för att koppla lönebildning till kompetensförsörjningsprocessen samt för att stärka facklig samverkan i dessa frågor. Kommunikationsperspektivet vid löneöversyn har lyfts i koncernledningens ställningstaganden inför löneöversyn. På grund av att det centrala samverkansavtalet blev fördröjt har förhandlingar om nytt lokalt samverkansavtal för Region Uppsala har ännu inte påbörjats. Utbildningsinsatser har därmed inte heller genomförts i någon större utsträckning. Arbetsmiljö Under 2017 har många åtgärder vidtagits i såväl förvaltningarna som regionövergripande utifrån gemensamma modellen för Hälsofrämjande arbetsplatser. Arbetsmiljöledningssystemet samt verktyg och stödmaterial har uppdaterats på intranätet, pris för Hälsofrämjande arbetsplatser har delats ut för första gången i Region Uppsala samt föreläsningar har genomförts för chefer och medarbetare utifrån resultat i medarbetarenkäten 2016. Förvaltningarna arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbetet och har kommit olika långt i införandet av modellen för Hälsofrämjande arbetsplatser. För fokusområdena AT / ST/ Läkarförsörjning samt Digitalisering inkl. e-hälsa saknas riktade uppdrag för HR funktionen. Viss samverkan har skett med FoU avdelningen i dessa frågor. Upphandling av nytt HR system har inletts samt arbete med uppbyggnad av nytt intranät. Systemstöd avseende personalrapporter har utvecklats. Vilka resultat har uppnåtts? HME resultatet för Region Uppsala ligger på 72, vilket är ett bra resultat utifrån en skala 0 100, dock finns ännu inte någon nationell jämförelse. * Svarsfrekvens om 44 procent totalt för Region Uppsala innebär man inte kan utgå ifrån att resultatet är ett representativt urval för helheten vad gäller våra verksamheter. Men resultatet speglar de 44 procent som svarat. Svarsfrekvensen skiljer sig mycket per förvaltning. I vanliga fall sker HME-undersökningen i samband med Region Uppsalas medarbetarundersökning gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. Företaget som var upphandlat för att leverera medarbetarundersökningen kunde inte leverera utan istället fick webropolenkät skickas ut till alla medarbetare utan listbearbetning och med kort förankringstid. Anledningen till det stora bortfallet kan bero på den korta framförhållningen, men också att ingen listbearbetning hanns med. Detta resulterade att även föräldralediga, studielediga och långtidssjukskrivna med flera fick enkäten och sannolikt inte har svarat på HME-undersökningen. Övriga uppdrag uppnås av flertalet förvaltningar, en viss tidsförskjutning i införande av åtgärder rapporteras av vissa förvaltningar. Vilka förbättringsområden finns? Utifrån uppdragen i regionplan 2018 2020 har sex fokusområden fastställts för 2018. I respektive fokusområdena är aktiviteter angivna. Dessa är framtagna utifrån den regionövergripande kompetensförsörjningsprocessen och samråd har skett med förvaltningarna med inriktning mot den utveckling som behövs inom respektive fokusområde. Fokusområdena 2018 är; Utlandsutbildade; Ledarskap och medarbetarskap; Kompetensförsörjning ARUBA; Arbetsgivarfrågor och lönebildning; Arbetsmiljö och likabehandling; Digitalisering. Region Uppsala måste arbeta brett, strukturerat och långsiktigt med kompetensförsörjningsfrågorna. Arbetet måste utvecklas och ske i god samverkan såväl inom Region Uppsala som med våra samarbetspartners inom sjukvårdsregionen, med kommunerna i länet och Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Det ökade beroende av inhyrd personal är ett övergripande förbättringsområde som riskerar att negativt påverka kvalitet, arbetsmiljö samt ekonomin. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 29

Bilaga 64/18 a STRATEGISKT UTVECKLINGSOMRÅDE En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling. LEVERERAR VÅRD OCH INNOVATIONER I VÄRLDSKLASS GENOM SAMARBETE MELLAN SJUKVÅRDEN, UPPSALAS TVÅ UNIVERSITET OCH NÄRINGSLIVET. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits ett uppdrag och fyra indikatorer. Det angivna värdet är sämre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed inte uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen inte närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier Akademiska sjukhusets placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking Lasarettet i Enköpings placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking Bedömning Vilka åtgärder har vidtagits? Det långvariga samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har under de senaste två åren genomgått en positiv förbättring. Vändningen beror framförallt på att Region Uppsala tar ett aktivt ansvar och deltar i forskning, utbildning och innovationsarbete. En framväxande insikt om att forskning i regel leder till kostnadsbesparingar och kvalitetshöjning i vården kan utgöra en bidragande faktor. Genom bildandet av FoUU-råd inom varje verksamhetsområde på Akademiska sjukhuset och på sjukhusövergripande tillsammans med Uppsala universitet finns forum för hantering av FoUU-frågor för att driva de olika specialiteterna framåt. Samarbetet mellan Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro har utvecklats genom ett gemensamt externt uppdrag, där klinikerna tillsammans bidrar till det Nationella kunskapsstödet till primärvården. Vilka resultat har uppnåtts? Vad avser indikatorn om nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag är detta en etablerad verksamhet inom Akademiska sjukhuset och målet är att öka antalet studier. Det högt ställda målet för ökning av antalet studier detta år ser dock inte ut att kunna nås under 2017. Skälen till det är flera men det mest framträdande är svårigheter att kunna prioritera denna typ av aktiviteter i vården. När det gäller indikatorn avseende nystartade akademiskt initierade kliniska studier var 2017 det första året som denna typ av studier registrerades. Målet var att få igång registrering och det fanns således ingen specifik siffra som mål. Utfallet blev 58 studier, vilket kommer att utgöra basvärde för Akademiska sjukhuset kommande år. Inom AT-utbildningen har utvecklingen inte resulterat i någon synbar förbättring med tanke på att årets AT-ranking 30 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a återigen befäste en dålig position (upp en placering till plats 50 2017) för Akademiska sjukhuset och en sista plats i landet för Lasarettet i Enköping. Vid Akademiska sjukhuset har man i dialog med AT-läkarna påbörjat ett antal aktiviteter för att förbättra situationen. Vad gäller Lasarettet i Enköping är det framförallt introduktion, handledning och utbildning som anges som bristområden. En handlingsplan för att förbättra AT fastställdes i början av 2017. Under hösten 2017 har ytterligare åtgärder planerats i dialog med AT-läkare. Under 2017 fattade regionstyrelsen beslut om att öka antalet AT-platser från 30 till 40 från och med 2018. Vilka förbättringsområden finns? Orsaker till den dåliga AT-rankningen har utretts och man ska fortsätta att fokusera på de identifierade åtgärderna för att förbättra AT-läkarnas upplevelse av utbildning vid sjukhusen inom Region Uppsala. ÄR LEDANDE INOM E-HÄLSA Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits två uppdrag och fem indikatorer. Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Antalet enheter (gäller även privata) som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster. Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid) Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e-tjänster. Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare. Bedömning Vilka åtgärder har vidtagits? I februari 2017 fastställde regionfullmäktige Strategi för digitalisering och e-hälsa i Region Uppsala. För att förstärka och förtydliga arbetets inriktning, antog regionstyrelsen i mars ett tio-punktsprogram, tio uppdrag, med målsättningen att levereras under 2018 2019. Utifrån strategi och uppdrag har en handlingsplan tagits fram och beslutats på tjänstemannanivå. Arbetet med att realisera såväl strategi som uppdrag har tagit fart under året. Åtta av tio uppdrag i tiopunktsprogrammet har påbörjats, bland annat digital ankomstregistrering, remissinformation i journalen via nätet, digital tidbokning och receptförfrågan samt digitala vårdmöten. Alla Folktandvårdens kliniker är anslutna till 1177 vårdguidens och har infört tjänster för vårdkontakt samt webbtidbokning. Vilka resultat har uppnåtts? Antalet enheter som anslutits till 1177 vårdguidens e- tjänster har ökat 2017 med cirka 20 jämfört med 2016. Användningen av tjänsterna ökar också, både för verksamhet och invånare/patienter. Fler ärenden kommer in via 1177 vårdguiden och andelen länsinnevånare med användarkonton har ökat från 45 procent 2016 till 55 procent 2017. Vidareutveckling av webbtidboken och har skett under 2017 och tjänsten se sina bokade tider har aktiverats i stort sett vid alla enheter inom Primärvården, Lasarettet i Enköping och Hälsa och habilitering. Ett införande av boka tid direkt har också påbörjats i Primärvården. Inom Akademiska sjukhuset har åtta mottagningar börjat visa bokade tider och fortsatt införande planeras under 2018. Ett pilotprojekt för digitala vårdmöten i Primärvården har genomförts på Fålhagens vårdcentral. Tekniska problem försvårade projektet, men utvärderingen har visat på ett positivt resultat. Ett breddat införande planeras under 2018 med målsättningen att alla vårdcentraler ska kunna erbjuda e-besök. Alla Folktandvårdens kliniker är anslutna till 1177 vårdguidens och har infört tjänster för vårdkontakt samt webbtidbokning. Folktandvården har dock inte uppnått målet att öka andelen sms-kallelser under året. Anledningen är en allmän uppfattning hos en del kliniker, att kallelser skickade via sms orsakar fler uteblivna patienter. Det har dock visat sig att oavsett kallelsemetod är uteblivandefrekvensen densamma över tid. Vilka förbättringsområden finns? För att digitalisering ska bli en självklar del i verksamhetsutvecklingen behöver ytterligare satsningar göras för att öka kompetensen inom området. Målet är att öka implementeringstakten och införa nya, smartare arbetssätt för att klara framtidens utmaningar och uppnå önskad effekt och nytta för såväl vårdens medarbetare, beslutsfattare som för invånare/patienter. Det finns också förbättringar att göra avseende strukturen för styrning, ledning och samordning av området. Det finns ett behov av att tydliggöra och förbättra styr- och ledningsprocesser samt utveckla formerna för samverkan och samarbete inom Region Uppsala så att samlad erfarenhet och kompetens tas till vara på bästa sätt. Det finns också ett behov av att i större utsträckning involvera invånare/patienter i Region Uppsalas digitala utvecklingsarbete. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 31

Bilaga 64/18 a ÄR LEDANDE INOM KUNSKAPSSTYRD VÅRD Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits fyra uppdrag och tre indikatorer. Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen närmar sig det strategiska målet. Vilka förbättringsområden finns? Programråden behöver i fortsättningen arbeta mer systematiskt och samordnat i kvalitetsarbetet och ha en samordnande och övergripande roll när det gäller värdebaserad vård och kliniska processer som sker inom förvaltningarna. För programråden finns behov av kompetensutveckling inom processledning och ytterligare kunskap om övergripande processarbete samt behov att arbeta mer samordnat. Resultat indikatorer Antal påbörjade Health Technology Assesments samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ). Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler Kvalitetsindex inom området kunskapstyrning Bedömning BIDRAR TILL ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄRINGSLIVET ATT FORTSÄTTA VÄXA, MED SÄRSKILT FOKUS PÅ LIFE SCIENCE, ENERGISEKTORN OCH GRÖNA NÄRINGAR. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits två uppdrag och tre indikatorer. Det angivna värdet är sämre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed inte uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen inte närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Bedömning Vilka åtgärder har vidtagits? Under året har nio regionövergripande programråd varit aktiva och arbetat med implementering av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer. Programråd finns inom följande områden: diabetes, astma/kol, depression/ångest, hjärtsvikt, stroke, MS/Parkinson, sjukdomsförebyggande metoder/levnadsvanor, demens och palliativ vård. Samtliga förvaltningar har varit delaktiga i programrådsarbetet och Akademiska sjukhuset har haft en dominerande roll. De två senast bildade programråden demens och palliativ vård inledde sin verksamhet sent under hösten 2017. Programråden har arbetat med att kartlägga och definiera ansvarsgränser, fastställa kvalitetsindikatorer och följa upp dessa, informera och fortbilda om rekommendationer. Vilka resultat har uppnåtts? En samsyn kring hantering av ett visst sjukdomstillstånd har uppnåtts inom programrådet. Inom flera av de fastställda indikatorerna har förbättring av värdena erhållits. Då avvikelser noterats har en plan utarbetats för förbättringsarbete. Programrådet för levnadsvanor har kontinuerligt arbetat tillsammans med övriga programråd för att inom respektive område också införa rekommendationer om levnadsvanor. Antal företag som har fått stöd att starta eller växa Antal nystartade företag per 1 000 invånare Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala Vilka åtgärder har vidtagits? Region Uppsala ger utvecklingsanslag till främjaraktörerna i Uppsala län. Främst kan nämnas satsning på Almi Företagspartner som får utökat stöd inför 2018 att intensifiera arbetet med tillväxt och internationalisering. En grupp med länets näringslivschefer och VD på Almi har bildats med uppdrag att genom ökad regional samverkan bidra till att skapa ett gott företagsklimat samt underlätta för nya etableringar och investeringar i Uppsala län. Ett regionalt exportcentrum har etablerats där Almi är koordinator. Region Uppsala deltar i arbetet med en regional handlingsplan för livsmedel som leds av länsstyrelsen. Regeringen har initierat en satsning specifikt inriktad på innovation kring produktion av biologiska läkemedel, och anslagit 90 miljoner kronor till uppbyggnaden av en öppen innovationsmiljö och testbädd på GE Health Cares site i 32 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Uppsala. Genom tillskapandet av Testbädden i Uppsala kan Sverige förstärka positionen som en global spelare när det gäller framtidens produktionssystem för nya generationer av bioläkemedel. Region Uppsala har, med hjälp av medfinansiering från Tillväxtverket, tagit en ledande roll för att utveckla en tydlig samverkansstruktur kring testbädden och arbetar i styrgrupp och arbetsgrupper. Testbädden ska tillgängliggöra en innovations- och produktionsmiljö som är öppen för såväl små och stora företag som akademiska FoU-projekt och kan förenklat beskrivas som en infrastruktur för industriell utveckling i en realistisk produktionsmiljö. Vilka resultat har uppnåtts? För antal företag som har fått stöd att starta eller växa nås måluppfyllelsen, dock skiljer sig varje aktörs definition av vad har fått stöd faktiskt innebär och över tid kan därför detta ändras inom respektive aktörs organisation. Mätningarna har även blivit noggrannare hos aktörerna och uppföljningen tydligare från Region Uppsala. För antal nystartade företag per 1 000 invånare så avser siffrorna kvartal ett och två 2017, helårsiffor finns först tillgängliga i juni 2018. Jämförs kvartal ett och två 2016 med 2017 så ser vi en minskning av nystartade företag per 1000 invånare från 6,6 till 5,6, det slutliga resultatet kan fortfarande ändras. Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala har sjunkit 2017 jämfört med tidigare år. 2015 och 2016 var år med mycket stor efterfrågan på Almis tillväxtlån samtidigt som fördelning och tillgänglighet av den låneprodukten har varit mer begränsad under 2017. Almi har också arbetat målmedvetet för att bankerna ska ta större andel av den totala krediten till ett företag vilket de har lyckats bra med. Antalet lån har därför kunnat hållas uppe, men snittkrediten blivit lägre. En tredje faktor som påverkat volymerna i år är att Almi arbetat mer med uppföljningar på existerande kunder för att minska risken att de går i konkurs. Almi ser att deras lånekunder specifikt genomför en ökande andel av affärsutvecklingsstöd med hjälp av Almi. Vilka förbättringsområden finns? Region Uppsala kan tydliggöra hur vi styr våra regionala utvecklingsmedel till önskad effekt på prioriterade områden samt tydliggöra hur vi satsar på utpekade fokusbranscher och vad som påverkar dem i syfte att få bättre styrning, bevakning och effekt. Uppföljning och utvärdering är områden som är eftersatta. BIDRAR TILL ATT UTVECKLA EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits två uppdrag och inga indikatorer. Vilka åtgärder har vidtagits? Den besöksnäringsstrategi för Uppsala län som antogs av Regionförbundsfullmäktige 2013 och gäller till och med 2020, har i år aktualiserats. Länsstrategin ligger till grund för kommunernas egna lokala strategiarbeten och handlingsplaner. I samband med regionbildningen har en genomlysning av varumärket Visit Uppland gjorts. Region Uppsala arbetar idag med förutsättningsskapande insatser inom besöksnäringen, där en viktig del är samordning av länets kommuner och destinationsbolag i syfte att stärka och utveckla näringen. För att skapa tydlighet är det Region Uppsalas varumärke som nu används i kommunikationen, och Visit Uppland fasas ut. Region Uppsala är sammankallande för Nätverket för destinationsutveckling, där länets kommuner, destinationsbolag, Länsstyrelsen, Upplandsstiftelsen, UUI ingår. Nätverket har träffats fyra gånger under året för att diskutera aktuella frågor som rör hela länet. Nätverket är även referensgrupp och medfinansiärer i det pågående HPU-projektet (hållbar produktutveckling) som delfinansieras av Tillväxtverket. Forum för turismanalys i Östra Mellansverige har under året utvecklat sitt samarbete när det gäller statistik och analys för besöksnäringen. Med utgångspunkt i behovet av att nå en bredare förståelse för besöksnäringens utveckling och påverkan, med en djupare analys än tidigare. Region Uppsala har tillsammans med Länsstyrelsen lämnat inspel till utredningen SOU 2017:95, En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring, utredningen klar under december 2018. Vilka resultat har uppnåtts? Inom ramen för HPU-projektet har under året 16 företag genomgått affärsutvecklingsprogrammet Kurbits Export. Här har samarbetet med Almi stärkts, då de fått uppdraget att göra urvalet och vara första kontakt gentemot företagen. Produktutvecklingsprocesser för företagen har startats upp inom 1) Kultur (mathantverk i Fjärdhundraland, Uppsala stad, Slott och herrgårdar) och inom 2) Natur (vandring, fiske/nationalpark/biosfärområde). Under året har 15 företag i Uppsala län fått besök av en Swedish Welcome-certifierad rådgivare som ger konkret hjälp för företagen att bli starkare i sitt hållbarhetsarbete och i att utveckla sin produkt och erbjudande. Dessa insatser är en del i det arbete som görs kring att skapa nya upplevelser och öka exportmognaden hos företagen. Här har vi under året samarbetat med Region Västmanland och Region Örebro län för att tillsammans dela på anställningen av en rådgivare. Den första av totalt fem planerade 3D-visualiseringar lanserades precis innan sommaren, där visas med hjälp av ny Augmented Realityteknik hur området runt Uppsala Domkyrka såg ut i början av 1500-talet. Arbete pågår med kommande två visualiseringar för Öregrunds medeltida hamn och området runt Wiks slott, som båda ska lanseras våren 2018. Workshops inom synlighet i digitala kanaler har genomförts för företagen i Enköping, Uppsala och Håbo kommun och fortsätter i resterande kommuner under våren. Vilka förbättringsområden finns? Majoriteten av de aktiviteter som genomförs för att bidra till en stark och hållbar besöksnäring i Uppsala län, finansieras nu av det pågående HPU-projektet som avslutas i oktober 2019. En plan för hur Region Uppsala ska fortsätta det arbetet behöver sättas under 2018 för att få till en bra övergång och säkra ett långsiktigt arbete. Samarbetet med länets kommuner och destinationsbolag, länsstyrelsen och Almi är prioriterat, för fortsatt optimering av resurser och en samlad bild av de insatser som görs. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 33

Bilaga 64/18 a STRATEGISKT UTVECKLINGSOMRÅDE En växande region Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet. FÖRDUBBLAR ANTALET RESOR TILL ÅR 2020 OCH KOLLEKTIVTRAFIKENS ANDEL AV DET MOTORISERADE RESANDET TILL 2030 JÄMFÖRT MED 2006. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits två uppdrag och tre indikatorer. Då indikatorvärden inte finns tillgängliga, kan ingen bedömning göras om regionen närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Bedömning Resande: Totala antal resor Resande: Totala antal resor per invånare Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet. Ett testresenärsprojekt har genomförts och erfarenheter från tidigare genomförda projekt där bilister får testa att resa kollektivt har bidragit till ett ändrat resebeteende hos många bilister. Busstrafiken i stråket Östhammar Gimo Alunda Uppsala har ändrats så att flera bussavgångar erbjuder kortare restid för resor mellan de större orterna. Vilka resultat har uppnåtts? Marknadsandelen har enligt kollektivtrafikbarometern ökat. När det gäller antal resor är statistiken inte sammanställd när denna årsredovisning upprättas. Men med tanke på antalet rapporter om fullsatta bussar och tåg är bedömningen att resandet har ökat. En sammanställning av den faktiska resandestatistiken redovisas senare under 2018. Vilka förbättringsområden finns? Kort restid är ett av de viktigare argumenten för att få bilister att välja kollektivtrafiken. Därför ska samarbetet fortsätta med Uppsala kommun om åtgärder för att kollektivtrafiken ska komma fram snabbare i staden Vilka åtgärder har vidtagits? Under 2017 infördes ett nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala. Inriktningen för uppbyggandet av det nya linjenätet är att räta ut körvägar och att vidta åtgärder för att minska restider med stadsbusstrafiken. En stor nyhet var införandet av en ringlinje för att erbjuda resor mellan viktiga målpunkter utanför stadskärnan utan att behöva resa via centrala delarna av Uppsala bara för att byta till en annan busslinje. HAR EN KOLLEKTIVTRAFIK SOM ÄR DET NATURLIGA VALET FÖR RESOR TILL OCH FRÅN ARBETE, STUDIER OCH FRITIDSAKTIVITETER. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits tre uppdrag och fem indikatorer. Det angivna värdet är sämre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed inte uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen inte närmar sig det strategiska målet. 34 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Resultat indikatorer Bedömning Resultat indikatorer Bedömning Kundnöjdhet allmänheten Kundnöjdhet resenärer Kundnöjdhet Nöjdhet med senaste resan Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, areal (ha) Upplevd trygghet bland allmänheten Uppmärkta leder och naturstigar, km Upplevd trygghet bland resenärer Besöksmål i naturen som är iordningställda för att vara tillgängliga för alla, antal Vilka åtgärder har vidtagits? Att öka den upplevda kvaliteten och ge god service till resenärerna är en ständigt pågående arbetsuppgift inom alla verksamheter inom kollektivtrafikförvaltningen och tillsammans med trafikföretagen som regionen samarbetar med. En viktig åtgärd har under 2017 varit att införa ett nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala. Tätare avgångar och kortare restid är två väsentliga skillnader jämfört med tidigare tidtabellsupplägg och linjenät. I slutet av 2017 startade ett försök med trygghetsvärdar på Uppsala resecentrum för att både öka tryggheten och servicenivån för resenärer. Vilka resultat har uppnåtts? Mätningen av kundnöjdhet görs via kollektivtrafikbarometern. Från och med 2017 har datainsamlingsmetodiken ändrats och det påverkar möjligheten att jämföra med tidigare års resultat. Vilka förbättringsområden finns? En fortsatt satsning på att förkorta restiden i busstrafiken och att öka kapaciteten i Upptågstrafiken genom att nya tåg sätts i trafik under 2019 kommer att få flera resenärer att bli nöjda. HAR EN NATUR SOM ÄR EN TILLGÄNGLIG ARENA OCH MÖTESPLATS FÖR FYSISK AKTIVITET OCH SOCIAL GEMENSKAP. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 inte funnits några uppdrag, endast fem indikatorer. Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen närmar sig det strategiska målet. Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner Vilka åtgärder har vidtagits? Under 2017 har naturområden skyddats långsiktigt genom att Örnsätraskogen, 17 hektar, Jumkil i Uppsala kommun skyddats som naturreservat. I Björns skärgård, Tierps kommun har 2480 hektar skärgård förvärvats och beslut om naturreservat väntas tas under 2018. Upplandstiftelsen arbetar för att successivt göra naturen mer tillgänglig. I år har vi byggt en handikappanpassad toalett vid Rullsands camping samt i Källarbergets naturreservat. Ytterligare åtgärder till exempel en tillgänglighetsanpassad rastplats och anpassade grindar har också tillkommit för att göra Wikparkens natur mer tillgänglig. I dag finns naturskoleverksamhet i fem av länets åtta kommuner. I Älvkarleby kommun pågår ett utomhuspedagogiskt projekt i kommunal regi som stöds av Upplandsstiftelsen. Vilka resultat har uppnåtts? Målet för skydd av naturområden 2017 var 45 stycken och 9 171 hektar. Utfall 2017 är att 45 områden har skyddats med en areal motsvarande 10 651 hektar. Det statliga miljömålet för skyddad natur i Uppsala län har dock inte uppnåtts. Nio områden har gjorts mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, vilket innebär att målet är uppfyllt. De gjorda insatserna är dock relativt begränsade på grund av resursbrist. Det bör dock tilläggas att behoven är mycket större än vad som anges i målformuleringen. I dag finns permanent naturskoleverksamhet i fem kommuner och projektverksamhet i en sjätte. Målet var satt till naturskoleverksamhet i sex kommuner i länet vilket innebär att det delvis är uppfyllt. Vilka förbättringsområden finns? Upplandsstiftelsen ökar kunskaperna ytterligare vad gäller att ställa i ordning natur för personer med funktionsnedsättning. Med ökade resurser finns det stora möjligheter att göra betydligt mera för många både för iordningställande av naturen. En viktig metod i utvecklingen av ökad tillgänglighet är att skapa förutsättningar för grupper att komma ut i naturen. Resurser för samverkan mellan involverade parter är en nödvändighet. Förnyade ansträngningar görs för att få Region Uppsala I Årsredovisning 2017 35

Bilaga 64/18 a till stånd naturskoleverksamhet och mer utomhuspedagogik i de kommuner där det saknas. Naturskoleverksamheter är i första hand en kommunal angelägenhet men Upplandsstiftelsens kunskaper och resurser är i många fall en stor tillgång särskilt vid uppstarten av verksamheter ute i kommunerna. Stiftelsen har bidragit aktivt vid uppbyggnaden av fyra av de fem fungerande verksamheterna. BIDRAR TILL EN SOCIALT, EKONOMISKT OCH EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits fyra uppdrag och tio indikatorer. Ekologiska livsmedel och ftalatfria förbrukningsartiklar avropas från avtalen i allt större utsträckning och bibehåller kraven även vid nya upphandlingar. Förskrivningarna av målsatta läkemedelssubstanser minskar inom samtliga förvaltningar med förskrivningsrätt. Andelen materialåtervunnet avfall minskar, dock inte med i tillräcklig utsträckning för att uppnå målet. En bidragande förklaring till detta är att matsvinnet (som räknas som återvunnet avfall) har minskat avsevärt. Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+- 2 procent) och regionen har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Bedömning Andel ekologiska livsmedel Användning av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan Diklofenak Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan Kinoloner Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla tillgängliga fordon Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla tillgängliga hållplatser Andel material återvunnet avfall Energianvändning per kvadratmeter (Regionägda fastigheter) Observera att mer information, statistik och analyser om indikatorerna kopplade till miljömålen avrapporteras i miljöredovisningen för Region Uppsala. Vilka åtgärder har vidtagits? I alla upphandlingar ställs baskrav på miljöpåverkan. I särskilt miljöprioriterade upphandlingar såsom upphandlingar inom livsmedel, textilier och datorer ställs avancerade miljökrav för att minimera miljöpåverkan. De stora ramavtalsupphandlingarn följs upp löpande under avtalstiden för att säkerställa att upphandlade avtal följer de specifika miljökrav som ställts. Regionen har under 2017 arbetat med att fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. För att utreda hur resistensutvecklingen av antibiotika kan minskas i verksamheterna har två olika labskaleförsök har genomförts för att rena avloppsvatten från antibiotika med ozonering under år 2017. Fastighet och service har även implementerat kemikaliehanteringssystemet Klara i verksamheten, vilket underlättar kontroll av farliga ämnen, val av kemikalier och säker kemikaliehantering. Strategin för fossilfri kollektivtrafik har genomförts och en omställning av drivmedel har gjorts för bussar i UL-trafik. Busstrafiken har sedan år 2016 i allt större utsträckning drivits med icke-fossila drivmedel, framför allt till biogas och biodiesel (HVO). En stor del av dieselbussarna körs på fossilfri diesel och gasbussarna som kör stadstrafiken i Uppsala kör på biogas utan iblandning av naturgas. Uppgraderingen av fordonsparken till tillgänglighetsanpassade fordon har fortsatt under året. En översyn av energikällor till transporter och energiförsörjning har genomförts under året. Energieffektiviseringsprogrammet har fortsatt under året 36 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a och ett antal driftoptimeringsåtgärder har genomförts i Region Uppsalas fastigheter, parallellt med detta har solcellsanläggningar installerats på fastigheternas tak. Vilka resultat har uppnåtts? Genom att kontinuerligt utveckla såväl kravställande som uppföljning av upphandlingar ur ett miljö- och socialt perspektiv kan Region Uppsala påverka utvecklingen av nya produkter och tjänster. De labskaleförsök som genomfördes för att rena avlopp från antibiotika med ozonering gav tillräckligt goda resultat för att utvidga testerna i verklig miljö framöver. Andelen busstrafik som körs med fossilfritt bränsle är 77,8 procent och målet för 2017 var 60 procent. Energiförbrukningen har minskat något. Andelen fordon som är tillgängliga för alla har ökat från 90 till 95 procent. I takt med att äldre bussar byts ut påverkas både energiförbrukning i positiv riktning andelen bussar som uppfyller kraven för att anses tillgängliga för alla ökar. Energiåtgärderna har lett till att den totala energiförbrukningen per kvadratmeter 2017 minskat med 7,62 procent jämfört med 2016, vilket motsvarar en reduktion av koldioxidutsläppen med drygt 160 ton. Det gör att Region Uppsala når målvärdet för 2017 och beror på de energieffektiviseringsåtgärder som genomförts de senaste åren. Vilka förbättringsområden finns? Arbetet med uppföljning av krav i upphandlingarna är behöver intensifieras och rutiner behöver skapas av upphandlingsenheten och enheten för hållbar utveckling gemensamt. Arbetet med att utreda hur resistensutvecklingen mot antibiotika kan minskas behöver fortsätta genom bredare tester i verklig miljö. Ett pilotreningstest vid Akademiska sjukhuset planeras till årsskiftet 2018 2019. Ett utvidgat test av toalettblock med enzymer tänkta att rena avloppsvatten från antibiotika och mikrobiella organismer genomförs våren 2018 vid Akademiska sjukhuset. En revidering av hållplatshandboken och tillgänglighetshandboken behövs för att dels få tydliga kriterier för att en hållplats ska klassas som tillgänglig för alla, dels för att ta fram en handlingsplan för att anpassa hållplatser. UTVECKLAR INFRASTRUKTUR SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING AV LÄNET. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits ett uppdrag och en indikator. Det angivna värdet ligger inom en felmarginal på (+-2 procent) och regionen har därmed delvis uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att regionen delvis närmar sig det strategiska målet. Resultat indikatorer Trafikverkets investerade medel i länets transportinfrastruktur. Bedömning Vilka åtgärder har vidtagits? Nämnden skickade i juni 2017 ett förslag på länstransportplan på en bred remiss. Under hösten har en antagandeversion arbetats fram utifrån remissen samt nya statliga uppdrag kopplade till större bostadsexploateringar. Regionfullmäktige fattar beslut om att anta förslag till länstransportplan 2018 2029 i juni 2018. Trafikverkets förslag till nationell plan innehåller en första etapp av fyrspårsutbyggnad på Ostkustbanan, vilket bekräftas i det intentionsavtal som slutits med statens förhandlingsman. Arbetet med att lägga fast en korridor för Arosstråket har påbörjats och fortsätter under 2018. Ett möte med företrädare för Region Västmanland och Region Örebro län har genomförts. Dialogen med Trafikverket och Uppsala kommun har under 2017 fortsatt. Fokus har legat på att arbeta fram en gemensam målbild för utvecklingsarbetet kring Dalabanan, vilket också innefattar uppehåll i Vänge. Region Uppsala har deltagit i arbetet med vägplan för Hjulstabron. Vägplanen förväntas fastställas under 2018. Region Uppsala har gemensamt i Stockholm-Mälarregionen under 2017 tagit fram strukturanalyser och befolkningsframskrivningar, vilket är en grund för att utveckla det regionala samarbetet inom rumslig planering. Vilka resultat har uppnåtts? Samtliga uppdrag har genomförts eller fortskrider. En länstransportplan har antagits i Regionstyrelsen i januari 2018 för att sedan skickas in till regeringen. Trafikverket har i sitt förslag till nationell plan avsatt medel för en första etapp av utbyggnad till fyrspår på Ostkustbanan. Ett ställningstagande för korridor för Arosstråket har inte uppnåtts på grund av att ytterligare underlag efterfrågas för att regionerna i Örebro län, Västmanland och Uppsala ska uppnå enighet. Vilka förbättringsområden finns? Under 2017 har grunden lagts för en tydligare genomförandeprocess för länstransportplanen. Under 2018 kommer denna process att implementeras. Syftet är att uppnå en större transparens och ett mer effektivt genomförande av Trafikverkets, Region Uppsalas samt kommunernas arbete med att förbättra den regionala transportinfrastrukturen. Eftersom Region Uppsala numera ansvarar både för den regionala kollektivtrafiken och den regionala transportinfrastrukturen så finns det en stor potential att fortsätta utveckla verksamheten vidare. Inom ramen för det finns också ett behov att utveckla arbetet med kvalificerade analyser och utredningar. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 37

Bilaga 64/18 a STYRNING OCH UPPFÖLJNING 38 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Styrelser och nämnders uppdrag till förvaltningarna 3x3 uppdrag Inför 2017 har styrelser och nämnder på uppdrag av regionfullmäktige tagit fram tre uppdrag inom vart och ett av de tre strategiska utvecklingsområdena, 3x3 uppdrag. Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset har genomfört sju av nio uppdrag och Lasarettet i Enköping har genomfört samtliga sina sju uppdrag. De två uppdragen som Akademiska sjukhuset inte har genomfört berör det gemensamma länssjukvårdsuppdraget och att öka användningen av kollektivtrafik vid transport till och från sjukhuset. Sjukhusen har närmat sig varandra i frågor som gäller produktionsplanering och köer. Dock är samarbetet inte färdigutvecklat ännu. Samarbetet är som mest utvecklat mellan sjukhusen inom operationsverksamheten. Akademiska sjukhuset planerar att under 2018 införa ett system med kallelse med bussbiljett via mobilapp och även förbättra skyltningen med uppgifter om busstidtabell vid telefonerna där patienter beställer taxi. Vårdstyrelsen Primärvården och Folktandvården har genomfört samtliga sina uppdrag under 2017. Hälsa och habilitering har genomfört sju av åtta uppdrag. När det gäller uppdraget om att ta fram en strategisk utvecklingsplan ur ett lokaliserings och bemanningsperspektiv för de kommande fem åren bedömer Hälsa och habilitering att de inte har utfört uppdraget. De har under 2017 tagit fram en lokalförsörjningsplan, men rapporterar att detta är svårt utifrån de utmaningar som finns avseende befintliga lokaler. Förvaltningen arbetar med frågan, men de ser inte att den strategiska utvecklingsplanen är genomförbar utan en övergripande politisk riktning gällande Kungsgärdets sjukhus. Hälsa och habilitering har genomfört en kompetensförsörjningsplan under året och har då identifierat svårigheter i rekryteringsprocessen gällande flera yrkeskategorier. Kollektivtrafiknämnden Uppdraget att presentera ett förslag till kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem för Uppsala är klart i och med att avtalet mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun är godkänt av de beslutande församlingarna. När det gäller att aktivt medverka i förstudien om järnväg mellan Enköping och Uppsala är Region Uppsala beroende av andra parters initiativ. Två av uppdragen, regionbusstrategin och strategi för anropsstyrd trafik är delvis genomförda. Arbetet kommer att genomföras under 2018. Uppdraget att presentera en plan för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i enlighet med tillgänglighetshandboken har inte klarats på grund av personalbrist. Ombyggnaden av gasanläggningen vid depå Fyrislund har flyttats fram för att anpassas till de behov som kan uppkomma vid byggandet av den nya stadsbussdepån. Uppdraget att helt ersätta naturgas med biogas har inte klarats på grund av bristande tillgång på biogas. Kulturnämnden Samtliga 3 x 3 uppdrag vid kulturnämnden är genomförda. Insatser som gjorts 2017 har varit, att arrangera ett interregionalt Kulturting i mars på Uppsala Konsert & Kongress med ett positivt bemötande enligt uppföljande enkätutvärdering, liksom att ta fram ett förslag till ny regional kulturplan. Det har genomförts kulturaktiviteter i vården vid vårdcentraler i Gottsunda och Örsundsbro, som utvärderats genom en forskningsstudie. Nya målgrupper har nåtts genom samråd med nationella minoriteter och Wiks slott och konferens har under året tillkommit på bokningssajten Booking.com. Residensverksamhet har arrangerats i samarbete med Eric Sahlström Institutet och mentorskapsprogram har skapats inom dans och litteratur. Följeforskning har även genomförts av ett av de projekt som bedrivits av Länsbibliotek Uppsala. Fastighet- och servicenämnden Samtliga 3x3 uppdrag är genomförda. Resurscentrum stödjer aktivt Akademiska sjukhuset i införandet av Medinet. Prima personalsystemstöd har medverkat vid alla önskade/ begärda införande av Medinet på Akademiska sjukhuset. Under våren har två verksamheter infört Medinet. För att stärka varumärket Region Uppsala som attraktiv arbetsgivare har Fastighet och service genom samarbetet med gymnasium, högskolor och universitet erbjudit feriearbete, praktikplatser och examensarbete samt att Fastighet och service utvecklat samarbetet med Uppsala Universitet och SLU. Under 2017 ska den upplevda service och tillgängligheten stärkas genom återkoppling till kund vid felanmälan Fastighet och Service försöker styra över kunderna till felanmälan mot Weblord för att kunna erbjuda bättre uppföljning och statusuppdatering. Regionala utvecklingsnämnden Regional utvecklingsnämnden klarar sju av nio 3x3 uppdrag. Uppdraget att förstärka insatserna för en effektiv kompetensförsörjning i Uppsala län genom utveckling av vård- och omsorgscollage och teknikcollage genomförs inte då Region Uppsala bedömer förankringen i länet som otillräcklig. Uppdraget att ta utarbeta en handlingsplan för utökad produktion av biogasproduktion i Uppsala län kommer att arbetas in som en viktig del i uppdraget att ta fram en Regional handlingsplan för att stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet och ingen egen handlingsplan tas fram. Patientnämnden Alla Patientnämndens 3x3 uppdragen är uppfyllda. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 39

Bilaga 64/18 a Intern styrning och kontroll En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen inom en verksamhet. Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll inom Region Uppsala och det är regionfullmäktige som beslutar kring regelverket för Region Uppsalas interna kontroll. Varje nämnd respektive styrelse inom regionen, har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt respektive verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen för sin verksamhet. Internkontrollplanen ska innehålla: en väsentlighets- och riskbedömning identifierade kontrollaktiviteter information om hur den interna kontrollen ska testas när, hur och till vem rapporteringen ska ske I nämnders, styrelsers och förvaltningars respektive årsredovisning ska en avrapportering ske, dels med utgångspunkt från till exempel rutiner och system som granskats enligt internkontrollplanen, dels utifrån hur det löpande internkontrollarbetet fungerat, under det gångna året. Återrapportering från nämnder och styrelser Utgångspunkten för 2017 års internkontrollplaner har varit de strategiska mål som fastställts av regionfullmäktige genom Regionplan och budget. Internkontrollplanerna inkluderar mål inom både huvudverksamheterna och de stödjande verksamheterna. De förtroendevaldas delaktighet i arbetet med riskanalys och planerna för intern kontroll har ökat. Sjukhusstyrelsen Sjukhusstyrelsens internkontrollplan för 2017 innefattar sex kontrollaktiviteter som berör Akademiska sjukhuset. Av dessa har två planerade åtgärdsplaner inte tagits fram och en kontrollaktivitet har testats, men rutinen som sådan bedöms inte tillräckligt etablerad och behöver därtill utvecklas för att fungera optimalt. Dessa tre kontrollaktiviteter finns med i internkontrollplanen för 2018. Under 2017 omarbetades processen kring internkontroll och Lasarettet i Enköping fokuserade på de strategiska målen i Regionplan och Budget och vilka risker som kunde kopplas ihop med dessa. Lasarettet i Enköping tog fram kontrollaktiviteter för de strategiska målen Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus och Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Samtliga identifierade risker har fungerande kontrollaktiviteter. Vårdstyrelsen Primärvårdens samlade bedömning avseende genomförda kontrollaktiviteter för internkontrollen är att flertalet av dessa har uppnåtts under året. Internkontrollarbetet inom Folktandvården har pågått löpande under året. Långsiktigt är det av största vikt att tillgången på tandhygienister ökar genom att det inrättas fler utbildningsplatser. Hälsa och habilitering har under 2017 identifierat och kontrollerat de riskerna med störst riskvärde. Under året är samtliga identifierade kontrollaktiviteter utförda och eventuella avvikelser har hanterats. Kollektivtrafiknämnden Internkontrollplanen för 2017 har arbetats fram utifrån förslag från förvaltningens enheter och diskussioner i förvaltningens ledningsgrupp. Internkontrollplanen fastställdes av 40 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a kollektivtrafiknämnden. Internkontrollplanen har följts upp och rapportering har skett enligt uppgjord plan och arbetet har samordnats av förvaltningens administrativa avdelning. Internkontrollplanen innehåller sju kontrollaktiviteter. Två av kontrollaktiviteterna identifierades som bristfälliga och kommer att hanteras under 2018. Kulturnämnden Samtliga identifierade kontrollaktiviteter för 2017 har genomförts och inga avvikelser har noterats. Inför 2018 har kulturnämnden beslutat att anta en ny internkontrollplan, som kompletterar rutiner i den tidigare planen. Kontrollplanen har till exempel kompletterats med uppgifter om de strategiska målen och de nya indikatorerna för 2018. Samtliga kontrollåtgärder som genomförts under 2017 kommer fortsatt att genomföras under 2018. Fastighet- och servicenämnden Förvaltningarna har under året utfört tester av den interna kontrollen i enlighet med beslutad internkontrollplan 2017. I de flesta fall har kontrollernas utfall gett ett godkänt resultat. Identifierade risker och brister vid stickkontroller är att inköp görs utan att vara upphandlade samt att det konstaterats avvikelser för kontrollmål ekonomi i projekt där det finns projekt som överstiger den beslutade ramen. Åtgärder för att hantera avvikelserna har tagits fram. Regionkontoret Respektive avdelning inom Regionkontoret har utfört riskanalyser och identifierat kontrollaktiviteter för att hantera de identifierade riskerna. Internkontrollplanen har fastställts av Regionstyrelsen. Av Internkontrollplanens 13 kontroller har en kontrollaktivitet inte kunnat testats. Detta fel är prioriterat att lösa och arbete pågår. Utöver detta har inga avvikelser noterats för året 2017. Kontrollaktiviteterna bör dock implementeras som en del i det vardagliga arbetet, för att så tidigt som möjligt upptäcka avvikelser och kunna vidta nödvändiga åtgärder. Patientnämnden Internkontrollarbetet under 2017 har genomförts enligt plan. Baserat på årets resultat kommer nämnden att fortsätta arbeta med den interna kontrollen på ett strukturerat sätt, med uppföljning enligt checklista för att kontrollera att till exempel vårdens svar till patienten innehåller de formalia som behövs samt att patienten får svar på sina frågor. Varuförsörjningsnämnden Samtliga identifierade kontrollaktiviteter för 2017 har genomförts och det interna kontrollarbetet under året inte visat på några stora brister eller avvikelser i de kontrollpunkter som målsatts under verksamhetsåret. Varuförsörjningsnämnden har för avsikt att under 2018 fortsätta kontrollen av att arbetet med utökningen av regionernas/landstingens beställarstöd med avtalade förbrukningsartiklar sker enligt plan. Regionala utvecklingsnämnden Internkontrollarbetet under 2017 har genomförts enligt plan. Inga avvikelser har noterats under året. Återrapportering från bolagen Internkontrollplan och avrapportering av internkontrollarbetet för helåret 2017 har erhållits från Gamla Uppsala Buss. Granskningen av den interna kontrollen visade på tre avvikelser. Handlingsplan har tagits fram för att hantera avvikelserna. Under året har styrningen av det helägda bolaget stärkts genom Regionfullmäktiges godkännande av nytt ägardirektiv och ny bolagsordning för Gamla Uppsala Buss. Ingen återrapportering sker från de helägda bolagen Upplands Lokaltrafik AB och AB Uppsalabuss, då dessa verksamheter är vilande. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 41

Bilaga 64/18 a Ekonomisk uppföljning Regionens resultat 2017 är plus 235 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med en budget på plus 200 miljoner kronor. Det förbättrade resultatet jämfört med budget förklaras främst av ökade skatteintäkter och generella statsbidrag samt lägre övriga kostnader. Totalt är dessa poster 272 miljoner kronor bättre än budget. Årsresultat, mnkr Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Verksamhetens intäkter 5 178 5 108 5 037 Verksamhetens kostnader -15 100-14 935-14 434 Avskrivningar -545-544 -468 Verksamhetens nettokostnad -10 467-10 371-9 865 Skatteintäkter 9 301 9 247 8 840 Generella statsbidrag 1 529 1 446 1 433 Finansiella intäkter 23 30 22 Finansiella kostnader -151-152 -73 Årets resultat 235 200 357 Avgår realisationsvinster 0 0 0 Årets resultat enligt balanskrav 235 200 357 Tabell 2. Årets resultat Verksamhetens intäkter är 70 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket motsvarar 1,4 procent. Den största orsaken till ökningen jämfört med budget är högre övriga intäkter som beror på en handpenning avseende försäljningen av Slottsgränd och högre intäkter för specialdestinerade statsbidrag. Även riks- och regionintäkter bidrar till den positiva avvikelsen, vilket beror på positiva effekter av det fasta abonnemanget för sjukvårdsregionen samt intäkter från försäljning av läkarbesök. Trafikintäkter, tandvårdsintäkter och patientintäkter ligger alla under budgeterad volym. Verksamhetens kostnader är 65 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket motsvarar 1,1 procent. Personalkostnaderna överstiger budgeterad nivå med 2,2 procent och beror främst på högre kostnader för inhyrd personal men även högre lönekostnader, vilket beror på olika satsningar Akademiska sjukhuset gjort under året. Lokal- och fastighetskostnader har en stor avvikelse både beloppsmässigt och procentuellt och där kostnader för hyror och försäkringsärenden är högre än budget. Totala avskrivningskostnaderna är i linje med budget. Avskrivningskostnader för byggnader, utrustning och immateriell utrustning ligger alla lägre än budget med motsvarande 46 miljoner kronor. Avvikelsen beror på lägre investeringsnivåer än budgeterat då flera projekt förskjutits i tid. Kostnader för nedskrivningar ligger 47 miljoner kronor över budget främst på grund av förändrad princip för beräkning av timpris i projekt samt kostnader för bland annat temporära åtgärder i samband med investeringsprojekt. Den negativa avvikelsen för finansiella intäkter beror på en relativt positiv prognos vad gäller avkastning av finansiella tillgångar. Jämförelse mellan åren Resultatet 2017 på 235 miljoner kronor ska jämföras med ett resultat 2016 om 357 miljoner kronor. Största anledningen till det försämrade resultatet är högre kostnader för personal, trafikkostnader och köpt vård. Verksamhetens intäkter har ökat med 141 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,8 procent. I verksamhetens intäkter 2017 finns jämförelsestörande poster om 22 miljoner kronor. Om dessa exkluderas är ökningen mellan åren 119 miljoner kronor eller 2,4 procent. Intäkterna för Riks- och regionvården ligger på samma nivå som i bokslutet för 2016. Intäkterna 2017 uppgår till 2 366 miljoner kronor. Prisuppräkningen för riks- och regionintäkter för 2017 var 2,6 procent så exklusive prisuppräkningen har intäkten för riks- och regionsjukvård minskat mellan åren. Jämfört med förgående år har trafikintäkterna ökat med 62 miljoner kronor eller 8,4 procent. Ökningen förklaras av både prisökning och en viss volymökning. Försäljning av biljetter via UL-appen ökar jämfört med föregående år. Jämfört med 2016 har verksamhetens kostnader ökat med 705 miljoner kronor eller 4,9 procent. Personalkostnaderna har ökat med 397 miljoner kronor mellan åren, vilket motsvarar 5,1 procent. Förändringen av timlönekostnaden är 2,5 procent och beror till största del på den årliga löneöversynen. Ökning av antalet årsarbetare motsvarar 1,8 procents ökning. Övrig ökning är främst kopplad till ökade pensionskostnader. Köpt vård har ökat med 89 miljoner kronor eller 7,5 procent. Ökningen beror främst på mer köpt vård av sjukhusstyrelsen inom vårdval och upphandlad vård. Övrig ökning beror huvudsakligen på egen vårdbegäran från patienter, akut köpt vård samt köpt vård kopplad till kapacitetsproblem som finns på Akademiska sjukhuset. Läkemedelskostnaderna har ökat med 45 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,6 procent. Ökningen motsvaras av ökade intäkter inom läkemedelsförmånen. 42 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Lokal och fastighetskostnader har ökat med 31 miljoner kronor, vilket motsvarar 7,5 procent. Kostnaden beror till största delen på ibruktagande av färdigställda fastighetsinvesteringar och ökade kostnader för nya inhyrda lokaler. Trafikkostnader ökar med 100 miljoner kronor eller 6,5 procent. Detta beror till stor del på indexuppräkningar enligt avtal, incitament inom regiontrafiken, ökad produktionskostnad i stadstrafiken och totalt ökad produktion. Övriga kostnader samt medicinsk service, köpt tandteknik och tandvård ökar med 45 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,7 procent. Balanskravsutredning Årets balanskravsresultat beräknas enligt reglerna i kommunallagen, genom att det redovisade resultatet justeras med eventuella realisationsvinster eller förluster. Därtill kan justering göras om synnerliga skäl föreligger. Årets resultat uppgår till plus 235 miljoner kronor och det egna kapitalet till 4 446 miljoner kronor. I årets resultat finns inga reavinster eller reaförluster. Regionen har inget negativt balanskravsresultat från 2016 som behöver återställas. Balanskravsutredning, mnkr 2017 IB ackumulerade icke återställda negativa resultat 0 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredning 235 Synnerliga skäl att inte återställa 0 UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år 0 Tabell 3. Balanskravsutredning Verksamhetens nettokostnad och finansiering Nettokostnadsutvecklingen 2017 är 6,3 5 procent. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen var 5,1 procent. Den största anledningen till avvikelsen mot budget är personalkostnader, köpt vård och fastighets- och lokalkostnader. För 2016 var nettokostnadsutvecklingen 3,8 procent. Procent 7 6 5 4 3 2 1 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utveckling skatter och generella statsbidrag Utveckling nettokostnad Diagram 4: Utveckling av skatter och generella statsbidrag samt nettokostnad 5 Exklusive jämförelsestörande poster 2017: Intäkter från handpenning vid försäljning av Slottsgränd 22 miljoner kronor. Utvecklingen av skatter och statsbidrag är 5,4 procent, vilket ska jämföras med en budgeterad utveckling om 4,5 procent. Föregående år var utvecklingen av skatter och statsbidrag 5,8 procent. Skatteintäkter Utfallet för skatteintäkterna uppgår till 9 301 miljoner kronor. Föregående års utfall var 8 840 miljoner kronor. Ökningen mellan åren är 5,2 procent. Jämfört mot budget är utfallet en förbättring med 54 miljoner kronor. Generella statsbidrag och utjämning Den totala intäkten för de generella statsbidragen 2017 är 1 529 miljoner kronor. Föregående år var denna siffra 1 433 miljoner kronor. Den procentuella utvecklingen mellan åren är 6,7 procent. Budgeten för de generella statsbidragen 2017 var 1 446 miljoner kronor. Utfallet 2017 uppvisar en stor ökning både jämfört med föregående år och jämfört med budget. Ökningen både mot föregående år och budget beror på högre intäkter på 80 miljoner kronor för läkemedelsförmånen vilket är kopplat till högre kostnader för läkemedel. Specialdestinerade statsbidrag Alla större specialdestinerade statsbidrag som Region Uppsala kan ta del av budgeteras och hanteras centralt. För 2017 är dessa statsbidrag följande; Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa, Kortare väntetider i cancervården, En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess, Stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården (Professionssatsningen), Stöd till riktade insatser inom området för psykisk hälsa samt bidrag till glasögon för barn och unga. Utifrån respektive statsbidrags överenskommelse har en handlingsplan med budget för året tagits fram. Arbetet med de olika satsningarna har under året gått enligt plan. Årets intäkt för specialdestinerade statsbidrag är 146 miljoner kronor vilket kan jämföras med en budget på 131 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror främst på en högre intäkt för förlossningsvård än vad som var budgeterat. Riks- och regionvårdsintäkter Regionens intäkter för riks- och regionsjukvård ligger på samma nivå som bokslutet 2016. Bokslutet 2017 slutar på 2 366 miljoner kronor. Prisuppräkningen för riks- och regionintäkter för 2017 var 2,6 procent så exklusive prisuppräkningen har intäkten för riks- och regionsjukvård minskat mellan åren. Vid Akademiska sjukhuset, som står för huvuddelen av intäkterna, är utfallet 2 256 miljoner kronor. Det är en minskning med 4 miljoner kronor jämfört med bokslutet 2016 eller med minus 0,2 procent. Utfallet 2017 inkluderar rättningen av ett registreringsfel på Akademiska barnsjukhuset på 18 miljoner kronor. Rättningen avser bokslut 2016. Det fasta abonnemanget Region Uppsala I Årsredovisning 2017 43

Bilaga 64/18 a Kund Utfall 2017 Utfall 2016 Förändring 2016 2017 Riks- och regionvård Dalarna 382 377 5 Gävleborg 424 439 15 Västmanland 283 280 4 Sörmland 272 256 16 Värmland 138 145 7 Örebro 119 122 3 Stockholm 264 237 28 Norra regionen 141 175 34 Åland 31 28 3 Övrigt 168 176 9 Summa 2 222 2 235 13 Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care 34 25 8 TOTALT 2 256 2 260 5 Tabell 5: Riks- och regionintäkter Akademiska sjukhuset som Uppsala- Örebrosjukvårdsregion betalar har givit en ökad intäkt på 27 miljoner kronor. Antalet kontakter under året har minskat med 2,5 procent. Främst är det inom slutenvården som minskningen skett. Kunder som ökat mellan åren är bland annat Stockholm och Sörmland. Stockholms ökning motsvarande 11,7 procent och återfinns bland annat inom brännskadevård och psykiatri. Norra regionen står för en stor minskning mellan åren på minus 19,2 procent. Det är främst inom Akademiska barnsjukhuset som minskningen återfinns. Personalkostnader inklusive inhyrd personal Personalkostnaderna vid Region Uppsala uppgick till 7 555 miljoner kronor 2017. Det är 50 procent av verksamhetens kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner inklusive sociala avgifter 6 402 miljoner kronor. Utfallet för det sistnämnda ökade med 287 miljoner kronor mellan 2016 och 2017. Det motsvarar en ökning med 4,7 procent. Timlönekostnadens förändring på 2,5 procent och ökningen av årsarbetare med 1,8 procent ger en uppskattning av effekten av löneöversyn respektive volymförändring på lönekostnadernas utveckling. Den successiva förändringen av den lagstadgade arbetsgivaravgiften för ungdomar har bidragit till en högre personalkostnad 2017 jämfört med 2016. Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 2,5 procent jämfört med 2016. Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Den procentuella förändringen förklaras i huvudsak av utfall av årets löneöversyn. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är 8 643 och det är en ökning med 157 årsarbetare vid en jämförelse mot föregående år. Det motsvarar en ökning med 1,8 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna handläggare- och administratörsarbete, ledningsarbete samt inom vård- och omsorgsarbete för vissa yrkesgrupper gällande läkare och undersköterskor. En minskning inom vård- och omsorgsarbete har skett gällande sjuksköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor samt överläkare. Region Uppsalas utveckling av lönekostnaderna exklusive arbetsgivaravgifter förklaras i diagrammet nedan av förändringen i timlönekostnaden och förändringen i antal årsarbetare. Organisatoriska förändringar har skett under perioden 2012 2017, bland annat tillkom Kollektivtrafikförvaltningen 2012 vilket innebar en ökning av antalet årsarbetare. Region Uppsalas kostnader för inhyrd personal uppgick till 178 miljoner kronor. Kostnaderna 2016 var 115 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare har ökat med 7 miljoner kronor mellan åren och uppgår till 67 miljoner Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Volym (årsarbetare) Timlönekostnad Diagram 5: Lönekostnadsutvecklingen i Region Uppsala, förändringen mellan åren 2012 2017 44 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a kronor. Inhyrd personal inom hälso- och sjukvård utöver läkare har ökat med 56 miljoner kronor mellan åren och uppgår till 109 miljoner kronor. Ett visst behov av inhyrd personal finns även inom vissa övriga förvaltningar. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid Region Uppsala är 5,4 procent 2017. Det är en minskning jämfört med 2016 då den totala sjukfrånvaron var 5,6 procent. Utvecklingen av den totala sjukfrånvaron under ett år följer i princip samma mönster som tidigare år. Minskningen jämfört med 2016 har framför allt skett under hösten, under vilken sjukfrånvaron har varit något lägre i intervallen 15 59 dagar och 60 dagar eller mer jämfört med 2016. Den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer i förhållande till den totala sjukfrånvaron är 57 procent vilket är en marginell minskning jämfört med 2016. En jämförelse mot föregående år visar att den totala sjukfrånvaron har minskat för både kvinnor och män. En uppdelning av den totala sjukfrånvaron i åldersgrupperna 29 år, 30 49 år, 50 år visar en minskning i samtliga åldersgrupper. För Region Uppsala är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 81 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter och det är 5 miljoner kronor högre än 2016. Det motsvarar en ökning på knappt 7 procent. Pensionskostnader inklusive finansiella poster Region Uppsalas pensionskostnader inklusive särskild löneskatt uppgår 2017 till 1 017 miljoner kronor. Motsvarande kostnad föregående år var 979 miljoner kronor. Om även de finansiella kostnaderna för pensioner inkluderas är pensionskostnader 2017 1 147 miljoner kronor. För 2016 var denna siffra 1 031 miljoner kronor. Det som framför allt ger ökningen mellan åren är ökningen av de förmånsbestämda pensionerna. Detta beror på att fler anställda inom Region Uppsala tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp och då får förmånsbestämd pension. Förmånsbestämd pension innebär i sin tur att den anställde är garanterad en viss procent av lönen i pension och arbetsgivaren ansvarar för att tillräckligt med medel avsätts för detta. Läkemedelskostnader Regionens totala läkemedelskostnad under 2017 uppgick till 1 297 miljoner kronor, vilket är en ökning med 45 miljoner kronor eller 3,6 procent jämfört med 2016. De kostnadsmässigt största preparaten gäller reumatiska sjukdomar, cancerläkemedel, blodproppsförebyggande preparat samt läkemedel vid hepatit C. Akademiska sjukhuset hade en total kostnad 847 miljoner kronor, en ökning med 20 miljoner kronor eller 2,4 procent. Läkemedel vid reumatiska sjukdomar och läkemedel vid cancersjukdomar var de kostnadsmässigt största grupperna. Kostnaden för läkemedel vid reumatiska sjukdomar kommer genom patentutgångar successivt att minska medan kostnaden för cancerläkemedel kommer att öka. Lasarettet i Enköping hade en total kostnad på 25 miljoner kronor och ligger på samma kostnadsnivå som föregående år. Vårdcentralernas kostnadsökning för receptförskrivna läkemedel uppgick till 226 miljoner kronor vilket är en ökning med 19 miljoner kronor eller 9,1 procent. De kostnadsmässigt största preparaten är reumatologiska läkemedel och läkemedel vid diabetes typ två. Investeringar Årets investeringar 2017 är 1 725 miljoner kronor. Vid årsbokslutet 2016 uppgick investeringarna till 1 401 miljoner kronor. Regionens totala investeringsbudget 2017 är 2 199 miljoner kronor. Fastighetsinvesteringar Årets fastighetsinvesteringar inklusive mark uppgår till 1 337 miljoner kronor, budgeten uppgick till 1 635 miljoner kronor, vilket innebär en avvikelse på 298 miljoner kronor. Genomförandegraden uppgick till 82 procent. Av utfallet 2017 uppgår hyresgästinitierade investeringar till 1 143 miljoner kronor och fastighetsägarinitierade investeringar till 194 miljoner kronor. För hyresgästinitierade investeringar är det enskilt största projektet är Ingång 100 och står för ett utfall som understiger budget med 71 miljoner kronor. Den främsta anledningen är att projektets utfall följer en annan periodicitet än vad som budgeterats. Projektet är i genomförandefasen och byggnaden kommer att stå klar i slutet av 2018. Efter inflyttning kommer där att erbjudas högspecialiserad vård inom bl.a. onkologi, strålbehandling och kirurgi. Renoveringen av byggnad B11 representerar en avvikelse mot budget med 120 miljoner kronor, där utfallet är lägre än budget. Avvikelsen är ett resultat av att genomförandestarten senarelades till slutet av året, till följd av en förnyad konkurrensutsatt upphandling under året. Investeringarna i stadsbussdepån inklusive mark i Fyrislund överstiger budget med 51 miljoner kronor, vilket är ett resultat av att projektet förskjutits i tid. Föregående år genomfördes ett fördjupat programarbete, vilket ledde till att projektet försenades. Projektet befinner sig nu i genomförandefasen. Under sommaren 2017 startades markarbeten upp och dessa kommer att fortgå under 2018. I början av 2018 kommer även arbetet med att bygga den nya depån att startas upp för att den sedan ska stå klar i slutet av 2019. Flera projekt har av olika anledningar blivit försenade eller inte startats upp enlig den plan som fanns vid budgetarbetet. Det gäller bland annat projekten för ny rörpost och smågodstransportör, ombyggnation av neonatalavdelning, arytmilab och ny dialysavdelning. Totalt genererar dessa fyra projekt en budgetavvikelse på 84 miljoner kronor, med ett utfall lägre än budget. Årets utfall för fastighetsägarinitierade investeringar uppgår till 194 miljoner kronor och understiger budget med 20 miljoner kronor. Antalet fastighetsinitierade projekt är många och de uppgår generellt till mindre belopp. Avvikelsen mot budget består av några större projekt som varit förhindrade att följa tidigare plan, bland andra projektet för sop- och tvättsug. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 45

Bilaga 64/18 a Övriga materiella och immateriella investeringar Utfallet för immateriella och övriga materiella investeringar är 388 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 563 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på lägre investeringsnivåer inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde, -123 miljoner kronor, Kollektivtrafiknämnden, -25 miljoner kronor och regionstyrelsens övergripande verksamheter -12 miljoner kronor. Avvikelsen inom sjukhusstyrelsens område beror främst på att Akademiska sjukhuset inte har hunnit genomföra investeringarna i den takt som var tänkt. Kollektivtrafiknämndens avvikelse mot budget beror framförallt på att investeringar inom projekten för att förbättra datakommunikationen i alla fordon och driftsättning av driftledningssystemet har senarelagts till 2018 samt att investering i ny reglerplats flyttats fram till 2019. Likviditet Likviditet är ett mått på Region Uppsalas kortsiktiga betalningsförmåga. Region Uppsalas likvida medel uppgår till 2 360 miljoner kronor per den 31 december 2017. Vid samma tidpunkt förra året uppgick Region Uppsalas likvida medel till 2 343 miljoner kronor. I Region Uppsalas likvida medel ingår, förutom kassa- och banktillgodohavanden, även kortfristiga finansiella placeringar. Årets förändring av kassaflödet budgeterades till minus 329 miljoner kronor. Utfallet blev 17 miljoner kronor. Soliditet Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital, ju högre soliditet desto bättre. Soliditeten för regionen bör långsiktigt uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 (ansvarsförbindelse) inkluderas. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet 33 procent. I årsbokslutet 2016 var soliditeten 34 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet minus 5 procent. Vid föregående årsbokslut var soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen minus 9 procent. Pensionsskuld Pensionerna redovisas enligt en så kallad blandmodell. Den innebär att pensionsförpliktelser (arbetsgivarens åtaganden att betala pensionsersättning till en anställd) som intjänats från och med 1998 redovisas som pensionsskuld i balansräkningen. Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensionsförpliktelser intjänade före 1998 inte redovisas i balansräkningen. Dessa redovisas istället som ansvarsförbindelse (åtagande att fullgöra pensionsförpliktelsen). Det totala pensionsåtagandet, det vill säga pensionsskulden inklusive ansvarsförbindelsen, uppgår vid årsskiftet till 10 491 miljoner kronor. Pensionsåtagandet har ökat med 3,4 procent jämfört med 2016. Av det totala pensionsåtagandet finns 50,9 procent upptaget i balansräkningen. Vid värderingen av pensionsmedelsportföljen tillämpas kollektiv värdering, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att minska risken. Pensionsmedelsplaceringarnas marknadsvärde uppgår till 2 047 miljoner kronor per den 31 december 2017. Vid samma tidpunkt föregående år var marknadsvärdet 1 958 miljoner kronor. Det bokförda värdet uppgår till 1 840 miljoner kronor per den 31 december 2017, vilket ska jämföras med 1 823 miljoner kronor vid samma tidpunkt föregående år. Förvaltningen av pensionsmedelsportföljen har skett i enlighet med Region Uppsalas placeringspolicy. Region Uppsala har lågt risktagande. Det har skett regelbunden rapportering till regionstyrelsen av pensionsmedelsförvaltningen. Mnkr 201712 201612 Avsättningar för pensioner Pensioner 4 301 3 931 Särskild löneskatt 1 043 954 Summa 5 344 4 885 Ansvarsförbindelse (inom linjen) Pensionsskuld (intjänad före 1998) 4 142 4 236 Särskild löneskatt 1 005 1 028 Summa 5 147 5 264 Finansiella placeringar Bokfört värde 1 840 1 823 Marknadsvärde 2 047 1 958 Orealiserade vinster 210 135 Relation placeringar/skuld Återlånade medel 1 8 444 8 191 Skuldtäckningsgrad 2, bokfört värde 17,5 % 18,0 % Skuldtäckningsgrad 2, marknadsvärde 19,5 % 19,4 % Avkastning Avkastning, vägt värde 4,6 % 5,2 % Portföljsammansättning, bokförda värden Korträntefonder 7 % 10 % Obligationsfonder 54 % 52 % Hedgefonder 2 % 2 % Aktiefonder 37 % 36 % Kassa inklusive valutasäkring 0 % 0 % Tabell 6: Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser, mnkr 1 Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärde på förvaltade pensionsmedel. 2 Skuldtäckningsgraden är placeringar som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. I placeringarna inkluderas pensionsplacering på bank. 46 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Långa skulder Region Uppsala har, per den 31 december 2017, långa skulder på totalt 799 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 489 miljoner kronor föregående år. År 2012 tog Region Uppsala över huvudmannaskapet för kollektivtrafiken, i och med detta tog Region Uppsala också över ett lån från Upplands Lokaltrafik AB, gällande byggnationen av en bussdepå. Lånet var räntesäkrat (för mer information se not 22a i bokslutsavsnittet). Den långa delen av lånet är 361 miljoner kronor och lånet amorteras med 9 miljoner kronor årligen. Nämnders och förvaltningars ekonomiska resultat Sjukhusstyrelsen Sjukhusstyrelsens totala resultat 2017 ligger på minus 184 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en nollbudget för året. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet har ett resultat på 10 miljoner kronor 2017, vilket är 10 miljoner kronor bättre än budgeterade medel. Det positiva resultatet kan hänföras till sjukhusstyrelsens övriga verksamhet där reserverade medel inte har utnyttjats fullt ut. Den köpta vården som sjukhusstyrelsen har i sin budget har en negativ avvikelse 2017 och avviker totalt med minus 19 miljoner kronor, varav hälften är inom LOV-avtalen (vårdval) och hälften är inom LOU-avtalen (upphandlade avtal) och nationella taxan. Vårdgaranti avviker negativt med 8 miljoner kronor och beror på den kösatsning som sjukhusstyrelsen beslutade i februari 2017. Avvikelsen för specialistvård utanför C-län kan hänföras till det fria vårdvalet över länsgränserna. Inom LOV-avtalen har kataraktvårdvalet en negativ avvikelse på minus 9 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset Det ekonomiska resultatet 2017 är minus 205 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en noll-budget för året. Resultatet 2017 präglas av den ekonomiska händelser som inträffade under slutet av året då ett systemfel upptäcktes som betingade rättningar av den externa faktureringen på motsvarande cirka 111 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna avviker positivt med 27 miljoner kronor (1,2 procent), trots den gjorda återbetalningen under året med cirka 111 miljoner kronor. Övriga intäkter avviker positivt med 41 miljoner kronor (0,6 procent) mot budget. Personalkostnader inklusive inhyrd personal avviker negativt med 220 miljoner kronor (4,3 procent) mot budget. Personalförsörjningsproblem med behov av inhyrd personal och strategiska satsningar för att klara produktions- och tillgänglighetsmål har genererat kostnader utöver budget. Övriga kostnader avviker negativt med 54 miljoner kronor (1,4 procent) mot budget. Kostnaden för köpt vård, medicinsk service, medicinskt material och lokal- och fastighetskostnader visar en negativ budgetavvikelse på cirka 119 miljoner kronor som delvis balanseras upp av positiva avvikelser mot budget för läkemedelskostnader, avskrivningar och övriga kostnader på 66 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping redovisar ett överskott om plus 11,5 miljoner kronor för räkenskapsår 2017 vilket överstiger budget med 11,5 miljoner kronor. Totalt överstiger intäkterna budget med 8,4 miljoner kronor beroende på höga intäk- Region Uppsala I Årsredovisning 2017 47

Bilaga 64/18 a ter för röntgen och vårdval. Kostnaderna understiger budget med plus 3 miljoner kronor varav den största posten är personalvakanser. Totalt har lasarettet 15,3 miljoner kronor lägre personalkostnader för anställd personal än budgeterat främst på grund av vakanser. Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 19,5 miljoner kronor vilket överstiger budget med minus 13,4 miljoner kronor. Läkemedelskostnader och medicinskt material överskrider budget med minus 2,3 miljoner. Övriga kostnader understiger budget med plus1,1 miljoner kronor. Vårdstyrelsen Vårdstyrelsens totala resultat för 2017 är plus 13 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse med 7 miljoner kronor jämfört med periodens budget på plus 6 miljoner kronor. Vårdstyrelsens egen verksamhet har gett ett överskott på 49 miljoner kronor. Det är framförallt vårdvalet för primärvård som avviker där besöksproduktionen varit lägre under året jämfört med vad som budgeterats. I vårdstyrelsens budget fanns också avsatt medel för uppstart av mobila team. Dessa team påbörjades i större skala först under hösten 2017, vilket också bidrar till det ekonomiska överskottet. tet avser Närvårdsavdelningen med 5,2 miljoner kronor. Sprutbytet var 2016 beräknat att vara i drift 1 mars men driftsattes inte förrän efter tertial 2, denna verksamhet som nu är i full drift har högre kostnader än budgeterat 2017. Funktionsstöd och hälsa uppvisar ett överskott jämfört med budget på 0,2 miljoner kronor. Folktandvården Folktandvården uppvisar ett plusresultat om 3,9 miljoner kronor för 2017 mot budgeterade 6 miljoner kronor, en negativ avvikelse på 2,1 miljoner kronor. En ökad volym barntandvård under hösten har medfört att det ekonomiska resultatet inte varit lika bra som förväntats givet antalet besök. Intäkterna har varit 12 miljoner kronor lägre än budgeterat framförallt beroende på svårigheten att bemanna verksamheterna samt senareläggandet av en klinik. Lönekostnaderna är 9,4 miljoner kronor lägre än budget. Förklaringen är utöver senareläggandet av en klinik även vakanser och sjukdom. Primärvården Primärvården redovisar för 2017 ett resultat på minus 30 miljoner kronor varav minus 1,5 miljoner kronor är att hänföra till den anslagsfinansierade jourverksamheten i Östhammar, Tierp och Enköping. Besöksersättningen avviker negativt mot planerad budget med 41 miljoner kronor. Totalt färre antal besök jämfört budget genererar en lägre besöksersättning, ej uppnått full bemanning under året samt en annan professionsmix jämfört med budget. En förskjutning från besök till telefoni för sjukvårdande behandling har inneburit en ekonomisk effekt jämfört med budet, då ingen ersättning utgår för telefonkontakter. Resultatet inkluderar obudgeterade engångskostnader i form av uppstartskostnader och flyttkostnader kopplat till öppnandet av nya vårdcentraler Gränbystaden, Stenhagen och Gottsunda vilket tillsammans motsvarar drygt 9 miljoner kronor. Hälsa och habilitering Bokslutet för år 2017 visar på ett underskott på 10,1 miljoner kronor vilket ska jämföras med ett budgeterat nollresultat. För ledningskontoret är underskottet 4 miljoner, 2 miljoner avser ett av Regionförbundets externa projektmedel som bokfördes som en del av förvaltningens resultat 2016 och återfördes år 2017 vilket innebar en extra kostnad detta år. Habilitering länet har ett underskott år 2017 om 0,4 miljoner kronor. Vid en jämförelse mellan åren innebar hanteringen av glasögonbidraget år 2016 till barn och ungdomar 8 19 år ett stort överskott. Detta bidrag flytttas över till Resurscentrum inför budgetåret 2017. I verksamhetens resultat år 2017 ingår extrakostnader om 0,2 miljoner kronor där Syncentralen fått behålla kostnadsansvaret för sent inkomna utbetalningar av bidrag. Habiliteringen Uppsala uppvisar ett överskott år 2017 om 2,5 miljoner kronor där i första hand personalkostnaderna understiger budgeterad nivå. Inom Särskild vård och integration är underskottet år 2017 8,5 miljoner kronor. Den största delen av underskot- Fastighets- och servicenämnden Fastighet och service Årets resultat uppvisar ett underskott på minus 23 miljoner kronor jämfört budget och beror till största delen på engångskostnader. Det är främst två kostnadsposter som påverkar avvikelsen mot budget; en nedskrivning om 15,2 miljoner kronor hänförlig till förändrad prissättning av tid i projekt som inte var känd vid budgetens framtagande samt kostnader i projekt som inte är aktiverbara under gällande regelverk medfört engångskostnader om ca 22,5 miljoner kronor. Utan dessa jämförelsestörande poster hade utfallet varit cirka plus 14 miljoner kronor. Intäkter ökar med 33 miljoner kronor och hänförs till största del till ej budgeterad försäkringsersättning på 14 miljoner kronor och ökade serviceintäkter om 13,8 miljoner kronor. Personalkostnader 48 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a uppvisar totalt ett bättre utfall än budget med 0,9 miljoner kronor, av detta uppvisar totala lönekostnader en minskning med 1,4 miljoner kronor och övriga personalkostnader en kostnadsökning jämfört budget med minus 0,5 miljoner kronor. Resurscentrum Resurscentrum visar på helåret ett resultat på plus 7,8 miljoner kronor. Av överskottet är 5,3 miljoner kronor kopplat till patientadministrationen och där är Resurscentrums möjlighet att påverka resultatet begränsat eftersom stora delar är kopplat till Asyl. Intäkterna är drygt 7 miljoner kronor lägre än budgeterat och avser främst specialdestinerade statsbidrag avseende asyl som var budgeterat till 52 miljoner kronor men där utfallet uppgick till 45 miljoner kronor. Personalkostnader har minskat med ca 0,9 miljoner kronor totalt, lönekostnaderna är 2 miljoner lägre än budget på grund av vakanser och övriga personalkostnader är 1 miljoner högre än budget och beror på många rekryteringar och ersättningsrekryteringar. Övriga kostnader är 14 miljoner kronor lägre än budget och beror på minskade kostnader avseende asyl då asylmottagandet är lägre än vid budgeteringen. Kollektivtrafiknämnden Det ackumulerade resultatet för perioden är minus 18,6 miljoner kronor, vilket är 18,6 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat för året. Totala intäkterna för året visar ett bortfall på 23,5 miljoner kronor jämfört med budget. Biljettintäkterna står för den största delen av bortfallet. En möjlig förklaring till detta kan vara en mild vinter som gjort att resandet inte nått upp i budgeterad nivå. De totala kostnaderna ligger 4,9 miljoner kronor lägre än budget. Det förklaras bland annat av att förvaltningen budgeterat för kostnader avseende nya tåg under hela tertial ett, men dessa tåg togs i bruk först under mars. Kulturnämnden 2017 visar ett positivt resultat på 0,1 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse på 0,1 miljoner kronor mot budget. Övriga intäkter är högre än budgeterat, vilket bland annat är en följd av att förvaltningen via Wiks folkhögskola erhållit extra statsbidrag för att genomföra extra deltagarveckor vid allmän linje. Personalkostnader för året är cirka 1,1 miljoner kronor lägre än budgeterat och förklaras med vakanser på lärarsidan under hösten. Övriga kostnader avviker negativt mot budget och beror på dels på flytten av Uppsala folkhögskola från Ulleråkerområdet till Ultuna men även på Wiks slotts kostnadsökning på grund av investeringar i förbrukningsmaterial såsom utrustning till kök och konferens samt en ökad kostnad då slottet har haft köket och matsalen stängt för renovering och samtidigt haft full verksamhet. Varuförsörjningsnämnden Årets resultat visar ett överskott om 1,1 miljoner kronor. Både intäkter och kostnader överstiger budget för året. Personalkostnader har minskat och beror på svårighet att återbemanna kategori-ledartjänster. Logistikkostnaderna har ökat något jämfört med föregående år (0,1 procentenheter), vilket dels beror på en utrangering av produkter på lager som är inkuranta men också beroende på en något ökad distributionstjänst genom vår tredjepartoperatör Mediq Sverige AB. Intäkterna är högre på grund av att avropen av förbrukningsartiklar ökat från regioner/landsting. Rabatter till ett värde av 24 miljoner kronor har utbetalats till de samverkande regionerna/landstingen inom området diabetestekniska hjälpmedel genom upphandling av denna kategori. Patientnämnden Åretsresultat uppgår till plus 0,7 miljoner kronor jämför med en nollbudget. Den positiva avvikelsen förklaras med lägre personalkostnader och lägre övriga kostnader än budgeterat. Den positiva avvikelsen för personalkostnader beror på vakans samt att kostnaderna för stödpersoner inte blivit så höga som budgeterat. Utfallet för övriga kostnader understiger budget på grund av den tänkta satsningen på e-arkivering av diariesystem delvis har förskjutits till 2018. Regionstyrelsens övergripande verksamheter Regionstyrelsens övergripande verksamheter redovisar sammanlagt ett resultat på 436 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse på 242 miljoner jämfört med budgeterat resultat på 194 miljoner kronor. Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat på plus 406 miljoner kronor är 212 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på 194 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är främst kopplad till högre skatteintäkter och högre generella statsbidrag. Förbättringen av generella statsbidrag beror främst på att avtalet för läkemedelsförmånen som blev klart under året var betydligt högre än budgeterat. Övriga positiva budgetavvikelser är handpenningen för fastigheterna på Slottsgränd, utebliven utrangering av en fastighet och högre specialdestinerade statsbidrag. Regionkontoret, centrala förtroendemannakostnader, regionala medel och centrala avgifter Årets resultat uppgår till 30 miljoner kronor vilket är 30 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. Den positiva avvikelsen mot budget kan framförallt förklaras av lägre personalkostnader än budgeterat på 5 miljoner kronor på grund av vakanser och lägre kostnader för smittskyddsläkemedel än budgeterat på 15 miljoner kronor då antalet patienter som behandlas för hepatit-c har minskat. Hyreskostnaderna avviker positivt mot budget med 3 miljoner kronor och förklaras med att de nya kostnaderna efter flytten till Regionens hus inte var helt kända vid budgeteringen. Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Årets resultat uppgår till plus 1,6 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse på 1,6 miljoner kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Intäkterna är 1,5 miljoner kronor lägre än budget och beror på lägre övriga intäkter än budgeterat. Kostnaderna uppgår till 6,9 miljoner kronor vilket är 3 miljoner kronor lägre än budget och förklaras till största del av lägre personalkostnader än budgeterat. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 49

