1 Familjedaghem Ersboda skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Familjedaghem Ersboda Dokumentinformation Kvalitetsredovisning upprättad enligt förordning SFS 2005:609 Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Dokumentansvarig Evelyn Johansson, rektor Fastställd/Upprättad 2010-09-15 (senast) Reviderad -- Vers 1 Giltighetstid 2009-2010
2 Innehåll Inledning.2 Förutsättningar... 2 Innemiljö, utemiljö... 3 Kompetensutveckling... 3 Barnens arbetsmiljö... 4 Trygghet, trivsel, likabehandling... 5 Barns inflytande...6 Jämställdhet... 6 Barnens lärande..7 Språk, matematik...8 Kommunikation, natur och miljö... 9 Särskilt stöd...10 Barnens personliga och sociala utveckling 11 Hälsa och livsstil, social kompetens...12 Slutord 12 Inledning Kvalitetsredovisning bygger på verksamheten i de gemensamma lokalerna och i de egna hemmen. I kvalitetsredovisningen har vi utgått ifrån att utvärdera vår arbetsplan. Arbetsplanen grundar sig på läroplan för förskolan samt kommunens uppsatta mål. De målområden som redovisas är språket, kommunikation, matematik, natur och miljö, jämställdhet, hälsa, barns inflytande samt barnens sociala utveckling. De åtgärder för fortsatt utveckling som redovisas ska vi gemensamt se över och arbeta med under nästa verksamhetsår. Utvärderingen har gjorts av personal och rektor. Rektor är ansvarig för sammanställningen av personalens kvalitetsredovisning. Förutsättningar I Ersboda skolområde arbetar idag 8 dagbarnvårdare. En på Västra Ersboda, sju på Östra Ersboda. (2 dagbarnvårdare arbetade ytterligare i Ersmark under hösten men har övergått till förskoleverksamhet) På Ersboda har alla en gemensam lokal där de träffas och har gemensam gruppverksamhet en till två dagar i veckan. Lokalen kan även användas när sjukdom eller ledigheter infaller. Familjedaghemmen har i snitt fem barn per dagbarnvårdare. Barnen kan stanna i familjedaghem upp till tolv års ålder. Mest vanligt är placerade barn mellan ett och åtta år. All personal som arbetar idag, utom en, har dagbarnvårdarutbildning. Två stycken har även barnskötarutbildning. Dagbarnvårdarna har ett vikariesystem som innebär att alla placerade barn får en vikarie i den egna gruppen. Fördelningen gör dagbarnvårdarna själva utifrån
barnens ålder och föräldrars önskemål. Detta innebär att det sällan tas i vikarier utifrån. Öppettider i familjedaghemmen kan variera från 8 till 11 tim/dag. Idag är det svårigheter att schemalägga övertiden eftersom några dagbarnvårdare kan ha 8 timmars övertid på en vecka eller mer. Detta beroende av att ramtiden under året varit mellan 5.15-17.30. Dagbarnvårdarna försöker ta ut viss tid i lokalen eller planerar in hela lediga veckor så att föräldrar inte ska behöva flytta sina barn på olika ställen under en vecka. Varje dagbarnvårdargrupp har en summa pengar varje år för inköp av material och förbrukning. De har även kompetensutvecklingspengar som de själva beslutar över utifrån behov och egna önskemål till utveckling. Större delen av området är mångkulturellt och detta är berikande för oss alla. Detta år har familjedaghemmen haft 7 barn som har annan kulturbakgrund än svenska. De olika länderna är Finland, England, Spanien, Sri Lanka, Amerika samt Thailand. 36 barn var placerade under höstterminen 2009. Under vårterminen 2010 var 36 barn placerade. Fördelning mellan pojkar och flickor har varit jämn. 3 Utemiljön Familjedaghemmen utnyttjar ofta sin närmiljö. Ofta träffas gruppen på lekplatser eller i varandras närmiljö. I närmiljön på Ersboda finns för familjedaghemmen många bra lekparker, skogpartier, bibliotek samt affärer. Närhet till Nydala med bad och 4H-gården. Ersbodas familjedaghem har en nedlagd förskola som grupplokal. Den är omgärdad och utematerialet är lättillgängliga för barnen. Dagbarnvårdarna eller rektor tar kontakt med ansvariga om lekplatser brister i säkerhet. Innemiljö Innemiljön har inte utvärderats specifikt detta år. Familjedaghemmen vistas både i det egna hemmet och i gemensam lokal. I det egna hemmet finns plats för vila, lek och omsorg. Material köps in varje år utifrån barnens åldrar och behov. I lokalen finns bra utrustning och dessa är möblerade och rumsindelade efter olika möjligheter till aktiviteter. Kompetensutvecklingsinsatser under läsåret. Kurser vi gått Lek o lär matte ute 1, 2, 3 Matematik för de små Första hjälpen Tras, ett språkmaterial Matteryggsäcken Utveckling har skett inom följande områden: Vi har satt på våra matteglasögon. Plockat in det kontinuerligt i verksamheten. Tras har använts regelbundet bl. a i utvecklingssamtal.
