Svenska Downföreningens. Skolenkät 2011-2012

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 1 (47) s Skolenkät 2011-2012

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 2 (47) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Sammanfattning...4 3 I vilken skolform och klass har ert barn gått, de olika årskurserna, till och med den som gäller idag?...5 4 Vilka var de viktigaste skälen för er att välja nuvarande skolform och klasstyp?...10 5 Hur nöjda är ni med ERT INFLYTANDE över skolans mål för ert barn?...15 6 Vad anser ni om målen för ert barn i den individuella utvecklingsplanen (IUP)?...18 7 Hur nöjda är ni med ERT INFLYTANDE över det stöd som ert barn får i skolan?...21 8 Har skolan upprättat ett åtgärdsprogram som gäller nu för ert barn?...23 9 Vilken typ av stöd får ert barn i skolan?...25 10 Har skolan under det senaste året tagit hjälp av andra organisationer/företag med anledning av ert barn?...29 11 Har ert barn gått om en eller flera årskurser?...31 12 Hur stort utbyte har ert barn av sina klasskamrater?...33 13 Är ni nöjda med den kompetens som finns runt ert barn i skolan?...35 14 Hur bra kan ert barn läsa idag?...37 15 Hur nöjda är ni med den information ni fått om vad grundskola innebär för ert barn?...40 16 Hur nöjda är ni med den information ni fått om vad särskola innebär för ert barn?...42 17 Har skolans inställning till ert barns behov av stöd och stimulans ändrats detta skolår jämfört med förra året?...44 18 Kommentarer till enkäten som helhet...46

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 3 (47) 1 Bakgrund Alla barn har rätt att gå i grundskolan. Det gäller också barn som har Downs Syndrom. Men före 1996 bestämde skolstyrelsen om barnet skulle anvisas plats i särskolan eller grundskolan. Barn med Downs syndrom placerades i allmänhet i särskolan, och ofta i träningsskolan. Föräldrar kämpade på 90-talet för rätten att få välja skolform, och 1996 infördes den s.k. Försökslagen som gav föräldrar till barn med utvecklingsstörning ett visst inflytande över barnens utbildning, genom att föräldrars medgivande krävdes för en inskrivning i särskolan. Detta inflytande permanentades i 2010 års skollag, om än med en viss inskränkning jämfört med försökslagen. Fungerar valfriheten idag? Och hur används den? Får elever med Downs syndrom en bra utbildning i grundskolan? Och i särskolan? En livlig diskussion pågår bland föreningens medlemmar om skolan. Därför är det av stort intresse att ställa frågor till föräldrar om deras erfarenheter av skolan och att förmedla svaren. 1.1 Skolform, skolklass och kursplan En elev som är inskriven i särskolan kan få sin undervisning i en grundskoleklass, och en elev som är inskriven i grundskolan kan få sin undervisning i en särskoleklass. Sådan integrering är ingen rättighet utan kräver att föräldrar och båda rektorerna är överens detta. För att räknas som integrerad i en klass skall man stå på klasslistan och få mer än 50% av sin undervisning där. Inom särskolan finns två kursplaner: grundsärskola och träningsskola. Särskolans huvudman beslutar vilken inriktning eleven skall följa. 1.2 Hur har s medlemmar löst skolgången för sina barn? Vilken skolform har de valt? Hur nöjda eller missnöjda är de med skolan? Vad upplever man som bra eller dåligt? s Skolenkät 2011-2012 har besvarats av 83 familjer. Inbjudan till enkäten skickades ut 1 maj till alla medlemmar via mejl och vänder sig till föräldrar med barn i den obligatoriska skolan (som omfattar klass 1 t.om. särskolans klass 10) Svaren samlades in med hjälp av ett webb-verktyg för enkäter. En påminnelse skickades ut 13 maj och enkäten stängdes 22 maj. 84 svar kom in men ett av dem avsåg en äldre elev som redan lämnat den obligatoriska skolan. Ett svar som avsåg elev som går År 10 i gymnasiesärskolan är inräknat i rapporten eftersom År 10 är en del av den obligatoriska skolan.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 4 (47) Det finns cirka 1.100 elever med Downs syndrom i den obligatoriska skolan idag. Det går inte att dra några slutsatser om alla dessa skolelever med Downs Syndrom utifrån denna enkät, eftersom svaren inte är ett resultat av ett slumpmässigt urval. Enkäten och sammanställningen är gjord av föreningens skolgrupp. I denna sammanställning redovisas svaren med hjälp av både siffror och de personliga kommentarer som medlemmarna delat med sig av. Rapporten berättar om utbildningsvillkoren för 83 elever med Downs syndrom. 83 familjers erfarenheter av skolan för elever med Downs syndrom är mer än de flesta kommer i kontakt med spontant. Särskilt stort intresse har svaren för dem som snart skall börja i skolan eller som nyligen har gjort det. Föreningen riktar ett stort tack till alla deltagande i enkäten för viljan att dela med sig av sina erfarenheter! 2 Sammanfattning 24% av föräldrarna i enkäten har valt grundskola för sitt barn med Downs syndrom och 75% har valt att skriva in sina barn i särskolan. 1% går i Specialskolan. En stor andel av särskoleeleverna får sin undervisning i grundskoleklass, så totalt är det nästan 50% av skolbarnen som undervisas integrerat inom grundskolan. Många har börjat i grundskolan och sedan bytt till särskolan. 34% av eleverna i enkäten är/har varit inskrivna i grundskolan åtminstone ett läsår. Fler svar har kommit in från de lägre årskurserna. Om lika många svar hade inkommit för varje årskurs hade 17% varit inskrivna i grundskola, 2% i specialskola och 81% i särskola. Drygt 20% av föräldrarna med barn i första klass är missnöjda med den information de har fått om grundskolan inför valet. Något färre var missnöjda med informationen om vad särskola innebär för elever med DS. Majoriteten av föräldrarna vars barn gick minst andra året i skolan, har inte märkt att skolans inställning till barnets behov av stöd och stimulans ändrats detta skolår jämfört med förra året. Eftersom Skollag 2010:800 började gälla i juli 2011 hade man kunnat tänka sig att fler skulle ha märkt en ändrad inställning. I Grundskolan och för Integrerade elever har flera märkt en förändring till det bättre och ingen försämring. I Grundsärskolan och Träningsskolan är förändringen mindre och blandad till det bättre och till det sämre.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 5 (47) 3 I vilken skolform och klass har ert barn gått, de olika årskurserna, till och med den som gäller idag? Svarsalternativ: Grundskola / Inskriven i grundskola, integrerad i särskoleklass / Inskriven i särskola, integrerad i grundskoleklass / Grundsärskola / Träningsskola / Specialskola Definition av integrerad; Integrerad betyder enligt SCB s statistik-definition att man får mer än 50% av sin undervisning i en klass. 3.1 Skolform, klass och kursplan 2011-2012 Skolform Grundskola Särskola Specialskola Totalt / klasstyp: Grundskoleklass 24 % 25 % 49 % Klasstyp Särskoleklass 25 % grundsär 24 % tränings 49 % Specialskoleklass 1 % 1 % Totalt / skolform: 24 % 75 % 1 % 100 % Skillnaden mot föregående års enkätsvar är att andelen i grundskola har ökat från 20% till 24%. Andelen som går integrerade i grundskolan har också ökat från 22% till 25%. Nästan hälften får alltså sin undervisning i en grundskoleklass. Fördelningen ligger till grund för redovisningen av svaren på de flesta av enkätens frågor. När det gäller frågan om läskunnighet så justeras indelningen utifrån var eleven fått utbildning flest antal år, i o m att läskunnigheten tränas och utvecklas under många år.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 6 (47) 3.2 Byten mellan skolformer, klass och kursplan Grundskola Särskola Grundskoleklass grundskola 7 integrerad i G 1 8 1 Särskoleklass grundsär tränings 2 Bytena visar på ett flöde i en riktning: från grundskola till integrerad till grundsär. I årets enkät har dock ingen bytt till träningsskola. Få elever byter åt andra hållet. Andelen elever som har varit inskrivna i grundskolan åtminstone ett år av sin skoltid är 34% (28 st) att jämföra med andelen som är inskrivna i grundskolan just nu; 24% (20 st). Andelen elever som har bytt skolform, klasstyp och/eller kursplan någon gång är 18% (15 st). Alla har dock inte lämnat uppgifter om hela skolgången, så siffran kan vara en underskattning. Några elever har bytt mer än en gång: antalet byten är 19 stycken, dvs i genomsnitt har bytande elever bytt 1,3 gånger. De flesta byten har skett till år 3 (5 st), därefter till år 2, 4, och 7 (4 st vardera), och sedan till år 6 (2 st byten). Till år 2 är det vanligast att byta till grundsär, till år 3 och 4 är det vanligast att byta till integrerad, och till år 6 och 7 är det vanligast att byta till grundsär.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 7 (47) 3.3 Antal per årskurs i 2012 års enkät 25 20 Specialskola Träningsklass Grundsärskola Inskriven i särskola och integrerad i grundskoleklass Grundskola Antal elever 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Årskurs Antalet enkätsvar är betydligt fler från de yngre årskurserna och detta har inverkan på resultaten på två sätt: först naturligtvis för att erfarenheter från lägre årskurser får oproportionerligt stort genomslag, men detsamma gäller också svar avseende grundskolan, eftersom det finns samband mellan årskurs och skolform. Trots detta redovisas svaren och resultaten oviktade.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 8 (47) 3.4 Standardräknad fördelning För att skatta hur fördelningen hade kunnat vara om lika många hade svarat från varje årskurs, kan man vikta om svaren för de olika årskurserna till samma vikt: totala andelen i grundskola blir då 17%, inskriven i särskolan och integrerad i grundskoleklass 22%, grundsärskola 30% och i träningsklass 29% år 2012: Standardräknad m a p årskurs. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Specialskola Träningsskola Grundsärskola Inskriven i grundskola, integrerad i särskola Inskriven i särskola, integrerad i grundskola Grundskola 0% 2008/09 n=47 2009/10 n=78 2010/11 n=81 2011/12 n=83 Läsår och antal

