Utbildningsenkät Skolan

Transkript

1 Skolenkäten 2013 Rev A (48) s Utbildningsenkät Skolan

2 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Innehåll 1 Utbildningsenkäten Vilken utbildning är aktuell just nu? I vilken skolform och klass har ert barn gått, de olika årskurserna, till och med den som gäller idag? Vilka var de viktigaste skälen för er att välja nuvarande skolform och klasstyp? Hur många elever är det i klassen enligt klasslistan? Hur nöjda är ni med ERT INFLYTANDE över skolans mål för ert barn? Vad anser ni om målen för ert barn i den individuella utvecklingsplanen? Hur nöjda är ni med ERT INFLYTANDE över det stöd som ert barn får i skolan? Har skolan upprättat ett åtgärdsprogram som gäller nu för ert barn? Vilken typ av särskilt stöd får ert barn i skolan? Har skolan under det senaste året tagit hjälp av andra organisationer / företag med anledning av ert barn? Har ert barn gått om en eller flera årskurser? Hur stort utbyte har ert barn av sina klasskamrater? Är ni nöjda med den kompetens som finns runt ert barn i skolan? Hur bra kan ert barn läsa idag? Hur nöjda är ni med fritidshemmet / öppna fritidsverksamheten överlag? Hur nöjda är ni med den information ni fått om vad grundskola innebär för ert barn? Hur nöjda är ni med den information ni fått om vad särskola innebär för ert barn? Kommentarer till enkäten som helhet... 46

3 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 1 Utbildningsenkäten s Utbildningsenkät vände sig till alla åldrar och hade frågor om förskolan, förskoleklassen, den obligatoriska skolan, gymnasiet och utbildningar för vuxna Frågorna i de delar av enkäten som handlar om förskolan, 6-årsverksamheten och klass 1 10 är riktades till föräldrar som har barn med Downs syndrom. Från och med gymnasiet vände sig frågorna direkt till ungdomar, unga vuxna och vuxna med Downs syndrom. Naturligtvis fick man ta hjälp av någon för att besvara frågorna. Inbjudan till enkäten skickades ut 3 februari till alla medlemmar via mejl. Svaren samlades in med hjälp av ett webb-verktyg för enkäter. En påminnelse skickades ut 14 februari och enkäten var öppen till 24 februari. Det går inte att dra några slutsatser om utbildningssituationen för samtliga personer med Downs Syndrom utifrån denna enkät, eftersom svaren inte är ett resultat av ett slumpmässigt urval. 1. Förskolan 51 svar 2. Förskoleklassen 13 svar 3. Den obligatoriska skolan 70 svar 4. Gymnasiet 8 svar 5. Utbildningar för vuxna 1 svar för få för en rapport

4 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 2 Vilken utbildning är aktuell just nu? 81 svarade Skolan men 11 av dessa svarade inte på någon mer fråga och är därför exkluderade i resultaten. 70 svar ingår i rapporten om den obligatoriska skolan. Föreningen riktar ett stort tack till alla deltagande i enkäten för viljan att dela med sig av sina erfarenheter! 3 I vilken skolform och klass har ert barn gått, de olika årskurserna, till och med den som gäller idag? Svarsalternativ: / Inskriven i grundskola, integrerad i särskoleklass / Inskriven i särskola, integrerad i grundskoleklass / / / Specialskola För att räknas som integrerad i en klass ska eleven ha sitt namn på klasslistan. 3.1 Skolform, klass och inriktning Klasstyp Skolform Särskola Specialskola Totalt / klasstyp: Grundskoleklass 26 % 20 % 46 % Särskoleklass 0% 29 % grundsär 26 % tränings 55 % Specialskoleklass 0 % 0 % Totalt / skolform: 26 % 75 % 0 % 100 % Skillnaden mot föregående års enkätsvar är att andelen särskolelever som är integrerade i en grundskoleklass har minskat med 5 procentenheter. Andelen grundskoleelever har ökat lite. Tidigare år har integrerad förklarats med SCB:s och Skolverkets definition minst 50% av undervisningstiden. Detta år förklarades integrerad med att ha sitt namn på klasslistan. Det finns ingenting som tyder på att förändringarna beror på enkätsvarens fördelning mellan olika årskurser de olika åren. Årets genomsnitts-årskurs är 4,1. Fördelningen på skolform, klasstyp och inriktning ligger till grund för redovisningen av svaren på de flesta av enkätens frågor. När det gäller frågan om läskunnighet så justeras indelningen utifrån var eleven fått utbildning flest antal år, i o m att läskunnigheten tränas och utvecklas under många år.

5 Antal elever Skolenkäten 2013 Rev A (48) Enkät Läsår Inskriven i grundskola integrerad i särskoleklass Inskriven i särskola integrerad i grundskoleklass Medel årskurs Specialskola ,1 26% 0% 20% 29% 26% 0% ,9 24% 0% 25% 25% 24% 1% ,8 20% 0% 22% 32% 26% 0% ,1 21% 3% 23% 17% 36% 1% ,1 15% 0% 32% 19% 34% 0% 3.2 Antal per årskurs i 2013 års enkät 15 Inskriven i grundskola, integrerad i särskola Inskriven i särskola och integrerad i grundskoleklass Årskurs

6 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Antalet enkätsvar är fler från de yngre årskurserna och detta har inverkan på resultaten på två sätt: först naturligtvis för att erfarenheter från lägre årskurser får oproportionerligt stort genomslag, men detsamma gäller också svar avseende grundskolan, eftersom det finns samband mellan årskurs och skolform. Trots detta redovisas svaren och resultaten oviktade. 3.3 Standardräknad fördelning För att skatta hur fördelningen hade kunnat vara om lika många hade svarat från varje årskurs, kan man vikta om svaren för de olika årskurserna till samma vikt: totala andelen i grundskola blir då 22%, inskriven i särskolan och integrerad i grundskoleklass 16%, grundsärskola 31% och i träningsklass 30% år 2013: 100% 90% Specialskola 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Inskriven i grundskola, integrerad i särskola Inskriven i särskola, integrerad i grundskola 10% 0% 2008/09 n= /10 n= /11 n= /12 n= /13 n=70

7 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 3.1 Byten mellan skolformer, klass och inriktning I årets enkät har 21% bara angett skolform och klass för innevarande år, så det är oklart om dessa elever gjort något byte. 61% har inte gjort något byte av skolform och klasstyp. De 12 elever (17%) som har gjort byten, har gjort 19 byten sammanlagt. 13 (68%) av dessa byten går i riktning utåt: grundskola > integrerad > grundsärskola > träningsskola. 6 byten (32%) har gått i den andra riktningen.. Enkät Läsår Byten Utåt > > > Tränings Byten Inåt < < < Tränings % 6 32% % 3 16% % 3 15% % 5 23% % 3 23% 3.2 Fördelningen i årskurs 1 Eftersom byten i huvudsak går i en riktning är det särskilt intressant att se vilka val och placeringar som gäller för barn i årskurs 1, om man skall spåra någon framtida förändring mot ökad inkludering. Bland eleverna i årskurs 1 i årets enkät har andelen grundskoleelever ökat till den högsta hittills: 50% av eleverna i årskurs 1 går i grundskolan.