Bilaga 64/18 a Produktionsuppföljning Region Uppsalas vårdproduktion sker i egen regi eller utförs av privata vårdgivare. Patienterna kommer från Region Uppsala, annat län eller annat land. Akademiska sjukhuset är den vårdinrättning i Sverige som har störst andel patienter som kommer från andra län. Region Uppsalas vårdkonsumtion är den totala vård som länets befolkning får oavsett om den sker i vårt eget län eller utanför länsgränsen. Den vård som länsinvånarna får i andra landsting/regioner faktureras efter det vårdande regionens principer och kan inte följas upp i enhetliga produktionstermer. Denna vård uppgick 2017 till 73 miljoner kronor för primärvård och öppen specialistvård. För sluten specialistvård uppgick beloppet till 234 miljoner kronor. Produktionsuppföljningen av vård i Region Uppsalas egen regi fokuserar på faktisk utförd produktion i relation till budgeterad produktionsvolym. Den produktion som utförs inom ramen för upphandlade verksamheter samt inom ramen för vårdval fokuserar på faktiskt utförd produktion i relation till föregående års utfall. Produktionen kan mätas i antal kontakter och kan exempelvis vara antal läkarbesök eller besök utförda av andra personalkategorier (övriga besök). Antal besök används som ett produktionsmått av Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården, Hälsa och habilitering samt de privata utförarna. Produktion primärvård Den produktion som utförs inom primärvården avser såväl offentlig som privat utförd vård enligt antingen lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om valfrihetssystem (LOV). Den största produktionen inom primärvården utförs av vårdcentraler enligt LOV, som drivs i antingen offentlig eller privat regi. Primärvård vårdval och egen regi Inom primärvårdens vårdcentralsuppdrag finns totalt 41 vårdcentraler och åtta filialer inom länet. 21 vårdcentraler och 6 filialer drivs i egen regi och 20 vårdcentraler och 2 filialer drivs i privat regi. Det totala antalet besök inom vårdcentralsuppdraget har minskat jämfört med föregående år. Framför allt minskar sjuksköterskebesöken kraftigt. Det är en effekt av införd enhetstaxa på patientavgifterna från och med den 1 januari 2017. Även minskade tider för drop-in verksamhet och ökad andel kontakter via Mina vårdkontakter förklarar minskningen. Överlag kan en förskjutning från besök till telefonkontakt för övriga professioner ses. I Region Uppsala är vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper kostnadsfria. Vaccination sker dels på vårdcentraler i Regionen dels hos privata vaccinatörer. Färre har vaccinerat sig 2017 jämfört med 2016. Det kan bero på naturliga variationer men också att det upphandlade pneumokockvaccinet under året varit restnoterat hos leverantören. Privat psykoterapi har minskat mellan åren. Detta beror på nya remissregler från 1 januari 2017. Tidigare kunde primärvård samt psykiatriker inom nationella taxan remittera för privat psykoterapi men numera är det endast specialistvården som kan remittera. Förändringen gjordes bland annat för att Affektiva mottagningen på Akademiska ska kunna ha en överblick över vårdbehovet och kunna göra de prioriteringar som behövs. Primärvård egen regi LOV Under 2017 har Primärvårdens produktion påverkats av bland annat evakueringar och flytt av verksamheter. Under senare delen av året har även införandet av en ny version av journalsystemet påverkat. Primärvården når inte den budgeterade produktionsvolymen för 2017 varken för läkarkontakter eller för övriga kontakter. Den lägre produktionen för läkarkontakter förklaras bland annat av vakanta tjänster samt brist på distriktsläkare, vilket inneburit en annan professionsmix än vad verksamheten budgeterat för. Inom övriga kontakter har telefonkontakterna för både sjuksköterska och distriktssköterska ökat markant jämfört med 2016. Detta samtidigt som besöken till både sjuksköterska och distriktssköterska har blivit färre. 2017 uppvisar således en förskjutning från besök till telefonkontakter för övriga professioner än läkare vilket kan förklaras av den införda enhetstaxan och nödvändiga justeringar av drop-in verksamheten. Vidare har användandet av Mina Vårdkontakter, vårdguiden 1177, fortsatt ökat under 2017. Vårdavtal (LOV) privat och egen regi 2017 2016 Förändr. 16 15 (%) Läkarbesök vårdcentral 399 508 409 576-2,5% Sjuksköterskebesök vårdcentral 296 452 350 624-15,5% Fysionterapeutbesök vårdcentral 173 944 172 901 0,6% Mödrahälsovården antal besök 84 762 84 942-0,2% Barnhälsovård antal besök 102 823 104 150-1,3% Vaccinatörer antal besök 33 291 35 566-6,4% Privat psykoterapi, antal besök 1 21 892 25 605-14,5% Primär hörselrehabilitering, antal besök 10 793 10 946-1,4% Summa LOV 1 123 465 1 194 310-5,9% 1) Enbart privat regi Tabell 6. Produktion Primärvård, vårdval och egen regi Sjukvårdsrådgivningens samtal har minskat 2017 jämfört med 2016. En förklaring till detta är att telefonrådgivningen den 1 december 2017 gått från att drivas av privat vårdgivare till egen regi. Verksamhetsövergången har lett till att bemanningen har minskat på telefonrådgivningen då det varit svårt att rekrytera till verksamheten inför dess förändring. Den minskade bemanningen har också lett till att telefonrådgivningen inte har haft möjlighet att besvara lika många samtal som tidigare år. 50 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Primärvård privat regi LOU Avtalet med hemläkarjouren löpte ut oktober 2017 och kommer inte att förnyas. I juni 2017 gick Närakuten och Närakuten ortopedi i Uppsala över i ny regi och bedrivs idag av Aleris. Under 2017 har antalet besök på Närakuten ökat med fem procent. En orsak till ökningen var att regionens vårdcentraler under hösten uppgraderade journalsystemet Cosmic. Det ledde till längre väntetider inom vårdcentralerna och en del patienter sökte sig istället till Närakuten. Antalet besök på Närakuten ortopedi 2017 ligger ungefär i samma nivå som under 2016. Naprapatbesöken har minskat under 2017 då nytt avtal tecknats som innebar ett minskat utbud av naprapati i länet. Det totala värdet av upphandlingen var det samma som tidigare. Skillnaden var att lokaler inte längre tillhandahölls via Region Uppsala utan bekostas numera av vårdgivaren själv. Detta har medfört att varje offererat besök blivit dyrare då lokaler inräknas i priset. Förändr. Vårdavtal (LOV) privat och egen regi 2017 2016 17 16 (%) Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal 229 654 267 470 14,1 % 1) Enbart privat regi Tabell 7. Produktion primärvård, sjukvårdsrådgivning Upphandlade avtal (LOU) 2017 2016 Förändr. 17 16 (%) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon 1 486 1 910-22,2 % Närakuten antal besök 62 206 59 226 5,0 % Närakuten ortopedi läkarbesök 8 344 8 461-1,4 % Naprapater, antal besök 3 822 7 137-46,4 % Kiropraktorer, antal besök 5 177 5 163 0,3 % Summa LOU 81 035 81 897-1,1 % Tabell 8. Produktion primärvård, upphandlade avtal Region Uppsala I Årsredovisning 2017 51

Bilaga 64/18 a Produktion specialistvård Region Uppsalas specialistvård utförs i egen regi eller av privata vårdgivare inom ramen för upphandlade verksamheter samt inom vårdvalen. Vårdproduktion kan delas in i C-länsvård respektive riks- och regionvård. I denna redovisning delas även vårdproduktionen upp i slutenvård (inneliggande patienter) respektive öppenvård exempelvis besök och dagsjukvård. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings produktion anges också i diagnosrelaterade grupper (DRG). DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång utifrån ett nationellt genomsnitt Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset har under 2017 haft kapacitetsproblem gällande framförallt vårdplatser inom slutenvården och intensivvården vilket har haft en negativ effekt på möjligheterna att nå uppsatta produktionsmål. Sjukhusets totala produktion 2017 avviker negativt med 12 913 vårdkontakter (minus 1,7 procent) jämfört med budgeterad produktionsvolym. Även jämfört med 2016 års utfall avviker 2017 års produktionsutfall negativt (minus 4 688 vårdkontakter). Emellertid har sjukhuset, trots kapacitetsproblem, lyckats förbättra tillgängligheten inom många områden jämfört med föregående år till såväl besök som till operation/ behandling. För att långsiktigt komma till rätta med kapacitetsproblemen är sjukhusets övergripande strategi att arbeta med att skapa en god arbetsmiljö och stabil kompetensförsörjning. Under 2017 har sjukhuset haft en ännu mer ansträngd vårdplatssituation jämfört med 2016. Stängda vårdplatser, vilket främst beror på sjuksköterskebrist, har påverkat slutenvårdsproduktionen negativt. Såväl C-länsproduktionen som riks- och regionvårdsproduktion är lägre än budgeterad volym. Produktionseffekten av de stängda vårdplatserna har emellertid dämpats tack vare både högre beläggning och kortare medelvårdtider. För att hantera ett minskat antal vårdplatser har Akademiska sjukhuset under året vidtagit ett antal åtgärder. Exempelvis har inrättandet av en utskrivningsavdelning tillsammans med det gemensamma arbetet Akademiska sjukhuset Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Utfall 2017 jmf budget, % Utfall 2017 jmf budget, antal Utfall 2017 jmf 2016, % Utfall 2017 jmf 2016, antal Totalt antal producerade DRG-poäng 93 660 0 96 014-2,5% -2 354 varav C-län 63 967 65 855-2,9% -1 888 varav RR 29 693 30 159-1,5% -466 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) 764 349 777 262 769 037-1,7% -12 913-0,6% -4 688 varav C-län 683 290 699 424 685 896-2,3% -16 134-0,4% -2 606 varav RR 81 059 77 838 83 141 4,1% 3 221-2,5% -2 082 Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng* 64 117 0 67 512-5,0% -3 395 varav C-län 38 811 41 421-6,3% -2 610 varav RR 25 306 26 091-3,0% -785 Slutenvård (vårdtillfällen), antal 49 270 51 896 52 053-5,1% -2 626-5,3% -2 783 varav C-län 36 568 38 262 38 409-4,4% -1 694-4,8% -1 841 varav RR 12 702 13 634 13 644-6,8% -932-6,9% -942 Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal 715 079 725 366 716 984-1,4% -10 287-0,3% -1 905 varav C-län 646 722 661 162 647 487-2,2% -14 440-0,1% -765 varav RR 68 357 64 204 69 497 6,5% 4 153-1,6% -1 140 Dagsjukvård, DRG-poäng 7 129 0 6 872 3,7% 257 varav C-län 5 613 5 515 1,8% 98 varav RR 1 516 1 357 11,7% 159 Dagsjukvård, antal 43 966 45 563 45 864-3,5% -1 597-4,1% -1 898 varav C-län 38 148 39 669 40 144-3,8% -1 521-5,0% -1 996 varav RR 5 818 5 894 5 720-1,3% -76 1,7% 98 Läkarbesök, DRG-poäng* 22 414 0 21 630 3,6% 784 varav C-län 19 543 18 919 3,3% 624 varav RR 2 871 2 711 5,9% 160 Läkarbesök, antal 356 085 353 980 353 363 0,6% 2 105 0,8% 2 722 varav C-län 314 285 314 451 312 219-0,1% -166 0,7% 2 066 varav RR 41 800 39 530 41 144 5,7% 2 270 1,6% 656 Övriga besök, antal 315 028 325 823 317 757-3,3% -10 795-0,9% -2 729 varav C-län 294 289 307 043 295 124-4,2% -12 754-0,3% -835 varav RR 20 739 18 780 22 633 10,4% 1 959-8,4% -1 894 * Ej DRG satta kontakter har justerats med genomsnitt poäng för 2017 för en jämförelse mot 2016 Tabell 9. Produktion Akademiska sjukhuset 52 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a med kommunerna i Region Uppsala lett till ett bättre flöde i hanteringen av utskrivningsklara patienter. Liksom slutenvården avviker öppenvården negativt från planerad produktionsvolym vilket främst beror på en negativ avvikelse för övriga besök. Avvikelsen beror framförallt på kapacitetsproblem inom psykiatrin och inom strålbehandlingsverksamheten. Emellertid noteras en förstärkt kapacitet under senare delen av året inom strålbehandlingen. Vidare infördes en ny version av journalsystemet Cosmic vilket till viss del haft en negativ påverkan under hösten. Det är främst antal läkarbesök som påverkats negativt men även övriga besök har påverkats. Emellertid kunde en viss återhämtning ses i slutet av året tack vare att sjukhuset hade extra satsningar under november och december. Noterbart är att riks- och regionproduktionen, till skillnad från C-länsvården, inom öppenvården uppvisar en produktionsökning 2017 jämfört med budgeterad produktionsvolym. Under 2017 har sjukhuset fortsatt att utveckla arbetet med värdebaserad vård som handlar om att styra vården utifrån hälsoutfall och skapa stor delaktighet hos arbetsgrupperna för att nå dessa mål. Vidare har sjukhusets samarbete med lasarettet i Enköping stärkts ytterligare under året genom exempelvis ett utökat samarbete kring operationsverksamheten. Dessutom har operationskapaciteten utökats på Samariterhemmet för dagvård och kortvård. En ny onkologisk dagvårdsavdelning inrättades i april vilket gör att fler cancerpatienter nu erbjuds vård och behandling inom dagsjukvård. I april öppnades även en utskrivningsavdelning inom geriatriken med 15 vårdplatser. Lasarettet i Enköping Verksamhetsåret för lasarettet i Enköping har präglats av god arbetsmiljö och fortsatt god tillgänglighet. Detta samtidigt som lasarettet haft svårigheter med vakanser bland framförallt läkare och en lägre produktion än budgeterat. Lasarettets totala produktion 2017 avviker negativt med 3 362 vårdkontakter (minus 4,2 procent) jämfört med budgeterad produktionsvolym. Även jämfört med 2016 års utfall avviker 2017 års produktionsutfall negativt (minus 3 421 vårdkontakter). Lassarettet i Enköping Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Utfall 2017 jmf budget, % Utfall 2017 jmf budget, antal Utfall 2017 jmf 2016, % Utfall 2017 jmf 2016, antal Totalt antal producerade DRG-poäng 7 932 0 8 444-6% -512 varav C-län 7 667 8 111-5% -444 varav RR 265 333-20% -68 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) 76 400 79 762 79 821-4% -3 362-4% -3 421 varav C-län 73 219 77 124 77 060-5% -3 905-5% -3 841 varav RR 3 181 2 638 2 761 21% 543 15% 420 Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng 4 154 0 4 473-7% -319 varav C-län 4 041 4 278-6% -237 varav RR 113 195-42% -82 Slutenvård (vårdtillfällen), antal 4 331 4 399 4 552-2% -68-5% -221 varav C-län 4 190 4 260 4 358-2% -70-4% -168 varav RR 141 139 194 1% 2-27% -53 Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal 72 069 75 363 75 269-4% -3 294-4% -3 200 varav C-län 69 029 72 864 72 702-5% -3 835-5% -3 673 varav RR 3 040 2 499 2 567 22% 541 18% 473 Dagsjukvård, DRG-poäng 1 346 0 1 507-11% -161 varav C-län 1 310 1 478-11% -168 varav RR 36 29 24% 7 Dagsjukvård, antal 6 018 6 022 6 441 0% -4-7% -423 varav C-län 5 841 5 913 6 289-1% -72-7% -448 varav RR 177 109 152 62% 68 16% 25 Läkarbesök, DRG-poäng 2 431 0 2 443 0% -12 varav C-län 2 315 2 334-1% -19 varav RR 116 109 6% 7 Läkarbesök, antal 44 078 47 022 45 141-6% -2 944-2% -1 063 varav C-län 42 082 45 099 43 243-7% -3 017-3% -1 161 varav RR 1 996 1 923 1 898 4% 73 5% 98 Övriga besök, antal 21 973 22 319 23 687-2% -346-7% -1 714 varav C-län 21 106 21 852 23 170-3% -746-9% -2 064 varav RR 867 467 517 86% 400 68% 350 Tabell 10. Produktion Lassarettet i Enköping, inklusive Hemsjukvårdsbesök Region Uppsala I Årsredovisning 2017 53

Bilaga 64/18 a Lasarettets slutenvårdsproduktion uppnår inte riktigt budgeterad produktionsvolym för 2017. Detta beroende på vakanser bland operation- och anestesipersonal som gjorde att en operationssal var stängd i början av året. Inte heller öppenvårdsproduktionen når budgeterad produktionsvolym vilket beror på vakanser bland läkare. Ögonverksamheten som inte lyckats bemanna enligt plan står för 45 procent av produktionstappet. Under senare delen av 2015 infördes Lasarettsansluten hemsjukvård (LAH). En extern utförare har under 2017 utfört en utvärdering av LAH vilken resulterade i positiva omdömen. Som en följd av att LAH infördes har Lasarettet haft färre disponibla vårdplatser 2017 jämfört med 2014 2016. Denna övergång från slutenvård till hemsjukvård har inte lett till varken ökade överbeläggningar eller ökad beläggningsgrad. Under 2017 har Lasarettets samarbete med Akademiska sjukhuset utvecklats liksom samarbeten med Enköpingsoch Håbo kommun samt primärvården. Vårdval och privata specialister Under en rad år har antalet besök hos specialistläkare som är verksamma inom den nationella taxan minskat. Minskningen har nu avstannat och antalet besök ligger på samma nivå som 2016. Detta då ett antal nya utförare etablerat sig. För vårdvalen (LOV) ses en fortsatt volymökning inom gynekologi öppenvård läkarbesök. Dock minskar antalet läkarbesök inom den nationella taxan (LOL) inom specialiteten gynekologi. Så på helheten är inte ökningen av gynekologi i öppenvård så hög. Samtidigt minskar antalet sjuksköterskebesök inom gynekologivårdvalet. Framförallt är det Gyn Hälsan/Student gyn som har minskat. Höft- och knäprotesoperationer ligger på samma produktion 2017 som 2016. Behovet av höft- och knäprotesoperation är ganska konstant och den absoluta majoriteten vänder sig fortsatt till lasarettet i Enköping. Ögonspecialisvårdvalet har en ökad produktion med 3,1 procent. Produktionsökningen kan till stor del förklaras av att vårdvalet under 2017 i högre utsträckning mottagit Specialistvård, nationella taxan Utfall 2017 Utfall 2016 Förändr. 17 16 (%) Specialistläkare taxan, antal läkarbesök 79 395 79 246 0,2% Fysioterapeuter taxan, antal besök 43 256 42 712 1,3% Tabell 11. Produktion specialistvård, nationella taxan Specialistvård, vårdval (LOV) Utfall 2017 Utfall 2016 Förändr. 17 16 (%) Medicinsk fotvård diabetespatienter, antal besök 1 18 473 17 258 7,0% Gynekologi i öppenvård 2 : Antal läkarbesök 20 668 17 245 19,8% Antal sjuksköterskebesök 4 636 6 404-27,6% Höft och knäprotesoperationer, antal operationer 2 646 634 1,9% Kataraktoperationer i öppenvård, antal operationer 2 4 772 3 992 19,5% Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus, antal besök 2 4 544 2 845 59,7% Specialiserad ögonsjukvård i öppenvård, antal läkarbesök 1 11 200 10 858 3,1% Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, antal läkarbesök 1 1 291 1 517-14,9% 1) Enbart privat driven vård. 2) Landstingsdriven och privat driven vård. Tabell 12. Produktion specialistvård, vårdval Specialistvård, upphandlade avtal (LOU) Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr. 16 15 (%) Koloskopier, antal undersökningar 170 301-43,5% Mammografi screening, antal undersökningar 38 556 35 566 8,4% Mammografi kliniska undersökningar 6 769 7 296-7,2% Psykiatri norra länsdelen, antal besök läkare 3 629 3 570 1,7% Psykiatri norra länsdelen, antal besök övriga 6 236 6 819-8,5% Elisabetsjukhuset: Ortopedi inkl. viss ortopedi, operationer 628 506 24,1% Handkirurgi Operationer 469 372 26,1% Barnspecialist öppenvård 7 437 5 084 46,3% Tabell 13. Produktion specialistvård vårdval, upphandlade avtal 54 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a remisser från länets sjukhus. Under 2017 har Lasarettet i Enköping tidvis saknat ögonläkare. Under slutet av 2017 startade en ny vårdgivare verksamhet inom vårdvalet vilket i viss utsträckning också bidragit till ökningen. Den kraftiga minskningen inom ÖNH-vårdvalet beror på att vårdvalet stängdes 2016 för nya vårdgivare. Samtidigt löper befintliga avtal ut under 2018 och vårdgivaren har börjat dra ner på sin verksamhet. Den stora ökningen inom ögonbottenfotografering vid diabetes beror till stor del på att Akademiska sjukhuset under 2016 hade stora problem med att registrera sina genomförda undersökningar korrekt. Under 2017 har det problemet åtgärdats. De privata vårdgivarna har öppnat en andra mottagning under 2017 vilket också bidragit till ökningen. Koloskopiavtalet höjde avtalsgränsen tillfälligt under avtalsåret 2016 då länets sjukhus hade långa köer och behov av fler undersökningar inom avtalet. Under 2017 gick avtalet tillbaka till normal nivå men produktionen under 2017 har legat på en nivå under avtalet. Antalet screeningar mammografi har ökat mellan 2016 och 2017 med 8,4 procent. En av anledningarna är att det tidigare varit kö inom screeningen. Under 2017 har mammografin fokuserat på att minska dessa köer. Det är dessutom olika många kvinnor varje år som ligger i intervallet för att screenas. 2017 var det cirka 6 000 fler kvinnor som skulle screenas jämför med 2016. Samtidigt har antalet kliniska undersökningar minskat mellan 2016 och 2017. Orsaker till minskningen är bland annat att mammografin selekterade 2 procent från screeningen under 2017 istället för 3 procent 2016. Bröstmottagningen har ökat sin verksamhet och på så sätt avlastat mammografin genom att minska antalet remisser. Slutligen återfinns en viss eftersläpning med svaren på screening med cirka tre veckor. Psykiatri i norra länsdelen har ny vårdgivare sedan juni 2017. Då antalet läkarbesök i avtalet tidigare inte uppnåddes har fokus varit på att öka dessa och resultatet för 2017 är en ökning med 1,7 procent. Den nya aktören hade under sina första månader i drift problem med att uppnå full bemanning framförallt gällande sjuksköterskor och det bidrog till minskat antal övriga besök 2017. Inför 2017 tog Regionkontoret i samverkan med Akademiska sjukhuset initiativ till att möjliggöra för en produktionsökning hos Elisabethsjukhuset. Produktionsökningen inom såväl ortopedi- som handkirurg-operationer gick helt enligt plan. Akademiska sjukhuset hade utmaningar när det gäller den egna kapaciteten inom ortopedi och handkirurgi och därför skickades fler remisser än vanligt till Elisabethsjukhuset. Ökningen inom barnspecialistmottagningen är helt i enlighet med det nya avtal som tecknades från och med första januari 2017. Det fanns ett behov av utökning inom området och därför beslutades om att höja produktionen inför den nya upphandlingen 2017. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 55

Bilaga 64/18 a Produktion Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering når inte den budgeterade produktionsvolymen på total nivå för 2017. Såväl läkarbesök som övriga besök uppvisar en lägre produktion än budgeterat vilket förklaras bland annat av minskat antal asylsökande vilket lett till färre antal besök. Andra faktorer som påverkat produktionen är stängningen av hälsoäventyret i mars månad, flytt till evakueringslokaler samt vakanta tjänster. När det gäller Närvårdsavdelningen och dess slutenvårdstillfällen så överstiger emellertid antal slutenvårdstillfällen budgeterad produktionsvolym för 2017. Dock är det förknippat med höga kostnader för inhyrd personal speciellt på natten. Produktion Folktandvården Folktandvården har under 2017 haft ett högt patienttryck beroende på bland annat befolkningstillväxten i länet. Detta samtidigt som rekryteringsläget har varit ansträngt för flera yrkeskategorier. Budgeterad produktionsvolym för 2017 nås inte på grund av senareläggande av öppnandet av kliniken vid resecentrum. Om produktionsbudgeten exkluderas med besöken gällande den nya kliniken, som var planerad att öppna hösten 2017, överträffas emellertid produktionsbudgeten med cirka 2 800 besök. Beträffande patientunderlaget har antalet barnpatienter ökat under 2017 medan vuxenpatienter minskat jämfört med 2016. Att barnpatienterna ökat beror på att den kostnadsfria tandvården för barn och unga 2017 utökades till att gälla även 20- och 21-åringar. Hälsa och Habilitering, övriga besök Utfall 2017 Utfall 2016 Förändr. 17 16 (%) Besök Habilitering för barn och vuxna 33 834 33 587 0,7% Folkhälsoenheten, Hälsoäventyret antal klasser och utbildningstillfällen 267 1 383-80,7% Samtalsmottagningen för anhöriga 936 940-0,4% Medicinska enheten 3 825 5 005-23,6% Besök Hjälpmedelscentralen 3 906 3 653 6,9% Besök Regionens audionommottagning (vårdval primär hörsel rehab) 4 527 4 343 4,2% Besök Hörcentralen (fördjupad hörselrehabilitering) 6 439 6 759-4,7% Besök Syncentralen 5 217 4 381 19,1% Tolkuppdrag, Tolkcentralen 4 305 4 880-11,8% Övriga besök Särskild vård och integration 4 326 4 870-11,2% Tabell 14. Produktion Hälsa och habilitering Folktandvården Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr. 16 15 (%) Allmäntandvård Antal besök 278 018 275 234 1,0% Antal kunder utifrån personnummer 136 752 135 043 1,3% Antal undersökta 94 264 92 869 1,5% varav barn 44 269 41 878 5,7% Specialisttandvård Antal besök 51 940 53 467-2,9% Antal behandlade patienter utifrån personnummer 12 300 12 505-1,6% Kötider i månader, endodonti 0 6-100,0% Kötider i månader, protetik 18 8 125,0% Kötider i månader, parodontit 3 0 Kötider i månader, bettfysiologi 8 6 33,3% Frisktandvårdsavtal 43 034 42 918 0,3% Antal tecknade avtal, nettotillskott 116 370-68,6% Tabell 15. Produktion Folktandvården 56 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a BOLAG, VERKSAMHET OCH STIFTELSER Region Uppsala I Årsredovisning 2017 57

Bilaga 64/18 a Hel- och delägda aktiebolag Helägda bolag 8 inom kollektivtrafikområdet: Gamla Uppsala Buss AB Upplands Lokaltrafik AB AB Uppsalabuss Delägda bolag: ALMI Företagspartner Uppsala AB Destination Uppsala AB i likvidation AB Transitio Inera AB De delägda bolagen beskrivs inte vidare i årsredovisningen. Gamla Uppsala Busskoncernen Gamla Uppsala Busskoncernen omfattar, utöver moderbolaget, Gamla Uppsala Buss AB (GUB), de helägda dotterbolagen AB Prebus och Uppsala Läns Trafik AB, där det senare bolaget är vilande. GUB:s huvudverksamhet är att, på uppdrag av Region Uppsala, utföra stadsbusstrafiken i Uppsala. Dotterbolaget AB Prebus bedriver verksamhet som omfattar beställningscentral, samt utveckling och underhåll av datasystem. Årets viktigaste händelser Den 14 aug infördes UL:s nya linjenät för stadstrafiken och under första halvåret genomfördes förberedelser inför trafikförändringen. Införandet av det nya linjenätet krävde fler förare vilket ledde till att det redan ansträngda personalläget förvärrades under hösten. Situationen räddades upp av ett ökat övertidsuttag och användning av timanställda vilket gjorde att GUB kunde köra trafiken i normal omfattning. Ökade problem med betalningsvägran ombord på bussarna skapade under året större otrygghet för förarpersonalen. Detta påverkar möjligheten att behålla och rekrytera förarpersonal. Inför 2018 sänktes timpriset i trafikavtalet då produktionskostnaden för trafiken blev lägre än tidigare beräknat vilket kommer ge en årseffekt för kollektivtrafikförvaltningen på 10 miljoner kronor. Under året har fyra nya biogasdrivna ledbussar anskaffats. Dessa sattes i trafik i maj juni. Dessa ersatte fyra äldre bussar av samma typ. Från årsskiftet har ledningsgruppen haft en förändrad sammansättning då före detta trafikchef och ekonomichef slutat på företaget. I april tillträdde ny VD, Jonas Skovgaard och sista juli tillträdde ny ekonomichef. I november fattade Regionfullmäktige beslut om nytt ägardirektiv och ny bolagsordning för Gamla Uppsala Buss. Samlad bedömning av måluppfyllelsen Under 2017 nåddes eller överträffades samtliga satta miljömål. Till exempel blev andelen förnyelsebara drivmedel 85,4 procent, där målet för 2017 var 75 procent. Användningen av glykol, där målet var satt till att köra minst 1 600 kilometer per förbrukad liter glykol, lyckades bolaget nå hela 2 160 kilometer per liter. Ekonomiskt resultat Årets redovisade resultat för koncernen är 15 miljoner kronor, vilket är 8,8 miljoner kronor bättre än budget, men 9,9 miljoner kronor sämre än föregående års resultat. Upplands Lokaltrafik AB Regionens avtal för medfinansiering av Citybanan är tecknat av Upplands Lokaltrafik AB. Då medfinansieringen fullgjordes i december 2016 har bolaget, i huvudsak, varit vilande under året. AB Uppsalabuss Bolaget är, sedan 1 januari 2012, vilande. 8 Ägarandel framgår av not 13 till balansräkningen 58 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Regional verksamhet och stiftelser Region Uppsala har även inflytande i följande verksamheter: Regionförbundet Uppsala län Musik i Uppland (MiU) Upplandsstiftelsen Upplandsmuseet Kommunalförbundet avancerad strålbehandling Regionförbundet Uppsala län Regionförbundets verksamhet ingår, sedan den 1 januari 2017, som en del i Region Uppsala. Regionförbundet Uppsala län har likviderats under året. Musik i Uppland Musik i Uppland har under 2017, såväl som under tidigare år, arbetat enligt den framtagna Kulturplanen. Grundverksamhet består av de tre ensemblerna Uppsala Kammarsolister, Linnékvintetten och Trio X. Dessa tillsammans med frilansmusiker bildar även en liten kammarorkester; Uppsala Kammarorkester. Det bedrivs barnverksamhet riktad mot skolorna men även en del offentliga föreställningar som säljs direkt mot arrangör eller kommun. Konsertkarusellen är en turnéserie som säljs till kommunerna men läggs ut på olika arrangörer i länet. El Sistema, SFI konserter, öppna repetitioner och studiebesök för barn är fasta verksamheter. Under 2017 har ett nytt projekt riktat mot musikskoleelever och amatörmusiker börjat ta form, ett spela tillsammans med våra ensembler. Ett stort digitaliseringsarbete pågår hela tiden. Detta arbete är både konstnärligt med att filma produktioner för att kunna streama och administrativt för att kunna tillfredsställa alla krav på dataskyddslag (GDPR), arkivering, produktionssystem (öppenhet), tillgänglighet och att samordna alla digitala kontakter vi har ifråga om sociala medier och övriga samarbetspartners. Resultatet för 2017 är positivt i förhållande till budget, vilket framförallt beror på två vakanser. Upplandsstiftelsen Upplandsstiftelsen har under året 2017 i allt väsentligt följt verksamhetsplan och budget. Från och med 1 januari har Region Uppsala tagit över hela finansieringen av Upplandsstiftelsens verksamhet. Tidigare har finansieringen fördelats mellan Upplandsstiftelsen medlemmar som är förutom Region Uppsala även länets kommuner. Upplandsstiftelsens stadgar har också justerats så att Region Uppsala har majoritet i stämman. I enlighet med styrelsens planering har tre markförvärv genomförts under året. Syftet med förvärven är att bevara biologisk mångfald och främja friluftsliv. Sammantaget uppgår kostnaderna för förvärven till 7,6 miljoner kronor. Av dessa kostnader har stiftelsen erhållit bidrag från Naturvårdsverket, WWF och Uppsala kommun med 2,9 miljoner kronor. Återstår att få ytterligare ett bidrag från Naturvårdsverket om 1,8 miljoner kronor som är relaterat till de gjorda förvärven. Dessa medel kommer under 2018. Två större investeringar i byggnader har genomförts i friluftsområdena Rullsand och Rävsten för en sammanlagd kostnad av 3 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet visar ett överskott mot budget om 0,4 miljoner kronor. Överskottet beror framförallt på minskade personalkostnader, vilket främst beror på föräldraledighet och långtidssjukskrivning. Upplandsmuseet Den Regionala kulturplanen för Uppsala län 2015 2018 har varit vägledande för verksamhetens inriktning. Vissa strategiska mål för Upplandsmuseet pekas ut i planen och dessa mål har brutits ned i museets verksamhetsplan 2017. Större projekt under året har varit: Historiska källor och ekologi, Lunds domkyrka, Torstunadagboken samt (O) Möjligheternas landsbygd. Upplandsmuseet har, under året, visat åtta utställningar, varav fyra egenproducerade. Förberedelserna för ett övertagande av Gamla Uppsala museum, vilket idag drivs av Riksantikvarieämbetet, fortskred under året. Stiftelsen Upplandsmuseet visar ett resultat om 0,3 miljoner kronor för året. Kommunalförbundet avancerad strålbehandling (KAS) Skandionkliniken har under 2017 haft sitt andra hela verksamhetsår med reguljär klinisk drift. Antal behandlingsfraktioner har varit cirka 50 procent av budgeterat måltal. Under året har KAS fortsatt att driva Hotel von Kraemer. Beläggningsgraden på hotellet var totalt för året 50 procent jämfört med budgeterat 57 procent. Den 31 december 2017 fanns 30 fast anställda på Skandionkliniken, samt 15 fast anställda på Hotel von Kraemer. Härtill kommer rotationstjänstgörande personal från universitetssjukhusen samt timanställningar på hotellet. KAS redovisar totalt ett resultat på minus 50,5 miljoner kronor för 2017, att jämföras med budgeterat minus 3,2 miljoner kronor. Skandionkliniken redovisar en negativ avvikelse mot budgeterat med 47,3 miljoner kronor, främst på grund av lägre fraktionsintäkter än planerat. Hotel von Kraemer redovisar en negativ avvikelse mot budget med 2 miljoner kronor beroende på lägre gästantal än förväntat. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 59

Bilaga 64/18 a FINANSIELLT BOKSLUT 60 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Resultaträkning Region Uppsala Region Uppsala årsbudget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01-2017-12-31 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 Verksamhetens intäkter 1 5 178 5 037 5 108 5 160 5 040 Verksamhetens kostnader 2-15 100-14 434-14 935-15 012-14 353 Avskrivningar 3-545 -468-544 -601-529 Verksamhetens nettokostnader 8-10 467-9 865-10 371-10 453-9 842 Skatteintäkter 4 9 301 8 840 9 247 9 301 8 840 Generella statsbidrag och utjämning 5 1 529 1 433 1 446 1 529 1 433 Finansiella intäkter 6 23 22 30 23 22 Finansiella kostnader 7-151 -73-152 -153-77 Årets resultat 8 235 357 200 247 376 Avgår realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar 9a 0 0 Avgår återföring av orealiserad förlust i värdepapper 9a 0 0 Årets resultat enligt balanskravet 9a 235 357 Region Uppsala I Årsredovisning 2017 61

Bilaga 64/18 a Balansräkning Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor Not 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 101 120 102 121 Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11 8 222 7 174 8 222 7 174 - Maskiner och inventarier 12 1 000 851 1 320 1 213 Finansiella anläggningstillgångar 13 224 230 105 111 Summa anläggningstillgångar 9 547 8 375 9 749 8 619 Bidrag till infrastruktur 14 238 250 238 250 Omsättningstillgångar Förråd 15 82 81 86 85 Kortfristiga fordringar 16 1 601 1 376 1 604 1 380 Kortfristiga finansiella placeringar 17 2 342 2 323 2 342 2 323 Kassa och bank 18 18 20 150 205 Summa omsättningstillgångar 4 043 3 800 4 182 3 993 Summa tillgångar 13 828 12 425 14 169 12 862 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 19 Årets resultat 235 357 247 376 Resultatutjämningsreserv 0 0 0 0 Överfört från Regionförbundet Uppsala län 4 0 4 0 Övrigt eget kapital 4 207 3 850 4 297 3 924 Summa eget kapital 4 446 4 207 4 548 4 300 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 5 344 4 885 5 344 4 885 Andra avsättningar 21 15 15 48 45 Summa avsättningar 5 359 4 900 5 392 4 930 Skulder Långfristiga skulder 22 799 489 887 596 Kortfristiga skulder 23 3 224 2 829 3 342 3 036 Summa skulder 4 023 3 318 4 229 3 632 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 13 828 12 425 14 169 12 862 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 0 0 0 0 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 24 5 147 5 264 5 147 5 264 Övriga ansvarsförbindelser 25 711 737 711 737 62 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Kassaflödesanalys Region Uppsala Region Uppsala årsbudget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01-2017-12-31 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 235 357 200 247 376 Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar 20-78 -68 0-78 -68 Justering för ej likviditetspåverkande poster 28 1 099 988 1 291 1 155 1 045 Justering skatt på årets resultat i koncernbolag 0 3 6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 256 1 277 1 491 1 327 1 359 Minskning/ökning av kortfristiga fordringar 16, 29-224 -21 0-223 1 Minskning/ökning av förråd 15-1 -2 0-1 -3 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 23,29 437-86 -7 303-55 Ökning/minskning koncernmellanhavanden -44 177 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 424 1 345 1 484 1 406 1 302 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 10-18 -34-20 -18-34 Investering i mark och byggnader 11-1 337-1 091-1 417-1 337-1 091 Försäljning av mark och byggnader 11 0 0 82 0 0 Investering i maskiner och inventarier 12-370 -276-449 -385-375 Försäljning av maskiner och inventarier 12 0 1 0 1 11 Investering i finansiella anläggningstillgångar 13 0 0 0 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1 0 0 1 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 724-1 400-1 804-1 738-1 489 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 0 0 0 133 Amortering av skuld 22-9 -9-9 -29-14 Ökning/minskning av långfristiga skulder 22 320 58 0 320 58 Minskning/ökning av långfristiga fordringar 13,29 6 28 0 5 28 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 317 77-9 296 205 UTBETALNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR 21 0-93 0 0-93 Årets kassaflöde 17-71 -329-36 -75 Likvida medel vid årets början 2 343 2 414 2 528 2 603 Likvida medel vid årets slut 2 360 2 343 2 492 2 528 Likvida medel omfattar kassor, banktillgodohavanden, samt kortfristiga finansiella placeringar. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 63

Bilaga 64/18 a Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Region Uppsala följer rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed. I bokslutet redovisas endast externa transaktioner. Sammanställd redovisning Den 1 januari 2017 fusionerades Regionförbundet Uppsala län in i Landstinget i Uppsala län och bildade Region Uppsala. Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom Region Uppsala, de helägda trafikbolagen; Gamla Uppsalabuss AB (GUB), Upplands Lokaltrafik AB (UL) och AB Uppsalabuss (UB). Koncernens bolag och ägarandelar framgår av not 13. Årsstämmor för de tre bolagen kommer att hållas efter det att regionfullmäktige tagit beslut om årsredovisningen för år 2017. De stiftelser som Region Uppsala har intressen i, ingår inte i den sammanställda redovisningen, då omfattningen är obetydlig (RKR:s rekommendation nr 8.2). Dessa organisationers verksamhet och resultat beskrivs i förvaltningsberättelsen. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer, i not till respektive post i resultaträkningen eller i kassaflödesanalysen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 20 miljoner kronor. Periodiseringsprinciper Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av Region Uppsalas resultat och finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att väsentliga utgifter kostnadsförts den period då förbrukning skett och väsentliga inkomster intäktsförts den period som intäkten genererats. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. Väsentlighetsprincipen för periodiseringar har inom Region Uppsala satts till ett prisbasbelopp. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.2. Statsbidrag Specialdestinerade statsbidrag periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Under år 2014 togs ett gemensamt förslag fram inom SKL:s nätverk för redovisningschefer, för hur statsbidrag bör tolkas/redovisas. Nätverket för ekonomidirektörer inom SKL beslutade att samtliga landsting/regioner skulle verka för att följa det gemensamma förslaget. Förslaget har tillämpats för redovisning av specialdestinerade statsbidrag. Generella statsbidrag och utjämning redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas i den period då betalning erhålls. Kostnader Lönekostnader Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid, samt jour och beredskap avseende december 2017 har huvudsakligen bokförts i januari 2018. En tillräckligt tillförlitlig beräkning av beloppen har bedömts svårt att göra och eftersom summan, i allt väsentligt, är lika stor varje år, har periodisering till rätt år inte gjorts. Kostnader för semesterlöner är periodiserade till rätt period. I enlighet med RKR:s rekommendation nr 17, har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. Avskrivningstider Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för årlig värdeminskning. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. För varje anläggning bestäms relevant avskrivningstid med den ekonomiska livslängden som grund. Region Uppsala tillämpar följande avskrivningstider för sina materiella anläggningstillgångar: Mark (ingen avskrivning) Markanläggning (20 60 år) Byggnads- och markinventarier (10 30 år) Stomme (30 60 år) 64 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Tak (40 år) Fasad (20 40 år) Inre ytskikt (20 år) Installationer (15 30 år) Hyresgästanpassningar (enligt kontrakt) Maskiner och inventarier (3 10 år) Immateriella anläggningstillgångar skrivs av på högst 5 år. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning för utrustning startar normalt månaden efter det den tas i bruk. Avskrivning görs månadsvis. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas inte uppdelade på internt upparbetade respektive förvärvade. Detta är ett avsteg från RKR:s rekommendation nr 12.1. En uppdelad redovisning på egen upparbetning och externt förvärv har inte bedömts vara möjlig att göra. Värdet på de immateriella tillgångarna bedöms inte väsentligt i förhållande till Region Uppsalas balansomslutning. Med anledning av att en uppdelning på egen upparbetning och externt förvärv inte anses möjlig, tillämpas konsekvent fem års avskrivningstid på immateriella tillgångar. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar då de är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och överstiger gränsen för mindre värde. Region Uppsala har som mindre värde satt en gräns för materiella anläggningstillgångar om ett prisbasbelopp och immateriella tillgångar om fem prisbasbelopp. Materiella anläggningstillgångar I enlighet med RKR:s rekommendation nr 11.4, antog regionfullmäktige, under 2014, ett nytt regelverk för övergång mot fullständig komponentredovisning för materiella anläggningstillgångar. Regelverket innefattar bland annat fastställande av komponentgrupper och riktvärden för tilllämpade avskrivningstider. Det nya regelverket resulterade även i att det gjordes en uppdelning i komponenter på ingående byggnader per Region Uppsala I Årsredovisning 2017 65

Bilaga 64/18 a 1 januari 2014. I allt väsentligt omfattade omräkningen Region Uppsalas samtliga fastigheter. Fastigheter med ett restvärde under fem basbelopp, under året sålda fastigheter, samt vissa specifika fastigheter som justerats under 2014 ingick inte i den genomförda komponentuppdelningen. Komponentredovisning tillämpas på investeringar från och med 2014. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar om syftet med innehavet är långsiktigt. Detta följer RKR:s rekommendation nr 20. Medel som kontinuerligt är föremål för köp och försäljning och som är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar klassificeras som omsättningstillgångar. Bostadsrätter som är inköpta före 1988 är bokförda med belopp motsvarande grundinsatserna. Från och med 1988 redovisas bostadsrätterna till inköpspris. Bostadsrätter som avser lokaler redovisas från och med 2004 som byggnader. Pensionsskulden är den framtida skuld som Region Uppsala har till arbetstagare och pensionstagare. Bidrag till statlig infrastruktur Redovisningen av bidrag till statlig infrastruktur följer 5 kap. 7 lagen om kommunal redovisning. Bidraget till Citybanan upplöses (kostnadsförs) under 25 år, från och med år 2013, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med det verkliga värdet avses försäljningsvärde efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Fordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kortfristiga finansiella placeringar Kortfristiga finansiella placeringar inkluderar, förutom värdepapper som kontinuerligt är föremål för köp- och försäljning, även finansiella tillgångar som ingår i en värdepappersportfölj som enligt beslut av fullmäktige är avsedd att behållas under en längre tid. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR:s rekommendation nr 15.1. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. Pensioner Pensionsskulden är den framtida skuld som Region Uppsala har till arbetstagare och pensionstagare. Den modell som används är den s.k. blandmodellen som skiljer på pensionsrätter intjänade före och efter 1997-12-31. Pensioner intjänade från 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse, utanför balansräkningen (för mer information se avsnittet ekonomiska definitioner). Avsättningar och ansvarsförbindelser har beräknats av KPA Pension AB på individnivå för samtliga individer. I beräkningarna ingår personer som omfattas av PA-KL och tidigare avtal samt PFA-98/KAP-KL. Beräkningarna påverkas av reallöneutveckling, inflation och statslåneränta. Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS17, Sveriges Kommuner och Landstings modell för pensionsskuldsberäkning. För den kommunala sektorn gäller från 1998 att en pensionsavgift, som är en andel av den anställdes lön, ska avsättas varje år. Regionfullmäktige har beslutat att hela pensionsavgiften avsätts som individuell del/avgiftsbestämd ålderspension. Denna redovisas som upplupen kostnad under kortfristiga skulder. Region Uppsala följer RKR:s rekommendation nr 2.2, nr 7.1 och nr 17.2. Hyres-/leasingavtal Region Uppsala har byggt upp en databas över samtliga leasingavtal. Förutom att hålla reda på avtalen ger systemet underlag för eventuell avveckling, bättre upphandling samt underlag för bokföring och bokslutsupplysningar. I avsnittet tilläggsupplysningar not 26 finns information om leasingavtalen. Av noten framgår att klassificering av avtal som finansiella endast gjorts på nytecknade avtal från och med år 2011. Från årsbokslutet 2012 ingår även lokalhyresavtal. Region Uppsala följer RKR:s rekommendation nr 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal. Externa projektmedel Externa projekt som inte är avslutade är nollställda och eliminerade i resultaträkningen. Kvarstående externa projektmedel har tagits upp som kortfristiga skulder eller fordringar i balansräkningen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Förutom kassa- och banktillgodohavanden, klassificeras även kortfristiga finansiella placeringar, som likvida medel. Särredovisning En särredovisning för tandvårdsverksamheten i Region Uppsala har upprättats enligt den modell som landstingen gemensamt tagit fram. Särredovisningen går att nå på följande länk: http://www.lul.se/ekonomi 66 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Noter NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Belopp i miljoner kronor Region Uppsala 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Koncernen 2016-01-01 2016-12-31 Vårdintäkter, exklusive tandvård 2 376 2 374 2 376 2 374 Vårdintäkter tandvård 77 75 77 75 Patientavgifter, exklusive tandvård 127 129 127 129 Patientavgifter tandvård 184 183 184 183 Försäljning medicinska tjänster 281 258 281 258 Trafikintäkter 815 752 827 784 Erhållna bidrag 679 678 679 678 Försäkringsersättningar 14 0 14 0 Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 0 0 Övriga intäkter 625 588 595 559 Summa 5 178 5 037 5 160 5 040 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Belopp i miljoner kronor Region Uppsala 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Koncernen 2016-01-01 2016-12-31 Löner -4 896-4 670-5 080-4 846 Arbetsgivaravgifter -1 506-1 445-1 566-1 502 Pensionskostnader, inkl löneskatt -1 017-979 -1 033-990 Övriga personalkostnader -136-124 -142-130 Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tankvård -1 442-1 354-1 442-1 354 Läkemedelskostander -1 297-1 280-1 321-1 280 Övriga kostnader hälso- och sjukvård -1 248-1 116-1 224-1 116 Köp av tandvård -31-28 -31-28 Övriga kostnader tandvård -40-40 -40-40 Trafikkostnader -1 641-1 541-1 192-1 116 Lämnade bidrag -181-182 -181-182 Försäljning av anläggningstillgångar -2-49 -2-49 Övriga driftskostnader -1 663-1 626-1 758-1 720 Summa -15 100-14 434-15 012-14 353 Upplysning om leasing lämnas i not 26 NOT 3 AVSKRIVNINGAR Belopp i miljoner kronor Region Uppsala 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Koncernen 2016-01-01 2016-12-31 Immateriella anläggningstillgångar -37-28 -37-28 Byggnader -250-233 -250-233 IT-utrustning -34-34 -34-34 Maskiner och inventarier -185-173 -241-234 Nedskrivning byggnader -39 0-39 0 Summa -545-468 -601-529 Region Uppsala I Årsredovisning 2017 67

Bilaga 64/18 a NOT 4 SKATTEINTÄKTER Belopp i miljoner kronor Region Uppsala 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Koncernen 2016-01-01 2016-12-31 Preliminära skatteintäkter 9 326 8 863 9 326 8 863 Prognos slutavräkning innevarande år -37 12-37 12 Slutavräkningsdifferens föregående år 12-35 12-35 Summa 9 301 8 840 9 301 8 840 NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Belopp i miljoner kronor Region Uppsala 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Koncernen 2016-01-01 2016-12-31 Bidrag från utjämningen 1 189 1 139 1 189 1 139 Avgifter till utjämningen -395-354 -395-354 Strukturbidrag 0 0 0 0 Regleringsavgift -143-169 -143-169 Bidrag för läkemedelsförmånen 878 817 878 817 Summa 1 529 1 433 1 529 1 433 NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Belopp i miljoner kronor Region Uppsala 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Koncernen 2016-01-01 2016-12-31 Ränteintäkter 7 13 7 13 Utdelningar 13 8 13 8 Valutakursvinster 1 0 1 0 Vinst vid avyttring finansiella anläggningstillgångar 1 0 1 0 Övriga finansiella intäkter 1 1 1 1 Summa 23 22 23 22 NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Belopp i miljoner kronor Region Uppsala 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Koncernen 2016-01-01 2016-12-31 Finansiell kostnad pensioner -105-42 -105-42 Löneskatt på räntedel i årets pensionskostnad -25-10 -25-10 Valutakursförluster -1-1 -1-1 Räntekostnader -16-17 -18-21 Övriga finansiella kostnader -4-3 -4-3 Summa -151-73 -153-77 68 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a NOT 8 ÅRETS RESULTAT (INKL. INTERNA KOSTNADER OCH INTÄKTER) Verksam- Poster Anslag/ Belopp i miljoner kronor hetens utanför ersätt- Resultat Resultat Årsbudget Styrelse/nämnd nettokostnader verks.- resultatet a) ningar netto 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Sjukhusstyrelsen -544 0 554 10 14 0 Akademiska sjukhuset -5 622-14 5 431-205 -38 0 Lasarettet i Enköping -451-1 463 12 0 0 Totalt sjukhusstyrelsen -6 617-14 6 448-183 -24 0 Vårdstyrelsen -1 594 0 1 643 49 27 0 Primärvården -90 0 60-30 -7 0 Hälsa och habilitering -341 0 331-10 7 0 Folktandvården -49 0 53 4 11 6 Totalt vårdstyrelsen -2 073-1 2 088 13 38 6 Summa hälso- och sjukvård -8 690-15 8 535-170 14 6 Kollektivtrafiknämnden -1 021-1 1 003-19 -1 0 Kulturnämnden -106 0 106 0 1 0 Fastighets- och servicenämnden Fastighet och service 301-325 0-23 -11 0 Resurscentrum -63 0 70 8 5 0 Totalt fastighets- och servicenämnden 239-324 70-15 -6 0 Regionsstyrelsen övergripande verksamheter Finansiell verksamhet -164 11 042-10 473 406 297 194 Övriga centrala funktioner -682 0 711 29 52 0 Totalt regionstyrelsens övergripande verksamheter verksamheter -846 11 042-9 761 436 349 194 Varuförsörjningsnämnden 1 0 0 1 0 0 Patientnämnden 4 0 5 1 0 0 Gemensam nämnd för kunskapsstyrning -7 0 8 2 0 0 Regionala utvecklingsnämnden -33 0 34 1 0 0 Summa Region Uppsala b) -10 467 10 702 0 235 357 200 a) Omfattar finansiella intäkter och kostnader, skatteintäkter, samt generella statsbidrag och utjämning. b) I verksamhetsredovisningen ingår även transaktioner mellan de olika förvaltningarna. Interränta beräknas med 1,75 procent på nettovärdet av anläggningstillgångar, förråd, eget kapital och externa projektmedel. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 69

Bilaga 64/18 a NOT 9A JUSTERING AV RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Belopp i miljoner kronor 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 Resultat enligt resultaträkningen 235 357 Avgår realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar 0 0 Avgår återföring av orealiserad förlust i värdepapper 0 0 Summa 235 357 NOT 9B RESULTAT EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Belopp i miljoner kronor 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 Resultat enligt resultaträkningen 235 357 Handpenning för försäljning av fastighet -22 0 Summa 213 357 NOT 10 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Investeringar Ingående balans 352 331 353 332 Årets investeringar 18 34 18 34 Årets utrangeringar -12-13 -12-13 Summa investeringar 358 352 359 353 Avskrivningar Ingående balans -232-204 -232-204 Årets avskrivningar -37-28 -37-28 Årets utrangeringar 12 0 12 0 Summa avskrivningar -257-232 -257-232 Restvärde immateriella anläggningstillgångar 101 120 102 121 70 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a NOT 11 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Mark Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Ingående balans 257 256 257 256 Årets investeringar 71 1 71 1 Årets försäljningar 0 0 0 0 Restvärde mark 328 257 328 257 Byggnader Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Investeringar Ingående balans 10 360 9 340 10 360 9 340 Årets investeringar 1 266 1 090 1 266 1 090 Årets försäljningar 0-1 0-1 Årets utrangeringar -20-49 -20-49 Omklassificering 0-20 0-20 Summa investeringar 11 606 10 360 11 606 10 360 Avskrivningar Ingående balans -3 443-3 213-3 443-3 213 Årets avskrivningar -250-233 -250-233 Årets försäljningar 0 0 0 0 Årets utrangeringar 20 3 20 3 Summa avskrivningar -3 673-3 443-3 673-3 443 Nedskrivningar Ingående balans 0 0 0 0 Årets nedskrivningar -39 0-39 0 Summa nedskrivningar -39 0-39 0 Restvärde byggnader 7 894 6 917 7 894 6 917 Region Uppsala I Årsredovisning 2017 71

Bilaga 64/18 a NOT 12 MASKINER OCH INVENTARIER Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Investeringar Ingående balans 2 491 2 208 3 092 2 794 Årets investeringar 370 276 385 375 Årets försäljningar 0-7 -17-89 Årets utrangeringar -222-5 -222-7 Omklassificering 0 19 0 19 Summa investeringar 2 639 2 491 3 238 3 092 Avskrivningar Ingående balans -1 638-1 442-1 877-1 702 Årets avskrivningar -219-207 -274-267 Årets försäljningar 0 6 15 85 Årets utrangeringar 220 5 220 7 Summa avskrivningar -1 637-1 638-1 916-1 877 Nedskrivningar Ingående balans 2 2 2 2 Årets nedskrivningar 0 0 0 0 Summa nedskrivningar 2 2 2 2 Restvärde maskiner och inventarier 1 000 851 1 320 1 213 72 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a NOT 13A FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Aktier långfristig placering 114 114 1 1 Aktieägartillskott Upplands Lokaltrafik AB 6 6 0 0 Andelar Kommuninvest ekonomisk förening 13 13 13 13 Andelar LÖF 7 7 7 7 Garantikapital LÖF 44 44 44 44 Bostadsrätter långfristig placering 1 1 1 1 Förlagslån Kommuninvest 12 12 12 12 Förskottering Vägverket, långfristig fordran 0 0 0 0 Fordran Skatteverket 27 33 27 33 Fordran koncernföretag 0 0 0 0 Summa 224 230 105 111 LÖF = Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag NOT 13B SPECIFIKATION AKTIER REGION UPPSALA Anskaffnings- Värde per aktie Ägd andel Antal värde, tkr vid inköp, kr procent Upplands Lokaltrafik AB 1 200 3 000 2 500 100,0 Dotterbolag: Canbus i Uppland AB 100,0 Intressebolag: BIMS KB BIMS AB 24,4 Biogas Uppland AB 50,0 Främmande bolag: Mälardalstrafiken MÄLAB AB 2,5 Samtrafiken i Sverige AB 2,0 AB Uppsalabuss 371 970 18 600 50 99,99 Gamla Uppsala Buss AB 150 500 91 008 100 100,0 Dotterbolag: Uppsala Läns Trafik AB 100,0 AB Prebus 100,0 ALMI Företagspartner Uppsala AB 4 900 490 100 49,0 Destination Uppsala AB i likvidation 1 060 23 20 9,0 AB Transitio 10 000 1 000 100 5,0 Inera AB 5 5 1 000 0,2 Summa 539 635 114 126 Region Uppsala I Årsredovisning 2017 73

Bilaga 64/18 a NOT 14 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Bidrag medfinansiering Citybanan 298 298 298 298 Ingående balans avskrivningar -48-36 -48-36 Årets avskrivning av bidrag för medfinansiering -12-12 -12-12 Summa 238 250 238 250 Landstingsstyrelsen avgav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Bidraget upplöses (kostnadsförs) under 25 år från år 2013, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Se vidare not 21. NOT 15 FÖRRÅD Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Sjukvårdsmaterial 69 67 69 67 Hjälpmedel 6 8 6 8 Övrigt 7 6 11 10 Summa 82 81 86 85 NOT 16 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Kundfordringar 617 566 617 568 Statsbidragsfordringar 195 199 195 199 Balanserade externa projektmedel fordran 29 15 29 15 Momsfordran Skatteverket 183 191 183 192 Koncerninterna fordringar 4 3 0 0 Övriga kortfristiga fordringar 68 139 71 143 Upplupna intäkter 94 36 94 36 Upplupna ränteintäkter 0 1 0 1 Upplupna skatteintäkter 0 0 0 0 Förutbetalda kostnader 411 226 415 226 Summa 1 601 1 376 1 604 1 380 74 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a NOT 17 KORTFRISTIGA FINANSIELLA PLACERINGAR Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Korträntefonder 278 328 278 328 Obligationsfonder 1 348 1 291 1 348 1 291 Hedgefonder 40 40 40 40 Aktiefonder 676 664 676 664 Summa 2 342 2 323 2 342 2 323 Marknadsvärden Korträntefonder 278 328 278 328 Obligationsfonder 1 363 1 304 1 363 1 304 Hedgefonder 40 40 40 40 Aktiefonder 871 789 871 789 Summa marknadsvärden 2 552 2 461 2 552 2 461 Orealiserad kursvinst 210 138 210 138 Specifikation av finansiella placeringar Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Pensionsplacering 1 840 1 822 1 840 1 822 Övrig placering 502 501 502 501 Summa 2 342 2 323 2 342 2 323 Marknadsvärden Pensionsplacering 2 047 1 957 2 047 1 957 Övrig placering 505 504 505 504 Summa marknadsvärden 2 552 2 461 2 552 2 461 Orealiserad kursvinst 210 138 210 138 NOT 18 KASSA OCH BANK Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Plusgirot/Nordea 5 5 137 190 Swedbank 2 4 2 4 Handelsbanken 1 1 1 1 SE-banken 0 0 0 0 Kassa 0 0 0 0 Gåvotillgångar 10 10 10 10 Summa 18 20 150 205 Region Uppsala har en checkräkningskredit på 600 miljoner kronor, av vilken 309 miljoner kronor var utnyttjad per 2017-12-31. Specifikation av kassa och bank Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Pensionsplacering 0 1 0 1 Övrig likviditet 18 19 150 204 Summa 18 20 150 205 Region Uppsala I Årsredovisning 2017 75

Bilaga 64/18 a NOT 19 EGET KAPITAL Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Ingående värde 4 207 3 850 4 297 3 924 Överfört från Regionförbundet Uppsala län 4 0 4 0 Årets resultat 235 357 247 376 Summa 4 446 4 207 4 548 4 300 NOT 20 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Avsatt till pensioner Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Ingående avsättning 4 885 4 511 4 885 4 511 Nya förpliktelser 446 369 446 369 Årets utbetalningar -78-68 -78-68 Förändring av löneskatt 91 73 91 73 Summa 5 344 4 885 5 344 4 885 Aktualiseringsgrad 97 96 97 96 Specifikation avsatt till pensioner Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Särskild avtals/ålderspension 0 0 0 0 Förmånsbestämd/kompl pension 4 220 3 864 4 220 3 864 Ålderspension 62 52 62 52 Pension till efterlevande 9 10 9 10 Ålderspension enl särskilt beslut 10 5 10 5 Summa pensioner 4 301 3 931 4 301 3 931 Löneskatt 24,26 % 1 043 954 1 043 954 Summa 5 344 4 885 5 344 4 885 Antal visstidsförordnanden Politiker 4 2 4 2 Tjänstemän 0 0 0 0 Från och med redovisningsåret 1998 redovisas nyintjänade pensionsförmåner som en avsättning i balansräkningen. Avsättning för pensioner till förtroendevalda, grantipensioner och visstidspensioner ingår också. Avsättningarna är inklusive löneskatt. Aktualiseringsgraden anger den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Visstidspension utges efter ansökan till förtroendevald som efter 50, men före 65 års ålder uppfyller följande villkor: a) uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden, eller b) uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap. 10 Kommunallagen och den förtroendevalde har innehaft sitt uppdrag i minst 48 kalendermånader eller, om uppdragstiden är mindre än 48 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under två på varandra följande mandatperioder. Åtagandet för den pensionsskuld som intjänats genom anställning hos Regionförbundet Uppsala län, tryggas genom tillgångar i pensionsstiftelse. Per den 31 december 2017 uppgår denna pensionsskuld till 23,2 miljoner kronor. Värdet på förmögenheten i pensionsstiftelsen var vid årsbokslutet 31 december 2017 33,6 miljoner kronor. 76 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a NOT 21 ANDRA AVSÄTTNINGAR Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Citybanan 0 0 0 0 Oreglerad skada/livränta 15 15 15 15 Övriga avsättningar 0 0 33 30 Summa 15 15 48 45 Ianspråk- Specifikation andra avsättningar Årets taget Belopp i miljoner kronor IB avsättning under året UB Citybanan 0 0 0 0 Oreglerad skada/livränta 15 0 0 15 Övriga avsättningar 30 3 0 33 Summa 45 3 0 48 Regionstyrelsen angav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Anslaget indexjusteras från 1 januari 2008. I december 2016 fullgjordes den sista betalningen avseende medfinansieringen. NOT 22 LÅNGFRISTIGA SKULDER Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Lån Nordea för byggnation av bussdepå 361 370 361 370 Lån Kommuninvest 0 0 113 133 Checkräkningskredit 381 65 381 65 Investeringsbidrag 21 16 21 16 Skulder till närstående företag 25 26 0 0 Långfristig leasingskuld 1 2 1 2 Långfristig skuld, gåvor 10 10 10 10 Summa 799 489 887 596 Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Återstående antal år (vägt snitt) är fem år för Region Uppsala och koncernen. Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Lån som förfaller inom 1 år 9 9 29 29 2 3 år 18 18 58 58 3 5 år 343 352 403 412 Region Uppsala I Årsredovisning 2017 77

Bilaga 64/18 a NOT 22A SÄKRINGSREDOVISNING Syfte med säkringen Från 1 januari 2012 ingår Upplands Lokaltrafik Aktiebolag i Region Uppsala. Region Uppsala övertog i och med detta bolagets tillgångar och skulder. Region Uppsala övertog en skuld för byggnation av ny bussdepå vilken var räntesäkrad. Lånet omförhandlades och ny ränteswap tecknades 20 december 2012. Region Uppsala har från detta datum en nominell skuld om 415 miljoner kronor som löper med rörlig ränta. Syftet med säkringen är att eliminera variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och fixera räntekostnaderna till 3,32 % till 31 mars 2021. Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan (STIBOR 3M). Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till befintlig nominell skuld om 397 miljoner kronor fram till 31 mars 2021. Säkringsinstrument Ränteswapp genom vilket Region Uppsala erhåller STIBOR 3M och betalar 3,32 % ränta på nominellt belopp under perioden till 31 mars 2021. Region Uppsala kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkrinsinstrument med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektiv så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Redovisning Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av Region Uppsalas räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Marknadsvärde ränteswapp Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Säkrad låneskuld nominellt belopp 370 381 370 381 Marknadsvärde ränteswapp 3MSTIBOR 3,32/31-03-2021-38 -50-38 -50 NOT 23 KORTFRISTIGA SKULDER Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 9 9 29 29 Leverantörsskulder 1 150 847 1 161 861 Moms och särskilda punktskatter 35 36 35 36 Personalens skatter 127 119 127 119 Balanserade externa projektmedel skuld 375 353 375 353 Koncerninterna skulder 2 44 0 0 Övriga kortfristiga skulder 43 41 106 232 Upplupna personalkostnader inklusive sociala avgifter 887 854 910 854 Upplupen löneskatt 57 55 57 55 Upplupna pensionskostnader, individuell andel 245 234 245 234 Upplupna kostnader övrigt 196 206 199 232 Förutbetalda skatteintäkter 61 9 61 9 Förutbetalda statsbidragsintäkter 12 0 12 0 Förutbetalda intäkter 25 22 25 22 Summa 3 224 2 829 3 342 3 036 78 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a NOT 24 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Ingående ansvarsförbindelse 4 236 4 384 4 236 4 384 Aktualisering -1-7 -1-7 Ränteuppräkning 43 49 43 49 Sänkning av diskonteringsränta 0 0 0 0 Basbeloppsuppräkning 81 16 81 16 Bromsen 0 0 0 0 Övrig post -6 0-6 0 Årets utbetalningar -211-206 -211-206 Summa pensionsförpliktelser 4 142 4 236 4 142 4 236 Löneskatt 24,26 % 1 005 1 028 1 005 1 028 Summa 5 147 5 264 5 147 5 264 Under ansvarsförbindelser redovisas pensionsförmåner inklusive löneskatt intjänade före 1998, det vill säga dessa redovisas ej som en avsättning (skuld) i balansräkningen. Åtagandet har beräknats av Kommunsektorns Pensions AB, KPA. NOT 25 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Region Uppsala Koncernen Belopp i miljoner kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Transitio AB, borgen för leasingavtal mm 547 577 547 577 Upplandsstiftelsen, borgen för checkräkningskredit 7 7 7 7 Gamla Uppsala Bus AB, borgen för upptaget lån 157 153 157 153 Summa 711 737 711 737 Tillkommer borgen för tryggande av Upplandsstiftelsens pensionsutfästelser. Borgen ingår i Regionens beräknade totala pensionsskuld. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Som försäkringstagare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har region Uppsala ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtaganden kan uppgå till tio gånger premien. År 2017 uppgår premien till 50 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB Landstinget i Uppsala län har år 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting/regioner som per 2017-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas och medlemslandstingens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Region Uppsalas ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2017-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 342 484 miljoner kronor och totala tillgångar till 349 244 miljoner kronor. Region Uppsalas andel av de totala förpliktelserna uppgick till 217 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 217 miljoner kronor. Den 31 augusti 2016 gick Region Uppsala dessutom i solidarik borgen såsom för egen skuld för det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss AB. Denna förpliktelse uppgår till 157 miljoner kronor. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 79

Bilaga 64/18 a NOT 26 HYRES- OCH LEASINGAVTAL Klassificeringen av leasingavtal som finansiella har gjorts endast för avtal som tecknats 2011 och senare. Följande villkor ska samtliga vara uppfyllda om avtal ska klassificeras som finansiella: Ursprunglig avtalstid ska vara över 36 månader och Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett basbelopp eller, Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett känt eller uppskattat köppris med mer än 80 %. Även i de fall när Region Uppsala äger rätt att köpa leasingobjektet till ett pris som understiger förväntat verkligt värde med ett så stort belopp att det vid leasingavtalets början framstår som rimligt säkert att rätten kommer att utnyttjas klassificeras som finansiellt avtal. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella. Finansiella leasingavtal överstigande 3 år Region Uppsala Koncernen Belopp i tusental kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter 2 761 2 754 2 761 2 754 Nuvärde minimileaseavgifter 2 584 2 563 2 584 2 563 Därav förfall inom 1 år 871 857 871 857 Därav förfall inom 1 5 år 1 713 1 706 1 713 1 706 Därav förfall senare än 5 år 0 0 0 0 Variabla avgifter som ingår i periodens resultat 84 90 84 90 21 avtal klassificeras som finansiella leasingavtal (föregående år 21 avtal). Variabla avgifter avser bokförd räntekostnad för leasingavtal med rörlig ränta. Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 3 år Region Uppsala Koncernen Belopp i tusental kronor 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter 2 033 241 1 138 298 2 033 241 1 138 298 Därav förfall inom 1 år 240 036 161 541 240 036 161 541 Därav förfall inom 1 5 år 580 822 356 547 580 822 356 547 Därav förfall senare än 5 år 1 212 383 620 210 1 212 383 620 210 De operationella avtalen är totalt 174 stycken, inklusive lokalhyresavtal (föregående år 214 stycken). Lokalhyresavtalen omfattar i år 1 924 miljoner kronor (föregående år 1 136 miljoner kronor). Det totala antalet leasing-/hyresavtal är 1 029 stycken (föregående år 1 035 stycken), men de flesta är på högst tre år och omfattas inte av upplysningsplikten. 80 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a NOT 27 BETALNINGSFLÖDESPÅVERKANDE HÄNDELSER SOM AVVIKER FRÅN DET NORMALA Belopp i miljoner kronor Region Uppsala 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Koncernen 2016-01-01 2016-12-31 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 1 1 11 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1 0 1 0 Handpenning för försäljning av fastighet 22 0 22 0 Summa 23 1 24 11 NOT 28 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Belopp i miljoner kronor Region Uppsala 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Koncernen 2016-01-01 2016-12-31 Av- och nedskrivningar 545 468 601 529 Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar 0 7 0 4 Utrangering av materiella anläggningstillgångar 2 42 2 42 Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar -1 0-1 0 Avsatt till pensioner 537 442 537 442 Övriga avsättningar 0 9 3 14 Beräknad indexreglering Citybanan 0-1 0-1 Justering för avskrivning bidrag Citybanan 12 12 12 12 Övrigt 4 9 1 3 Summa 1 099 988 1 155 1 045 NOT 29 KASSAFLÖDE ÖVERFÖRT FRÅN REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Belopp i miljoner kronor Region Uppsala 2017-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Koncernen 2016-01-01 2016-12-31 Korfristiga fordringar 3 0 3 0 Kortfristiga skulder -12 0-12 0 Långfristiga fordringar 1 0 1 0 Likvida medel 12 0 12 0 Kassaflöde överfört från Regionförbundet Uppsala län 4 0 4 0 Region Uppsala I Årsredovisning 2017 81