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 9 (47) 3.5 Fördelningen i årskurs 1 Eftersom byten i huvudsak går i en riktning är det särskilt intressant att se vilka val och placeringar som gäller för barn i årskurs 1, om man skall spåra någon framtida förändring mot ökad inkludering. Bland eleverna i årskurs 1 i årets enkät har andelen integrerade i grundskolan liksom grundskoleelever ökat och sammantaget är andelen som får undervisning i en grundskoleklass större än i någon tidigare enkät: 82%. 45% av eleverna i årskurs 1 går i grundskolan. Andelen i träningsklass är den lägsta hittills: 9%. Detta kan bero helt och hållet på vilka som valt att svara på enkäten, men förhoppningsvis reflekterar det en verklig förändring: att slentrianmässig placering av elever med Downs syndrom i träningsklass minskar. 100% Träningsskola 80% Andel av årskurs 1 60% 40% 20% Grundsärskola Inskriven i grundskola, integrerad i särskola Inskriven i särskola, integrerad i grundskola Grundskola 0% 2008/09 n=12 2009/10 n=19 2010/11 n=24 2011/12 n=22 Läsår och antal

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 10 (47) 4 Vilka var de viktigaste skälen för er att välja nuvarande skolform och klasstyp? Att höra till. Utbildningen. Inflytande. Grundskolan: Att inte begränsa hans utvecklingsmöjligheter och möjligheter i framtiden. Han lär sig så mycket i sin vanliga klass som han inte kunnat lära sig annars. Att inte lägga några begränsningar! Att mitt barn skall få utmaning efter mitt barns behov. Att vår dotter testat utanför personkretsen som har rätt till särskola samt att vi anser att de sociala, språkliga och förebilderna är oerhört viktiga. Ska man kunna ta plats i samhället är det viktigt att finnas på samma arena som alla andra barn. Barn lär sig mer av varandra än av läraren, främst när det gäller socialt samspel. Vi har hela tiden tyckt att särskolan bör avskaffas och att alla barn bör få det stöd de behöver i en integrerad klass. Eftersom vi inte vet hur vår dotter klarar av skolan så ville vi att hon skulle följa grundskolans läroplan och där har hon fortsatt med anpassade uppgifter för att hon ska förstå bäst. Kommunen kan heller inte erbjuda särskola så rent praktiskt har detta varit en bra lösning. Förberedelse till hur samhället ser ut. Vi är ej för den segregering som särskolan ofta leder till. Inskriven i grundskolan. Men går vissa timmar med särskoleklass. Har två klasstillhörigheter. Vi tycker det är viktigt att han är trygg och accepterad för den han är. Kompisar och det sociala är mycket viktigt. Sin spec träning får han mest på särskolan där de är proffs på det. Han får även mer tid att bli sedd där. Kompisar finns i denna klass/skola. Inte bara skolkunskap som fås utan en social kompetens. Oerhört viktig att vara med så mycket det går med "normalstörda" för att undvika utanförskap. Skolan har tyvärr inga inkluderande alternativ. sociala förebilder, bättre utbildning Undvika segregering. Och låta barnet utvecklas så långt som är möjlig utan hämmande intryck av de som är sämre. Vi kan inte välja mellan Grundsär eller Träningsklass, ifall vi valt särskola. Kommunen här placerar, med automatik, barn med DS i träningsklass. Vi tror att det ger vår son bäst förutsättningar för att utvecklas såväl socialt