8 Andel i årskurs 1 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Inskriven i grundskola, integrerad i särskola Inskriven i särskola, integrerad i grundskola 10% 0% 2008/09 n= /10 n= /11 n=24 Läsår och antal 2011/12 n= /13 n=12 4 Vilka var de viktigaste skälen för er att välja nuvarande skolform och klasstyp? n: Att få följa sina kompisar så länge det går och att skolan ligger på hemorten. Att han går i den skola som är närmast hemmet. Att hon lär sig bäst att vara som andra barn genom att vara i en klass med "normala" barn. Delaktighet, utmaning och utvecklingsmöjligheter. Att vara en naturlig del i ett sammanhang samt att på sikt kunna ta en plats i samhället Dels att vi önskade att sonen skulle följa de kamrater han gått med sen han var 3 år och hade ett enormt utbyte av, dels för att vi trodde att han kunde klara vanlig skola åtminstone lågstadiet. Den skolformen passar vårt barn bäst och vi är övertygade om att hon lär sig mest där även om hon inte uppfyller alla mål på sikt.

9 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Det var en självklarhet, då vi är övertygade om att man utvecklas bäst, både kunskapsmässigt och socialt, i den vanliga skolan. För att vi tror vår dotter lär sig mer i en grundskoleklass. Inspiration från andra barn och ordentliga kunskspskrav som vi tror hon kan leva upp till. Gemenskap, inte segregera från start. Inkludering med en känsla av delaktighet är viktigt för vårt barn. Det är också en relativt liten klass och mycket trevliga klasskamrater som är måna om varandra. Positiv inställning från rektor, pedagogisk form (montessori), att vara bland "vanliga" barn, syskon går där, liten klass Socialt nätverk Stimulans och utveckling Tror bäst utvecklingsmöjligheter. Utbildningsnivån. Att få vara hemma i byn med sina "kompisar" Vi har valt en Montessori-skola där sonen går med andra elever precis som vanligt. Detta för att vi tror att det främjar hans utveckling, framför allt när det gäller kommunikation. Skolan är föräldrakooperativ och jag som pappa sitter i styrelsen vilket ger stor möjlighet att påverka. Vi ville att vår son skulle fortsätta gå med samma klasskompisar som han haft i förskoleklass och att han ska ha en social gemenskap i vårt närområde precis som sin bror. Skolan och lärarna är samma som i förskoleklassen och de har under förskoleåret visat stort engagemang och vilja att lösa de stödbehov som uppstår. Vid psykologutredning i förskoleklass visade inte resultatet på utvecklingsstörning Inskriven i särskolan och integrerad i grundskoleklass: Att gå med vanliga barn - om uttrycket tillåts - med vanligt tal och vanliga sociala koder. Bättre kunskapsmål, integrerad miljö. Bra skola och att tidigare visat att dom klarat av att ta emot barn med samma handikapp och detta med bra resultat. Gemenskapen, möjligheten till att lära. Inte så mycket att välja på

10 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Närhet till skola. Vår dotter lär dig väldigt mycket från andra barn och då känner vi att det är bra om hon lär sig av "normala" barn vilket vi tycker har gett väldigt bra resultat. Sociala Tempot går snabbare nu i fjärde klass så det känns som hjälp via särskolan/mer stöd kan vara bra i vissa ämnen. Vår sons utvecklingskurva. Vi flyttade och ville då inte att vår dotter skulle gå som vanlig grundskoleelev. Dit vi flyttade fanns en skola som var bra på integrering och i klassen är de 3 barn med Downs syndrom. Därför blev det ett bra alternativ, för att gå integrerad i vanlig klass passar vår dotter bäst. Vi hittade inget bättre alternativ. Vi kunde ha slagits för att dottern skulle fått gå i gruindskolan i vår närmsta skola, trots att de verkligen inte ville ha henne där. Men eftersom vi dessutom precis flyttat och hon inte kände några barn i den skolan så tyckte vi inte att det var värt det. Vi var också så less efter att inte ha fått nåt gehör i förskolan. Så när ett bra alternativ i närområdet uppenbarade sig så valde vi det. Även om det innebar ett krav på inskrivning i särskolan för pengarnas skull. Vi tror detta är bästa formen att utvecklas för vår dotter. Vi tyckte att vår dotter skulle få en bättre grundskoleutbildning i en vanlig grundskoleklass. Vi vill att vår dotter skall få vara inkluderad i en miljö där hon utvecklas kunskapsmässigt och socialt på bästa sätt samt att påvisa nyttan av att även normalstörda elever utvecklas positivt av att lära känna kamrater med intellektuella funktionsnedsättningar. Finns på orten. : För att dottern skulle få rätt stöd. n var både ovillig och ansåg sig inte ha resurser att ge rätt stöd. Därför blev det särskolan. Dottern trivs mycket bra nu. Hon var inskriven i särskola, men gick i grundskola till femteklass. Då flyttade (obligatoriskt) hela särskolan och därmed alla som var inskrivna där till en annan skola. Inget vi valde. Men det har blivit jättebra! Kommun och habiliteringscenter. Kompetens och personalresurser och positiv inställning

11 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Kunskapsnivån hos vårt barn samt goda referenser till skolan Liten klass, anpassad studietakt, elevassistenter i klassen, kompetens kring specialpedagogik. Lugnare tempo. Får arbeta i lugn och ro. Stora klasser i grundskola. Min dotter fick bra stöd i början i sin tid i grundskolan, m hj a en intresserad, erfaren och varmhjärtad specialpedagog som jobbade hårt för att min dotter skulle vara en del av sin klass. När resurserna för henne minskade, och min dotter fick en vanlig assistent blev det tydligt hur ointresserad hennes klassföreståndare var av att stötta min dotter. Det blev ohållbart och min dotter blev tvungen att byta skola till särskolan. Min son fick möjlighet att prova på alternativen och därefter kunde han själv välja var han ville gå. Möjligheter att få kamrater och utvecklas socialt samt möjlighet att få anpassad undervisning Personalen var inte redo för integrering i grundskolan där min son skulle bli placerad, utan vi valde n. Vår dotter får utvecklas i sin takt, slipper känna att hon alltid ligger sist och är "sämst" i allting, hon hittar kompisar lättare i grundsärskolan. Vår sons utvecklingsnivå samt skolans goda rykte gjorde valet lätt. Vi har bara följt rekommendationer från skolan. Vi har inte haft så stort val. Skolan har styrt ganska mycket. Däremot var vi mer än nöjda med åren 1-5, då var personalen otroligt professionell! n: Ansåg att skolformen var den bästa för vår son Antal elever, antal vuxna. Bra pedagoger. Hade helst valt grundsärskolan pga långt fram socialt och för att utmanas av lite duktigare elever. Men detta är rektors val efter psykologutredning som är baserad på kunskap ej det sociala. Att det skulle finnas de resurser som vår son behövde och att han skulle få utvecklas bäst utifrån sina förutsättningar. Att få den hjälp som behövs. Vårat barn gick tidigare integrerad i vanlig klass fungerar inte med stora grupper som det är i skolan idag. Att vårt barn skulle få det stöd han behöver.