Bilaga 64/18 a Ekonomiska definitioner Anläggningstillgångar är immateriella, materiella och finansiella tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser är en upplysningspost som finns med i balansräkningen, inom linjen, men som inte ingår i balansräkningens siffror. Består av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 samt övriga ansvarsförbindelser. Avskrivning enligt plan är den successivt fördelade totalutgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över det antal år som tillgången används i verksamheten. Avsättningar är förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Balanskrav innebär att regionens intäkter måste överstiga kostnaderna i budgeten. Ett eventuellt redovisat underskott ska regleras under de närmast följande tre åren. Balansräkning (BR) är en sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen (=redovisningsperiodens sista dag). Summa tillgångar motsvarar summan av eget kapital, avsättningar och skulder. BEON bästa effektiva omhändertagandenivån, är systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Bruttokostnader är verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. DRG diagnosrelaterade grupper, är ett mått på vårdproduktion och mäter olika diagnosers relativa resursåtgång. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. e-hälsa omfattar såväl digital infrastruktur som e-tjänster i form av vårdtjänster och invånartjänster. Eget kapital är skillnaden mellan summa tillgångar och summan av avsättningar och skulder enligt balansräkningen. Eliminering av interna mellanhavanden görs vid summering av ekonomiska data för flera enheter. Det betyder att de interna posterna tas bort så att uppgifterna om intäkter, kostnader, fordringar och skulder inte anger uppblåsta värden. Finansnetto är skillnaden mellan posterna Finansiella intäkter och Finansiella kostnader i resultaträkningen. Hbtq är en på svenska vedertagen förkortning för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner. Hbtq-certifiering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att förbättra såväl arbetsmiljö som bemötande för målgruppen. HTA är en systematisk och oberoende utvärdering av behandlingsmetoders effekter, biverkningar, kostnadseffektivitet och etiska aspekter. Mini-HTA är en förenklad variant av HTA. Inbetalning sker när likvida medel betalas in till regionen (se även Inkomst och Intäkt). Inkomst uppstår vid försäljningstillfället (se även Inbetalning och Intäkt). Intäkt är den del av inkomsten som hör till perioden (se även Inbetalning och Inkomst). Jämförelsestörande poster är poster som är sällan förekommande och överstiger 20 miljoner kronor. Kassaflödesanalys visar kassaflöde från verksamheten inklusive förändringar av rörelsekapitalet, kassaflöde från investeringsverksamheten samt finansiering. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av regionens likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Kostnad är den del av utgiften som hör till perioden (se även Utbetalning och Utgift). Leasingavtal (hyresavtal) är avtal enligt vilka en leasegivare på avtalade villkor under en överenskommen period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal benämns operationella. Likvida medel utgör medel i kassa, på bank och kortfristiga placeringar. Långfristiga fordringar och skulder är fordringar och skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettokostnader utgör summan av verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Omsättningstillgångar är sådana tillgångar som förbrukas i samband med framställning av produkter eller tjänster eller på annat sätt används i rörelsen, t.ex. förråd och fordringar hos kunder. Omsättningstillgångar skiljer sig från anläggningstillgångar genom att inte vara avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Palliativ vård omfattar vård av en patient med icke botbar sjukdom med förväntad dödlig utgång. Periodisering innebär att inkomster och utgifter fördelas på den period som de tillhör och då benämns intäkter och kostnader. Regionanslag beslutas av regionfullmäktige och är i budgeten detsamma som verksamhetens nettokostnad, dvs. den kostnad som behöver finansieras av Region Uppsala för att resultatet ska bli noll. Regionsanslaget ska täcka verksamhetens samtliga kostnader sedan verksamhetsanknutna intäkter, inklusive finansiella intäkter, frånräknats. Resultaträkning (RR) är en sammanställning av intäkter, kostnader och resultat för en viss period. Summa intäkter motsvarar summan av kostnader och periodens resultat. Soliditet är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan och beräknas som andelen Eget kapital av hela balansräkningens omslutning, uttryckt i procent. Utbetalning sker när likvida medel betalas ut från regionen (se även Kostnad och Utgift). Utgift uppstår vid själva anskaffningstillfället (se även Kostnad och Utbetalning). 82 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Revisionsberättelse Region Uppsala I Årsredovisning 2017 83

Bilaga 64/18 a BILAGOR 84 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga nyckeltal inom personalområdet Bilaga 64/18 a Närvarotid mätt i årsarbetare* Genomsnittligt antal årsarbetare 2015 Genomsnittligt antal årsarbetare 2016 Genomsnittligt antal årsarbetare 2017 Förändring i antal 2016 2017 Procentuell förändring Totalt 8 469 8 486 8 643 +157 +1,8 % Varav urval på yrkesgrupp: Ledning 410 401 425 +24 +5,9 % Handläggare 515 553 616 +63 +11,4 % Administratör 340 342 364 +22 +6,4 % Administratör vård 362 348 344-4 -1,0 % Läkare ej leg, annan 70 73 84 +11 +14,4 % Läkare, ej leg AT 49 58 54-4 -5,6 % Läkare leg ST 252 243 253 +10 +4,3 % Distriktsläkare 78 74 75 +1 +1,8 % Specialistläkare 257 280 293 +13 +4,7 % Överläkare 410 399 390-9 -2,3 % Barnmorska 125 133 138 +5 +4,1 % Sjuksköterska specialistutbildad 658 659 632-27 -4,0 % Sjuksköterska specialfunktion 149 170 193 +23 +13,7 % Ssk, annan specialistinriktning 94 97 91-6 -5,8 % Sjuksköterska, allmän samt röntgen 1 199 1 144 1 114-30 -2,6 % Undersköterska 1 406 1 424 1 447 +23 +1,6 % Biomed. analytiker 232 239 246 +7 +2,7 % Psykolog 148 140 147 +7 +4,9 % Fysioterapeut 165 165 164-1 -0,7 % Tandläkare 106 111 114 +3 +2,8 % Tandsköterska 182 190 199 +9 +4,6 % Tandhygienist 63 63 57-6 -9 % Anm. I tabellen redovisas förändringen i antal årsarbetare mellan 2016 och 2017 för ett urval yrkesgrupper. År 2015 är med för jämförelse av utvecklingen över tre år. * I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 85

Bilaga 64/18 a Timlönekostnad, i kronor Genomsnittlig timlönekostnad 2016 Genomsnittlig timlönekostnad 2017 Procentuell förändring Totalt 239,57 245,53 2,5 % Anm. Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Den procentuella förändringen förklaras i huvudsak av utfall av årets löneöversyn. Se vidare i avsnittet Personalkostnader under Ekonomi Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid, i procent Samtliga Kvinnor Män Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Förändring År 2016 År 2017 mellan åren Kvinnors sjukfrånvaro i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Förändring År 2016 År 2017 mellan åren Mäns sjukfrånvaro i förhållande till mäns ordinarie arbetstid Förändring År 2016 År 2017 mellan åren Totalt 5,6 5,4-0,2 6,4 6,1-0,3 3,1 3,0-0,1 29 år 4,9 4,5-0,4 5,3 5,0-0,3 3,2 2,3-0,9 30 49 år 5,2 5,0-0,2 6,1 5,9-0,2 2,4 2,3-0,1 50 år 6,3 6,1-0,2 6,9 6,7-0,2 3,9 4,0 +0,1 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid, i procent Samtliga Kvinnor Män Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Förändring År 2016 År 2017 mellan åren Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Förändring År 2016 År 2017 mellan åren Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till mäns ordinarie arbetstid Förändring År 2016 År 2017 mellan åren Totalt 3,2 3,1-0,1 3,8 3,6-0,2 1,4 1,3-0,1 29 år 1,9 1,9 0 2,1 2,2 +0,1 0,9 0,4-0,5 30 49 år 3,0 2,8-0,2 3,7 3,5-0,2 1,0 0,9-0,1 50 år 3,8 3,7-0,1 4,3 4,2-0,1 2,1 2,2 +0,1 Anm. Enligt lagkrav ska sjukfrånvaro 60 dagar eller mer redovisas i förhållande till total sjukfrånvarotid och den är på samma nivå som 2016, 57 procent. Frisknärvaro*, andel frisknärvarande i procent för kvinnor och män Kvinnor Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Män Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till mäns ordinarie arbetstid År 2016 År 2017 År 2016 År 2017 29 år 2,1 2,2 0,9 0,4 30 49 år 3,7 3,5 1,0 0,9 50 år 4,3 4,2 2,1 2,2 Totalt 3,8 3,6 1,4 1,3 Anm. Frisknärvaron följs upp på årsbasis. En ökning av frisknärvaron redovisas för både kvinnor och män jämfört med 2016. Sammantaget var frisknärvaron för Region Uppsala 62 procent 2017, en ökning jämfört med 2016 då den var 59 procent. * Anställda med högst 5 sjukdagar under ett kalenderår. 86 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Bilaga indikatorerna RPB 2017 Indikatorer Region Uppsala = Det angivna värdet är bättre än målvärdet = Det angivna värdet delvis har uppnått målvärdet = Det angivna värdet är sämre än målvärdet En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning F1.1 Delaktighet och involvering 78% 77% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: F1.2 Respekt och bemötande 85% 84% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: F1.3 Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor 27% 33,2% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: F1.4 Andelen undersökta patien-ter som får en riskbedömning hos Folktandvården 92,1 % 93,1% 94,3 % 94,3 % Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Marginell minskning sedan 2016 Region Uppsala I Årsredovisning 2017 87

Bilaga 64/18 a Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning F2.1 Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag 90 % 92 % 89 % 88% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: F2.2 Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral 87,3% 87,5% 85,5 % 85,8% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: F2.3 Andel väntande patienter som får sitt första besök inom 90 dagar 87% 76% 71% 78% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: F2.4 Andel väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar 86% 82% 78% 80% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: F2.5 Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader 94,9 % 95,5% 95 % Kommentar vid avvikelse: Folktandvårdens allmäntandvård ligger över målvärdet vad gäller planerad vård inom tre månader för patienterna F2.6 God strokesjukvård Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke* Kommentar vid avvikelse: 50 min 43 min 48 min 42 min 57 min 40 min 40 min 88 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Bedriver vård med hög patientsäkerhet 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning F3.1 Antal vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen Obs: 2017 = T2 3,5% 3,0% 2,9% 3,1% 2,8% 3,4% Värde ska minska Kommentar vid avvikelse: F3.2 Andelen vårdrelaterade infektioner 11,8% 12,1% 9,5 % 9,4% 8,2% 10,5% Minskat förekomst Kommentar vid avvikelse: F3.3 Följsamhet till basala hygienrutiner Kommentar vid avvikelse: F3.4 Följsamhet till klädregler Kommentar vid avvikelse: 84,9% 84,4% 84,6% 79,8% 90 % 98,7% 96,8% 93,6% 92,8% 97 % F3.5 Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika (per 1 000 inv.). 182 173 165 154 173 131 Ska minska Kommentar vid avvikelse: Recept per 1 000 inv. är inget bra mått, bättre med att relatera till antalet besök, antal behandlade m.m. Utgår 2018. F3.6 Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre. Kommentar vid avvikelse: 589 242 564 482 541 717 539 063 328 688 210 142 Ska minska F3.7 Andelen ddd av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. Kommentar vid avvikelse: 6,0% 5,3% 6,3% 9,2% Ska öka Region Uppsala I Årsredovisning 2017 89

Bilaga 64/18 a Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning F4.1 Undvikbar slutenvård vid diabetes typ 2 för patienter 65 år och äldre (per antal listade). 0,68% 0,59% 0,6% 0,6% Värdet ska minska Kommentar vid avvikelse: F4.2 Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre (per antal listade). 7,2% 6,9% 6,4% 7,4% Värdet ska minska Kommentar vid avvikelse: F4.3 Undvikbar slutenvård vid astma för patienter 65 år och äldre (per antal listade). 0,40% 0,28% 0,3% 0,2% Värdet ska minska Kommentar vid avvikelse: F4.4 Undvikbar slutenvård vid KOL för patienter 65 år och äldre (per antal listade). 5,6% 4,5% 4,6% 4,4% Värdet ska minska Kommentar vid avvikelse: F4.5 Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus 2 181 2 339 1 316 1 023 Ska minska Kommentar vid avvikelse: F4.6 Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre 7,2 7,6 7 7 Ska minska Kommentar vid avvikelse: F4.7 Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser (exkl. psyk) 1,1% 1,7% 2,2% 3,8% Ska minska Kommentar vid avvikelse: F4.8 Oplanerad återinskrivningar inom 30 dagar för pati-enter som är 65 år och äldre. 9,7% 8,7% 8,4% 9% Ska minska Kommentar vid avvikelse: 90 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning F5.1 Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar inom psykiatrin Kommentar vid avvikelse: 95% 87% 74% 94% - - Ska öka F5.2 Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård - - 12,3% 10,4% 10,7% 10,1% Ska minska Kommentar vid avvikelse: F5.3 Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral 3,4% 3,5% 3,7% 4,7% 5,9% 3% Andelen ska öka Kommentar vid avvikelse: F5.4 Andel väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar 93% 97% 95% 41% - - Ska öka Kommentar vid avvikelse: Under 2017 hade barn- och ungdomspsykiatrin en högre personalomsättning än tidigare och särskilt i samband med sommaren hade verksamheten mycket svårt att uppfylla den förstärkta vårdgarantin. Rekryteringsläget ser nu bättre ut och statistiken förbättras månad för månad. Även andra åtgärder pågår såsom ett utökat vårdutbud med fler gruppbehandlingar och mottagningsöppet på helger Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning F6.1.1 Det går snabbt att resa med UL-trafiken allmänhetens uppfattning 51 % 50 % 49 % 51 % Kommentar vid avvikelse: Mäts ej längre i Kollektivtrafikbarometern F6.1.2 Det går snabbt att resa med UL-trafiken resenärens uppfattning 59 % 57 % 56 % 58 % Kommentar vid avvikelse: Mäts ej längre i Kollektivtrafikbarometern F6.1.3 Det går snabbt att resa med UL-trafiken andel regionbussar i tid Kommentar vid avvikelse: F6.2 För de flesta resor vet resenären att det går att åka med UL (enkät) Kommentar vid avvikelse: 82 % 82 % 82 % 82% 85 % 60 % 64 % 63% 72% 76% 67% 65 % Region Uppsala I Årsredovisning 2017 91

Bilaga 64/18 a Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning F7.1 Antal publik museiverksamhet i Uppsala län Kommentar vid avvikelse: F7.2 Antal publik vid musikkonserter 0 18 år i Uppsala län Kommentar vid avvikelse: F7.3 Antal vuxna per 1000 invånare som deltar i kurser inom folkbildning Kommentar vid avvikelse: 112 490 98 268 87 426 115 410 95 000 23 095 22 595 22 269 22 000 133 135 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning F8.1 Hållbart medarbetarengagemang, index: totalt Kommentar vid avvikelse: F8.2 Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Kommentar vid avvikelse: F8.3 Hållbart m edarbetarengagemang, index: styrning Kommentar vid avvikelse: F8.4 Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Kommentar vid avvikelse: 76 72 Öka 77 73 Öka 73 70 Öka 78 75 Öka 92 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning N1.1 Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag 72 74 77 68 91 Kommentar vid avvikelse: Beror dels på en nedgång som setts i hela landet under året men dessutom på kapacitetsproblem inom AS som inneburit att sjukhuset tvingats tacka nej till deltagande i flera studier N.1.2 Antalet nystartade aka-demiskt initierade kliniska studier Kommentar vid avvikelse: N1.3.1 Akademiska sjukhusets placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking Kommentar vid avvikelse: N1.3.2 Lasarettet i Enköpings placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking Kommentar vid avvikelse: 58 11 13 51 50 67 63 66 67 Skapar basvärde Förbättrad placering Förbättrad placering Region Uppsala I Årsredovisning 2017 93

Bilaga 64/18 a Är ledande inom e-hälsa 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning N2.1 Antalet enheter (gäller även privata) som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster. *=tom. mars 234 195 220 Antalet ska öka Kommentar vid avvikelse: N2.2 Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid) 7 15 132 Antalet ska öka Kommentar vid avvikelse: N2.3 Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e-tjänster. 81 727 121 784 162 748 203 902 Antalet ska öka Kommentar vid avvikelse: N2.4 Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms 59,6 % 70,6 % 58,5% 70 % Kommentar vid avvikelse: Det fanns en allmän känsla hos en del kliniker att kallelser skickade via sms orsakar fler uteblivna patienter. Det har i sin tur lett till färre sms kallelser. Folktandvården har tillsatt en uteblivandegrupp som arbetat med frågan. Gruppen har visat att oavsett kallelsemetod är uteblivandefrekvensen den samma över tid. Gruppen pre-senterade sin rapport i december -17. N2.5 Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare. 0 Värdet ska ök Kommentar vid avvikelse: Är ledande inom kunskapsstyrd vård 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning N3.1 Antal påbörjade Health Technology Assesments samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska meto-der i Region Örebro (CAMTÖ) Kommentar vid avvikelse: N3.2 Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler Kommentar vid avvikelse: N3.3 Kvalitetsindex inom området kunskapstyrning Kommentar vid avvikelse: 2 4 4 3 7 6 20% 60% 50% 94 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning N4.1 Antal företag som har fått stöd att starta eller växa* Kommentar vid avvikelse: N4.2 Antal nystartade företag per 1 000 invånare Kommentar vid avvikelse: N4.3 Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala Kommentar vid avvikelse: 1 950 1 000 1 588 1 827 1 350 11,6 11,5 11,8 8,3 12 103 122 164 107 175 En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning V1.1.1 Resande: Totala antal resor 42,6 miljoner 45,2 miljoner Öka Kommentar vid avvikelse: V1.1.2 Resande: Totala antal resor per invånare 119 125 Öka Kommentar vid avvikelse: V1.2 Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet. Kommentar vid avvikelse: 26% 28 % 24 % 29% 32% 24% Öka Region Uppsala I Årsredovisning 2017 95

Bilaga 64/18 a Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning V2.1.1 Kundnöjdhet allmänheten Kommentar vid avvikelse: V2.1.2 Kundnöjdhet resenärer Kommentar vid avvikelse: V2.1.3 Kundnöjdhet Nöjdhet med senaste resan Kommentar vid avvikelse: V2.2.1 Upplevd trygghet bland allmänheten Kommentar vid avvikelse: V2.2.2 Upplevd trygghet bland resenärer Kommentar vid avvikelse: 49% 53 % 54 % 52% 52% 53% Öka 61% 68 % 65 % 59% 57% 63% Öka 82% 83 % 82 % 78% 79% 77% Öka 74 % 76 % 78 % 69% 70% 68% 77 % 81 % 84 % 84 % 76% 75% 77% 85 % Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning V3.1 Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal. Kommentar vid avvikelse: V3.2 Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, areal (ha). Kommentar vid avvikelse: V3.3 Uppmärkta leder och naturstigar, km Kommentar vid avvikelse: V3.4 Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal Kommentar vid avvikelse: V3.5 Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner Kommentar vid avvikelse: 41 42 43 45 45 8 118 8 137 8 138 10 651 9 171 496 500 502 504 512 5 6 7 9 9 5 6 6 5 6 96 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning V4.1 Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken Kommentar vid avvikelse: V4.2 Energiförbrukning KWh/fordonskilometer (bussar) Kommentar vid avvikelse: V4.3 Energianvändning per kvadratmeter (Regionägda fas-tigheter) 18% 21,5% 32,8% 76,7% 60% 3,7 3,7 3,7 Minska 268 249 217 199 Minska Kommentar vid avvikelse: Energisparprogrammet är orsaken till den positiva utveckling som redovisas. V4.4 Andel ekologiska livsmedel Kommentar vid avvikelse: V4.5 Användande av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar Kommentar vid avvikelse: V4.6 Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan Diklofenak Kommentar vid avvikelse: V4.7 Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan Kinoloner Kommentar vid avvikelse: V4.8 Andel material återvunnet avfall Kommentar vid avvikelse: V4.9.1 Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla tillgängliga fordon Kommentar vid avvikelse: V4.9.2 Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla tillgängliga hållplatser 44% 45% 51% 52% 48% 100 % 59 % 58,9 % 56% 86 % 5,1 3,9 3,2 2,6 Minska 0,7 0,6 0,6 0,6 Minska 31,1 % 31,9 % 30,7 32,1% 33 % 90 % 95% 95% Öka 0 % 0 % 0% Öka Kommentar vid avvikelse: Arbete pågår med att tydliggöra kriterier som definierar vad en fullt tillgänglig hållplats är. Till dess kan vi inte ange annat än 0% som fullt till-gängliga. Region Uppsala I Årsredovisning 2017 97

Bilaga 64/18 a Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet 2014 2015 2016 2017 totalt Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning V5.1 Trafikverkets investerade medel i länets transportinfrastruktur 71% 105% 118% 106% 108% Kommentar vid avvikelse: 98 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a Bilaga mål RUS 2017 Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Hur går det för Uppsala län? Uppföljning av RUS-mål European Innovation Scorebard TRE STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN REGION FÖR ALLA VÄXANDE REGION NYSKAPANDE REGION Region Uppsala I Årsredovisning 2017 99

Bilaga 64/18 a EN VÄXANDE REGION A B C D E Planera för 5000 bostäder per år till år 2023 för att bygga ikapp behoven och därefter minst 2100 nya bostäder per år för att möta befolkningstillväxten. De samlade utsläppen av växthusgaser, i absoluta tal, ska ha minskat med minst 40 procent till år 2020 jämfört med år 1990. Till 2040 ska utsläppen vara minst 80 procent lägre än år 1990 i enlighet med miljömålsberedningens slutförslag. Fram till år 2030 ska utsläppen för inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med 2010 års nivå. Minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter ska vara anslutna till snabbt och kapacitetsstarkt bredband minst 100 Mb/sek till 2020. Till 2030 ska 100 procent vara uppnått. Antalet resor i kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020 och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor ska fördubblas till år 2030. Produktionsvärdet från jordbruks- och trädgårdssektorn ska öka 20 procent fram till år 2030. Produktionsvärdet från ekologiska livsmedel ska under samma period öka med minst 200 procent. VÄXANDE REGION ÖKAT BOSTADSBYGGANDE 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 Färdigställda lägenheter Befolkningsförändring Antal påbörjade bostäder överstiger 2500 per år. Antalet påbörjade bostäder har ökat starkt. Över 4000 år 2017. Inflyttningen till länet är den högsta någonsin. Målet kan uppnås 2018 om inte avmattning inträffar. 1 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 MÅL: Planera för 5000 bostäder per år till år 2023 för att bygga ikapp behoven och därefter minst 2100 nya bostäder per år för att möta befolkningstillväxten. UTFALL: Under 2017 färdigställdes 2558 bostäder. Befolkningen ökade med 7598 personer. (Källa: SCB) 100 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a VÄXANDE REGION MINSKADE KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 Klimatpåverkande utsläpp Trots ökad befolkning har de samlade utsläppen minskat. Utsläpp per invånare uppgår till ca 4,5 ton/år. I nuvarande takt nås delmålet för 2020. 500 000 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2014 2015 Mål 2010 Mål 2040 MÅL: De samlade utsläppen av växthusgaser, i absoluta tal, ska ha minskat med minst 40 procent till år 2020 jämfört med år 1990. Till 2040 ska utsläppen vara minst 80 procent lägre än år 1990. BASLINJE: 2 380 000 ton CO2-ekvivalenter, år 1990. UTFALL: 1 616 800 ton år 2015. (Källa: Naturvårdsverket och SCB) VÄXANDE REGION BREDBANDSUTBYGGNAD 100 80 Befolkning Arbetstillfällen God utbyggnadstakt under senare år. Dock ojämn utbyggnad över länet. 60 86 % av befolkningen har tillgång till 30 Mb/sek år 2016. 40 Resultatet för arbetsställen något under rikssnittet. 20 0 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Älvkarleby Östhammar Uppsala Uppsala län Riket MÅL: Minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter ska vara anslutna till snabbt och kapacitetsstarkt bredband minst 100 Mb/sek till 2020. Till 2030 ska 100 procent vara uppnått. UTFALL 2016: 73 % (hushåll) och 57 % (arbetsställen) (källa: PTS) Region Uppsala I Årsredovisning 2017 101

Bilaga 64/18 a VÄXANDE REGION KOLLEKTIVTRAFIK Påstigande (miljontal) 60 40 20 Faktiskt resande Framskrivning Fördubblingsmål Andel av det motoriserade resandet 30 25 20 15 10 5 Kollektivtrafikens marknadsandel Konfidensintervall Antalet resor med koll. trafik ökar, men ej i linje med målet. Marknadsandelen är svagt stigande. 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0 MÅL: Antalet resor i kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020 och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor ska fördubblas till år 2030. UTFALL: Antal: 33%, Marknadsandel: Svagt stigande. (Källa: Svensk kollektivtrafik, UL) VÄXANDE REGION LIVSMEDELSPRODUKTION 2 000 Vegetabilier Djur Produktionsvärdet av vegetabilier ökar i snabb takt. 1 500 Målet bedöms vara uppnått före 2030. 1 000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2016 Mål 2030 MÅL: Produktionsvärdet från jordbruks- och trädgårdssektorn ska öka 20 procent fram till år 2030. Produktionsvärdet från ekologiska livsmedel ska under samma period öka med minst 200 procent. BASLINJE: 1562 miljoner kr, år 2013. Utfall 2016: 1873 mkr (Källa: SCB) 102 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a EN NYSKAPANDE REGION F G Antalet globalt konkurrenskraftiga innovativa och entreprenöriella företag ska öka. Indikatorer: antalet exporterande företag och exportvärdets andel av BRP. Privata och offentliga investeringar i FoU ska uppgå till minst 6 % av bruttoregionalprodukten (BRP). H Antal nystartade företag per år ska överstiga 13 företag per 1000 inv år 2020. NYSKAPANDE REGION EXPORT 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Exportens andel av BRP (%) Utveckling BRP (2007 = 100) Utveckling varuexport (2007 = 100) 19,0 16,1 17,1 17,4 17,1 17,5 16,5 18,1 20,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Exportens andel av BRP är svagt ökande. BRP och värdet av varuexporten har ökat starkt sedan 2007 Fortfarande en låg andel av alla företag som exporterar. MÅL: Antalet globalt konkurrenskraftiga innovativa och entreprenöriella företag ska öka. INDIKATOR: Antalet exporterande företag och exportvärdets andel av BRP (varor). BASLINJE: 898 företag år 2014 och 17 % år 2013. UTFALL: 794 företag och 20,5 % 2015 Region Uppsala I Årsredovisning 2017 103

Bilaga 64/18 a NYSKAPANDE REGION Fo U 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Uppsala län Stockholms län Skåne Riket 2007 2009 2011 2013 2015 FoU-andelen nära 6 % = 5:e högsta nivån i Europa. Minskad andel sedan 2009, p g a snabbt stigande BRP. Motsvarar ca 8,2 mdr/år. Länet har hög offentlig FoU (ca 4,1 %), men låg privat (ca 1,8 %) MÅL: Privata och offentliga investeringar i FoU ska uppgå till minst 6 % av bruttoregionalprodukten (BRP). BASLINJE 2013: 5,8 %, UTFALL 2015: 5,9% NYSKAPANDE REGION NYSTARTADE FÖRETAG 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar Uppsala län Stockholms län 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ca 2600 företag startas varje år. Andelen i nivå med riket. Stabil andel 2011 2016. Minskad spridning mellan kommuner. Stockholms län ligger klart högre än Uppsala län. 32 % av företagen startades av kvinnor år 2016. MÅL: I Uppsala län ska det startas minst 13 företag per 1000 invånare år 2020. BASLINJE: 11,5 år 2015. UTFALL: 11,8 år 2016 104 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a EN REGION FÖR ALLA I Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år ska överstiga 80 procent år 2030. Ett delmål på 75 procent ska uppnås år 2020. J Tilliten bland länets invånare ska öka till år 2020. K I Uppsala län ska andelen sysselsatta i åldrarna 20-64 år överstiga 80 % år 2020. L Regioninvånarna ska ha landets högsta självskattade hälsa, med minskade skillnader mellan grupper och individer. EN REGION FÖR ALLA GYMNASIEEXAMEN 100 80 60 40 Män Kvinnor Totalt 2017 Totalt 2016 Andelen med gymnasieexamen inom 4 år har ökat något på två år. Länets resultat något bättre än rikssnittet. Störst förbättringar noteras bland pojkarna. Till målet återstår en bit. 20 0 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Uppsala län Riket MÅL: Andelen gymnasieelever med examen (inkl Intro.program) inom 4 år ska överstiga 75 procent år 2020. Till år 2030 ska minst 80 procent ta examen inom 4 år. BASLINJE: 70 % år 2015 (74 % kvinnor, 66 % män), för nybörjarelever ht 2011. Utfall 2017: 72,3% (74,1 % kvinnor, 70,6 % män). (Källa: Kolada och SKL) Region Uppsala I Årsredovisning 2017 105

Bilaga 64/18 a EN REGION FÖR ALLA TILLIT TILL ANDRA 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Totalt 2017 Totalt 2012 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Älvkarleby Östhammar Uppsala Länet totalt Tilliten totalt sett ligger på samma nivå 2017 som 2012. I enskilda kommuner har andelen som litar på andra människor minskat något. Kvinnors tillit är totalt sett något högre, men det varierar samtidigt mellan kommuner. MÅL: Tilliten bland länets invånare ska öka till år 2020. INDIKATOR: Andel som svarat Ja på frågan: Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? (16 85+ år) BASLINJE: 76,5 % år 2012. Utfall 2017: 75,7 % EN REGION FÖR ALLA SYSSELSÄTTNINGSGRAD 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Utrikesfödda män Utrikesfödda kvinnor Inrikesfödda män Inrikesfödda kvinnor Totalt 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Unikt hög sysselsättning, stadigt stigande sedan krisen 2008/2009. Länet följer rikets snitt under hela perioden Nära full sysselsättning bland inrikes födda. Utrikes födda har stigande andel, men under inrikes födda. Kvinnor har en lägre sysselsättning än män MÅL: I Uppsala län ska andelen sysselsatta i åldrarna 20 64 år överstiga 80 % år 2020. INDIKATOR: Nattbefolkningens förvärvsfrekvens BASLINJE: 77,3 %, år 2014. Utfall 2016: 78,6 % 106 Region Uppsala I Årsredovisning 2017

Bilaga 64/18 a EN REGION FÖR ALLA SJÄLVSKATTAD HÄLSA 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2017 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länet Män Kvinnor Den självskattade hälsan har ökat i länet mellan 2012 och 2017. Ökningen störst bland män. 6 av 8 kommuner har förbättrat utfall. Stora skillnader framför allt mellan kommuner. MÅL: Regioninvånarna ska ha landets högsta självskattade hälsa, med minskade skillnader mellan grupper och individer. INDIKATOR: Självskattad hälsa (16 85+ år) BASLINJE: 73 %, år 2012. UTFALL 2017: 75 %. 77 % män, 72 % kvinnor. SÅ HÄR GÅR DET FÖR UPPSALA LÄN ENLIGT RUS REGION FÖR ALLA VÄXANDE REGION NYSKAPANDE REGION Gymnasieexamen Bostadsbyggande Export Tillit till andra Minskade utsläpp FoU Sysselsättningsgrad Bredbandsutbyggnad Nystartade företag Självskattad hälsa Kollektivtrafik Livsmedelsproduktion Region Uppsala I Årsredovisning 2017 107

www.regionuppsala.se Bilaga 64/18 a

Bilaga 64/18 b Regionstyrelsen 2018 03 27 YTTRANDE Ärende 64 Årsredovisning Region Uppsala 2017 Årsredovisningen för Region Uppsala 2017 kan sammanfattas kort; stora underskott inom hälso och sjukvården, minskad vårdproduktion ökande vårdköer Akademiska sjukhuset redovisar ett underskott på 205 miljoner och har under de senaste tio åren gått med 1 850 miljoner i underskott. Sjukhuset har producerat mindre vård på samtliga områden utom läkarbesök. Även lasarettet i Enköping och den samlade primärvården har en minskad vårdproduktion. Den enda positiva trenden är förstabesök till specialistläkare där kön minskat med 1940 patienter till 10 524. Däremot har kön för väntande på operation och behandling ökat med 705 patienter till 4901. Det är den längsta kön som någonsin uppmätts. Siffrorna gäller utgången av 2017 jämfört med utgången av 2016. Att siffrorna för tillgänglighet visar på en viss förbättring kan mest förklaras med att Uppsala län har överlägset högst andel så kallade patientvald väntan, dvs man önskar kvarstå i kön istället för att få vård någon annanstans. Kostnaden för inhyrd personal har ökat med mer än 50 procent under året. Till största delen för att trots personalbrist upprätthålla vårdproduktionen. Men det visar också på en misslyckad, eller snarare obefintlig, personalpolitik. När vårdpersonalen inte trivs eller inte orkar och slutar, måste insatser göras för att öka trivseln och minska arbetsbelastningen. Det krävs stora insatser för att vända på den negativa trenden. Avgifterna för kollektivtrafiken fortsätter att öka långt över konsumentprisindex. 2017 med 6 procent för periodkortet. Prishöjningarna bidrar till att bilen fortsätter att vara ett logiskt och billigare alternativ för många, särskilt för de som bor i kransorterna runt Uppsala. Sören Bergqvist (V)

2018-03-27 Bilaga 64/18 c Särskilt yttrande Regionstyrelsen, ärende 64, årsredovisning Region Uppsala 2017 Alliansen har tagit del av förslaget till årsredovisning och menar att denna till sitt innehåll förvisso innehåller korrekta uppgifter, men att sammanställningen totalt sett inte lyfter fram de problem som regionen brottas med. En årsredovisning bör också lyfta fram större händelser under året och ge en godtagbar förklaring till dem. Vi uppfattar det ändå som att årsredovisningen med de ändringar som gjorts under regionstyrelsens sammanträde kan föreläggas för fullmäktige. Vi hade önskat att vår särskilda ändring avseende den kraftiga försämringen av tillgängligheten till BUP under 2017 hade antagits av regionstyrelsen, men majoriteten i styrelsen ville annat. Vi har reserverat oss mot detta beslut. Årsredovisningen ska enligt kommunallagen lämnas till fullmäktige senast 15 april. Någon möjlighet återremittera ärendet finns därför i praktiken inte. Istället nöjer vi oss med att lämna ett särskilt yttrande. Sammanfattning: Region Uppsalas ekonomi är i obalans. Under 2017 har nettokostnaderna ökat mer än skatter och generella statsbidrag. Det positiva resultatet beror på kraftigt ökade statsbidrag och inte på återhållsamhet från regionens sida. Obalansen visar sig tydligast i att regionens viktigaste verksamheter går med underskott: Akademiska sjukhuset (minus 205 miljoner kr), primärvården (minus 30 miljoner kr) och kollektivtrafiknämnden (minus 19 miljoner kr). Anmärkningsvärt är skenande kostnader för inhyrd personal. Plus 55 procent under bara ett år. Trots ökade kostnader har Region Uppsala under 2017 producerat mindre vård. Färre vårdtillfällen har genomförts jämfört med 2016. Köerna ökar inom både primärvård och specialistvård. Trenden är negativ och har varit så sedan 2014. Största bristerna inom tillgängligheten finns inom barn- och ungdomspsykiatrin vilket borde ha lyfts fram särskilt. Sjukskrivningstalen fortsätter att vara höga och trenden är negativ sett till de senaste sju åren. Region Uppsala har svåra kompetensbrister. Särskilt avseende sjuksköterskor. Men den personalgrupp som ökar i antal är administratörer. 1

2018-03-27 Bilaga 64/18 c Ekonomi Regionens nettokostnader ökade mer än intäkterna från skatter och generella statsbidrag. Målet är att den årliga ökningen av nettokostnaderna ska var lägre. Regionens två viktigaste inkomstkällor är skatterna och de generella statsbidragen. Övriga intäkter är exempelvis forskningsanslag, patientavgifter, kollektivtrafikintäkter, intäkter av såld vård. Skatten är viktigast eftersom det är den enda inkomstkällan regionen själv förfogar över. En förutsättning för att kontrollera skattetrycket är att nettokostnadsutvecklingen inte rusar iväg. 1 Ekonomiskt utfall 2017 2016 2017 Förändring Nettokostnader -9 865-10 467 +6,1 % Skatteintäkter 8 840 9 301 +5,2 % Statsbidrag 1 397 1 529 +9,4 % Resultat 357 235 Nettokostnadsutveckling och utveckling av skatter och generella statsbidrag, Region Uppsala Staten har ökat sina bidrag till regionen kraftigt. Det är en följd av regeringens politik. Trots högkonjuntur driver regeringen en mycket expansiv finanspolitik, vilket blir ett problem när Sverige går in i nästa lågkonjunktur. Utfallet för nämnder/styrelser och förvaltningar visar också tydligt på en ekonomi i obalans. Störst underskott gör Akademiska sjukhuset med 205 miljoner. En del av detta beror på den felaktiga 1 Alla siffror är hämtade ur Region Uppsalas årsredovisning för 2017 om inte annat anges. 2

2018-03-27 Bilaga 64/18 c fakturering som upptäcktes under hösten, men större delen av underskottet beror på ökade kostnader, i första hand personalkostnader. Primärvården går med 30 miljoner i underskott. Även detta beror på kapacitetsbrister, problem med rekrytering gör att vård inte kan utföras. Primärvården får sina pengar från Vårdstyrelsen som på grund av primärvårdens minskade produktion gör ett överskott på 49 miljoner kr. Vårdstyrelsen ska idealt sett inte gå med överskott utan plus minus noll. Om Vårdstyrelsen har pengar över beror det på att människor står i kö för att få vård. Primärvården är Region Uppsalas egna verksamhet. Därutöver finns ca 20 privata vårdcentraler som också får sin finansiering av Vårdstyrelsen. Kollektivtrafiknämnden går märkligt nog även denna med underskott. Förklaringen ligger i uteblivna biljettintäkter. Överskottet på finansförvaltningen och regionkontoret är statsbidrag som ännu inte blivit fördelade. Hälso- och sjukvårdsdelen av regionen verksamhet gick sammantaget med 177 miljoner kr i underskott. Detta visar att den budget som regionfullmäktige antog inte var realistisk, alternativt att den politiska ledningen inte har haft uppsikt över kostnadsutvecklingen under året. Kraftigt ökade kostnader för inhyrd personal Ett område som det finns särskild anledning att granska är den rekordartade ökningen av kostnaderna för inhyrd personal. Kostnaderna ökade med 55 procent under 2017. 3

2018-03-27 Bilaga 64/18 c Kostnader för inhyrd personal, Region Uppsala, miljoner kr 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Region Uppsala har tidigare varit förskonat när det gäller beroende av inhyrd personal i jämförelse med landet i övrigt. Den trenden är nu bruten och regionen går mot att få samma problem som övriga regioner och landsting. Minskad produktion av vård 2017 Läkarbesök, primärvård 2,5 % Sjuksköterskebesök, primärvård 15,5 % Privat psykoterapi 14,5 % Sjukvårdsrådgivningen 14,1 % Vårdkontakter, Akademiska sjukhuset 0,6 % Vårdkontakter, Lasarettet i Enköping 4,0 % Trots ökade kostnader med 6,1 procent har Region Uppsala under året producerat mindre vård jämfört med 2016. Regionen hade under året en negativ produktivitetstillväxt. Det blev mindre vård per insatt skattekrona. Den främsta förklaringen till detta är brist på sjuksköterskor men även allmänspecialister. Bristen på sjuksköterskor är som störst inom sjukhusvården, men har nu också fått konsekvenser för primärvården. Mycket beklagligt att se är att Lasarettet i Enköping också råkat ut för vikande 4

2018-03-27 Bilaga 64/18 c produktion. Tidigare har lasarettet visat mycket goda resultat med korta väntetider och höjd förmåga att producera vård. Vårdgarantin köerna ökar 2014 2015 2016 2017 Telefonkontakt, primärvård 90 92 89 88 Läkarbesök, primärvård 87 87 85 86 Förstabesök, specialistvård 87 76 71 78 Behandling, specialistvård 86 82 78 80 Andel i procent som får inom vårdgarantin. Vårdgarantin säger att en patient ska få telefonkontakt med primärvården första dagen. Kontakt med läkare i primärvården inom en vecka. Bedömning av en specialist inom 90 dagar och behandling/operation inom 90 dagar. Region Uppsala har en vikande trend när det gäller både primärvård och specialistvård. Framför allt är det inom specialistvården trenden viker. Under åren 2011 2014 var trenden positiv, men sedan 2014 har det vänt nedåt. 2 Inom barn och ungdomspsykiatrin, BUP, är vårdgarantireglerna annorlunda. Där ska en patient få en första bedömning inom 30 dagar. Under 2017 havererade emellertid tillgängligheten fullständigt. I augusti 2017 var det endast två procent som fick vård i tid. 2 Källa till diagrammet är SKL:s databas, Väntetider i vården. 5

2018-03-27 Bilaga 64/18 c BUP har tillänglighetsproblem i hela landet, men Region Uppsalas bottennotering från augusti står i en klass för sig. Inget annat landsting eller region kan uppvisa en så låg siffra. 3 Sjukskrivningar i Region Uppsala Sjukskrivningar inom vården är ett problem och Region Uppsala är inget undantag. Under de senaste åren har trenden varit i uppåtgående från en lägstanotering 2011. Trots uppåtgående trend ligger Region Uppsala under genomsnittet för landstingen i Sverige. 4 8,0 Sjukfrånvaro, Region Uppsala, andel % Region Uppsala 6,0 4,0 2,0 0,0 3 Ibid. 4 Källa till sjukskrivningssiffrorna är Kolada, SKL:s och statens gemensamma statistikdatabas för kommuner och landsting. 6

2018-03-27 Bilaga 64/18 c Sjukfrånvaro, andel i procent, Region Uppsala, 2006 2017 2006 6,9 2007 6,1 2008 5,5 2009 4,9 2010 4,6 2011 4,5 2012 4,6 2013 4,7 2014 4,9 2015 5,1 2016 5,6 2017 5,4 Rekryteringsproblemen återspeglas inte i årsredovisningen Region Uppsalas mest akuta problem är bristen på medarbetare. Bristen finns inom många yrkeskategorier men mest påtaligt är det för sjuksköterskor, allmänspecialister och tandhygienister. Bristen på medarbetare leder till vårdköer. Huvudorsaken till varför regionen har vårdköer beror på dessa brister. Av detta skäl skulle man kunna tänka sig att medarbetarfrågorna lyfts fram särskilt i årsredovisningen. Vid styrelsens sammanträde yrkade vi på att området Nyckeltal inom personalområdet ska vara med i årsredovisningen på samma sätt som tidigare år. Styrelsen accepterade detta, vilket gläder oss. Trots detta vill vi lyfta fram att det finns en oroväckande tendens att regionen ökar sin mängd anställda totalt men inte i de personalkategorier där vi har som störst brist. Årsredovsningen konstaterar att antalet årsarbetare ökat med 1,8 procent: Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna handläggare- och administratörsarbete, ledningsarbete samt inom vård- och omsorgsarbete för vissa yrkesgrupper gällande läkare och undersköterskor. En minskning inom vård- och omsorgsarbete har skett gällande sjuksköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor samt överläkare. Det är uppenbart att den nuvarande arbetsgivarpolitiken driver Region Uppsala åt fel håll. Stefan Olsson (M) Carl Nettelblad (L) Annika Krispinsson (C) Anna-Karin Klomp (KD) 7

Bilaga 66/18 Årsredovisning Regionstyrelsens övergripande verksamhet 2017 1

Bilaga 66/18 Innehållsförteckning Året i korthet / Viktiga händelser... 3 Sammanfattning inklusive framtidsbedömning... 4 Uppdragens genomförande... 4 Indikatorer... 6 Internkontroll... 6 Årets resultat... 6 Bedömning av måluppfyllelse... 6 En region för alla... 7 En nyskapande region... 8 En nyskapande region... 9 En nyskapande region... 10 En växande region... 11 En region för alla... 12 3x3 uppdrag... 14 Internkontroll... 14 Ekonomi... 15 Finansförvaltningen... 15 Regionstyrelsens övergripande verksamhet exklusive finansförvaltningen... 15 Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar... 16 Medarbetare... 17 Bilagor... 18 Bilaga 1 Uppdrag RPB... 18 Bilaga 2 Intern kontroll... 23 Bilaga 3 - Resultaträkning... 26 2

Bilaga 66/18 Året i korthet / Viktiga händelser Region Uppsala bildades Region Uppsala bildades 2017 genom att Uppsala läns landsting och Regionförbundet Uppsala län och dess verksamheter lades samman efter riksdagsbeslut under 2016. Därigenom fick Region Uppsala ett samlat ansvar för hälso-och sjukvård, kultur- och bildningsverksamhet, kollektivtrafik och ett regionalt utvecklingsansvar inom Uppsala län och dess invånare. Med regionbildingen samlades ansvaren i en och samma organisation. Invånarnas inflytande över hela länets utveckling har därigenom stärkts när det politiska ansvaret för frågorna prövas genom direkta val till regionfullmäktige. Ny styrmodell med fokus på att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin Region Uppsalas nya styrmodell kopplar ihop Region Uppsalas plan och budget (RPB) med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och består av en vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft, tre strategiska utvecklingsområden En region för alla, En nyskapande region och En växande region samt 18 strategiska mål. Till varje strategiskt mål finns indikatorer och uppdrag kopplade. Samverkansstrukturer utvecklas Hösten 2016 inleddes arbetet med att skapa nya samverkansstrukturer i Uppsala län. Initialt utvecklades samarbetet mellan Region Uppsala och länets åtta kommuner genom bildade av politiska plattformar: Regionalt forum och två samråd för kultur och häls-och sjukvård, vård och omsorg. Som stöd och beredning för dessa organ bildades regional ledningsgrupp och ytterliga arbetsgrupper med tjänstepersoner från Region Uppsala och kommunerna. Med länsstyrelsen bildades Läns- och regionrådet där läns- och regionledningarna möts kontinuerligt för att stödja varandra och respektive huvudmans uppdrag, länsstyrelsens uppdrag att främja länets utveckling och Region Uppsalas regionala utvecklingsansvar. Effektiv och nära vård 2030 För att klara framtidens utmaningar med en åldrande befolkning och ökade kostnader för regionen främst till följd av ökade fastighets- och pensionskostnader är det avgörande att arbeta strategiskt med att ställa om till en effektiv och nära vård. Under våren 2017 påbörjades detta arbete med ett framtidsinriktat och brett dialogarbete om primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. Under hösten 2017 presenterades en rapport med en målbild för primärvården, och fyra fokusområden identifierades. Därutöver beslutades det om ett första steg i form av insatser som skulle tas redan under 2018. Därefter har en ytterligare utredning satts igång under ledning av Göran Stjernstedt för en effektiv och nära vård i Region Uppsala 2030. En viktig del av arbetet i en effektiv och nära vård är ökad samverkan mellan Region Uppsala och kommunerna inte minst kring vården och omsorgen om våra äldre. Under 2017 har därför en gemensam strategi för närvårdsamverkan tagits fram för Region Uppsala och kommunerna. Syftet med strategin är att tydliggöra huvudmännens förutsättningar och ansvarsområden, utgöra underlag för planeringsprocesserna och fastställa gemensamma mål och fokusområden. E-hälsa En annan viktig framgångsfaktor för att klara framtidens utmaningar är att Region Uppsala arbetar strategiskt för att dra fördel av digitaliseringen i samtliga verksamheter. I februari 2017 fastställde regionfullmäktige Strategi för digitalisering och e-hälsa i Region Uppsala. För att förstärka och förtydliga arbetets inriktning med utgångspunkt i strategin antog regionstyrelsen i mars 2017 ett tiopunktsprogram med målsättningen att levereras under 2018 2019. Arbetet med att realisera strategi 3

Bilaga 66/18 och uppdrag har under året som gått tagit fart. Åtta av tio uppdrag i tiopunktsprogrammet har redan påbörjats. Till exempeldigital ankomstregistrering, remissinformation i journalen via nätet, digital tidbokning och receptförfrågan samt digitala vårdmöten. Ekonomi 2020 Ekonomiavdelningen har under våren 2017 startat upp projektet Ekonomi 2020. Syftet är både att tydliggöra att Region Uppsala står inför stora ekonomiska utmaningar under kommande år när kostnaderna för fastighetsinvesteringar och pensioner ökar kraftigt, men också att få fram kunskap och idéer kring hur regionen genom verksamhetsutveckling kan effektivisera verksamheten. Under kommande år kommer arbetet med Ekonomi 2020 att gå in i ett nytt skede, där respektive förvaltning tar ett större ansvar för genomförandet. Sammanfattning inklusive framtidsbedömning Uppdragens genomförande Nedan sammanfattas genomförandet av regionstyrelsens övergripande verksamheters uppdrag i Regionplan och budget för respektive strategiskt mål. Av 25 uppdrag är 21 genomförda och 4 är inte genomförda under 2017. Ledande inom kunskapsstyrd vård Under 2017 hade regionkontoret totalt fem uppdrag på detta tema. Av dessa har fyra genomförts under året. Programråd har upprättats inom följande områden: diabetes, astma/kol, stroke, depression/ångest, MS/parkinson, demens, palliativ vård, hjärtsvikt och levnadsvanor. Arbetet med systematisk fördjupad uppföljning har fortsatt att utvecklas under 2017, till exempel har en fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende genomförts. Kontinuerligt genomförs även seriositetskontroller av privata vårdgivare som ingår i de fördjupade uppföljningarna. Arbetet med att utveckla och mäta kvalitetsindikatorer har dock inte kunnat genomföras fullt ut på grund av att det har varit svårt att finna mätbara indikatorer samt att registreringen i kvalitetsregister inte är fullständig. Arbetet med detta uppdrag fortsätter. Ledande inom e-hälsa De två uppdrag som kopplar till det strategiska målet är genomförda med gott resultat. Arbetet med att realisera såväl strategi för digitalisering och e-hälsa som uppdrag kopplade till strategin beslutade av Regionstyrelsen i mars 2017, har tagit fart under året. Fler enheter inom Region Uppsalas verksamheter har anslutit sig till 1177 vårdguidens e-tjänster under 2017 och användningen av tjänsterna har ökat däribland webbtidbok. En vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Uppdraget kopplat till det strategiska målet är genomfört. Från och med tertialrapporteringen 2017 rapporteras alla indikatorerna i Regionplan och budget, där så är relevant, könsuppdelat samt sammanslaget. Under 2017 påbörjades också ett arbete med jämställdhetsintegrering av Regionkontoret. Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet De fem uppdragen kopplade till det strategiska målet är genomförda. Det medicintekniska centret Med tech science and innovation invigdes i juni 2017. Forum Uppsala-Örebro som ingår i infrastrukturen Kliniska studier Sverige och som organisatoriskt ligger inom Samverkansnämnden bildades 4

Bilaga 66/18 för ett par år sedan. Under innevarande år har en betydande utveckling skett, en utveckling som kommer att fortsätta under de kommande åren. En handlingsplan för att förbättra AT fastställdes i början av 2017. Under 2017 fattade Regionstyrelsen beslut att öka antalet AT-platser från 30 till 40 från och med 2018. Projektet Klinisk introduktionstjänst för läkare (KIT) har utmynnat i att en första intagning av en grupp läkare gjordes mars 2017. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Av de tio uppdragen kopplade till det strategiska målet är sju helt genomförda. Under året har arbete påbörjats med att inventera vilka projekt och aktiviteter inom kompetensutvecklingsområdet som genomförs idag samt ge förslag till ytterligare aktiviteter/projekt för att kunna tillgodose behov hos fler målgrupper. Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) är infört och är obligatoriskt för samtliga nyexaminerade, nyanställda sjuksköterskor under deras först år i anställningen. En regionövergripande process har fastställts för klinisk introduktionstjänst för läkare inom EU (KIT). Region Uppsala har varit representerat i medicinska kommittéerna vid Uppsala Universitet, samarbetat inom sjukvårdsregionen samt inom SKL i utbildningsfrågor samt medverkat vid möten med Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet. Under hösten 2017 genomfördes workshops med fackliga förbunden uppdelat per avtalsområde för att ytterligare öka transparensen i lönebildningsprocessen och för att koppla lönebildning till kompetensförsörjningsprocessen. Den kompetensbaserade rekryteringsprocessen har arbetats fram under 2017 och är under införande i förvaltningarna med genomförda utbildningsinsatserför HR. Under 2017 har många åtgärder vidtagits i såväl förvaltningarna som Region Uppsala-övergripande utifrån gemensamma modellen för Hälsofrämjande arbetsplatser. På grund av att det centrala samverkansavtalet blev fördröjt har förhandlingar om nytt lokalt samverkansavtal för Region Uppsala har ännu inte påbörjats. Utbildningsinsatser har därmed inte heller genomförts i någon större utsträckning. I samtliga chefsprogram har inriktningen på det coachande ledarskapet fastställts och dess betydelse har lyfts fram inom ramen för arbetet med Hälsofrämjande arbetsplatser. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Arbetet med organisering och prioritering av insatser för förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen har påbörjats under 2017. En beskrivning av pågående processer inom Region Uppsala som tar hänsyn till jämlik hälsa och processer där perspektivet jämlik hälsa bör finnas med i framtiden är under framtagande. Två olika labskaleförsök har genomförts för att rena avloppsvatten från antibiotika med ozonering under år 2017. Miljöansvariga träffar upphandlingsenheten regelbundet för att prioritera vilka upphandlingar som ska miljöklassas högre, dvs ställas högre krav än baskrav. Exempel på sådana upphandlingar kan gälla livsmedel, textilier och datorer. Genom att kontinuerligt utveckla såväl kravställande som uppföljning av upphandlingar ur ett miljö- och socialt perspektiv kan Region Uppsala påverka utvecklingen av nya produkter och tjänster. 5

Bilaga 66/18 Indikatorer Regionstyrelsens övergripande verksamhet har en Indikator - Hållbart medarbetarengagemang, index. Målvärdet uppnås inte. Svarsfrekvens om 44 % totalt för Region Uppsala innebär man inte kan utgå ifrån att resultatet är ett representativt urval för helheten vad gäller våra verksamheter. I vanliga fall sker HME-undersökningen i samband med Region Uppsalas medarbetarundersökning gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. På grund av brister hos leverantören fick istället webropol-enkät skickas ut utan listbearbetning och med kort förankringstid. Internkontroll Respektive avdelning inom Regionkontoret har utfört riskanalyser och lyft de rutiner/system som bedöms behöva granskas utgångspunkten är reglementet för internkontroll samt de gemensamma anvisningarna. Internkontrollplanen har fastställts av Regionstyrelsen. Av Internkontrollplanens 13 kontroller har en kontrollaktivitet inte kunnat testats. Detta fel är prioriterat att lösa och arbete pågår. Utöver detta har inga avvikelser noterats för 2017. Årets resultat Regionstyrelsens övergripande verksamheter redovisar sammanlagt ett resultat på 436 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse på 242 miljoner kronor jämfört med budgeterat resultat på 194 miljoner kronor. Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat på plus 406 miljoner kronor är 212 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på 194 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är främst kopplad till högre skatteintäkter och ökade generella statsbidrag. Övriga positiva budgetavvikelser är handpenningen för fastigheterna på Slottsgränd, utebliven utrangering av en fastighet och högre specialdestinerade statsbidrag. Regionkontoret, centrala förtroendemannakostnader, regionala medel och centrala avgifter Årets resultat uppgår till 30 miljoner kronor vilket är 30 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. Den positiva avvikelsen kan framförallt förklaras av lägre personalkostnader och lägre kostnader för smittskyddsläkemedel än budgeterat. Lönekostnader för läkare med anställning på Regionkontoret uppgår till 29 miljoner vilket är en positiv avvikelse mot budget på 5 miljoner och beror på eftersläpningar med tillträdesdagar för ST-läkare. Lönekostnader för övrig personal uppgår till 179 miljoner vilket är en positiv avvikelse mot budget på 7 miljoner och beror till största del på vakanser. Kostnaderna för läkemedel uppgår till 52 miljoner att jämföra med budgeterade kostnader på 67 miljoner. Förklaringen till den positiva avvikelsen ligger till största del i minskade kostnader för smittskyddsläkemedel för behandling av hepatit C. Bedömning av måluppfyllelse Regionstyrelsens övergripande verksamheter har sex strategiska mål som är kopplade till Region Uppsalas tre strategiska utvecklingsområden En region för alla En nyskapande region En växande region Regionstyrelsens uppfyllelse av de strategiska målen, i form av de av regionfullmäktige beslutade indikatorerna redovisas nedan. De strategiska målen är långsiktiga och varje år ses indikatorernas målvärden över. I styrmodellen är det måluppfyllelsen av indikatorerna som visar huruvida Regionstyrel- 6

Bilaga 66/18 sens övergripande verksamheter närmar sig de strategiska målen eller inte. För indikatorerna finns bedömningskriterier framtagna som anger när respektive indikatorers målvärde anses var uppnått. Andel indikatorer inom varje strategiskt mål ska till största del vara gröna för att god måluppfyllelse för året ska anses vara uppnådd. Om detta inte uppfylls anses måluppfyllelsen vara nära uppnådd eller inte uppnådd. För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen av indikatorerna används följande symboler: = Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+- 2 %) och styrelsen har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att styrelsen närmar sig det strategiska målet. = Det angivna värdet ligger inom en felmarginal på (+-2 %) och styrelsen har därmed delvis uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att styrelsen delvis närmar sig det strategiska målet. = Det angivna värdet är sämre än målvärdet (+- 2 %) och styrelsen har därmed inte uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att styrelsen inte närmar sig det strategiska målet. Sammanfattning av måluppfyllelse av strategiska mål i styrmodell för regionstyrelsens övergripande verksamheter: En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Måluppfyllelse En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits 1 uppdrag och 0 indikatorer. Vilka åtgärder har vidtagits? Från och med tertialrapporteringen 2017 rapporteras alla indikatorerna i Regionplan och budget, där så är relevant, könsuppdelat samt sammanslaget. Syftet är att få en statistisk bas att använda i arbetet med jämställdhetsintegrering. Under 2017 påbörjades också ett arbete med att implementera en handlingsplan för jämställd regional utveckling i Region Uppsala. Handlingsplanen sträcker sig till sista december 2018 och är avgränsad till Regionkontoret. Den omfattar utbildningsinsatser för förtroendevalda och tjänstepersoner, översyn och revidering av styrande dokument, samt framtagande av förslag på fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering. I övrigt tas könsuppdelad statistik fram inom flera områden på Regionkontoret. Exempel på sådana områden är: Deltagarna på Region Uppsalas chefsutbildningar 7

Bilaga 66/18 ST-läkarförsörjning i Primärvården Medieanalys antal män/kvinnor från Region Upp-sala som syns i media Analys av HME (hållbart medarbetarindex) Sjukfrånvaro Nyanlända i språkpraktik Enkätresultat, t.ex. Liv och hälsa ung Patientsäkerhet - könsuppdelad statistik sker bland annat vid tryck-sårsmätningar och även vid mätningar som avser andelen vårdrelaterade infektioner. Vilka förbättringsområden finns? Ytterligare arbete med att identifiera områden där könsuppdelad statistik ska tas fram behöver ske. Exempelvis kan det gälla material till styrelser och nämnder samt inom andra områden som kan komma att identifieras under arbetets gång. Nästa steg i processen är att analysera den statistik som tas fram och på det sättet synliggöra ojämställdhet. En nyskapande region Är ledande inom e-hälsa Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits 2 uppdrag och 0 indikatorer. Vilka åtgärder har vidtagits? Strategi för digitalisering och e-hälsa i Region Uppsala fastställdes i februari 2017. För att förstärka och förtydliga arbetets inriktning antog Regionstyrelsen i mars ett tiopunktsprogram, tio uppdrag, med målsättning att påbörjas och levereras under 2017 2019. Utifrån strategi och uppdrag har en handlingsplan tagits fram och beslutats på tjänstemannanivå. Arbetet har letts av enheten för e-hälsa. Arbetet med att realisera såväl strategi som uppdrag har tagit fart under året och har engagerat såväl förvaltningar, politik och tjänstemän. Åtta av tio uppdrag i tiopunktsprogrammet har påbörjats, bland annat digital ankomstregistrering, remissinformation i journalen via nätat, digital tidbokning och receptförfrågan samt digitala vårdmöten. Fler enheter inom Region Uppsalas verksamheter har anslutit sig till 1177 vårdguidens e-tjänster under 2017. För att ytterligare öka kompetensen, införandetakt och användning av befintliga och nya e-tjänster samt stödja verksamheterna i utveckling av nya arbetssätt har konceptet e-tjänstelyftet arbetets fram under året, en utbildningsinsats som kommer att starta i januari 2018. Ett särskilt projekt för att koordinera, samordna och skapa förutsättningar för ett breddat webbtidboksinförande i Region Uppsala har påbörjats under 2017. Målsättningen är att öka antalet enheter som använder webbtidbok och som innebär att det finns möjligheten för invånaren/patienten att både se sina bokade tider, boka av och om tid samt boka ny tid. För att löpande kunna följa utveckling och insatser kopplat till målområden, uppdrag och indikatorer inom digitalisering och e-hälsa, har rutiner för månatlig rapportering tagits fram under året. Information har sammanställts och gjorts tillgänglig via Region Uppsalas intranät. Vilka förbättringsområden finns? 8

Bilaga 66/18 För att digitalisering ska bli en självklar del i verksamhetsutvecklingen behöver ytterligare satsningar göras för att öka kompetensen inom området med målet att kunna öka implementeringstakten och införa nya, smartare arbetssätt. Detta för att klara framtidens utmaningar och uppnå önskad effekt och nytta för såväl vårdens medarbetare, beslutsfattare som för invånare/patienter. Det finns också förbättringar att göra avseende strukturen för styrning, ledning och samordning av området. Det finns ett behov av att tydliggöra och förbättra styr- och ledningsprocesser samt utveckla formerna för samverkan och samarbete inom Region Uppsala så att samlad erfarenhet och kompetens tas till vara på bästa sätt. Det finns ett behov av att i större utsträckning involvera invånare/patienter i Region Uppsalas digitala utvecklingsarbete. En nyskapande region Är ledande inom kunskapsstyrd vård Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits 4 uppdrag och 0 indikatorer. Vilka åtgärder har vidtagits? Under året har nio regionövergripande programråd varit aktiva och arbetat med införandet av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer. Programråd finns för följande områden: diabetes, astma/kol, depression/ångest, hjärtsvikt, stroke, MS/Parkinson, sjukdomsförebyggande metoder/levnadsvanor, demens och palliativ vård. Samtliga förvaltningar har varit delaktiga i programrådsarbetet, framför allt Akademiska sjukhuset. De två senast bildade programråden, demens och palliativ vård, inledde sin verksamhet under senhösten 2017. Programråden har arbetat med att kartlägga och definiera ansvarsgränser, fastställa kvalitetsindikatorer och följa upp dessa, informera och fortbilda om rekommendationer etc. Inom ramen för arbetet med löpande och fördjupad uppföljning och utvärdering av offentliga och privata vårdgivare har arbetet fortsatt att utvecklas under året. Arbetet utgår ifrån en politiskt beslutad strategi som uppdateras successivt. Utifrån strategin tas årliga arbetsplaner fram. En samsyn kring hantering av ett visst sjukdomstillstånd har uppnåtts inom programråden. Inom flera av de fastställda indikatorerna har förbättring av värdena erhållits. Då avvikelser noterats har man utarbetat en plan för förbättringsarbete. Programrådet för levnadsvanor har kontinuerligt arbetat tillsammans med övriga programråd för att inom respektive område också införa rekommendationer om levnadsvanor. Diarie- och ärendehanteringssystemet Public 360 har en avtalsmodul som ska börja användas inom hälso- och sjukvårdsavdelningen och andra verksamheter inom Regionen. Avtalsmodulen kommer vara till nytta i både den löpande avtalsuppföljningen och vid den fördjupade uppföljningen. Vilka förbättringsområden finns? Programråden behöver i fortsättningen arbeta mer systematiskt och samordnat i kvalitetsarbetet och ha en samordnande och övergripande roll när det gäller arbetet med värdebaserad vård och kliniska processer som sker inom förvaltningarna. För programråden finns ett behov av kompetensutveckling inom sina respektive områden samt av ytterligare kunskap om processarbete. 9

Bilaga 66/18 En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits 5 uppdrag och 0 indikatorer. Vilka åtgärder har vidtagits? Förbättrat samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet tog ytterligare ett steg när ett center för medicinteknik invigdes på sjukhuset den 14 juni 2017. Inom detta center, MedTech for Science and Innovation, kommer forskare att samarbeta med kliniskt verksamma personer. Samarbetet med life science-företag kommer att utvecklas inom detta center när väl de mest basala delarna har etablerats. Forum Uppsala-Örebro är den sjukvårdsregionala noden för samordning av kliniska studier. Centrala stödfunktioner finns vid kansliet i Uppsala. Det Lokala Nodnätverk (LNN) koordineras av Forum Uppsala-Örebro och har som huvuduppdrag att agera som Forum Uppsala-Örebros operativa arm på lokal landstings-/regionnivå. LNN:s uppdrag omfattar bl. a. det lokala ansvaret för informationsdelning, kontakter med kliniker, nätverksbyggande med prövare, forskningssköterskor och forskningsstödjande personal samt andra lokala intressenter. Sammantaget syftar den regionala nodens och LNN:s verksamhet till att förbättra möjligheterna att genomföra kliniska studier i sjukvårdsregionen. Inom Regionkontoret har bildande av en mindre enhet där tillhandahållande av EU-kompetens för att kunna bidra till framgångsrikt deltagande i EU finansierade projekt påbörjats. Tydliga mål och uppdrag behöver formuleras. Inom AT har utvecklingen inte resulterat i någon synbar förbättring med tanke på att årets AT ranking återigen befäste dålig position för Akademiska sjukhuset och en sista plats i landet för Lasarettet i Enköping. Vid Akademiska sjukhuset har man i dialog med AT-läkarna påbörjat ett antal aktiviteter för att förbättra situationen. Dessa inkluderar bl.a. längre medicinplaceringar och förbättrad struktur för mottagandet på akuten. Andra förbättringar berör kirurgblocket. Samtidigt görs ansträngningar att bibehålla den goda situationen inom psykiatri och öppenvård. På sikt vill man också förbättra rekryteringsprocessen för att säkerställa att de bäst lämpade för AT-tjänst vid Akademiska väljs ut. Vad gäller Lasarettet i Enköping är det framförallt introduktion, handledning och utbildning som anges som bristområden. En handlingsplan för att förbättra AT fastställdes i början av 2017. Under hösten 2017 har ytterligare åtgärder planerats i dialog med AT-läkare. Under 2017 fattade Regionstyrelsen beslut att öka antalet AT-platser från 30 till 40 från och med 2018. Under 2017 satsade Akademiska sjukhuset särskilt på en utökning av antalet ST-läkare med 10 tjänster (12 mnkr) främst för att öka antalet som blir akutläkare samt att tillgodose att små specialiteters kompetenser kan upprätthållas. Under året genomfördes även en administrativ samordning av de så kallade ryggsäcksdoktorerna, ST-läkare från sjukvårdsregionen och övriga landet som utbildas på sjukhuset. Det nya samarbetsavtalet som tecknades 2015 i samverkansnämnden krävde detta för en överblick. Avtalet förväntas ge ökade kostnader för Akademiska sjukhuset framöver. En liknande samordning för Region Uppsalas egna ST-läkare har även gjorts. På Lasarettet i Enköping har ST-utbildningen i stort sett helt upphört. Förslag har tagits fram om samordning av ST mellan sjukhusen som skulle innebär att alla ST utom de i allmänmedicin anställs av Akademiska sjukhuset, men att vissa delar av ST-utbildningen inom flera specialiteter genomförs vid Lasarettet i Enköping. Detta eftersom Lasarettet i Enköping har ett betydande inslag av bassjukvård inom flera specialiteter som lämpar sig mycket bra för ST-utbildning. Vad gäller ST-läkare i allmänmedicin har en satsning gjorts som har resulterat i en ökning från 60 till 86 platser (+26 platser) över de två senaste åren 2016 2017. 10

Bilaga 66/18 Region Uppsala startade den 1 mars Klinisk introduktionstjänst (KIT) som ett pilotprojekt för EU/EES-läkare som vill arbeta som läkare i Sverige. Pilotprojektet är ett samarbete mellan Primärvården och Lasarettet i Enköping. Kliniskt träningscentrum på Akademiska sjukhuset står för utbildningsmomenten, som utgör 20 procent. De fem läkarna kommer nu att gå ett 11 månader långt program, halva tiden på Lasarettet i Enköping och halva tiden på vårdcentralerna i Tierp och Flogsta. Kursplanen innehåller bland annat moment som den svenska sjukvårdsorganisationen, patientsäkerhetslagen och patientsäkerhet samt sjukvårdssvenska. Vilka förbättringsområden finns? Då AT- och ST-utbildningarna är viktiga för den framtida försörjningen av läkare inom Region Uppsala behöver fortsatt fokus läggas på samordning och koordinering för att fullt ut dra nytta av tillgängliga kliniska placeringar, där patienter vårdas som är lämpliga ur utbildningssynpunkt och där nödvändiga handledarresurser finns. Särskilt bör det säkras att utbildningsplatser bereds i alla verksamheter oavsett driftsform. Vidare behöver dessa utbildningar prioriteras på alla nivåer, så att fler kliniska placeringar kan åstadkommas. Orsaker till den dåliga AT-rankningen har utretts och man ska fortsätta att fokusera på de identifierade åtgärderna för att förbättra AT-läkarnas upplevelse av utbildning vid sjukhusen inom Region Uppsala. En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits 3 uppdrag och 0 indikatorer. Vilka åtgärder har vidtagits? Region Uppsala har under 2017 påbörjat arbetet med organisering och prioritering av insatser för förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen. En beskrivning av pågående processer inom Region Uppsala som tar hänsyn till jämlik hälsa och processer där perspektivet jämlik hälsa bör finnas med i framtiden är under framtagande. Organiseringen är under uppbyggnad och fortskrider parallellt med att en handlingsplan ska tas fram. En kraftsamling genomförs för bättre hälsa bland barn och unga i Uppsala län. Kraftsamlingarna utgå från tre prioriterade samverkansinsatser; tobaksfri skoltid, ökad fysisk aktivitet på jämlika villkor samt ett samlat föräldrastöd för hela Uppsala län. Två olika labskaleförsök har genomförts för att rena avloppsvatten från antibiotika med ozonering under år 2017. De labskaleförsök som genomfördes för att rena avlopp från antibiotika med ozonering gav tillräckligt goda resultat för att utvidga testerna i verklig miljö framöver. I alla upphandlingar ställs baskrav på miljöpåverkan. Miljöansvariga träffar dessutom upphandlingsenheten regelbundet för att prioritera vilka upphandlingar som ska miljöklassas högre, dvs ställas högre krav än baskrav. Exempel på sådana upphandlingar kan gälla livsmedel, textilier och datorer. Dock är uppföljning av krav i upphandlingarna något som behöver intensifieras och rutiner behöver skapas inom upphandlingsenheten för detta. Genom att kontinuerligt utveckla såväl kravställande som uppföljning av upphandlingar ur ett miljö- och socialt perspektiv kan Region Uppsala påverka utvecklingen av nya produkter och tjänster. Vilka förbättringsområden finns? Arbetet med uppföljning av krav i upphandlingarna är behöver intensifieras och rutiner behöver skapas av upphandlingsenheten och enheten för hållbar utveckling gemensamt. Arbetet med att utreda hur resistensutvecklingen mot antibiotika kan minskas behöver fortsätta genom bredare tester i verklig miljö. Ett pilotreningstest vid Akademiska sjukhuset planeras till årsskiftet 11

Bilaga 66/18 2018 2019. Ett utvidgat test av toalettblock med enzymer tänkta att rena avloppsvatten från antibiotika och mikrobiella organismer genomförs våren 2018 vid Akademiska sjukhuset. En region för alla Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits 10 uppdrag och 1 indikator. Resultat Indikator för Regionkontoret Hållbart medarbetarengagemang, index Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Bedömning Vilka åtgärder har vidtagits? Utifrån de tio uppdrag som fastställts i RPB för 2017 har HR funktionen i Region Uppsala gemensamt arbetat med aktiviteter inom sju fokusområden under 2017. Fokusområdena är; Utlandsutbildades kompetens, AT/ST-Läkarförsörjning; Ledarskap och medarbetarskap; Kompetensförsörjning ARUBA; Lönebildning/arbetsgivarfrågor/personalförmåner; Arbetsmiljö och likabehandling; Digitalisering inklusive E-hälsa. Utlandsutbildades kompetens Utlandsutbildades kompetens ska tas tillvara under 2017. Under 2017 ska Region Uppsala utveckla introduktionstjänst för utlandsutbildade läkare. En regionövergripande process har fastställts för klinisk introduktionstjänst för läkare inom EU (KIT), språkpraktik har erbjudits i förvaltningarna och språkutbildning för anställda har möjliggjorts. Utmaningar finns inom området och fortsatt utvecklingsarbete pågår för praktisk tjänstgöring inför svensk legitimation. Utifrån patientsäkerhet samt kompetensförsörjningsperspektiv behövs ett fortsatt och långsiktigt arbete. Ledarskap/medarbetarskap Region Uppsalas samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå ska tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. I samtliga chefsprogram har inriktningen på det coachande ledarskapet fastställts och dess betydelse har lyfts fram inom ramen för arbetet med Hälsofrämjande arbetsplatser. Förvaltningarna har infört den processorienterade ledningsplattformen och använt den vid såväl introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Förvaltningarna har kommit olika långt i införandet och fortsatt arbete med införandet och användningsområden kommer att ske. 12

Bilaga 66/18 Kompetensförsörjning - ARUBA (Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla, Avveckla) Kompetensutvecklingen ska under 2017 systematiseras och omfatta samtliga medarbetare utifrån verksamhetens behov. KUÅ för nyexaminerade sjuksköterskor ska vara integrerat i introduktionen under 2017. Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare. Under året har arbete påbörjats med att inventera vilka projekt och aktiviteter inom kompetensutvecklingsområdet som genomförs idag samt ge förslag till ytterligare aktiviteter/projekt för att kunna tillgodose behov hos fler målgrupper. Ett exempel är ett Region Uppsala övergripande projekt med bl a genomlysning av kompetensnivåer för medicinska sekreterare som har genomförts av verksamhetsansvarig på uppdrag av Regionkontorets HR direktör. Erfarenheterna från detta projekt kan användas som inspiration för genomlysning av fler yrkeskategorier. I övrigt har förvaltningarna utvecklat och tydliggjort karriärvägar inom flera yrkeskategorier, utvecklats seniora handledartjänster samt utvecklat introduktionsmaterial och processer samt att webb-baserad avslutsenkät är under införande Region Uppsala övergripande. Den kompetensbaserade rekryteringsprocessen har arbetats fram under 2017 och är under införande i förvaltningarna med genomförda utbildningsinsatserför HR. Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) är infört och är obligatoriskt för samtliga nyexaminerade, nyanställda sjuksköterskor under deras först år i anställningen. Ungefär 160 sjuksköterskor fullföljer KUÅ årligen. KUÅ startade hösten 2015 och genomförs av Kliniskt träningscenter (KTC) samt har följeforskare från Karolinska Institutet. Lönebildning/arbetsgivarfrågor/personalförmåner Öka tydligheten och transparensen i lönebildningsprocessen. Samverkansprocessen ska stärkas och utbildningsinsatser ska genomföras. Under hösten 2017 genomfördes workshops med fackliga förbunden uppdelat per avtalsområde för att ytterligare öka transparensen i lönebildningsprocessen och för att koppla lönebildning till kompetensförsörjningsprocessen samt för att stärka facklig samverkan i dessa frågor. Kommunikationsperspektivet vid löneöversyn har lyfts i koncernledningens ställningstaganden inför löneöversyn. På grund av att det centrala samverkansavtalet blev fördröjt har förhandlingar om nytt lokalt samverkansavtal för Region Uppsala har ännu inte påbörjats. Utbildningsinsatser har därmed inte heller genomförts i någon större utsträckning. Arbetsmiljö Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Under 2017 har många åtgärder vidtagits i såväl förvaltningarna som Region Uppsala-övergripande utifrån gemensamma modellen för Hälsofrämjande arbetsplatser. Arbetsmiljöledningssystemet samt verktyg och stödmaterial har uppdaterats på intranätet, pris för Hälsofrämjande arbetsplatser har delats ut för första gången i Region Uppsala samt föreläsningar har genomförts för chefer och medarbetare utifrån resultat i medarbetarenkäten 2016. Förvaltningarna arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbetet och har kommit olika långt i införandet av modellen för Hälsofrämjande arbetsplatser. För fokusområdena AT / ST/ Läkarförsörjning samt Digitalisering inkl. e-hälsa saknas riktade uppdrag för HR funktionen. Viss samverkan har skett med FoU avdelningen i dessa frågor. 13