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 11 (47) som kunskapsmässigt. Kompetens till att stödja behovet av tecken som stöd visade sig inte skilja sig åt mellan de skolformer som vi hade att välja på. Vi tror att det är bäst för vårt barn när alla plus och minus är sammanvägda. Vi tyckte att han skulle följa de kamrater han gått tillsammans med både på dagis och i förskoleklassen. Dessutom kändes det som han skulle lära sig mer socialt i vanlig klass även om han inte skulle klara målen helt. Vi tyckte att skolformen skulle passa barnet bäst, sen visade psykologutredningen att barnet inte hade något utvecklingsstörning. Inskriven i särskolan och integrerad i grundskoleklass: At ha tillgång till bästa materialet som passar barnet och intregerad för att ha fler kompisar. Att få gå i skolan i sin närmiljö, kunna gå till skolan, vara "känd" i grannskapet, vara lika naturlig del av samhället som sina systrar, ge bästa förutsättningar att lära sig sociala koder som han behöver kunna inför ett framtida yrkesliv. Att inkuderas bland "normalstörda". Ta del av och stärka sin sociala kompetens. Drivas av dessa kompisar / barn och också vilja... Att lära sig mera, förebilder, högre målsättning på lärande. Att skolan var van att ta emot barn integrerat och har bra personal och rektor som är positiv till detta. Bättre med mångfald, större sociala möjligheter, bättre kunskapskrav Det verkade vara bästa alternativet. För att bibehålla kompisskapet med de barn hon känner, leker med och lär sig mycket av,samt stärka de sociala nätverket som redan finns här där hon bor. Det ökar hennes trygghet här på hemort. Samt att vi känner att hon ännu utvecklas och trivs i sin skolgrupp. Grundskola pga bäst draghjälp plus ett större kunskapsfokus, inskrivning i särskolan enbart för att slippa strida lika hårt för att få det stöd mitt barn behöver, högre elevpeng ges till särskoleelever i kommunen. Hon klarade ej av kraven som ställdes för att vara inskriven och läsa efter grundskolans kursplan Kompetensen hos personal, utbildade lärare. Fara att många är förskollärare i särskolan. Den sociala kompetensen. Draghjälp från klasskamrater. Mindre stress för barnet, mindre klass med mer lärarstöd. Barnet mer tryggt. Om vi valt grundskola hade vår dotter blivit mer pressad och känt större utanförskap i kunskapsinlärning. Hon hade då hamnat i en stor skola Åk 0-9. Nu istället integrerad Åk 1-5. Personalen är så kunniga. Skolan som helhet!

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 12 (47) Särskolan var ganska självklar & integrerad i vanlig skolklass (med samtidig tillhörighet till grupp om 4-8 barn med DS) var viktigt och stimulerande för vårt barn. Vi försökte se till vad som skulle gynna vår son, vart fanns de bästa resurserna för hans behov.. Vi kände att det passade vårat barn bra, på hennes nivå. Nu kan hon hänga med bra. Vi vill att vår son så länge som möjligt ska gå med vanliga barn. Vi vill att vårt barn ska ha "normala" barn som förebilder. Vi bor på en liten ort och de barn som går i särskoleklassen har gravare utvecklingsstörning än vårt barn. Det är dessutom stor ålderskillnad till de flesta barnen där. Bara ett fåtal är jämngamla. Vi vill att vårt barn ska gå med samma barn som hon gått på dagis med, de som hon känner. Särskolan ligger 2,5 mil bort. Det blir mycket resande med buss och inga klasskamrater i närheten som hon kan leka med på fritiden. Att han får utmaningar och att han får ämnesundervisning i svenska, matematik och engelska, men i anpassad studietakt. Att han befinner sig i ett socialt sammanhang. Att hon har bytt skola (ej skolform alltså) var inget vi önskade, eller hade något inflytande över. Vi hade varit tvungna att skriva tillbaks henne i grundskolan för att få vara kvar och det bedömde vi inte som rimligt. Att vi bytte från grundskola till särskola i år 6 var för att hon inte längre hängde med, inte längre var delaktig i gruppen och att hon blommade ut och trivdes så mycket bättre när hon hade lektioner med särskoleeleverna. Kommunen bestämde att alla elever som var inskrivna i särkolan på de olika skolorna runt om skulle samlas på ett ställe. Att vår dotter skulle få gott stöd i undervisningen och kunna få jobba i mindre grupp (utan att för den sakens skull bli sittandes ensam med en resurs). Att hon skulle slippa känna sig "sämst" hela tiden eftersom hon inte är lika långt framme i sina kunskaper som sina jämnåriga kamrater som inte har något funktionshinder. Bor på liten ort. Det startades upp en särskola och då var de inte svårt att välja. Den höga personaltätheten och pedagogernas utbildning (specialpedagogisk kompetens). Vi ville också undvika den sociala utsatthet som ett barn med funktionshinder skulle kunna uppleva i en klass där övriga inte har funktionshinder. Dom får mer hjälp. Efter verbal förmåga, intelligens...inte kul att vara sämst i allt - alltid! Erbjudna resurser och stöd passade vårt barns behov. Fanns inte mycket till alternativ. Kommun bestämmer placeringen av barnen