12 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Bra skola, klass och lärare. Det fanns inga reella alternativ Har ett väldigt dåligt verbalt språk. Liten klass och hög personaltäthet. Utbildning på mitt barns nivå. Närheten till skolan, och det var vad som fanns och som erbjöds. Skolorna närmast var inte intresserade av integrering i vanlig klass. Det var nobben direkt. Passade mitt barn bäst. Skillnaderna till jämnåriga elever ökade och personalen på den "gamla" skolan hade inte tillräckligt med kunskap och förståelse för funktionshindret. Skolans läroform passar vår son Skolans rekommendation Specialkompetens liten grupp lugn miljö Vi blev tilldelade och valen var inte så stora. Vi ska försöka välja inför högstadiet och haft ett samtal med kommunens särskolesamordnare. Och under februari mars ska vi besöka en träningskola och en grundsärskola. Vi tror att det finns för dåligt med resurser och specialutbildade lärare i grundskolan. Nackdelen är för lite integrering med normalstörda! Vi ville ha vår dotter med i "vanlig" klass och där läsa efter grundsär alltså få extra stöd. Och en förståelse för sitt funktionshinder. Pga.den usla skolstarten och sedan en del sjukdomsperioder går hon just nu i träningskolan i alla fall. Som integrerad elev. Lärarna på högstadieskolan som hon går på nu för andra året, är mycket bra. Helt annan inställning än låg-och mellanstadiet. En lättnad för oss.

13 Klasstorlek Skolenkäten 2013 Rev A (48) 5 Hur många elever är det i klassen enligt klasslistan? Antal klasser Kommentarer: 32 - Avdelningen består av F klassen vår son går i består av 32 elever (klasslistan) och delas ibland i årskurs 1 resp. 2, ibland undervisning ihop. Fritids

14 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 30-30, 2 lärare. är i samma lokalar och med samma lärarteam st men oftast uppdelad i Eller andra uppdelningar läser integrerat. De är då 21 elever 17 - Går i en 1-3 klass med sammanlagt 17 elever varav 7 går i 2:an barn som är uppdelade i två grupper st barn, från 1-6 årskurs 3 - I den "vanliga" klassen som vår tös går en del ämnen med omkring 23 st. I andra ämnen, särskolans lokaler,1-3 st.

15 % av respektive grupp Skolenkäten 2013 Rev A (48) 6 Hur nöjda är ni med ERT INFLYTANDE över skolans mål för ert barn? Hur nöjda är ni med ERT INFLYTANDE över skolans mål för ert barn? 100% 80% 60% Mycket nöjd Mycket nöjd Mycket nöjd Mycket nöjd Mycket nöjd 40% 20% Ganska nöjd Ganska nöjd Ganska nöjd Ganska nöjd Ganska nöjd 0% -20% Ganska missnöjd Mycket missnöjd Mycket missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd -40% (18) (14) (20) (18) Totalt (70) 6.1 Kommentarer från mycket nöjda med inflytandet över målen: Stor flexibilitet men kunskapsinlärning i fokus på vår sons villkor. Vi har ett mycket gott samarbete med mentor, specialpedagoger etc samt dessutom samverkan med HAB. Dels genom handledning av skolpersonal av Hab i t.ex. Läs-och skrivprojekt samt att vår dotters mentor deltar vid Habplansframställning varje år. Vi har hittills valt att inte skriva in sonen i särskolan. Vi har därför haft en diskussion med rektor och pedagoger om målen. Skolan oroade sig för att han inte kommer att kunna uppfylla målen enligt läroplanen längre fram och att det är skolans skyldighet att se till att han ges möjlighet att nå målen. Vi var helt överens om att det kan bli problem att nå målen längre fram och att vi

16 Skolenkäten 2013 Rev A (48) som föräldrar inte kräver det. Vi ser framför oss att han förmodligen skrivs in i särskolan men stannar kvar i klassen och att han då får individuella mål. Vi har samplanerat under en tid innan hon började skolan. Sedan träffas vi en gång i månaden för avstämning och planering för det som komma skall. Vi vill helst inte ha så mycket inflytande utan skolan ska kunna sätta vettiga mål själva - och det gör de. Det är andra året som vår dotter går i en grundskoleklass. Detta år har varit ett rejält lyft då skolan och lärarna i klassen bättre förstår vad inkludering är. Här gäller inte att försvinna in i separata rum utan här sker all undervisning tillsammans med klassen och med anpassning av ämnena till vår dotters nivå. Man använder också digitala hjälpmedel, bl.a. Ipad för att underlätta kunskapsinlärningen. Den bästa skolan som vi kunnat tänka oss! 6.1 Kommentarer från ganska nöjda med inflytandet över målen: Man är lite väl fokuserade på målen för en "normal" elev i år 3. Vi inser att hon inte kommer att nå dom. Vi får vara med och styra målen vilket är bra men jag önskar ibland att skolan visste mer vad som var värt att satsa på, vad är viktigt att ha med sig med tanke på kommande klasser etc. men upplever ofta att det är första gången de är i den här situationen. Den lärare vår dotter har, är mycket lyhörd för våra önskemål och behov. Skolan fokuserar stenhårt på läs och skriv. Det är ju i och för sig viktigt, men jag skulle gärna se mer koppling till SO och NO ämnena och de teman som resten av klassen går igenom. Hänger samman med att ordinarie klasslärare inte riktigt bottnat i att särskoleeleverna är lika mycket hennes ansvar. Verkar som att skolan har en fundering på att skriva in dottern i träningsskolan endast med anledning av att hon har svårt för matte, och i 6an kan få dåliga betyg. I träningsskolan har man inte det betygssystemet som jag