Bilaga 66/18 Upphandling av nytt HR system har inletts samt arbete med uppbyggnad av nytt intranät. Systemstöd avseende personalrapporter har utvecklats. Vilka resultat har uppnåtts? Indikatorn uppnås inte. HME resultatet (72) är ett bra resultat på en skala 0 100, dock finns ännu inte någon nationell jämförelse. Svarsfrekvens om 44 % totalt för Region Uppsala innebär man inte kan utgå ifrån att resultatet är ett representativt urval för helheten vad gäller våra verksamheter. Men resultatet speglar de 44 % som svarat. Svarsfrekvensen skiljer sig mycket per förvaltning. I vanliga fall sker HME-undersökningen i samband med Region Uppsalas medarbetarundersökning gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. Företaget som var upphandlat för att leverera medarbetarundersökningen kunde inte leverera utan istället fick webropol-enkät skickas ut till alla medarbetare utan listbearbetning och med kort förankringstid. Anledningen till det stora bortfallet kan bero på den korta framförhållningen, men också att ingen listbearbetning hanns med. Detta resulterade att även föräldralediga, studielediga och långtidssjukskrivna med flera fick enkäten och sannolikt inte har svarat på HME-undersökningen. Uppdragen uppnås av de flesta av förvaltningarna, viss tidsförskjutning i införande av åtgärder rapporteras av vissa förvaltningar. Vilka förbättringsområden finns? Utifrån uppdragen i regionplan 2018 2020 har sex fokusområden fastställts för 2018. I respektive fokusområdena är aktiviteter angivna. Dessa är framtagna utifrån den regionövergripande kompetensförsörjningsprocessen och samråd har skett med förvaltningarna med inriktning mot den utveckling som behövs inom respektive fokusområde. Fokusområdena 2018 är; Utlandsutbildade; Ledarskap och medarbetarskap; Kompetensförsörjning ARUBA; Arbetsgivarfrågor och lönebildning; Arbetsmiljö och likabehandling; Digitalisering. Region Uppsala måste arbeta brett, strukturerat och långsiktigt med kompetensförsörjningsfrågorna. Arbetet måste utvecklas och ske i god samverkan såväl inom Region Uppsala som med våra samarbetspartners inom sjukvårdsregionen, med kommunerna i länet och Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Det ökade beroende av inhyrd personal är ett övergripande förbättringsområde som riskerar att negativt påverka kvalitet, arbetsmiljö samt ekonomin. 3x3 uppdrag Regionstyrelsens övergripande verksamhet har inga 3x3 uppdrag. Internkontroll Respektive enhet/avdelning inom Regionkontoret gör riskanalyser och lyfter de rutiner/system som bedöms behöva granskas utgångspunkten är reglementet för internkontroll samt de Regiongemensamma anvisningarna. Varje riskområde har bedömts utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Internkontrollplanen har fastställts av Regionstyrelsen. Administrativa enheten har svarat för samordning av internkontrollarbetet för 2017 inom förvaltningen att en för förvaltningen gemensam plan upprättas samt att en uppföljning sker i samband med årsredovisningen. 14

Bilaga 66/18 Av Internkontrollplanens 13 kontroller har en kontrollaktivitet inte kunnat testats. Uppföljning har inte kunnat göras i SAS på grund av tekniska problem med rapporten för uppföljning av användarloggar. Detta fel är prioriterat att lösa och arbete pågår. Utöver detta har inga avvikelser noterats för året 2017, det bör dock vara möjligt att i större utsträckning väva in den löpande interna kontrollen i det vardagliga arbetet för att så tidigt som möjligt upptäcka avvikelser och kunna vidta nödvändiga åtgärder. Ansvaret för internkontrollplanen har inför 2018 övergått till ekonomienheten, arbetet med 2018 års internkontrollplan följer i övrigt samma process som 2017. Ekonomi Regionstyrelsens övergripande verksamheter inkluderar Regionkontoret, förtroendemannakostnader, centrala avgifter, regional verksamhet och finansförvaltning. Regionstyrelsens övergripande verksamheter redovisar sammanlagt ett resultat på 436 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse på 242 miljoner jämfört med budgeterat resultat på 194 miljoner kronor. Finansförvaltningen Jämförelse utfall och budget Finansförvaltningens resultat på plus 406 miljoner kronor är 212 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på 194 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är främst kopplad till högre skatteintäkter och högre generella statsbidrag. Förbättringen av generella statsbidrag beror främst på att avtalet för läkemedelsförmånen som blev klart under året var betydligt högre än budgeterat. Övriga positiva budgetavvikelser är handpenningen för fastigheterna på Slottsgränd, utebliven utrangering av en fastighet och högre specialdestinerade statsbidrag. Jämförelse av resultat mellan åren Finansförvaltningens resultat 2017 är plus 406 miljoner kronor. I resultatet ingår försäljningen av Slottsgränd som är en jämförelsestörande post. Om denna exkluderas är resultatet 384 miljoner kronor och ska jämföras med ett resultat 2016 på 298 miljoner kronor. Resultatförbättringen mellan åren är då 108 miljoner kronor. Intäkterna har ökat med 111 miljoner kronor mellan åren. Skatteintäkter och anslagen mot förvaltningarna har ungefär lika mycket mellan åren. Om skatteintäkter och anslag bortses så står generella och specialdestinerade statsbidrag för ökningen mellan åren. Kostnaderna har ökat med 3 miljoner kronor mellan åren. Regionstyrelsens övergripande verksamhet exklusive finansförvaltningen Jämförelse utfall och budget Årets resultat uppgår till 30 miljoner kronor vilket är 30 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. Den positiva avvikelsen mot budget kan framförallt förklaras av lägre personalkostnader och lägre kostnader för smittskyddsläkemedel än budgeterat. 15

Bilaga 66/18 Lönekostnader för läkare med anställning på Regionkontoret uppgår till 29 miljoner vilket är en positiv avvikelse mot budget på 5 miljoner och beror på eftersläpningar med tillträdesdagar för ST-läkare. Lönekostnader för övrig personal uppgår till 179 miljoner vilket är en positiv avvikelse mot budget på 7 miljoner och beror till största del på vakanser. Kostnaderna för läkemedel uppgår till 52 miljoner att jämföra med budgeterade kostnader på 67 miljoner. Förklaringen till den positiva avvikelsen ligger till största del i minskade kostnader för smittskyddsläkemedel för behandling av hepatit C. Behandlingsintensiteten har fortsatt att sjunka och de akut sjuka patienterna är nu behandlade. Priserna på läkemedel har även sjunkit vilket bidrar till den positiva avvikelsen för läkemedelskostnader. Lokal- och fastighetskostnader avviker positivt mot budget med 3 miljoner och förklaras med att de nya kostnaderna efter flytten till Regionens hus inte var helt kända vid budgeteringen. Kostnaderna för avskrivningar avviker positivt mot budget med 4 miljoner och beror på lägre investeringstakt än beräknat. Jämförelse av resultat mellan åren Jämfört med föregående år har resultatet försämrats med 22 miljoner kronor. Intäkterna har ökat med 30 miljoner och kostnaderna har ökat med 52 miljoner kronor. Intäktsökningen beror på ett ökat Regionanslag, övriga intäkter är i nivå med föregående år. Utökning av anslaget kan till största del härledas till större kostnadsbudget för insatser kopplade till specialdestinerade statsbidrag, ökad medlemsavgift LÖF, ökade hyres- och servicekostnader samt personalkostnader. Lönekostnaderna har ökat med 8 miljoner och beror på ökat antal anställda. Kostnaden för lokalhyra har ökat 6 miljoner p g a nya lokaler. Övriga kostnader har ökat med 47 miljoner och beror till största del på ökning av lämnade bidrag, försäkringskostnader och övriga externa avgifter. Kostnaderna för läkemedel har minskat 8 miljoner och beror på minskat behov av behandling av patienter med hepatitc. Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Budget för 2017 för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar var 4,7 respektive 12,6 miljoner kronor. Utfallet för investeringar i materiella anläggningstillgångar är 4,2 miljoner och är enligt plan. Utfallet för investeringar i immateriella anläggningstillgångar är 0,8 miljoner vilket är 11,8 miljoner lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras med projekt som senarelagts. Det arbete som påbörjats är utvecklingen av nytt intranät. 16

Bilaga 66/18 Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 211 200 +11 Procentuell förändring 1,44% Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 3,76% 3,81% -0,05 Kommentarer till ovanstående tabell Det genomsnittliga antalet årsarbetare har ökat med 11 årsarbetare vilket motsvarar en ökning med 5,5% jämfört med 2016. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat jämfört med 2016, från 3,81 procent till 3,76 procent. Riktvärdet har varit en sjukfrånvaro som inte överstiger fjolårets utfall. 17

Bilaga 66/18 Bilagor Bilaga 1. Uppdrag RPB Bilaga 2. Internkontroll Bilaga 3. Resultaträkning med noter Bilaga 1 Uppdrag RPB Bedömning av uppdrag i regionplan och budget Kommentera varje uppdrags genomförande och dess påverkan på de strategiska målen. Om uppdragen inte kunnat genomföras ange orsaker till detta samt hur ni ev. avser att arbeta vidare med uppdraget Nedanstående symboler används vid bedömningen: = Uppdraget är genomfört under 2017 = Uppdraget är inte genomfört under 2017 Gör en bedömning av respektive uppdrag genom att ange en färgmarkering. Regionkontorets uppdrag i regionplan och budget En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Uppdrag För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Kommentar: Från och med tertialrapporteringen 2017 rapporteras alla indikatorerna i Regionplan och budget, där så är relevant, könsuppdelat samt sammanslaget. Syftet är att få en statistisk bas att använda i arbetet med jämställdhetsintegrering. Bedömning Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Kompetensutvecklingen ska under 2017 systematiseras och omfatta samtliga medarbetare utifrån verksamhetens behov. 18

Bilaga 66/18 Kommentar: Under året har arbete påbörjats med att inventera vilka projekt och aktiviteter inom kompetensutvecklingsområdet som genomförs idag samt ge förslag till ytterligare aktiviteter/projekt för att kunna tillgodose behov hos fler målgrupper. Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor ska vara fullt ut integrerat i introduktionen under 2017. Kommentar: Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) är infört och är obligatoriskt för samtliga nyexaminerade, nyanställda sjuksköterskor under deras först år i anställningen. Metoder för att bättre ta tillvara utlandsutbildades kompetens ska utvecklas under 2017. Kommentar: En regionövergripande process har fastställts för klinisk introduktionstjänst för läkare inom EU (KIT), språkpraktik har erbjudits i förvaltningarna och språkutbildning för anställda har möjliggjorts. Utmaningar finns inom området och fortsatt utvecklingsarbete pågår för praktisk tjänstgöring inför svensk legitimation. Region Uppsala ska under 2017 medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar där det är möjligt och behov finns. Kommentar: Region Uppsala har varit representerat i medicinska kommittéerna vid Uppsala Universitet, samarbetat inom sjukvårdsregionen samt inom SKL i utbildningsfrågor samt medverkat vid möten med Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet. Region Uppsala ska under 2017 öka tydligheten och transparensen i lönebildningsprocessen för en långsiktig och hållbar kompetensförsörjning Kommentar: Under hösten 2017 genomfördes workshops med fackliga förbunden uppdelat per avtalsområde för att ytterligare öka transparensen i lönebildningsprocessen och för att koppla lönebildning till kompetensförsörjningsprocessen samt för att stärka facklig samverkan i dessa frågor. Kommunikationsperspektivet vid löneöversyn har lyfts i koncernledningens ställningstaganden inför löneöversyn. Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare. Kommentar: Den kompetensbaserade rekryteringsprocessen har arbetats fram under 2017 och är under införande i förvaltningarna med genomförda utbildningsinsatserför HR. Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Kommentar: Under 2017 har många åtgärder vidtagits i såväl förvaltningarna som Region Uppsala-övergripande utifrån gemensamma modellen för Hälsofrämjande arbetsplatser. Samverkansprocessen i Region Uppsala ska stärkas och utbildningsinsatser genomföras under 2017.) Kommentar: På grund av att det centrala samverkansavtalet blev fördröjt har förhandlingar om nytt lokalt samverkansavtal för Region Uppsala har ännu inte påbörjats. Utbildningsinsatser har därmed inte heller genomförts i någon större utsträckning. 19

Bilaga 66/18 Region Uppsalas samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå ska tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. Kommentar: I samtliga chefsprogram har inriktningen på det coachande ledarskapet fastställts och dess betydelse har lyfts fram inom ramen för arbetet med Hälsofrämjande arbetsplatser. Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Kommentar: Förvaltningarna har infört den processorienterade ledningsplattformen och använt den vid såväl introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Förvaltningarna har kommit olika långt i införandet och fortsatt arbete med införandet och användningsområden kommer att ske. En nyskapande region Är ledande inom ehälsa. Uppdrag Under 2017 ska arbetet påbörjas med att implementera den regionövergripande ehälsostrategin. Bedömning Kommentar: Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. (* En nyskapande region) Kommentar: Är ledande inom kunskapsstyrd vård Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. Förtydligande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. Kommentar: Programråd har upprättats inom följande områden: Diabetes, astma/kol, stroke, depression/ångest, MS/parkinson, demens, palliativ vård, hjärtsvikt och levnadsvanor. Berörda förvaltningar har deltagit i olika utsträckning i programrådens arbete. Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. (*En nyskapande region). Förtydligande till uppdrag om programråd: Program-råden initieras och drivs från enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. 20

Bilaga 66/18 Kommentar: Indikatorarbetet pågår men är i flera fall svårt att hitta indikatorer som vi har möjlighet att mäta. Arbetet är under utveckling, bl a genom projektet primärvårdskvalitet. Den löpande avtalsuppföljningen ska fortsätta att utvecklas och förbättras under 2017. Kommentar: Diarie- och ärendehanteringssystemet Public 360 har en avtalsmodul som ska börja användas inom hälso- och sjukvårdsavdelningen och andra verksamheter inom Regionen. Avtalsmodulen kommer vara till nytta i både den löpande avtalsuppföljningen och vid den fördjupade uppföljningen. Utvecklingen av arbetet med systematisk fördjupad uppföljning av offentliga och privata vårdgivare, i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet såsom kontrollen av utbetald ersättning, ska fortsätta under 2017. Kommentar: Arbetet med systematisk fördjupad uppföljning har fortsatt att utvecklas under första halvåret 2017. Verksamheten bedrivs utifrån en politiskt beslutad strategi och årliga arbetsplaner. Under våren 2017 har exempelvis en fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende genomförts. Kontinuerligt genomförs även seriositetskontroller av privata vårdgivare som ingår i de fördjupade uppföljningarna. Arbetsplanerna sammanställs utifrån dels indikationer från externa och interna källor och system, dels från en intern prioriteringsprocess som genomförs på hälso- och sjukvårdsavdelningen. Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Ett centrum för medicinteknik ska bildas tillsammans med Uppsala Universitet under 2017. Kommentar: Det medicintekniska centret Med tech science and innovation invigdes 2017-06-14. Under 2017 intensifiera arbetet med att bygga en infrastruktur för samordning av kliniska studier inom sjukvårdsregionen Kommentar: Forum Uppsala-Örebro som ingår i infrastrukturen Kliniska studier Sverige och som organisatoriskt ligger inom Samverkansnämnden bildades för ett par år sedan. Under innevarande år har en betydande utveckling skett, en utveckling som kommer att fortsätta under de kommande åren. Region Uppsala ska under 2017 bygga upp EU-kompetens som underlättar deltagande i projekt relaterade till hälso- och sjukvård. Kommentar: Inom RK har bildande av en mindre enhet där tillhandahållande av EU-kompetens för att kunna bidra till framgångsrikt deltagande i EU finansierade projekt påbörjats. 21

Bilaga 66/18 Region Uppsala ska utveckla AT- och ST-utbildningarna under 2017. Kommentar: En handlingsplan för att förbättra AT fastställdes i början av 2017. Under hösten 2017 har ytterligare åtgärder planerats i dialog med AT-läkare. Under 2017 fattade Regionstyrelsen beslut att öka antalet AT-platser från 30 till 40 från och med 2018. Under 2017 ska Region Uppsala utveckla introduktionstjänst för utlandsutbildade läkare. Kommentar: Projektet Klinisk introduktionstjänst för läkare (KIT) har utmynnat i att en första intagning av en grupp läkare gjordes mars 2017. Ett-årigt introduktionsprogram fördelat på klinisk tjänstgöring inom lasarettet i Enköping och inom primärvården samt teoretisk och praktisk utbildning inom kliniskt träningscentrum En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 ta fram en handlingsplan för organisering och insatser för förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen samt en modell för uppföljning av hälsans utveckling och fördelning. Bedömning Kommentar: Region Uppsala har under 2017 påbörjat arbetet med organisering och prioritering av insatser för förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen. En beskrivning av pågående processer inom Region Uppsala som tar hänsyn till jämlik hälsa och processer där perspektivet jämlik hälsa bör finnas med i framtiden är under framtagande. Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Kommentar: I alla upphandlingar ställs baskrav på miljöpåverkan. Miljöansvariga träffar dessutom upphandlingsenheten regelbundet för att prioritera vilka upphandlingar som ska miljöklassas högre, dvs ställas högre krav än baskrav. Exempel på sådana upphandlingar kan gälla livsmedel, textilier och datorer. Arbetet med uppföljning av krav i upphandlingarna är något som behöver intensifieras och rutiner behöver skapas i samråd mellan upphandlingsenheten och enheten för hållbar utveckling för detta. Under 2017 ska Region Uppsala utreda hur resistensutvecklingen av antibiotika kan minskas. Två olika labskaleförsök för att rena avloppsvatten från antibiotika med ozonering har genomförts under år 2017. Ett pilotreningstest vid Akademiska sjukhuset planeras till årsskiftet 2018 2019. Ett utvidgat test av toalettblock med enzymer tänkta att rena avloppsvatten från antibiotika och mikrobiella organismer har blivit något fördröjt och planeras till våren 2018 vid Akademiska sjukhuset. 22

Bilaga 66/18 Bilaga 2 Intern kontroll Återrapportering av test av intern kontroll Kommentera varje genomfört test av kontrollaktivitet och hur eventuellt identifierad avvikelse har åtgärdats. Om eventuella avvikelser inte har kunnat åtgärdas anges orsaken till detta samt hur ni eventuellt avser att arbeta vidare med den identifierade risken som avvikelsen innebär. Nedanstående symboler används vid bedömningen: = kontrollaktiviteten har testats och eventuellt identifierad avvikelse har hanterats för att säkerställa att målet uppfylls 2017 = kontrollaktiviteten har INTE testats eller kontrollaktiviteten har testats, men eventuellt identifierad avvikelse har INTE hanterats och kontrollaktiviteten har därmed inte genomförts under 2017 Gör en bedömning av respektive kontrollaktivitet genom att ange en färgmarkering. Regionkontoret Endast behöriga personer får åtkomst till den data i SAS och Bedömning Diver som man har behov av i sin tjänst Identifierad risk: Behörigheterna till SAS och Diver uppdateras inte. Chefer har inte kunskap att bedöma behörigheterna Kontrollaktivitet Tertialvis uppföljning av användarloggar. Godkännande från förvaltning Kommentar: Uppföljning har inte kunnat göras i SAS på grund av tekniska problem med rapporten för uppföljning av användarloggar. Detta fel är prioriterat att lösa och arbete pågår. Uppföljning av användarloggar för Diver har utförts av Beslutsstödsförvaltningen men har inte kommunicerats till förvaltningarna. Placeringar görs i enlighet med placeringspolicyn Bedömning Identifierad risk: Placeringar görs inte enligt placeringspolicyn Kontrollaktivitet: Alla placeringar ska godkännas av 2 personer i förening, för att säkerställa att placeringspolicyn följs. Kommentar: Stickprovskontroller har genomfört för att säkerställa att genomförda placeringar har godkänts av två personer i förening, i enlighet med placeringspolicy. Granskningen har genomförts utan anmärkning. Den interna kontrollen bedöms fungera tillfredsställande. Förskingring förekommer inte Identifierad risk: Förskingring inträffar Kontrollaktivitet: Alla utbetalningar från bank ska godkännas av 2 personer i förening Bedömning 23

Bilaga 66/18 Kommentar: Stickprovskontroller har genomförts för att säkerställa att utbetalningar från bank har attesterats och att kostnaderna tillhör verksamheten. Granskningen har genomförts utan anmärkning. Den interna kontrollen bedöms fungera tillfredställande. Lön/arvode utbetalas inte efter avslutad anställning Bedömning Identifierad risk: Lön/arvode utbetalas felaktigt till personer som har avslutat sin anställning i Region Uppsala Kontrollaktivitet: Varje chef kontrollerar och godkänner "Nettolönelistan" innan löneutbetalning sker. Avvikelser ska avrapporteras till lönekontoret, så att de kan korrigeras innan löneutbetalningen. Kommentar: testning av kontrollaktiviteten har utförts enligt rutin. Alla chefer behöver dock påminnas om att regelmässigt göra dessa månatliga kontroller av nettolönelistan så att risken för felaktiga löneutbetalningar minimeras. Alla anställningsärenden är korrekta när de kommer till löneadministratör Identifierad risk: Felaktiga anställningsuppgifter kommer till Primula Kontrollaktivitet: Respektive chef/bemanningsassistent upprättar anställningsuppgifter. Anställningsuppgifterna granskas av HR ansvarig vid respektive verksamhet, innan det skickas in till löneadministratören, via Bemanningsärende i Primula, för registrering. Kommentar: Testning genomförs av resurscentrum Bedömning Ingen bedömning görs på Regionkontoret Genomförande av informationsklassificering av de pm3 etablerade systemen Bedömning Identifierad risk: Informationsklassificering av pm3 etablerade systemen genomförs inte p.g.a. begränsade resurser eller omprioritering i verksamheten Kontrollaktivitet: Uppföljning genom bevakning att klassificeringar inkommit samt att stödinsatser sätts in. Kommentar: Informationsklassificeringen av de pm3-etablerade system är genomförd och dokumenterad i DocPlus 2017-08-24 (DocPlusSTYR-16105) Implementering av självbetjäningstjänst/terminaler (SBT). Inom Bedömning PV inkluderar man betaldel, men övriga vårdgivande förvaltningar inför endast ankomstregistrering. Detta medför minskad kontanthantering och frigör arbetskraft. Identifierad risk: Självbetjäningstjänst/terminaler (SBT) implementeras inte p.g.a. förseningar i andra implementeringar, t.ex. R8.1. Kontrollaktivitet: Uppföljning och anpassning till tidplan för R8.1. (EPJ) Uppföljning from vecka 22 i gemensamt protokoll en gång per vecka. Vid behov genomföra konsekvensanalys. Kommentar: Tidplanen följs. Bedömningen är att de enheter som inplanerats kommer att ha startat med terminal vid halvårsskiftet 2018. Färdigställa Regionplan och budget för 2018 2020 Identifierad risk: Regionplan och budget tas inte fram i tid på grund av brist på resurser. Bedömning 24

Bilaga 66/18 Kontrollaktivitet: Genomför avstämning som säkerställer att det finns tillräckligt med utrymme i processledarens tjänst för det arbete som ska utföras i samband med framtagandet av planen. Kommentar: Av stor vikt att tidplan tas fram, förankras och informeras om i god tid. Hållbart medarbetarengagemang (index) ska öka Bedömning Identifierad risk: Verksamheten har inte tillräckligt god kompetensförsörjning för att klara utökade uppdrag i samband med regionbildningen Kontrollaktivitet: Åtgärdsplan för kompetensförsörjning tas fram och dokumenteras Kommentar: Deltagande har skett inom ramen för Region Uppsalas kompetensförsörjningsplan och i denna har det dokumenterats behov och åtgärder, Att inkommande och upprättade handlingar diarieförs Bedömning Identifierad risk: Inkommande och upprättade handlingar diarieförs inte p.g.a. bristande rutiner och kunskap kring hantering av allmänna handlingar Kontrollaktivitet: Att dokumenterade rutiner finns och är kända samt att utbildning tillhandahålls löpande. Närmaste chef ansvarar för att medarbetarna har tillräcklig kunskap om gällande rutiner. Kommentar: Löpande underhåll av rutiner samt att utbildning tillhandahålls är angeläget. Att korruption inte förekommer Bedömning Identifierad risk: Korruption förekommer p.g.a. bristande kunskap om korruption och hur det kan undvikas Kontrollaktivitet: Att alla medarbetare är informerade om lagstiftning och regler samt uppmärksamhet i moment där korruption skulle kunna förekomma, bl.a. vid kontakter med externa leverantörer Kommentar: Tvåhandsprincip i kontakter med leverantörer. Exempelvis i affärsmöten med banker och fondförvaltare och andra leverantörer. Upphandla så att det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet vinner Identifierad risk: Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet vinner inte, pga felställda krav Kontrollaktivitet: Kvalitetssäkring av upphandlingsdokument sker av kollega innan annonsering. Kommentar: Kontrollaktiviteten utförs regelmässigt. Bedömning 25

Bilaga 66/18 Bilaga 3 - Resultaträkning Bilaga 3.1 - Resultaträkning för Finansförvaltningen 1. Avvikelse beror främst på handpenning för försäljning av Slottsgränd på 22,5 miljoner kronor. Övrig avvikelse är specialdestinerade statsbidrag i form av tilläggsbidrag under året för förlossning och psykiatri. 2. Av vikelsen mot budget beror på högre statsbidrag för läkemedelsförmånen. 3. Avvikelsen beror huvudsakligen på en budgeterad post för utrangering av fastigheter som inte inföll under året. 4. Den negativa budgetavvikelsen är kopplad till lägre ränteintäkter från pl aceringar och bankmedel än budgeterat. 26

Bilaga 66/18 Bilaga 3.2 Resultaträkning för Regionkontoret inkl. centrala förtroendemannakostnader, regionala medel och centrala avgifter 1. Avvikelse mellan utfall och budget beror främst på lägre intäkter än beräknat för hyresintäkter och serviceavgifter från övriga förvaltningar i Regionens hus. 2. Lönekostnader avviker mot budget pga vakanser gällande övrig personal och en eftersläpning i tillträdesdagar när det gäller ST-läkare anställda hos Regionkontoret. 3. Avvikelse beror på lägre kostnader för smittskyddsläkemedel (hepatit-c) än budgeterat då antalet patienter som kräver behandling har minskat. 4. Investeringstakten är lägre än förväntat vilket gett ett lägre utfall gällande avskrivningar än budgeterat. 5. Immateriella investeringar avviker på budget pga kostnader som kommer aktualiseras först nästkommande år. 27

Bilaga 66/18 Bilaga 3.3 Årsprognos Regionstyrelsens övergripande verksamheter inklusive Finansverksamheten 28

Bilaga 67/18 2017-11-23 Enheten för hållbar utveckling Beredningen för barn och unga Årsrapport 2017 Beredningen för barn och unga Bakgrund Årsrapporten innehåller en beskrivning av de aktiviteter som beredningen genomfört under 2017, kopplat till de sammanträden som hållits. Redovisningen återfinns under nedanstående rubrik Sammanträden 2017. Beredningen för barn och unga bildades genom beslut av landstingsfullmäktige i december 2014 och startade sin verksamhet den 1 januari 2015. Beredningen har 13 ledamöter (inga ersättare). Beredningens uppdrag utgår från regionfullmäktiges arbetsordning. Uppdraget sammanfattas i punktform enligt nedan: Beredningen ska utifrån ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur Region Uppsala arbetar med barn- och ungdomsfrågor. Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden till fullmäktige, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen kan följa debatten och utvecklingen inom relevanta verksamhetsområden. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd Ledamöter 2017 Christina Lundh (S) ordförande t o m 2017-04-26 AnnBritt Litsner (S) ordförande fr om 2017-04-27 Jeannette Escanilla (V) 1:e vice ordförande t o m 2017-09-26 Salima Fahad (V) 1:e vice ordförande fr o m 2017-09-27 Monica Lundberg (L) 2:e vice ordförande Kjell Andersson (S) Fredric de Afonseca (S) Mikael Bogsjö (S) fr o m 2017-08-29 Lene Schill (MP) Pernilla Åström (M) Alf Ahlstedt (M) t o m 2017-04-26 Eleonora Stålenhag (M) fr o m 2017-04-27 Ingegerd Andersson (C)

Bilaga 67/18 2 (5) Susanne Lundberg (KD) t o m 2017-06-16 Alexandra Braf (KD) fr o m 2017-10-06 Pirjo Thonfors (-) Resurser för beredningens verksamhet Till sitt förfogande har beredningen under 2017 haft tjänstemannastöd bland annat i form av en sekreterare från regionkontoret. Ekonomi Regionfullmäktige har tilldelat beredningen en ekonomiska ram på 390 000kr för verksamhetsåret 2017. Budgeten ska täcka kostnader för ordförandearvoden, sammanträdesarvoden, utbildnings- och konferensarvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resekostnader samt övriga kostnader för beredningens arbete. Beredningen har löpande under året följt det ekonomiska utfallet och har varit restriktiva avseende deltagande i konferenser. Beredningen har under året förbrukat 281 634 kronor. Sammanträden 2017 Under 2017 har beredningen haft sex protokollförda sammanträden. Presidiet har inför varje sammanträde haft beredande möten. Därutöver har presidiet haft ett gemensamt presidiemöte med övriga fullmäktigeberedningars presidier. Beredningens arbete har bedrivits utifrån den verksamhetsplan som fastställdes under våren 2017. 2017-02-16 Presidiemöte inför beredning. 2017-03-02 Beredningen fick en presentation av Hälsoäventyrets verksamhet av verksamhetschef Marcus Myllyoja. Arbete pågår med att hitta lämpliga lokaler för Hälsoäventyret i Uppsala. Under tiden byggs verksamhet upp i Knivsta kommun i samverkan Region Uppsala. Håkan Collin (S) och Åsa Himmelskiöld, hälso- och sjukvårdsdirektör, presenterade ny samverkansstruktur för hälsa, vård och omsorg (HSVO). Ett initiativärende från Liberalerna om att stoppa barnfetman resulterade i att näskommande beredningsmöte planerades till Överviktsenheten på Akademiska sjukhuset. 2017-03-16 Presidiemöte inför beredning. 2017-04-06

Bilaga 67/18 3 (5) Mötet ägde rum på Överviktsenheten och beredningen fick en presentation av verksamheten samt rundvisning i lokalerna av Anders Forslund, överläkare, med medarbetare. Salima Fahad (V) föreslog ett verksamhetbesök på ungdomsmottagningen i Heby. Beredningen enades om att bjuda in Birgitta Ekholm-Lejman för att prata om BUS. En fråga om informationsmaterial till barn och unga lyftes vilket ledde till att Martin Price, Barnombudsmannen bjuds in till nästa beredningsmöte. Beredningen beslutar om en ny stående punkt på dagordningen och initativ- och uppföljningsärenden. Beslut tas om att eventuella skrivelser till fullmäktige också ska skickas för kännedom till ledamöterna i beredningen. Beredningen konstaterar att de saknar återkopplig kring initiativäredenen gällande könsstympning och Hälsoäventyret. 2017-05-12 Presidiemöte inför beredning. 2017-06-16 Martin Price, Barnombudsmannen, och Camilla Sundén, kommunikationschef primärvården, redogjorde för exempel på hur Region Uppsala arbetar med inforamtion riktat till barn och unga. Beredningen beslutar om att AnnBritt Litsner (S) och Monica Lundberg (L) ska delta i intervju genomförd av ungdomar inom samverkansprojektet Tobaksfri skoltid. Beredningen beslutar om att anta verksamhets- och aktivitetsplan 2017 samt att aktivitetsplanen ska gås igenom vid varje möte. Berednignen beslutar om att verksamhets- och aktivitetsplan 2018 ska antas i november 2017. Beredningen beslutar att undersöka om det finns metoder för medborgardialoger som berdningen kan få ta del av. Beslut togs om att boka in studiebesök på Barnsjukhuset och Barnskyddsteamet. 2016-08-24 Presidiemöte inför beredning. Jessica Bräck, nämndsekreterare för regionfullmäktige, deltog. 2017-08-29 Carin Östling, utvecklinsstrateg folkhälsa, presenterar nya resultat från undersökningen Liv och hälsa ung. Birgitta Ekholm-Lejman presenterar BUS Uppsala-riktlinjer om samverkan barn och unga samt Handlingsplan psykisk hälsa. Presidiet informerar om en mall för hantering av initativärenden till regionfullmäktige. Berednignen beslutade om att godkänna mallen. Ett antal studiebesök bokades in. Beredningen tog initativ till ett ärende om att öppenvårdsteam för barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder ska bildas. Frågan diskuterades med Birgitta Ekholm-Lejman, närvårdsstrateg, som gav råd om att aktualiseras frågan längre fram. 2017-09-19 Gemensamt presidiemöte. 2017-10-06 Studiebesök och möte förlagt till Hebys ungdomsmottagning. Beredningen fick information om Första linje-projektet samt uppstart av ny samtalsmottagning på Heby skola.

Bilaga 67/18 4 (5) 2017-10-19 Arbetsmöte verksamhetsberättelse 2017 och verksamhpetsplan 2018. 2017-11-06 Arbetsmöte verksamhetsberättelse 2017 och verksamhpetsplan 2018. 2017-11-10 Presidiemöte inför beredning. 2017-11-23 Anja Kivimäki och Monica Enqvist, BUP, presenterade projektet Skolan som arena. Tre olika initiativärenden diskuterades, ett om könsstympning, ett om psykisk hälsa och ett om lokaler på barnakuten. Verksamhet- och aktivietsplan för 2018 godkändes. Två ledamöter redogjorde för ett studiebesök hos Barnskyddsteamet. 2017-12-01 Gemensamt möte med presidierna för tre fullmäktigeberedningarna. Ett gemensamt beslut togs om att presiderna i de tre beredningarna ska ha ett gemensamt möte med fullmäktiges presidium. 2017-12-01 Arbetsmöte verksamhetsberättelse 2017 och verksamhpetsplan 2018. Deltagande i konferenser, seminarier eller liknande Beredningens ledamöter har under ett flertal tillfällen under året deltagit i relevanta konferenser, seminarier eller liknande utifrån beredningens område. De ledamöter som deltagit har lämnat skriftliga rapporter till beredningen. Ledamöter har deltagit i/besökt: Stormöten- skolan som arena för psykisk hälsa Barnrättsdagarna Fyrisgården Om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som har föräldrar med missbruksproblem. Resultat och erfarenheter från forsknings och utvecklingsprojektet Skol-BIM. SUF-konferens Uppsala Om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som har föräldrar med missbruksproblem. Resultat och erfarenheter från forsknings- och utvecklingsprojektet Skol-BIM den 14 november Nationell SUF-konferens den 29 november Bästa sätten att lära sig av barn och ungdomar, BoiU. Den 8 november. Övrigt Studiebesök på Barnsjukhuset och Barnskyddsteamet har genomförts. Ordförande deltar regelbundet i Skolan som arena. Liv och hälsa ung Beredningen för barn och unga har tagit del av resultatet från 2017 års undersökning.

Bilaga 67/18 5 (5) Uppföljning och rapportering En sammanfattande årsrapport lämnas varje år via regionsstyrelsen till regionfullmäktige. AnnBritt Litsner (S), ordförande Salima Fahad (V), 1:e vice-ordförande Monica Lundberg (L), 2e vice-ordförande

Bilaga 67/18 2018-01-18 Dnr LS 2018-0085 Avsändare Nämndkansliet Peter Helgesson Tfn 018-611 61 06 Mottagare Regionfullmäktige E-post peter.helgesson@regionuppsala.se Årsrapport 2017 beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Bakgrund Årsrapporten innehåller en beskrivning av de aktiviteter som beredningen genomfört under 2017, kopplat till de sammanträden som hållits. Redovisningen återfinns under rubriken Sammanträden 2017. Beredningens uppdrag utgår från fullmäktiges arbetsordning. Uppdraget sammanfattas i punktform enligt nedan: Beredningen ska utifrån ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar inom områdena demokrati, jämställdhet och integration. Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden till fullmäktige, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen kan följa debatten och utvecklingen inom relevanta verksamhetsområden. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Bilaga 67/18 2 (6) Ledamöter Beredningen består av 13 ordinarie ledamöter. Under 2017 har följande ledamöter ingått i beredningen: Mohammed Tahir (MP), ordförande Emilie Jansson (S), 1:e vice ordförande, avsägelse Susanne Eriksson (S), ny 1:e vice ordförande fr.o.m. 2017-09-27 Frank Nilsson (KD), 2:e vice ordförande, avsägelse Susanne Lundberg (KD), ny 2:e vice ordförande fr.o.m. 2017-04-27 Abbas Al-Janabi (S) Pontus Stagling (S) Erzsebét Wollein (S) Åsa Tinnerholm (MP) Marlene Larsson (V) Siv Godberg (M) Martin Eriksson (M) Alfred Mujambere (L) Bernt Sahlberg (C), avsägelse Kajsa Öhlmér (C), ny ledamot fr.o.m. 2017-04-27 Lisen Burmeister (SD) Resurser för beredningens verksamhet Till sitt förfogande har beredningen under 2017 haft tjänstemannastöd bl.a. i form av sekreterare från Regionkontoret. Beredningen har tilldelats en ekonomisk ram om 390 000 kr för verksamhetsåret 2017. Budgeten ska täcka kostnader för ordförandearvoden, sammanträdesarvoden, utbildnings- och konferensarvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resekostnader samt övriga utgifter för beredningens arbete. Beredningen har under året förbrukat 264 627 kr av de tilldelade 390 000 kr. Sammanträden 2017 Under 2017 har beredningen haft 5 protokollförda sammanträden. Presidiet har inför varje sammanträde haft beredande möten. Därutöver har presidiet genomfört gemensamt presidiemöte med övriga fullmäktigeberedningars presidier.

Bilaga 67/18 3 (6) Sammanträdet 2017-02-28 I anslutning till sammanträdet informerade Henrik Andréasson, enheten för hållbar utveckling, om ett förslag till upplägg för ett samlat arbete kring likabehandlingsfrågorna. Beredningen beslutade att ställa sig bakom förslaget. Beredningen beslutade vidare att uppdra till presidiet att till beredningens sammanträde den 5 april arbeta fram ett förslag till verksamhetsplan för åren 2017 2018 för fastställande. Beredningen beslutade också att godkänna föreliggande förslag till årsrapport till fullmäktige över beredningens arbete under 2016. Beslut fattades om att medge deltagande vid Demokratidagen 2017 i Stockholm. Arrangör: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Två ledamöter utsågs att delta. Vid sammanträdet informerade Martina Melander, kommunikationsenheten, om borttagandet av funktionen Fråga och Tyck till på den externa webbplatsen. Funktionen fungerade inte som tänkt d.v.s. som en kanal för medborgardialog och stängdes därför vid årsskiftet. Martina informerade om de övriga kanaler och kontaktvägar som byggts upp parallellt med Fråga och Tyck till. Sammanträdet 2017-06-07 Regionstyrelsen fastställde vid sitt sammanträde 2017-02-15, 9 Strategi för digital utveckling och e-hälsa i Region Uppsala. Dokumentet var utsänt med handlingarna till dagens sammanträde för kännedom. Under sammanträdet diskuterades behovet av någon form av it-guide för de tjänster som erbjuds eller kommer att erbjudas. Beredningen beslutade att ordföranden stämmer av med respektive ordförande i de två andra fullmäktigeberedningarna angående eventuellt pågående arbete kring it-guider för e- hälsotjänster. Återrapport vid kommande sammanträde. Beredningen beslutade att förslag till verksamhetsplan 2017 2018 arbetas fram för fastställande vid sammanträdet den 6 september. Vid sammanträde 2017-02-08 beslutade beredningen att ställa sig bakom förslaget om ett samlat arbete kring likabehandlingsfrågorna inom Region Uppsala. Vi detta sammanträde beslutade beredningen att utse ordföranden Mohammed Tahir (MP) samt beredningens 2:e vice ordförande Susanne Lundberg (KD), att ingå i referensgruppen för det fortsatta likabehandlingsarbetet. Siv Godberg (M) redogjorde för sitt deltagande vid demokratidagen den 14 mars.

Bilaga 67/18 4 (6) Sammanträdet 2017-09-06 Region Uppsala utgjorde en av de 249 remissinstanser som getts möjlighet att yttra sig över betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60). Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration gavs möjlighet att bidra med ett yttrande. Beredningen beslutade dock att inte avge något yttrande över aktuellt betänkande. Vid dagens sammanträde presenterade ordföranden ett förslag att gå vidare med framtagande av ett s.k. demokratipass inför kommande allmänna val. Demokratipass är en informationsbroschyr som ger vägledning till medborgarna för att de ska kunna påverka politiska beslut på olika nivåer. Passet ska spridas till utvalda målgrupper via skolor, bibliotek och andra offentliga inrättningar. Beredningen avser att samverka med kommunikationsenheten inom Regionkontoret i arbetet med att utforma ett demokratipass. Presidiet får i uppdrag att till nästa sammanträde återkomma med ett bearbetat förslag samt kostnad för framtagande och hur finansieringen ska ske. Till detta sammanträde förelåg ett förslag till verksamhetsplan för 2017 2018 för fortsatt diskussion. Beredningen beslutade att verksamhetsplanen fortsatt hanteras vid de kommande sammanträdena under hösten. Vid dagens sammanträde informerade Mikael Landsten från Regionkontorets HR-avdelning om det övergripande arbete som inletts med bland annat en pågående rekrytering av koordinator för arbetet med att revidera likabehandlingspolicy och - plan. Det fortsatta tjänstemannastödet för detta arbetet ska sedan kunna avropas från koordinator. Vid sammanträdet i juni efterfrågades information om hur KISA-projektet fortskrider. Under sammanträdet informerades om att projektets hemsida http://kisaprojektet.se/ ger en översiktlig bild av vad som pågår inom projektet. Även information om länets utbud av svenskundervisning för nyanlända akademiker efterfrågades vid sammanträdet i juni. Hänvisning till Uppsala universitet och Academicum för information om utbud och former lämnas vid sammanträdet. Beredningen beslutade att medge deltagande för beredningens ledamöter vid Demokratidagen 2017 så in i Norden. Inbjudan från SCB. Beredningen beslutade att överge tidigare rutin med justering per post och fastställde istället följande rutin för justering: efter genomfört sammanträde skickas protokollet via e-post till ordförande och justerare för genomläsning. Efter godkännande läggs protokollet i receptionen i Regionens hus för berörda att justera på plats. Ordförande och justerare informeras via e-post när protokollet finns tillgängligt för justering. I händelse av att protokollet inte justerats innan kommande sammanträde tar sekreteraren med protokollet till detta sammanträde för justering.

Bilaga 67/18 5 (6) Sammanträdet 2017-10-25 Beredningen beslutade att arbeta vidare med planeringen för framtagande av ett demokratipass samt att ordföranden tar kontakter med berörda regionråd för samråd kring framtagande och finansiering. Uppskattad kostnad för framtagande av original samt tryckkostnad presenteras vid dagens sammanträde. Ärendet tas upp på nytt vid beredningens sammanträde i november. Information lämnas om beredningens ekonomiska utfall t.o.m. september 2017. 174 898 kr har förbrukats, årsbudget uppgår till 390 000 kr. Beredningen informeras om att ett möte med de tre fullmäktigeberedningarnas presidier kommer att äga rum den 1 december. Beredningen beslutade att medge deltagande vid Mänskliga rättighetsdagarna i Jönköping 9-11 november. I anslutning till sammanträdet föredrog Sayeh Ardabili Asl (HR-enheten vid Regionkontoret) kring arbetet med FSA-medicin del av KISA-projektet. Sammanträdet 2017-11-22 Beredningen har tidigare beslutat att verka för framtagande av ett demokratipass inför kommande val. Bredningen beslutade vid detta sammanträde att: - ordföranden tar kontakter med berörda regionråd för diskussion kring finansieringen och samverkan med länets kommuner, - kontakter tas av sekreteraren med länets kommuner angående medverkan med svar senast 2018-01-31, - återrapportering sker vid beredningens sammanträde 2018-02-06, - en skriftlig redogörelse för effekterna av demokratipasset i Falu kommun inhämtas av sekreteraren och återförs till beredningens sammanträde 2018-02- 06. Beredningen beslutade att fastställa sammanträdestider 2018 enligt nedan: Tisdagen den 6 februari kl. 13.00 16.00 Tisdagen den 10 april kl. 13.00 16.00 Tisdagen den 5 juni kl. 13.00 16.00 Tisdagen den 2 oktober kl. 13.00 16.00 Onsdagen den 14 november kl. 13.00 16.00 Tisdagen den 4 december kl. 13.00 samling Storgatan 27 Uppsala för gemensam avfärd till Wiks slott.

Bilaga 67/18 Beredningen beslutar att medge deltagande vid av SKL arrangerade: En trygg valrörelse den 11 december kl. 10.00 15.30. De senaste siffrorna från Politikens trygghetsundersökning 2017 presenteras samt att förtroendevalda och säkerhetsansvariga kommer att berätta vilka strategier de har skapat för att öka tryggheten under valåret 2018. 6 (6)

Bilaga 67/18 Enheten för hållbar utveckling Årsrapport 2017 Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Bakgrund Årsrapporten innehåller en beskrivning av de aktiviteter som beredningen genomfört under 2017, kopplat till de sammanträden som hållits. Redovisningen återfinns under nedanstående rubrik Sammanträden 2017. Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor bildades genom beslut av landstingsfullmäktige i december 2014 och startade sin verksamhet den 1 januari 2015. Beredningen har 13 ledamöter (inga ersättare). Beredningens uppdrag utgår från landstingsfullmäktiges arbetsordning. Uppdraget sammanfattas i punktform enligt nedan: Beredningen ska utifrån ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar med äldre- och funktionshinderfrågor. Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden till fullmäktige, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen kan följa debatten och utvecklingen inom relevanta verksamhetsområden. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Bilaga 67/18 2 (4) Ledamöter 2017 Eva Adler (MP) ordförande fr.o.m. 2017-02-15 Tarja Onegård (MP) ordförande t.o.m. 2017-02-15 Viktor Waldau (V) 1:e vice ordförande Magnus Ahlqvist (V) Inga Alm (C) 2:e vice ordförande Pia Milton (S) Petra Söderlund (S) Erzsébet Wollein (S) Sylvia Lundholm (MP) Anders Bäckström (M) Christina Sääf (M) Filip Jovicic (L) fr.o.m. 2017-09-27 Kajsa Dovstad (L) t.o.m. 2017-09-27 Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) Marga Karttunen (SD) Resurser för beredningens verksamhet Till sitt förfogande har beredningen under 2017 haft tjänstemannastöd bland annat i form av sekreterare från regionkontoret. Under året har fyra olika personer fungerat som sekreterare, vilket påverkat kontinuiteten i stödet, då beredningen inte har någon förvaltning knuten till sin verksamhet. Ekonomi Regionfullmäktige har tilldelat beredningen en ekonomisk ram på 390 000 kr för verksamhetsåret 2017. Budgeten ska täcka kostnader för ordförandearvoden, sammanträdesarvoden, utbildnings- och konferensarvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resekostnader samt övriga kostnader för beredningens arbete. Beredningen har löpande under året följt det ekonomiska utfallet. Beredningen har under året förbrukat 217 698 kr. Pengarna har i första hand gått till arvoden, ersättning för resor och konferensavgifter Sammanträden 2017 Under 2017 har beredningen haft sex ordinarie sammanträden Presidiet har inför varje sammanträde haft beredande möten. Därutöver har presidiet haft ett gemensamt möte med övriga fullmäktigeberedningars presidier. 2017 var beredningens tredje år av verksamhet. Därtill fick beredningen under året en ny ordförande och en ny ledamot. 2017-02-07 Utredare Henrik Andreasson medverkade och beredningen beslutade att överlämna till regionfullmäktige ett förslag till Funktionshinderpolitiskt program.

Bilaga 67/18 3 (4) Vidare beslutade beredningen att arbeta vidare med att ta fram ett kortfattat dokument som beskriver Region Uppsalas ansvar och åtagande gällande funktionshinderpolitiska frågor. Dokumentet ska vara lättillgängligt och ha medborgarna som målgrupp. 2017-04-18 Beredningen erhöll information av läkaren Christina Mörk om Läkemedelsgenomgångar för äldre. 2017-06-14 Eva Arnemo, projektledare från Upplandsstiftelsen, informerade om FINA-projektet (Folkhälsa i natur för alla). Upplandsstiftelsen har fått utökat folkhälsouppdrag under perioden 2016 2018. Inom projektperioden genomför de regelbunden fysisk aktivitet i naturen med ett antal olika grupper bestående av barn och unga såväl som äldre personer med funktionsnedsättning. 2017-09-06 Beredningen hade en heldag i Östhammar. Socialnämndens ordförande Kerstin Björck Jansson informerade och visade runt i kommunens särskilda boende på Edsvägen 16. Närvårdsstrateg Birgitta Ekholm Lejman informerade om samverkansstrukturer. Därefter studiebesök vid Närvårdsenheten, som är ett unikt samarbete mellan Östhammars kommun och regionen, med föredragning av läkare Stig Hyddmark och enhetschef Anette Eriksson. Dagen avslutades med studiebesök vid Hälsoäventyret i Östhammar. 2017-10-10 Efter sammanträdet följde information och studiebesök vid Infoteket. Vidare en presentation av Hälsa och habilitering av verksamhetschefen Lena Ring, psykolog Karl Olsson samt Karin Jöreskog och Marianne Winqvist, vetenskapliga handledare vid FoU-avdelningen. 2017-12-01 Gemensamt möte för fullmäktigeberedningarnas presidier. Beredningarna informerades om att de kommer bli inbjudna att utse två representanter till en referensgrupp. 2017-12-05 Vid mötet fick beredningen en presentation av pågående arbete med likabehandlingspolicy för Region Uppsala och information om möjligheten att ingå i en referensgrupp för arbetet. Beredning beslutade att hänskjuta en skrivelse om Personalrekrytering till BUP (inkommen från Liberalerna) till Beredningen för barn och unga. Beredningen beslutade också om en årsplan för 2018. Beredningen har fortlöpande under året följt statistik för utskrivningsklara från Akademiska sjukhuset till kommunerna, fördelat per kommun.

Bilaga 67/18 4 (4) Deltagande i konferenser, seminarier eller liknande Ledamöter har även deltagit i olika konferenser och varit på studiebesök i verksamheter som har anknytning till beredningens ämnesområden. Som exempel kan bland annat nämnas Forskning pågår om att åldras på lika villkor som genomfördes i september. Eva Adler (MP), ordförande Viktor Waldau (V), 1:e vice ordförande Inga Alm (C), 2:e vice ordförande

Bilaga 69/18 Avtal om samverkan kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård för Region Uppsala och länets kommuner Region Uppsala, Enköpings kommun, Heby kommun, Håbo kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun, Älvkarleby kommun och Östhammars kommun har träffat avtal om samverkan kring kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Överenskommelsen bygger på att respektive part gemensamt finansierar den samverkan som stadgas i reglementet för den gemensamma nämnden. 1 Gemensam nämnd Samverkan ska ske under ledning av gemensam nämnd enligt 3 kap. 3 a kommunallagen. Region Uppsala är värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i Region Uppsalas organisation. Antalet ledamöter i nämnden regleras i reglementet, 2. Respektive fullmäktige ska välja ledamöter och ersättare till nämnden. 2 Nämndens uppgifter Nämnden ansvarar för ekonomin inom nämndens ansvarsområde och ska utarbeta en årlig plan och budget som anger riktlinjer för forskning och utveckling för FoU-avdelningen för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård med inriktning, strategiska mål och utvecklingsområden. Nämnden ska, utifrån ett gemensamt behov, särskilt skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskaps-baserad praktik i socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagar, avtal och bestämmelser. Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt. Nämnden ska själv, eller genom ombud, föra parternas talan i mål och ärenden inom nämndens verksamhetsområde, med undantag av frågor som rör förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Nämnden ska, om så begärs av respektive part, avge utlåtanden över motioner och framställningar. Det åligger nämnden att besluta om avskrivningar av fordringar. Nämnden ska följa upp och analysera sin verksamhet. Nämnden ska fullgöra vad som i övrigt enligt parternas beslut, lag eller förordning tillkommer nämnden. Nämnden har vidare följande uppdrag: - Kunskapsstöd till socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. - Nämnden stödjer parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Ytterligare samarbete, eller att omfattningen av samarbetet ska utvidgas till andra områden, beslutas av respektive part. - Samverka om relevant forskning och utveckling med externa parter. Nämnden vidareutvecklar samverkan med universitet och högskolor. Nämnden agerar brygga mellan parterna å ena sidan och universitet och högskolor å andra sidan, i syfte att koppla ihop forskning och praktik. - Svara för regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Den regionala samverkans- och stödstrukturen ska följa den nationella planen vid SKL och - vara en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier, - medverka till att skapa förutsättningar för FoU socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård att tillhandahålla evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik för implementering av ny kunskap, samt - vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. - Nämnden ska hålla respektive part kontinuerligt underrättad om nämndens verksamhet. För att fullgöra sina uppgifter äger nämnden att från parternas nämnder och tjänstemän infordra de uppgifter, erhålla de upplysningar och det biträde som nämnden behöver. 1

Bilaga 69/18 3 Finansiering Nämndens kostnader fördelas lika mellan regionen och länets kommuner. Kommunerna finansierar sin del utifrån befolkningsstorlek per den 30 juni året före aktuellt budgetår. Om kommunerna och regionen blir ense om att lägga nya uppdrag på nämnden, ska uppdragen finansieras genom särskilda avtal om medfinansiering. Externa projektanslag får föras över mellan åren enligt anslagsgivarens regler. Budget ska upprättas så, att kostnader och intäkter balanseras. Budgeten upprättas av Region Uppsala efter samråd med parterna. Förslag till budget ska tillställas parterna senast den 30 september varje år. I nämndens budget ingår medel för forsknings- och utvecklingsarbete. Om över- eller underskott uppstår i bokslut regleras detta årligen genom överenskommelse mellan de samverkande parterna innan årets utgång. Resultatredovisning Regionstyrelsen beslutar när nämnden senast ska redovisa sin medelsförvaltning för föregående budgetår. Medelsförvaltning Regionen förvaltar den gemensamma nämndens medel. Parterna har rätt till löpande insyn i medelsförvaltningen. 4 Administration och beredning av ärenden Nämnden är administrativt kopplad till Region Uppsala, som svarar för sekretariat, ärendehantering och annan service till nämnden. Som stöd för beredning av ärenden har Region Uppsala en beredningsgrupp. Denna utgörs av chefer med mandat från Uppsala läns kommuner. Som stöd i FoU-arbetet för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård svarar respektive ansvarig chef i varje kommun för att utse sakkunniga. 5 Uppföljning av verksamheten Nämndens ansvar och verksamhet följs upp en gång per mandatperiod, utifrån förutbestämda kriterier. 6 Avtalstid Detta avtal gäller fr.o.m. 2019-01-01 och tills vidare, under förutsättning av att fullmäktige i de samverkande parterna har godkänt avtalet. Vill någon av de samverkande parterna frånträda avtalet ska skriftligt meddelande om detta tillsändas övriga parter senast ett (1) år före mandatperiodens utgång. Annars förlängs avtalet med oförändrade villkor ytterligare en mandatperiod. För avtalets upphörande i sin helhet krävs likalydande beslut i respektive fullmäktige. Vid upphörande av verksamheten i sin helhet, eller om någon part vill frånträda avtalet, ska särskilda förhandlingar ske mellan parterna angående formerna för detta samt angående den ekonomiska regleringen mellan parterna. 7 Tvist Tvister angående tolkning och/eller tillämpningen av detta avtal och övriga överenskommelser mellan de samverkande parterna ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. För den händelse överenskommelse inte kan träffas ska tvister avgöras i allmän domstol alternativt genom skiljeförfarande enligt lagen om skiljeförfarande (1999:116). 2

Bilaga 69/18 Reglemente för gemensam nämnd för kunskapsstyrning 1 Tillämpningsområde Detta reglemente gäller för den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Uppsala län. Parter i nämnden är Region Uppsala, Enköpings kommun, Heby kommun, Håbo kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun, Älvkarleby kommun och Östhammars kommun. Region Uppsala är värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i Region Uppsalas organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan parterna ingånget avtal om samarbete kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. 2 Antalet ledamöter och ersättare i nämnden Antalet ledamöter i nämnden är tolv, med tolv personliga ersättare. Nämndens ledamöter utses av respektive part enligt följande fördelning: Ordinarie Ersättare Region Uppsala 3 3 Uppsala kommun 2 2 Enköpings kommun 1 1 Heby kommun 1 1 Håbo kommun 1 1 Knivsta kommun 1 1 Tierps kommun 1 1 Älvkarleby kommun 1 1 Östhammars kommun 1 1 Summa 12 12 Vid förfall för en ledamot ska denna ersättas av en ledamot från den part som valt ledamoten. Ersättning till ledamöter och ersättare ska utbetalas enligt de regler som gäller för förtroendevalda i Region Uppsala. 3 Mandatperiod Ledamöter och ersättare väljs, om inte annat beslutas, för fyra år, räknat fr.o.m. 1 januari året efter allmänna val hållits. Valen förrättas av respektive parts under valåret nyvalda fullmäktige, vid sammanträde senast i december månad detta år. För perioden 1 januari 2017 31 december 2018 väljs ledamöter och ersättare för två år. 4 Ordförande och vice ordförande Nämndens ordförande utses av Region Uppsala. Nämndens vice ordförande utses av Region Uppsala på förslag av kommunerna. Är ordförande och vice ordförande förhindrade att närvara vid sammanträde får nämnden utse annan ledamot att tillfälligt leda sammanträdet. Är ordföranden p.g.a. sjukdom eller av annat skäl förhindrad att utföra sitt uppdrag under längre tid än en månad i följd, eller sammanlagt sex månader under ett år, förordnar nämnden en ledamot som ersättare för ordförande, att fullgöra dennes uppgifter. Eventuella ekonomiska förmåner som är förenade med uppdraget som ordförande, övertas under förordnandetiden av ersättaren. Vad nu sagts om ordförande gäller även vice ordförande. 5 Sekreterare Sekreteraren för styrelsens protokoll, ombesörjer expediering av nämndens beslut och följer i övrigt de uppgifter som framgår av detta reglemente eller av gällande arbetsordning för Region Uppsalas fullmäktige eller som särskilt beslutas av nämnden. Utgående skrivelser, avtal och förbindelser m.m. som beslutas av nämnden underskrivs av ordförande med kontrasignering av förvaltningschefen. Nämnden får besluta att underskrift i vissa fall ska ske i annan ordning. 6 Nämndens åligganden Nämnden ansvarar för ekonomin inom nämndens ansvarsområde och ska utarbeta en årlig plan och budget som anger riktlinjer för forskning och utveckling för FoU-avdelningen för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård med inriktning, strategiska mål och utvecklingsområden. Nämnden ska, utifrån ett gemensamt behov, särskilt skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskaps-baserad praktik i socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. 1

Bilaga 69/18 Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagar, avtal och bestämmelser. Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt. Nämnden ska själv, eller genom ombud, föra parternas talan i mål och ärenden inom nämndens verksamhetsområde, med undantag av frågor som rör förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Nämnden ska, om så begärs av respektive part, avge utlåtanden över motioner och framställningar. Det åligger nämnden att besluta om avskrivningar av fordringar. Nämnden ska följa upp och analysera sin verksamhet. Nämnden ska fullgöra vad som i övrigt enligt parternas beslut, lag eller förordning tillkommer nämnden. Nämnden har vidare följande uppdrag: - Kunskapsstöd till socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. - Bevaka och stödja implementering av Forskning och utveckling (FoU). - Svara för regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsstyrd socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. - Samverka om relevant forskning och utveckling med externa parter. - Nämnden ska hålla respektive part kontinuerligt underrättad om nämndens verksamhet. För att fullgöra sina uppgifter äger nämnden att från parternas nämnder och tjänstemän infordra de uppgifter, erhålla de upplysningar och det biträde som nämnden behöver. 7 Sammanträden Nämnden ska för varje kalenderår upprätta en plan för sina sammanträden. Utöver de sammanträden som intagits i planen ska sammanträde enligt 5 kap. 7 första stycket i kommunallagen hållas när minste en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordförande finner att det behövs. Nämnden sammanträder i Uppsala om inte nämnden bestämmer annat. 8 Kallelse Skriftlig kallelse ska i god tid före varje sammanträde med nämnden utsändas till nämndens ledamöter och ersättare. Med kallelsen ska följa en preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet jämte de handlingar som hör till ärendena. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje sammanträdes början. 9 Ersättares tjänstgöring Kan ledamot inte delta i sammanträde ska denne utan dröjsmål underrätta sekreteraren, som inkallar den ersättare till tjänstgöring vid sammanträdet, som valts av ledamotens part. Infinner sig ordinarie ledamot under pågående sammanträde, till vilket han förut anmält förhinder, upphör ersättarens tjänstgöringsrätt när beslut fattats i det ärende som behandlades när den ordinarie ledamoten kom till sammanträdeslokalen. 10 Närvarorätt Rätt att närvara vid nämndens sammanträden samt att delta i överläggningarna tillkommer icke tjänstgörande ersättare i nämnden. Sekreterare i nämnden får yttra sig i formella frågor som uppkommer under sammanträdet och lämna tekniska upplysningar med anknytning till sammanträdeshandlingarna. Om fackliga företrädares rätt att närvara vid sammanträde med nämnden finns särskilt stadgat i 7 kap. 8 kommunallagen. 11 Tjänsteman och sakkunnig Förtroendeman, tjänstemän hos regionen eller särskild sakkunnig som avses i 6 kap. 19 andra stycket kommunallagen får tillkallas av nämnden och får, om nämnden beslutar det, delta i 2

Bilaga 69/18 överläggningarna men inte i besluten. 12 Delegering Nämnden får uppdra åt en anställd hos någon av de samverkande parterna att besluta på nämndens vägnar. 13 Delgivning Delgivning med nämnden sker med förvaltningschefen eller med den som i övrigt enligt särskilt beslut är behörig att motta delgivning. 14 Beredning av ärenden Nämndens ordförande beslutar om formerna för beredning och föredragning av ärenden vid nämndens sammanträden. Föredragande som inte har närvarorätt enligt 10 i reglementet har vid sammanträde endast den yttranderätt som avser föredragningen. 15 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och minst en för varje gång utsedd ledamot eller tjänstgörande ersättare, senast 14 dagar efter sammanträdet. Justering får också verkställas av nämnden, antingen genast eller vid nästa sammanträde. Justering sker, förutom genom namnteckning på därför avsedd plats, genom signum på varje enskild sida av protokollet. Nämndens justerade protokoll ska anslås samtliga parters anslagstavlor. Senast andra dagen efter det att protokollet justerats ska justeringen, och var protokollet finns, tillkännages på respektive parts anslagstavla. Tillkännagivande ska vara försett med uppgift om den dag det anslagits. Det får inte avlägsnas förrän överklagandetiden gått ut. Även på protokollet ska dag för justering, och när justeringen tillkännagivits, noteras. 16 Beslutsrätt, jäv Nämnden får handlägga ärende endast om fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Om jäv finns bestämmelser i 6 kap. 24 27 kommunallagen. 17 Reservation Den som deltagit i avgörandet av ett ärende får anföra reservation mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutats. Om reservationen utvecklats närmare ska den vara skriftlig och lämnas senast när protokollet justeras. 18 Arkiv För vården av nämndens arkiv gäller Region Uppsalas arkivreglemente. 19 Överklagande För överklagande av nämndbeslut gäller vad som stadgas i 10 kap. i kommunallagen om laglighetsprövning. 3

Bilaga 70/18 Diarienr. LS2018-0065 Kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan Region Uppsala 1 (28)

Bilaga 70/18 Förord Hälso- och sjukvården ska vara väl förberedd för händelser där människor skadats eller riskerar att skadas. Denna kris- och katastrofmedicinska beredskapsplanen för region Uppsala beskriver förutsättningar för planeringsarbetet, och syftar till att ge medarbetare information om vad som krävs för att kunna möta allvarlig händelse och extraordinär händelse i fredstid och under höjd beredskap. Planen fastställs av regionstyrelsen och utgör ett styrdokument för förvaltningen. Varje sjukhus/lasarett har en katastrofmedicinsk beredskapsplan (Katastrofplan), där den lokala planeringen inklusive åtgärdskalendrar återfinns. Frågor kring regionens beredskapsplanering ställs till regional beredskapssamordnare. Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund... 4 Utgångspunkt för region Uppsalas beredskap... 4 Regionens organisation och system för planering och handhavande av kris och katastrofmedicinska händelser... 5 Ansvarsfördelning... 5 Regiondirektören (RD)... 5 Regional beredskapssamordnare... 5 Verksamhetschefer... 5 Privata vårdgivare... 6 Ledamöter:... 6 Mål för regionens kris- och katastrofmedicinska beredskap... 7 Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Uppsala... 7 Utförare av planeringsarbetet... 8 Lokala katastrofplaner... 8 Ledning vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser... 9 Allvarlig händelse... 10 Extraordinär händelse... 10 Ledningsmodell... 10 Särskild sjukvårdsledning inom Region Uppsala... 12 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå... 14 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå... 14 Särskild sjukvårdsledning i skadeområde... 15 Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig i särskild sjukvårdsledning på regional nivå/regional ledning... 16 Initiala åtgärder... 16 Stab... 17 Ledamöter särskild sjukvårdsledning på regional nivå/regional ledning... 17 2 (28)

Bilaga 70/18 Övrig stabsinformation... 21 Regionledningen vid allvarlig händelse... 23 Beredskapslägen regional och lokal nivå inom Region i Uppsala.... 23 Regional nivå... 23 Lokal nivå... 24 Organisation vid epidemiberedskap... 24 Organisation vid CBRNE- händelser... 25 Personal... 25 Kostnadsredovisning. 25 Krisstöd... 26 Kommunikation... 26 Region Uppsalas krisledningsnämnd... 26 Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå... 27 Samverkan... 28 3 (28)

Bilaga 70/18 Inledning/Bakgrund Det här dokumentet är region Uppsalas beredskapsplan för kriser och katastrofmedicinska händelser. Kraven på att regionen ska ha en sådan plan och vad planen ska innehålla beskrivs i lagen LEH (2006:544) och föreskrift SOSFS (2013:22). I planen ska det även ges förutsättningar för att kunna hantera övriga allvarliga händelser, till exempel driftstörningar av el, tele mm. En operativ plan för dig som ska vara del i arbetet med att hantera en kris eller katastrof Den här planen är tänkt att vara operativ. Det betyder att den ska ge snabb och konkret vägledning om hur olika funktioner inom regionen ska agera vid en kris eller katastrof. Planen ska enligt Socialstyrelsens föreskrift beskriva: hur nödvändiga funktioner inom hälso- och sjukvården ska larmas och aktiveras vid allvarlig händelse vem som ska leda och samordna hälso- och sjukvården vid allvarlig händelse vilka andra aktörer som hälso- och sjukvården vid behov ska samverka med Beredskapsorganisationen ska enligt 3 kunna: larma och aktivera nödvändiga funktioner leda och genomföra sjukvårdsinsatser i ett skadeområde, utföra sjuktransporter och omhänderta drabbade på vårdenhet samverka med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå Regionen ska också på Socialstyrelsens begäran kunna rapportera till myndigheten om: vidtagna åtgärder förväntad utveckling behovet av samverkan planerade åtgärder Utgångspunkt för region Uppsalas beredskap Utgångspunkten för den kris och katastrofmedicinska beredskapen ska enligt 9 vara de risk- och sårbarhetsanalyser som regionen ska göra enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Risk- och sårbarhetsanalyserna ska identifiera: risker i vår omvärld som vi bör kunna hantera 4 (28)

Bilaga 70/18 risk för tekniska avbrott och störningar som kan leda till att regionens verksamhet inte fungerar i vardag eller i kris Baserat på riskbilden ska regionen bygga upp en väl avvägd beredskap för att hantera olika typer av krissituationer och katastrofmedicinska händelser. Särskilt ska följande faktorer beaktas: befolkningstäthet, infrastruktur och geografiska förhållanden omständigheter som allvarligt kan påverka hälso- och sjukvårdens tillgång till personal, lokaler och utrustning Region Uppsalas organisation och system för planering och handhavande av kris och katastrofmedicinska händelser I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:376), föreskrivs att regionen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en kris- och katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls (7 ) Detta kapitel beskriver hur denna är organiserad och hur planeringen genomförs inom Region Uppsala. Ansvarsfördelning Krisledningsnämnden Aktiverad krisledningsnämnd svarar för regionens normativa ledning och tolkar regionens roll i den aktuella händelsen. Krisledningsnämndens sammansättning och uppgifter beskrivs på sidan 16. Regiondirektören (RD) Har det yttersta tjänstemannaansvaret för region Uppsalas verksamhet. Regional beredskapssamordnare Ansvarar för framtagandet av regional kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan. Detta görs i samverkan med lokala beredskapsplanerare och processledare för Risk- och sårbarhetsanalyser. Verksamhetschefer Har samma ansvar för den sjukvårdande verksamheten vid kris- och katastrofmedicinska händelser som vid normal sjukvårdsdrift. Det betyder att dessa chefer ansvarar för att genomföra de delar av region Uppsalas kris och katastrofmedicinska beredskapsplan och de lokala katastrofplanerna som berör respektive verksamhetsdel. Respektive chef ansvarar också för att medarbetarna har kunskap om verksamheternas beredskapsuppdrag 5 (28)

Bilaga 70/18 och att egna medarbetare erhåller erforderlig utbildning och övning. Slutligen ansvarar verksamhetschefer för att efter direktiv från särskild sjukvårdsledning på lokal nivå bemanna enligt lokal kris- och katastrofmedicinsk plan och för att direktiv från regional sjukvårdsledning följs. Privata vårdgivare Privata vårdgivare ingår i Region Uppsalas beredskap för allvarliga och extraordinära händelser, på samma sätt som regionens egna verksamheter. Detta regleras genom avtal. Regionala Katastrofkommitté RKK (Regional Katastrof Kommitté) utgör regionens övergripande råd för kris och katastrofmedicinska beredskapsfrågor. I kommittén ingår representanter för regional och lokal kris- och katastrofmedicinsk beredskap. Ledamöter: Regiondirektör Regional beredskapssamordnare Chefsläkare, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdirektör Verksamhetschef, Ambulanssjukvården Uppsala län Ordförande i lokala katastrofkommittén, Lasarettet i Enköping Ordförande i lokala katastrofkommittén, Akademiska sjukhuset Utbildnings- och övningssamordnare, Säkerhets- och beredskapsenheten Smittskyddsläkaren Krisstödschef Säkerhetschef, Region Uppsala Förvaltningsdirektör, Fastighet och service Presschef, Region Uppsala Risk och sårbarhetshandläggare, Säkerhet- och beredskapsenheten Vid behov adjungeras olika experter t.ex. UL, MSI mm Kommitténs uppgifter är att: Samordna beredskapsplanering för allvarlig och extraordinär händelse där huvudprocessen sjukvård påverkas eller riskerar att påverkas. Det är den Regionala Katastrofkommittén som är beslutande organ i katastrofmedicinska frågor. Kommittén anger målen och kompetenskraven för den katastrofmedicinska beredskapen i Region Uppsala. 6 (28)

Bilaga 70/18 I samordningsansvaret ingår att: o fortlöpande hålla Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Uppsala aktuell. Revidering ska ske vart fjärde år eller vid behov o samordna beredskapsplaneringen mellan sjukhusvård, primärvård, ambulanssjukvård, smittskydd och mot angränsande kommuner samt andra myndigheter/aktörer o tillhandahålla utbildning i kris- och katastrofmedicin i enlighet med aktuell forskning och utveckling o tillse och möjliggöra samordnad informations-, utbildnings- och övningsinsats inom det kris- och katastrofmedicinska området i region Uppsala o initiera planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar inom länet och att lokala övningar anordnas o följa upp och analysera kris- och katastrofmedicinska insatser samt initiera åtgärder o utifrån risk- och sårbarhetsanalyser initiera eller föreslå åtgärder som minskar konsekvenser vid allvarlig och extraordinär händelse i länet o verka för att Region Uppsalas kris- och katastrofmedicinska beredskap följer aktuella forsknings och utvecklingsresultat inom det kris- och katastrofmedicinska området o verka för att Region Uppsalas kris- och katastrofmedicinska beredskap följer myndighetskrav Mål för regionens kris- och katastrofmedicinska beredskap Region Uppsala ska vid allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter. Regionens beredskapssamordnare ansvarar i samverkan med berörda aktörer för att en utvärdering sker efter bekräftad allvarlig händelse. Återkoppling sker till berörda medarbetare och redovisning sker i regionala katastrofkommittén. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Uppsala Den regionövergripande planen innehåller allmänna riktlinjer och uppgifter för kris- och katastrofmedicinsk beredskap inom Region Uppsala, med tonvikt på lednings- och samordningsfrågor. Planens fokus är medicinsk katastrofberedskap, men den bör även användas vid andra typer av allvarliga händelser och kriser så- som olika former av 7 (28)

Bilaga 70/18 driftstörningar som kan påverka regionens verksamheter. Planen kommer också att användas vid utbildning av egen personal. Utförare av planeringsarbetet Regionens beredskapssamordnare ansvarar för att funktionella förutsättningar finns gällande kris- och katastrofmedicinsk beredskap samt bevakande av myndighetskrav avseende kris- och katastrofmedicinsk beredskap. Lokala katastrofkommittéer skall finnas vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. I kommittéerna ska ingå företrädare med kompetens att planera för de viktigaste funktionerna för kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplanering, och samordning av verksamheten vid allvarlig händelse. Kommittéernas uppgifter är att: följa de direktiv och ålägganden som beslutats i Regional Katastrof Kommitté samordna verksamhetens beredskap för allvarlig händelse inom den egna länsdelen samt med berörda samverkansaktörer på lokal nivå Samordning avser att: upprätta samt fortlöpande hålla Lokala katastrofplaner aktuella samt tillse att planerna följer riktlinjerna i kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Uppsala. Revidering ska ske minst vart fjärde år eller vid behov. samordna informations- och utbildningsinsatser inom sjukhuset/lasarettet och i vissa fall även länsdelen ansvara för att berörd sjukvårdspersonal erbjuds utbildning i kris- och katastrofmedicin, samt att utrustning finns och underhålls sätta upp mål för verksamheten i samband med allvarlig händelse samt med dessa som utgångspunkt ansvara för att insatser dokumenteras, följs upp och sammanställs säkerställa att det finns en särskild sjukvårdsledning på sjukhuset för samordning av sjukhusets insatser vid allvarlig händelse, samt att utrustning finns och underhålls samverka med kommunernas krisledningsnämnder Lokala katastrofplaner De lokala katastrofplanerna ska vara inriktade på hur arbetet på sjukhuset/lasarettet ska struktureras och ledas. Planerna ska utgå från den regionala planen (kris- och 8 (28)