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 13 (47) och säger att inga andra alternativ finns! Har inte mycket att säga till om. är ett stort problem för särskolebarnen i kommun. Hennes sociala liv. Vi tycker att social kompetens är en mycket viktig del av livet. Hon har och får många vänner som är på hennes nivå och dem kan hon samspela med. Hon hann inte med och förstod allt i vanlig klass. Inget intresse fanns från närmaste skolan/hemskolan att ta emot vår son. Inte välkommen alls. Skulle ha velat gå enligt grundsärskolans kursplan men mer integrerad med andra barn än vad han är idag. Nu helt egen särskolegrupp men fritids mm ihop med övriga skolan. Integration fungerade mycket bra till att börja med, men betydligt svårare högre upp i klasserna, kände sig inte hemma. Mitt barn får utvecklas i sin takt, får allt stöd som behövs, får vara duktig i skolan, och lär sig massor som hen inte skulle lärt sig i grundskolan, då inlärningstakten var för hög och ingen hänsyn togs till att även hen skulle lära sig något. Otroligt kompetent personal som inte finns i vår kommuns grundskola. Särskola ligger i en grannkommun. Stödet räckte inte till på vanlig grundskola. Min dotter kände sig utanför och var ganska utagerande i slutet. Hon mådde bra av att komma till särskolan, en liten klass och personal som begrep vilket stöd hon behövde. Vad skolan kan erbjuda. Vi valde särskola för att vår son skall känna glädje o samhörighet med andra barn med ds. Vi utgick från oss själva. Om vi hade haft Ds hade vi inte velat gå i en klass med barn utan handikapp. För oss innebär det utanförskap. Vår dotter visade klart och tydligt att hon inte trivdes att vara integrerad i grundskoleklass, antagligen kände hon att det var för svårt och att hon inte hängde med dom andra. Träningsskolan: Att mitt barn ska få en bra utbildning. Mitt barn är klassad till träningsklass men går i en klass där grundsär och träningsklass är blandad. Mitt barn har också lektioner med vanliga klasser. Avståndet Barnet pratar inte. Viktigt att han får lära sig på sina villkor, på den nivå han befinner sig. Barnets förmåga Den passar vår son bäst. Det var mest lämpligt, fanns inte mycket alternativ. Fanns ej något annat alternativ. För att han skulle känna och uppleva att han också får lyckas med saker

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 14 (47) och inte behöva uppleva att han måste jämföra sig med "friska" barn och uppleva att han misslyckas med saker. Han behöver mycket hjälp och vi hoppas att han får det på träningsskolan. Vi integrerar honom genom att vara på fritids i hemskolan där det går normalstörda barn. Har inte känt att vi har kunnat påverka skolform eller skola. Låg utvecklingsnivå och tilläggshandikapp. Skulle ALDRIG må bra/klara av att gå i vanlig skola. Min dotter behövde mycket stöd och bra personaltäthet vilket inte kunde fås i annan skolform. Min son går årskurs 10 som finns inte i eran lista. Skolan har ett otroligt bra rykte och det var ingen bra miljö i den skolan hon annars skulle gå! Specialutbildad lärare. I klassen använder man hela tiden både tal och TAKK. Duktiga assistenter. Vi var väldigt missnöjda med den vanliga förskolan, där intresset och kunskapen var låg. Större chans att inlärning individanpassas på ett riktigt sätt. Vi ansåg att det inte är speciellt roligt att jämt vara sämst i klassen Om vi valt en integrerad skolform. Jag ville helst att vårt barn skulle gå integrererat då han utvecklades mycket vid integrationen i 6-årsverksamheten. Kändes nästan som han gick tillbaka i utvecklingen då han började i Träningsklassen, men av det första skälet samt att vi kände att vi inte orkade att kriga för att få resurser till att gå integrerat, så valde vi Träningsskolan före en integration. Vi hade inte så stort val kändes det som när vårt barn började skolan. Möttes av stort motstånd vid förfrågan om integrering i vanlig skola. Vi ville att han skulle hitta sig själv som person & hitta en gemenskap & socialt liv, förrutom den vi kunde erbjuda honom.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 15 (47) 100% 5 Hur nöjda är ni med ERT INFLYTANDE över skolans mål för ert barn? Hur nöjda är ni med ERT INFLYTANDE över skolans mål för ert barn? 80% % av respektive grupp 60% 40% 20% Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd 0% -20% Ganska missnöjd Ganska missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska missnöjd -40% Grundskola (20) Integrerad i grundskolan (21) Grundsär (21) Tränings (20) Totalt (83) 5.1 Kommentarer från mycket nöjda med inflytandet över målen: Ibland känns målen som låg ställda. Mycket bra samarbete med skolans personal. Skolans mål och kommunikationen med pedagogen fungerar utmärkt. Hon är en kanonbra lärare, trots att hon inte har någon tidigare vana av DS-barn. Vi har en mycket bra och öppen dialog med skolan! Väldigt bra uppbackning och förståelse, generellt. Mycket bra samarbete med skolan. Känner att vi blir lyssnade på och att våra synpunkter tas på allvar. Vårt barn har inget talat språk så därför är det svårt att veta om vi har för låga eller höga krav.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 16 (47) Det har aldrig varit några frågor eller diskussioner angående vårt barns välbefinnande i skolan - allt för att vårt barn (och vi) ska ha så bra skolgång som möjligt. Personalen på skola/fritids tar stor hänsyn till våra önskemål och synpunkter. Träningsklass: Mitt barns skola jobbar för inkludering och jobbar efter varje barns förmåga och ser inga gränser. Vi har en mycket bra dialog med skolan om vad som är viktigt för vårt barn. 5.2 Kommentarer från ganska nöjda med inflytandet över målen: De som arbetar i grundsär har ofta en beskyddande inställning till barnen, jag önskar att de ställde lite högre krav på barnens lärande efter de behov varje endivid har. De måste få mer förståelse för vinsten med att barnen går integrerat i vanlig klass. Det var lite slitigt innan rektorn tog till sig våra åsikter och synpunkter men vi gav oss inte vilket gett resultat. Det är väl inte målen som vi kan vara oense om utan resurserna, att det inte finns rätt material och kompetent personal. I år har de nationella prov. Vi vet att matematiken är en akilleshäl och tyckte att de kunde stryka vissa delprov (eftersom hon inte jobbat med multiplikation och division). Vi som föräldrar och hennes resurs tyckte att man kunde ta bort dessa och det finns dessutom stöd i skollagen att man kan göra så. Skolans rektor och övriga pedagoger anser att hon SKA göra alla delar. Här finns en dold agenda där man vill få svart på vitt att hon inte når målen (vilket vi redan vet). Vi vill att de istället för att göra dessa delprov jobbar med matte effektivt på den nivå hon befinner sig. Vi kan egentligen inte säga något om detta, men det verkar urkorkat att göra prov som man vet att hon kommer att köra. Jag skulle vilja att skolan gjorde en tids och aktivitetsplan som SIKTAR på att nå målen i åk 3 (dvs deltar och klarar Nationella Prov). De vill t ex hellre nöta mattetal 1-20 än att gå vidare, pga fördom och okunskap, och tycker inte barnet med DS ska utsättas för prov (jag vill att prov ska anpassas och göras så man vet var barnet är och kan utvärdera och förbättra lärarnas pedagogik). Kräver noggrann uppföljning - gemensamma definitioner etc. Vi har haft vissa problem med extra stöd.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 17 (47) Vi har mycket stor insyn i år dotters skolgång men tyvärr finns ingen särskolelärare i kommunen så hon kan få betyg när det blir dags för det. Nu har jag stjälpt mycket av möjligheterna till inflytande, men jag är säker på att skolan skulle vara intresserad om jag lade mig i. När dottern gick i grundskolan var jag mycket aktiv men fick inte mycket gehör för mina idéer om hur de kunde hjälpa hennes inlärning. Vi har dividerat och argumenterat jättemycket med kommunen och med skolan över vilken kursplan vårt barn ska följa. Det dyker alltid upp nya frågeställningar och tveksamheter till att vårt barn får den undervisning som är optimal, men i stort sett har vi varit hyfsat nöjda de senaste två åren. Vi är tacksamma att vår dotter har en så bra lärare. Hon är en utbildad grundskolelärare och har (som vi) en tydlig ambition och inriktning på utbildning (och inte bara omhändertagande och myspys som vi upplever att vissa har). När vi kommit med önskemål t.ex. att hon ska få börja läsa tyska också så har hon stöttat oss i det och de har ordnat det. Vår dotter ÄLSKAR skolan, sin klass och sina lärare. Det enda vi saknar är mer samarbete med grundskolan så att inte särskole eleverna ska leva ett isolerat liv i sin egen byggnad... Träningsskola: Det beror alltid på vilken lärare han haft. Det gäller att ligga på, barn utan drivande föräldrar har det inte lätt. 5.3 Kommentarer från ganska missnöjda med inflytandet över målen: Ingen info om åtgärdsprogram, vi har konsekvent fått ställa frågor för att gå åt rätt håll. Vi tycker de i vissa stycken satt för lätta mål. Det är hela tiden en kamp för barnets rättigheter, det tar lång tid att få till möten, det är hela tiden vi föräldrar som får se till att vi ligger steget före för kommande terminer och aktiviteter i skolan. Man frångår ofta IUP. Skolan vill lägga ribban väldigt lågt. Känns som vår son presterar mindre när när han enbart går med andra barn på samma nivå som han eller lägre. Dåligt utfall på satta mål. Träningsskola: Pga av träningsskolplacering är det mycket fokusering på annat mot vad jag