17 Skolenkäten 2013 Rev A (48) har fattat det, men jag tycker att det är på fel grunder som hon i så fall byter skolform, då hon i övrigt inte har några problem med särskolans läroplan. Allt handlar om ekonomiska resurser. Då träningskolan är uppdelad efter 5 ämnesområden och grundläggande krav och fördjupade krav finns inga möjligheter att skrivas över till grundsär då alla mål måste vara godkända. Jag skulle ha velat att min dotter skulle få läsa engelska m.m. Har blivit bättre tack vare högstadielärana. 6.1 Kommentarer från ganska missnöjda med inflytandet över målen: De vill inte anpassa dem alls. Nöjd blir man väl aldrig! Inte ens till sina "normala" barn vad skolan har att erbjuda. Just nu har min dotter en lärare utan specialpedagogisk kompetens för att undervisa i både särskola och på den årskursnivå hon går (femman). Informationen är obefintlig om vad som händer i klassrummet på dagarna. Endast korta anteckningar i loggbok, tex; svenska, matematik, idrott. Ingenting om vad de gör i de olika ämnena. Inte heller fått någon ny IUP på ett år, sedan den tidigare läraren gjorde IUP vt Kommentarer från mycket missnöjda med inflytandet över målen: Vår son har en specialpedagog som tyvärr vägrar be om och ta emot hjälp ang. barn med funktionshinder. Hon är duktig på inlärningssvårigheter för normalbegåvade barn men barn med DS har hon ingen aning om. Vi har uppenbara problem med lärarna i nya klassen som inte kan sluta ge vårt barn godis och bakade sötsaker med hänvisning till svenska traditioner, fast vårt barn väger 10 kg för mycket...

18 % av respektive grupp Skolenkäten 2013 Rev A (48) 6.2 Kommentarer från Vet ej om inflytandet över målen: Flummiga mål. De går knappt att följa upp. Vi hade förväntat att skolan kunde mer om vilka mål som är rimliga och inte minst - HUR - de ska uppnås. 100% 7 Vad anser ni om målen för ert barn i den individuella Vad utvecklingsplanen? anser ni om målen för ert barn i den individuella utvecklingsplanen? 80% 60% 40% Lagom Lagom Lagom Lagom Lagom 20% 0% -20% Det finns inga För låga Det finns inga Det finns inga Det finns inga För låga För låga För låga -40% -60% (18) (14) (20) (18) Totalt (70) 7.1 Kommentarer om mål som är lagom : Vi har diskuterat och fått vara med om att bestämma målen.

19 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Vår son kommer troligen skrivas in i grundsär och gå enligt de målen, pga att kunskapsmålen är för svåra för honom, men han kommer att gå kvar i samma klass. Väldigt svårt att hitta en balans i de olika årskursernas mål och vad sonen klarar. Upplever hela tiden att man måste ta tid från något ämne för att nå målen i ett annat. Läraren är inte tillfreds med sitt jobb då eftersom hon strävar efter att han ska nå målen i alla ämnen vilket är positivt men i praktiken fungerar det inte. Tiden finns inte. Eventuellt lite låga. Målen har tidigare varit för lågt ställda men har nu anpassats till vår dotter på ett bättre sätt Tycker målen känns lagom men kanske att de ändras lite för sällan. Vi gör dessa i samråd med skolan. Sunt förnuft helt enkelt. Vi har ungefär samma uppfattning kring allmänna utvecklingsmål. Dom känns realistiska. Märks det att det är för lätt, ökas kraven eller tvärt om. 7.2 Kommentarer om mål som är saknas : Nja, det är nästa inga mål i IUPn, men i verksamheten funkar det bra. Just nu har min dotter ingen IUP. Den senaste gjordes vt Sedan ht 2012 ny lärare, som inte skrivit någon ny IUP trots påstötningar från föräldrar och kontakt med rektor. Detta alltså i en kommunal skola som har samlat kommunens särskolebarn på denna skola. 7.3 Kommentarer om mål som är för låga :

20 % av respektive grupp Skolenkäten 2013 Rev A (48) Inte några kunskapsmål Jag skulle vilja att målen sattes lite högre så att det blir en motivering för lärare och assistenter att jobba med ännu större fokus på kunskapsutveckling, men jag tror att på många sätt är målen realistiskt ställda. För myket fokus på praktiska saker och väldigt lite skola. I vissa ämnen för lågt i andra bra. 100% 8 Hur nöjda är ni med ERT INFLYTANDE över det stöd som Hur nöjda är ert ni med barn ERT får INFLYTANDE i skolan? över det stöd som ert barn får i skolan? 80% 60% Mycket nöjd Mycket nöjd Mycket nöjd Mycket nöjd Mycket nöjd 40% 20% Ganska nöjd Ganska nöjd Ganska nöjd Ganska nöjd Ganska nöjd 0% -20% Ganska missnöjd Ganska missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Mycket missnöjd Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd -40% (18) (14) (20) (18) Totalt (70)

21 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 8.1 Kommentarer från mycket nöjda med inflytandet över stödet: Sonen har 100% resurs. En pedagog på skoltid och en 20-årig kille på fritids. Vi känner oss mycket delaktiga i processen. Vi vill inte ha något inflytande alls över det. Vi kräver att vårt barn ska få det stöd som behövs, men att det är skolans uppgift att organisera hur. 8.2 Kommentarer från ganska nöjda med inflytandet över stödet: Skulle gärna se att det hade gått att differentiera mer. Det är fler barn som är inskrivna i särskolan som är integrerade i samma klass, och barnen (och deras föräldrar) är väl olika mogna för en vanlig klassrumssitiation så att säga. Vi har idag ett bra samarbete med skolan där man är mer lyhörd för våra synpunkter jämfört med tidigare. 8.3 Kommentarer från ganska missnöjda med inflytandet över stödet: Skolan knorrar om praktiska problem istället för att fokusera på att lösa dem. Återigen ekonomisk resursbrist. 8.4 Kommentarer från mycket missnöjda med inflytandet över stödet: Just nu är barnets hälsa överordnat allt annat, vi har fått bra stöd under åren 1-5, men den här personalen ser inte det viktiga i kost/motion/hälsa. Det känns nästan som den gamla synen på handikappade: de får lite fikabröd, så blir de glada och lyckliga...

22 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 9 Har skolan upprättat ett åtgärdsprogram som gäller nu för ert barn? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej Ja Vet ej / ej svar Nej Ja Vet ej / ej svar Nej Ja Vet ej / ej svar Nej Totalt Ja Vet ej / ej svar Nej 9.1 Kommentarer till Ja : Något för allmänt hållet och allför avskalat, men vi har en bra kontinuerlig dialog om det med personalen. ÅP finns men innehåller inga mätbara mål överhuvudtaget. Skolan har också upprättat en utvecklingsplan anpassad till vår dotter. En IUP finns. 9.2 Kommentarer till Nej : Bristen på ett vettigt ÅP är väl egentligen den storsta bristen med skolan. Men

23 Skolenkäten 2013 Rev A (48) vi har regelbundna möten för att diskutera innehåll i undervisningen och det funkar bra i praktiken. De ansåg inte att det behövdes ännu, då målen för närvarande är uppfyllda. Då vår dotter uppnår målen för grundsär har inte ett åtgärdsprogram gjorts. Nej, men på skolans websystem finns allt med Vi har bara den individuella utvecklingsplanen, men det finns en fungerande struktur i skolan som gynnar vår dotter. Ej behov av åtgärdsplan. Inte aktuellt 9.3 Kommentarer till Vet ej / ej svar : Individuell utvvecklingsplan, IUP?