Bilaga 70/18 katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Uppsala) och vara anpassad till lokala förutsättningar och aktuellt åtagande. Planen ska innehålla: larmplan (med minimal belastning på televäxeln) beredskapslägen och innebörd åtgärdskalendrar för varje befattningshavare och funktion som är eller kan bli involverade gränssättande resurser plan för att mobilisera ytterligare resurser på kort och på lång sikt; personal, vårdplatser, utrustning och läkemedel etc. plan för att eventuellt skicka ut sjukvårdsgrupper/förstärkningspersonal inklusive materiella resurser plan för mottagande av patienter vid varje typ av händelse eller enligt specificerat åtagande/uppdrag se nedan registreringsrutiner särskild sjukvårdsledning på sjukhuset (lokal nivå) organisation av lokalt krisstöd på sjukhuset plan för kommunikation internt Ledning vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser Generell beskrivning av ledning samt detaljerad beskrivning av särskild sjukvårdsledning på regional nivå Händelser med obalans mellan behov och resurser kräver en särskild ledning för att optimera verksamheten och på bästa sätt lösa uppgiften. Socialstyrelsen definierar ledning som en aktivitet som syftar till att definiera en verksamhets uppgift och se till att tillgängliga resurser samordnas och nyttjas på bästa sätt för att denna uppgift ska kunna lösas. De sjukvårdsinsatser som utförs i samband med en allvarlig händelse kräver ofta resurser som används i den dagliga sjukvården. Vardagens målsättning är grund för det medicinska inriktningsbeslutet. Vid en allvarlig händelse där resurserna trots en omfördelning inte räcker till måste målsättningen förändras och därmed också det medicinska inriktningsbeslutet. Ledningen vid allvarlig händelse måste ta hänsyn till behoven i det normala sjukvårdsarbetet, vilket i praktiken innebär en omfördelning av resurser mellan det vardagliga arbetet och den allvarliga händelsen, efter medicinskt inriktningsbeslut. Det förutsätter en ledning som 9 (28)

Bilaga 70/18 utifrån särskild kompetens effektivt kan prioritera mellan den allvarliga händelsen, normal verksamhet och kraven på beredskap. Allvarlig händelse Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Detta inkluderar också risk för eller hot om sådan händelse. Exempel på allvarliga händelser är transportolyckor, explosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning, samt psykosocial påverkan av samhället som en följd av traumatiska händelser. Vardagliga insatser inom akutsjukvården kännetecknas ofta av att de: - har begränsad omfattning - pågår under kortare tid - är möjliga att överblicka Sjukvården är i huvudsak organiserad för sådana normala händelser där det råder balans mellan behov och resurser. Extraordinär händelse I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap definierar extraordinär händelse som en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller en region. Allvarlig händelse kan i vissa fall få konsekvenser som innebär att denna lag kan behöva tillämpas. Ledningsmodell Region Uppsala använder en ledningsmodell vid allvarlig händelse som utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om råd om katastrofmedicins beredskap (SOSFS 2005:13)". Regionen utvecklar rutiner, åtgärdskalendrar, mm samt utbildar och övar personal och använder sig av det tekniska stödsystem som finns. Ledningsmodellen vilar på fyra grundstenar: A. ledningsnivåer B. ledningskomponenter C. beredskapslägen D. ledningsroller A. Ledningsnivåer Ledningsmodellen består av tre nivåer: 10 (28)

Bilaga 70/18 Lokal nivå omfattar ledning av verksamheten i skadeområde, sjuktransporter och sjukvårdsinrättningar (mottagande enheter). Regional nivå (regionövergripande) omfattar ledning för samordning av regionens resurser, aktiviteter och för kontakten med andra regioner/landsting samt andra myndigheter. Resurssamordningen mellan regioner utgår från den region där händelsen har inträffat. Nationell nivå omfattar ledningsfunktion som etableras för frågor där det finns ett nationellt samordningsbehov, samt vid behov samordna kontakten med andra myndigheter och med den nationella politiska ledningen. B. Ledningskomponenter En ledningsorganisation som ska kunna fungera och upprätthålla sin funktion i en föränderlig omgivning måste ha en förmåga att samtidigt kunna utöva en normativ, strategisk och operativ ledning. För ledning av sjukvård vid allvarlig händelse innebär det följande: Operativ ledning innebär ledning av insats inom ramen för tilldelade resurser utifrån avsikt och inriktning för sjukvårdsinsatsen. Den tilldelar de enskilda enheterna uppgifter samt meddelar obalans mellan behov och resurser till strategisk ledning. Strategisk ledning innebär att efter en bedömning av omedelbara och kommande behovet av sjukvårdsresurser, besluta om inriktning för och omfattningen av en sjukvårdsinsats. Det ingår även att prioritera sjukvårdsresurser mellan olika pågående sjukvårdsinsatser och att samtidigt upprätthålla en normal beredskap för övriga sjukvårdsinsatser. Den strategiska ledningen ska om möjligt tillskapa ytterligare sjukvårdsresurser och fördela dessa på ett optimalt sätt. Normativ ledning innebär att tolka och besluta om sjukvårdsorganisationens roll och uppgift utifrån gällande lagstiftning. C. Beredskapslägen Sjukvården måste ha en organisation som kan anpassas till uppgiften. För att detta ska vara möjligt bör sjukvården gradvis kunna anpassa sin förmåga/kapacitet utifrån ett normalläge. Följande beredskapslägen finns på alla nivåer inom sjukvården: Stabsläge innebär att ledningen etableras, identifierar situationen, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen. Förstärkningsläge innebär att ledningen etableras, vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner. 11 (28)

Bilaga 70/18 Katastrofläge innebär att ledningen etableras och att den tar alla sjukvårdsresurser i anspråk. D. Ledningsroller Ledning av sjukvård vid allvarlig händelse förutsätter att ett antal roller, ansvar och befogenheter är väl kända. Innehavet av dessa roller kan växla mellan individer under utvecklingen av den allvarliga händelsen. Sjukvårdsledare leder sjukvårdens arbete och har det övergripande ansvaret för sjukvårdsinsatsen inom sitt definierade område, det vill säga är chef för sjukvårdsinsatsen. Rollen som sjukvårdsledare återfinns på alla nivåer. Medicinskt ansvarig ansvarar för de medicinska besluten. Rollen som medicinskt ansvarig återfinns på alla nivåer. Stab är ett ledningsstöd som sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvariga kan behöva. En stab kan återfinnas på alla nivåer. När ledningen bara består av en person, innehar denne person både rollen som sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Särskild sjukvårdsledning inom Region Uppsala Inom Region Uppsala finns det möjlighet att omedelbart etablera en särskild sjukvårdsledning på regional nivå (regionsövergripande) och på lokal nivå, det vill säga i ett skadeområde och på vardera av de två akut sjukhusen i länet. Dessa sjukvårdsledningar ska ha förmåga till anpassning mot alla typer av händelser och ska utifrån uppkomna/bedömda behov kunna prioritera mellan verksamheter, omdisponera tillgängliga resurser och mobilisera nya resurser. En särskild sjukvårdsledning på lokal nivå ansvarar för verksamheten i skadeområdet eller på något av de två akut sjukhusen och innebär verksamhetsledning av den pågående insatsen inom ramen för respektive verksamhets tilldelade resurser. Avsikt och inriktning för insatsen anges samt en fördelning av uppgifter och resurser görs. I särskild sjukvårdsledning i skadeområde och på sjukhusen ingår rollerna sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig och stab. 12 (28)

13 (28) Bilaga 70/18

Bilaga 70/18 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Särskild sjukvårdsledning på regional nivå aktiveras vid allvarlig händelse, det vill säga där resurserna blir/riskerar att bli otillräckliga i förhållande till behoven eller där en eller flera stödprocesser påverkar huvudprocessen sjukvård så att samordning behövs inom Region Uppsala. Denna aktiveras av TIB (tjänsteman i beredskap) - en funktion som alltid är bemannad. Uppgiften för ledningen på regional nivå är att: samordna resurserna mellan sjukvårdens olika verksamheter analysera påverkan på sjukvårdsprocessen och vidta åtgärder samordna intern och extern information samverka med polis, räddningstjänst, länsstyrelsen och övriga aktörer samverka med andra regioner/landstings TIB/regionala sjukvårdsledningar samordna (tillsammans med Region i Östergötland) befintliga brännskadeplatser, vid händelse med många brännskadade patienter där nationell lösning krävs Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå Särskild sjukvårdsledning på sjukhus ska etableras när beredskapsläget höjs. Utsedd beslutsfattare ska besluta om att höja/förändra beredskapsläge utifrån en bedömning av hur sjukhuset/lasarettet kommer att påverkas av den allvarliga händelsen. Dessa beslut kan också fattas i samråd med särskild sjukvårdsledning ledning på regional nivå. Inom Region Uppsala finns på nedanstående sjukhus en förberedd ledningsplats för lokal sjukvårdsledning: Akademiska sjukhuset, Lindeberthrummet, vid Akuten, ingång 35 Lasarettet i Enköping, Parrowrummet, på entréplan Primärvårdens jourmottagning, Östhammar Primärvårdens jourmottagning, Tierp Varje sjukhus svarar för sin beredskapsplanering. Sammansättning av och åtgärdskalendrar för de lokala sjukvårdsledningarna ska finnas i respektive sjukhus katastrofplaner liksom en förberedd organisation som är nåbar dygnet runt med en utsedd funktion som alltid ska vara beredd att ta ställning till och vid behov aktivera en beredskapshöjning av det egna sjukhuset. 14 (28)

Bilaga 70/18 Särskild sjukvårdsledning i skadeområde Sjukvårdsledaren leder sjukvårdsarbetet i skadeområdet. Första ambulans på plats är ledningsambulans och har därmed medicinskt- och sjukvårdsledaransvar. Sjukvårdsledaren har ansvar för sjukvårdens organisatoriska ledning bl.a. för sjukvårdsresurser, säkerhet, samverkan och all sjukvårdskommunikation. Rollen som sjukvårdsledare kan inom Region Uppsala endast innehas av sjukvårdspersonal från Region Uppsala. Medicinskt ansvarig Medicinskt ansvarig har det övergripande medicinska ledningsansvaret under sjukvårdsinsatsen i skadeområdet. Medicinskt ansvarig ska bära väst märkt medicinskt ansvarig. För att kunna vara medicinskt ansvarig i skadeområdet måste man genomgått PSutbildning med godkänt resultat i Uppsala län samt vara larmad till olycksplatsen. Medicinskt ansvarig på skadeplats är läkare eller sjuksköterska från första sjukvårdsenhet. Det medicinska ansvaret kan lämnas över till annan läkare eller sköterska med ovanstående kompetens om situationen så kräver. Att vara medicinskt ansvarig på stor skadeplats är svårt och det kan ibland vara nödvändigt att lämna över ansvaret till mer erfaren kollega eller att knyta till sig en stabsperson (annan läkare eller sköterska). När helikopterläkare eller förstärkningsläkare från Akademiska sjukhuset med PSutbildning i Uppsala län anländer till skadeplats ska denne kontakta sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig för att besluta vem som ska fortsätta att vara medicinskt ansvarig. Läkare kan om situationen så kräver ta över det medicinska ansvaret på skadeplats. Detta beslut måste dokumenteras. Läkaren kan också gå in som stab till medicinskt ansvarig och stödja den prehospitala ledningen i medicinska ledningsbeslut. Stab är de personer som stödjer sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvarige i att utföra sina ledningsfunktioner. Utöver sjukvårdsledning är övrig sjukvårdspersonal i skadeområdet engagerad i omhändertagandet av de drabbade och benämns vårdutförare. Sjukvårdsledning i ett skadeområde vid en allvarlig händelse måste etableras så snart det finns hälso- och sjukvårdspersonal på plats. Ambulanssjukvården ska säkerställa att det alltid finns utbildad personal tillgänglig som kan ta rollerna som sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Detta ansvar gäller från att första sjukvårdsenhet anländer till ett skadeområde eller tilldelas ett skadeområde, det vill säga redan i larmfasen. 15 (28)

Bilaga 70/18 Prehospital sjukvårdsförstärkningspersonal Beslutsfattare regional ledning (TiB och/eller chefsläkare), larmcentral, sjukvårdsledare och ACIB(ambulanschef i beredskap) kan begära att sjukvårdens förstärkningspersonal skickas till skadeplatsen. Förstärkningspersonalen består i första hand av helikopterteamet som är i tjänst dygnet runt och larmas via Sjukvårdens larmcentral (SvLC), anspänningstiden är 5 minuter dagtid, nattetid med jour i hemmet 30 minuter. Utöver tjänstgörande helikopterteam kan ytterligare förstärkningsläkare- och förstärkningspersonal från ambulansen larmas ut till skadeplats. Transport till skadeplats av ambulanspersonal ordnas av ACIB. Larmcentral ansvarar för förstärkningsläkarnas transport. Transport till skadeplats samordnas mellan larmcentral, ACIB och TiB. Transport sker med ambulans, taxi eller annat tillgängligt fordon. Förstärkningsläkare hämtas vid ambulanshall, akutmottagningen. Gruppernas sammansättning bestäms av chef för regional ledning. Vid ankomst till skadeplats är dessa team underställda medicinskt ansvarig och sjukvårdsledare på plats Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig i särskild sjukvårdsledning på regional nivå/regional ledning Tjänsteman i Beredskap, (TIB), utgörs av särskilt utbildade personer med medicinsk kompetens. Chef regional sjukvårdsledning/ Beslutsfattaren utgörs av medlemmar i chefsläkarjouren vid Akademiska sjukhuset. Initiala åtgärder TIB kontaktas, i regel via sjukvårdens larmcentral på telefonnummer 018-10 71 06, vid en misstänkt allvarlig händelse. TIB ska avvisa eller bekräfta om en allvarlig händelse föreligger och ta beslut om beredskapsläge. TIB ska söka kompletterande information i syfte att fastställa om den misstänkta allvarliga händelsen ska avvisas eller bekräftas. Så länge en misstänkt allvarlig händelse inte är bekräftad finns ingen sjukvårdsledning på regional nivå. Sjukvården utför då sitt arbete enligt ordinarie rutiner. Om TIB avvisar en misstänkt allvarlig händelse fortsätter allt enligt ordinarie rutiner. Om TIB bekräftar en allvarlig händelse, kan TIB ta beslut om att etablera en särskild sjukvårdsledning på regional nivå, kontakt skall även tas med regiondirektören för att informera om att särskild sjukvårdsledning på regional nivå är etablerad. Rollen som sjukvårdsledare och mediciniskt ansvarig på regional nivå bemannas initialt av den person som samtidigt innehar TIB-funktionen till dess kontakt etablerats med chefsläkarjouren, Akademiska sjukhuset, som då övertar rollen som medicinskt ansvarig och sjukvårdsledare. Chefsläkarens funktion benämns då chef regional sjukvårdsledning/ beslutsfattare. 16 (28)

Bilaga 70/18 Särskild sjukvårdsledning regional nivå har övergripande beslutsmandatet för regionens verksamheter i hela länet vid en allvarlig händelse. De kan vända sig till krisledningsnämnden via regiondirektören för vissa beslut, till exempel om budgetöverskridanden. TIB-funktionen finns alltid parallellt med den regionala sjukvårdsledningen och kan kontaktas vid misstanke om ytterligare allvarlig händelse. TIB har även möjlighet att ringa in en extra TIB för att ta övriga händelser parallellt med den inträffade. Stab Vid en allvarlig händelse kan sjukvårdsledaren och medicinskt ansvarig behöva ett ledningsstöd - en stab. Det kan vara funktionellt att staben har en stabschef framför allt vid långdragna eller komplicerade förlopp. Inom Region Uppsala finns en förutbestämd larmlista på ledamöter (se nedan) från olika verksamheter som kan inneha en funktion i regional lednings stab. Till staben knyts vid behov också representanter från aktuella stödprocesser (till exempel Fastighet och service) och/eller experter inom specialområden (till exempel CBRN experter) mm. efter typ av händelse. Ledamöter särskild sjukvårdsledning på regional nivå/regional ledning Chefsläkare (chef) Akademiska sjukhuset (AS) Bitr. Sjukhusdirektörer AS enligt telefonlista Kommunikatör Krisstödschef Regional beredskapssamordnare Chefsläkare Lasarettet i Enköping Representant från Primärvården Sekreterare från sjukhusstaben Samverkanspolis vid behov (larmas in via sjukvårdens larmcentral SVLC) Tjänsteman i beredskap TIB Ambulanschef i beredskap ACIB/ representant ambulanssjukvård Säkerhetschef Region Uppsala Sambandsansvarig ambulanssjukvården Expert beroende på händelse När dessa särskilt utvalda befattningar larmas till särskild sjukvårdsledning på regional nivå har dessa arbetsuppgifter företräde framför ordinarie arbetsuppgifter. De funktioner (ledningsstöd) som kan behövas är: särskilt utbildad stabschef personal 17 (28)

Bilaga 70/18 underrättelse insatsledning logistik/samband samverkan insatsanalys kommunikation experter/sakkunniga I Särskild sjukvårdsledning, regional nivå, regional ledning i Region Uppsala arbetar staben i funktioner. Varje funktionsansvarig har i uppgift att: leda och samordna arbetet inom sin funktion hålla stabschefen orienterad om händelser, verksamhet och beslut inom sitt funktionsområde ansvara för att verksamheten inom sitt ansvarsområde bedrivs i enlighet med stabschefens beslut besluta själv i frågor som delegerats delta, och vara påläst vid stabsorienteringar kontrollera att beslutade åtgärder blir utförda inom sin funktion ansvara för att informations- och kommunikationshanteringen inom sitt funktionsområde är korrekt och aktuellt svara för personalens uthållighet, stresshantering och en klar och tydlig rollfördelning ansvara tillsammans med övriga i staben för en god arbetsmiljö i stabs rummet, bland annat intas måltider utanför stabs rummet Chef/beslutsfattare samt stabschef Regional sjukvårdsledning/regional ledning har specifika funktionsbeskrivningar: Chef Regional Sjukvårdsledning/Beslutsfattaren Beslutsfattaren får i det initiala skedet information om händelsen av TIB. Efter detta startas arbetet. När beslutsfattaren fått en första rapport skall beslutsfattaren: formulera ett inriktningsbeslut som berör: o ledningsstöd o resurstilldelning 18 (28)

Bilaga 70/18 o tidsplan Beslutsfattaren får under arbetet kontinuerlig rapport från stabschefen. Beslutsfattaren är den som, efter att ha fått stabens alternativ och beslutsunderlag, och vägt fördelar och nackdelar mot varandra, fattar beslut. Beslutsfattaren fokuserar på besluten och lämnar ifrån sig ärenden och frågor av rutinkaraktär. Beslutsfattaren informerar kontinuerligt regiondirektören om händelsen. Stabschef Utgör länken mellan staben och beslutsfattaren, föregår med gott exempel och är noga med att lyfta fram goda initiativ och prestationer från stabsmedlemmarna. startar stabens arbete och sätter in stabens personal i läget vid behov startar upp organisationen för anhörigupplysningen planerar verksamheten och fastställer rutinerna för stabsarbetet utser stabsfunktionerna (S1- S8) omsätter beslutsfattarens beslut i order och direktiv till stabsmedlemmarna utvärderar andras och eget arbete planerar, leder, följer upp och samordnar stabens verksamhet utifrån fattade beslut säkerställer beslutsunderlag 19 (28)

Bilaga 70/18 Följande tabell visar varje funktions övergripande arbetsuppgifter, mer detaljerade åtgärdskort finns i funktionspärmarna i ledningsrummen. S1 Personal Starta schemaplanering av stabens medlemmar Inventera personalresurser/behov av stöd på skadeplats och på egna sjukhus/sjukvårdsinrättningar Uppmärksamma avdelningar plus den egna staben på uthållighet/förstärkning/avlösning Samordna verksamhet prehospitalt i samverkan med ACIB (ambulanschef i beredskap) Psykosociala åtgärder för egen personal Arbetsmiljöfrågor, villkor, förmånsfrågor och arbetsschema Kontaktperson för anhöriga till personal engagerade i händelsen Beskrivning Att tidigt uppmärksamma personalfrågorna skapar uthållighet på lång sikt. En god personalplanering innebär att anställda inte tröttas ut genom onödigt långa arbetspass eller genom att viloperioder begränsas. Den omständigheten att personalen ibland har extremt hög motivation för uppgiften fråntar inte ledningen ansvaret att se till att arbetsförhåll och arbetsmiljö är rimlig. S 3 Insatsledning Kontakt med särskild sjukvårdsledning på lokal nivå (skadeplatsen)/ via ACIB Kontakt med särskild sjukvårdsledning på lokal nivå (Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Tierp, Östhammar) Upprätta, uppdatera och sammanställa lägesbilder Insatsplanering Mobilisera/inventera vårdplatser internt, samt vid behov kontakta annan region/ landstings TIB för externa vårdplatser, vid behov tag hjälp av TIB ifrån region Uppsala. S2 Underrättelse Omvärldsbevakning, inhämtar och söker aktivt information av värde för händelsen. S 4 Logistik och samband Duka lokalen Kommunikationsutrustning Registrera in- och utkommande meddelande Föra mötesanteckningar t.ex. vid Stabsorienteringar Föra loggbok Ansvara för intern administration/plottning Etablera och underhålla kommunikationssystem Kost och logi för egen personal Teknisk support it Transporter S 5 Samverkan Identifiera och upprätthålla samverkan med inblandade aktörer, t.ex. andra region, C-sam Samverkan med andra myndigheter Juridiska frågor Krisstöd i samverkan med krisstödschef 20 (28) S 6 Insatsanalys Ta fram omfallsscenarier (agera djävulens advokat) handlingsalternativ och eventuella konsekvenser av tänkta åtgärder Identifiera och definiera kunskap, brister i den egna organisationen och utifrån detta inventera behovet av externa experter Analysera egen verksamhet och mål, samt föreslå ev. förändringar Aktivt verka för att kunskap förs in i staben Skapa överblick

Bilaga 70/18 Förhindra revirtänkande S 7 Information Ledning av informationshanteringsprocessen Strategisk rådgivning i kommunikationsfrågor Formulering av budskap, till exempel pressmeddelanden Mediebevakning Stöd och rådgivning i samband med intervjuer och presskonferenser Språkregler Intern information via bland annat intranätet Extern information via egna kanaler (webbplatser, sociala medier mm) Intern information till insatsorganisationen samt egna organisationen i övrigt S 8 Experter/sakkunniga Experter/sakkunniga t.ex. smittskydd, sjukhus fysik, Fastighet och service, MSI, säkerhet mm Övrig stabsinformation Särskild sjukvårdsledning på regional nivå har ett förberett ledningsrum på ambulansstationen vid Akademiska sjukhuset, reservlokal är de lokala ledningsrummen vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, När lokal eller regional sjukvårdsledning upprättas har dessa alltid företräde till lokalerna. 21 (28)

Bilaga 70/18 När särskild sjukvårdsledning på regional nivå, kallad regional ledning, är aktiverad kontaktas sjukvårdsledaren i skadeområdet som regel av ACIB, TIB eller annan utsedd funktion i staben. TIB ska alltid informeras när särskild sjukvårdsledning på lokal nivå aktiveras. Primärvården har vid allvarlig händelse lokal ledning i Tierp och Östhammar. Vid allvarlig händelse sorterar primärvården under särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Vid en allvarlig händelse sker kontakt med andra region/länder via regionens TIBfunktioner och eventuellt upprättad särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Sjukvårdens larmcentral vidarebefordrar denna kontakt i ett initialt skede. Om en särskild sjukvårdsledning på nationell nivå etableras, till exempel vid en händelse i ett annat land, upprätthålls kontakten med andra länder av nationella myndigheter som Socialstyrelsen eller MSB. 22 (28)

Bilaga 70/18 Regionledningen vid allvarlig händelse Regiondirektören, (RD) har det yttersta tjänstemannaansvaret för region Uppsalas verksamhet även vid en allvarlig händelse. Beslutsmandatet vid en allvarlig händelse är delegerad till chefen för särskild sjukvårdsledning/ beslutsfattaren på regional nivå (chefsläkarjouren AS). Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå rapporterar till RD som ansvarar för rapportering till politisk ledning samt underställda chefer och tjänstemän. Beslut som i avgörande grad långsiktigt påverkar ordinarie verksamhet skall förankras med RD och berörda förvaltningar. Vid allvarlig händelse som kräver utdragen samordnad ledning ska RD informeras regelbundet. Beredskapslägen regional och lokal nivå inom Region i Uppsala län Vid allvarlig händelse avgör respektive chef för särskild sjukvårdsledning/ beslutsfattare vilket beredskapsläge som ska aktiveras för att möta händelsen. Varje beredskapsläge aktiverar handlingsplaner enligt uppgjorda katastrofplaner. Regional nivå Stabsläge TIB träder initialt i funktion som sjukvårdsledare och medicinsk ansvarig i särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Chefsläkare informeras och ingår därefter i sjukvårdsledningen och är medicinskt ansvarig. Chefsläkare övertar också rollen som sjukvårdsledare vid ankomst till ledningsrummet och benämns då chef särskild sjukvårdsledning/beslutsfattare. Övriga stabsmedlemmar förstärker efter behov. Vid ett stabsläge väljer TIB och chefsläkare ledningsplats efter behov och möjlighet. Samtliga akutsjukhus informeras om händelsen via larmmottagande sjuksköterska på dygnetruntöppna akutmottagningar. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå kan vända sig till enskilt akutsjukhus med önskan/begäran om etablerande av en särskild sjukvårdsledning på lokal nivå. Förstärkningsläge TIB träder i funktion som initial sjukvårdsledare i särskild sjukvårdsledning på regional nivå och beger sig till Regionalt ledningsrum. 23 (28)

Bilaga 70/18 Chefsläkare larmas in och är medicinskt ansvarig. Chefsläkare övertar också rollen som sjukvårdsledare vid ankomst till ledningsrummet och benämns då chef särskild sjukvårdsledning/beslutsfattare. Chefsläkare och TIB kallar in övriga stabsmedlemmar utifrån händelsens behov. Händelse som kräver förstärkningsläge på regionalnivå är en så omfattande händelse att det på båda två akutsjukhusen ska upprättas en särskild sjukvårdsledning, kallad lokal ledning. Samtliga akutsjukhus ska höja beredskapsläget till lägst stabsläge. Katastrofläge TIB träder i funktion som initial sjukvårdsledare i särskild sjukvårdsledning på regional nivå och beger sig till rummet för regional sjukvårdsledning, kallad regional ledning. Chefsläkare kallas in och är medicinskt ansvarig. Chefsläkare övertar också rollen som sjukvårdsledare vid ankomst till ledningsrummet och benämns då chef särskild sjukvårdsledning/beslutsfattare. Staben kallas in enligt funktionerna S1-S8, samt stabschef. Händelse som kräver katastrofläge på regional nivå är så omfattande att det på båda akutsjukhusen ska upprättas en särskild sjukvårdsledning, kallad lokal ledning. Samtliga akutsjukhus ska höja beredskapsläget till lägst förstärkningsläge. Lokal nivå För beskrivning av beredskapslägen på sjukhusen hänvisas till lokala katastrofplaner. Organisation vid epidemiberedskap Region Uppsalas smittskyddsläkarfunktion har ett samlat ansvar för länets smittskydd, och är verkställande organ för planering, samordning och likformighet i regionsområdet. Se smittskyddslagen (2004:168) och regionens epidemiberedskapsplan. Smittskyddsläkaren beslutar om epidemiska utbrott inom regionsområdet ska karakteriseras som stabs-, förstärknings- eller katastrofläge. Smittskyddsenheten är smittskyddsläkarens stab. Vid omfattande epidemiologiska katastrofer (såsom vid influensapandemi eller stora bioterroristattacker) tar regional ledning, i samarbete med smittskyddsläkaren, över ansvaret för ledning av bekämpningen och de sjukvårdsmässiga konsekvenserna av utbrottet. Som myndighet har smittskyddsläkaren befogenhet att ingripa med tvingande åtgärder mot enskilda för att hindra smittspridning. Smittskyddsläkarens myndighetsansvar gäller även sjukhus. 24 (28)

Bilaga 70/18 Patienten kan anföra besvär hos länsrätten över de beslut som smittskyddsläkaren fattar som myndighet. Organisation vid CBRNE (kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R), nukleära (N) och explosiva (E) ämnen händelser) I Region Uppsala finns en fast saneringsenhet på Akademiska sjukhuset. Vid en större CBRNE- händelse skall personal från övriga länets akutmottagningar och jourmottagningar i Tierp och Östhammar vara beredda att på begäran bege sig till Akademiska sjukhuset för att hjälpa till med saneringsarbetet. En sådan begäran kommer från Särskild sjukvårdsledning/regional ledning. Ingen saneringsenhet behöver finnas på övriga akutmottagningar. I anslutning till akutintagen skall man dock kunna omhänderta och med enkla medel sanera enstaka (gående) drabbade som utsatts för farliga ämnen. Det ska finnas en plan på akutmottagningarna för drabbade som varit exponerade för farligt ämne. Dessa måste genomgå fullständig personsanering innan de tas in på akutmottagningar eller liknande. Akutmottagningarnas plan för kontaminerade ska beskriva: rutin för snabb låsning av sjukhuset organisation av uppsamlingsplats i väntan på sanering prioritering av väntande drabbade organisation av arbete i saneringsenheten med möjlighet till avancerad sjukvård under sanering För vidare information och kunskap kring handhavande av olyckor inom CBRNE området hänvisas till dokumenten: Omhändertagande vid joniserande strålning samt Personsanering på skadeplats vid händelser med farliga ämnen. Personal Region Uppsala har regelbunden utbildning, träning och övning av personal i syfte att upprätthålla och utveckla den katastrofmedicinska beredskapen. I Region Uppsalas planering av utbildningar ingår en kravspecifikation för vilka utbildningar som krävs för de olika medarbetarna som kan komma att involveras vid en allvarlig händelse. 25 (28)

Bilaga 70/18 Kostnadsredovisning Samtliga kostnader som beslutats av krisledningsnämnd eller Särskild sjukvårdsledning regional nivå ska redovisas separat och kunna vara underlag för eventuella framtida försäkrings- och skadeståndsanspråk och även som ansökan för statsbidrag. I händelse av kris eller allvarlig händelse skall samtliga uppkomna kostnader redovisas på ett specifikt konto. Det gemensamma kontot används av samtliga förvaltningar kombinerat med eget ansvar och verksamhet. Efter att insatsen utvärderats och samtliga kostnader sammanställts får vid behov eventuella omfördelningar av kostnader ske. Krisstöd I Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd SOSF 2013:22, framgår att Målet för de medicinska åtgärderna vid stor olycka är att minimera konsekvenserna för såväl somatiska som psykiska följdverkningar. Skriften Krisstöd vid allvarlig händelse (2008) kan användas som ett stöd i arbetet. I Region Uppsala ska det finnas krisstödsamordnare på regional och lokal nivå. Det ska också vid behov kunna skapas krisstödsgrupp (Regionens krisstödsorganisation) på lokal och regional nivå. För krisstödsarbetet hänvisas till krisstödsplan. Kommunikation Region Uppsala ska vid allvarlig händelse kunna lämna information till drabbade, allmänheten och medier. Informationsinsatserna ska samordnas i den egna organisationen samt vid behov med myndigheter och organisationer på lokal, regional och nationell nivå. För detta arbete har en kriskommunikationsplan för region Uppsala utarbetats. Region Uppsalas krisledningsnämnd Vid extraordinära händelser aktiveras vid behov regionens krisledningsnämnd. De särskilda sjukvårdsledningarna har alltid det operativa ledningsansvaret vid en händelse, 26 (28)

Bilaga 70/18 förutom vid höjd beredskap då regionstyrelsen har ledningsansvaret i enlighet med lag (2006:544). Krisledningsnämnden utgörs ledamöter ifrån regionrådsberedningen och regiondirektör. Regionstyrelsens sekreterare och juridisk kompetens har en stödjande funktion till krisledningsnämnden. Ledningsplatsen för regionens krisledningsnämnd finns på Regionens hus. Krisledningsnämndens uppdrag finns angivet i lag (2006:544) om kommuners och Landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. För Region Uppsalas Krisledningsnämnd finns en krishanteringsplan. Aktiverad krisledningsnämnd är normativ ledningsnivå och ska vid behov ha samverkansfunktion mellan särskild sjukvårdsledningen på regional nivå, kallad regional ledning, och andra politiska beslutsnivåer samt tar beslut som rör stora avvikelser från region Uppsalas normala åtaganden. Motsvarande krisledningsnämnder upprättas i sådant läge bland annat inom varje berörd kommun. Kommunikation mellan Krisledningsnämnden och särskild sjukvårdsledning på regional nivå, även kallad regional ledning, sker genom att TIB kontaktar regiondirektören som sedan meddelar krisledningsnämndens ordförande. Ordföranden i krisledningsnämnden eller, om denne har förhinder, vice ordföranden beslutar vid en extraordinär händelse om nämnden ska träda i funktion. Ordföranden eller, om denne har förhinder, vice ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan vänta. Krisledningsnämnden övertar enligt beredskapsplanen beslutsmandat för hela eller delar av verksamhetsområdet för hälso- och sjukvårdsstyrelsen i den utsträckning som bedöms nödvändigt. Krisledningsnämnden kan dock inte överta operativ sjukvårdsledning. Regionstyrelsen avgör inom lagens ram vilka övriga befogenheter (undantaget operativ sjukvårdsledning) som kan överlämnas till krisledningsnämnden, vilket måste övervägas vid varje enskild händelse. Regionstyrelsen övertar ledningsansvaret för den civila hälsooch sjukvården under höjd beredskap. Regionfullmäktige kan besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå Normalt påtar sig det region där en allvarlig händelse inträffat också ett samordningsansvar gentemot andra engagerade regioner och landsting. TIB på Socialstyrelsen kan aktivera nationell ledning för att stödja de särskilda sjukvårdsledningarna på regional nivå. Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå kan etableras vid CBRNE händelse, eller då det annars finns ett nationellt intresse, samt vid behov av kontakter med andra 27 (28)

Bilaga 70/18 myndigheter och med den nationella politiska ledningen. Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå etableras alltid vid behov av sjukvårdsinsatser i utlandet. Socialstyrelsen ansvarar för att det finns bemannat en tjänsteman i beredskap på nationell nivå - SoS TIB. SoS TIB går att nå via SOS Alarm. Samverkan Samverkan definieras som en dialog mellan olika självständiga och sidoordnade samhällsaktörer som syftar till att uppnå gemensamma mål. I Sverige finns ingen enskild organisation som övergripande ansvarar för alla insatser vid en allvarlig händelse. Insatserna vid allvarlig händelse leds av olika myndigheter som styrs av olika lagrum. Därför är samverkan nödvändigt för effektiv ledning och samordning av sjukvårds-, räddnings- och polis-insatser, vilket innebär Ledning i samverkan. Länsstyrelsen har regionalt samverkansansvar vid en händelse, Länsstyrelsen lämnar stöd för samverkan till alla aktörer inom C-sam, detta görs genom kontakt med TIB/VB (vakthavande beslutsfattare) på Länsstyrelsen, som söks via SOS Alarm. Enligt Förvaltningslagen 6 ska varje myndighet lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Detta har Region Uppsala formaliserat genom att ingå i ett forum kallat C-Sam, (samordning i C län) före, under och efter en kris. Syftet med C-Sam är att ge stöd till operativa insatser som kräver bred samordning samt att säkerställa att korrekt och samstämmig information förmedlas till allmänheten. Aktörer inom C-Sam är bland annat kommunerna i länet, Region Uppsala, polisen, kustbevakningen och försvarsmakten. C-Sam är ett forum för samverkan som sammankallas vid en händelse av kriskaraktär eller vid behov av tidig koordinering och larmas via SOS alarm. Gruppen kan sammankallas av särskild sjukvårdsledning på regional nivå eller av den myndighet/organisation som har behov av samverkan. 28 (28)

Bilaga 71/18 Diarienummer: LS2018-0065 Krishanteringsplan för krisledningsnämnden 2018 2021 enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap 1 (11)

Bilaga 71/18 INNEHÅLL INLEDNING... 3 PLANENS OMFATTNING... 4 BAKGRUND TILL KRISHANTERINGSPLANEN... 5 KRISBEREDSKAP... 6 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER... 6 KRISHANTERINGSPLAN FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN... 6 VERKSAMHETERNAS PLANER... 6 INFORMATION INTERNT OCH EXTERNT... 7 Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)... 7 LEDNINGSORGANISATION UNDER EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 8 KRISHANTERINGSPLAN FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN... 8 1 NÄMNDENS UPPGIFT... 8 2 MANDAT OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 8 3 BEGRÄNSNING I MANDATET... 9 4 ARBETSFORMER... 9 5 ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDE... 9 6 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDEN... 9 7 AVVECKLING AV KRISORGANISATIONEN... 10 8 UTVÄRDERING... 10 RUTINER FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN... 10 UTLARMNING... 10 Telefonlista... 11 SAMLINGSLOKAL... 11 UTRUSTNING... 11 INFORMATION INTERNT OCH EXTERNT... 11 DOKUMENTATION OCH RAPPORTERING... 11 2 (11)

Bilaga 71/18 Inledning Region Uppsala är en van krishanterare. Även en vanlig dag kan katastrofen vara framme för den enskilde. I det läget finns Region Uppsala på plats. Dygnet runt, 365 dagar om året, tar Region Uppsalas kunniga personal hand om hälso- och sjukvård i hela Uppsala län åt länets invånare. Varje dag löser Region Uppsalas personal planerade och oplanerade vårduppgifter, i det som ur den enskildes perspektiv är en kris- eller katastrofsituation. Likaså ser Region Uppsala till att kollektivtrafiken i länet fungerar alla dagar året runt. Nästintill oavsett hur illa det har snöat eller stormat fortsätter bussar och tåg att transportera länsborna dit de ska. Denna kunskap och stora vana att hantera det oväntade och det svåra är en utomordentligt viktig del av Region Uppsalas beredskap när samhället står inför kriser och katastrofer. Med erfarenhet, planering och kunskap står hela Region Uppsala redo den dag som krisen inträffar och kan snabbt och rationellt agera utifrån de förutsättningar som gäller. För med god planering och förutbestämda rutiner följer också god förmåga att agera i oförutsedda situationer. Genom krisplanering och övning höjs förmågan hos hela organisationen att i alla situationer fatta rätt beslut och att fortsätta driva verksamheten på ett så bra sätt som möjligt. Region Uppsalas medarbetare blir på det viset säkrare i sin roll vid kriser och blir införstådda och förtrogna med vilka uppgifter övriga personer inom och utanför Region Uppsala har vid en kris. Med rätt krishantering minimeras skadorna och återhämtningen efter krisen underlättas. Denna krishanteringsplan som nu föreligger är ett av de verktyg Region Uppsala har för att säkerställa en hög förmåga i kris-och katastrofsituationer. Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande 3 (11)

Bilaga 71/18 Planens omfattning Region Uppsala är sektorsansvariga på regional nivå för frågor som rör hälso- och sjukvård, kultur och kollektivtrafik samt ansvarar för regional utveckling. Denna krishanteringsplan gäller vid extraordinära händelser 1, vilka kännetecknas av att följande tre kriterier uppfylls: avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller allvarlig risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, kräver skyndsamma insatser av kommun och landsting. Det som skiljer extraordinära händelser från andra händelser är den stora omfattningen och att händelseförloppet är snabbt och svårt att överblicka och kräver snabba beslut. De flesta händelser, även om de är störande och kommer plötsligt, bör inte betraktas som extraordinära händelser. Vad som är en extraordinär händelse går emellertid inte att på förhand definiera utan måste avgöras utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Några exempel på händelser som kan ses som extraordinära: Omfattande hot mot mänskliga värden, egendom eller miljö föreligger. Flyg eller tågolycka med många skadade eller döda. Omfattande el-, tele- eller kommunikationsbortfall som även drabbar sjukvården. Omfattande brand i någon av Region Uppsalas sjukvårdsinrättningar. Kärnteknisk olycka i eller utanför länet. Smitta exempelvis influensapandemi. Terrorattentat. Planen gäller för hela Region Uppsala i Uppsala län och för alla verksamheter som bedrivs i egen regi eller på uppdrag av Region Uppsalas förvaltningar och bolag. 1 Definition enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 4 (11)

Bilaga 71/18 Bakgrund till krishanteringsplanen Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap innehåller i huvudsak följande direktiv till Region Uppsala: Region Uppsala ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Regionen ska för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Regionen ska ha en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Regionen har sektorsansvar för att verka för samordning och information till allmänheten. Regionen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. Regionen ska hålla Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen underrättade om vilka förberedelser som vidtagits inför extraordinära händelser. Vid extraordinära händelser ska Regionen lämna läges-rapporter och information om händelseutvecklingen till Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Regionen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Det övergripande målet för Region Uppsalas krisberedskap är att minska riskerna för och konsekvenserna av extraordinära händelser i fredstid, och därigenom också uppnå en grundläggande hanteringsförmåga vid höjd beredskap. När en extraordinär händelse inträffar ska människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom och miljö hindras eller begränsas. 5 (11)

Bilaga 71/18 Krisberedskap Risk- och sårbarhetsanalyser av extraordinära händelser Enligt överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten finns en målbild med risk- och sårbarhetsanalyser: få god kunskap om risker och sårbarheter, som kan påverka verksamheterna. planera för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas, och för hur konsekvenserna av en extraordinär händelse ska hanteras. få en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, dvs. att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas, samt att ge invånare och medier tillräcklig och korrekt information om händelsen. Krishanteringsplan med reglemente för krisledningsnämnden En krishanteringsplan ska fastställas av regionfullmäktige vid varje ny mandatperiod. Reglementet för krisledningsnämnden ingår i planen. Planen behöver ses över om förutsättningar förändras, t ex svagheter i verksamheten uppvisas vid verkliga händelser, efter övning som påvisar brister etc. Vid större förändringar (organisation, arbetssätt eller teknik) inom någon av Region Uppsalas förvaltningar som berörs av katastrofplaner, ska en revidering alltid göras av dessa. Ansvarig för revideringarna är säkerhets- och beredskapsenheten. Nämndens förmåga ska upprätthållas genom fortlöpande information, utbildning och övning. Ansvarig för denna planering är säkerhet- och beredskapsenheten. Verksamheternas planer Förvaltningschef eller vd i ett bolag som ägs av Region Uppsala är ytterst ansvarig för att ta fram och återkommande revidera larmplaner, checklistor etc. inom det egna verksamhetsområdet. Genomförda risk- och sårbarhetsanalyser kan ligga som en grund för detta arbete. Säkerhet- och beredskapsenheten har en samordnande funktion för att följa lagens intentioner, och ger även stöd i form av råd till verksamheterna vid framtagandet av planer. 6 (11)

Bilaga 71/18 Information internt och externt Ett viktigt verktyg vid krishantering är information, med följande viktiga grundregler: All information ska samordnas för att undvika att olika budskap förmedlas. Informationen ska präglas av öppenhet och ärlighet, för att undvika förtroendekriser. Informationen måste förankras och stämmas av kontinuerligt, dels med källan och dels inom organisationen, för att undvika vilseledande budskap. De som berörs av händelsen behöver få rätt information i rätt tid, vilket underlättas av om det finns förberedda listor över tänkbara intressenter och målgrupper, både externa och inte minst interna. Medarbetarna är en betydelsefull resurs i de flesta organisationer och har en särskild vikt för krishanteringen. Om medarbetarna inte hålls informerad finns det bland annat stor risk att osäkerhet och oklara budskap uppstår. Att bevara medarbetarnas förtroende för organisationen kan vara helt avgörande för hur väl man lyckas hantera krisen. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) VMA kan skickas ut i radio och tv vid allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Det finns två nivåer på meddelanden 2 och den senare gäller för bl.a. landsting och regioner: Varningsmeddelande sänds genast när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Inom Region Uppsala i Uppsala län har följande funktioner mandat att begära sändning av VMA: Tjänsteman i beredskap (TiB), Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Smittskyddsläkaren. En begäran görs hos SOS Alarms regionala centraler och vidarebefordras till Sveriges Radios sändningsledning. 2 Källa: Räddningsverkets hemsida; www.srv.se 7 (11)

Bilaga 71/18 Ledningsorganisation under extraordinär händelse Tjänsteman i beredskap (TiB) C-Sam 5 Krisledningsnämnd Regional ledning Smittskyddsläkare Skadeplats Lokal ledning Akademiska sjukhuset Lokal ledning Lasarettet i Enköping Lokal ledning Tierps vårdcentrum Lokal ledning Vårdcentral Östhammar Lokal ledning Krishanteringsplan för krisledningsnämnden 1 Nämndens uppgift Krisledningsnämnden har till uppgift att utöva den ledningsfunktion som enligt lag 3 åligger ett landsting/region vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. 2 Mandat och rapporteringsskyldighet Vid extraordinära händelser har krisledningsnämnden rätt att överta beslutanderätten från hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder/förvaltningar inom Region Uppsala, om detta bedöms nödvändigt med hänsyn till händelsens art och omfattning. Krisledningsnämnden får själv, eller genom ombud, föra talan för Region Uppsala i Uppsala län, i alla mål och ärenden inom nämndens verksamhetsområde. Regionstyrelsens ordförande och andre vice ordförande är i krisledningsnämnden ordförande respektive vice ordförande. I brådskande fall kan de fatta beslut å krisledningsnämndens vägnar och ska därefter snarast anmäla sådana beslut till övriga 3 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. 5 Central samordning i C-län ger stöd till operativa insatser som kräver bred samordning samt att säkerställa att korrekt och samstämmig information förmedlar till allmänheten. Samlas vid behov i lokaler på länsstyrelsen. 8 (11)

Bilaga 71/18 ledamöter i nämnden. Om inte ordförande eller vice ordförande finns att tillgå inom rimlig tid får ledamot i krisledningsnämnden fatta beslut i stället. Efter att den extraordinära händelsen är löst ska krisledningsnämndens ledamöter så snart det är möjligt återgå till det normala. Krisledningsnämnden ska skyndsamt avge en skriftlig redogörelse till regionfullmäktige. 3 Begränsning i mandatet Nämnden har inte rätt att fatta beslut som rör regionfullmäktiges uppgifter enligt 3 kap 9 kommunallagen. 4 Arbetsformer Krisledningsnämnden består av ledamöterna i regionrådsberedningen och regiondirektören. Regionstyrelsens sekreterare och juridisk kompetens har en stödjande funktion till krisledningsnämnden. Vid en utdragen extraordinär händelse ska arbetsuppgifterna fördelas för skifttjänstgöring. Om nämnden förväntas tjänstgöra under längre tid än 12 timmar måste skiftindelning av personalen göras omgående. Vid avlösning genomförs ledningsgenomgång enligt följande: orientering om läget, orientering om pågående verksamhet, orientering om planerad verksamhet. Efter genomgången sker överlämning inom respektive funktion. 5 Ersättare för ordförande Vid behov av ersättare för ordförande/vice ordförande, ska den till tjänsteåldern äldste ledamoten överta ordförandens uppgifter. 6 Kallelse till sammanträden När ordförande i regionrådsberedningen bedömer att en extraordinär händelse föreligger, ska krisledningsnämnden kallas till sammanträde. Ordförande ansvarar för att kallelser utfärdas till sammanträden. 9 (11)

Bilaga 71/18 7 Avveckling av krisorganisationen Krisledningsnämnden bedömer om läget är sådant att dess övertagna befogenheter ska återgå till resp. förvaltning/motsv. och krisorganisationen kan avvecklas. Vid beslut om återgång till normal organisation ansvarar krisledningsnämnden för att: meddela berörda inom Region Uppsala och samverkande organisationer att så skett, slutföra dokumentationen av händelseförloppet och förteckna allt underlagsmaterial, göra en första preliminär analys av verksamheten. Även regionfullmäktige kan besluta att krisledningsnämndens övertagna befogenheter ska återgå till resp. förvaltning/motsv. och att organisationen ska återgå till normal verksamhet. 8 Utvärdering Efter en händelse där Region Uppsalas krisledningsnämnd aktiverats ska arbetet utvärderas och granskas. Ordföranden i regionstyrelsen, tillsammans med chefen för säkerhets- och beredskapsenheten, tar initiativ och ansvarar för att en utvärdering kommer till stånd. Utvärdering kan t ex bestå av: insamling av materiel, intervjuer av egen personal och samverkande aktörer, analysera genomfört arbete och föreslå ev. förbättringar, genomföra beslutade ändringar i planer, åtgärdslistor, övningar m.m. Rutiner för krisledningsnämnden larmning Tjänsteman i beredskap (TiB) kontaktar regiondirektören som i sin tur kontaktar ordföranden i krisledningsnämnden och ger en sammanfattande lägesbild. Om händelsen bedöms vara en extraordinär händelse, kallar ordföranden in övriga ledamöter till samlingslokalen enligt nedan. 10 (11)

Bilaga 71/18 Telefonlista En för ändamålet framtagen telefonlista används för inringning av ledamöter. Den uppdateras kontinuerligt av Säkerhet- och beredskapsenheten, och distribueras till: Tjänsteman i beredskap (TiB) Krisledningsnämndens ledamöter Regional ledning (pärm i ledningsrummet) Televäxeln Samlingslokal Krisledningsnämnden samlas i regionens hus, lokal Kungsängen. Utrustning Ordinarie konferensutrustning Information internt och externt All information internt och externt följer rutinerna i Region Uppsalas kriskommunikationsplan. Dokumentation och rapportering En av krisledningsnämnden utsedd person ansvarar för dokumentation under nämndens arbete. Rapportering ska enligt lag ske till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Länsstyrelsen och Socialstyrelsen vid extraordinära händelser. Den ska innehålla: lägesrapporter och information och händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen. Säkerhets- och beredskapsenheten samordnar all dokumentation från berörda aktörer inom Region Uppsala, till en heltäckande rapport enligt ovan. 11 (11)

Bilaga 71/18 Kriskommunikationsplan Region Uppsala Bilaga till Kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan, Dnr LS 2018-065 Bakgrund Region Uppsala ska vid allvarlig händelse kunna lämna information till drabbade, allmänheten och företrädare för massmedia. Informationsinsatserna ska samordnas i den egna organisationen samt vid behov med myndigheter och organisationer på lokal, regional och nationell nivå. Denna kriskommunikationsplan är en bilaga till Region Uppsalas kris- och katastrofmedicinska beredskapsplan och beskriver hur Region Uppsala ska organisera kommunikationsarbetet när det gäller roller och ansvarsfördelning vid allvarliga eller extraordinära händelser. Giltighet Planen revideras varje mandatperiod i samband med att Kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan revideras och fastställs av regionstyrelsen. Vid behov av mindre redaktionella förändringar dessemellan uppdateras dokumentet fortlöpande av pressenheten vid Regionkontoret. Avgränsningar Planen beskriver kommunikationsarbetet på övergripande regional nivå. För lokal kriskommunikation hänvisas till de lokala katastrofplanerna med tillhörande kriskommunikationsplaner. Planen omfattar inte checklistor med anvisningar för operativa åtgärder, rutiner och liknande. Sådana återfinns på särskilda åtgärdskort kopplade till S7-funktionen i stab för regional ledning samt i de lokala katastrofplanerna. Syfte och mål för Region Uppsalas kommunikation vid kris- och katastrofmedicinska händelser Enligt Region Uppsalas kommunikationspolicy ska kommunikationen kännetecknas av att den är saklig, öppen, lättillgänglig och offensiv. Detta gäller även vid en allvarlig händelse. Målet är att Region Uppsala ska kunna mobilisera och omfördela resurser så att man kan förse befolkningen, egen personal samt media med relevant, saklig och uppdaterad information. Även vid en extraordinär händelse ska Region Uppsala klara att sköta sina åtaganden och uppfylla lagstiftningen som styr kommunikationen, bland annat tryckfrihetsförordningen, förvaltningslagen och sekretesslagstiftningen. Kommunikationsfunktionen vid allvarliga och extraordinära händelser I Kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan beskrivs Region Uppsalas ledningsmodell vid allvarliga och extraordinära händelser. Nedan beskrivs roller och ansvar för kommunikationsfunktionen på olika nivåer.

Bilaga 71/18 2 (4) Kommunikationsfunktionen i särskild sjukvårdsledning på regional nivå Region Uppsala har en beredskapsfunktion, Tjänsteman i Beredskap (TIB), som alltid är bemannad. TIB kan vid en allvarlig händelse fatta beslut om att etablera en särskild sjukvårdsledning på regional nivå. TIB (eller chefen för regional sjukvårdsledning) beslutar om vilket ledningsstöd som behövs och kallar därefter in olika stabsfunktioner. Om bedömningen görs att det behövs stöd inom området kommunikation kontaktas en kommunikatör utifrån en förutbestämd larmlista som finns i växeln. Kommunikatören beger sig till den plats som avtalats, normalt det regionala ledningsrummet vid ambulansstationen på Akademiska sjukhuset. Initiala åtgärder Uppgifterna för en kommunikatör som har blivit inkallad till särskild sjukvårdsledning på regional nivå är att: göra en första bedömning av läget och i samråd med TIB/chef för regional sjukvårdsledning vidta åtgärder som behövs omgående, till exempel ta fram ett pressmeddelande och lägga ut information på webben samt intranätet. upprätta S7-funktionen vid behov kalla in ytterligare kommunikatörer för att utföra arbetsuppgifter inom S7- funktionen etablera kontakt med kommunikationsfunktion på lokal nivå samt vid behov kontakta motsvarande funktion hos andra inblandade myndigheter för att samordna arbetet. Arbetsuppgifter för kommunikatör i särskild regional ledning Den som ansvarar för S7-funktionen ska leda och samordna arbetet inom funktionen och kontrollera att beslutade åtgärder blir utförda. Vad funktionsansvaret innebär beskrivs närmare i Kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan under avsnittet Ledamöter särskild sjukvårdsledning på regional nivå/regional ledning. Funktionen S7 Information ansvarar för följande specifika arbetsuppgifter: ledning av informationshanteringsprocessen strategisk rådgivning i kommunikationsfrågor formulering av budskap, till exempel pressmeddelanden mediebevakning stöd och rådgivning i samband med intervjuer och presskonferenser språkregler intern information via bland annat intranätet extern information via egna kanaler (webbplatser, sociala medier mm) intern information till insatsorganisationen samt egna organisationen i övrigt Checklistor som beskriver hur dessa arbetsuppgifter ska utföras finns på åtgärdskort som finns i en pärm som förvaras i det regionala ledningsrummet vid ambulansstationen på Akademiska sjukhuset. Åtgärdskorten finns också distribuerade via Sharepoint. Särskild sjukvårdsledning regional nivå har övergripande ansvar och befogenheter för sjukvårdsresurser i hela länet. Det innebär att de kommunikationsresurser som finns vid olika förvaltningar och även hos privata vårdgivare kan tas i anspråk vid behov. Kommunikationsfunktionen i särskild sjukvårdsledning på lokal nivå

Bilaga 71/18 3 (4) Vid varje sjukhus finns en lokal katastrofplan. Den lokala katastrofplanen ska innehålla en plan för kommunikation internt och externt. Vid ett läge med särskild sjukvårdsledning på regional nivå ska det etableras ett samband med kommunikationsfunktionen på lokal nivå för att samordna informationsinsatserna. Kommunikationsfunktionen i särskild sjukvårdsledning i skadeområdet På en skadeplats ansvarar sjukvårdsledare för all ledning, inklusive kommunikationsarbetet. Om sjukvårdsledaren bedömer att det finns behov av en kommunikatör på plats, till exempel för att hantera medierna på plats, kan en sådan kallas in. Sjukvårdsledaren tar i sådana fall kontakt med ambulanschef i beredskap, ACIB, som i sin tur kontaktar särskild sjukvårdsledning på regional nivå, där S7-funktionen tilldelar en resurs. Kommunikationsfunktionen i Region Uppsalas krisledningsnämnd Vid extraordinära händelser kan Region Uppsalas krisledningsnämnd träda i funktion. Nämnden består av ledamöterna i regionrådsberedningen. Ordföranden fattar beslut om att kalla in nämnden. Om krisledningsnämnden behöver kommunikationsstöd kan en sådan resurs tilldelas via S7-funktionen i regional ledning. Samverkan med kommunikationsfunktionen hos andra myndigheter Vid en riktigt allvarlig händelse har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) samordningsansvar på nationell nivå. På samma sätt har länsstyrelsen det regionala samverkansansvaret. Länsstyrelsen lämnar stöd för samverkan till alla aktörer genom forumet C- Sam, Samordning i C län. I C-Sam ingår bland annat Region Uppsala, räddningstjänsterna i länet, länets åtta kommuner, Polisen, Kustbevakningen, Radio Uppland samt Försvarsmakten. Ett av syftena med C-Sam är att säkerställa att korrekt och samstämmig information förmedlas till allmänheten. Vid en händelse av kriskaraktär kan C-Sam sammankallas av särskild sjukvårdsledning på regional nivå eller av den myndighet/organisation som har behov av samverkan. Vid en allvarlig händelse utser särskild sjukvårdsledning regional nivå Region Uppsalas representant. Denna representant ansvarar för att stämma av att den information som ges av Region Uppsala stämmer överens med information som ges av andra berörda myndigheter. Utbildning Region Uppsala anordnar regelbundet utbildning, träning och övning av personal i syfte att upprätthålla och utveckla den katastrofmedicinska beredskapen. I utbildningsplanen för katastrofmedicinsk beredskap anges vilken utbildningsnivå som krävs för medarbetare som ska kunna leda S7-funktionen. Utvärdering Större kommunikationsinsatser i samband med kriser som berör Region Uppsala ska utvärderas. Vid utvärderingen ska det göras en analys av hur krisarbetet har fungerat i ett kommunikativt perspektiv, till exempel hur det har skildrats i medierna. Dessutom ska det interna informationsarbetet utvärderas. Kommunikationsfunktionen på de berörda förvaltningarna ansvarar för att utvärderingen görs, återkopplar till berörda medarbetare och redovisar resultatet i den regionala katastrofkommittén.

Bilaga 71/18 4 (4)

Bilaga 72/18 Dnr LS2018-0064 Regionstyrelsens delegationsordning Region Uppsala Fastställd av regionstyrelsen 2018-03-27

Bilaga 72/18 2 (8) Regionstyrelsens delegationsordning Grunderna för delegering av beslut Enligt kommunallagen får styrelse/nämnd uppdra åt ett utskott, presidium, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på regionstyrelsens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Vidaredelegation Beslut som har delegerats till förvaltningschef får vidaredelegeras i ett led i de fall styrelsen/nämnden har godkänt det, vilket framgår av delegationsordningen. Utöver detta är vidaredelegering inte tillåtet i något fall. Beslut som inte får delegeras Ärenden som avser verksamheten mål, inriktning, omfattning eller kvalitet får inte delegeras. Delegationsbeslut I Region Uppsalas verksamhet görs dagligen olika ställningstaganden. I kommunalrättslig mening skiljer vi på två olika former av ställningstaganden, delegationsbeslut och verkställighetsbeslut. Ett delegationsbeslut är ett ställningstagande som Region Uppsala gör där det finns ett utrymme för självständig bedömning, ett tolkningsutrymme. Det är styrelsen/nämnden som beslutar vem som kan fatta beslut på delegation, vilket framgår av delegationsordningen. Verkställighetsbeslut Utöver de beslut som kan fattas enligt denna delegation fattar Region Uppsalas tjänsteperson så kallande verkställighetsbeslut. Verkställighet betyder att åtgärden är en normal del av en tjänstepersons uppdrag i kraft av dennes tjänsteställning och innebär tillämpning/verkställande av tidigare beslut, lag, instruktion eller befattningsbeskrivning. Exempel på sådana beslut är interna frågor om inköp, fastighetsförvaltning, attest och lönesättning. För att beslut ska kunna anses som verkställighet krävs att det finns politiskt fastställda mål för verksamheten samt en politiskt fastställd ekonomisk ram. Kännetecknande för verkställighetsbeslut är att det inte finns utrymme för självständiga bedömningar. En stor del av de beslut som fattas i Region Uppsala är av typen verkställighet. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas. Anmälan av delegationsbeslut Beslut som är fattade på delegation ska anmälas till delegerande styrelse/nämnd vid nästkommande sammanträde enligt fastställd rutin. Även beslut som har vidaredelegerats av förvaltningschef till annan anställd ska anmälas till styrelse/nämnd. Den som har fått rätten att fatta ett beslut på delegation är också den som ansvarar för att delegationsbeslut anmäls till styrelse/nämnd.

Bilaga 72/18 3 (8) 1 Företrädarskap Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Avtalstecknande Regionstyrelsens ordförande Undertecknande av avtal och andra handlingar. Gäller inte externa hyresavtal, vilket omfattas av fastighetsoch servicenämndens delegationsordning. 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Regiondirektör tillika förvaltningschef Förvaltningschef Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal. Får vidaredelegeras. 1.3 Fullmakt Regionstyrelsens ordförande Regiondirektör tillika förvaltningschef 1.4 Mottagande av delgivning Regiondirektör tillika förvaltningschef Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl.a. rättegångsfullmakt) att föra Region Uppsalas talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på styrelsen. Får vidaredelegeras. Får vidaredelegeras. 1.5 Brådskande beslut Regionstyrelsens ordförande Fatta beslut å regionstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas. 1.6 Ombud Regionstyrelsens ordförande Utse Region Uppsalas ombud vid bolagsstämmor och andra externa organ. 2 Personal Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Anställning och anställningsvillkor, Regionstyrelsens Anställning och villkor. regiondirektör arbetsutskott 2.2 Anställningsvillkor, regiondirektör Regionstyrelsens ordförande Fortlöpande löne- och anställningsvillkor under 2.3 Avslutande av anställning, regiondirektör 2.4 Tillfälligt förordnande, regiondirektör Regionstyrelsens ordförande och efter att samråd skett med regionstyrelsens arbetsutskott. Regionstyrelsens ordförande anställningen. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Avslutande ska ske skriftligt. Anställning och villkor. Förordnande får gälla för

Bilaga 72/18 4 (8) 2.5 Anställning, förvaltningschef 2.6 Anställningsvillkor, förvaltningschef 2.7 Avslutande av anställning, förvaltningschef 2.8 Tillfälligt förordnande, förvaltningschef Regionstyrelsens arbetsutskott Regiondirektör Regiondirektör Regiondirektör 2.9 Anställning Regiondirektör tillika förvaltningschef 2.10 Avslutande av anställning Regiondirektör tillika förvaltningschef 2.11 Stridsåtgärder Regionstyrelsens ordförande (efter samråd med regionstyrelsens arbetsutskott) 2.12 Tvisteförhandling Regiondirektör tillika förvaltningschef maximalt sex månader i taget. Förordnande av semestervikarie för regiondirektören är verkställighet. Anställning och villkor. Fortlöpande löne- och anställningsvillkor under anställningen. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Förordnande och anställningsvillkor. Förordnande får gälla för maximalt sex månader i taget. Anställning och villkor för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Avser avslut av anställning från arbetsgivarens sida. Får vidaredelegeras. Arbetsrättsliga stridsåtgärder. Genomföra och avsluta lokal tvisteförhandling. Får vidaredelegeras av regiondirektör.

Bilaga 72/18 5 (8) 2.13 Besluta om kollektivavtal Regiondirektör tillika förvaltningschef Teckna och säga upp kollektivavtal. Får vidaredelegeras. Teckna kollektivavtal gällande allmän övertid överstigande 200 timmar per år för enskild medarbetare får vidaredelegeras av regiondirektör. 3 Ekonomi Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Avskrivning Ekonomidirektör Beslut om avskrivning av fordran mellan 80 000 kr till 200 000 kr. Avskrivning upp till 80 000 kr är ett verkställighetsbeslut. 3.2 Beslut om mottagande av gåva/arv/donation Regiondirektör Beslut om mottagande av gåva, arv och donation till Region Uppsala. Delegationen gäller värden uppgående till högst 1 000 000 kr per gåva/arv/donation. Mottagande av gåva/arv/donation upp till högst 10 000 kr är verkställighet. 3.3 Medelsförvaltning Ekonomidirektör För medelsplacering med en tidshorisont om mindre än ett år gäller ekonomidirektörs /finanschefs delegation upp till 500 000 000 kr per placering. 3.4 Medelsförvaltning Regionstyrelsens arbetsutskott 3.5 Upptagande av lån m.m. Regionstyrelsens arbetsutskott För medelsplacering med en tidshorisont överstigande ett år gäller utskottets delegation upp till 1 000 000 000 kr per placering. Lån tas upp i enlighet med den låneram som regionfullmäktige beslutat för det aktuella budgetåret.

Bilaga 72/18 6 (8) 3.6 Utökning av checkräkningskredit Ekonomidirektör Utökning av checkräkningskrediten, inom av fullmäktige fastställd låneram för det aktuella budgetåret. 3.7 Tecknande av borgen Ekonomidirektör Tecknande av borgen efter beslut i regionfullmäktige. 3.8 Bidrag till föreningar Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet 3.9 Fördelning av Hälso-, sjukvårds- och folkhälsomedel FoUU-utskottet Beslut om bidrag till ideella föreningar. Beslut om fördelning av folkhälsomedel efter ansökan. 4 Upphandling inklusive investeringar (förutom fastighetsinvesteringar) Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Initiering av upphandling Förvaltningschef Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om 10 000 000 kr (inom budget). 4.2 Upphandlingsdokument Regionstyrelsens arbetsutskott Får vidaredelegeras. Anta upphandlingsdokument för upphandlingar där kontraktsvärdet är 10 000 000 kr eller högre. Mindre justeringar i förfrågningsunderlaget kan göras fram till anbudsinlämnandet. Antagande av upphandlingsdokument där kontraktsvärdet är under 10 000 000 kr, tecknande av upphandlingskontrakt samt beslut om tilldelning är verkställighet.

Bilaga 72/18 7 (8) 5 Beslut rörande förtroendevalda Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Anställning, politisk sekreterare Regionråd Formell anställning och avslut av anställning gällande politiska 5.2 Arvodestolkning Regionstyrelsens arbetsutskott 5.3 Konferenser Regionstyrelsens arbetsutskott sekreterare. Tolka bestämmelserna i fråga om arvoden till Region Uppsalas förtroendevalda. Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda samt besluta om arvode. 6 Särskild delegation Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 6.1 Representation Regionstyrelsens ordförande Beslut om representation upp till 160 000 kr i externa lokaler. Representation, i externa lokaler, där totalsumman för arrangemanget understiger 20 000 kr är verkställighet. 6.2 Remissyttrande Regiondirektör (efter samråd med regionstyrelsen arbetsutskott) 6.3 Remissyttrande Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet Personalutskottet 6.4 Offentlighets- och sekretesslagen m.m. Förvaltningschef tillika förvaltningschef Representation, i egna lokaler, inom beviljad budget är verkställighet upp till 160 000 kr. Beslut om yttranden i ärenden av mindre principiell natur, där Region Uppsala är remissinstans. Beslut om yttranden inom utskottets verksamhetsområde. Beslut av större principiell vikt beslutas av regionstyrelsen. Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 14. Får vidaredelegeras.

Bilaga 72/18 8 (8) 6.5 Personuppgiftslagen Regiondirektör tillika förvaltningschef 6.6 Kvalitetsregister Chefsjurist Regionjurist Förordnanden enligt personuppgiftslagen. Får vidaredelegeras. Beslut att påta sig ansvaret som Centralt personuppgiftsansvarig, CPUA, för regionala eller nationella kvalitetsregister.