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 18 (47) vill. Jag vill ha mer skolinriktade ämnen. Varför skiljer sig den mot grundsär. Vardagsaktiveter, verklighetsuppfattning mm är för stora otydliga block 5.4 Kommentarer från mycket missnöjda med inflytandet över målen: Föräldrasamarbetet i skolan är en katastrof. Föräldrar behandlas utifrån att barnen är handikappade på en mycket lägre nivå än i ordinarie skolan. När inte barnet pratar (bara tecknar) och inte kontaktboken fungerar, vet man inte vad som händer på dagarna. 6 Vad anser ni om målen för ert barn i den individuella utvecklingsplanen (IUP)? Vad anser ni om målen för ert barn i den individuella utvecklingsplanen (IUP)? 90% 70% % av respektive grupp 50% 30% 10% -10% Lagom För låga Lagom För höga För låga Lagom Det finns inga För höga Lagom För låga Lagom För höga För låga -30% -50% Grundskola (20) Integrerad i grundskolan (21) För låga Grundsär (21) Tränings (20) Totalt (83) 6.1 Kommentarer om mål som är lagom: Det är svårt att hitta rätt nivå men takten i undervisningen anpassas kontinuerligt.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 19 (47) Eftersom vi kommer förmodligen att övergå till särskolans läroplan framöver så har vi varit lite mitt emellan! En del mål är för högt ställda, men de flesta ligger på en lagom nivå. Vi känner att det är bättre med för höga mål än för låga. Kunde vara fler och tydligare mål. Målen sätts tillsammans med oss föräldrar. Har dock som förälder varit tvungen att ligga på för att vettiga mål skrivs emellanåt, skolan har dock varit lyhörda och tagit till sig våra synpunkter. Målen är inte särskilt tydlig formulerade, men vid möten förstår vi att ambitionen är hög iallafall bland delar av personalen. Målen är ställda utefter vår sons förmåga och möjligheter. Skolan strävar hela tiden efter att utmana vår son utan att försätta honom i situationer som blir jobbiga eller för svåra. Svårt att veta om målen är på lagom nivå. Skulle man kunnat som förälder att träna ändå hårdare för att nå högre mål, ställer man för låga krav på vad de gör i skolan, dels hennes lärare eller på resursen, ständigt en kamp med samvetet, hade hon kunnat lyckats bättre om jag bara orkat träna mer med henne. Det måste bli tid över för fritid som är nog så viktig för alla. Vi är med och utvecklar målen 2 gånger per termin. Dessa mål har jag fått strida för, då jag själv har en lärarutbildning och verkar som lärare tycker skolan att det är mycket arbetssamt med mig. Jag ser att mitt barn lär sig jättemycket och i sin takt. Min dotter tog faktiskt ett skutt framåt i sin inlärning när hon började i särskolan. Fick möjlighet att koncentrera sig, chans till mycket upprepningar, mer konkret undervisning och mer lugn och ro. Vi kommer överens om målen med lärarna. Det fungerar väldigt bra! Dom känns genomförbara. Träningsskola: Otroligt nöjd med samarbetet mellan oss föräldrar och skolpersonalen. Skolan är väldigt bra på att hela tiden höja ribban ett snäpp. Vi har diskuterat med skolan om vi tycker att målen inte är bra, att det kanske behövs lite större utmaningar.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 20 (47) 6.2 Kommentarer om mål som är för lågt ställda: De behöver ställa högre krav på barnens lärande och därmed sin egen inställning till grundsär. Det svåraste är att sätta tillräckligt höga mål som är uppnåeliga. Gäller framförallt matematik. I vissa ämnen är målen lagom ställda, t ex läs och skriv, och en bra strategi finns för att utveckla barnets kunskaper men när det gäller matte känns det som om fördomar styr. Personalen saknar tillräckligt med tecken och är osäkra på nytt material som Numicon t ex pga det inte fanns i deras utbildning. Deras/pedagogernas kunskap om våra barn är för låg...dom ger våra barn för lite tid, fast resurs finns. Man vågar eller kan inte integrera dom på rättsätt fast möjlighet till handledning finns från hab. Jag tror det hela handlar om tid och vilja. De ställer väldigt låg nivå på IUP, känns inte som vår lugna son som är nöjd med lite får den hjälpen som han behöver. Känns som tempot och ambitionen från lärargruppen är ganska lågt. Vissa mål är för lågt ställda och vissa är lagom. Problemet i grunden är inte på individnivå och inte heller på klassrumsnivå. Utan problemet är särskolans läroplan och en allmänt stelbent syn på inlärning och pedagogik för barn med utvecklingsstörning. Det vill säga på nationell nivå. Träningsskola: Det har delvis berott på att man bytt lärare efter varje årskurs och det tar tid för nya lärare att sätta sig in i vad barnen kan och inte kan. Det känns som att man tränar alldeles för lite bokstäver och sånt och bara håller på att räkna ett-fem samt spårövningar. Sonen går i femte klass och jag anser att man borde i alla fall provat att nosa lite på bokstäver och dyl. Det känns som om vi/han står och stampar på samma ruta hela tiden. Målen är oklara och luddiga och det verkar inte som personal inom särskolan vet vad ett mål innebär = Att det ska vara mätbart t.ex. och att det ska skrivas om det är uppnått eller ej. Pga av träningsskolplacering är det mycket fokusering på annat mot vad jag vill. Jag vill ha mer skolinriktade ämnen. Varför skiljer sig den mot grundsär. Vardagsaktiveter, verklighetsuppfattning mm är för stora otydliga block.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 21 (47) 100% 7 Hur nöjda är ni med ERT INFLYTANDE över det stöd som ert barn får i skolan? Hur nöjda är ni med ERT INFLYTANDE över det stöd som ert barn får i skolan? 80% % av respektive grupp 60% 40% 20% Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Mycket nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd 0% Ganska missnöjd Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd -20% Mycket missnöjd -40% Grundskola (20) Integrerad i grundskolan (21) Grundsär (21) Tränings (20) Totalt (83) 7.1 Kommentarer från mycket nöjda med inflytandet över stödet: Han har assistent på heltid som stöttar honom men lärarna är fortfarande ansvariga för hans undervisning. En liten grupp barn med flera pedagoger, kan inte bli bättre. Träningsskola: Otroligt nöjd med samarbetet mellan oss föräldrar och skolpersonalen. 7.2 Kommentarer från ganska nöjda med inflytandet över stödet: Vi har en rektor som tänker utanför de fyrkantiga ramarna vilket gynnat vårt barn.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 22 (47) Det är firtids som inte riktigt fungerar optimalt. Efter en totalanpassad skoldag ska hon, trött efter flera timmars arbete, in i en stor barngrupp utan någon anpassning alls till hennes behov. Det har blivit en del krockar i den miljön. Vi har inte så stort inflytande alls, men det stöd vårt barn får är vi ganska nöjda med. Träningsskola: Det gäller att engagera sig, barn utan drivande föräldrar har det inte lätt. 7.3 Kommentarer från ganska missnöjda med inflytandet över stödet: Om stödet hade blivit som utlovat och planerat så tror vi att det hade blivit jättebra. Men vårt barns stöd fick ofta hoppa in för andra mer stökiga/farliga barn då personal fattades. Tycker det hela tiden är en kamp om hur det ska vara och då ifrån våran sida. Vi delar resurs med en annan elev som är inkluderad i samma klass. Behoven ser väldigt olika ut. Skolan skyller på avsaknad av pengar... 7.4 Kommentarer från mycket missnöjda med inflytandet över stödet: Höstterminen var underbar. Kommunen gjorde neddragningar, resursen som kunde teckna var bara vikarie, och fick sluta. Vårterminen innebar många vuxna och mycket lite teckenstöd. Träningsskola: snällt barn = lugna föräldrar = mindre stöd