24 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 10 Vilken typ av särskilt stöd får ert barn i skolan? % 20% 40% 60% 80% 100% Extra personal Läs och skrivträning Anpassat studiematerial Matematikträning Särskilda hjälpmedel Anpassade rutiner Talträning Tecken som AKK Anpassad fysisk miljö Aktiviteter i Dagligt Liv Motorisk träning Arbetsminnesträning Annan AKK Extra undervisning - Annat stöd Läxhjälp Totalt Får stöd Behöver ej stöd Vet ej / Ej svar Får ej stöd men behöver Kommentarer : Läxhjälp och extra undervisning behövs inte just nu, men kanske när kraven ökar. På de punker vi svarat "får stöd" är det inte i alla fall tillräckligt och ibland är det vi som tillhandahåller det till skolan. Bland de vi svarat "får ej stöd men behöver" finns det flera som vi inte anser att skolan ska syssla med, några som ges utanför skoltid inom ramen av LSS-insats 9:7 - han får det alltså inte inom ramen för skola. Vår son behöver en vuxen vid sin sida i princip hela tiden, och får det, och alla

25 Skolenkäten 2013 Rev A (48) i lärarlaget är engagerade i det, men både extra lärare och elevassistent finns till för vår son särskilt % 20% 40% 60% 80% 100% Extra personal Anpassat studiematerial Läs och skrivträning Talträning Matematikträning Aktiviteter i Dagligt Liv Arbetsminnesträning Särskilda hjälpmedel Anpassade rutiner Motorisk träning Annan AKK Tecken som AKK Anpassad fysisk miljö Läxhjälp Annat stöd Extra undervisning - Totalt Får stöd Behöver ej stöd Vet ej / Ej svar Får ej stöd men behöver Kommentarer: Har tillgång till ipad. Man använder TAKK med alla, eftersom en elev inte har något språk, dock är inte vår dotter beroende av det, men det är ändå bra för henne. När det gäller anpassad fysisk miljö så får hon visst stöd. Men det finns fortfarande stora anpassningar som behöver göras. Framförallt komma till rätta med de höga ljudnivåerna samt anpassa gruppstorlekarna på klasser och frtidshemsgrupper.

26 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Vår dotter får en extra mentorstimme varje vecka. Våra svar vet ej innebär att vår son inte är i den fasen ännu. Han är alltså inte redo för de utmaningarna än % 20% 40% 60% 80% 100% Läs och skrivträning Matematikträning Tecken som AKK Anpassat studiematerial Talträning Anpassade rutiner Motorisk träning Aktiviteter i Dagligt Liv Särskilda hjälpmedel Extra personal Arbetsminnesträning Anpassad fysisk miljö Annan AKK Läxhjälp Annat stöd Extra undervisning - Totalt Får stöd Behöver ej stöd Vet ej / Ej svar Får ej stöd men behöver Kommentarer: Har fritids en dag i veckan pga sociala behov. Skulle annars inte ha det då jag är föräldraledig.

27 Skolenkäten 2013 Rev A (48) % 20% 40% 60% 80% 100% Aktiviteter i Dagligt Liv Matematikträning Anpassat studiematerial Anpassade rutiner Tecken som AKK Talträning Läs och skrivträning Motorisk träning Extra personal Särskilda hjälpmedel Arbetsminnesträning Annan AKK Anpassad fysisk miljö Läxhjälp Extra undervisning - Annat stöd Totalt Får stöd Behöver ej stöd Vet ej / Ej svar Får ej stöd men behöver Kommentarer: Det har aldrig varit en läxa eller samtal om tex "det är ju bra om ni tränar det här...". Motorisk träning = textil och träslöjd. Läxan gör vi hemma. Extra undervisning tex.karlstadsmodellen hade varit bra. Stödet är genomgående ganska bristfälligt. Verkar helt enkelt inte kunna så mycket.

28 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 11 Har skolan under det senaste året tagit hjälp av andra organisationer / företag med anledning av ert barn? 60% 50% Habiliteringen SPSM Annan Nej 55% 51% 40% 30% 29% 33% 27% 20% 10% 13% 23% 0% Totalt Habiliteringen har varit inkopplade i mer än hälften av elevernas skolgång (51%). Allra vanligast är det för elever i grundsärskolan (55%). SPSM har anlitats angående 13% av eleverna i enkäten, och vanligast är det för elever som är inskrivna i särskolan men får sin undervisning i grundskolan (29%). n har störst andel elever som inte har föranlett någon extern hjälp (33%) och träningsskolan har inte vänt sig till SPSM alls med anledning av någon elev. Däremot har träningsskolan högst andel elever som föranlett andra externa kontakter (33%) Kommentarer: Certifierad handledare i Karlstadmodellen De har kontaktat SPSM men inget händer i alla fall. SPSM anser att skolan inte behöver hjälp av dem, skolan har inte heller sagt att de egentligen behöver hjälp, väldigt luddigt från båda håll. Från hab förväntat sig stöd men ej fått något användbart.

29 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Hab har besökt skolan men visade sig så inkompetenta att skolan (och vi) inte förstod vad de hade där att göra... SPSM har varit på tal, men jag vet inte om det blivit av. Handledning i Karlstadmodellen innan skolstart. Nätverksmöten en gång per månad med handledare från Karlstadmodellen (skolpersonal, föräldrar och handledare). Skolan samverkar med habilitering och kommunens specialpedagogiska centrum. Utan vår vetskap ingick vårt barn i ett projekt. Utomstående företag som lär ut tecken till lärarna i lärarlaget. Habiliteringen har varit i skolan, men inte kunnat ge något konkret stöd, enligt personalen. De vägrar inse att de behöver hjälp. Vi tänker flytta sonen till särskola i höst. Tyvärr. För egentligen tror vi att det bästa är integration. Habiliteringen har lämnat tips kring sjukgymnatik, typ balansövningar osv. Tidigare kom en logoped via landstinget och träffade barnen på fritidstid, men sedan ville landstinget att skolan skulle betala för det och då upphörde det. Så nu får vi gå till logoped genom landstinget själva istället, och ta ledigt från jobbet varje gång osv. Logoped Logoped via Hab, skolan går dit. Skolan har på bl.a. kompetensutvecklingsdagar arbetat med all lärarpersonal kring ämnet inkludering. Språkpedagogen i kommunen. Har kontakt med Habiliteringen pga att vi föräldrar har bett att de ska samarbeta. Logoped från habiliteringen har kommit på besök. Det har varit tal om att använda särskolans resursteam för att de ansåg att han inte lyssnade och var "obstinat" på sitt sätt. ex satte sig under bänken när han inte ville ha slöjd.