Bilaga 72/18 Godkänt den: 2018-01-19 Ansvarig: Christina Dahlmann Gäller för: Region Uppsala Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala Grunderna för delegering av beslut Enligt kommunallagen får styrelse/nämnd uppdra åt ett utskott, presidium, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på styrelsens/nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegationsbeslut I Region Uppsalas verksamhet görs dagligen olika ställningstaganden. I kommunalrättslig mening skiljer vi på två olika former av ställningstaganden, delegationsbeslut och verkställighetsbeslut. Ett delegationsbeslut är ett ställningstagande som Region Uppsala gör där det finns ett utrymme för självständig bedömning, ett tolkningsutrymme. Det är styrelsen/nämnden som beslutar vem som kan fatta beslut på delegation, vilket framgår av delegationsordningen. Vidaredelegation Beslut som har delegerats till förvaltningschef får vidaredelegeras i ett led i de fall styrelsen/nämnden har godkänt det, vilket framgår av delegationsordningen. Utöver detta är vidaredelegering inte tillåtet i något fall. Beslut som inte får delegeras Ärenden som avser verksamheten mål, inriktning, omfattning eller kvalitet får inte delegeras. Verkställighetsbeslut Utöver de beslut som kan fattas enligt denna delegation fattar Region Uppsalas tjänstepersoner så kallande verkställighetsbeslut. Verkställighet betyder att åtgärden är en normal del av en tjänstepersons uppdrag i kraft av dennes tjänsteställning och innebär tillämpning/verkställande av tidigare beslut, lag, instruktion eller befattningsbeskrivning. Exempel på sådana beslut är interna frågor om inköp, fastighetsförvaltning, attest och lönesättning. För att beslut ska kunna anses som verkställighet krävs att det finns politiskt fastställda mål för verksamheten samt en politiskt fastställd ekonomisk ram. Kännetecknande för verkställighetsbeslut är att det inte finns utrymme för självständiga bedömningar. En stor del av de beslut som fattas i Region Uppsala är av typen verkställighet. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas. Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala Sidan 1 av 2 DocPlus-ID: DocPlusSTYR-11612 Version: 2.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin

Bilaga 72/18 Anmälan av delegationsbeslut Beslut som är fattade på delegation ska anmälas till delegerande styrelse/nämnd vid nästkommande sammanträde. Även beslut som har vidaredelegerats av förvaltningschef till annan anställd ska anmälas till styrelse/nämnd. Den som har fått rätten att fatta ett beslut på delegation är också den som ansvarar för att delegationsbeslut anmäls till styrelse/nämnd. Det finns två syften med detta; dels för att informera att beslutet har fattats men också för att i tid begränsa möjligheten till att överpröva beslutet. Anmälan protokollförs och anslås på Region Uppsalas officiella anslagstavla. Ett delegationsbeslut vinner laga kraft efter en besvärstid under vilken medborgare har rätt att klaga mot beslutet. Uteblivet anslag innebär att besvärstiden fortsätter att löpa. En särskild blankett för anmälan av delegationsbeslut ska användas. Delegationsbeslut dokumenteras, diarieförs och arkivbildas i den verksamhet som initierar och handlägger ärendet oavsett nivå på delegat. Ett delegationsbeslut ska undertecknas. Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala Sidan 2 av 2 DocPlus-ID: DocPlusSTYR-11612 Version: 2.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin

Bilaga 72/18 Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen, Region Uppsala Datum 20xx-xx-xx Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning

Bilaga 73/18. Miljöredovisning 2017 Region Uppsala Gällande Region Uppsala miljöarbete år 2017 1

Bilaga 73/18 Inledning Miljöredovisningen för år 2017 följer upp målen i Miljöprogram 2015-2018 för Region Uppsala. Programmet har tre övergripande miljömål; minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. I miljöprogrammet finns också en vision om att Region Uppsala ska bli fossilbränslefritt till år 2020. Av de totalt 24 detaljerade miljömål som programmet innehåller visar flertalet av dem positiva resultat. Exempelvis har kollektivtrafiken högre grad av fossilfria drivmedel, vilket är en stor bidragande faktor till årets stora minskning av Region Uppsalas klimatpåverkan. Vissa mål har redan uppnåtts och exempelvis målen om utfasningen av ftalatinnehållande förbrukningsvaror samt energieffektiviseringsmålet har hittills uppnåtts två gånger om. Det är glädjande och visar att miljöprogrammet med tydliga och väl förankrade mål ger oss förutsättningar för att styra och driva arbetet i rätt riktning. Resultatet visar förstås även på att vi fortfarande har utmaningar i miljöarbetet. Det finns förbättringsmöjligheter för att minska påverkan från såväl medarbetares som patienters resor till och från vården, avveckling av kemikalier blir en alltmer komplex fråga och vi behöver fortsätta se över vår användning av vissa typer av förbrukningsvaror och medicinska gaser. En framgångsfaktor för att minska vår miljöpåverkan är Region Uppsalas förebyggande och systematiska miljöarbete. Att vi har varit miljöcertifierade i över tio år är en avgörande faktor för att få genomslag för våra målsättningar och åtgärder som leder oss framåt. Det goda miljöarbete som genomfördes år 2017 ska vi värna om även framöver. Vi ska fortsätta ligga i framkant bland regioner och landsting och vi ska fortsätta ha ett miljöarbete att vara stolta över som ger goda effekter även för länets hållbara utveckling! Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande 2

Bilaga 73/18 Innehåll INLEDNING... 2 REGION UPPSALAS MILJÖPÅVERKAN... 4 REGION UPPSALAS POLICY OCH VISION FÖR MILJÖARBETET... 5 UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLEN I MILJÖPROGRAM 2015 2018... 6 MINSKAD KLIMATPÅVERKAN... 6 TRANSPORTER... 8 ENERGI... 13 FÖRBRUKNINGSVAROR... 15 HÄLSOSAM OCH GIFTFRI MILJÖ... 16 KEMIKALIER... 16 LÄKEMEDEL... 18 LIVSMEDEL OCH TEXTILIER... 21 HÅLLBAR OCH EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING... 23 MILJÖANPASSADE FASTIGHETER... 23 AVFALL... 23 BIOLOGISK MÅNGFALD... 25 EN MILJÖCERTIFIERAD ORGANISATION... 28 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN GENOM HÅLLBAR UPPHANDLING... 29 SOCIALT ANSVAR I SAMBAND MED UPPHANDLING... 29 3

Bilaga 73/18 Region Uppsalas miljöpåverkan Från och med 1 januari 2017 har Landstinget i Uppsala Län tillsammans med Regionförbundet i Uppsala län bildat Region Uppsala. Då denna redovisning avser år 2017 och är den första miljöredovisning där organisationen benämns vid sitt nuvarande namn Region Uppsala. Region Uppsala med cirka 11 000 anställda år 2017 ska finnas till för människorna i Uppsala län. Uppdraget är att arbeta för och stärka en hälso- och sjukvård i världsklass, främja hälsa och miljö och regional utveckling samt skapa en långsiktigt hållbar tillväxt. Dessutom ska länsinvånarna erbjudas en konkurrenskraftig och effektiv kollektivtrafik och kulturella upplevelser som berikar länsinvånarna och skapar förståelse och samband. Allt detta arbete ska genomsyras av ett aktivt hållbarhetsarbete som säkerställer framtida generationers resurser och förutsättningar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Region Uppsalas omfattande verksamhet har en stor påverkan på den yttre miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ effekt på människors hälsa. De mest betydande aktiviteterna inom Region Uppsala som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1: Region Uppsalas betydande miljöpåverkande aktiviteter. Miljöpåverkande Aktiviteter Transporter Byggnationer Miljöpåverkan Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon Beroende på materialval, konstruktion och arkitektur kan byggnationer bland annat bidra till att tillföra farliga ämnen och påverka energiförbrukning, såväl under byggnadsskede som under resten av byggnadens livslängd Hälsoeffekter Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion. Rätt planerat leder byggnationen till en god innemiljö. Fel planering kan bidra till negativa hälsoeffekter. El, värme och kyla Ökad växthuseffekt, försurning. Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar. Läkemedel Kemikalier/ ämnen i varor Förbrukningsvaror Livsmedel Avfall Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön. Ökad växthuseffekt av anestesigaser. Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten. Ökad växthuseffekt, spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten Ökad växthuseffekt, spridning av bekämpningsmedel. Ökad växthuseffekt, övergödning och försurning om avfallet inte hanteras rätt. T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektionssjukdomar. Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancerogena, reproduktionsstörande och allergiframkallande. Spridning av hälsofarliga utsläpp från produktionsanläggningar Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras. Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar. 4

Bilaga 73/18 Region Uppsalas policy och vision för miljöarbetet Nedan redovisas Region Uppsalas policy och vision för miljöarbetet. Denna miljöpolicy började gälla 1 januari 2015 och fastställdes av landstingsfullmäktige i juni 2014. Genom hälso- och sjukvård, habilitering och tandvård bidrar Region Uppsala till att främja god hälsa och välmående hos invånarna i länet. Region Uppsalas verksamhet omfattar också kultur, kollektivtrafik och fastighetsförvaltning. All verksamhet påverkar miljön, både lokalt och globalt. Utsläpp till luft, mark och vatten, en minskad biologisk mångfald och störda ekosystem ger på sikt hälsorisker. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver Region Uppsala ett förebyggande och systematiskt miljöarbete som bland annat fokuserar på minskade utsläpp, resurshushållning och kretsloppstänkande. Utöver de grundläggande myndighetskraven och miljölagstiftningens krav, bygger miljöarbetet på de tre övergripande miljömålen Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö, samt Hållbar och effektiv resursanvändning: Vi minskar vår klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnyelsebara resurser. Vi hushåller med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Vi minimerar våra utsläpp av farliga ämnen till luft, mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier. Vi använder resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft och vatten och pollinering av växter. 5

Bilaga 73/18 Uppföljning av miljömålen i Miljöprogram 2015 2018 I följande kapitel redovisas resultaten för de detaljerade miljömålen som ska leda till att de övergripande miljömålen uppnås. Miljömålen bryts årligen ner på förvaltningsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningsledningarnas genomgångar av miljöarbetet. Minskad klimatpåverkan Region Uppsalas omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser som Region Uppsala kan mäta, minskade med 27 procent år 2017 jämfört med år 2016. Den största utsläppsminskningen under 2017 står kollektivtrafiken för en minskning med över 14 000 ton koldioxid. Detta är tack vare att den ökande andelen biodrivmedel börjar ge effekt. I Figur 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom Region Uppsala under 2017 och i Figur 2 jämförs utsläppen mellan åren 2010 2017 som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter 1. Figur 1: Uppmätta utsläpp av koldioxid 2017 fördelat på olika mätbara utsläppskällor 2. Lustgas, 2 234 ton, 6% Förbrukningsvaror, 7 079 ton, 20% Övriga anestesigaser, 131 ton, 0% Betalda patientresor, 1 236 ton, 3% Varutransporter, 253 ton, 1% Resor till och från arbetet, 5 133 ton, 14% Tjänsteresor, 2 001 ton, 6% Kollektivtrafik (Tåg), 0 ton, 0% Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik), 1 609 ton, 4% Kollektivtrafik (Regiontrafik), 10 172 ton, 28% El, 469 ton, 1% Värme, 803 ton, 2% Ånga, 0 ton, 0% Fjärrkyla, 203 ton, 1% Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala), 4 407 ton, 12% Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta), 231 ton, 1% 1 Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. 2 Följande antaganden har gjorts: Region Uppsala använder förnybar elenergi och koldioxidneutral fjärrvärme. Om Region Uppsala skulle fortsatt att köpa den normala energimixen skulle koldioxidutsläppen vara drygt 14 ton istället för drygt 1 ton. Ett kilo lustgas motsvarar 298 kilo koldioxid. Ett kilo av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 216 och 1 790 kilo koldioxid. 6

Bilaga 73/18 Figur 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser omräknat till ton koldioxidekvivalenter 2010 2017 3. 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Betalda patientresor Resor till och från arbetet Elenergi Ånga Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala) Kollektivtrafik (Regiontrafik) Kollektivtrafik (Tåg) Varutransporter Tjänsteresor Värme Fjärrkyla Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta) Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik) Förbrukningsvaror 3 Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i Figur 2 är inte graddagskorrigerad. I figur 1 och 2 redovisas endast patientresor betalda av Region Uppsala. De varutransporter som redovisas är de tre största direkttransporterna till Region Uppsala transporter av tvätt, mat från storköket i Västerås och post. Vi utgår från tidigare års beräkningar för dessa transporter. Det betyder att de faktiska utsläppen år från år inte mäts och redovisas, utan utsläppskällan tas med som schablon för att relatera den till övriga utsläppskällor. De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är ambulanser, intensivvårdshelikoptern och flygresor. För kollektivtrafiken redovisas 2012 års statistik även i staplarna för år 2010 och 2011, då mätningarna startade år 2012. Statistiken för förbrukningsvaror utgår från en utredning genomförd år 2013. Denna klimatpåverkan inkluderar framställning av material (plast, cellulosa etc.) i varor och förpackningar samt transporter av materialet. 7

Bilaga 73/18 Transporter Miljömål Fossilfri busstrafik År 2018 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med fossilfria bränslen. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Under år 2017 utfördes drygt 76 procent av Kollektivtrafikförvaltningens busstrafiks kilometerproduktion med fossilfria bränslen jämfört med 33 procent år 2016, se Figur 3. Figur 3: Andel fossilfri kilometerproduktion hos Kollektivtrafikförvaltningen under åren 2014 2017. 80% 76% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 18% 21% 33% 0% 2014 2015 2016 2017 Den huvudsakliga anledningen till att en större andel kilometerproduktion blivit fossilfri under 2017 är att biodiesel används i allt högre utsträckning. En av de upphandlade trafikutförarna är numera helt fossilfri och övriga trafikutförare närmar sig också fossilfrihet snabbt. Biogasen som produceras av Uppsala Vatten och används i stadstrafiken är under 2017 helt utan inblandning av naturgas. Dessutom pågår ett arbete för att påbörja elektrifiering av stadsbusstrafiken i Uppsala från hösten 2019. Miljömål Utsläpp av kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken År 2018 ska utsläppen av kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken ha minskat i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Utsläppen av både kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken har minskat under 2017 jämfört med tidigare år. Utsläppen av kväveoxider minskade mellan åren 2016 2017 från 1,66 g/kwh till 1,55 g/kwh. Utsläppen av partiklar från kollektivtrafiken minskade från 0,014 g/kwh 2016 till 0,013 år 2017. 8

Bilaga 73/18 Utsläpp av partiklar och kväveoxider beror i stort sett uteslutande på motorteknikutveckling. Att byta ut fordon till nyare miljöklass (Euro 6), eller att byta ut förbränningsmotorer till elmotorer, driver denna utveckling. Miljömål Energieffektivitet i busstrafiken År 2018 ska busstrafiken använda 5 procent mindre energi per personkilometer i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Energianvändningen i busstrafiken ökade visserligen mellan år 2016 2017, från 156 747 MWh till 157 650 MWh. Men bussarna körde också längre sträcka, antalet kwh/fordonskilometer minskade därför med en dryg procent under 2017. Miljömål Resor till och från arbetet År 2018 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent lägre per anställd jämfört med år 2014. Resultat: Målet har gått åt fel håll. Antalet kilo koldioxidutsläpp per årsarbetare har ökat till 594 kilo år 2017, i jämförelse med 571 kilo per årsarbetare år 2014. Det motsvarar en ökning med 4 procent. Hur fördelningen ser ut för olika transportslag finns i Figur 4 som visar fördelningen mellan de transportslag Region Uppsalas medarbetare använder. Den huvudsakliga anledningen till att målet går åt fel håll är att antalet anställda som kör bil till arbetet har fått längre körsträcka. Det vanligaste färdsättet till arbetet året runt är cykling med 31 procent. För att bidra till minskade koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fortsätter arbetet med stimulansprojekt där medarbetare får testa att åka kollektivt och cykla. Stimulansprojekt har genomförts under både vår och höst 2017 i samarbete med Friskhuset. Under vintern genomfördes även projektet Vintercyklisten i samarbete med Uppsala kommun. Anställda inom Region Uppsala erbjuds dessutom möjligheten att köpa årskort på kollektivtrafiken via nettolöneväxling. Det är 815 personer inom Region Uppsala som har antagit erbjudandet vid slutet av år 2017. 9

Bilaga 73/18 Figur 4: Andel resande till och från arbetet fördelat på transportslag för hela Region Uppsala. 4 Miljömål Patientresor År 2018 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor 5 till och från vården vara 5 procent lägre, i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet har gått åt fel håll. Vid utgången av år 2017 hade koldioxidutsläppen från patientresor ökat med 26 procent till 1 236 ton koldioxid, att jämföra med 981 ton år 2014. Den huvudsakliga orsaken är en ökning av antal mil taxiresor som 2017 var 534 000 mil jämfört med 414 000 mil år 2014. Koldioxidutsläppen från olika typer av patientresor presenteras i Figur 5. Under år 2018 kommer Kollektivtrafikförvaltningen presentera en utredning för att effektivisera och samordna de resor som sker via sjukresor och färdtjänst. För att minska utsläppen från patientresor med bil kommer UL under 2018 ge patienter möjligheter att få kallelse via en app som också fungerar som bussbiljett. Region Uppsala har tagit fram en strategi för digital utveckling och e-hälsa. I strategin finns ett målområde som handlar om att invånare/patienter ska kunna erbjudas digitala vårdmöten, egenmonitorering i hemmet och utveckling av teknikstöd för egenvård i hemmet. Alla dessa kommande digitala lösningar kan leda till minskade patientresor. 4 Andel resande till och från arbetet fördelat på transportslag som bidrar till ökade koldioxidutsläpp (rött) och transportslag som inte ger koldioxidutsläpp (grönt). 5 I målet räknas endast de patientresor som betalas av landstinget: taxi, flyg kollektivtrafik och ersättning för egen bil. 10

Bilaga 73/18 Figur 5: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av Region Uppsala. 1 200 ton CO 2 1 000 800 600 400 200 0 688 920937957 191 143158154 170 94 106118 5 6 6 7 2 0 1 0 Taxi Sjukresebuss Egen bil Kollektivtrafik Flyg 2014 2015 2016 2017 Miljömål Tjänsteresor År 2018 ska koldioxidutsläppen från tjänsteresor vara minst 10 procent mindre per anställd jämfört med år 2014. Resultat: Målet går åt rätt håll. Vid utgången av år 2017 hade koldioxidutsläppen från tjänsteresor minskat med 15 procent per årsarbetare jämfört med 2014. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att utsläppen från tjänstebilar, egen bil i tjänsten, hyrbilar och flyget minskat jämfört med år 2014. Andelen förnybara bränslen har ökat för tjänstefordon och den reguljära flygplansflottan har blivit något mer energieffektiv. Från och med 2018 har intern klimatväxling införts för flygresor till och från Göteborg, Malmö och Umeå. Klimatväxlingen innebär en höjning av flygpriset med 30 procent. Intäkterna från höjningen kommer användas till interna, klimatförbättrande åtgärder. Figur 6: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor inom Region Uppsala fördelat per årsarbetare. kg CO 2 /årsarbetare 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 83 77 78 72 31 24 26 24 21 19 13 15 4 2 2 2 0 0 0 0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg, totalt 2014 2015 2016 2017 11

Bilaga 73/18 Tabell 2: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor inom Region Uppsala fördelade p er årsarbetare. Miljömål Transportfordon År 2018 ska minst 70 procent av de transportfordon 6 Region Uppsala leasar eller köper drivas med fossilfria bränslen. Resultat: Mål et har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet år 2017 drevs 25 procent av transportfordonen med i cke - fossila bränslen, se Figur 7. Det finns ett tiotal biogasfordon och fyra elfordon. Sedan 2017 finns det möjlighet att tanka HVO 7 100 (biodiesel) i Uppsala. Blodbussen och två lastbilar från Fastighet och service tankar nu framförallt HVO 100. För de tyngre fordonen/lastbilar finns garantier från fordonstillverkare att fordonen är anpassade för HVO 100. Sådana garantier finns inte f rån fordonstillverkarna för ambulanser. Förhoppningsvis kommer sådana garantier kunna ges under 2018 för ambulanser, som då skulle kunna börja tankas med HVO 100. Figur 7 : Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Region Uppsala mellan åren 2014 2017. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 77% 78% 75% 75% 23% 22% 25% 25% 2014 2015 2016 2017 Fossila bränslen Förnyelsebara bränslen 6 Med transportfordon avses minibuss, ambulanser, l astbilar och skåpbilar. 7 HVO= Vätebehandlad Vegetabilisk Olja (engelska: Hydrogen er ated Vegetable Oil). HVO kan produceras från olika typer av oljor och fetter som genom en hydreringsprocesskapar en syntetisk diesel som har samma kemiska egenskaper som en diesel av fossilt ursprung. 12

Bilaga 73/18 Energi Miljömål Energianvändning År 2018 ska energianvändningen i Region Uppsala vara minst 10 procent lägre per kvadratmeter än 2014. Region Uppsala har sedan 2014 observerat en markant minskning av användningen av samtliga energislag. Totalt har energianvändningen per kvadratmeter 2017 reducerats med 20 procent jämfört med 2014 störst nedgång uppvisar fjärrkyla (-41 procent) följt av värme (-29 procent) och el (-6 procent). Minskningen ses över hela fastighetsbeståndet med störst nedgång på Akademiska sjukhus-området. Resultat: Den stora minskningen beror på fokuserad driftoptimering av bland annat ventilation och värmesystem, men även installationer av energisnål belysning, tilläggsisolering av fastigheter samt energibesparande investeringar i exempelvis nya fläktaggregat och pumpar. Figur 8: Energianvändning för Region Uppsalas fastigheter.8 300,0 kwh/m2 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 2014 2015 2016 2017 Specifik korrigerad värmeförbrukning [kwh/m2*år] Specifik kylaförbrukning [kwh/m2*år] Specifik elförbrukning [kwh/m2*år] Miljömål Förnybar elenergi År 2018 ska den egna produktionen av förnybar elenergi motsvara 2 procent av den totala mängden inköpt elenergi. Målet har gått åt rätt håll. Region Uppsala har en installerad och driftsatt solcellsanläggning på Akademiska sjukhusområdet. Under 2017 påbörjades även installationen av ytterligare 2500 m2 solceller inom Region Uppsala. Tillsammans kommer dessa generera el Resultat: 8 Ytan är bruksarea. Värmen är klimatkorrigerad. 13

Bilaga 73/18 motsvarande cirka 1 procent av den totala elkonsumtionen. Under 2018 väntas ytterligare sex anläggningar driftsättas vilket kommer att generera ytterligare 1 procent av den totala elkonsumtionen. 14

Bilaga 73/18 Förbrukningsvaror Miljömål minska användningen av förbrukningsvaror År 2018 ska användningen av förbrukningsvaror på Region Uppsalas minskningslista minskat med 15 procent, i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet går åt rätt håll men för långsamt. På minskningslistan finns tio produkter och för sju av dessa har inköpen minskat med mellan 11 procent och 57 procent under år 2017 jämfört med år 2014. De produkter som har minskat är engångsmuggar av plast, 70 liters sopsäckar, medicinbägare av plast, britspapper, kaffeskedar, matskedar och tvättlappar i skumplast. Se resultat i tabell 3. Dessvärre motsvarar de endast 13 procent av inköpen vilket gör att minskningen blir lägre än förväntat. Beställningar av produkter på minskningslistan har gått ned i antal men tyvärr har koldioxidutsläppen från produkterna ökat mellan 2014 och 2017. Koldioxidutsläpp från produkter på minskningslistan är något lägre än 2016 men totalt sett har utsläppen ökat från 306 ton år 2014 till 336 ton år 2017. Detta beror till största delen på en fortsatt ökad användning av undersökningshandskar. Undersökningshandskar står för en stor andel av koldioxidutsläppen eftersom handskanvändningen är så pass stor. En förändring i användningen med några få procent ger därför en stor effekt. En handskdag genomfördes i slutet av 2016 för att uppmärksamma den ökade handskanvändningen och under 2017 har information om handskanvändningen gått ut till verksamheterna vid miljöombudsträffar, miljönätverksträffar, utbildningar och informationsmaterial. 9 Tabell 3: Förändring i inköpsstatistik av produkterna på minskningslistan mellan åren 2014 2017. Förbrukningsvaror på Region Uppsalas minskningslista Antal 2014 Antal 2017 Förändring antal (st,kg) Förändring 2014-2017 i % Plastmuggar 2 195 260 947 100-1 248 160-57% Soppåsar 30 l 1 889 600 2 002 100 112 500 6% Sopsäckar 70l 57 575 47 525-10 050-17% Medicinbägare 1 104 820 939 420-165 400-15% Kompressuppsamlare 9 400 10 200 800 9% Britspapper 20 364 18 173-2 191-11% Undersökningshandskar 15 758 058 16 848 700 1 090 642 7% Kaffeskedar 398 200 253 850-144 350-36% Matskedar 22 000 19 200-2 800-13% Tvättlappar i skumplast 824 400 690 075-134 325-16% Totalt hela Region Uppsala 22 279 677 21 776 343-503 334-2% 9 Handskdagen genomfördes i december 2016 och riktade sig till alla anställda inom Region Uppsala och hade fokus på alla delar som berör handskanvändning; hygien, miljö, dermatologi och upphandling för att kunna ge en helhetsbild utifrån alla perspektiv kring handskar. 15

Bilaga 73/18 Hälsosam och giftfri miljö Vår hälsa är beroende av en robust och anpassningsbar miljö med bland annat frisk luft och rent vatten. Region Uppsala arbetar kontinuerligt vidare med att minska utsläppen genom hela livscykeln, från upphandlingsfasen genom användarfasen och när produkter ska avyttras. Miljökemister ställer krav vid prioriterade upphandlingar och det genomförs ett gediget arbete för att minska arbetsmiljö- och miljöeffekter vid hantering av läkemedel, andra kemiska ämnen och förbrukningsvaror. Kemikalier Miljömål Avvecklingslista År 2018 ska minst 10 procent av kemikalierna på Region Uppsalas avvecklingslista ha fasats ut. Resultat: Målet har gått rätt håll men inte tillräckligt fort. Under 2016 upphandlades ett nytt kemikaliehanteringssystem och detta system har under 2017 implementerats till stor del. Byte av kemikaliehanteringssystem har försvårat möjligheterna att följa upp en avvecklingslista på ett konsekvent sätt. Region Uppsalas avvecklingslista kommer därför att revideras först då det nya kemikaliehanteringssystem är infört fullt ut. Parallellt fortsätter Region Uppsala att arbeta aktivt med kemikaliefrågorna inom olika områden. Exempel på åtgärder som genomförts under 2017 är: Utbildning av miljöombud och chefer i det nya kemikaliehanteringssystemet Utrensning av gamla kemikalier och kemiska produkter Utbildningspaket för särskilt allergiframkallande produkter framtaget Miljömål Ftalatfria förbrukningsartiklar År 2018 ska användningen av ftalatinnehållande 10 förbrukningsartiklar ha minskat med 20 procent jämfört med år 2014. 11 Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 44 procent jämfört med år 2014, se tabell 4 nedan. Anledningen till att målet går åt rätt håll är Varuförsörjningens fortsatta arbete med att ställa miljökrav vid upphandlingar. Detta har resulterat i att ftalat-fria alternativ har upphandlats vid flera upphandlingar av storvolymsprodukter under de senaste åren, till exempel vingkanyler, tryckplåster, narkosmasker och narkosslangar. 10 Ftalater är en grupp ämnen som används som mjukgörare i plaster och gummi. Ämnena kan läcka ut ur materialen och tas upp av kroppen. Några ftalater är bland annat misstänkt hormonstörande och kan göra det svårare att få barn. 11 Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom Region Uppsala. 16

Bilaga 73/18 För 2017 har miljöinformation om 99,7 procent av lagerlagda 12 förbrukningsartiklar kunnat hämtas ur Varuförsörjningens databaser. Det är tack vare denna unika ftalat-statistik som Varuförsörjningens medarbetare har kunnat identifiera särskilt viktiga produktgrupper att fokusera på i arbetet med att hitta fungerande ftalatfria alternativ 13. Tabell 4: Ftalater i förbrukningsartiklar, förbrukning inom Region Uppsala 2014 2017. Statistikuppgifter förbrukning inom Region Uppsala helår 2014 2015 2016 2017 Förändring 2014 2017 Totalt antal förbrukade artiklar 111 474 434 109 523 378 109 254 329 108 995 649-2 % Antal artiklar fria från ftalater 109 481 874 107 916 208 108 188 432 108 092 477-1 % Ftalatinnehållande artiklar 998 968 992 458 588 694 563 677-44 % Antal artiklar utan uppgifter 993 592 614 712 477 203 339 495-66 % Miljömål Byggmaterial År 2018 ska andelen A- och B-klassade byggmaterial per projekt vara minst 90 procent. Resultat: Utfallet är i linje med Region Uppsalas övergripande miljömål - men målet är ej helt uppfyllt. Vid utgången av2017 var 80 procent av byggmaterialen A- och B-klassade i SundaHus. 12 Detta gäller de förbrukningsartiklar som levereras via Mediq. För de artiklar som beställs direkt från leverantörer finns i dagsläget inga sådana uppgifter registrerade. 13 Detta sker alltid i avvägning mot andra krav som till exempel patientsäkerhet. 17

Bilaga 73/18 Läkemedel Miljömål Läkemedel med stor risk för miljöpåverkan År 2018 ska utsläpp av läkemedel med stor risk för miljöpåverkan ha minskat jämfört med 2014. Målet har gått åt rätt håll för de läkemedelssubstanser/läkemedelsgrupper som finns på listan över läkemedel med stor risk för miljöpåverkan, sett till hela länets användning i relation till antal invånare14. Vid utgången av 2017 hade antalet definierade dygnsdoser per 1000 invånare och dag för de målsatta substanserna minskat. I Uppsala län är förskrivningen av dessa substanser betydligt lägre än genomsnittet i riket. Se tabell 5 nedan. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att arbetet med målsatta substanser är väl inarbetat i befintliga läkemedelsrekommendationer och verksamhetsuppdrag samt att informationsinsatser har genomförts till förskrivare. Det börjar även bli nationellt välkänt bland förskrivare att diklofenak inte är bra ur miljösynpunkt och att det finns likvärdiga alternativ. Resultat: Sett enbart till antal dygnsdoser på enskilda förvaltningar så har användningen minskat för både diklofenak och kinoloner. En liten ökning av fluorokinoloner syns på Hälsa och habilitering (som inte jämförs med basåret 2014 utan istället med år 2016 detta på grund av att Hälsa och Habilitering inte hade någon förskrivande verksamhet under 2014) men denna ökning kan sannolikt förklaras av en ökad produktion. Tabell 5: Förskrivning av definierade dygnsdoser per 1000 invånare och dag av målsatta substanser, Uppsala län och riket. Diklofenak 2014 (DDD/TIND) Fluorokinoloner 2017 (DDD/TIND) Förändring (DDD/TIND) 2017 (DDD/TIND) 2014 (DDD/TIND) Förändring (DDD/TIND) Uppsala län 5,11 2,62-2,49 0,74 0,58-0,16 Hela riket 6,18 4,24-1,94 0,69 0,63-0,06 Tabell 6: Förskrivning av definierade dygnsdoser av målsatta substanser på förvaltningsnivå. Hälsa och habilitering hade ingen förskrivande verksamhet 2014, då verksamheten förändrats. Jämförs här med 2016 istället. Diklofenak Akademiska Lasarettet i Enköping Primärvården Hälsa och Habilitering (jfr. 2016-2017) 2014 2017 (antal DDD) (antal DDD) Fluorokinoloner Förändring 2014 2017 (antal DDD) (antal DDD) Förändring 97 631 58 223-40,4% 44 072 38 207-13,3% 20 800 8 110-61,0% 4 563 4 541-0,5% 225 558 141 504-37,3% 16 704 15 156-9,3% 1 831 1 307-28,6% 774 815 5,3% 14 Identifierade läkemedel där utsläpp kan minskas med hjälp av minskad förskrivning är diklofenak (smärtstillande) och fluorokinoloner (bredspektrumantibiotika). 18

Bilaga 73/18 Miljömål Antibiotikarecept År 2018 ska antalet uthämtade antibiotikarecept inte överstiga 250 recept per 1000 invånare och år 15. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Antalet uthämtade antibiotikarecept har minskat med drygt 3 procent under 2017 till 299 antibiotikarecept per 1000 invånare i Uppsala län, se tabell 7. Jämfört med riket i stort ligger Uppsala län för första gången under genomsnittet i Sverige som under 2017 var 309 recept per 1000 invånare. Uppsala ligger som nummer 13 (tidigare plats fem) i listan över landsting/regioner i Sverige som skriver ut flest antibiotikarecept per 1000 invånare. Närheten till specialiserad vård bidrar troligtvis till att förskrivningen ligger relativt högt. Mycket av den sjukvård som alltid kräver behandling med antibiotika bedrivs i Region Uppsala. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att det nationella arbetet för att minska antibiotikaförskrivningen samt att Region Uppsala har ett mål om att minska förskrivningen av en viss typ av antibiotika kinoloner i det miljöprogram som infördes 2015. I Sverige bedrivs idag även mycket arbete med STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning) för att minska antibiotikaförskrivningen och det har blivit mer uppmärksammat med resistensproblematik och läkemedels negativa effekter i miljön. Tabell 7: Antal uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare, Uppsala län och riket. 2016 (recept/1000 invånare och år ) 2017 (recept/1000 invånare och år) Förändring (%) Riket 323,8 308,9-4,6 Uppsala län 317,7 299,2-5,8 15 Nationellt miljönyckeltal för Sveriges landsting och regioner. 19

Bilaga 73/18 Miljömål Medicinska gaser År 2018 ska utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser vara 50 procent lägre än 2014 16. Resultat: Målet har gått åt fel håll. Vid utgången av år 2017 hade utsläppen av klimatpåverkande sövningsgaser ökat med 70 procent jämfört med 2014. Se Figur 9 för jämförelse mellan åren 2014 2017. Det är framförallt utsläppen av lustgas som har ökat under 2017 och detta beror på att mer lustgas köptes in än tidigare år. Statistiken grundar sig på inköpta mängder av gaserna och vi är därför beroende av leverantörens statistik. Under 2017 har en utredning gjorts om möjligheterna att göra en flödesmätning på framförallt lustgasflödet men detta är svårt att genomföra praktiskt då det aldrig är något jämnt flöde utan hela tiden stötvis. Fortsatt utredning av detta pågår under 2018. Lustgasdestruktorn har dock fungerat som avsett under 2017 efter driftstoppet under 2016. Mellan 92 och 98 procent av lustgasen har destruerats per månad under 2017. En annan orsak till att vi inte närmar oss målet är att den teknik för rening av anestesigaser som förväntats komma ut på marknaden under innevarande miljöprogram dröjer, men förberedelser görs vid bygget av nya J-huset på Akademiskas sjukhusområde för att kunna koppla in anestesigasrening när möjlighet ges. De olika anestesigaserna har olika stor klimatpåverkan och resultatet har därför räknats om till koldioxidekvivalenter. Figur 9: Utsläpp av koldioxidekvivalenter från medicinska gaser 2014 2017. 2500 Utsläpp från klimatpåverkande medicinska gaser Ton CO 2 ekvivalenter 2000 1500 1000 500 0 2014 2015 2016 2017 Isofluran Sevofluran Desfluran Lustgas 16 Lustgas och sövningsgaserna sevofluran, isofluran och desfluran. 20

Bilaga 73/18 Livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel År 2018 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 50 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som Region Uppsala köper. Resultat: Målet har redan uppnåtts. Vid utgången av år 2017 var 52 procent av livsmedlen ekologiska, se Figur 10. Den huvudsakliga anledningen till att målet har gått åt rätt håll är att andelen ekologiska livsmedel från Region Västmanland (Region Uppsalas huvudleverantör av patientmat) är 44 procent. Andelen ekologiska livsmedel vid Lasarettet i Enköping var 37 procent, Wik folkhögskola och slott/konferens hade 48,5 procent ekologiska livsmedel år 2017. Dessutom var allt kaffe inom Region Uppsala är KRAV-märkt. I de kostupphandlingar som är aktuella används tillämpliga delar av Upphandlingsmyndighetens kriterier för att ställa krav om god djurvälfärd. Figur 1: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Region Uppsala. 60% 50% 40% 30% 26% 25% 29% 29% 20% 10% 18% 20% 22% 24% 0% 2014 2015 2016 2017 ekologiskt producerade och rättvisemärkta ekologiskt producerade Miljömål Etiska/sociala krav livsmedel År 2018 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara minst 20 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Resultat: Målet är uppnått. Vid utgången av år 2017 var 23,7 procent av livsmedlen producerade enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara krav, se Figur 10. 21

Bilaga 73/18 Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att andelen Fairtrade-kaffe från kaffeleverantör har ökat, vilket var ett krav vid upphandlingen av kaffeautomater. Miljömål Textilier År 2018 ska andelen ekologiskt producerade textilier 17 vara minst 20 procent av de textilier som Region Uppsala använder via tvätteritjänst. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2017 var andelen ekologiska textilier 18,7 procent av den totala textilstocken, se Figur 11. Region Uppsalas totala omsättning av textilier har ökat under 2017 vilket medför att andelen ekologiska kläder minskar. Tillskott av andelen ekologiska textilier sker i takt med att uttjänta textilier kasseras och byts ut mot ett ekologiskt alternativ. Åtgärder för att öka andelen ekologiska textilier startade 2012 då ett nytt avtal för tvätteritjänster trädde i kraft. Andelen ekologiska textilier har sedan dess i stort ökat. Andelen ekologiska textilier förutspås öka kommande år. I ett nytt avtal för tvätt- och textilservice har krav ställts så att målet för ekologiska textiler kommer nås. För vissa textilslag som draglakan, handdukar och babykläder uppgår redan den ekologiska andelen till 100 procent. Det innebär att om en fortsatt ökning av andelen ekologiska textilier ska vara möjlig så behöver fler textilprodukter ersättas med ekologiska alternativ. Möjliga tillskott till det ekologiska sortimentet är påslakan, täcken och patientkläder, men tillgången på marknaden är begränsad. Figur 11: Andelen ekologiska textilier i Region Uppsala under åren 2014 2017. 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 14,9% 17,2% 16,6% 18,7% 2014 2015 2016 2017 17 De miljökrav som ställs på ekologiskt producerade textilier innebär att krav ställs såväl vid odling som vid produktion (färgning med mera). 22

Bilaga 73/18 Hållbar och effektiv resursanvändning Under åren 2015 2018 byggs en betydande del av Akademiska sjukhusområdet om och det finns stora möjligheter att göra rätt från början, så att byggnaderna och omgivningarna skapar läkande miljöer och bidrar till biologisk mångfald. Miljöanpassade fastigheter Miljömål klassning enligt miljöbyggnad År 2018 ska nyproducerade och större ombyggnationer av landstingets fastigheter som sker mellan åren 2015 2018 vara klassade enligt Miljöbyggnad eller motsvarande. Resultat: Under 2017 har 100-huset (nybyggnation) certifierats enligt Miljöbyggnad Guld. Avfall Miljömål Materialåtervinning År 2018 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 35 procent av den totala avfallsmängden. Resultat: Resultatet visar att jämfört med 2016, 2015 och 2014 har Region Uppsalas sjukhus (Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping) ökat andelen materialåtervunnet avfall något, se tabell 8 och figur 12. Detta beror till stor del på att mängden brännbart avfall har minskat, vilket gör att andelen materialåtervunnet avfall ökar. Mängden insamlat elektronikskrot 2017 har också en stor påverkan på resultatet. Den stora ökningen av insamlad elektronikskrot beror på att Region Uppsala upphandlat ny leverantör för kasserad datorutrustning. I samband med leverantörsskiftet rensades stora mängder elektronikskrot ut. 23

Bilaga 73/18 Figur 12: Andelen materialåtervunnet avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för åren 2015 2017. 35,0% 30,0% 31,9% 30,7% 32,1% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 2015 2016 2017 Miljömål Avfallsminskning År 2018 ska den totala mängden avfall vara lägre än år 2014. Resultat: Mängden avfall har minskat både vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämfört med 2014 års volymer. Det ska dock noteras att en samlad upphandling av hämtning och behandling av källsorterat avfall från Region Uppsala gjordes i slutet av 2015. I och med den upphandlingen har mer tillförlitlig statistik kunnat inhämtas under 2016 och 2017. I princip samtliga schablonberäkningar från tidigare år har ersatts av faktiska siffror. Tabell 8: Total generad avfallsmängd för åren 2014-2017 vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Område 2014 2017 Differens 2014-2017 Akademiska sjukhuset 3 015 452 2 805 279-210 173 Lasarett i Enköping 224 789 200 077-24 712 Totalt sjukhusen 3 240 241 3 005 356-234 885 24

Bilaga 73/18 Biologisk mångfald Genom Upplandsstiftelsen verkade huvudmännen Region Uppsala och Uppsala läns kommuner för att bevara och vårda den biologiska mångfalden. Upplandsstiftelsen främjar också möjligheterna för länets invånare att vistas i naturen. För mer information, se http://www.upplandsstiftelsen.se/ Miljömål Biologisk mångfald År 2018 ska Upplandsstiftelsen bidra till att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i länet. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. För att uppnå målet till år 2018 har åtgärder fastställts och dessa samt en beskrivning av vad som uppnåtts under år 2017 finns beskrivet nedan: Ytterligare fyra naturområden med höga naturvärden och rekreationsvärden ska fredas långsiktigt. Under året har två områden köpts in och därmed fått ett långsiktigt skydd; Björns skärgård (Tierps kommun) och Örnsätraskogen (Uppsala kommun). Björns skärgård utgörs av ett drygt 2000 hektar stort skärgårdsområde längst upp på Hållnäskusten. Örnsätraskogen är ett 16 hektar stort område med äldre barrskog och Linnéstigen passerar genom området. Under åren 2015-2017 har därmed fem områden med höga naturvärden långsiktigt fredats (Grönlundsbacken, Ekeby-Ånge, Högmokällan, Örnsätraskogen och Björns skärgård). Ytterligare 400 hektar biologiskt värdefull ängs- och hagmark ska ställas i ordning. Under 2017 har totalt ca 78 hektar nya slåtterängar och hagmarker restaurerats och ställts i ordning i länet, och börjat skötas med bete eller slåtter. Arealen fördelas på cirka 71 hektar hagmarker med infört bete och cirka 7 hektar slåtteräng. Markerna ligger främst i kommunerna Östhammar, Tierp och Uppsala. Under åren 2015-2017 har därmed 352 hektar ängs- och hagmarker ställts i ordning. Åtgärden bedöms kunna uppfyllas till 2018. Miljömål Friluftsliv År 2018 ska Upplandsstiftelsen stimulera allmänhetens friluftsliv, tillgängliggöra natur och verka för ett förebyggande folkhälsoarbete. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort för alla åtgärder. För att uppnå målet till år 2018 har åtgärder fastställts, se dessa samt en beskrivning av vad som uppnåtts under år 2017 nedan: ytterligare fem särskilt intressanta besöksmål (så kallade Smultronställen) ska ställas i ordning eller vidareutvecklas för till exempel funktionshindrade. 25

Bilaga 73/18 Under 2017 har Upplandsstiftelsen byggt handikappanpassad toalett vid Rullsands camping samt i Källarbergets naturreservat. Ytterligare åtgärder till exempel en tillgänglighetsanpassad rastplats och anpassade grindar har också tillkommit för att göra Wikparkens natur mer tillgänglig. Åtgärden bedöms kunna uppfyllas till 2018. ytterligare 25 kilometer vandringsleder och naturstigar ska göras tillgängliga. Under 2017 har totalt 2 km stig anlagts på ön Björn i Nordupplands skärgård och på strandnära klippor i Källarbergets naturreservat. Under åren 2015 2017 har därmed åtta kilometer vandringsled gjorts tillgänglig. Åtgärden kommer troligtvis kunna uppfyllas till 2018. i samarbete med länets kommuner fastställa vilka naturområden som ska prioriteras i arbetet med att skydda natur och ta fram nya stigar, information och Smultronställen. Planering och prioriteringar tillsammans med kommunerna har skett inom arbetet med Smultronställen i naturen. Upplandsstiftelsen har även medverkat i planeringen och framtagande av underlag av nya naturreservat i flertalet av länets kommuner. Under året sjösattes hemsidan och appen Naturkartan som presenterar information om länets friluftsområden och naturreservat. Bakom Naturkartan står Upplandsstiftelsen, Länsstyrelsen, Biotopia och länets kommuner. Genom olika LONA-projekt 18 har Upplandsstiftelsen och kommunerna i samverkan med föreningslivet arbetat att ställa iordning och tillgängliggöra besöksmål i naturen. Wiks naturpark ska utvecklas ytterligare genom samarbete mellan Upplandsstiftelsen, landstinget (Kultur och bildning) och Uppsala kommun. Området lyfts fram som ett gott exempel på ett lättillgängligt naturområde för både biologisk mångfald och folkhälsa. Under 2017 har tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning stärkts i Wikparken genom en ny rastplats och mer tillgängliga grindar. Ett arbetslag bestående av personer med funktionshinder har börjat arbeta i parken. genom Upplandsstiftelsen bidra till att långsiktigt säkerställa naturskoleverksamheten i kommunerna. Under 2017 har fem kommuner ordinarie naturskoleverksamhet. I ytterligare en kommun, Älvkarleby, drivs ett utomhuspedagogiskt projekt som stöds av Upplandsstiftelsen. Det är osäkert om åtgärden kommer att kunna uppfyllas till 2018. genom Upplandsstiftelsen verka för att fler kommuner utvecklar naturskoleverksamhet för äldre elever, till exempel gymnasieelever. Även under 2017 har Rävstens stugby utnyttjats för lägerskoleverksamhet på 18 LONA-projekt står för den lokala naturvårdssatsningen och ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. 26

Bilaga 73/18 gymnasienivå. Kontakt har tagits med Regionen Uppsalas projekt #jagmed för att diskutera möjligheter till samverkan. 27

Bilaga 73/18 E n miljöcertifiera d organisation Hela organisationen är certifiera d enligt ISO 14001:2004 19 sedan 2005. Ett miljöledningssystem ställer krav på att miljöarbetet hela tiden ska minska verksamhetens miljöpåverkan på ett så effektivt som möjligt. Det innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tide n förbättras, genom landstingets policy, vision och miljömål. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Miljöcertifieringen innebär de ssutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt. M iljöledningssystem et gäller hela tjänstemannaorganisation en. Systemetäcker inte in stiftelser och bolag där Region Uppsala fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. I Figur 13 visas en bild av hur miljöarbetet inom Region Uppsala var organise rat under 2017. Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar. Figur 1 3 : Region Uppsala s organisation av miljöarbetet under år 201 7. Enheten för hållbar utveckling / team Miljö Region direktör Region kontor Miljösamordnare (förvaltning) A k a d e m is k a (a v d e ln in g a r/e n h e te r) M iljö o m b u d A k a d e m is k a s ju k h u s e t F o lk ta n d v å rd e n H ä ls a o c h h a b ilite rin g L a s a re te t i E n k ö p in g F a s tig h e te r o c h s e rv ic e R e s u rs c e n tru m P rim ä rv å rd e n (U L ) K o le k tiv tra fik fö rv a ltn in g e n P a tie n tn ä m n d e n s k a n s li K u ltu r o c h b ild n in g V a ru fö rs ö rjn in g e n Teckenförklaring: Tjänstemannaorganisation Miljönätverk 19 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem. 28

Bilaga 73/18 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling Region Uppsala upphandlar årligen varor och tjänster för cirka fyra miljarder kronor. Alla upphandlingar bedöms utifrån miljömässiga och sociala kriterier. I många upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar samt förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. Vid upphandlingar där varan eller tjänsten har en stor miljöpåverkan eller tydlig koppling till socialt ansvar ställs fördjupade krav. De fördjupade miljökrav som ställs utgår från miljöpåverkan under hela livscykeln och kan exempelvis reglera att vissa kemikalier inte får ingå i produkten, att produkten ska vara ekologiskt producerad, ge upphov till lite och ofarligt avfall, en god djurhållning eller att fordon ska vara miljöklassade. De fördjupade miljökraven i upphandlingarna resulterar ofta i vinster för både miljö och ekonomi. Som stor kund kan Region Uppsala påverka utbudet på marknaden i en miljöanpassad riktning. Miljökraven som ställs i Region Uppsalas upphandlingar är därför viktiga verktyg för att nå miljömålen. Under 2017 har fördjupade miljökrav ställts i upphandling av bland annat återtag av IT-utrustning, skadedjursbekämpning, patientsängar, värmeväxlare och avancerad medicinteknisk utrustning. Socialt ansvar i samband med upphandling Region Uppsala verkar även för att de produkter och tjänster som köps in är framställda under socialt hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Många av de produkter som upphandlas framställs hos underleverantörer i fattiga länder där det finns risk att mänskliga rättigheter och trygga arbets- och levnadsvillkor åsidosätts. Region Uppsala samarbetar med övriga regioner och landsting för hållbar upphandling. Arbetet utgår från en gemensam uppförandekod samt kontroll av efterlevnad, där en expertgrupp och styrgrupp årligen beslutar vilka avtal/avtalsområden som ska följas upp och vilken organisation som ska ansvara för uppföljningen. I de produktionsområden där störst risk identifieras för överträdelser mot sociala krav sker urvalet för avtalsuppföljning och revisioner. Eftersom många leverantörer levererar varor och tjänster till samtliga regioner och landsting blir detta arbete både effektivt och kostnadsbesparande jämfört med om varje landsting/region skulle genomföra egna uppföljningar. Uppsala tillhör grupp B som tillsammans med Region Gävleborg, Landstinget Dalarna och Landstinget Västmanland ansvarar för uppföljning av livsmedelsavtal. Under 2017 har nätverket genomfört 38 kontorsrevisioner. Region B har genomfört sex revisioner med upphandlade livsmedelsentreprenörer. Dessutom har tre på-plats-revisioner genomförts vid tillverkning av läkemedel och livsmedel i Indien och Thailand. 29

Bilaga 73/18 Vill du veta mer om Region Uppsalas miljöarbete? Vi berättar på www.regionuppsala.se/miljo Hela Region Uppsala är miljöcertifierat sedan 2005. 30

Bilaga 76/18 Fastighetsinvesteringarnas betydelse för Region Uppsalas ekonomi Kunskapsunderlag 2018-02-13

Bilaga 76/18 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Fastighetsinvesteringar ur ett regionalt utvecklingsperspektiv... 2 Fastighetsinvesteringar i Region Uppsala under 2012 2017... 3 Färdigställda och pågående fastighetsinvesteringar 2012 2017... 4 Jämförelse investeringsnivåer övriga regioner och landsting... 5 Planerade investeringar regioner och landsting för perioden 2017 2021... 7 Fastighetsinvesteringsram enligt Regionplan och budget 2017 2020 och planerade fastighetsinvesteringar t.o.m. 2027... 8 Kostnadskonsekvenser som uppkommer av fastighetsinvesteringarna... 9 1

Bilaga 76/18 Sammanfattning För de enskilda kommunerna inom Region Uppsala innebär investeringar i nya sjukvårdsinfrastruktur och fastigheter ett viktigt tillskott till den lokala attraktionskraften. Välrustade vårdlokaler signalerar för invånarna att platsen är under utveckling och bidrar till framtidstro, samtidigt som det ger känsla av vården är högt prioriterad. Region Uppsala är en stor fastighetsägare, med lokaler över hela länet. Lokalerna varierar i ålder, kvalitet och underhållsbehov och en stor del av beståndet har ett omfattande behov av renovering och reinvesteringar. Orsakerna till de stora behoven är både tekniska samt verksamhetsmässiga. Investeringarna är nödvändiga för att klara framtidens nya vårdbehov. Mellan 2012 och 2017 har Region Uppsala haft fastighetsinvesteringar motsvarande 6,2 miljarder kronor. Fastighetsinvesteringarna per invånare ligger på en nivå mellan 1 956 kronor och 3 683 kronor under samma period. I jämförelse med övriga regioner och landsting ligger Region Uppsala på en relativt hög på investeringsnivå per invånare. Fastighetsinvesteringarna i Region Uppsala ligger på drygt 4 000 kronor per invånare för åren 2017 och 2018 och sjunker sedan till 2 500 kronor per invånare 2020. Efter år 2023 ökar investeringarna i Region Uppsala igen då det finns fortsatta behov både på Akademiska sjukhusområdet och ute i länet. I jämförelse med de tre största regionerna ligger Region Uppsala på en hög nivå av planerade investeringar per invånare. Då investeringsnivåerna gällande fastighetstekniska investeringar varit relativt låga under en rad av år finns nu ett ackumulerat tekniskt investeringsbehov samtidigt som en utveckling av vården gällande arbetsprocesser och ny teknik också har accelererat. För att säkerställa att Akademiska sjukhuset även i framtiden har en viktig roll i riksvårdsavtalen och i regionvårdsavtalen behöver kapaciteten och kvaliteten säkras långsiktigt genom ändamålsenliga lokaler. Detta genererar investeringar och därmed en kraftig kostnadsökningarna för investeringarna de kommande åren. Region Uppsala står samtidigt inför andra stora kostnadsökningar under den kommande planperioden så som ökade pensionsåtaganden samt andra nödvändiga resursförändringar som krävs för att fortsätta utveckla Region Uppsalas verksamheter. För att Region Uppsala ska kunna absorbera alla de ökade kostnaderna och nå en ekonomi i balans måste regionen minska kostnader och öka intäkter. I arbetet med regionplan och budget 2019 2021 behöver åtgärderna införlivas i verksamheten och börja genomföras under 2019 och få full effekt i slutet av planperioden. Fastighetsinvesteringar ur ett regionalt utvecklingsperspektiv Sedan årsskiftet 2016/2017 axlar Region Uppsala rollen som regionalt utvecklingsansvarig aktör. Det innebär att organisationen ska leda, driva och följa upp det regionala utvecklingsarbetet i länet tillsammans med kommuner, länsstyrelse och andra aktörer med utgångspunkt från den regionala utvecklingsstrategin. Ett av strategins utvecklingsområden handlar om Uppsala län som växande region och det långsiktiga arbetet att möta en framtid med fler invånare och säkra en regional fysisk planering som leder utvecklingen i hållbar riktning. Region Uppsalas planerade investeringar har stor betydelse för utvecklingen i en växande region. Hälso- och sjukvården som helhet har avgörande betydelse för en regions attraktionskraft och bidrar på olika sätt till ekonomisk tillväxt och utveckling både direkt och indirekt, på kort och längre sikt. Hälso- och sjukvården utgör sammantaget en av största regionala arbetsgivarna, där regioner och landsting i landet skapar sysselsättning för runt en kvarts miljon människor inom sjukvården. En utökad verksamhet till följd av växande befolkning och fler högkvalificerade arbetstillfällen bidrar till ytterligare konsumtion, investeringar och sparande och bidrar därmed både till tillväxt och nya skatteintäkter i systemet 2

Bilaga 76/18 För att hälso- och sjukvården ska kunna utföra sitt uppdrag är den i behov av en mängd olika insatsvaror, material och tjänster som upphandlas på öppna marknaden och som ger direkta intäkter, tillväxt och sysselsättning för näringslivet. Behovet av återinvesteringar och nyinvesteringar i fastigheter innebär en viktig injektion till den regionala ekonomin, för olika konsulttjänster, byggentreprenörer, fastighetsbolag, transporter mm. Högkonjunktur och offensiva byggplaner i Uppsala län har gjort att byggbranschen är den näringslivsgren som vuxit allra mest under senare år, med en fördubbling av antalet anställda och omsättning sedan 2007. Men de stora investeringarna i ny sjukhusinfrastruktur generar inte bara tillväxt och sysselsättning för den breda byggsektorn, utan skapar också unika möjligheter att bidra till innovationer och nytänkande kring hur framtidens hälso- och sjukvård kan bedrivas och behov ska mötas på bästa sätt, vilket inkluderar hela kedjan från arkitektur, byggmaterial, teknik, utrustning och inredning etc. För Uppsala län innebär en utbyggnad av Akademiska sjukhuset bättre förutsättningar att öka intäkterna genom försäljning av specialiserad vård inom landet och genom vårdexport. Akademiska sjukhuset generar viktiga intäkter dels genom särskilda riksvårdsavtal där vissa universitetssjukhus har specialuppdrag, dels genom regionvårdsavtal inom Uppsala-Örebroregionen, men även genom försäljning av vård utanför regionsavtalen. Utan såld sjukvård på minst dagens nivåer undermineras den framtida ekonomiska basen för Akademiska sjukhuset. Därför behöver kapaciteten och kvaliteten säkras långsiktigt genom ändamålsenliga lokaler. Kommande fastighetsinvesteringar väntas primärt ske i och omkring Akademiska sjukhuset i centrala Uppsala. En utvecklad verksamhet har stor betydelse för stadens, kommunens och länets attraktivitet bland dagens och framtidens invånare. God tillgång till hälso- och sjukvård när hälsan sviktar, olyckan inträffar eller barnen insjuknar värderas mycket högt av befolkningen i alla mätningar. Sjukhuset och den högkvalificerade sjukvård, forskning och utbildning som bedrivs i området, utgör en avgörande beståndsdel för hela life-science sektorns utveckling i länet. Universitetssjukhusets samarbete med Uppsala universitet och näringslivet har lagt grunden till länets i särklass mest konkurrenskraftiga bransch. Tillsammans med företag och institutioner i Stockholms och Södermanlands län bildar life-science sektorn i Uppsala län ett av landets ledande styrkeområden. Akademiska sjukhuset har därmed en avgörande roll för länets möjligheter att behålla och stärka sin position som globalt attraktiv innovationsmiljö. I de enskilda kommunerna innebär investeringar i nya sjukvårdsinfrastruktur och fastigheter ett viktigt tillskott till den lokala attraktionskraften. En välrustad vårdcentral signalerar för invånarna att platsen är under utveckling och bidrar till framtidstro, samtidigt som det ger känsla av vården är högt prioriterad. Det är därför viktigt att det, som en del i Region Uppsalas utvecklingsuppdrag, förs en dialog med respektive kommun inför beslut om investering i nya fastigheter. Det gäller att tillsammans med kommunerna skapa en gemensam bild av utvecklingsförutsättningarna när det gäller befolkningsutveckling, demografi och översiktlig planering. Region Uppsala behöver både involveras i kommunernas planering som en bärande samhällsutvecklingsaktör och regionalt utvecklingsansvarig i tidiga skeden, och medverka i löpande samråd om dimensionering, fastigheternas funktion och placering innan beslut tas. Fastighetsinvesteringar i Region Uppsala under 2012 2017 Region Uppsala är en stor fastighetsägare, med lokaler över hela länet. Lokalbeståndet består till övervägande del av vårdlokaler, folkhögskolelokaler och administrativa lokaler kopplade till verksamheten. Lokalerna varierar i ålder, kvalitet och underhållsbehov och en stor del av beståndet har 3

Bilaga 76/18 ett omfattande behov av renovering och reinvesteringar. Orsakerna till de stora behoven är både tekniska samt verksamhetsmässiga 1. Region Uppsalas byggnadsbestånd har nått en ålder där flertalet tekniska installationers livstid är slut och där planerat underhåll inte räcker till för att möta kraven på ändamålsenliga lokaler för verksamheten. Verksamhetsmässiga kraven har också förändrats. Behovet av fler enpatientrum, verksamhetsförändringar och nya arbetsprocesser inom vården tillsammans med nya medicintekniska krav inte kan tillgodoses i befintliga lokaler utan större ombyggnationer måste göras. Myndighetskrav och arbetsmiljökrav samt krav på att förbättra patientmiljöer är även det orsaker till det stora investeringsbehovet inom Region Uppsala. På Akademiska sjukhusområdet finns stora behov av både tekniska och verksamhetsmässiga investeringar. Genomförandet av Framtidens Akademiska (FAS) utgör en väsentlig del av den upprustning som skett inom olika investeringsprojekt på sjukhusområdet de senaste åren. Mellan 2012 och 2017 har Region Uppsala haft fastighetsinvesteringar motsvarande 6,2 miljarder kronor. Sedan 2014 ligger investeringsnivån på över 1 miljard per år och för 2017 uppgår investeringsnivån till 1,3 miljarder kronor. Fastighetsinvesteringarna per invånare ligger på en nivå mellan 1 956 kronor och 3 683 kronor under perioden. I jämförelse med övriga regioner och landsting ligger Region Uppsala på en relativt hög på investeringsnivå per invånare. Diagram 1: Region Uppsalas investeringsnivåer 2012 2017 mnkr Investering mnkr per år samt inv i kronor per invånare 1 500 4 000 1 000 3 000 2 000 500 1 000 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 kr/inv 1 956 1 777 3 121 3 501 3 008 3 683 mnkr 710 645 1 133 1 271 1 092 1 337 kr/inv mnkr kr/inv Färdigställda och pågående fastighetsinvesteringar 2012 2017 Årligen pågår ca 300 fastighetsinvesteringsprojekt inom Region Uppsala. Projekten avser både åtgärder initierade av hyresgästen och avser anpassningar av lokaler efter nya verksamhetsförutsättningar och arbetsprocesser samt projekt inriktade på tekniska åtgärder som krävs för att hålla byggnaderna i ett bra skick. Under perioden 2012 2017 har regionen färdigställt ett antal stora investeringsobjekt, bland annat: färdigställande av Regionbussdepån i Fyrislund nybyggnationen av Psykiatrins hus 1 SKL Fastighetsinvesteringar i landstingen, Generationsskifte av sjukhus 4

Bilaga 76/18 renovering av vårdbyggnad B14 ingång 85, totalrenovering och där vårdavdelningar med patientsalar byggts om till enpatientrum totalrenovering av byggnad A1, en av ursprungsbyggnaderna på Akademiska sjukhusområdet som renoverats till en administrationsbyggnad om- och tillbyggnationer av Rudbeck 3 och 4 beläget i Gluntenområdet och som innehåller avancerad forsknings och laboratorierverksamhet nytt parkeringsgarage på Akademiska sjukhusområdet. Även stora investeringar har gjorts för att återställa och uppgradera fastigheternas tekniska skick bland annat investeringar i: brandskyddsåtgärder elkraft på Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset renovering, breddning och nybyggnation av kulvert till C-området renovering och ombyggnation av miljöstation på C-området investeringar i energieffektiviseringsåtgärder både på Akademiska sjukhusområdet och i regionens byggnader i länet Pågående och ännu ej färdigställda stora investeringar ingår i regionens investeringsnivåer. nybyggnation av behandlingsbyggnad ingång 100 står för ca 1,9 miljarder kronor. Jämförelse investeringsnivåer övriga regioner och landsting Sedan år 2006 har landstingens totala investeringar (inklusive fastighetsinvesteringar, utrustningsinvesteringar, MT investeringar osv) fördubblats. Investeringsbehoven gällande fastigheter i övriga landsting beror precis som för Region Uppsala att flertalet sjukhus som byggdes på 1960- och 1970-talen när hälso- och sjukvården expanderade kraftigt nu är i behov av upprustning. Detta är nödvändigt för att klara framtidens nya vårdbehov. De flesta landstingen har de senaste åren ökat sina investeringar, men det är en stor spridning på investeringsnivåerna mellan landstingen. Stockholm står för de största investeringarna, för 2015 motsvarade investeringsnivån i Stockholm 36 % av de totala investeringarna som gjordes det året. Även Västra Götaland och Skåne har stora investeringsbehov. De tre största regionerna stod för 61 % av de totala investeringarna under 2015. Region Uppsala och Region Östergötland har investerat för ungefär 1,5 miljarder kronor år 2015 (inkluderar alla investeringar, inte bara fastighetsinvesteringar). Investeringsnivån i de övriga landstingen ligger på mellan 150 550 miljoner kronor. 5

Bilaga 76/18 Diagram 2: De fem största landstingens totala investeringar 2006 2015, miljoner kronor Stockholms läns landstings investeringar är mycket högre än övriga landsting, men de investerar inte mest per invånare under 2015. Det är Uppsala läns landsting som under 2015 investerat mest i kronor per invånare. Uppsala investerade 4 464 kr per invånare, vilket är mer än dubbelt så mycket som genomsnittet för hela riket som var 2 125 kr per invånare. En förklaring till stora investeringar per invånare i Uppsala är att från och med 2014 och fram till 2020 satsas det stora belopp på investeringar i Akademiska sjukhuset. Det landsting med lägst investeringar per invånare var Landstinget Västernorrland som endast investerade 595 kr per invånare. Diagram 3: Landstingens totala investeringar 2015 i kronor/invånare Trots en ansträngd ekonomi i flertalet landsting så indikerar landstingens budgetar för kommande år på fortsatt ökande investeringar. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att 6

Bilaga 76/18 investeringarna kommer att fortsätta att öka, även om det på grund av försämrade ekonomier kommer bli svårt att genomföra allt som planerats 2. Planerade investeringar regioner och landsting för perioden 2017 2021 Under hösten 2017 har SKL sammanställt investeringsplaner för regioner och landstingen för perioden 2017 2021. Enligt sammanställningen för byggnadsinvesteringar inom hälso- och sjukvård uppgår investeringsplanerna till totalt 16 miljarder kronor 2017 för att sedan minska något de kommande åren. För år 2021 har flertalet regioner/landsting inte uppgett några investeringsnivåer. Tabell 1: Investeringsplaner enligt SKL:s sammanställning, hösten 2017, belopp i miljarder kronor År 2017 2018 2019 2020 2021 Hälso- och sjukvård 25 24 22 18 14 - varav byggnader 16 16 15 13 10 - varav medicinteknik 6 5 4 2 2 - varav övrigt 3 3 3 3 2 Av investeringsvolymen som planeras för åren 2017 2021 avser ca 39 % ombyggnation av befintliga vårdbyggnader medan 61 % avser nybyggnation. Det är främst inom den somatiska vården som det finns ett investeringsbehov, 85 % av ombyggnationen avser investeringar i somatisk vård, 10 % avser psykiatrisk vård och 5 % ombyggnation av primärvårdslokaler. Inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion ser de planerade investeringsnivåerna kronor per invånare ut enligt diagram 4 nedan. Diagram 4: Planerade investeringar kronor per invånare Uppsala-Örebro sjukvårdsregion enligt SKL:s sammanställning, hösten 2017 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 inv per inv 2017-2021 Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 0 2017 2018 2019 2020 2021 Uppsala Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Södermanland Snitt Fastighetsinvesteringarna i Region Uppsala ligger på drygt 4 000 kronor per invånare för åren 2017 och 2018 och sjunker sedan ner till drygt 3 000 kronor per invånare 2019 och 2 500 kronor per invånare 2020. Det är endast Region Örebro som ligger högre 2017 samt Gävleborg som ligger högt år 2 www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/landstingens-investeringar-okar--men-inte-i-alla-landsting/ 7

Bilaga 76/18 2019 och 2020 då regionen satsar stora resurser på Framtidsbygget av Nya Gävle sjukhus och Nya Hudiksvalls sjukhus. För hela sjukvårdsregionen ligger investeringsnivån i genomsnitt på ca 2 000 kronor per invånare för perioden 2017 2019. I jämförelse med de tre största regionerna samt Region Östergötland ligger Region Uppsala på en hög nivå av planerade investeringar per invånare, endast Stockholm ligger högre enligt SKL:s sammanställning. I genomsnitt ligger planerade byggnadsinvesteringar per invånare på drygt 2 000 kr. Diagram 5: Planerade investeringar kronor per invånare fem största regionerna enligt SKL:s sammanställning, hösten 2017 planerade inv kronor per invånare 2017-2021 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2017 2018 2019 2020 2021 Stockholm Uppsala Östergötland Skåne VGR Snitt Kartläggning investeringsbehov Uppsala-Örebrosjukvårdsregion 2018 Under hösten 2017 har ekonomidirektörerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion initierat ett uppdrag att titta på hur investeringar i fastigheter och medicinteknisk utrustning ser ut i sjukvårdsregionen och på sikt hur en eventuell samverkan kan se ut inom detta område. Ekonomidirektörerna beslutade under senhösten 2017 att starta första steget i detta uppdrag. Steg ett omfattar att göra en kartläggning av hur många operationssalar, vårdplatser, IVA platser, MR-, DT-, PET-kameror, cyklotroner och robotkirurg det finns per invånare i de olika landstingen/regionerna. Kartläggning ska visa ett nuläge samt hur ett framtida läge år 2030 kan se ut utifrån de investeringsplaner som finns i landstingen/regionerna inom sjukvårdsregionen. Informationen ska sammanställas och presenteras för ekonomidirektörerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion i maj 2018. Den information som samlas in och sammanställs kan ligga till grund för ett fortsatt arbete. Något beslut är ännu inte taget om ett fortsatt arbete, det kan tidigast fattas efter redovisningen av arbetet i maj 2018. Fastighetsinvesteringsram enligt Regionplan och budget 2017 2020 och planerade fastighetsinvesteringar t.o.m. 2027 Region Uppsalas behov av fastighetsinvesteringar är fortsatt stort under planperioden. Region Uppsala har inte råd att genomföra alla investeringar som äskats av styrelser/nämnder, varken likviditetsmässigt eller driftkostnadsmässigt. Prioriteringar mellan objekt har därför behövts göras. Det förslag på prioritering som togs fram bygger på att färdigställa investeringar som är i genomförandeskede, färdigställa planerade investeringar inom Framtidens Akademiska (FAS) och anslutande projekt till följd av FAS. 8

Bilaga 76/18 Tabell 2: Fastighetsinvesteringsram perioden 2018 2020 samt planerade fastighetsinvesteringar enligt investeringsplan 2018 2027 Fastighets Budget Totalt investeringsram, mnkr 2018 Plan 2019 Plan 2020 Planperioden Summa 1 589 1 259 953 3 801 790 587 479 866 995 988 150 investering kr per invånare 4 378 3 468 2 625 2 176 1 617 1 320 2 386 2 741 2 722 413 Baserat på ovanstående investeringsnivåer ger det en investering per invånare som uppgår till 4 378 kronor för 2018 och till 1 320 kronor 2023. Efter 2023 ökar planerade investeringsnivåer igen då det finns ett fortsatt behov av att renovera exempelvis F-blocket, Kvinna och barnsjukhuset på Akademiska sjukhusområdet samt att det finns behov av att omvandla fastigheterna Tierp och Kungsgärdet som är i dåligt skick och behöver uppdateras ur ett arbetsmiljö-, tekniskt- och verksamhetsmässigt perspektiv. Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Plan 2024 Plan 2025 Plan 2026 Plan 2027 Kostnadskonsekvenser på grund av fastighetsinvesteringar Från 2018 kommer kostnader kopplade till nyinvesteringar i fastigheter att öka kraftigt. De ökade kostnaderna beror främst på att flera ny-och ombyggnationer är färdiga att tas i bruk. I slutet av 2018 kommer ingång 100 att stå färdigt för inflyttning, under 2019 planeras att etapp 1 av ombyggnation B11, ingång 70 vara klar samt att i slutet av 2019 kommer stadsbussdepån i Fyrislund att vara färdigställd. Diagrammet nedan visar den ackumulerade kostnadsökningen som uppkommer av de planerade investeringarna baserat på den 10 åriga investeringsplan som togs fram under 2017 och som för perioden 2018 2020 ingår i regionplan och budget. Diagram 6: kostnadskonsekvenser baserade på planerade investeringsnivåer t.o.m. 2027 1 000 800 600 400 200 0 Ackumulerad kostnad för investeringar, mnkr 753 822 660 514 532 290 110 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 ack ökning av hyreskostnad ack ökning av avkastkrav FoS Ack total kostnadsökning Kostnadsökningarna för investeringarna de kommande åren ökar kraftigt då flera av de stora investeringarna som nu pågår kommer att färdigställas och tas i bruk. De pågående och planerade investeringarna inom Region Uppsala är en konsekvens av att delar av byggbeståndet är från 1960- och 1970-talen då sjukvården expanderade kraftigt och det tekniska installationernas livstid är slut och det planerade underhållet kan inte tillgodose behoven på åtgärder i fastigheterna. De behov av åtgärder som finns avser myndighetskrav, arbetsmiljökrav samtidigt som verksamhetsförändringar, nya arbetsprocesser och nya medicinteknisk utrustning ställer ökade krav på lokalerna. Då 9

Bilaga 76/18 investeringsnivåerna gällande fastighetstekniska investeringar varit relativt låga under en rad av år finns nu ett ackumulerat tekniskt investeringsbehov samtidigt som en utveckling av vården gällande arbetsprocesser och ny teknik också har accelererat. För att säkerställa att Akademiska sjukhuset även i framtiden har en viktig roll i riksvårdsavtalen och i regionvårdsavtalen behöver kapaciteten och kvaliteten säkras långsiktigt genom ändamålsenliga lokaler. Detta innebär att Region Uppsala de närmsta åren står inför stora kostnadsökningar gällande för ombyggda och nya fastigheter. Region Uppsala står samtidigt inför andra stora kostnadsökningar under den kommande planperioden så som ökade pensionsåtaganden samt andra nödvändiga resursförändringar som krävs för att fortsätta utveckla Region Uppsalas verksamheter. För att Region Uppsala ska kunna absorbera alla de ökade kostnaderna och nå en ekonomi i balans påbörjades inför 2018 års budget- och planarbete ett arbete med projektet Ekonomi 2020 som innebär att minska kostnader och öka intäkter utifrån ett verksamhetsperspektiv. I arbetet med regionplan och budget 2019 2021 behöver åtgärder införlivas och preciseras. I budgetarbetet ska regionens förvaltningar ta ett ägarskap för de åtgärder som behöver börja genomföras under 2019 och få full effekt i slutet av planperioden och därmed nå en ekonomi i balans. 10

Bilaga 77/18 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) i Region Uppsala Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) Region Uppsala Antagen av regionfullmäktige 2018-XX-XX 1 (4)

Bilaga 77/18 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) i Region Uppsala Utgångpunkt I enlighet med kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer inom ekonomi och verksamhet. Enligt kommunallagen är det fullmäktige som ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. I kommunallagens regler för det så kallade balanskravet anges hur ett ekonomiskt underskott ska beräknas och regleras. Enligt finns det en möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättningar att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Om kommunen eller landstinget har en sådan resultatutjämningsreserv, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. God ekonomisk hushållning Utgångspunkten för Region Uppsalas styrning är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv som ur ett finansiellt perspektiv. God ekonomisk hushållning ska gälla långsiktigt över flera budgetperioder för att säkerställa ekonomisk stabilitet. För Region Uppsala innebär detta en ekonomi i balans över tid samtidigt som länets invånare får en tillgänglig vård med god kvalitet och en tillförlitlig kollektivtrafik. Finansiella mål Region Uppsala måste utnyttja tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innebär att verksamheten måste bedrivas på rätt sätt, med rätt insatta resurser och vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i Region Uppsalas regi eller av privata entreprenörer. Produktionsplanering är en framgångsfaktor för att nå kostnadseffektivitet. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. Självfinansieringsnivån för nya investeringar ska uppgå till minst 80 %. För att beakta effekterna av konjunkturvariationer bör uppföljning av om de finansiella målen nåtts ses över flera år. Mål och riktlinjer för verksamheten Region Uppsala styr verksamheten genom en styrmodell med fleråriga strategiska mål. Utifrån de strategiska målen skapas årliga uppdrag inom ramen för respektive styrelse/nämnds ansvarsområde. Uppdragen talar om vad Region Uppsala ska göra 2 (4)

Bilaga 77/18 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) i Region Uppsala innevarande år i syfte att verksamheten ska närma sig måluppfyllelsen av de strategiska målen. Indikatorer är kopplade till de strategiska målen och har årliga målvärden med vilka förflyttningen mot de strategiska målen mäts. Regionplan och budget som antas av regionfullmäktige i juni varje år är det övergripande styrdokumentet med vilket Region Uppsala anger inriktning och ekonomiska ramar för verksamheten, i ett treårsperspektiv. Strukturen i Regionplan och budget följer strukturen för styrmodellen. Regionplan och budget ligger sedan till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Region Uppsalas styrning kräver att styrelser och bolag följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet, främst i delårsrapport och årsredovisning. Delårsrapporter och årsredovisningar ska bland annat innehålla en verksamhetsuppföljning och en avstämning av god ekonomisk hushållning. I månadsrapporterna sker en avstämning av arbetet av god ekonomisk hushållning. Hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) Resultatutjämningsreserven ska användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, och därigenom skapa bättre förutsättningar för att möta effekterna av konjunkturvariationer. Med RUR ska Region Uppsala vid en tillfällig intäktsdämpning, som hänförs till t ex en lågkonjunktur, kunna undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheten som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, dvs. inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. Reservering till resultatutjämningsreserv Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en (1) procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om Region Uppsala har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till två (2) procent av summan av de ovan nämnda posterna. Storleken på resultatutjämningsreserven begränsas till tio procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning beräknat på utfall för aktuellt räkenskapsår. Begränsningen på storlek påverkar endast möjligheten till ytterligare avsättningar. Begränsningen tvingar ej till återföring av tidigare års avsatta medel om underlaget för skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning skulle minska mellan räkenskapsåren. Disponering av resultatutjämningsreserv Sveriges Kommuner och Landstings (SKLs) prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, används som ett riktvärde för bedömning av konjunkturcykeln. Om prognosen för räkenskapsåret understiger genomsnittet, får avsatta medel till reserven användas under 3 (4)

Bilaga 77/18 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) i Region Uppsala förutsättning att balanskravsresultatet är negativt. Detta innebär att avsatta medel till reserven endast kan användas i en lågkonjunktur med så mycket medel som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp från ett negativt resultat till noll. Beslut om att reservera eller disponera medel ur resultatutjämningsreserven ska tas i samband med bokslut. Regionstyrelsen lämnar i årsredovisningen förslag till regionfullmäktige avseende reservering eller disponering från RUR. 4 (4)

2018-03-27 Bilaga 80/18 Särskilt yttrande Regionstyrelsen, ärende 80, Insatser för tillgänglig, personcentrerad och samordnad vård med stöd av digitala verktyg Detta ärende har endast kommit till på grund av att regeringen driver en politik där man har ökat de riktade statsbidragen kraftigt. Denna metod för att styra vården från den nationella nivån är mycket problematisk. Pengar utbetalas för diverse utvecklingsprojekt, men hur länge finansieringen för dessa ska fortgå vet ingen. Risken finns att regionen startar verksamheter som sedan får sin finansiering indragen. De pengar som regeringen utnyttjar för ändamålet är pengar som under förra mandatperioden användes till kömiljarden. Kömiljardspengarna betalades aldrig ut utan att landstingen först visat upp goda resultat. Kömiljarden var en fungerande morot. Nu fördelas pengarna ut utan någon form av krav på uppvisad effektivitet. Det gör att pengarna istället går till att täcka underskott i verksamheten. Statliga pengar bidrar på detta sätt till att spä på ineffektiviteten i systemet. Resultatet blir mindre vård, trots ökade anslag. När nu pengarna från staten kommer till oss ändå motsätter sig inte alliansen att de används. Därför finns ingen anledning att reservera sig mot beslutet i sig. Men en annan ordning hade varit önskvärd från början, en ordning där pengar hade betalats ut för uppvisat resultat, istället för att ha betalats ut i blindo. Stefan Olsson (M) Carl Nettelblad (L) Annika Krispinsson (C) Anna-Karin Klomp (KD)

Bilaga 81/18 Patientsäkerhetsberättelse Region Uppsala 2017 Ansvarig för innehållet: Ann-Lis Söderberg, patientsäkerhetssamordnare 2018-02-22

Bilaga 81/18 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier 2017... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 8 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 10 Uppföljning genom egenkontroll... 24 Samverkan för att förebygga vårdskador... 25 Riskanalys... 29 Informationssäkerhet... 30 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 30 Klagomål och synpunkter... 31 Sammanställning och analys... 32 Samverkan med patienter och närstående... 35 Resultat... 36 Resultat minska antalet undvikbara vårdskador... 41 Utveckling av det suicidpreventiva arbetet... 51 Resultat för att stärka psykiatrin som vårdområde... 52 2

Bilaga 81/18 Sammanfattning Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada. En vårdskada uppstår när en patient drabbas av en skada som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Undvikbara vårdskador är inte acceptabla och arbetet för att minska vårdskador måste prioriteras på alla nivåer vilket framgår av regionens strategi för patientsäkerhet med tillhörande handlingsplan. Ett av Region Uppsalas strategiska mål är att Bedriva vård med hög patientsäkerhet. Målet är kopplat till följande uppdrag; minska andelen vårdrelaterade infektioner, minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador och att utveckla det suicidpreventiva arbetet. Det är positivt att det vårdhygieniska arbetet har övergått från att vara reaktivt till att bli alltmer proaktivt. Det lokala arbetet innebär också att VRI-resultat följs upp och utvärderas på sjukhusnivå och riskanalyser samt händelseanalyser genomförs. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har också genomfört riktade insatser för att minska VRI bland annat avseende vårdrelaterade urininfektioner och postoperativa infektioner. Trots omfattande och kontinuerligt förebyggande arbete har andelen VRI inte minskat och VRI är fortfarande den största vårdskadan i regionen. Egenskattning av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler görs varje månad vid regionens båda sjukhus och informationsinsatser har genomförts för att uppnå ökad följsamhet. Dock visar resultatet av mätningar att fortsatta insatser behövs för att uppnå ett effektivt hygienarbete och därmed minska risken för smittspridning i vården. Det är glädjande att Region Uppsala har uppnått landets största procentuella minskning av antibiotikaanvändning mätt i expedierade recept per 1000 invånare och år. De allra flesta av Stramas förskrivningsmål för öppenvården uppfylldes. Även vid Akademiska sjukhuset minskade användningen av antibiotika och förskrivningsmålen uppfylldes. Utbildning inom patientsäkerhetsområdet har fortsatt under 2017 genom en omfattande patientsäkerhetsutbildning där ca 300 chefer, ledningsansvariga och kvalitetssamordnare har deltagit och ca 75% av dessa har genomfört förbättringsarbeten inom sina verksamheter. Introduktionsprogram i patientsäkerhet finns för nyanställda och kliniskt utvecklingsår fortsätter för nyanställda sjuksköterskor som nyss har avslutat sin grundutbildning. Det är positivt att antalet vårdskador minskat vid Lasarettet i Enköping men har tyvärr ökat vid Akademiska sjukhuset enligt markörbaserade journalgranskningar. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet behöver intensifieras inom områden där förekomsten av vårdskador är hög: postoperativa sårinfektioner, blåsöverfyllnad, sepsis, trycksår kategori 2 4 och läkemedelsrelaterade skador. Antalet förskrivningar av olämpliga läkemedel till äldre har ökat vid två förvaltningar. Det totala antalet läkemedelsgenomgångar har ökat i regionen vilket ökar kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen hos äldre. Dock visar resultatet av läkemedelsgenomgångar att överföringsfel förekommer i mycket hög utsträckning och har inte minskat över tid. Patientens och närståendes synpunkter tas tillvara i verksamheterna och görs delaktiga i vården genom flertalet nya arbetssätt. Patienter och närstående erbjuds också möjlighet att delta i händelseanalyser. Det suicidpreventiva arbetet har stärkts genom inrättandet av en samordningsfunktion på regionkontoret och arbete med att upprätta ett suicidpreventivt handlingsprogram för Region Uppsala har påbörjats. 3