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 23 (47) 8 Har skolan upprättat ett åtgärdsprogram som gäller nu för ert barn? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Grundskola Ja Vet ej / Nej ej svar Inskriven i särskola och integrerad i grundskoleklass Ja Nej Vet ej / ej svar Grundsärskola Ja Nej Vet ej / ej svar Träningsklass Ja Nej Vet ej / ej svar Totalt Ja Nej Vet ej / ej svar 8.1 Kommentarer från de som har åtgärdsprogram: Efter påstötning från oss själva! Men det har vi överklagat. Skolans ledning hade ingen kunskap om de nya programmen. Åtgärdsprogrammet är ganska bra och verkar korrekt. Kunde utvärderas lite oftare bara. Och jag hade önskat att det funkade mer som en budget/tidsplan/redovisning hos företag, dvs att utomstående kan utläsa situationen korrekt. Jag ville t ex att det skulle stå att man strävar mot att räkna addition upp till 100, men då sa de att barnet inte alltid är samarbetsvilligt på matten, så det ville de inte stod med. Samt säger de att de saknar tid, att planera och ha bra lektion med barnet... Och det tycker jag verkligen ska stå med för annars kan de aldrig få mer utrymme för planering etc. Jag tycker man borde analysera varför inte matten funkar.,

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 24 (47) kanske nuvarande uppgifter är lätta/tråkiga? Kanske nyupptäckta hörselskadan gjort att barnet inte förstått ny info? Kanske personal inte tecknar och är tydlig? Eftersom barnet kan räkna hemma inom talområdet hundra (med numicon och multibas), så beror det liksom inte på barnet... Då han är rymningsbenägen finns ett åtgärdsprogram. Träningsskola: Vid utvecklingssamtalen diskuterar vi vad som behövs för vårt barn. Barnet är rymningsbenägen, det finns åtgärdsplan för vad som gäller om han rymmer. Vi har utvecklingssamtal varje termin där det tas upp vad som behöver tränas på och vad som har klarats av sedan sist. 8.2 Kommentarer från de som inte vet om det finns åtgärdsprogram: IUP och åtgärdsprogram flyter samman. Svårt att hålla reda på vilket som är vilket. Vi upprättar varje termin ett IP tillsammans med pedagog/personal från skolan och fritids men känner inte till om det därutöver upprättas ÅP. Skillnaden? 8.3 Kommentarer från de som inte har åtgärdsprogram: Behövs endast om inte målen nås. Målen nås på ett bra sätt. Det finns inget behov av det. Ett åtgärdsprogram ska upprättas om det finns farhågor att barnet inte når målen enligt kursplan. För närvarande har läraren bedömt att vårt barn kommer nå målen. Har tidigare varit aktuellt. Just nu räcker det med IUP. Träningsskola: Vi byter skola till hösten mot vår vilja o nya mål är ännu inte satta.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 25 (47) 9 Vilken typ av stöd får ert barn i skolan? 9.1 Grundskolan Extra personal Läs och skrivträning Matematikträning Anpassat studiematerial Särskilda hjälpmedel Talträning Anpassade rutiner Tecken som AKK Motorisk träning Arbetsminnesträning Annan AKK Anpassad fysisk miljö Minskad klasstorlek Aktiviteter i Dagligt Liv Läxhjälp Extra undervisning - före/efter Annat stöd Får stöd Behöver ej stöd Vet ej / Ej svar Får ej stöd men behöver 0% 20% 40% 60% 80% 100% Extra stöd under lektioner, vid raster och utflykter samt extra arbetspass på fritidstid. Följer den vanliga undervisningen, men elevassistenten stöttar extra med förklaringar, tecken om det behövs och "tolkar" ev otydligt uttal mot övriga kompisar o personal, Läxhjälp ej relevant - skolan har ej läxor. Beträffande frågorna så finns ju grader mellan "får stöd" och "får ej stöd" och vi ligger mitt imellan på många av frågorna. ADL är inget skolämne. Läxhjälp sköts av egen assistent hemma. Motorisk träning = extra simundervisning. Särskilda hjälpmedel = ipad, Timstock. Skolans organisation har ej varit kontinuerlig detta läsår. God vilja finns men svårt att få ut det i klassrummet. Sonen går ju i vanlig klass med jympa, annars ingen extra motorisk träning.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 26 (47) Miljön är nog lite bullrig och tröttsam men han trivs bra. Belysning och sittplats är anpassad. Har dator och symwriterprogram. Stödet med TAKK fungerar mycket bra med någon i personalen, men skulle behöva förbättras mycket i förhållande till flertalet av pedagogerna och personal kring vårt barn. 9.2 Inskriven i särskolan och integrerad i grundskoleklass Matematikträning Läs och skrivträning Extra personal Anpassat studiematerial Anpassade rutiner Talträning Särskilda hjälpmedel Arbetsminnesträning Tecken som AKK Aktiviteter i Dagligt Liv Motorisk träning Minskad klasstorlek Anpassad fysisk miljö Läxhjälp Annan AKK Annat stöd Extra undervisning - före/efter Får stöd Behöver ej stöd Vet ej / Ej svar Får ej stöd men behöver 0% 20% 40% 60% 80% 100% Får riktig teckenspråksundervisning i skolan (ej TAKK) pga grav språkstörning gällande talet. Skolan har även anställt en döv fritidsledare för ytterligare stötta mitt barns språkutveckling. Skolan är en helt vanlig grundskola. Får teckenlektioner som hemspråk. Har inga läxor. Jobbar med Karlstadmodellen. Ipad som hjälpmedel. Kommer att få tillgång till Ipad på skolan. TAKK används inte så mycket då det varit väldigt svårt att få många att