30 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Det är vi föräldrar som driver på. Stöd av ung hab till personal angående sonens kommunikation, främst till fritidspersonal. Och av utomstående handledare angående sonens utåtagerande mot viss personal. 12 Har ert barn gått om en eller flera årskurser? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Totalt Ja Nej Not: Två svar har ändrats från Ja till Nej eftersom kommentarerna förklarat att eleven gått om förskoleklass / förskolan Kommentarer till Ja: 2:an Hon gick en åldersblandad klass första året i grundskolan och när den delades följde hon den yngre gruppen, dvs gick om.

31 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 12.2 Kommentarer till Nej : Ett halvår i amerikansk förskoleklass innan den svenska förskoleklassen. Gick ett extra år i förskola på språkförskola med specialpedagog arbetandes i barngrupp. Gick ett extra år i förskolan/dagis. Plan att gå om någon årskurs snart. Två år i förskoleklass Extra år på dagis. Vår dotter gick för ett och ett halvt år sedan över från träningskolan till grundskolan och började då i en klass med två år yngre elever vilket har varit positivt. Både när det gäller kunskapsnivå och social samvaro. Vår son gick ett år extra i förskolan. (dagis) Född sent på året och följer årskurs för födda året efter.

32 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 13 Hur stort utbyte har ert barn av sina klasskamrater? 100% 90% 80% Stort utbyte 70% Stort utbyte Stort utbyte Stort utbyte 60% Stort utbyte 50% 40% 30% Visst utbyte 20% Visst utbyte Visst utbyte Visst utbyte Visst utbyte 10% 0% Totalt 13.1 Kommentarer till Stort utbyte: Det är oerhört viktigt för honom och det är fantastiskt att se hur delaktig han är i klassen och hur han hela tiden tränar sitt sociala samspel vilket han inte skulle få göra på samma sätt i särskolan. Sonen går i en åldersintegrerad klass åk 0-3 och har stort utbyte av sin klasskamrater, men även av äldre elever i åk 4-6. Svårt med sociala koder och förstår inte riktigt interaktion på konkret nivå, men känner stor trygghet och de andra barnen är väldigt engagerade i vår son och hans väl och ve, personalen har planer och åtgärdsprogram för social träning, som de involverar eleverna i.

33 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Klasskamraterna har ett mycket bra bemötande av vår dotter. De försöker få med henne på raster och umgås med henne också i övrigt i skolan. Hon blir inbjuden till fester både privat och i skolans regi. Ser och lär hela tiden. Vår dotter har en grupp tjejkompisar som har känt henne sedan 6-års verksamhet och som utgör en fin och trygg grupp för henne under skoldagen. Bra relationer till de flesta andra i klassen Kommentarer till Visst utbyte: I skolan fungerar det bra, mindre utbyte på fritiden. Men de är viktiga förebilder och draghjälp. Hade ett betydligt större utbyte tidigare när hon var yngre. Vårt barn ser sina klasskompisar som kompisar, deltar i grupparbeten och klassdiskussioner. Hänger med de andra på rasten. Jag skulle gärna se fler barn omkring vårt barn, så det finns mer möjlighet att finna bra kompisar. Fast det kan inte vara rörigt, då blir det ett problem. Talet sätter begränsningarna. Övriga elever har utvecklat tal. Mer av dom normalstörda som finns ute på rasterna och dom han möter i matsalen.

34 % av respektive grupp Skolenkäten 2013 Rev A (48) 14 Är ni nöjda med den kompetens som finns runt ert barn i skolan? 100% 80% 60% Ja Ja Ja Ja Ja 40% 20% Både ja och nej Både ja och nej Både ja och nej Både ja och nej Både ja och nej 0% -20% -40% Nej (18) Nej Nej Nej (14) (20) (18) Totalt (70) 14.1 Kommentarer till Ja : Skolan har en specialpedagog på heltid i vår dotters klass. Mentor och specialpedagog lägger tillsammans upp undervisningen och anpassar den för vår dotter och för klassen i övrigt. Alla är inte utbildade specialpedagoger / lärare men har mycket lång erfarenhet. Lärare och assistenter är fantastiska.

35 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 14.2 Kommentarer till Både ja och nej : Assistenten skulle behöva mer hjälp att anpassa arbetsmaterialet men det fattas tid för planering lärare och assistent tillsammans. Assistenten saknar lärarutbildning. Skulle ju önska att fler än assistenten tecknade men har inte fått igenom detta. Bra inställning men ingen erfarenhet, lite "famlande" Inte dåligt och inte utmärkt. Personalen har en god värdegrund och vill lära sig arbetsmetodiken. De bemöter oss på ett mycket bra sätt och samverkar gärna. Dock skulle det varit bra om de hade större kunskap om Karlstadmodellen sedan tidigare. Personalen är kunnig och engagerad men skulle behöva stöd kring verktyg och metoder och har svårt att hitta det. Vi skulle önska att personalen kunde mer teckenspråk då sonen inte pratar så bra och behöver tecken. Skolan jobbar på detta. En del lärare är väldigt bra, andra måste man påminna år efter år om anpassat material, ge förslag på hur ett prov kan göras med mera med mera. Kompetensen på stödet i klassrummet har varierat från mycket bra till någon som "sitter med". Det enda som saknas är en logoped...har saknats i flera år Det kan vara så att hon försvinner lite bland de andra barnen då alla verkar ha så olika behov och hon är minst. Hade önskat att all personal använder stödtecken. Hon har flera fantastiska lärare, bla klassläraren som verkligen tar sitt utbildningsuppdrag på allvar. Däremot kan vi ibland uppleva att personal runtomkring (assistenter, skolledning, studievägledare, psykolog osv) har ett för stort omvårdnadsfokus istället för utbildningsfokus. Inlärningsbiten är kanske bra, men kunskap om hälsa och kost verkar vara skriande brist. Saknar den talpedagog som tidigare fanns på skolan.