Bilaga 81/18 Övergripande mål och strategier 2017 Styrning och inriktning av patientsäkerhetsarbetet utgår från politiska mål enligt regionplan och budget (RPB) som är regionens övergripande styrande dokument. Region Uppsala har mätbara mål, uppdrag och indikatorer samt strategier som visar vad som behöver göras för att nå det strategiska målet: Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Regionfullmäktiges strategiska mål för patientsäkerhet 2017: Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Uppdrag för det strategiska målet Bedriver vård med hög patientsäkerhet : Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Under 2017 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas, speciellt inom verksamhetsområdet psykiatri. Indikatorer för målet Bedriver vård med hög patientsäkerhet : Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen (mäts genom Infektionsverktyget). Andelen vårdrelaterade infektioner (mäts genom punktprevalensmätning). Följsamhet till basala hygienrutiner. Följsamhet till klädregler. Antalet förskrivna och uthämtade recept på antibiotika. Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. Strategier för patientsäkerhet Region Uppsala har en politiskt beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och antalet undvikbara vårdskador ska ständigt minskas genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Ansvar och engagemang för utveckling av regionens patientsäkerhetsarbete åligger alla nivåer: regions-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Ledningen på alla nivåer visar engagemang och tar ansvar för patientsäkerhetsarbetet genom att sätta mål, efterfråga resultat och ge återkoppling. Ett öppet klimat som förbättrar patientsäkerhetskulturen. Hög kompetens och engagemang upprätthålls på alla nivåer. Samordning av funktioner som främjar ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsarbetet fokuserar på systemsyn istället för individsyn. Patienter och närstående är informerade och delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. Systematisk användning av metoder och verktyg för att styra, utvärdera och följa upp patientsäkerhetsarbetet. 4

Bilaga 81/18 Strategin för patientsäkerhet ligger till grund för den regionövergripande handlingsplanen för patientsäkerhet. Syftet med handlingsplanen är att vara vägledande för regions-, förvaltnings- och verksamhetsnivå för att genomföra ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och därmed förebygga undvikbara vårdskador. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Den 1 januari 2017 bildades Region Uppsala vilket innebar att landstinget och regionförbundet blev en och samma organisation. Den gemensamma visionen är Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Region Uppsalas strategiska utvecklingsområden är en region för alla, en nyskapande region och en växande region. Hälso- och sjukvårdens arbete är kopplad till utvecklingsområdet En region för alla. Region Uppsalas styrmodell, 2017 Ansvar och engagemang för utveckling av patientsäkerhetsarbetet åligger organisationens alla nivåer: region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Ledningen på alla nivåer tar ansvar för patientsäkerhetsarbetet genom att sätta mål, efterfråga resultat och ge återkoppling till berörda. Ansvaret innebär också att patienter och närstående är informerade och delaktiga i patientsäkerhetsarbetet och att patientsäkerhetskulturen präglas av ett öppet klimat samt en systematisk användning av metoder och verktyg för att styra, utvärdera och följa upp patientsäkerhetsarbetet. Regionfullmäktige fattar beslut om inriktningen för Region Uppsalas verksamhet för bland annat hälso- och sjukvård vilket framgår i RPB som innehåller vision, strategiska utvecklingsområden och mål samt uppdrag till styrelser och nämnder. Uppdragen inom de strategiska utvecklingsområdena redovisas i samband med delårs- och årsbokslut. RPB innehåller även indikatorer för att utveckla kvaliteten i vården. Regionfullmäktige ger uppdrag till regionstyrelsen. Regionstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ. Regionstyrelsen ansvarar bland annat för övergripande strategiska frågor samt samverkan med länets kommuner. Regionstyrelsen följer upp verksamheten främst via delårs och årsrapporter. 5

Bilaga 81/18 Utskottet för hälso- och sjukvård och forskning, utveckling och utbildning (FoUU) initierar och bereder ärenden till regionstyrelsen i strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. Sjukhusstyrelsen leder och samordnar sjukhusvården och den specialiserade vården som bedrivs vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Detta görs genom verksamhetsuppdrag som styrelsen upprättat till respektive förvaltning. Verksamhetsuppdragen upprättas utifrån inriktningen i RPB. Vårdstyrelsen leder och samordnar primärvården, Folktandvården samt Hälsa- och habilitering vilket görs genom verksamhetsuppdrag som styrelsen upprättat till respektive förvaltning. Regiondirektören är regionens högsta tjänsteman och leder verksamheten i enlighet med RPB. Regiondirektören ansvarar bland annat för att organisationen säkerställer kvalitet och patientsäkerhet. Hälso-och sjukvårdsdirektören har ett funktionsansvar för frågor som rör vårdens kvalitet och patientsäkerhet. I uppdraget ingår att leda, samordna och följa upp dessa områden. Chefsläkaren vid regionkontoret är en medicinsk rådgivare i patientsäkerhetsfrågor till regionens ledning och ingår i patientsäkerhetsteamet. Patientsäkerhetsteamet vid regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning är en stödfunktion för samordning av det övergripande patientsäkerhetsarbetet. Uppsala läns epidemi och hygienråd arbetar på uppdrag av regiondirektören. Områden som ingår i uppdraget är; epidemier med stora utbrott, vårdrelaterade infektioner, vaccinationsfrågor och antibiotikaresistens. Patientnämnden är en oberoende instans med uppgift att hjälpa patienter så att de får den information som de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården samt tandvården. I uppgiften ingår också att främja kontakterna mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Patientnämndens förvaltningschef ansvarar för att patientnämndens iakttagelser återförs till regionens ledning och till förvaltningsledningarna. Förvaltningschefer ansvarar för att leda och följa upp patientsäkerhetsarbetet inom förvaltningen. Chefsläkare vid förvaltningarna deltar i och följer det övergripande patientsäkerhetsarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet vid den egna förvaltningen. Chefläkarna är anmälningsansvariga för att anmäla ärenden enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Verksamhetschefer ansvarar för säker hälso- och sjukvård genom ett aktivt riskförebyggande arbete inom sitt verksamhetsområde. Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador till vårdgivaren samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 6

Bilaga 81/18 Ledningsgruppen vid Akademiska sjukhuset består av verksamhetschefer och stabschefer. Ledningsgruppen har hjälp av utskott eller råd, som bereder frågor för beslut i ledningsgruppen. Ett av dessa råd är rådet för patientsäkerhet och vårdkvalitet. Rådet består av verksamhetschefer, avdelningschefer, patientsäkerhets/kvalitetssamordnare, chefsläkare och chefssjuksköterska. Ansvaret för att samordna patientsäkerhetsarbetet på sjukhuset ligger hos chefsläkarna i samråd med chefssjuksköterskan. Chefssjuksköterskan leder vårdkvalitetsavdelningen som ger stöd till verksamheterna med processledning i förändringsarbete, analyserar resultat från prevalensmätningar och utarbetar handlingsplaner samt följer upp förbättringsarbeten. Ledningsgruppen vid Lasarettet i Enköping är ansvarig för patientsäkerheten, anger inriktning, fastställer mål och följer upp det lasarettsövergripande patientsäkerhetsarbetet samt handlingsplanen för patientsäkerhet. Det finns även en patientsäkerhetsorganisation som består av en styrgrupp där chefsläkare och centrumchefer deltar och den leds av förvaltningsdirektören. I patientsäkerhetsorganisationen ingår arbetsgrupper som arbetar med riktade insatser som berör vårdhygien, trycksår, fall, nutrition och vårddokumentation. I den offentliga primärvården finns ett patientsäkerhets- och kvalitetsråd där primärvårdsdirektören är ordförande och chefsläkare samt verksamhetschef deltar. Verksamhetscheferna ansvarar för patientsäkerheten och bedriver det systematiska arbetet i enlighet med primärvårdens värdegrund. Vid Hälsa och habilitering leds patientsäkerhetsarbetet av förvaltningsledningen med förvaltningsdirektören som ordförande. Det finns även ett patientsäkerhetsråd som består av chefsläkare, internkonsult och kvalitetsutvecklare som bistår med råd och sammanställningar till verksamhetscheferna. Folktandvården har en centralt placerad enhet, avdelningen för Hälsa, Kvalitet och Utveckling (HKU) som planerar och följer upp patientsäkerhetsarbetet inom Folktandvården. Avdelningen leds av cheftandläkare som ingår i förvaltningschefens stab. Verksamhetschefen ansvarar för det förebyggande VRI-arbetet på kliniken och frågor som gäller smittskydd hanteras av hygienrådet som utgör en del av HKU-avdelningen. Smittskydd är en länsövergripande myndighet som leder smittskyddsarbetet i länet. Arbetet utgår från smittskyddslagen och bedrivs genom övervakning, smittspårning, förebyggande arbete, information och utbildning. Strama Region Uppsala arbetar för en rationell användning av antibiotika och analyserar antibiotikaanvändningen i förhållande till rådande behandlingsrekommendationer samt återkopplar till berörda inom förvaltningarna. Enheten för Vårdhygien har också ett länsövergripande uppdrag som omfattar all hälso- och sjukvård och tandvård oavsett utförare. Uppdraget innebär att medverka till att Region Uppsalas hälso- och sjukvård är av god kvalitet och god hygienisk standard vilket inkluderar att arbeta förebyggande mot vårdrelaterade infektioner (VRI). Förvaltningarnas hygienombudsorganisation förtydligar roller och ansvar i det vårdhygieniska arbetet. I uppdraget ingår att arbeta med hygienfrågor på den egna enheten och samarbete sker med smittskydd, Strama och enheten för Vårdhygien. Läkemedelskommittén i Region Uppsala arbetar på uppdrag av Regionstyrelsen och tar fram rekommendationslistor för läkemedel till barn, vuxna respektive äldre med syfte att vara stöd för förskrivare. Kommittén verkar för en evidensbaserad, patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. I uppdraget ingår också att samordna läkemedelsarbetet inom regionen samt bidra till utveckling av läkemedelskommittéernas arbete inom Uppsala-Örebroregionen. 7

Bilaga 81/18 Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning på regionnivå Region Uppsala planerar, leder och följer upp verksamheten för att upprätthålla god vård i regionens hälso- och sjukvård genom strategiska mål, uppdrag och indikatorer som är beskrivna under rubriken Övergripande mål och strategier, 2017. Politiska styrelser efterfrågar information om utveckling av patientsäkerhetsarbetet och redovisning sker enligt årsplanering. I redovisningen ingår bland annat resultat av nationella och lokala mätningar samt åtgärder för att förbättra patientsäkerhetsarbetet. Koncernledningen leds av regiondirektören, i gruppen ingår bland annat hälso- och sjukvårdsdirektören och förvaltningsdirektörerna. Kvalitet och patientsäkerhet är en stående punkt på koncernledningens agenda. Uppsala läns epidemi- och hygienråd leds av hälso- och sjukvårdsdirektören. Rådet arbetar proaktivt genom att utveckla mål för bland annat vårdrelaterade infektioner (VRI) och basala hygienrutiner och klädregler, upprätta handlingsplaner, prioritera fokusområden, hitta samverkansformer och genomföra riskbedömningar. Rådet utvecklar indikatorer och följer upp dessa (Infektionsverktyget, VRI, markörbaserad journalgranskning, punktprevalensmätning och följsamhet till hygienregler). Hälso- och sjukvårdsavdelningen följer upp vårduppdrag och indikatorer samt jämförelser av resultat genom att ta del av: förvaltningarnas månatliga rapportering till politiska styrelser tertial-, delårs- och årsrapporter patientsäkerhetsberättelser Uppföljningen redovisas i regionens årsberättelse. Fördjupade uppföljningar är ett styrverktyg vid hälso- och sjukvårdsavdelningen för att stärka regionens interna, privata och offentliga utförares patientsäkerhetsarbete. Uppföljningen innebär bland annat att granska den medicinska kvaliteten hos Region Uppsalas utförare. Efter avslutad uppföljning genomförs återkopplingsmöten med samtliga granskade vårdgivare i syfte att bidra till det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet. Källor för mätning av vårdskador och metoder för uppföljning av beslutade åtgärder framgår av tabell 2, Sammanställning av Region Uppsalas struktur för egenkontroll. DocPlus är regionens system för dokumenthantering som utgår från den evidensbaserade vårdhandboken, www.vardhandboken.se och Nationella riktlinjer. Systemet tillhandahåller ett elektroniskt dokumentflöde där dokument kan skapas, granskas, godkännas och revideras elektroniskt. Det övergripande syftet med DocPlus är att förbättra patientsäkerheten genom att medarbetare på ett enkelt sätt kan hitta styrande och kvalitetssäkrade dokument. 8

Bilaga 81/18 Uppföljning på förvaltnings- och verksamhetsnivå Beslutade åtgärder för ökad patientsäkerhet följs upp i linjen genom att verksamhetschefer rapporterar till förvaltningsdirektörer som i sin tur rapporterar till regiondirektören. Vid avvikelser från uppsatta mål upprättas handlingsplan med aktiviteter som beskrivs i målkort för berörd verksamhet vid Akademiska sjukhuset. Resultatet framgår i en rapport som beskriver uppfyllelse av patientsäkerhetsmått och verksamhetsuppdrag. Markörbaserad journalgranskning (MJG) syftar till att hitta markörer som indikerar skador. Efter att markörer har identifierats görs en bedömning av hur allvarlig skadan var och om den var undvikbar. Vid Akademiska sjukhuset granskas 40 slumpmässigt utvalda journaler varje månad och vid Lasarettet i Enköping granskas 20 journaler av ett utbildat granskningsteam som består av sjuksköterska och läkare. Teamet bedömer om skada inträffat, kategoriserar och rapporterar till SKL samt till ansvarig chefsläkare och chefsjuksköterska för vidare analys och användning i förbättringsarbetet. Åtgärder som vidtagits utifrån resultat av MJG är bland annat arbete mot blåsöverfyllnad och minskning av VRI enligt handlingsplan. MJG har utvidgats och fokuserar även på journalgranskningar inom psykiatrin vilket ingår i en nationell studie. MJG utförs även på verksamhetsnivå där urvalet är antingen slumpmässigt eller specifikt. Specifikt urval kan vara vårdtillfällen med viss huvuddiagnos och annat urval kan röra patienter med lång vårdtid eller utlokalisering. Vid Lasarettet i Enköping har förekomsten av VRI kartlagts inom särskilda patientgrupper. MJG används även för granskning av förskrivning av bredspektrumantibiotika till patienter med urinvägsinfektion utan feber. Händelseanalyser initieras av verksamhetschef eller chefsläkare och genomförs vid händelser av komplicerad karaktär eller lex Maria frågeställning. Händelseanalysteamen består av läkare och sjuksköterska med utbildning i händelseanalysmetoden. Patienter och anhöriga erbjuds möjlighet att delta i analysen. Teamet och chefsläkare följer upp identifierade risker och åtgärder med det berörda verksamhetsområdet. Patientsäkerhetsronder är ett verktyg för att följa upp verksamheternas patientsäkerhetsarbete. Ronderna genomförs av förvaltningschef, chefsläkare, chefssjuksköterska, läkemedelschef och lokala funktioner för patientsäkerhetsarbetet. Vid ronderna diskuteras bland annat patientsäkerhetsrisker, avvikelsehantering och patientsäkerhetskulturen. Förslag på förbättringar införs av förvaltningens vårdkvalitetsavdelning i samverkan med patientsäkerhetsrådet som även följer upp om vidtagna åtgärder har haft avsedd effekt. Utifrån årets ronder, vid Akademiska sjukhuset, har vissa sjukhusövergripande frågor aktualiserats såsom risker vid överföring av patienter mellan olika vårdnivåer inom sjukhuset där olika journalsystem används. Infektionsverktyget (IV) är ett nationellt IT stöd i det kontinuerliga förebyggande arbetet för att förebygga VRI och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Enheter kan följa den egna utvecklingen genom att ta ut rapporter, analysera resultat, sätta upp mål utifrån analysen och vidta åtgärder samt följa upp om åtgärderna har haft avsedd effekt. I förvaltningsgruppen för IV ingår representanter från förvaltningarna, STRAMA, Smittskydd och enheten för Vårdhygien. Förvaltningarna deltar i ett stort antal kvalitetsregister som är en viktig grund för verksamheternas kvalitetsarbete och förbättringsarbetet utförs med hjälp av resultat från registren. 9

Bilaga 81/18 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet kännetecknas av att vara patientfokuserat, kunskapsbaserat och organiserat på alla nivåer vilket skapar förutsättningar för en säker vård. Åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner Arbete för att minska andelen VRI sker löpande. Både regional och lokala handlingsplaner för VRI är upprättade och implementerade. Det lokala arbetet innebär att VRI-resultat följs upp och utvärderas på sjukhusnivå och att riskanalyser och händelseanalyser genomförs. Samarbete sker med enheten för Vårdhygien och patientsäkerhetsronder genomförs där resultat och åtgärder diskuteras. Vid sjukhusen sker även ett aktivt arbete för att minska antalet kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Arbetet har bidragit till att nya rutiner har implementerats och användning av kvarliggande urinkatetrar har minskat. Likaså har arbetet med att minska central infartsrelaterad sepsis fortsatt liksom satsningar med Rena händer räddar liv vilket resulterat i nya arbetssätt. Vidare har åtgärder enligt projektplan för PRISS (Protesrelaterade Infektioner Ska Stoppas) genomförts vid Lasarettets kirurgiska enheter med avsikt att uppnå följsamhet till riktlinjerna för preoperativ antibiotikaprofylax. PRISS konceptet har även använts vid andra operationsingrepp genom systematisk preoperativ hudbedömning. Regional och lokala handlingsplaner för basala hygienrutiner och klädregler är också upprättade och implementerade. Särskilda satsningar har genomförts inom verksamheter som behöver extra stöd för att ta fram lokala handlingsplaner och aktiviteter. Städning är en viktig del i hygienarbetet och det finns en regionövergripande städhandbok. Handbokens syfte är att kvalitetssäkra städningen i Region Uppsala och den tydliggör ansvar, krav och rutiner för alla berörda. Det bör även nämnas att ISS, som ansvarar för städning vid Lasarettet i Enköping, har utsett ett hygienombud som ingår i Lasarettets hygienombudsgrupp. Infektionsverktyget (IV) har använts i det förebyggande VRI-arbetet och användare av IV har fått handledning angående validering och uttag av rapporter med syfte att ta fram verksamhetsspecifika mål och handlingsplaner för att minska VRI. Under året har föreläsningar och möten med verksamheter genomförts för att diskutera det förebyggande VRI-arbetet och antibiotikaförskrivning vid Akademiska sjukhuset. Det bör noteras att IV inte fångar vilka ingrepp som orsakar flest postoperativa infektioner varvid Lasarettet i Enköping har genomfört riktade enkätundersökningar för att fånga förekomsten av postoperativa sårinfektioner. Resultaten omfattar cirka 2800 patienter och utgör ett värdefullt komplement till Lasarettets övriga resultat. Flera förbättringsåtgärder har vidtagits enligt Stramas 10-punktsprogram både inom den medicinska vården och den kirurgiska operationsverksamheten. Vidare har regionens förvaltningsgrupp för IV arbetat för att integrera verktyget med MetaVision (journalsystem för intensivvård) och laboratoriesvar. Användningen av IV har gjort ett uppehåll i samband med införandet av en ny version av Cosmic R8.1 som togs i bruk i början av oktober. Införandet av R8.1 medförde betydande svårigheter vid dataöverföring från läkemedelsmodulen i R8.1 till IV. Ny version av R8.1 testades i december 2017 januari 2018 och förhoppningen är att IV tas i bruk igen i februari 2018. 10

Bilaga 81/18 Genom en journalstudie har Folktandvården funnit att förekomsten av VRI vid tandkirurgi och rotbehandlingar är cirka 8%. En utbildningsaktivitet har genomförts inom allmäntandvården som ett led i förbättringsarbetet. Punktprevalensmätningar Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI) mäts årligen inom den somatiska slutenvården för att få en bild av förekomsten inom regionen. Resultatet ligger till grund för det förbättringsarbete som görs på varje enhet för att minska förekomsten av VRI. Likaså mäts punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK) en gång per år som avser personalens följsamhet till PPM-BHK. Mätningen görs på alla enheter som har patientnära arbete och laboratoriearbete. Utöver den årliga mätningen görs månatliga observationer vid regionens sjukhus. Den offentliga Primärvården har genomfört mätningen PPM-BHK under våren och hösten. Utbildning har genomförts och rutiner har upprättats i samverkan med enheten för Vårdhygien. Vid Hälsa och habilitering pågår arbete med att införa PPM-BHK på alla enheter med patientnära arbete. Hittills har enheterna inom Särskild vård och integration infört PPM-BHK och rapportering sker till den nationella databasen. Folktandvården gör en årlig uppföljning genom en kvalitetschecklista och arbetar kontinuerligt för att förbättra basala hygienrutiner. Resultat från nationella och lokala mätningar analyseras och sammanställs i ett IT-verktyg för beslutsstöd (SAS) som innehåller mätresultat för varje enhet. Resultaten återkopplas till förvaltningsledningen och uppföljning sker vid månadsavstämning där verksamhetsledningen samt kvalitets- och patientsäkerhetsfunktioner deltar och återkoppling görs till personal. Vårdhygien Enheten för Vårdhygien har ett länsövergripande uppdrag som innebär att medverka till att regionens hälso- och sjukvård är av god kvalitet och god hygienisk standard vilket inkluderar att arbeta förebyggande mot VRI. Det vårdhygieniska arbetet har övergått från att vara reaktivt till att bli alltmer proaktivt och systematiskt vid regionens sjukhus, Hälsa- och habilitering samt Folktandvården vilket framgår av förvaltningarnas handlingsplaner för att minska VRI. Arbetet inom dessa förvaltningar följer WHO:s riktlinjer för ett systematiskt vårdhygieniskt arbete. Vidare utför enheten för Vårdhygien systematiska hygienronder vart fjärde år vid sjukhusens vårdavdelningar och inom primärvården. Under 2017 har 38 hygienronder genomförts vid Akademiska sjukhuset. Identifierade brister följs upp genom utbildningar och riktade insatser. Verksamheterna ska själva genomföra en årlig egenkontroll och vid ev. brister görs en konsultrond av Vårdhygien. Vårdhygien har nätverksträffar med hygienombuden två gånger per år där även privata vårdcentraler deltar. Verksamheter inom slutenvården får dagligen stöd i vårdhygieniska frågor från Vårdhygien som även uppdaterar vårdhygieniska metoder och ser till att de är tillgängliga och kända. Ändamålsenlig antibiotikaförskrivning Strama Region Uppsala och enheten för Vårdhygien har under året informerat och utbildat läkare, sjuksköterskor och undersköterskor med utgångspunkt i Stramas 10-punktsprogram. Under 2017 har temadagar angående antibiotika genomförts i samarbete mellan Strama och Vårdhygien. Strama har också genomfört antibiotikaronder och bistått med hjälp vid journalgranskningar inom slutenvården. I slutenvården finns det antibiotikaansvariga läkare dvs inom enheter som har en signifikant antibiotikaförskrivning. I uppdraget ingår bland annat att vara kontaktperson mellan Strama och den egna kliniken, återkoppla till verksamheten angående antibiotikaförbrukning och följsamhet till behand- 11

Bilaga 81/18 lingsrekommendationer, samarbeta med superanvändare för IV samt ta fram mätbara mål för antibiotikaanvändning på den egna enheten. Vidare ingår att ansvara för validering av data från IV. Vid alla vårdcentraler i den offentliga och privata primärvården finns utsedda smittskydds- och antibiotikaansvariga läkare (LSA) och sjuksköterskor som är kontaktpersoner till Läkemedelskommittén och Strama. Vårdcentralerna utvärderar den individuella följsamheten till behandlingsrekommendationer genom att använda ehälsomyndighetens tjänst Min förskrivning. Om förskrivningen avviker från rekommendationerna sker en dialog mellan vårdcentralen och Strama för att analysera orsaker och besluta om åtgärder. Uppdrag för LSA innebär också att implementera riktlinjer och ny kunskap i samverkan med Strama samt att återrapportera årligen till Strama Region Uppsala. Vid den offentliga primärvården har processer kartlagts för luftvägar och urinvägsinfektioner med syfte att få en ändamålsenlig antibiotikaförskrivning. Implementering av riktlinjer och kompetensutvecklingsinsatser har påbörjats under året tillsammans med Strama. Folktandvården följer upp förskrivningar av antibiotika utifrån nationella rekommendationer för antibiotikaprofylax och behandling som tagits fram av Läkemedelsverket i samarbete med Smittskyddsinstitutet och Tandvårds-Strama. Under 2016 reviderades Folktandvårdens riktlinjer för antibiotikaprofylax i samarbete med Strama. Arbete sker kontinuerligt för att förbättra följsamheten till antibiotikarekommendationer. Åtgärder för att förebygga undvikbara vårdskador Utbildning inom patientsäkerhetsområdet Patientsäkerhetsutbildningen som genomförts vid Akademiska sjukhuset är en framgångsfaktor i regionens patientsäkerhetsarbete och cirka 300 personer har genomgått alla delar i utbildningen som riktades till chefer, medicinskt ledningsansvariga och kvalitetssamordnare. Även cheferna vid Lasarettet i Enköping och Hälsa- och habilitering har deltagit. I utbildningen ingick för varje deltagare att planera ett förbättringsarbete och utvärderingen visar att ca 75% av arbeten är genomförda vid arbetsplatserna. Patientsäkerhetsutbildningen omfattade också en e-utbildning som används individuellt och även vid arbetsplatsträffar och planeringsdagar. En intressant och positiv faktor är att patienter deltog och gav sina synpunkter och erfarenheter av kontakt med vården. Under året har ett nätverk bildats med patientsäkerhets- och kvalitetssamordnare vid Akademiska sjukhuset som har utbildats i förbättringskunskap vilket ökar förutsättningar för en systematisk uppföljning. Introduktionsprogram i patientsäkerhet för nyanställda finns som stående punkt på introduktionsdagen vid Lasarettet i Enköping. Vid Akademiska sjukhuset finns två kliniska utbildningsavdelningar där till exempel blivande läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter tränar teamarbete. Regionen fortsätter med ett kliniskt utvecklingsår (KUÅ) för nyanställda sjuksköterskor som just avslutat sin utbildning. Under 2017 har en motsvarande utbildning för nyutexaminerade undersköterskor (GRUNDUS) startat som innebär en systematisk yrkesintroduktion för undersköterskor. Kliniskt träningscentrum (KTC) är en utbildningsavdelning där personal och studenter kan träna praktiska färdigheter i en trygg miljö vilket i sin tur skapar förutsättningar att uppnå medicinsk kvalitet 12

Bilaga 81/18 och patientsäkerhet. I samband med utbildning i hjärt-lungräddning och simulatorträning ges förutom medicinsk färdighetsträning även möjlighet att träna samarbete, kommunikation och ledarskap med fokus på bl. a. Crew Resource Management (CRM) som tränar teamets samarbetsförmåga. Nya arbetssätt Systematiska förbättringsarbeten har genomförts som resulterat i fortsatt implementering av nya arbetssätt vid regionens båda sjukhus. De nya arbetssättens mål är att göra patienten mer delaktig i vården samt öka kvalitet- och patientsäkerheten. Syftet med arbetssätten är att förbättra omvårdnaden och arbeta på ett mer strukturerat sätt. Arbetet är kopplat till årliga punktprevalensmätningar och fokus ligger på att minska trycksår, undernäring, fall och att förbättra smärtlindring. Personcentrerad överlämning är en metod för rapportering mellan arbetspass där patienten är delaktig vilket bidrar till ökad patientsäkerhet och kvalitet. Personcentrerad rond, patienten är en partner och ingår som en del av teamet. Ronden sker i form av ett samtal där patientens aktuella medicinska, sociala och omvårdnadsbehov identifieras. Timsrunda genomförs varje timme och arbetssättet innebär en proaktiv planering av patienternas personliga behov inom områdena smärta, elimination, undernäring, positionering (förhindra trycksår), och placering av personliga tillhörigheter för att förhindra fall. Syftet är att personal ska förebygga och tidigt upptäcka försämringar hos patienter samt att patienters trygghet och nöjdhet ska öka. Daglig styrning är en tvärprofessionell mötesplats för att gemensamt gå igenom dagens arbets- och patientflöden. Arbetsfördelning mellan sjuksköterska och undersköterska där ansvaret för den basala omvårdnaden tilldelas undersköterskor och den specifika omvårdnaden sjuksköterskor. Syftet är att patientens behov är i fokus och optimal kompetensanvändning. Arbetsfördelningen förväntas bidra till en bättre omvårdnad av patienten och bättre arbetsmiljö. Värdebaserad vård är ett arbetssätt som handlar om att styra vården utifrån de hälsoutfall som är viktigast för patienten och att skapa delaktighet mellan patienten och teamen som arbetar med processerna. För de patientgrupper som identifieras bildas tvärprofessionella arbetsgrupper som ansvarar för att ta fram tydliga och mätbara mål och rutiner för att arbeta med förbättringar i vardagen. Arbetssättet integrerar patienterna på ett tydligt sätt i vården och förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och kommunerna. Projekt med gemensamma diagnoser bildar teman med syfte att arbeta tillsammans med gemensamma lösningar och utmaningar. Exempel på ett sådant tema är Tema cancer som i dagsläget innehåller 29 cancerprocesser. Vid utvecklandet av Tema cancer eftersträvas att forskning, utveckling och innovation är en naturlig del av vården. Tidig Upptäckt och Behandling (TUB) TUB är en patientsäkerhetssatsning som infördes på Akademiska sjukhuset 2011. Syftet är att i god tid identifiera risktillstånd hos patienter och påbörja behandling samt kommunicera detta till medarbetare på ett säkert sätt. Verktyg och hjälpmedel som ingår i TUB är: - ABCDE (Airways, Breathing, Circulation, Disability, Exposure, en systematisk undersökning av patienters vitala kroppsfunktioner) - NEWS (National Early Warning Score, poängbedömningssystem för att värdera patienters sjukdomstillstånd systematiskt utifrån vitala kroppsfunktioner) - SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell bedömning, Rekommendation, ett strukturerat sätt för 13

Bilaga 81/18 - säkrare rapportering och informationsöverföring) - CRM (Crew Resource Management, ett strukturerat arbetssätt för att förbättra teamarbetet). Patientens delaktighet och stöd till anhöriga barn och vuxna Vid utskrivning får patienter och anhöriga information om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. Informationen som lämnas till vårdgivare har förtydligats som ett led i arbetet med införandet av Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården. Arbetet har bedrivits i samarbete med kommuner och primärvård. Informationssystemen har anpassats, nya rutindokument, journalmallar samt informationsmaterial har utarbetats och nyckelpersoner har utbildats. Under året har workshops genomförts för utbildning och diskussion om samarbetet vid utskrivningar av patienter från den slutna vården där alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar och länets kommuner deltagit. Uppföljning är planerad under 2018. En regionövergripande handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna är upprättad och implementering pågår. Under året har regionens anhörigsamordnare genomfört föreläsningar vid förvaltningarna, fler vårdanställda har utbildats inom området och dokumentationsmallar i Cosmic har uppdaterats med relevanta sökord. Policy och handlingsplan för barnets rätt har upprättats tillsammans med länets Barnrättsombud. Syftet är att barnets rättigheter ska förverkligas på regions-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Aktiviteter som berörs är bland annat dialog med barn som patient och anhörig för att säkerställa att barn får information och ges möjlighet till inflytande utifrån ålder och mognadsbedömning. Vid Folktandvården får barn i åldern 3 6 år beskriva sin upplevelse av tandvårdsbesöket med hjälp av läsplattor. Barnen får frågorna upplästa via en skrivplatta och svarar genom att trycka på glada eller ledsna ansikten och klinikerna kan få återkoppling om barnens svar i närtid. Överfylld urinblåsa Enligt markörbaserad journalgranskning var 13% av vårdskadorna orsakade av överfylld urinblåsa vid Akademiska sjukhuset. Analys av avvikelser visade på handhavandefel av blåsvolymmätaren och okunskaper om risker med överfylld blåsa. Med analysen som grund utformades en webbutbildning, baserad på Vårdhandboken, som finns tillgänglig på PingPong. Faktaunderlag och frågeformuleringar togs fram och distribuerades till berörda verksamheter vid Akademiska sjukhuset. Trycksår Nationella punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) görs årligen och omfattar inneliggande patienter som är över 18 år. Lokala rutiner finns med mål och handlingsplaner. Vidare finns regionövergripande trycksårsnätverk som analyserar resultat och trycksårsronder genomförs vid sjukhusen med syfte att synliggöra hur rutiner kring trycksårsarbetet fungerar och att stödja personalen i det förebyggande arbetet. Trycksårsutbildning finns för personal via PingPong och trycksårsansvariga finns i verksamheterna. Andra förebyggande åtgärder är timsrundor och sjukhusens sängar har utrustats med trycksårsförebyggande madrasser. Vid Lasarettet i Enköping har ett omfattande förbättringsarbete genomförts avseende förebyggande åtgärder och behandling av uppkomna trycksår. Utbildningssatsningar för personalen samt inskaffande av effektiva hjälpmedel och comfortrullstolar har gjorts med avsikt att uppnå effektiv tryckavlastning för de svårast sjuka patienterna samt för att underlätta daglig mobilisering av alla patienter. 14

Bilaga 81/18 Undernäring Det finns regionövergripande rutiner för nutrition i slutenvården som beskriver omhändertagande vid risk för undernäring och indikator samt mätbara mål för att kvalitetssäkra nutritionsvården vid sjukhusen. Delmålet för riskbedömningar avseende undernäring är att minst 75 % av patienterna ska bli riskbedömda vid relevanta vårdavdelningar. Ett annat delmål är att minst 75 % av patienter med minst en riskfaktor ska ha en vårdplan för fortsatt behandling och uppföljning. För den enskilde eftersträvas att intaget täcker 100% av energi- och näringsbehovet. På gruppnivå är målet att åtminstone 75% av patienterna ska få minst 75% av energibehovet täckt. Resultat rapporteras i beslutsstödet SAS och uppföljning sker på enhets- och verksamhetsnivå. Måluppfyllelse mäts genom journalgranskning och den årliga mätningen Dagen nutrition. Dagen nutrition är en lokal mätning som undersöker om patientens beräknade energibehov tillgodoses enligt mål som framgår av riktlinjen. Nutritionsråd finns med uppdrag att utveckla, leda och samordna nutritionsfrågor vid Akademiska sjukhuset. Vid sjukhuset har även ett nutritionsteam startat för att bidra med kunskap och erfarenhet vid svårare nutritionsfrågor. Nutritionsansvariga finns på varje avdelning som har en viktig roll i att förebygga undernäring. Egenkontroll i förbättringsarbetet vid uppföljning av resultat från mätningen Dagen nutrition görs enligt upprättad rutin där åtgärd efterfrågas om målen inte uppfylls. Lasarettet i Enköping påbörjade ett förbättringsarbete genom att upprepa nutritionsmätningen vid tre tillfällen under året för att utreda bakomliggande orsaker till att målvärdet inte uppnåtts. Förbättringsarbetet resulterade i utveckling av nutritionsstödjande åtgärder. Ett annat förbättringsarbete (ERASkonceptet) som påbörjades under året var att optimera vätske- och näringstillförsel, smärtlindring och eftervård med syfte att minska undvikbara komplikationer samt förlängd vårdtid för patienten. Fall Av den regionövergripande rutinen Fall och fallskador, prevention i slutenvård framgår att fallriskvärdering ska göras och dokumenteras i samband med inskrivning i slutenvård för alla patienter över 65 år och andra vuxna som har neurologiska eller kognitiva sjukdomstillstånd. Fallriskutredning görs för patienter med ökad fallrisk med syfte att identifiera fallriskfaktorer som ligger till grund för åtgärder som behöver vidtas. Fallhändelseutredning görs när en patient har fallit för att få reda på orsaken till nedsatt balans och individuella åtgärder planeras. Patienter medvetandegörs om fallrisken samt förses med förebyggande hjälpmedel och ökad tillsyn genom timsrundor. Utvärdering av individuellt satta mål och effekter av åtgärder görs för varje enskild patient. För uppföljning av fall används avvikelsehanteringssystemet MedControl där fallincidenter registreras och utreds. Dokumentation av riskbedömning och åtgärder för fall sker i journaldatasystemet Cosmic. Rapporter hämtas ur informationssystemet SAS och förbättringsarbetet sker övergripande och på enhetsnivå. Smärta Dagen smärta är en årlig lokal mätning som görs genom att inneliggande patienter besvarar en enkät om smärta och smärtbehandling. En övergripande handlingsplan för smärta är upprättad vid sjukhusen. Läkemedel Läkemedelskommittén arbetar med kvalitetsutveckling och patientsäkerhet vilket bland annat innebär behandling med särskilt fokus på patienter med omfattande och komplex läkemedelsterapi, rationell och patientsäker läkemedelshantering inom vården och vid vårdens övergångar. Arbetet sker utifrån regionövergripande riktlinjer, uppföljning, fortbildning och kunskapsstöd, upphandling av läkemedel, läkemedelsförsörjningstjänst samt dosdispenseringstjänst. Information och utbildning delges till både 15

Bilaga 81/18 offentliga och privata vårdgivare. Läkemedelsteamet på regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning och Akademiska sjukhusets läkemedelsenhet stödjer arbetet kring förskrivning och uppföljning av läkemedelsanvändning. Dessutom finns en controllerfunktion för läkemedelsförsörjningen. I Region Uppsala finns cirka 20 kliniskt verksamma apotekare, anställda för att i samverkan med patient och förskrivande läkare, genomföra enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar (LMG). Apotekare finns bland annat vid Barnsjukhuset med generellt uppdrag att stödja säker läkemedelshantering. Dessutom finns en heltidsanställd apotekare på Intensivvårdsavdelningen för nyfödda med uppdrag att iordningställa läkemedel. Apotekarna samverkar med patient och förskrivande läkare för att förbättra äldres läkemedelsbehandling och förebygga läkemedelsfel vid byte av vårdnivå. Kliniska apotekare arbetar även vid Lasarettet i Enköping och i primärvården. De kliniska apotekarna utgör en egen remissenhet med möjlighet att skicka och ta emot remisser i Cosmic. Under januari 2017 inleddes den randomiserade studien MedBridge där Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping samt Västerås och Gävle sjukhus ingår. Interventionsstudiens syfte är att jämföra och utvärdera effekterna av läkemedelsgenomgångar som utförts av kliniska apotekare. Studien leds av apotekare (forskare) på läkemedelsenheten vid Akademiska sjukhuset. Enligt Socialstyrelsens författning ska läkemedelsgenomgångar genomföras för samtliga patienter som är 75 år eller äldre med minst fem läkemedel samt för patienter med läkemedelsrelaterade problem En enkel (LMG) ska genomföras vid besök hos läkare i öppenvård och vid inskrivning i slutenvård. Fördjupad LMG ska genomförs minst en gång per år i samband med årskontroll eller receptförnyelse eller om patienten har kvarstående läkemedelsrelaterade problem. Det övergripande syftet med LMG är att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen, särskilt hos sköra äldre. Specifika målområden är att förebygga och rätta till läkemedelsfel, framförallt vid vårdens övergångar, och att optimera läkemedelsbehandlingen samt se till att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning. Symtomskattningsskalan PHASE-20, framtagen i Uppsala men med nationell spridning, används för att identifiera symtom hos äldre som kan ha samband med läkemedelsbehandling. Skattningsskalan används främst vid LMG i primärvården och kan även användas för att utvärdera effekten av en läkemedelsbehandling. Läkemedel med hög risk för biverkningar kan identifieras med PHASE-20, t.ex. långverkande bensodiazepiner, tramadol, propiomazin och läkemedel med antikolinerga effekter. Under 2017 har Akademiska sjukhuset intensifierat arbetat med att kvalitetsgranska läkemedelshanteringen genom samarbete mellan vårdkvalitetsavdelningen, säkerhetsavdelningen och läkemedelsenheten på sjukhuset. Hanteringen av narkotikaklassade läkemedel och rutiner har specialgranskats. Resultatet visar att rutinerna runt kontroll av narkotikauttag och även lån av narkotikaklassade läkemedel mellan avdelningar behöver skärpas. Andra åtgärder för att uppnå en säkrare läkemedelshantering är läkemedelsförsörjningsprojektet en Säker, Effektiv, Läkemedels-Kedja. Lasarettet i Enköping har under 2017 fortsatt arbetet med att implementera de regionövergripande riktlinjerna för läkemedelshantering. Lasarettets läkemedelhanteringsgrupp består av sjuksköterskor från samtliga avdelningar och mottagningar samt apotekare med syfte att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet gällande läkemedelshanteringen på Lasarettet. Läkemedelsautomater för narkotikaklassade läkemedel finns på tre av sammanlagt fyra vårdavdelningar på Lasarettet. Systematisk läkemedelsgenomgång genomförs av läkaren vid varje patientbesök tillsammans med patienten i och med införandet av Cosmic R8.1. Säkerheten av läkemedelsordinationer har ökat efter införandet av R8.1 eftersom ett flertal läkemedelslistor som tidigare ordinerats på papper tagits bort. 16

Bilaga 81/18 Programråd Under året har nio regionövergripande programråd varit aktiva och arbetat med införandet av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Programråd finns för följande områden: diabetes, astma/kol, depression/ångest, hjärtsvikt, stroke, MS/Parkinson, levnadsvanor, demens och palliativ vård. I programråden ingår representanter för sjukhus- och primärvård, samt företrädare för kommuner och patienter. Demens och palliativ vård bildades under 2017. Programråden har bland annat arbetat med att kartlägga och definiera ansvarsgränser, fastställa kvalitetsindikatorer och följa upp dessa samt informera och fortbilda kring rekommendationer. Inom programråd diabetes har en vårdöversikt upprättats som finns tillgänglig för personal och även länets invånare. I vårdöversikten finns aktuella dokument med information som bland annat handlar om symtom på diabetes, behandlingsformer samt vilka undersökningar som bör göras regelbundet vid diabetes. Vidare har triangelrevision inom tre vårdcentraler planerats för genomförande under 2018. Triangelrevision innebär att vårdcentralernas diabetesteam besöker varandras mottagningar för genomgång av rutiner och arbetssätt efter ett fastställt frågeformulär. Fördjupad uppföljning Fördjupad uppföljning och utvärdering av privata vårdgivare inom specialistvård genomfördes under våren 2017. Urvalet gjordes slumpmässigt med 30 vårdgivare. Syftet med utvärderingen var att få ökad kunskap om patientsäkerhetsarbetet hos vårdgivarna genom att identifiera förbättringsområden. Under våren 2017 granskades 12 vårdcentraler angående uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende. Av dessa var 6 vårdcentraler i offentlig regi och 6 i privat regi. Syftet var att undersöka om vårdcentralerna uppfyllde krav i förfrågningsunderlag avseende läkarinsatser i särskilt boende. E-hälsa och digitalisering Region Uppsala har som mål att bli ledande inom e-hälsa i landet. Digitalisering och e-hälsa är den enskilt starkaste förändringsfaktorn vilket ger möjlighet att arbeta mer förebyggande. Genom att erbjuda säkra och lättanvända digitala lösningar och e-tjänster kan tillgänglighet förbättras, kontakten med vården underlättas, individens egenvård ökas och inflytande samt delaktighet förstärkas. Strategi för digitalisering och e-hälsa i Region Uppsala fastställdes i februari 2017 av Regionstyrelsen. För att förstärka och förtydliga arbetets inriktning med utgångspunkt i strategin, antog Regionstyrelsen ett 10-punktsprogram, tio uppdrag, med målsättningen att levereras under 2018 2019. Arbetet med att genomföra strategin och uppdrag har påbörjats bland annat genom breddinförande av digital ankomstregistrering, remissinformation i journalen via nätet, digital tidsbokning och receptförfrågan samt digitala vårdmöten. Breddinförande av webbtidbok initierades under året genom att samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska införa digital tidbokning och receptförnyelse under 2018. Digitala vårdmöten har testats i ett pilotprojekt med videomöten på en vårdcentral där 41 videomöten genomfördes. Patientnöjdheten uppmättes till 4,7 på en femgradig skala. Journalen via nätet är en av de mest använda e-tjänsterna. Under året har åldersgränsen för direktåtkomst sänkts från 18 till 16 år. Sänkningen är nationell och bestämd utifrån Datainspektionens bedömning att barn över 15 år själva kan råda över frågor om sekretess och samtycke till personuppgiftsbehandling. Anvisningar för hantering av specialfall i journalen, exempelvis förseglingar och förlängd direktåtkomst, har fastställts i samråd med Barnombudsmannen, Barnskyddsteamet och regionens jurister. 17

Bilaga 81/18 Internetbaserade stöd- och behandlingsinsatser för sömn- och depressionsbehandling har också genomförts under året. Vidare har ett projekt startats för att testa internetbaserad behandling för psykisk ohälsa i primärvård. Kompetenshöjande åtgärder har planerats med syfte att öka kompetensen hos vårdens medarbetare i användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster för säker kommunikation med invånare samt att inrätta ett stöd för digitalisering och förändringsarbete i verksamheterna. Tillgänglighet - överbeläggningar och utlokaliserade patienter Förvaltningarna har arbetat med ett gemensamt uppdrag som innebär att särskild analys och riktade åtgärder ska genomföras inom områden och verksamheter som uppvisat problem i tillgänglighet. Samtliga uppdrag är genomförda. Under 2017 började Region Uppsala dessutom att varje månad följa upp ett antal tillgänglighetsparametrar som är kopplade till patientsäkerhet: överbeläggningar, beläggningsgrad, utlokaliseringar och återbesök. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har även arbetat med att utveckla samarbetet mellan sjukhusen, bland annat genom att tillsätta en arbetsgrupp för att förbättra operationsverksamheten. I syfte att optimera flödet av patienter mellan vårdgivare i södra länsdelen har Lasarettet i Enköping initierat ett nytt samverkansforum med vårdcentralerna i Enköping och Håbo. Akademiska sjukhuset har upprättat en handlingsplan för ökad tillgänglighet och åtgärder har vidtagits för att hantera minskat antal vårdplatser: Etablering av en utskrivningsavdelning (15 vårdplatser) inom geriatriken har skapat en effektivare vårdplatskoordinering. Förbättrat samarbete med Uppsala kommun kring snabbare utskrivningsprocess vilket har frigjort ca 20 vårdplatser under hösten. Förbättrad vårdplastkoordinering via åtgärdslista vid olika beläggningssituationer. Förstärkning av antalet vårdplatser under influensaperioden inom infektion. Dagvård har fortsatt inom flera områden vilket har minskat trycket på slutenvården. Utökad operationskapacitet på Samariterhemmet för dagvård och kortvård. Utökat samarbete med Lasarettet i Enköping kring operationsverksamheten Planer har upprättats för att skapa en långsiktig stabilitet för kompetensförsörjning. Inom Akademiska sjukhusets verksamheter som möter barn och unga med psykisk ohälsa vidtas ett flertal åtgärder för att öka tillgängligheten. Stort fokus läggs på att korta väntetiden till ett första bedömningssamtal och att barn och unga ska erhålla vård på rätt vårdnivå. Barn och ungdomspsykiatrin har under hösten påbörjat arbete med förbättrad tillgänglighet. Det finns ett uttalat mål att stegvis öka tillgängligheten för att uppnå vårdgarantins krav. Primärvården har i samarbete med regionens väntetidssamordnare besökt ett antal vårdcentraler och genomfört utbildningstillfällen om vårdgarantin. Hälsa och habilitering har etablerat en dialog med sina vårdgrannar för att utveckla vårdkedjan gällande barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Folktandvården har förändrat sina arbetssätt och utvecklat rutiner gällande tidboksplanering för att kontinuerligt förbättra tillgängligheten. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar och undvikbar slutenvård Måttet för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar uppges vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 30 dagar. Kvalitetsbrister som kan påverka måttet är bland annat vård som inte utformats i samverkan med patienten, för tidig utskrivning från slutenvården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan regionen och berörd kommun. 18

Bilaga 81/18 Arbete för att förebygga oplanerad återinskrivning pågår på flera nivåer. Det finns programråd bland annat inom diagnoserna hjärtsvikt, diabetes och KOL som är mest förekommande diagnoser vid oplanerad återinskrivning och undvikbar slutenvård. I första hand ska dessa diagnosgrupper skötas i primärvården utan behov av slutenvård. Region Uppsala arbetar för en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Andra åtgärder som förebygger oplanerade återinläggningar och undvikbar slutenvård är geriatrisk sjuksköterskekompetens vid sjukhusens akutmottagningar för att identifiera sköra äldre patienter. Vid Lasarettet i Enköping har projektet Silverslingan startat under hösten med syfte att säkerställa och förbättra omhändertagandet av äldre patienter som besöker akutmottagningen. Utvärderingen visar att vårdtiden vid akutmottagningen har minskat i genomsnitt med en timme för äldre patienter. Om behov av specialistvård inte föreligger kan patienten få vård på NÄVA (närvårdsavdelning i Uppsala). NÄVA startade 2014 med syfte att förbättra omhändertagandet av den äldre patientgruppen, avlasta Akademiska sjukhuset och utveckla en resurseffektiv vårdform. Ytterligare andra åtgärder som förebygger oplanerad återinläggning och undvikbar slutenvård är läkemedelsgenomgångar, mobila närvårdsteam samt specialistansluten hemsjukvård (ASH) och Lasarettsansluten hemsjukvård. Lasarettsansluten hemsjukvård vid Lasarettet i Enköping (LAH) startades 2015 som ett projekt och implementerades i ordinarie verksamhet under 2016. Syftet med LAH är bland annat att minska undvikbara återinskrivningar och skapa tryggare hemgång. LAH är organisatoriskt sammanlänkad med Lasarettets palliativa enhet. Av de patienter som vårdas av LAH utgörs ca 45 % av palliativ vård där cancerdiagnoser dominerar. Andra diagnoser är bland annat KOL, hjärtsvikt, njursvikt eller neurodegenerativ sjukdom. Patienter som är anslutna till LAH kan läggas in direkt på den palliativa enheten eller annan slutenvårdsavdelning utan att passera akutmottagningen. Palliativ vård Länsgemensamma riktlinjer och rutiner för samverkan mellan huvudmännen i länet har upprättats som beskriver den palliativa vårdens styrning, ansvarsförhållanden, värdegrund och etik samt vårdinnehåll. Rutinen har fastställts av HSVO (Samråd för hälsa, stöd vård och omsorg). Uppföljningen omfattar utvärdering av indikatorer samt analys av avvikelser som rör palliativ vård i samverkan. Sammanställning och uppföljning sker av nätverket för MAS/MAR och chefsläkare i Region Uppsala. En webbutbildning Allmän palliativ vård finns tillgänglig för alla verksamma inom hälso- och sjukvården i länet. Utbildningen är riktad till all vårdpersonal som kommer i kontakt med palliativ vård och ska ge ökad kunskap för en god palliativ vård i livets slut oavsett diagnos och vårdform. Den offentliga primärvårdens mål för 2017 var att alla läkare med ansvar för läkartillsyn vid särskilda boenden för äldre ska ha genomgått webbutbildningen. Det finns tillgång till palliativt konsultteam (PKT) som är en stödjande resurs för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal inom hela vårdkedjan i Uppsala län. PKT har en rådgivande och konsultativ funktion i direkta patientärenden som kan gälla frågor om medicinering, etiska ställningstaganden eller frågor om närståendestöd. Avdelningen för specialiserad hemsjukvård (före detta sjukvårdsteamet) bildades i januari 2017 och ger avancerad vård i hemmet dygnet runt för invånare som bor i Uppsala och Knivsta kommun. I Norduppland bedrivs palliativ hemsjukvård dygnet runt genom mobila team som utgår från den geriatriska enheten i Tierp. Verksamheten Barnsjukvård i hemmet utgår från Akademiska sjukhuset och ansvarar för barnets hemsjukvård under dagtid. Vid övrig tid hänvisas patienterna till barnakuten. Barnsjukvård i hemmet har nära samarbete med Barnsjukhusets alla avdelningar och specialistmottagningar. 19

Bilaga 81/18 Regionens arbete med trygg och effektiv utskrivning från slutenvård En arbetsgrupp, Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård förberedde införandet av Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som trädde i kraft 1 januari 2018. Arbetsgruppen har varit ett stöd till förändringsarbetet i länet genom att tydliggöra lagens intentioner för beslutsfattare och utförare och identifiera förändringsbehov och nödvändiga aktiviteter för framgångsrik implementering. Vidare har arbetsgruppen utvecklat gemensamma processer i länet genom revision av riktlinjer och rutiner som berör in- och utskrivningsprocessen, t.ex. SIP och fast vårdkontakt. 20

Bilaga 81/18 Säkra vårdkedjor, sammanhållen vård och kvalitetssäkrad utskrivning Säkra vårdkedjor, sammanhållen vård och kvalitetssäkrad utskrivning är en väsentlig del i att förebygga undvikbara vårdskador. Av tabell 1 framgår arbetssätt för att uppnå säkrare vårdkedjor och en mer sammanhållen vård. Tabell 1. Arbetssätt för att uppnå säkrare vårdkedjor, en mer sammanhållen vård och kvalitetssäkrad utskrivning Arbetssätt Beskrivning Område Påverkar inflödet till sjukhus Mobila äldreakuten; Läkare och sjuksköterska utför akuta hembesök hos patienter som är 65 år och äldre. Samverkan Hälsa och habilitering - utbyggd närsjukvård sker med 1177, ambulans, kommunens sjuksköterskor. genom mobila team Äldrevårdsenheten; Läkare utför planerade hembesök och Hälsa och habilitering samverkar med kommunens sjuksköterskor. Listning sker genom remiss från husläkare eller kommunens sjuksköterskor. Förstärkt hemsjukvård, akuta eller planerade insatser. Tidiga Hälsa och habilitering insatser förebygger oplanerad återinskrivning. Specialistansluten hemsjukvård (ASH). Palliativ hemsjukvård Akademiska för alla åldrar oavsett bostadsort. Lasarettsansluten hemsjukvård (LAH) minskar oplanerad Lasarettet återinskrivning genom medicinskt- och palliativt team för södra länsdelens patienter med behov av specialistvård. Hjärtsviktsteam utför hembesök hos patienter som har hjärtsvikt Lasarettet och i behov av kardiologisk specialistvård. - direktinläggning för äldre multisjuka Arbete inom sjukhus - flöde vid akutmottagningar - nya vårdplatser - värdebaserad vård - produktionsavdelning Äldre multisjuka kan läggas in direkt på geriatrisk vårdavdelning på Akademiska. Direktinläggningsplatser finns även vid geriatrikens avdelning i Tierp. I Uppsala finns närvårdsavdelningen (NÄVA) för patienter som behöver sjukhusvård men inte specialistvård. Patienter från primärvården och mobila team kan läggas in direkt på NÄVA och vid närvårdsavdelning i Östhammar efter läkarkontakt. På akutmottagning identifieras sköra patienter, som är 65 år och äldre, av en sjuksköterska med geriatrisk kompetens. Inläggning i slutenvården kan undvikas om medicinska skäl inte föreligger. Platser har öppnats för internmedicinska patienter för att förbättra flödet vid akutmottagningen Värdebaserad vård ger ökad patientdelaktighet och samverkan internt och externt. Vård och behandling utgår från individuella vårdplaner Produktionsavdelningen arbetar för effektiva flöden och en enhetlig planering. Akademiska Hälsa och habilitering Akademiska och Lasarettet Akademiska Akademiska Akademiska och Lasarettet Akademiska - vårdplatskoordinator Påverkar utflödet från sjukhus - förstärkt utskrivning - samverkan - kommunikationsverktyg Vårdplatskoordinator samarbetar med flödesansvariga på vårdavdelningar och akutmottagning. Utskrivningssköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför ett förstärkt samtal inför hemgången samt ansvarar för vårdplanering inför ev. övergång till kommunal sjukvård. Kliniska apotekare - säkerställer att läkemedelslistor är korrekta och att rätta läkemedel skickas med patienten vid utskrivning till kommunal hemsjukvård - genomför enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar - kan skicka remisser till primärvården och slutenvården för att förebygga överföringsfel Rutiner finns för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård i Uppsala län Prator Akademiska och Lasarettet Akademiska och Lasarettet Region Uppsala SV, PV och kommun 21

Bilaga 81/18 Mobil närvårdsverksamhet Hälsa och habilitering har utvecklat de mobila närvårdsteamen under 2017. De första teamen startade sitt arbete i oktober 2017 och är nu i full drift. Mobilt närvårdsteam är ett länsövergripande hembesöksteam med läkare och sjuksköterska som är i tjänst på vardagar kl. 8.00-16.30. Det är en resurs som erbjuder hembesök hos äldre personer med omfattande behov och personer med svår funktionsnedsättning. Syftet med de mobila teamen är också att förhindra onödiga inläggningar på sjukhus. Folktandvården har sedan 2016 en mobil verksamhet där äldre personer med stora vårdbehov och andra med omfattande funktionsnedsättning erbjuds undersökningar och tandvårdsbehandlingar i hemmet. Medicinsk teknik och patientsäkerhet Hälso- och sjukvården bedrivs med avancerad medicinsk teknik som påverkar patientsäkerheten. Exempel på förebyggande åtgärder som vidtas är att personalens kompetens säkerställs genom e- utbildningar och introduktionsprogram samt körkort för att använda medicintekniska produkter (MTP). Aktuella användarmanualer för MTP finns tillhanda. Användarvänligheten av MTP utvärderas vid provuppställningar eller studiebesök som görs under en upphandling. Innan användning av MTP ska kontroll göras av den personal som använder utrustningen. Enheten för Medicinsk teknik utför service på sådan utrustning som kräver det eller som är kritisk för verksamheten. Till hjälp för detta finns en databas där alla MTP är registrerade. Avvikande händelser som berör MTP rapporteras till läkemedelsverket, nationella databasen Reidar MTP samt leverantörer som vidtar åtgärder. Under våren hölls invigning av Akademiska sjukhusets två nya PET-CT-kameror, som innebär att sjukhuset kan undersöka fler patienter och ge snabbare diagnostik. Kamerorna har hög känslighet vilket innebär att stråldoserna kan minskas. Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet blev först i landet med att göra en gemensam fakultetsövergripande satsning på ledande medicinsk teknik. Under försommaren invigdes ett nytt centrum, Medtech Science and Innovation, med målsättningen att effektivisera vägen från forskning till innovation och patientnytta. 22

Bilaga 81/18 Åtgärder för att utveckla det suicidpreventiva arbetet inom verksamhetsområdet psykiatri Det suicidpreventiva arbetet har stärkts under 2017 genom inrättandet av en samordningsfunktion på regionkontoret. I uppdraget ingår bland annat att delta i sjukhusregionens nätverk kring suicidprevention och upprätta ett suicidpreventivt handlingsprogram för Region Uppsala. Programmet kommer att utgå från Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Under året har Akademiska sjukhuset gjort en analys av vilka suicidpreventiva åtgärder som bör prioriteras och arbetet har påbörjats med att samordna sökord i ny journalmall. Vidare har samarbete med primärvården inletts inom ramen för programrådet depression och ångest. Alla sjukhusets medarbetare ska ta del av en webbaserad utbildning angående suicidprevention vilket följs upp på patientsäkerhetsronder. Utöver det har ett flertal mottagningar genomgått fördjupade utbildningar i suicidpreventiva arbetssätt. Under 2018 kommer Region Uppsala att ingå i en journalgranskningsstudie som innebär att granska alla suicidärenden i Uppsala län under år 2015 (49 st.). Syftet med studien är att få en tydligare bild av vårdinsatser som gjorts i samband med fullbordade suicid. Åtgärder för att stärka psykiatrin som vårdområde Under hösten 2017 har en kartläggning genomförts gällande Region Uppsalas och länets kommuners insatser för barn och unga med psykisk ohälsa som ligger till grund för ett fortsatt förbättringsarbete avseende förebyggande insatser och behandling för målgruppen. Med avsikt att barn och unga med psykisk ohälsa ska erhålla vård på rätt vårdnivå har en gemensam remissgrupp startat där barn- och ungdomspsykiatrin, Akademiska sjukhuset och Hälsa och habilitering ingår. Dessa verksamheter har även deltagit i arbetet med att ta fram rutiner gällande samverkan mellan Region Uppsala och Uppsala kommun kring barn och unga med en neuropsykiatrisk problematik. Verksamhetsområde psykiatri har tillsammans med Regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning och kommunerna i länet tagit fram ett förslag när det gäller stöd och behandling till barn och unga med missbruksproblem som bygger på ett integrerat samarbete med socialtjänsten. Barn- och ungdomspsykiatrin har under 2017 bedrivit ett systematiskt utvecklingsarbete beträffande tidig upptäckt av missbruksproblem. 23

Bilaga 81/18 Uppföljning genom egenkontroll Tabell 2. Sammanfattning av regionens struktur för egenkontroll. Egenkontroller Metod/källa Frekvens Omfattning Basala hygienrutiner och klädregler PPM-BHK Lokala hygienobservationer 1g/år 1g/mån Akademiska (AS) Lasarettet (LE) Egenkontroll 2g/år Primärvården (PV) Kvalitetschecklista 1g/år Folktandvården (FTV) Hygienronder Rutin Vart fjärde år Slutenvården (SV) och PV Egenkontroller av hygien Rutin En gång per år SV och PV Vårdrelaterade PPM-VRI 1 g/år SV infektioner Infektionsverktyget Löpande AS och LE Journalgranskning (MJG) Löpande Patientsäkerhetsronder Förvaltningschef, chefsläkare och lokala funktioner för patientsäkerhetsarbetet deltar Löpande SV Vårdskador, avvikelser, klagomål och synpunkter MedControl Händelseanalyser Löpande Löpande Alla förvaltningar Alla förvaltningar MJG Journaler/mån SV Infektionsverktyget Löpande AS och LE Kaizen/Leanmetoden Löpande LE, HoH och PV Kvalitetschecklista Löpande FTV Trycksår PPM- trycksår 1 g/år SV Cosmic Löpande SV Fall Avvikelser/ MedControl Löpande Alla förvaltningar Nutrition Lokal mätning: Dagen nutrition 1 g/år SV Smärta Lokal mätning: Dagen smärta 1 g/år SV Palliativregistret Löpande SV Munhälsa Bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide) Löpande Geriatrisk verksamhet LE Läkemedelshantering Läkemedelsgenomgångar Löpande SV och PV Läkemedelsberättelser Löpande SV Kliniska apotekare Löpande SV och PV Avvikelser/MedControl Löpande Alla förvaltningar Strama Löpande SV, PV och FTV Information, tillgänglighet, bemötande och delaktighet Nationell patientenkät (NPE) Egna enkäter Vart annat år Alla berörda förvaltningar Kvalitetsregister Vården i siffror Kontinuerligt Berörda förvaltningar Övriga kvalitetsregister Årligen Berörda förvaltningar SKaPa Årligen FTV Återinläggning inom 30 dagar, överbeläggningar och utlokaliserade patienter Statistik följs och mått analyseras Löpande AS och LE, slutenvården 24

Bilaga 81/18 Vårdskador identifieras och följs upp framför allt genom patientklagomål, avvikelserapportering, patientsäkerhetsronder, markörbaserad journalgranskning (MJG) samt punktprevalensmätningar av olika indikatorer såsom vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler samt trycksår. Infektionsverktyget är också en metod för upptäckt av förekomsten av vårdrelaterade infektioner i slutenvården. Vid två förvaltningar används kaizen/leanmetoden för att identifiera risker som analyseras och åtgärdas på ett strukturerat sätt. Vid Folktandvården använder alla kliniker en kvalitetschecklista som är det främsta verktyget för egenkontroller. Kvalitetsmålen följs upp årligen i samband med ledningens genomgång. Patientsäkerhetskulturmätning Samarbete mellan regionens patientsäkerhetsteam och HR-avdelningen har påbörjats under året för att skapa en gemensam enkät till patientsäkerhetskulturmätningen som planeras till 2018. Syftet är att integrera arbetet mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö eftersom forskning och lagstiftning pekar på ett samband mellan god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet. Marianne Törner (doktor och professor i organisation och ledarskap) har under året haft en föreläsning om Hög säkerhet för personal och patienter genom arbetsmiljö efter mänskliga förutsättningar. Föreläsningen är en grund inför den kommande mätningen och den riktades till alla medarbetare och chefer. Den finns även tillgänglig på lärplattformen PingPong. Attitydmätning våren 2017 Under våren 2017 gjordes en attitydmätning vid Akademiska sjukhuset. Resultatet visade ett ökat antal personer skulle välja Akademiska sjukhuset vid behov av vård. Av länets invånare väljer 91 % Akademiska sjukhuset som plats att vårdas på. Sjukhuset får goda betyg av patienter och anhöriga när det gäller personalens engagemang, patientmat och medicinsk standard. Samverkan för att förebygga vårdskador Extern samverkan Samverkansstrukturer mellan Region Uppsala och kommunerna i länet I samband med bildandet av Region Uppsala tillskapades en ny regional samverkansstruktur på strategisk ledningsnivå. Det finns ett politiskt regionalt forum, regionala samråd samt en ny nämnd för kunskapsstyrning. Till stöd för den regionala samverkan finns på tjänstemannanivå bland annat regional ledningsgrupp samt tjänstemannaledning för hälsa- stöd- vård- och omsorgsfrågor. I tjänstemannaledningen ingår representanter från sjukhusen. Regionalt Forum är en plattform för samverkan som består av ledande politiker i Region Uppsala och länets kommuner. Regionstyrelsens ordförande är ordförande i Regionalt Forum. Uppgiften är att finna lösningar på gemensamma frågor och utmaningar utifrån en tydlig plattform för samverkan. Enligt överenskommelsen mellan Region Uppsala och kommunerna ska Regionalt Forum vara en tydlig företrädare för regionen som har beslutsmandat att tillvarata regionens potential. Den Regionala ledningsgruppen är tjänstemannastöd och beredningsorgan för Regionalt Forum. Ledningsgruppen består av regiondirektören och länets kommunchefer. Syftet med ledningsgruppen är att stödja regiondirektören och kommuncheferna i ledarskapet så att politiska ledningar når framgång i uppdragen. 25

Bilaga 81/18 Samråd för hälsa, stöd vård och omsorg (HSVO) ska vara en tydlig plattform för samverkan på tjänstemannanivå i gemensamma frågor där Region Uppsala och flera kommuner är berörda. HSVO består av representanter från kommunerna och från berörda nämnder i Region Uppsala. Uppdrag och mål har fastställts av Regionalt forum. Ärenden till HSVO bereds gemensamt av berörda chefer inom Region Uppsala och kommunerna. HSVO ansvarar för samverkan med fokus på invånarnas behov av hälsa, stöd, vård och omsorg. Genom en samverkan som präglas av förtroende, tillit och öppenhet ska Region Uppsala och länets kommuner få bättre förutsättningar att hantera utmaningar tillsammans. Region Uppsala och kommuner i samverkan, 2017 Grunden för extern samverkan är länsgemensamma överenskommelser avseende hälso- och sjukvård och omsorg. Samarbetet mellan Region Uppsala och kommunerna regleras huvudsakligen i DocPlus via riktlinjer och rutiner som fastställts inom ramen för Vård i Samverkan (ViS). ViS är en gemensam dokumentsamling i DocPlus som både interna och externa utförare har åtkomst till. Länsgemensamma riktlinjer för rehabilitering och habilitering har reviderats och implementering av riktlinjerna behöver fortsätta. Rehabiliteringskoordinatorer (reko) inom hälso- och sjukvården införs successivt och finns vid drygt hälften av länets alla vårdcentraler. Uppdraget innebär att coacha patienter så att arbetsförmåga tas tillvara samt intern och extern samverkan. Målgruppen är främst kvinnor och män med psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik. Under 2018 kommer arbetet med reko påbörjas på Akademiska sjukhuset. Ett projekt har startat för att utarbeta en gemensam digital rehabiliteringsplan som även blir åtkomlig för patienten. Att kvalitetssäkra sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen innebär bland annat att för olika målgrupper i vården ge kompetensutveckling i försäkringsmedicin. I Uppsala län finns en överenskommelse mellan huvudmännen om att samverkan vid utskrivning ska ske med genom Prator som är en viktig länk mellan slutenvård, primärvård och länets kommuner för att säkerställa in- och utskrivningsprocesserna. Systemet förvaltas gemensamt av Region Uppsala och kommunerna. Varje huvudman ansvarar för att det finns en lokal rutin för Prator så att sekretess och rätt mottagare för information säkerställs. I Prator finns också Nationell patientöversikt (NPÖ) som är en meddelandefunktion där information tillgängliggörs mellan primärvård och kommunal vård. Länsgemensam riktlinje finns för NPÖ angående informationsöverföring mellan huvudmännen. 26

Bilaga 81/18 För att ytterligare stärka den regionala samverkan har en gemensam strategi för närvårdsamverkan tagits fram för Region Uppsala och kommunerna som innehåller en politisk viljeinriktning och fokusområden för närvårdsarbetet. Syftet med strategin är att tydliggöra huvudmännens förutsättningar och ansvarsområden, utgöra underlag för planeringsprocesserna och fastställa gemensamma mål. Strategin omfattar de huvudmän i länet som bedriver verksamhet inom hälsa, stöd, vård och omsorg. Region Uppsala och kommunerna förbinder sig att verka för ett förtroendefullt samarbete kring gemensamma målgrupper, ta ett gemensamt ansvar för ett långsiktigt utvecklingsarbete och var för sig ansvara för att nödvändiga resurser och kompetenser finns inom respektive ansvarsområde. Region Uppsala har i samverkan med länets kommuner förstärkt hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila team. Det övergripande syftet är att skapa en trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt vilket kan bidra till ett minskat behov av slutenvård genom tidiga insatser i hemmet. Målgruppen är äldre med stora vårdbehov och personer med omfattande funktionshinder. Genomförandet påbörjades under 2016 i en kommun och införandet i flera kommuner har skett under 2017. Fortsatt utökning av mobila närvårdsteam kommer att ske under 2018. Äldrevårdsenheten är en mobil läkarresurs för äldre personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet. Husläkare, kommunens distriktssköterska och sjuksköterska i kommunens vårdplaneringsteam kan remittera personer över 65 år till Äldrevårdsenheten för övertagande av det medicinska ansvaret. I Region Uppsala finns även Palliativa konsultteamet (PKT) som är en stödjande resurs för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal inom hela vårdkedjan i Uppsala län. PKT har en konsultativ funktion i direkta patientärenden. Detta kan gälla frågor om medicinering, etiska ställningstaganden eller frågor om närståendestöd. Vidare finns en mobil enhet Barnsjukvård i hemmet där sjuksköterskor är koordinatörer för alla barn i Uppsala län som behöver barnsjukvård i hemmet. 27

Bilaga 81/18 I läkemedelskommittén finns en expertgrupp Äldre och läkemedel som samarbetar med läkare och apotekare från öppen- och slutenvården, medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna samt företrädare för patienter och pensionärsförening. Pascal 1 används för de patienter som har dosdispenserade läkemedel och läkare kan förskriva läkemedel i systemet. Aktuell läkemedelslista kan skrivas ut från Pascal både av läkare och kommunens sjuksköterskor. För patienter som inte har dosdispenserade läkemedel kan läkemedelslistan skickas som bilaga via meddelandefunktionen i Prator. Samverkan sker också mellan kliniska apotekare och patient samt förskrivande läkare för att förbättra äldres läkemedelsbehandling och förebygga läkemedelsfel vid byte av vårdnivå. Samverkan mellan slutenvård, primärvård och kommunerna sker också i programråd. I branschrådet för primärvård möts både offentliga och privata utförare för dialog kring avtal och gemensamma frågor. Det finns även ett primärvårdsråd där patientsäkerhets- och kvalitetsfrågor diskuteras. Återkommande dialoger kring gemensamma utmaningar, avvikelser och utvecklingsområden sker i ett gemensamt forum för medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) och medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) samt regionens chefsläkarnätverk. Under året har indikatorer i Öppna jämförelser 2016 Vård och omsorg om äldre analyserats gemensamt. Åtgärder har identifierats och gemensamt arbete för att uppnå en säker vård fortsätter. Akademiska sjukhuset har tillsammans med kommunerna utvecklat arbetet kring personer med psykisk ohälsa genom statens överenskommelsen Stöd till riktade satsningar inom området psykisk hälsa. Målsättningen är att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser som medicinsk behandling och sociala insatser. En gemensam handlingsplan tas årligen fram tillsammans med kommunerna i länet. Satsningens fokusområden är; förebyggande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. Sektionen för barns vård och hälsa, Akademiska sjukhuset, har förstärkt tidiga insatser för målgruppen barn och unga 6-17 år med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Tre nya samtalsmottagningar har öppnat under 2017, vilket innebär att det finns mottagningar i sex av länets åtta kommuner. I samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst arbetar Akademiska sjukhuset med förbättringsområden inom förebyggande och tidiga insatser. Vidare har en länsgemensam riktlinje för samverkan kring barn och unga mellan kommunerna och Region Uppsala upprättats där bland annat strukturer och ansvarsområden beskrivs. En kartläggning av den psykiska hälsan för målgruppen 0 24 år har gjorts under 2017 och en handlingsplan ska upprättas. 1 Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). 28

Bilaga 81/18 Intern samverkan inom Region Uppsala För att öka tillgängligheten finns en Vårdgarantienhet som har uppdrag att stödja enheter där patienter har långa väntetider för besök och behandling till regionens sjukhus. Vårdgarantienheten kan också slussa patienterna till annan vårdgivare som har avtal med Region Uppsala. Vidare finns en produktionsenhet vid Akademiska sjukhuset vars uppdrag är att stötta verksamhetsområden och sjukhusledning så att resurser används på ett effektivt sätt och underlätta för effektiva flöden samt arbeta för en enhetlig planering och uppföljning av verksamheten. Riktade insatser görs för att öka tillgängligheten genom fungerande remisshantering samt initiera förbättringsarbeten som påverkar tillgängligheten. För att främja samverkan inom Akademiska sjukhuset finns ett slutenvårdsråd där utnyttjandet och fördelningen av vårdplatser diskuteras. En åtgärdsplan vid brist på vårdplatser har upprättats och implementerats. Samarbetet gällande operationsresurser diskuteras i ett operationsråd för att resurserna ska användas på ett så optimalt och patientsäkert sätt som möjligt. På motsvarande sätt har samverkan inom sjukhusets öppna vård diskuterats i ett mottagningsråd. Kliniska apotekare samverkar med patient och förskrivande läkare för att förbättra äldres läkemedelsbehandling och förebygga läkemedelsfel vid byte av vårdnivå. Intern samverkan sker också vid värdebaserad vård eftersom arbetssättet förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter. Samverkan har också skett med vårdkvalitetsavdelningen vid Akademiska sjukhuset och med företrädare för Lasarettet i Enköping genom bland annat gemensam analys av punktprevalensmätning för trycksår (PPM-trycksår) och det trycksårsförebyggande arbetet. Riskanalys Målet med riskanalysen är att identifiera risker för att undvika vårdskador. Riskanalysen genomförs enligt en specifik modell som bland annat innehåller beskrivning av analysområde, identifiering och bedömning av risker, identifiering av bakomliggande orsaker, förslag och beslut om åtgärder samt utvärdering och uppföljning. För att bedöma allvarlighetsgraden i risken används en s.k. riskmatris där graden av risk poängbedöms i förhållande till risken för upprepning. I regionen finns upprättade rutiner med detaljerade mål- och handlingsplaner för patientsäkerhetsarbetet t.ex. risker för fallskador, trycksår, otillräckligt näringsintag, vårdrelaterade infektioner och icke önskade läkemedelshändelser. För dessa risker finns både kontrollaktiviteter och åtgärder i planerna. Övergripande riskbedömning genomfördes av det regionala projektet Cosmic R8.1. Lokal projektgrupp inom varje verksamhetsområde genomförde riskbedömning utgående från den övergripande bedömningen. Lokala projektgruppen genomförde verksamhetsanalys och revideringar av arbetsrutiner utifrån den nya funktionen. Vid regionens sjukhus görs regelbundet riskanalyser inom verksamheter men också sjukhusövergripande. Exempel på verksamhetsövergripande riskanalyser som genomförts under året är analyser som gjorts vid samtliga ombyggnationer eller flytt av avdelningar på grund av lokalförändringar. Andra riskanalyser som gjorts är vid införande av ny metodik och inför omorganisationer i form av sammanslagning av verksamheter samt inför förändringar av bemanning för anpassning till patientflöden. 29