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 27 (47) använda tecken, räcker inte att bara vi föräldrar och assistent använder tecken då kan hon tyvärr inte prata med någon annan då ingen förstår henne. Satsar mycket på att hon ska göra sig förståelig genom tal. 9.3 Grundsärskolan Anpassat studiematerial Minskad klasstorlek Matematikträning Läs och skrivträning Extra personal Anpassade rutiner Aktiviteter i Dagligt Liv Tecken som AKK Särskilda hjälpmedel Motorisk träning Talträning Arbetsminnesträning Annan AKK Anpassad fysisk miljö Extra undervisning - före/efter Läxhjälp Annat stöd Får stöd Behöver ej stöd Vet ej / Ej svar Får ej stöd men behöver 0% 20% 40% 60% 80% 100% Dator som hjälpmedel har varit en lång process. I två år har vi manat på skolan. Nu finns datorer men de har inte tagits i bruk. Känns som mycket är väldigt segt och byråkratiskt att få till stånd. Skolan anpassar grupper för eleverna så det ska bli en bra lärmiljö. Har tidigare haft stöd med tecken, men behövs inte längre.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 28 (47) 9.4 Träningsskolan Motorisk träning Tecken som AKK Minskad klasstorlek Talträning Aktiviteter i Dagligt Liv Matematikträning Läs och skrivträning Anpassat studiematerial Anpassade rutiner Extra personal Arbetsminnesträning Särskilda hjälpmedel Annan AKK Anpassad fysisk miljö Läxhjälp Extra undervisning - före/efter Annat stöd Får stöd Behöver ej stöd Vet ej / Ej svar Får ej stöd men behöver 0% 20% 40% 60% 80% 100% Träningsskola: Fritids är vårt största problem, och har varit under alla år. Barnpassning av ofta oengagerade, lågt utbildade. Tar ett alldeles för svagt ansvar för att hjälpa att utveckla. Det är INTE utvecklande på fritids. Får inga läxor, fastän vi önskat det. Tidigare har han t ex haft teckenläxor. Får träning i flera punkter men nivån på träning är bristfällig och ålderdomlig. Läxhjälp, extra undervisning eller annat stöd har vi aldrig diskuterat. Mer anpassad social träning.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 29 (47) 10 Har skolan under det senaste året tagit hjälp av andra organisationer/företag med anledning av ert barn? 70% 60% Habiliteringen SPSM Annan 67% % av respektive grupp 50% 40% 30% 20% 35% 25% 53% 10% 17% 13% 0% Grundskola Integrerad i grundskolan Grundsärskola Träningsklass Totalt Habiliteringen har varit inkopplade i mer än hälften av elevernas skolgång (53%). Allra vanligast är det för elever som är inskrivna i särskolan och samtidigt integrerade i grundskolan (67%). SPSM har anlitats angående 17% av eleverna i enkäten, och vanligast är det för grundskoleelever (35%). 10.1 Kommentarer om externt stöd: Annan, efter våra förslag och påtryckningar. Det är på gång, hoppas jag, en utredning om språkstörningen och SPSM har hållit föredrag. Däremot vägrar skolan släppa in handledare i Karlstadmodellen (pga att de inte låsa sig vid viss modell och för att skolans personal är utbildade pedagoger, vilket inte handledarna räknas som). Från Habiliteringen: logoped, specialpedagog och arbetsterapeut. Habiliteringen, men i liten utsträckning. Man vill gärna ha tips etc från tex SPSM. Vi har sökt stöd hos Hab, dock utan att få någon. Vi supportar med handledare enligt Karlstadmodellen några gånnger per termin vilket funkar väldigt bra. Skolans logoped jobbar med sjukhus-logoped. Resursen går utbildning som