36 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Det har nu denna sista terminen börjat en specialpedagog i klassen, innan har det varit en speciallärare med cirka 2-3 personer med olika utbildningar som förskolelärare och assistent. Huvudlärare och ass. i klassen utmärkta. Dock behövs mer utbildning och handledning för all personal som träffar sonen (och alla andra ungdomar) gällande ungdomars, tonåringars "normala trotsbeteende". Utåtagerande, svårigheter att kommunicera, visa vad ungdomen menar, då brist på tal. Efter påstötningar från mig, har personalen fått handledning och råd av Ung Hab för att stärka tal tecken komm. (Men som fritids har svårt att ta till sig. Har ej haft ungdomar från träningsskolan tidigare.) Pedagogerna har bra utbildning och är mycket kunniga, skulle se att assistenter hade mer utbildning Skulle behöva mer kunskap om språkutveckling / språkträning. Återigen resursbrist 14.3 Kommentarer till Nej : Min dotter går i särskola men har sedan ht 2012 haft en förskollärare utan kompetens eller tidigare erfarenhet att undervisa barn i särskolan. Har tidigare varit hjälplärare i sk kommunikationsklass. Har inte heller kompetens för att undervisa elever i år fem. 15 Hur bra kan ert barn läsa idag? Frågan besvaras med hjälp av LUS Läsutvecklingsschema i.

37 antal elever Skolenkäten 2013 Rev A (48) LUS nivå Frågan besvarades för 68 elever och är överlag skattningar gjorda av föräldrarna, inte bedömningar av lärare. LUS-nivåer är ordinaldata d v s man kan rangordna nivåerna, men inte säga hur stort avstånden är mellan dem. Stegen i LUS är inte lika stora. Därför är det fel att med dem göra sådana beräkningar som förutsätter att data skall ha sinsemellan lika avstånd och en nollpunkt. Trots det redovisas här ett antal mått av den typen, i ett försök att sammanfatta läsutvecklingen och koppla den till årskurs och skolform. De som ännu ej uppnått LUS 1 har fått värdet 0, och ingår i beräkningarna.

38 LUS-nivå Skolenkäten 2013 Rev A (48) 15.1 Medelvärde per årskurs 4 3 LUS medelvärde per läsår (N=68) årskurs 15.2 Trendlinje per skolform-klass-inriktning 6 Eftersom läskunnigheten tränas och utvecklas under alla år, så justeras gruppindelningen utifrån var eleverna fått utbildning flest antal år. Om en elev har lika antal år med olika kombinationer av skolform-klass-inriktning så används det mest aktuella alternativet. Sex elever har grupperats om baserat på sin skolhistorik. De som bara angivit skolform-klass-inriktning för innevarande år antas inte ha gjort några byten under skoltiden. Med justering av grupperna för läsutvecklings-frågan så ökar grundskolan med två elever, grundsärskolan minskar med två elever och träningsskolan minskar med en elev: 20 personer - 29% i 14 personer - 21% 17 personer - 25% 17 personer - 25%

39 LUS-nivå Skolenkäten 2013 Rev A (48) grundskola integrerad grundsärskola träningsskola årskurs För respektive grupp har en linjär trendlinje beräknats. Linjens ekvation LUS = 1,5 * år + 0,1 läses på följande vis: Året innan skolstart är LUS-nivån 0,1 och sedan ökar LUS-nivån med 1,5 steg i snitt för varje skolår. R 2 = 75 % R 2 är ett mått på spridningen runt linjen: 100 % betyder att alla värden ligger på linjen. Ett högt R 2 -värde betyder att årskurs ger en bra indikation på LUS-nivå. Ett lågt R 2 -värde betyder att spridningen i LUS-nivå per årskurs är så stor att årskurs saknar förklarings/prognosvärde för LUS-nivå. LUS = 0,9 * år + 5,1 R 2 = 21 % LUS = 1,5 * år + 0,1 R 2 = 75 %

40 Skolenkäten 2013 Rev A (48) LUS = 1,0 * år 1,3 R 2 = 29 % LUS = 0,5 * år + 3,1 R 2 = 10 % Elever som i huvudsak gått som integrerade elever i grundskolan är den enda gruppen där sambandet mellan ökad läsförmåga och antal år i skolan är starkt. Trendlinjerna skall tolkas med en stor nypa salt eftersom stegen i LUS inte lika stora, läsutvecklingen är inte linjär, antalet observationer är ganska litet, bedömningarna av LUS-nivå är osäkra / ej kalibrerade och spridningen runt trendlinjerna är mycket stor Kommentarer till frågan om läskunnighet Läsutvecklingen följer inte entydigt stegen, har vissa förmågor, men har hoppat över andra. Men samtidigt LUS 12 men inte LUS 8 Svårt att bedöma. Men detta med att knäcka läskoden har och är svårt för vårt barn. Valde den nivå som ligger närmast. Barnet klarar vissa högre LUS-punkter, och lyckas inte med vissa lägre. Vår dotter har p.g.a. att hon tidigare fick för lite utmaningar på träningsskolan i att läsa och skriva blivit sen i detta. Men börjar nu "knäcka koderna" och vi ser stora framsteg. Skolan arbetar nu också mer strukturerat med detta än tidigare. Vår dotter har ett mycket väl utvecklat tal. Vår dotters läsning matchar delvis fram t.o.m. LUS 18a. Har gjort en uppskattning, vet inte var jag har bedömningen o har inte tid att lägga på att leta just nu... Kan hitta sitt namn nästan men inte skriva. Känner igen många ord direkt medan andra ord måste hon stava sig igenom.

41 % av inskrivna i respektive grupp Skolenkäten 2013 Rev A (48) Min dotter har tidigare haft individuell lästräning med sin tidigare lärare, och då läst enkla anpassade böcker med korta ord. Nu har hon ingen sådan lästräning, utan jobbar i en svenskabok på en nivå jag inte fått information om, trots att jag bett om det. Här ser jag tre punkter som stämmer på min dotter. nr och 16 80% 16 Hur nöjda är ni med fritidshemmet / öppna Hur nöjda fritidsverksamheten är ni med fritidshemmet överlag? / öppna fritidsverksamheten överlag? 70% 60% Mycket nöjd Mycket nöjd Mycket nöjd Mycket nöjd 50% 40% Mycket nöjd 30% 20% Ganska nöjd Ganska nöjd Ganska nöjd Ganska nöjd 10% Ganska nöjd 0% -10% -20% Ganska missnöjd Mycket missnöjd (16) Ganska missnöjd (12) Ganska missnöjd (19) Ganska missnöjd (16) Ganska missnöjd Mycket missnöjd Totalt (63) 7 var ej inskrivna på fritids och ingår ej i totalen Kommentarer från mycket nöjda med fritids:

42 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Fritids har vi använt oss av grundskolans fritids som finns närmast där vi bor. Har varit jätte bra 16.2 Kommentarer från ganska nöjda med fritids: Fungerar bättre nu i åk 3, mer strukturerat, tidigare ej fungerat Föräldrakooperativt fritids. Funkar bra. Dottern tycker det är kul. Mycket strul med nästan ingen behörig/ordinarie personal. Vår dotter är inskriven i särskolans fritids sedan årkurs 6. Hon går dit bara någon i veckan, när skoldagen slutar tidigt. Hon är oftast glad när vi hämtar henne från KTT. Mycket bra assistent men hade önskat hon fått mer hjälp att lära sig tecken och att även annan person hade tecknat. Svårt för mig som förälder att få kontakt med personalen på fritids. Min dotter verkar emellertid trivas. Inga rutiner för kontakt med föräldrar, särskilt inte föräldrarna till de särskolebarn som är inskrivna på fritids. Särskolebarnen söker sig till varann och leker med varandra. Inte mycket kontakt med de andra barnen, vad jag förstår. Går integrerat i vanligt fritidshem. Väldigt bra resursperson. Skulle behöva lite mer kontaktpunkter med "vanliga barn" Kommentarer från ganska missnöjda med fritids:

43 Skolenkäten 2013 Rev A (48) Alldeles för stora fritidsgrupper. Det gör att vår dotter blir alltför annonym i den miljön. Det blir också alltför höga ljudnivåer vilket påverkar henne negativt. För isolerat för särskolebarnen. De blandas inte med barn utan funktionshinder i tillräckig utsträckning Ingen specialkompetens. I praktiken ett vanligt fritis Kommentarer från mycket missnöjda med inflytandet över stödet: De vägrar inse att eleven rymmer om de inte har ögonen på eleven hela tiden vilket efter flera försvinnanden gör att det är mycket svårt att lita på fritidspersonalen Kommentarer från Ej inskriven : Är för gammal för fritids. Har istället LSS-insatsen Korttidsvistelse för skolungdom. Den är individuellt ordnad med en person som gör grejjer med vårt barn. Vi är ganska nöjda för det är inte nytt och inte helt färdigutvecklat än. Träningsskoleungdomar var nya på fritids hösten Kunde ej teckenkommunikation, svårt att förstå ungdomarna m m. Fick tjata till mig att personalen fick utbildning i TAKK. Hela tiden ligga på att tecken, och struktur på dagen är helt avgörande för att ungdomarna ska trivas, och även personalen. m m m m. 17 Hur nöjda är ni med den information ni fått om vad grundskola innebär för ert barn? Denna fråga vände sig enbart till föräldrar med barn i årskurs 1.

44 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mycket nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Totalt (+Grundsär+Tränings) N=6 N= Kommentarer till Mycket nöjda: All information om grundskolan har kommit från skolan själva, vi har sökt infon där. Habiliteringen informerade enbart om hur vi skulle gå tillväga för att självklart söka till särskola Kommentarer till Vet ej: Vi tog reda på informationen själva och har under ett par års tid haft bra samverkan med skolan. Information från habiliteringen handlade enbart om särskola och var inte heltäckande.

45 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 18 Hur nöjda är ni med den information ni fått om vad särskola innebär för ert barn? Denna fråga vände sig enbart till föräldrar med barn i årskurs % 80% 60% Mycket nöjd 40% 20% 0% -20% -40% Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Ganska missnöjd Totalt (+Grundsär+Tränings) N=6 N= Kommentarer till Mycket nöjda : Vi har haft samverkansmöten med särskolerektor, nuvarande skolas rektor, specialpedagog, skolsköterska och skolläkare för att diskutera möjliga skolformer för sonen Kommentarer till Ganska missnöjda : Missnöjda ur den synvinkeln att det togs för givet att vår son skulle söka till särskola. Formen viktigare än vad syfte och innehåll skulle innebära.

46 Skolenkäten 2013 Rev A (48) 18.3 Kommentarer till Vet ej : Vi hade innan bestämt oss för den vanliga skolan och lyssnade inte så noga på särskoleinformation. 19 Kommentarer till enkäten som helhet Bra att ni fortsätter att jobba med att skapa en heltäckande bild om detta viktiga område. Förstod inte sista frågan? [Är ni färdiga med frågorna om skolan? Frågan endast till för att styra flödet i enkäten.] Jättebra jobb med dessa årliga enkäter! Bra tydliga frågeställningar Bättre än förut. Jättebra att enkäten tog med alla skolnivåer! Det verkar som om kommentaren som står om att fråga 14 o 15 endast gäller om barnet går i årskurs 1 har hamnat på fel plats och med fel nummerhänvisning? Skulle vilja förtydliga att även fritids ingår som självklart angående allt som rör skolan. Vanligtvis går eleverna alltid på fritids i anslutning till skolan.att med skoldagen, även inkludera fritids. Hoppas ni förstår.

47 Skolenkäten 2013 Rev A (48) i LUS Läsutvecklingsschema Nivå Beskrivning... Har ännu ej uppnått LUS 1 LUS 1 LUS 2 LUS 3 LUS 4 LUS 5 LUS 6 LUS 7 LUS 8 LUS 9 LUS 10 LUS 11 LUS 12 LUS 13 LUS 14 LUS 15 LUS 16 LUS 17 LUS 18a LUS 18b LUS 18c LUS 19 Läser (hittar) och skriver (avbildar) sitt namn. Känner till läsriktningen. Visar att de upptäckt att det skrivna går att säga. Läser bekanta ord i texter med hjälp av ordbilden. Listar ut nya ord med hjälp av de ord barnet har mött tidigare. Tar hjälp av bokstäverna (t ex första bokstaven) för att avläsa ord i texten. Korrigerar sig själv ibland. Tar vid behov effektiv hjälp av bokstäverna i sin läsning. Självkorrigering vanlig. Kan ersätta en tala-lyssna-situation med en skriva-läsa. Tar effektivt hjälp av ljuden för att läsa ut längre, obekanta ord. Använder och växlar mellan ändamålsenliga strategier för alltmer funktionell läsning av enkla texter. Exempel på strategier: LUS 4, 5, 6, 7 och 9. Läser stapplande mer text och tar sig fram till innehållet, eftersom barnet vill förstå texten. Läser minst 3-4 ord i följd i böcker (texter), inom deras erfarenhetsvärld, innan de fastnar. Läser nästan flytande, fastnar bara ibland. Sökläser, dvs hittar snabbt enstaka uppgifter i löpande text. Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse. Föredrar att läsa tyst. Läser och förstår en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, t ex ett recept, och visar förståelse genom handling. Förstår innehållet i utländska filmer och naturprogram med hjälp av textremsan. Barnet läser med behållning bokserier utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, t ex: Sune, Bert, Femböcker och liknande med omfång på ca 100 sidor eller mer. Läser mycket, frivilligt och gärna - slukläser. Läser med lätthet böcker, företrädesvis ungdomslitteratur, med personteckningar, miljöbeskrivningar och inre monologer; söker mer än bara handlingen. Vidgar sitt läsande till olika genrer inom vuxenlitteraturen, läser ibland flera böcker parallellt; läser och finner djupare dimensioner. Fördjupande och överblickande, dvs kan efter att ha fördjupat sig i en omfångsrik text, vid ett senare tillfälle snabbt få tag på nycklarna till textens innehåll och struktur.