Bilaga 81/18 Dessutom har riskbedömningar gjorts inför jul och sommar för att förvissa sig om att arbetet har förutsättningar att bedrivas på ett patientsäkert sätt. I det dagliga arbetet görs kontinuerliga riskbedömningar vilket är nödvändigt för att bibehålla säkerheten eftersom förutsättningarna ständigt skiftar. Utifrån rapporterade avvikelser framgår även risksituationer som leder till åtgärder för att förebygga vårdskador. Informationssäkerhet Region Uppsala har riktlinjer för säkerhetsmål, vilka utgår från en informationssäkerhetspolicy. Målen bygger på lagkrav och gäller all verksamhet som Region Uppsala bedriver. Under år 2017 har bland annat följande arbete gjorts inom området informationssäkerhet: - Under året har Region Uppsala etablerat ett projekt för att driva de förändringar som krävs med anledning av den nya dataskyddsförordningen (GDPR). En nulägesanalys har genomförts och utbildningsinsatser är påbörjade. - En anvisning för informationsklassning är fastställd och utifrån denna har informationsklassning av Region Uppsalas IT-system genomförts. - Styrande riktlinjer för informationssäkerhet har uppdaterats. - Översyn av organisation för informationssäkerhetsfrågor har initierats. - Forum för IT-säkerhetsfrågor har etablerats. - Extern granskning av risken för driftstopp i Region Uppsalas informationssystem genomfördes i januari 2017. - Katastrofplan för grundläggande it-infrastruktur har upprättats. - Under 2017 genomfördes 10 riskanalyser som berörde området. Den fjärde juli drabbades Region Uppsala av ett utbrott av skadlig kod, ett så kallad malware. Åtgärder för att avgränsa och åtgärda skadorna av utbrottet inleddes omedelbart och utbrottet var helt hanterat den 11 juli. Incidenten har analyserats och rutiner och handlingsplaner har setts över. Det finns inget som tyder på att utbrottet av var resultatet av en riktad attack. Regionens sjukhus utför årligen egenkontroll på säkerhetsnivån och följsamhet till styrande dokument. Vid Lasarettet i Enköping har arbetet fortsatt med att minska antalet pappersdokument som tidigare skickats mellan vårdgivare. Informationssäkerhetsavvikelser rapporteras och hanteras i MedControl. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet En central del i det systematiska patientsäkerhetsarbetet är hälso- och sjukvårdspersonalens anmälningsskyldighet och ansvar att bidra till hög patientsäkerhet. Personal ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Personal ska inte behöva göra avvägningar om en skada eller händelse är allvarlig utan det ankommer på vårdgivaren att analysera informationen samt ta ställning till om anmälan ska göras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller om andra åtgärder behöver vidtas. Den regionövergripande rutinen för avvikelsehantering har till syfte att åstadkomma ökad kvalitet och minskade risker för patienterna i vården. Detta sker genom att identifiera, rapportera, analysera, vidta åtgärder samt följa upp avvikande händelser som medfört medicinsk risk eller skada för patienten. Alla verksamheter har en lokal rutin för sitt systematiska kvalitetsarbete. 30

Bilaga 81/18 Region Uppsala använder avvikelsehanteringssystemet MedControl som används för rapportering av avvikelser, förbättringsförslag, arbetsskador, kategorisering och sammanställning av statistik. Systemet har uppgraderats vilket möjliggör ökad sökbarhet och uttag av validerade data. MedControl stödjer verksamheternas förbättringsarbete genom att underlätta rapportering och analys av avvikelser och riskhändelser. Uppföljning och återkoppling av avvikelser görs bland annat vid ledningsmöten, arbetsplatsträffar och patientsäkerhetsronder. Vid allvarliga händelser görs händelseanalyser av händelseanalysteam och dialogmöten sker mellan berörd verksamhet och chefsläkare. Utifrån händelserna sker en revidering av rutiner för att förebygga en upprepning av liknande händelser. Inrapporterade händelser styrs till en koordinatorsgrupp på den förvaltning där rapportören har sin anställning. Koordinator skapar ett ärende som skickas till den enhet där händelsen inträffat för utredning. Alla rapporterade avvikelser ska utredas, åtgärdas, följas upp, avslutas och publiceras inom planerad handläggningstid. Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter från patienter och närstående tas emot som värdefull information och används i förbättringsarbetet. Region Uppsala har en rutin för klagomål och synpunkter som omfattar regionens vårdverksamheter inklusive externa utförare som har avtal med Region Uppsala. Synpunkter och klagomål ska i första hand lämnas till berörd verksamhetschef som ser till att utreda händelsen och vidta förebyggande åtgärder samt återkoppla till patienten eller närstående inom senast fyra veckor. Patientsynpunkter och klagomål som medfört vårdskada eller risk för vårdskada hanteras som avvikelser och rapporteras i MedControl. Patientnämnden utreder klagomål och synpunkter och vid behov kontaktas berörd verksamhetschef som uppmanas att inkomma med yttrande i ärendet. Svaret ska innehålla en förklaring av vad som hänt och orsak till det inträffade samt en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits för att förebygga en liknande händelse. Synpunkter och klagomål diskuteras även vid Patientnämndens sammanträden där bland annat chefsläkare från sjukhusen deltar. Patienter och närstående kan också kontakta IVO för att framföra klagomål på vårdgivare. Beslut från IVO delges berörd verksamhetschef och patient eller närstående. Chefsläkare/cheftandläkare har det övergripande ansvaret för anmälan enligt lex Maria vid allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada och för den utredning som görs kring varje händelse. Chefsläkare har nära kontakt med verksamhetscheferna och ger händelseanalysteamet uppdragen att genomföra analyserna. Verksamhetschefer, sektionschefer och avdelningschefer har utbildats i lex Maria processen och det finns en checklista som stöd i arbetet. Händelser som föranleder anmälan enligt lex Maria leder till lärande i patientsäkerhetsarbetet eftersom varje förvaltning gör händelseanalyser och det finns tydliga strukturer för hur resultatet når ut i organisationen. Inom regionens sjukhus görs en noggrann uppföljning av händelseanalyserna, både på kliniknivå och av ett analysteam. Inom den offentliga Primärvården presenteras utvalda händelseanalyser på nätet vilket innebär att offentliga vårdcentraler kan ta del av dessa för ett ökat lärande. På förvaltningarnas externa webbsida publiceras en kort sammanfattning av lex Maria ärenden med identifierade brister och förslag till åtgärder. Beslut från IVO återkopplas av chefsläkare till berörd verksamhetschef. Även patient och närstående informeras om beslutet. 31

Bilaga 81/18 Inkommande avvikelser från kommunal verksamhet utreds och åtgärdas av berörd förvaltning som ett ärende i MedControl. Avvikelser som inkommit till regionkontoret från den kommunala hälso- och sjukvården har analyserats och kategoriserats vilket ibland har lett till att chefsläkaren begärt redovisning av vidtagna åtgärder. Sammanställning och analys När tillbud och negativa händelser inträffar så är avvikelserapportering en viktig källa för ett lärande av hur verksamheten kan bli säkrare. Antalet rapporterade ärenden i MedControl är 10 669 och har de senaste åren varit på ungefär samma nivå. Antalet lex Maria har minskat under 2017, tabell 3. Tabell 3. Rapporterade avvikelser och anmälningar i Region Uppsala 2013 2017 Antal rapporterade avvikelser och anmälningar 2013 2014 2015 2016 2017 MedControl ärenden avvikelser, synpunkter och 8755 9626 10 093 10 843 10 669 klagomål Patientnämnden 1014 1170 1365 1458 1636 Anmälningar enligt lex Maria 37 41 51 45 33 Enskildas klagomål till IVO 116 105 147 183 215 Vid Folktandvården registrerades 202 avvikelser under 2017 vilket är en minskning med 14 % jämfört med året innan. Det minskade antalet avvikelserapporter kan bero på att färre avvikelser inträffat eller att medarbetarna rapporterat färre av de oönskade händelser som inträffat. Ingen lex Maria anmälan har gjorts under året, 50 ärenden har rapporterats till Patientnämnden. Hälsa och Habilitering har registrerat 401 händelser i MedControl under 2017. Vid den offentliga Primärvården rapporterades 394 MedControl ärenden vilket är en ökning jämfört med förra ökat året då 377 ärenden registrerades. En lex Mariaanmälan har gjorts under året (4 anmälningar, 2016) som handlade om försenad diagnos av underbensfraktur hos äldre dement person på ett äldreboende. Analysen gjordes gemensamt med kommunal hemsjukvård, akutsjukvård och primärvård och ledde fram till ett lärandeärende samt rekommendation om att använda Abbey Pain Scale för att värdera smärta hos personer med nedsatt kognitiv eller kommunikativ förmåga. Primärvården har genomfört tio händelseanalyser under året varav fem har resulterat i lärandeärenden som avser följande områden: läkemedelsordination till kommunal hemsjukvård, smärtanalys vid demens, neuroborrelios, kompartmentsyndrom samt rutin för identitetskontroll av patient. Resultatet från händelseanalyserna finns att tillgå i den offentliga Primärvårdens Lärandearkiv. Vid Lasarettet i Enköping har lex Maria anmälningar och rapporterade avvikelser minskat under året. Av 672 rapporterade avvikelser (689, 2016) genomfördes 22 händelseanalyser och flera utredningar gjordes på Lasarettet. De vanligaste avvikelserna rör brister i läkemedelshantering, kommunikation och vårdkedjan vilket är samma områden som tidigare år. Cirka 50 avvikelser rörde kommunerna i Enköping och Håbo. De vanligaste avvikelserna avsåg bristande kommunikation vid informationsöverföringen i vårdens övergångar samt läkemedelshanteringsfrågor. Under 2017 har 3 lex Mariaanmälningar gjorts (7 anmälningar 2016) samt ytterligare 3 anmälningar där bedömning pågår. De flesta lex Mariaanmälningarna handlar om vård och behandling. 32

Bilaga 81/18 Vid Akademiska sjukhuset har ca 9000 avvikelser rapporterats i MedControl vilket är på samma nivå som tidigare år. Största delen av avvikelserna avsåg vård (1080 ärenden) och läkemedel (827 ärenden), se diagram 1 och 2. Beträffande allvarlighetsgrad var övervägande delen av måttlig eller av mindre allvarlighetsgrad. Antalet anmälningar enligt lex Maria var 29 st. jämfört med 34 anmälningar under 2016. En orsak till minskningen kan vara att suicidärenden inte längre behöver anmälas enligt lex Maria. Enskilda anmälningar till IVO var 190 ärenden under 2017 jämfört med 106 ärenden under förra året. Under året har 25 händelseanalyser genomförts av händelseanalysteamet. Diagram1. Klassificering av vårdavvikelser vid Akademiska sjukhuset, 2017 Diagram 2. Klassificering av läkemedelsavvikelser vid Akademiska sjukhuset, 2017 33

Bilaga 81/18 Patientnämnden har registrerat 1593 ärenden vilket är en ökning med 9% sedan föregående år. Kategorin vård och behandling har ökat med 14%, klagomålen handlar främst om undersökning/utredning, remiss och vårdbegäran samt resultat. Klagomål som rör kategorin tillgänglighet har ökat med 30% sedan föregående år, se diagram nedan. Diagram 3. Patientnämndens statistik över kategoriserade ärenden, 2016 2017 Under 2017 gjorde Patientnämnden två analyser av synpunkter och klagomål inom specialistvården och en analys inom den offentliga Primärvården. Analys av synpunkter och klagomål inom verksamhetsområdet psykiatri Analysen inom verksamhetsområde psykiatri visade att de flesta synpunkterna gällde vård och behandling eftersom patienten eller närstående upplevde att de inte fick den hjälp som de hade behov av t.ex. så ersattes psykologsamtal med sjuksköterskesamtal. Patienter uppgav också att de inte möttes med respekt och en del blev avvisade när de framförde specifika önskemål om kontakter och behandlingar. Det brast även i tillgänglighet eftersom patienter upplevde att de inte fick kontakter som utlovats både vad gällde besök inom verksamheten och uteblivna telefonsamtal. Synpunkter och klagomål ökade med 28% vid en jämförelse mellan 2015 och 2016, barn- och ungdomspsykiatrin hade den största ökningen. Resultatet visar på vikten av att patienten får en förklaring till klagomålen för att negativa tankar inte ska förstärkas. Resultat visar också att en del missförstånd skulle kunna undvikas om skriftlig och individuellt anpassad information ges eftersom många patienter inte förstår den muntliga informationen. Vidare framgår att många klagomål inom psykiatrin handlar om resursbrist. Analys av synpunkter och klagomål inom den offentliga Primärvården Analysens resultat visar att Primärvården behöver lyssna mer till patientens berättelse vilket annars leder till frustration. Flera patienter upplever att tillgänglighet och kontinuitet brister, speciellt läkarkontinuiteten. Vidare anser patienter att kommunikation och gott bemötande är viktigt för att upplevelsen av vårdkontakten ska vara bra och att patienter bör få både skriftlig och muntlig information vilket bidrar till en säker vård. 34

Bilaga 81/18 Analys av synpunkter och klagomål som rör läkemedel Patientnämnden har analyserat 98 ärenden angående synpunkter och klagomål som avser läkemedel. Resultatet visar att de flesta ärenden rör psykiatrin inom Akademiska sjukhuset och därefter kommer offentliga Primärvården samt privata vårdcentraler. Av inkomna synpunkter och klagomål var det 20 ärenden som rörde bristfällig information i samband med dosändring, byte av läkemedel och inför utskrivning. Fel ordination eller dos berörde 33 klagomål och av dessa var det några patienter som drabbades av biverkningar. Uteblivna recept var 12 ärenden och i de flesta fall hade patienten lovats receptförnyelse. Andra ärenden handlade om att patienter hänvisats mellan olika verksamheter för att få läkemedel förskrivna. Förbättringsområden som identifierats är bland annat att tydliggöra ansvar för läkemedelsförskrivning mellan olika vårdgivare, information (muntlig och skriftlig) till patienten vid förändring av läkemedel, uppföljning och utvärdering av smärta med skattningsskala samt säkerställa att rätt läkemedel ges till patienterna i samband med utskrivning. Samverkan med patienter och närstående Varje verksamhet arbetar för att göra patienter och närstående delaktiga i vården och behandlingen t.ex. genom värdebaserad vård, personcentrerad överlämning vid personalbyte och personcentrerad rond, timsrundor och vid läkemedelsgenomgångar. Patienter och närstående deltar i flertalet händelseanalyser. Inom psykiatrins patientsäkerhetsarbete deltar patienter och närstående i ökande grad genom olika brukargrupper. Därutöver hämtas information och synpunkter genom enkäter och intervjuer med patienter. Folktandvården använder olika sätt att ta reda på patienternas uppfattning patientenkät, fokusgruppsintervjuer och enkla frågor via incheckningsskärmarna. Hösten 2017 genomfördes en webenkät som distribuerades via mobiltelefon. Alla patienter som besökt Folktandvårdens kliniker vecka 42 fick enkäten hemskickad via SMS samma vecka. Totalt svarade 930 patienter på enkäten och av dessa ansåg 94% att den totala upplevelsen av att vara patient på Folktandvården var bra eller mycket bra. Fyra av tio tyckte det var lätt att få en tid som passar. Ett förbättringsområde är att ge kostnadsinformation innan undersökningen. 35

Bilaga 81/18 Resultat Resultat minska andelen vårdrelaterade infektioner Hämtat från Region Uppsalas årsredovisning, 2017 Indikator antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen Mätvärdet för indikatorn var 6,4 % för 2017 och mäts med data från Infektionsverktyget (IV). Indikatorn gäller för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Måluppfyllelse för indikatorn kan inte uppges eftersom användningen av IV har gjort ett uppehåll i samband med införandet av en ny version av Cosmic R8.1 som togs i bruk i början av oktober. Införandet av R8.1 medförde betydande svårigheter vid dataöverföring från läkemedelsmodulen i R8.1 till IV. Målet för användningen av IV är att alla relevanta verksamhetsområden ska använda verktyget. IV berör 18 verksamhetsområden vid Akademiska sjukhuset. Av dessa har 14 en utsedd superanvändare och 6 verksamhetsområden har validerat egna data. Vidare tar 6 verksamhetsområden fram rapporter för sin verksamhet. 36

Bilaga 81/18 Indikator andelen vårdrelaterade infektioner Mätvärdet för indikatorn andelen vårdrelaterade infektioner var minskad förekomst för 2017. Indikatorn avser regionens båda sjukhus och mäts genom punktprevalensmätningen PPM-VRI. Vid årets nationella punktprevalensmätning (PPM-VRI) deltog 773 patienter varav 74 hade vårdrelaterade infektioner. Resultatet av PPM-VRI visar att det är en ytterst marginell minskning sedan förra året och därmed är bedömningen att målvärdet delvis uppnåtts, dock har stor en minskning skett sedan 2015. Vanligt förekommande vårdrelaterade infektioner är postoperativa infektioner. Resultatet visar att andelen postoperativa infektioner var 3,4% vilket är en ökning jämfört med förra året då andelen var 2,1%. Rikets resultat för postoperativa infektioner var 2,5% för 2017. Andra vanligt förekommande vårdrelaterade infektioner är lunginflammation (2,5%), urinvägsinfektion (1,0%) och infektion i hud och mjukdelar (0,9%). Diagram 4. Patienter med postoperativ infektion som andel av alla patienter 2016 2017 Hämtad från SKL:s mätning av vårdrelaterade infektioner i slutenvården VRI utgör fortfarande den största vårdskadan i regionen och är ett fortsatt prioriterat förbättringsområde. Resultatet visar att en systematisk användning av IV bör öka vid alla berörda enheter för att minska förekomsten av VRI. Uppföljning genom egenkontroll är en viktig del för att säkerställa ökad användning av IV. 37

Bilaga 81/18 Indikator basala hygienrutiner och klädregler Personalens följsamhet mäts genom indikatorn hygienrutiner där målvärdet var 90 % samt klädregler med målvärde 97%. Vid PPM-BHK, 2017 deltog 1056 personer i Region Uppsala. Målet har inte uppnåtts för hygienrutiner eftersom resultatet var 79,8% vilket är en kraftig försämring jämfört med föregående år då resultatet var 84,6%. När det gäller basala hygienrutiner är det främst handdesinfektion före patientkontakt som gör att resultatet försämrats. Akademiska sjukhuset har ökat sin andel av personal som följer basala hygienrutiner från förra året men vid Lasarettet i Enköping har andelen minskat. Riktade informationsinsatser görs för de verksamheter som inte uppnått indikatorns målvärde. Målet har inte heller uppnåtts för klädregler eftersom resultatet var 92,8% vilket är en försämring jämfört med förra året då resultatet var 93,6%. Generellt sett har regionen bättre följsamhet till klädregler än basala hygienrutiner. Tabell 4. Resultat PPM-BHK 2014 2017 Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa- och habilitering 2014 2015 2016 2017 Hygienrutiner 84% 84% 84,6% 79,8% Klädregler 98% 96% 93,6% 92,8% Resultatet visar vikten av fortsatta insatser för att uppnå ett effektivt hygienarbete och därmed minska risken för smittspridning i vården. Fortsatt egenkontroll av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler är av stor vikt för det kontinuerliga förbättringsarbetet samt att resultat i de uppföljningar som görs i punktprevalensmätningar och hygienobservationer används till riktade informationsinsatser och förbättringsåtgärder inom de verksamheter där följsamheten är låg. Indikator antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika Målet är att en ändamålsenlig antibiotikaförskrivning ska öka jämfört med 2016. Förskrivningsmål för öppenvården Ett av Strama Region Uppsala förskrivningsmål för öppenvården var att antibiotikaanvändningen mätt i expedierade recept per 1000 invånare i länet skulle minska jämfört med föregående år. Användningen minskade från 324 till 299 recept per 1000 invånare och år, se diagram 5. Detta motsvarar en minskning på 8 % vilket var den största minskningen i riket. Antibiotikaförskrivningen mätt i recept per 1000 invånare minskade med 12 % i primärvården, 7 % på Akademiska sjukhuset, 8 % på länets Närakuter och jourmottagningar och 8 % inom tandvården. Förskrivningen ökade med 12 % hos förskrivare i andra län. 38

Bilaga 81/18 Diagram 5. Antibiotikaförsäljningen* via recept till patienter i Uppsala län 2006 2017, recept per 1000 invånare och år. *ATC-grupp J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk exklusive Hiprex. Källa: ehälsomyndigheten. Diagram 6. Antalet expedierade antibiotikarecept* per 1000 invånare i olika åldersgrupper i Uppsala län. *ATC-grupp J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk exklusive Hiprex. Källa: ehälsomyndigheten Antibiotikaanvändningen minskade i alla åldersgrupper enligt informationen i diagram 6. Vanligast var preparat ur gruppen luftvägsantibiotika och det var även här den största minskningen sågs. Enligt Stramas andra förskrivningsmål skulle andelen kinoloner av recept på urinvägsantibiotika till kvinnor 18 79 år understiga 10 % på alla vårdcentraler. Under 2017 översteg andelen kinoloner 10 % på 5 av länets 48 vårdcentraler. Ytterligare ett förskrivningsmål för primärvården var att andelen penicillin V av recept på luftvägsantibiotika till barn 0 6 år skulle öka jämfört med föregående år. Bland vårdcentraler och husläkarmottagningarna i länet ökade siffran från 74 % till 79 % under året. Det fjärde förskrivningsmålet för primärvården var att antibiotikaförskrivningen vid diagnosen akut bronkit skulle minska jämfört med 2016. Under perioden 161001 170930 behandlades 26 % av de akuta bronkiterna på vårdcentralerna i länet med antibiotika. Under föregående 12-månadersperiod var andelen 29 %. Även på jourmottagningarna minskade andelen från 36 % till 28 %. 39

Bilaga 81/18 Ett mål var även att primärvårdens förskrivning av doxycyklin skulle minska jämfört med 2016 mätt i recept per 1000 invånare i länet. Detta mål uppnåddes, förskrivningen minskade med 13 %, från 14 till 12 recept per 1000 invånare och år. Förskrivningsmål för slutenvården Ett av Stramas förskrivningsmål för slutenvården under 2017 var att minska användningen av bredspektrumsubstanserna cefalosporiner och kinoloner. Karbapenemanvändningen skulle inte öka. Ett annat mål var att användningen av smalspektrumsubstanserna bensylpenicillin (pcg) eller penicillin V (pcv) skulle öka vid samhällsförvärvad pneumoni. Målet angående cefalosporiner, kinoloner och karbapenemer uppnåddes på Akademiska sjukhuset. Den totala användningen (via receptförskrivning och rekvisition till sjukhuset) av cefalosporiner minskade med 13 %, kinolonerna med 9 % och karbapenemerna med 10 % under 2017 jämfört med föregående år. Enligt data ur Infektionsverktyget (som tillfälligt stängdes sista september 2017) uppnåddes även målet att öka andelen smalspektrumantibiotika vid behandlingen av samhällsförvärvad pneumoni. Av antibiotikaordinationerna mot samhällsförvärvad pneumoni på Akademiska sjukhuset var 19 % pcg eller pcv under perioden okt 2016 sept 2017, under föregående 12-månadersperiod var andelen bara 17 %. Vid Lasarettet i Enköping minskade den totala användningen av cefalosporiner med 12 %, kinolonerna med 7 % och karbapenemerna med 53 % jämfört med föregående år. Därmed uppnåddes förskrivningsmålet angående dessa bredspektrumsubstanser. Däremot uppnåddes inte förskrivningsmålet om ökning av andelen smalspektrumantibiotika. Under perioden okt 2016 sept 2017 var andelen pcv eller pcg av alla antibiotikaordinationer mot samhällsförvärvad pneumoni 19 % vilket innebär en minskning jämfört med föregående 12-månadersperiod då andelen var 22 %. På Akademiska sjukhuset minskade den totala mängden, dvs rekvirerad och receptförskriven, antibiotika (ATC-grupp J01 exkl. metenamin + rifampicin) mätt i DDD med 5,5 % jämfört med föregående år. Rekvirerade antibiotika relaterad till vårdproduktion minskade med 3 %. Vid Lasarettet i Enköping ökade användningen med 1,4 % under 2017 jämfört med föregående år. Rekvirerade antibiotika relaterat till antalet vårddygn ökade med 16 %. Även vid Folktandvården har utvecklingen varit positiv eftersom antalet förskrivna och uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare var 0,23 i Folktandvården för år 2017. År 2012 stod tandläkare för 7 % av antibiotika som förskrevs på recept till patienter i Uppsala län och Folktandvården stod för 43,5 % av denna förskrivning. Indikator andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika Målet är att andelen ska öka. Indikatorn gäller förskrivningar som gjorts vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset uppnådde målet eftersom andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika ökade med 0,72%. Vid Lasarettet i Enköping minskade andelen med 0,6% från förra året vilket beror på fler urologiska ingrepp som medfört fler doser av bredspektrumantibiotika. 40

Bilaga 81/18 Resultat minska antalet undvikbara vårdskador Målet är att ständigt minska antalet undvikbara vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Allvarlig vårdskada är bestående och inte ringa eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Vid Akademiska sjukhuset uppkom 20 skador per 1000 vårddagar och 14 vårdskador per 1000 vårddagar (under jan aug 2017) jämfört med 2016 (helår) då 17 skador per 1000 vårddagar uppkom respektive 12 vårdskador/1000 vårddagar. Andel vårdtillfällen med skada var 12% (under jan - aug 2017) jämfört med 10% som avser helår för 2016. Diagram 7. Akademiska sjukhuset, andel skador, 2017 Andelen vårdtillfällen med skador har ökat under 2017 vid Akademiska sjukhuset och även vårdtillfällen med vårdskador enligt resultat från markörbaserad journalgranskning. De vanligaste skadorna är bland annat postoperativ sårinfektion, blåsöverfyllnad, sepsis och trycksår kategori 2 4, diagram 7. 41

Bilaga 81/18 Vid Lasarettet i Enköping uppkom 13 skador respektive 5 vårdskador/1000 vårddagar jämfört med 2016 då resultatet visade 12 skador respektive 7 vårdskador/1000 vårddagar. Andelen vårdtillfällen med vårdskada var 4% under 2017 jämfört med 5% för 2016. Diagram 8. Lasarettet i Enköping, andel skador 2017 De vanligaste vårdskadorna vid Lasarettet i Enköping är vårdrelaterade infektioner, trycksår kategori 2 4 samt läkemedelsrelaterade skador, diagram 8. Resultatet visar att antalet vårdskador minskar vid Lasarettet i Enköping men har ökat vid Akademiska sjukhuset under året. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet behöver intensifieras inom områden där förekomsten av vårdskador är hög: postoperativ sårinfektion, blåsöverfyllnad, sepsis, trycksår kategori 2 4 och läkemedelsrelaterade skador. Läkemedel Det övergripande målet är att läkemedelsanvändningen ska vara säker för äldre. Indikator antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Målet är att antalet förskrivningar av olämpliga läkemedel till äldre ska minska eftersom dessa läkemedel kan innebära hög risk för biverkningar. Indikatorn avser förskrivningar som gjorts vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården samt Hälsa- och habilitering. Tabell 5. Förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre vid regionens hälso- och sjukvårdsförvaltningar 2015 2016 2017 Resultat +/- från 2016 Akademiska sjukhuset 110 986 114 957 116 740 + 1783 recept Lasarettet i Enköping 16 671 16 986 16 308-678 recept Offentliga Primärvården 427 176 400 667 394 922-5745 recept Hälsa- och habilitering 9649 9106 11 093 +1987 recept Resultatet visar att den offentliga Primärvården uppnår målvärdet men däremot har Hälsa och Habilitering och Akademiska sjukhuset ökat förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre. 42

Bilaga 81/18 Vården i siffror visar att andelen äldre med tio eller fler läkemedel är på samma nivå som tidigare år och är över rikets nivå. Likaså andelen äldre med läkemedel som bör undvikas är på samma nivå som 2016. Andelen äldre med läkemedel som bör undvikas har inte minskat utan är på samma nivå som förra året. Resultatet visar vikten av fortsatta läkemedelsgenomgångar för att minska förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedelsgenomgångar Målet är att läkemedelsgenomgångar (LMG) ska göras för alla patienter som är 65 år och äldre och har fem eller fler läkemedel samt för alla patienter med läkemedelsrelaterade problem. LMG är en metod för kartläggning av patientens samtliga ordinerade läkemedel i syfte att säkerställa en aktuell läkemedelslista. Det övergripande syftet med LMG är att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen särskilt hos sköra äldre. Tabell 6. Antal läkemedelsgenomgångar genomförda av apotekare 2015 2017 Förvaltning Enkel LMG Fördjupad LMG Totalt 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Akademiska sjukhuset 6620 6396 6925 752 1187 990 7372 7583 7915 Lasarettet i Enköping 1258 706 649 140 274 385 1398 980 1034 Primärvården och NÄVA (närvårdsavdelning) 234 19 205 903 958 889 1137 1102 1094 Totalt 8112 7121 7779 1795 2419 2264 9907 9665 10 043 Resultatet visar att det totala antalet LMG och enkla LMG har ökat vid Akademiska sjukhuset, däremot har fördjupad LMG minskat under året. Vid Lasarettet i Enköping har ökning skett av det totala antalet LMG och även fördjupade LMG. Vid Primärvården och NÄVA har enkla LMG genomförts i ökad omfattning och i övrigt är det i stort sett oförändrat från 2016. Kvalitet på läkemedelsanvändningen (MAI) Som ett mått på förskrivningskvalitet används som tidigare Medication Appropriateness Index (MAI). Detta är en standardiserad metod för att mäta kvalitet av läkemedelsförskrivning. Metoden be- 43

Bilaga 81/18 står av tio kriterier som är formulerade som frågor. Dessa frågor fångar in olika aspekter av förskrivningskvalitet; exempelvis om läkemedlet har en aktuell indikation, om det är effektivt, om läkemedelsinteraktioner eller kontraindikationer föreligger osv, och dessa frågor ställs om varje läkemedel. I de fall svaret på någon av frågorna signalerar olämplighet, ges en poäng. Poängen för patientens samtliga läkemedel adderas så att man får en totalsumma för hela läkemedelsterapin. Denna summa bör vara så låg som möjligt. Läkemedel utan indikation Resultatet av en av MAI frågorna, Har läkemedlet indikation?, är ett mått på hur ofta apotekarna identifierat läkemedel med oklar indikation. Utsättning föreslås genom samtal med patienten och journalgranskning men remiss kan även skickas till patientens husläkare med förslag på utsättning eller byte. Överföringsfel vid vårdens övergångar Felaktiga och icke kompletta läkemedelslistor och läkemedelsordinationer har i ett flertal studier visats öka risken för återbesök till sjukhus och är ett patientsäkerhetsproblem. Apotekarna jobbar specifikt med att identifiera och rätta till läkemedelsfel i vårdens övergångar. Som ett mått på ökad patientsäkerhet för patienter inlagda på sjukhus, används antalet identifierade (relevanta) avvikelser i patienters läkemedelslistor. Resultaten för 2017 visade att 40 50% av patienterna hade minst en avvikelse/felaktighet i läkemedelslistan. Den vanligaste avvikelsen är att läkemedel saknas eller att utsatta läkemedel finns kvar på läkemedelslistan. 44

Bilaga 81/18 Effekter av läkemedelsgenomgångar analyserades av 45 slumpvis utvalda patienter;15 patienter valdes från internmedicin och 15 från infektionsavdelning samt 15 från medicinavdelning på Lasarett i Enköping. Syftet var att granska antalet läkemedel före och efter en läkemedelsgenomgång, kvaliteten på läkemedelsförskrivningen mätt med MAI, förekomst av läkemedel utan indikation (tabell 7) och överföringsfel (tabell 8). Tabell 7. Antal läkemedel och kvalitet på läkemedelsförskrivningen före och efter LMG för 15 patienter per avdelning Resultatet i tabell 7 visar att läkemedelsförskrivningen förbättrades väsentligt efter genomförd läkemedelsgenomgång, antalet läkemedel per patient minskade och antal läkemedel utan indikation. 45

Bilaga 81/18 Tabell 8. Överföringsfel identifierade vid LMG för 15 patienter per avdelning Resultatet i tabell 8 visar att överföringsfel förekommer i mycket hög utsträckning och har inte minskat över tid. Utskrivningsmeddelanden och läkemedelslistor Patientsäkerheten ökar när en uppdaterad läkemedelslista utdelas vid utskrivning samt en läkemedelsberättelse där läkemedelsförändringar under vårdtiden beskrivs och motiveras för patienten, tabell 9. Tabell 9. Antal utskrivningsmeddelanden med läkemedelsberättelse och antal utdelade läkemedelslistor 2015 2017 Utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse Läkemedelslista utdelad Läkemedelsändring Beskrivning av läkemedelsändring Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 9721 20 482 19 694 7110 15 515 15 010 7245 15 502 15 000 8213 17 625 17 240 1736 1374 1276 1440 Resultat visar att antalet utdelade läkemedelslistor ökade mycket under 2016 och ligger kvar på samma nivå 2017. 46

Bilaga 81/18 Fall Vid Lasarettet i Enköping gjordes sammanlagt 1345 riskbedömningar av patienter som vårdades på medicinavdelningarna. Andelen riskbedömningar varierade mellan 50 75%, andelen identifierade riskpatienter varierade mellan 48 67% och dokumenterade planerade åtgärder fanns för 14 27% av patienterna. Inom Medicinskt centrum har ett femtiotal fall registrerats under året vilket motsvarar ca 1 fall/vecka. Inom Kirurgiskt centrum är fallfrekvensen mycket låg. Den förhållandevis låga överensstämmelsen mellan andelen identifierade riskpatienter och dokumenterade vidtagna åtgärder visar på en förbättringspotential främst avseende dokumentationen av alla de åtgärder som dagligen vidtas. Smärta Det övergripande målet är att tillgodose att alla patienter har en god smärtbehandling under sjukhusvistelsen. Ett delmål är att 90 % av patienterna med smärta uppger sig vara nöjda med smärtbehandlingen och att 70 % av patienterna blir smärtskattade med mätinstrument. Vid Akademiska sjukhuset deltog 549 patienter i mätningen Dagen smärta varav 319 uppgav att de hade smärta. 83.5% av patienterna var nöjda med smärtbehandlingen vilket är en ökning med 7,3 % från 2016. 55.5% av patienterna smärtskattades med smärtskattningsinstrument vilket också är en ökning från förra året. Vid Lasarettet i Enköping var andelen patienter med smärta ca 51% (53% 2016). Andelen patienter med smärta som skattade smärtan med ett mätinstrument var ca 41% vilket är ungefär samma resultat som föregående år. Inom LAH var det 60% av patienterna som fått skatta smärtan med ett mätinstrument. Andelen patienter som var nöjda med smärtbehandlingen var 76% jämfört med 80% föregående år, nöjdheten för patienter som vårdas inom LAH var 100%. Smärtbehandling är ett fortsatt förbättringsområde eftersom mål och delmål inte uppnåtts. Trycksår Mål och handlingsplan finns för trycksår där det framgår att ingen patient som vårdas inom slutenvården ska drabbas av trycksår om det kan undvikas. Vid 2017 års punktprevalensmätning (PPM-trycksår) deltog 575 patienter varav 90 hade trycksår. I Region Uppsala är förekomsten av trycksår hög, 15,6%, och har inte minskat sedan 2014 då resultatet var 15,5%. Genomsnittet för riket var 13,4% vid 2017 års mätning. Vården i Siffror Uppsala län Riket Av de patienter som hade trycksår var 83,1% sjukhusförvärvade vilket är högsta andelen i riket. Med sjukhusförvärat trycksår räknas de patienter som varit inneliggande minst ett dygn och där trycksåret inte dokumenterats vid inkomsten till sjukhus. En orsak till att förekomsten av trycksår inte minskat kan vara brister i dokumentation (dvs. åtgärder kan vara utförda men inte dokumenterade). 47

Bilaga 81/18 Vid Akademiska sjukhuset hade 16,8% av patienterna trycksår. Det är en ökning från 2016 med 2,3% (14,5% 2016). Trycksår av kategori 2 4 förekom i 7,8% av fallen. Ca 40% av patienterna (34% 2016) riskbedömdes inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset. Hudbedömning genomfördes i 57% av fallen, jämfört med 66%, 2016. Vid Lasarettet i Enköping hade 9% trycksår vilket är en minskning sedan förra årets mätning då andelen patienter med trycksår var 17%. Trycksår av kategori 2 4 förekom i 12% av fallen. Resultatet av mätningen visar att den vanligaste lokalisationen för trycksår är ryggslutet (46,6%) och att andelen patienter som hade rekommenderade åtgärder var 55,6%. Andelen riskbedömningar varierar från 50 79 % varav identifierade riskpatienter varierar mellan 13 27% och dokumenterade vidtagna åtgärder varierade från 4 12%. Resultatet visar ökat behov av trycksårsprevention samt risk- och hudbedömningar inom 24 h tidig mobilisering för att minska andelen patienter som drabbas av trycksår. Enligt en analys gjord av SKL är trycksår en vårdskada som är undvikbar till 100%. Undernäring Målet är att 75% av patienterna ska få minst 75 % av beräknat energibehov. Målet är också att 75 % ska riskbedömas för undernäring och ohälsosamma matvanor. Av de patienter som har risk ska 75 % ha en dokumenterad åtgärd, alternativt kontakt med dietist. Resultatet av mätningen Dagen Nutrition uppnådde 56,4 % av patienterna 75 % av de beräknade energibehovet vilket är en liten ökning från föregående år vid Akademiska sjukhuset. Andelen riskbedömda patienter var i år 61 % vilket är en minskning från 2016. Av de patienter som bedömdes ha risk för undernäring var det 69 % som hade en dokumenterad åtgärd vilket är en ökning från föregående år. Bedömningen av hälsosamma matvanor ingår också i mätningen Dagen nutrition. Andelen som blev tillfrågade var 53 %, (202 st). Av dessa hade 10 % betydande ohälsosamma matvanor, varav 19 % fick dietistkontakt. Vid Lasarettet i Enköping var det 27 patienter som deltog i Dagen Nutrition. Av dessa uppnådde 56% målvärdet om minst 75% avseende sitt dagliga energibehov vilket är en förbättring jämfört med tidigare år (31%, 2016). Andelen riskbedömda var 93 % vilket är en minskning sedan förra året (98%). Det var 40% som bedömdes ha risk för undernäring och av dessa var det 75% (78%, 2016) som hade planerade åtgärder. Resultatet visar att undernäring är ett fortsatt förbättringsområde. 48

Bilaga 81/18 Tillgänglighet - överbeläggningar och utlokaliserade patienter Målet är att patientens behov av vård tillgodoses inom ramen för vårdgarantin som uttrycks med siffrorna 0-7-90-90 vilka anger tidsgränser i antal dagar för olika steg i vårdkedjan. Resultat för tillgänglighet inom offentlig Primärvård, specialistvård och Folktandvården, 2017 Årsredovisning för Region Uppsala, 2017 Bedömningen är att indikatorernas målvärde har uppnåtts. Under 2017 har tillgängligheten till specialistvården förbättrats både vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping i jämförelse med föregående år. Lasarettet i Enköping har en mycket god tillgänglighet till operation och behandling med 95% tillgänglighet. Akademiska sjukhuset har en lägre grad av tillgänglighet men har gjort stora förbättringar sedan förra året. Inom psykiatriområdet har tillgängligheten förbättrats under året, med undantag för andelen väntande barn och ungdomar som har fått en första bedömning inom 30 dagar (den förstärkta vårdgarantin). Det är positivt är att andelen besök hos kurator och psykolog på vårdcentralerna har ökat under 2017. Under året har tillgängligheten i Primärvården uppvisat en lägre nivå än målvärdet men nivån har ökat under hösten. Tillgängligheten har påverkats av införandet av R8.1 eftersom tid för utbildning av den nya versionen för journalsystemet har påverkat besök hos läkare. Andra orsaker kan vara att användandet av Mina vårdkontakter ökat med 49% från 2016, antalet ärenden i Mina vårdkontakter var cirka 70 400 under 2017. Detta innebar svårigheter att hantera inkommande telefonsamtal eftersom dessa inte minskat i samma utsträckning som Mina vårdkontakter ökat. Folktandvårdens tillgänglighet har förbättrats under 2017 men inom vissa specialistområden finns fortfarande långa väntetider. Patienttillströmningen är stor på grund av de förhöjda åldersgränserna för fri tandvård samt ökad befolkning i länet. Utlokaliserade patienter och överbeläggningar Akademiska sjukhuset har under 2017 haft fler överbeläggningar och utlokaliserade patienter jämfört med 2016 vilket beror på minskat antal vårdplatser. Antalet utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser har ökat från 2,3% 2016 till 4% 2017. Lasarettet i Enköping hade fler överbeläggningar under 2017 jämfört med 2016. I genomsnitt uppgick överbeläggningarna till 1,5 per dag vilket är samma som året innan trots minskat antal vårdplatser. Antalet utlokaliseringar har ökat från 0,4 procent 2016 till 0,5 procent 2017. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft den 1 januari 2018 och den innebär stärkta krav på processen kring utskrivning och förväntas ha god effekt avseende vårdplatser. Syftet med lagen är att hålla ledtiderna så korta som möjligt mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. 49

Bilaga 81/18 Palliativ vård God palliativ vård i livets slutskede innebär bland annat att patienten och närstående informeras om att patientens sjukdom och tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som bromsande behandling avslutas och vården övergår till palliativ vård i livets slutskede. Vården i Siffror Uppsala Riket Resultatet visar att brytpunktsamtal om övergång till palliativ vård behöver öka i omfattning. I god palliativ vård ingår att patienten och närstående får veta detta. Indikatorn för vidbehovsordination av läkemedel mot smärta och ångest är hög men smärt- och symtomskattning är låg vilket kan innebära en risk att behandling mot smärta och ångest uteblir. Munhälsobedömning under sista levnadsveckan har ökat men det finns fortfarande ökat behov av basal omvårdnad. Det finns stort utrymme för förbättring inom den palliativa vården. 50

Bilaga 81/18 Lasarettsansluten hemsjukvård vid Lasarettet i Enköping LAH har etablerat en välfungerande specialiserad hemsjukvård för patienter i behov av specialiserade palliativa vårdinsatser samt för utvalda medicinpatienter. LAH har bidragit till minskning av undvikbar slutenvård samt minskade vårdbehov inom Lasarettet i Enköping och sannolikt även för Akademiska sjukhuset. Enligt resultat från en patientenkät inom LAH är en majoritet av patienterna mycket nöjda med vårdinsatserna och de värdesätter möjligheten att få vårdas i hemmet. Fördjupad uppföljning och utvärdering Utvärderingen av patientsäkerhetsarbetet hos 30 privata vårdgivare inom specialistvården visade att vårdskador är relativt sällsynta hos denna kategori av vårdgivare men förekommer med en viss frekvens. Resultatet visade också att det fanns brister angående kännedom om aktuella regelverk, riskanalyser gjordes i liten utsträckning och system för avvikelsehantering fanns hos ett fåtal av vårdgivarna. Kvaliteten i patientsäkerhetsberättelserna varierade dessutom stort mellan vårdgivarna. Utvärderingen av läkarinsatser vid särskilt boende visade att vårdcentralerna i alla väsentliga delar uppfyller målgruppens behov av läkarinsatser på primärvårdsnivå samt att de i väsentliga delar uppfyller krav enligt förfrågningsunderlag. Förbättringsområden har dock konstaterats bland annat när det gäller dokumentation av årlig medicinsk vårdplanering, årlig läkarkontroll och årlig läkemedelsgenomgång. Det framkom också att läkare i vissa fall har begränsade möjligheter att genomföra akuta hembesök. Uppföljningen ledde till att formerna för läkarinsatser i särskilda boenden ska utvecklas. E-hälsa och patientsäkerhet Användningen av 1177 Vårdguidens e-tjänster fortsätter att öka. Under 2017 har antal invånare med konto i 1177 ökat från drygt 162 000 till över 200 000 och likaså har antal inkomna ärenden ökat från 130 000 till 164 700. Fler enheter ansluter till 1177 vårdguidens e-tjänster och den införda webb-tidboken vilket är positivt. Utvecklingen framåt inom e-hälsa fokuserar på fortsatt kompetensutveckling för stöd i införande och ökad användning av 1177 vårdguidens e-tjänster. Utvecklingen fortsätter av e-tjänster som ska underlätta individens kontakt med vården samt öka individens förmåga till egenvård och ansvarstagande för den egna hälsan. Vidare ska e-besök breddinföras och teknikstöd för egenvård i hemmet testas för att fler patientgrupper ska kunna använda detta. En förstärkt utbildningsinsats för hälso- och sjukvårdspersonal ska göras som bygger på det påbörjande e-tjänstlyftets koncept för att stödja verksamheterna i den förändring av arbetssätt som en ökad digitalisering innebär. Utveckling av det suicidpreventiva arbetet Det suicidpreventiva arbetet har stärkts under 2017 genom inrättandet av en samordningsfunktion på regionkontoret och arbete med att upprätta ett suicidpreventivt handlingsprogram för Region Uppsala har påbörjats. Vidare har det gjorts en analys av vilka suicidpreventiva åtgärder som bör prioriteras i Region Uppsala. En webbaserad utbildning om suicidprevention finns upprättad och ett flertal mottagningar har genomgått fördjupade utbildningar i suicidpreventiva arbetssätt. 51

Bilaga 81/18 Resultat för att stärka psykiatrin som vårdområde Hämtat från Region Uppsalas årsrapport, 2017 Inom psykiatriområdet har tillgängligheten förbättrats under året, med undantag för andelen väntande barn och ungdomar som har fått en första bedömning inom 30 dagar (den förstärkta vårdgarantin). Orsaken kan vara att barn- och ungdomspsykiatrin hade högre personalomsättning än tidigare och särskilt i samband med sommaren hade verksamheten mycket svårt att uppfylla den förstärkta vårdgarantin. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykologer på första linjens nivå har ökat under 2017 vilket är positivt. Samverkan mellan förvaltningar inom Region Uppsala och kommunernas elevhälsa och socialtjänst bidrar till att kunna agera förebyggande och med tidiga insatser. Förbättringsområden som identifierats är; att förtydliga olika verksamheters ansvarsområden och gränssnitten, förbättra information om verksamheterna och skapa en ingång till Region Uppsala gällande barn och unga med psykisk ohälsa samt ta fram rutiner för samverkan där det finns relevans. Inom Akademiska sjukhusets verksamheter som möter barn och unga med psykisk ohälsa vidtas ett flertal åtgärder för att öka tillgängligheten och stort fokus läggs på att korta väntetiden till ett första bedömningssamtal och att barn och unga ska erhålla vård på rätt vårdnivå. 52

Bilaga 84/18 2018-02-15 Dnr LS2018-0057 Region Uppsalas revisorer Revisionssvar avseende granskning av processen för beredning av ärenden till regionfullmäktige Regionstyrelsen lämnar följande svar till Region Uppsalas revisorer. Regionkontoret har arbetat fram en beredningsordning för samtliga styrelser och nämnder i Region Uppsala som har börjat tillämpats under 2016. Beredningsordningen syftar bland annat till att tydliggöra rollerna mellan förtroendevalda och tjänstemän och deras respektive roller i processen. I fastställelsen av beredningsordningen hänvisas till Region Uppsalas ärendehandbok. Den beskriver vilka regler och rutiner som handläggare och chefer behöver känna till i beredningen av ärenden. Under 2016 och 2017 har Region Uppsalas ärendeprocess digitaliserats. Digitaliseringen har medfört en mer slimmad och effektiv process men också säkrat kvalitén i beslutsunderlagen. Region Uppsalas ärendehanteringssystem innehåller mallar som styr innehållet i tjänsteskrivelserna. Tjänsteskrivelserna har försetts med tydliga rubriker och ska tydliggöra konsekvenser samt finansieringen av olika politiska beslut. I november 2017 tog fullmäktige beslut om en ny politisk organisation att gälla från och med nästa mandatperiod. Reglementet för styrelser och nämnder är med anledning av detta under revidering. I kommande revidering av regionfullmäktiges arbetsordning kommer hänsyn tas till det som granskningsrapporten rekommenderar. En ny kommunallag trädde i kraft 1 januari 2017. Lagen ställer kravet att regionstyrelsen i en instruktion ska fastställa hur regiondirektören ska leda förvaltningen under regionstyrelsen. Instruktionen ska också beskriva regiondirektörens övriga uppgifter. I instruktionen framgår att regiondirektören är ytterst ansvarig för beredningen av samtliga ärenden till regionstyrelsen. Regiondirektörens instruktion kommer behandlas på regionsstyresens sammanträde i mars. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Bilaga 85/18 2018-03-27 Dnr LS2017-0639 Avd för ekonomi och hållbar utveckling Angelica Wiklund Tfn 018 611 61 28 E-post angelica.wiklund@regionuppsala.se Region Uppsalas revisorer Revisionssvar avseende granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering 2017 Regionstyrelsen överlämnar följande svar till Region Uppsalas revisorer. Införande av rutin där Agresso årligen uppdateras med det nya prisbasbeloppet Agresso har uppdaterats med prisbasbeloppet för 2018. Årsrutinerna inom systemgruppen har kompletterats med årlig uppdatering av prisbasbeloppet i Agresso. Notera dock att prisbasbeloppet i Agresso endast har till syfte att styra fakturor som är under prisbasbelopp, men konterade på tillgångskonto, är över prisbasbelopp, men konterade på resultatkonto, till redovisningsteamet för en extra kontroll av konteringen. Aktiveringen av en tillgång är en manuell rutin. Öka kunskapen i förvaltningarna vad gäller avgränsning mellan reparation, underhåll och utbyte av komponent i anslutning till fastigheter Utbildning av berörd personal inom förvaltningarna är planerad att genomföras under 2018. Införande av rutin som säkerställer att fastighetskomponenter som ersätts utrangeras ur anläggningsregistret Inför varje investering ska verksamheten fylla i en investeringsblankett. Denna blankett ska innehålla information om vilka tillgångar investeringen består av (och som ska läggas upp i anläggningsregistret), kostnad fördelat per tillgång, livslängd för respektive tillgång samt planerad aktiveringstidpunkt. Denna blankett började användas för omfattande investeringar under 2017, med gott resultat. Blanketten är planerad att börja användas för samtliga investeringsprojekt under 2018. Under första kvartalet 2018 kompletteras blanketten med information om investeringen ska ersätta befintlig tillgång och i sådana fall vilken. På så sätt säkerställs att befintliga investeringar som ersätts, utrangeras ur anläggningsregistret. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Bilaga 85/18 2 (2) För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

Bilaga 86/18 2018-03-27 Dnr LS2017-0640 Avd för ekonomi och hållbar utveckling Angelica Wiklund Tfn 018 611 61 28 E-post angelica.wiklund@regionuppsala.se Region Uppsalas revisorer Revisionssvar avseende granskning av materiella och immateriella anläggningstillgångar Regionstyrelsen överlämnar följande svar till Region Uppsalas revisorer.. Se över utbudet av stöddokumentation för projektledare och projektägare Blankett för upprättande av ekonomisk kalkyl finns och används för alla fastighetsprojekt över 10 mnkr. Den ekonomiska kalkylen ska kompletteras med upprättad nyttokostnadsanalys (identifierade nyttor som projektet bidrar med). Blanketten för upprättande av nyttokostnadsanalys färdigställdes under 2017. Beslut om införande kommer att tas under 2018. Blanketterna kommer att införas som standardblanketter även för immateriella projekt under 2018. Möjliggöra en uppdelning av egenupparbetade immateriella tillgångar från förvärvade immateriella tillgångar i delårsrapport och årsredovisning Historiskt har det inte bedömts möjligt att göra en uppdelad redovisning på egen upparbetning och externt förvärv. Värdet på de immateriella tillgångarna har dock inte bedömts väsentligt i förhållande till Region Uppsalas balansomslutning. Information om hur dessa tillgångar redovisas framgår i avsnittet redovisnings- och värderingsprinciperna i delårsrapport och årsredovisning. En ny översyn över möjligheterna att dela upp redovisningen på egen upparbetning och externt förvärv genomförs under 2018. Tydligare följa upp projektens utveckling löpande för att i ett tidigare skede kunna bedöma och analysera avvikelser från projektplan och eventuella nedskrivningsbehov Löpande uppföljning genomförs idag av projektledare inom Fastighet och service. Inför delårsbokslut (infördes 2017) och årsbokslut skickar Resurscentrum Region Uppsala även ut en sammanställning över samtliga pågående projekt, till respektive förvaltnings ekonomichef, eller motsvarande, för genomgång. Eventuell aktivering, nedskrivningsbehov m.m. ska meddelas Resurscentrum Region Uppsala för åtgärd. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Bilaga 86/18 2 (2) Region Uppsala avser dock att stärka den interna kontrollen kring status av pågående projekt under 2018, genom införande av tertialsvis rapportering till regionkontoret med avseende på: uppföljning faktiskt utfall jämfört med ursprunglig budget, uppföljning färdigställandedatum jämfört med ursprungligt fastställandedatum, uppföljning att alla upparbetade kostnader fortfarande är aktiverbara. Inför samma prissättningsmodell för internt upparbetad tid på immateriella tillgångar, som idag används för materiella tillgångar Samma modell för prissättning är planerad att införas även för immateriella projekt under början av 2018. Det kan dock noteras att Region Uppsalas pågående projekt bedöms som, i allt väsentligt, korrekt värderade trots två olika prissättningsmodeller. Redovisa nedlagd tid på projektkoder, även för de immateriella tillgångarna Nedlagd tid redovisas idag på verksamhetskoder för de immateriella projekten, för att på så sätt säkerställa att upparbetad tid registreras på respektive projekt. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

Bilaga 87/18 2018-03-27 Dnr LS2018-0040 Enheten för hållbar utveckling Karin Södergren Tfn 018-617 01 47 E-post karin.sodergren@regionuppsala.se Näringsdepartementet Remissyttrande avseende Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring Sammanfattande överväganden Utredningens syfte är att ge regeringen underlag för att stärka besöksnäringen som export- och jobbmotor i hela landet. Något som välkomnas av Region Uppsala och i hög grad sammanfaller med Uppsala läns regionala utvecklingsstrategi - där ett definierat mål är att antalet globalt konkurrenskraftiga företag ska öka och där besöksnäringen pekas ut som ett av länets fokus-områden för tillväxt. I takt med att Uppsala läns befolkning växer, ökar efterfrågan på nya företag för att svara upp mot invånarnas behov av service, handel och tjänster. Besöksnäringen ingår som en viktig del i att bygga länets attraktionskraft. Region Uppsala instämmer i huvudsak i utredningens bedömningar och förslag, men avstyrker förslaget om skapande av nytt innovations- och utvecklingsinstitut. Region Uppsala vill lämna följande kommentarer till utredningen. En samlad politik (kap 3) Region Uppsala vill betona vikten av en sammanhållen nationell politik för besöksnäringen, som stärker det arbete som sker regionalt och lokalt. Region Uppsala ställer sig bakom utredningens förslag kring framtagande av ett nytt övergripande politiskt mål, nationell strategi och att ett nationellt besöksnäringsforum inrättas på regeringskansliet. Där vi ser det som mycket positivt att dialogen med regioner och kommuner utpekas som centrala. När det gäller besöksnäringens myndighetsgrupp så ställer vi oss bakom ett stärkt uppdrag till Tillväxtverket, men vi saknar förslag på uppdrag till övriga myndigheter. Vår bedömning är att samverkan på frivillig basis ej är tillräckligt, utan här krävs tydlighet där alla berörda myndigheter får i uppdrag att väga in besöksnäringsaspekten i sin ordinarie verksamhet. Vi anser att styrning genom villkorsbrev och uppföljning underlättar och möjliggör ett effektivt arbete även på regional och lokal nivå. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Bilaga 87/18 2 (5) Region Uppsala stödjer uppfattningen att det finns ett stort behov av samordning kring frågor som rör utveckling och innovation kopplat till besöksnäringen, samt instämmer i att hållbarhet och digitalisering även fortsatt bör få stort fokus. Det befintliga företagsoch innovations-stödsystemet i Uppsala län är starkt och här ser vi stora fördelar i att använda befintliga strukturer till att även verka för utveckling av besöksnäringen. I den regionala strukturen finns närheten till kommuner och näringslivet, samtidigt som det finns en tydlig koppling mot nationella aktörer, myndigheter och departement. Därmed ställer vi oss tveksamma till de tre alternativ som presenteras i utredningen. Alt 1. Ett nytt samägt innovations- och utvecklingsinstitut positivt med regionala noder, men vi bedömer att skapandet av ett eget bolag gör att besöksnäringens frågor kommer för långt ifrån övriga befintliga strukturer. Även tidsaspekten blir längre att bygga upp något nytt. Alt 2. Ett mindre innovations- och utvecklingsinstitut, kompletterat med fler uppdrag till Tillväxtverket här tappar man styrkan i att arbeta med regionala noder, även gränsdragningen mellan det samägda bolaget och Tillväxtverket blir något diffus. Alt 3. Förstärkt uppdrag, mandat och resurser till Tillväxtverket ett bra förslag där Tillväxtverket redan idag har både kontakten och ansvaret för vissa utvecklingsfrågor. En styrka att samla allt som rör utveckling hos en aktör. Men vi ställer oss frågande till om det går att hantera utifrån den budget och resurser som utredningen föreslår, vilket är en betydligt lägre nivå än i övriga två alternativ. Utifrån ovan resonemang är Region Uppsalas bedömning att en kombination av förslagen skulle utgöra en starkare grund för utvecklingsfrågor. Vi instämmer i förslaget att Tillväxtverket kan ha en samordnande och kunskapsspridande roll, men att utöver det använda befintliga innovations-arenor (inkubatorer, acceleratorer och science parks) och skapa regionala noder runtom i landet. Det är av stor vikt att hänsyn tas till de variationer som finns i de regionala organisationerna. Funktionen som ska sprida kunskap och samordna utvecklingsfrågor får ej bli exklusiv för bara ett fåtal regioner som besitter större ekonomiska och personella resurser, utan att det blir en funktion där alla regioner och kommuner kan delta. Regionala grupperingar kring ett antal noder i landet kan vara en bra väg att gå för de mindre regionerna att formera sig och dela kunskap och kompetens. Besöksnäringen en del av ett hållbart samhällsbygge (kap 4) Hållbarhetsfrågorna är centrala och vi ser positivt på en tydlig koppling till Agenda 2030 för fortsatt utveckling av besöksnäringen. I utredningens förslag ligger tyngdpunkten på samordning, kunskapsspridning, mätning och uppföljning. Vår bedömning är dock att det saknas en gemensam bild för hur hållbarhet ska implementeras och genomsyra allt arbete på alla nivåer. Önskvärt är en mer tydlig bild av konkreta insatser som kan leda till att Sverige som land tar en alltmer framskjuten position inom hållbar destinationsutveckling. Här behövs verktyg för att kunna integrera hållbarhetsarbetet både på företagsnivå och destinationsnivå. Uppsala län använder sig idag av Swedish Welcome som stöd i produktutvecklingen, som vi bedömer är en utmärkt metodik för att hjälpa enskilda besöksmål att höja sig inom kvalitet och

Bilaga 87/18 3 (5) hållbarhet. En styrka skulle vara nationell samordning där fler regioner använder sig av samma metodik för att på så sätt nå en nationellt vedertagen standard. Uppsala län har starka kopplingar till Stockholms län med tanke på den geografiska närheten, att Stockholms län saknar regional turismfunktion försvårar möjligheten till ökat utbyte och samordning med övriga län. Region Uppsala välkomnar därmed förslaget att utveckla samverkansstrukturer och ansvarsfördelning för arbetet med turism och besöksnäring i Stockholms län. Digitaliserad besöksnäring med fokus på delnings- och plattformsekonomi (kap 5) Avsnittet om digitaliserad besöksnäring bedömer vi är alltför smalt avgränsat. Ämnet är så mycket större än enbart delnings- och plattformsekonomi. Digitaliseringen skär genom alla utvecklingsområden och här behövs mer kraftfulla insatser för att svensk besöksnäring ska hänga med och dra nytta av den snabba utveckling som nu sker. Här saknas resonemang och förslag kring bredare grepp för hur besöksnäringen kan använda sig av ny teknik för att skapa nya besöksupplevelser. Kompetensförsörjning (kap 6) Kompetensförsörjning utpekas i utredningen som en nyckelfråga. De förslag som läggs fram i utredningen är bra och fyller en viktig funktion när det gäller kompetensutvecklande insatser till näringen och det offentliga systemet. Här saknas dock förslag kring översyn och förändring av utbildningssystemet och matchning med näringslivets behov. Nytänk och nya samverkans-lösningar krävs för att lösa problemet både på kort och på lång sikt. Utveckling, innovation och forskning (kap 7) Uppsala län har i sin regionala utvecklingsstrategi betonat vikten av att olika styrkeområden korsbefruktas genom nya mötesplatser och samarbetsprojekt, för att på så sätt nå en ökad innovationskraft. Där traditionella branscher och mindre innovationsbolag behöver mötas och kreativiteten från de kulturella och kreativa näringarna tas tillvara. Region Uppsala bedömer att det är bättre att nyttja befintliga regionala innovationsstrukturer och innovationsområden i stället för att skapa nya spår för besöksnäringen. Vi ser här att både regionala organisationer och akademin uppdras att involveras i det kommande arbetet. Data, statistik och analys (kap 8) Utredningen redogör väl för både utmaningar och möjligheter inom mätning och insamling av data. Sett ur ett regionalt och kommunalt perspektiv saknas tillförlitliga data kring omsättningen av turism, där verktyg saknas för att mäta måluppfyllelsen i strategier, något som allvarligt påverkar det långsiktiga arbete som bedrivs på respektive destination. Region Uppsala välkomnar att Tillväxtverket får ett stärkt mandat, ett tydligt uppdrag och resurser för samordning i frågan. Region Uppsala önskar understryka vikten av att bredda mätningen till fler relevanta nyckeltal för bättre analys, samt att vikten av dialog med såväl regioner och kommuner, där erfarenheter från pågående regionala samarbeten tas tillvara.

Bilaga 87/18 4 (5) Trafikutbud och transporter (kap 9) Naturliga kopplingar mellan stad och landsbygd är viktigt inom flera områden, men specifikt när det gäller infrastruktur. Här spelar politiska beslut och prioriteringar en viktig roll inte minst när det gäller tillgänglighet och exportmognad. Allmänna färdmedel utgör ett viktigt verktyg för den växande besöksnäringen, där länsgränser inte får utgöra hinder. I normala fall tas i samhällsekonomiska kalkyler inte hänsyn till det som brukar kallas för dynamiska effekter, bland annat ökad tillväxt i näringslivet. För investeringar som är starkt kopplade till vissa typer av turistmål kan det finnas skäl att tydligare beakta denna typ av effekter. Region Uppsala anser att det i uppdraget kopplat till samhällsekonomiska kalkyler bör ingå att bedöma detta. Naturturism (kap 10) Region Uppsala vill understryka vikten av att den nationella strategin bör gå hand i hand med den delstrategi för naturturism som nu tas fram av besöksnäringen. Vi anser även att det borde göras fler konkreta kopplingar mellan natur-, kultur- och måltidsturism, för bättre samordning och ett bättre helhetsperspektiv i utvecklingsfrågor. Kulturturism (kap 11) Utredningen lyfter fram fyra av de fem nationella kulturpolitiska målen som tydligast kopplade till en politik för hållbar turism och växande besöksnäring, vilket utesluter målet om barns och ungas rätt till kultur. Varför? Här behövs en förklaring till tankegångarna. Det finns flera exempel på framgångsrika kulturella besöksmål med barn och unga som primär målgrupp, vilket medför engagemang hos deras vuxna. Det är positivt att KKN (kulturella och kreativa näringar) lyfts fram som en viktig del av besöksnäringen och att området behöver stödjas. Likaså att besöksnäring och samtida kultur har starka kopplingar och att dessa politik- och verksamhetsområden bör samagera mer. Ansvarsfördelning och hur samverkan kan gå till bör utvecklas i delstrategin för utveckling av kulturturism som föreslås tas fram. Vi tror dock inte att det blir optimalt resultat om Tillväxtverket och Kulturrådet beskriver och kommunicerar, utan att besöksnäringen fått delta i framtagandet av beskrivningen. Arbetet bör ske i dialog med besöksnäringen, regioner, kommuner och civilsamhället. Utredningen tar upp att kulturevenemang av olika slag och med olika arrangörer inte har någon samlande nod som idrotten har genom Riksidrottsförbundet, men att dessa evenemang likväl har samma behov av insatser för att kunna växa och bidra till besöksnäringen. Detta är en viktig poäng, och insatser på området bör utvecklas. Region Uppsala instämmer i tesen att natur- och kulturturism bör ses som en helhet. Ofta griper verksamheterna in i varandra så att de inte kan åtskiljas. Måltidsturism (kap 12) Region Uppsala instämmer i utredningens förslag att delstrategin för utveckling av måltidsturism bör koordineras med den nationella livsmedelsstrategins mål och insatser. Region Uppsala vill även understryka vikten av mer effektiv koordinering av tillståndsgivning och kontroller i syfte att förenkla för företagen. Ett bra exempel är här projektet Serverat, där ett antal myndigheter och kommuner samarbetar för att underlätta för restaurangägare. Bland annat har en checklista för verksamt.se tagits fram

Bilaga 87/18 5 (5) som ger en samlad bild över vilka uppgifter som behöver lämnas och tillstånd som behövs för att bedriva restaurangverksamhet. Vi ser gärna att det arbetet också omfattar mathantverkare, vars verksamhet är en viktig komponent i måltidsturism. Evenemangs- och möteslandet Sverige (kap 13) Utredningen bör kompletteras med definitioner och avgränsningar när man pratar stora möten och stora evenemang. Balansen mellan möten och evenemang försvinner rätt fort, för att sedan övergå till att mest prata evenemang. Region Uppsala ställer sig tveksam till att förslaget om representationsstöd är en tillräcklig insats för att attrahera stora internationella evenemang. En statlig garanti skulle vara mer kraftfullt. Idag står oftast regioner, kommuner och destinationer risken tillsammans med arrangörerna. Regler, tillstånd och tillsyn (kap 14) Arbetet med att förenkla för företag i besöksnäringen är avgörande för fortsatt tillväxt. Region Uppsala ställer sig bakom utredningens förslag att växla upp det arbetet enligt det arbetssätt som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Serverat, och vill samtidigt understryka vikten av att det här arbetet håller fortsatt högt tempo och nu tas vidare till att omfatta hela besöksnäringen. Konsekvenser för Region Uppsala Bedömningen är att utredningens förslag inte förändrar ansvarsfördelningen mellan lokal, regional och nationell nivå eller påverkar självstyret. Dock förutsätter merparten av förslagen en medverkan från regioner och kommuner. Utredningen innehåller ett 50-tal förslag inom ett flertal politikområden, där såväl engångskostnader som löpande kostnader för genomförande av förslagen anges gälla staten. Detta innebär inget direkt ekonomiskt åtagande på regional nivå. I flertalet av utredningens förslag lyfts dock vikten av en nära dialog med regioner och kommuner, som förutsätter ett aktivt deltagande i olika insatser. En samlad nationell strategi förväntas underlätta för samverkan och överenskommelser mellan regionalt utvecklingsansvariga aktörer på både storregional och nationell nivå. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

Bilaga 92/18 2018-03-16 Dnr LS2017-0014 Uppföljning av regionfullmäktiges givna, ej utförda, uppdrag till och med juni 2017 Dnr Beslutsdatum Uppdrag till Uppdrag Ansvarig Nulägesrapport CK2012-0105 2014-12-10, 126 Regionstyrelsen Att fortsätta planering, fördjupning av programhandlingen och projekteringen av byggnad B9 och B12 och att i planeringen beakta behovet av en primärvårdsakut i anslutning till akutmottagningen. Att för detta få disponera 70 mnkr av tidigare bedömda totalkostnader för genomförandet av B9 och B12 om 1 725 mnkr. Om det efter genomförda effektiviseringar och kostnadsminskningar krävs finansiering av de ökade driftskostnaderna så begränsas denna, enligt hittills gjorda utredningar, till 89 mnkr per år och finansieras genom budgettillskott till Akademiska sjukhuset. Förvaltningschefen, Fastighet och service Genomförandebeslut avvaktas med anledning av fastighetsinvesteringsplan 2019-2028. LS2016-0287 2017-02-15, 8 Regionstyrelsen Ta fram en genomförande- och uppföljningsplan för den regionala utvecklingsstrategin för 2017-2018. Regionstyrelsens sammanträde 2018-03-27.

Bilaga 92/18 LS2017-0175 2017-11-29, 136 Regionstyrelsen Återkomma med förslag till reviderat reglemente och arbetsordning för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder, med anledning av ny politisk organisation mandatperioden 2019-2022. LS2016-0194 2018-02-14, 24 Vårdstyrelsen Utreda vårdcentralernas möjlighet att få ersättning när vårdpersonal utför tolkuppdrag, bland annat avseende lämplighet och konsekvenser. Pågår. Pågår.

Bilaga 94/18 Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala 2018-03-12 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2018-02-13 LS2018-0030 3.3 Medelsförvaltning 2018-02-13 LS2018-0030 3.3 Medelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen och marknadsutvecklingen januari 2018 Genomförda försäljningar och placeringar Regionstyrelsens arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott 2018-02-13 LS2018-0006 5.3 Konferenser Kurser och konferenser Regionstyrelsens arbetsutskott 2018-03-06 LS2018-0179 2.5 Anställning förvaltningschef 2018-03-13 LS2018-0030 3.3 Medelsförvaltning Anställning av sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Medelsförvaltning Regionstyrelsens arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott 2018-03-13 LS2018-0006 5.3 Konferenser Kurser och konferenser Regionstyrelsens arbetsutskott 2018-02-13 LS2017-0700 6.3 Remissyttrande Remissyttrande avseende kunskapsstöd Behandling av spelmissbruk och spelberoende Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och FoUU-utskott

Bilaga 94/18 2018-02-13 LS2018-0046 6.3 Remissyttrande Remissyttrande avseende promemoria Förutsättningar för vissa särskilda boendeformer för äldre 2018-02-28 LS2017-0007 1.6 Ombud Ombud vid Inera AB ägarråd den 5 april 2018. Börje Wennberg utses som ombud vid stämman 2018-03-01 LS2018-0007 1.6 Ombud Ombud vid Kommuninvests föreningsstämma den 26 april 2018. Angelica Wiklund utses som ombud vid stämman 2018-02-17 LS2018-0007 1.6 Ombud Ombud vid årsmöte med Biogas Öst den 21 mars 2018. Lars Berglöf utses som ombud vid årsmötet 2018-03-08 LS2018-0007 1.6 Ombud Ombud vid årsmöte NTF Öst den 28 mars 2018. Lars Berglöf utses som ombud vid årsmötet. Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och FoUU-utskott Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande 2018-02-12 LS2018-0192 2.13 Besluta om kollektivavtal 2018-01-26 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Förhandling om lokalt kollektivavtal om arbetstidsmodell för Akutmottagningen och Intensivvårdsavdelningen, Lasarettet i Enköping, (Kommunal, Vårdförbundet) Samverkansavtal avseende förvaltning av resultatet av Sveus-projektet med Västra Eva Wikström, HR-direktör Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör 2 (3)

Bilaga 94/18 2018-01-26 Sven-Arne Å 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 2018-02-05 LS2018-0094 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Götalandsregionen, Region Skåne, Landstinget i Dalarna och Stockholms läns landsting Biträdesavtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde med Ivbar Institute AB Nationellt läkemedelsavtal med Novartis Sverige AB Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör 3 (3)

Bilaga 96/18

Bilaga 97/18 Initiativärende regionstyrelsen 180327 Planering för sjukvård under höjd beredskap Enligt åtta av riksdagens partier kan ett väpnat angrepp mot Sverige inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Kommuner och landsting/regioner ska enligt förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ha de planer som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Dessa planer ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap. Av planerna ska också krigsorganisationen framgå samt personal som ska tjänstgöra i den organisationen samt vad i övrigt som behövs för att kommuner och landsting/regioner ska kunna bedriva verksamhet under höjd beredskap. Idag saknas en kartläggning och planering för vad höjd beredskap skulle innebära för vår region vid höjd beredskap. Ett väpnat angrepp mot Sverige och ett krig på svenskt territorium skulle resultera i förluster av människoliv samt masskadeutfall. En sådan situation skulle innebära en mycket stor belastning på sjukvården. Om det uppstår störningar i viktiga samhällsfunktioner som el- och vattenförsörjning samt transporter skulle det medföra en allvarlig inverkan på vårdens kvalitet och påverka möjligheterna att genomföra sjuktransporter. Det är viktigt att funktionalitet kan upprätthållas inom sjukvården i krig. I en krigssituation kommer sjukvårdens främsta uppgift vara att ta hand om ett stort antal krigsskadade. Försvarsberedningen uppskattar att en krigssituation som pågår under ett antal veckor skulle kunna resultera i ca 20 000 30 000 döda och skadade. Region Uppsalas uppgift under en under höjd beredskap och i en krigssituation är att tillhandahålla nödvändig sjukvård och för civilt försvar prioriterad verksamhet i övrigt. Yrkanden: Att Regiondirektören får i uppgift att genomföra planläggning för Region Uppsala så att nödvändig verksamhet kan bedrivas under höjd beredskap. Anna-Karin Klomp(KD) Björn-Owe Björk (KD)

Bilaga 98/18 Regionstyrelsens sammanträde 2018-03-27 Initiativärende Vi i Alliansen vill underlätta för vårdgivare att samarbeta för att ge patienterna bästa möjliga vård. Därför är det viktigt att all information som behövs för detta finns samlad i patientens journal. Oavsett om du kontaktar en läkare i ett annat län eller gör ett digitalt vårdbesök ska den som ger vården kunna dokumentera i patientens journal. För oss är patientsäkerheten viktig och en vanlig orsak till vårdskador är att den som vårdar inte har tillgång till korrekt information. Därför vill vi öppna upp Cosmics gränssnitt för 3:e parts applikationer. Ett öppet gränssnitt skulle också innebära att exempelvis tillverkare av medicinsk teknisk utrustning skulle kunna utveckla applikationer som gör att patientdata hamnar på rätt ställe i patientens journal. Idag måste vi stå för kostnaden av all sådan utveckling. Vi yrkar därför att: Regiondirektören får i uppdrag att verka för att Cosmics gränssnitt ska öppnas upp för att tillåta 3:e parts applikationer att skriva och läsa information i patienters journal. Anna-Karin Klomp (KD) Stefan Olsson (M) Annika Krispinsson (C) Carl Nettelblad (L)