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 30 (47) är relevant. Utskrivet dataprogram via hab. användes under ht-11, men sedan inte, eftersom ingen hade utbildning på det. Vi har gemensamma möten med skolan där rektor samt pedagoger och talpedagog/specialpedagog från Hab deltar. Annan - Klaraborgs Specialpedagogiska Annan - Tre ur skolans personal var på Irene Johanssons föreläsningar som var gratis. Habiliteringen - Logoped Jag har själv bett habiliteringen om råd och stöd. Lärare följer med till Logoped, något de själva efterfrågat och som blivit ordnat via Hab. Habiliteringen besöker skolan då och då och erbjuder sin hjälp. Skolans ledning kontaktade även kommunens elevstödsenhet (utan vår vetskap) för att få hjälp att utreda att målen enligt kursplanen kan nås. Jag har arrangerat ett möte mellan habiliteringen och fritids angående min dotters situation där. Skolan har inte tagit några egna initiativ. Nej - trots mina uppmaningar vid ett flertal tillfällen om att kontakta SPSM. Träningsskola: Annan - Logopedbesök varannan vecka. Habiliteringen - Logoped-hjälp, psykolog-hjälp pga umgångesproblem mellan 2 elever på föräldrars initiativ. Kontakt mellan logoped på hab och talpedagog i skolan.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 31 (47) 11 Har ert barn gått om en eller flera årskurser? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Grundskola Ja Nej Integrerad i grundskolan Ja Nej Grundsärskola Ja Nej Träningsklass Ja Nej Totalt Ja Nej Not: Fyra svar har ändrats från Ja till Nej eftersom kommentarerna förklarat att eleven gått om förskoleklass / förskolan. 11.1 Kommentarer till Ja: År 2 Ett extraår pga att skolan ändrade från 1-5 skola istället för 1-6 skola. Går om ettan pga förra läraren som helt ignorerade vårt barn. Assistenten fick agera fröken hela förra läsåret. Första klass År 1-4 gick hon i vanlig klass inskriven i grundskolan. Första året var en 1-2:a och när klassen sen delades följde hon med de yngre eleverna, dvs hon har gått år 1 två gånger.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 32 (47) 11.2 Kommentarer till Nej: Ett år extra i förskolan. Han följer sin årgång. Hon gick två år i förskoleklass. Vi väntade 1 år med att börja förskoleklass då vårt barn är född i december. Vårt barn gick ett år extra på förskolan eftersom stödet där fungerade mycket bra och språket var försenat. Har dock följtt sin klass sedan hon började i förskoleklassen. Började ett år senare. Började förskoleklass vid 7år. Gick kvar ett år på dagis/förskolan. Har bara gått 1:a klass ännu. Hon gick kvar ett år på dagis, och började därför ett år senare. Men skall gå om detta år. Mitt barn går i en 1-2:a vilket innebär att han blandar att läsa med ettorna eller tvåorna beroende på ämne. Stannade kvar ett år på förskolan. Född i december 2001 men följer årskurs motsvarande födda 2002. Inte ännu. Träningsskola: Vi har ambitionen att söka det 10e året då det varit mycket hög ljudnivå i klassrummet pga en fläkt hela läsåret.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 33 (47) 12 Hur stort utbyte har ert barn av sina klasskamrater? 100% 80% % av respektive grupp 60% 40% 20% Stort utbyte Visst utbyte Stort utbyte Visst utbyte Stort utbyte Visst utbyte Stort utbyte Visst utbyte Stort utbyte Visst utbyte 0% Inget utbyte -20% Grundskola (20) Integrerad i grundskolan (21) Grundsär (21) Tränings (20) Totalt (83) 12.1 Kommentarer till Stort utbyte: De lär sig av varandra. Hon trivs mycket bra och har goda kamrater i skolan. Inför 4:e klass skall klasserna göras om och barnen har fått välja vilka de vill ska gå i samma klass och flera av de andra barnen har uttryckt önskemål att komma i samma klass som vårt barn. Lär mycket genom att se hur andra gör. Under skoltid fungerar det jättebra, trots att sonen inte kan prata särskilt bra. De andra är förebilder och tar hänsyn. På fritiden leker de inte, men bjuder varandra på födelsedagskalas. Vårt beslut att låta vårt barn gå i vanlig klass grundar sig i det sociala nätverket. Nu känner barnen i klasserna vårt barn, det hade de inte gjort om hon gått i särskolans. Har i år fått tre kompisar. Förra året (förra klassen) fanns några flickor som "tog hand om" vårt barn. De nya kompisarna är kompisar på en helt annan

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 34 (47) nivå. De leker på lika villkor. Dock bara på skoltid men vi hoppas att det kanske ska kunna bli på fritid också. Mitt barn går i en liten klass och känner sina klasskamrater väl. Träningsskola: Alla barnen i klassen, även de som pratar bra, förstår tecken. Får bla. lära sig det sociala samspelet. 12.2 Kommentarer till Visst utbyte: Bra kamrater i skolan och på fritidsgården. Saknar bästis på helgerna. Där resursen går in och stöttar så fungerar en del utbyte. Det finns ett till barn med DS i klassen och de leker en del. Han har socialt utbyte men sina "vanliga" klass och dom är till stor drag hjälp. I den lilla klassen är det lättare att göra sig hörd och tiden finns på ett annat sett. Svaret beror på hur man värderar utbyte och det är hans värderingar som är viktigast. Han är väl accepterad i skolan och samarbetar med klasskompisar i skolan men umgås inte med dem på fritiden. I stora klassen har man visst utbyte - i den lilla gruppen (barn med DS) har han oerhört stort utbyte! Men har utbyte med andra elever i skolan! Under skoltid inga problem att umgås, är dock lite ensam då han inte "snackar" lika mycket som kompisarna. Skolan har elever från flera områden, och själva bor vi en bit bort så det blir inget naturligt umgänge i närmiljön till hemmet. När vuxna leder och initierar lek går det bra att interagera för vårt barn. När klasskamrater leker så är det svårare att interagera, främst på grund av kommunikation men också på grund av att det tar längre tid för vårt barn att smälta information och omvandla till handling. Ingen draghjälp direkt. Tycker det är kul att spela bandy och leka med dem men dras ofta med i bus och tar efter dåliga beteenden som andra i gruppen har. Härmar många kompisar som inte alltid är så bra förebilder.

Skolenkät 2012 rev A 2012-06-18 35 (47) 13 Är ni nöjda med den kompetens som finns runt ert barn i skolan? 100% 80% 60% Ja Ja Ja Ja Ja % av respektive grupp 40% 20% Både ja och nej Både ja och nej Både ja och nej Både ja och nej Både ja och nej 0% -20% Nej Nej Nej Nej -40% Grundskola (20) Integrerad i grundskolan (21) Grundsär (21) Tränings (20) Totalt (83) 13.1 Kommentarer till Ja: Skulle vilja ha fler timmars talträning och logopedinsatser, annars nöjd. Vi är MYCKET nöjda. Grundskolan i vår kommun skulle inte kunna erbjuda en bråkdel av den kompetens som vi nu får ta del av - I know! Har insyn i skolans organisation. Träningsskola: Vi är otroligt nöjda med både lärare och assistenter och deras kompetens. 13.2 Kommentarer till Både och: De fick gärna lära sig mer teckenspråk och Karlstadmodellen, språkstörning etc. och jobba mer tillsammans med oss föräldrar, vi vet inte alltid vad de