4 Barnens arbetsmiljö Återblick Skattningen av barnens arbetsmiljö i stort förra årets redovisning visade att det område som behövde utvecklas var barnens inflytande i verksamheten gällande att få påverka hur den fysiska miljön ska utformas, både inom- och utomhus. Även rutiner gällande barnens upplevelser av inflytande behövde ses över. Målområden som utvärderas under denna rubrik är trygghet, trivsel och likabehandling. Här finns också barnens inflytande i verksamheten samt målområden inom ämnet jämställdhet. Förbättringsarbete, analys av måluppfyllelse och resultat Mål i För- och grundskoleförvaltningens verksamhetsplan för 2008-2010: En skola för alla där barn- och ungdomars rätt att känna sig trygga, respekterade, sedda och hörda bekräftas, vilket innebär att: barn- och ungdomar i förtroendefulla relationer erövrar kunnande om demokrati, utvecklas och lär det råder nolltolerans mot all diskriminering och kränkande behandling alla förskolor och skolor arbetar efter en väl förankrad likabehandlingsplan till goda lärandemiljöer tillgodoses, vilket innebär att: barn och ungdomar har inflytande över sin arbetsmiljö och sitt lärande och upplever en positiv arbetsmiljö arbetssätt och arbetsformer anpassas och varieras utifrån det kompetenta barnets/elevens intressen, behov och förutsättningar olikheter ses som en tillgång och möjlighet barn och ungdomar upplever arbetsro Förskolor och skolor ska arbeta med att öka medvetenheten och förståelsen för vad begreppet en skola för alla innebär. Obligatoriska aktiviteter där barn eller elever exkluderas får inte förekomma. Trygghet, trivsel och likabehandling Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska följas upp och utvärderas läsårsvis och resultatet av arbetet redovisas här utifrån följande perspektiv: Tydligt förhållningssätt - nolltolerans mot kränkande behandling. Likabehandlingsplan är väl känd bland barn, föräldrar och personal. Förmåga att förebygga förekomst av kränkande behandling under läsåret. Enhetens förmåga att upptäcka kränkande behandling. Enhetens förmåga att åtgärda kränkande behandling.
5 Värdegrund/normbildning: Vi dagbarnvårdare arbetar för att alla ska stärka sin självkänsla och visa varandra hänsyn och respekt. Vi vill stödja barnen att utveckla sin empatiska förmåga. Lära barnen att visa omtanke och dela med sig samt att hjälpa varandra. - Arbeta mer med likabehandlingsplanen under hösten. - Mer dialog i personalgruppen och föräldragruppen. Lyfta mer aktiviteter att nå målen under hösten 2009 Likabehandlingsplanen har diskuterats inom arbetsgruppen. Fördjupning med rektor har inte blivit av som det var tänkt. Bra uppslutning på föräldramötet. Alla föräldrar deltog på utvecklingssamtalen. Personalen gav tider till föräldrarna, tidigare var det valfritt och då var det inte så många som kom. Samarbetsövningar med barnen har genomförts för att stärka barnens självkänsla. Betonat allas lika värde En ständig dialog pågår hela tiden om hur man ska vara mot varandra Det märks i barngruppen att barnen tänker på hur man ska vara mot varandra. Barnen ser andra än bara sig själv, hjälps åt. Personalen och barnen har det väl förankrat hos sig själva vilket leder till att det genomsyrar verksamheten Bra att föräldrarna har tagit till vara på utvecklingssamtalstiden. Bra dialog, föräldrarna är trygga med personalen Likabehandlingsplan fördjupa mer med rektor på p-möte. Fortsätta att kontinuerligt att arbeta som vi gör. Vi gör en kompistavla. Barns inflytande Familjedaghemmets mål: Utveckla barnens förmåga att påverka sin situation i verksamheten Synliggöra och dokumentera barnens önskemål i femårsgruppen. Barnen 4-5 åringar, har var med o planerat och det står vem som har önskat vad.
6 Dokumentation sker via fotografering Önskningarna har målats med vattenfärg och satts upp. Barnen känner att de är delaktiga är stolta över sin önskning/planering Hemma hos dagbarnvårdaren får barnen vara med och påverka dagarnas innehåll. Fortsätta med att barnen får vara med och planera. Introducera detta i 3 årsgruppen. Vid dokumentation ska personalen skriva mer omkring bilderna. Skriva om varför bilden tagits, vad bilden vill visa m.m. JÄMSTÄLLDHET Familjedaghemmets MÅL: Arbeta med jämställdhet i undersökande syfte att bli uppmärksam på vårt beteende Lyfta aktiviteter från likabehandlingsplanen Gruppstärkande aktiviteter med barnen. Vuxenstyrda lekar med regler. Barnen har blivit mer medvetna om t ex någon är utanför. Hämtar en vuxen om det behövs. Barnen är väldigt omtänksamma. Fortsätta att arbeta mer med likabehandlingsplanen. Lyfta fram grupp stärkandeaktiviteter i. Hålla likabehandlingsplanen aktuell. Sammanfattande bedömning Våra starka sidor är Vi ser varje barn Barn, föräldrar och personal är trygga med varandra Vi ska i fortsättningen ta med barnen mer i planeringen. Dokumentera mer med text och kommentarer. Observera barnen mer under aktiviteter Beslutade åtgärder Fortsätta att hålla likbehandlingsplanen aktuell och fördjupa oss mer i arbetslaget tillsammans med rektor. Fortsätta med arbetet med barnsdelaktighet lägre ner i åldrarna.
7 Barnens lärande Återblick Målområden som utvärderas under denna rubrik är barnens språkutveckling, matematik, natur och miljö samt kommunikationsämnena. Det stora utvecklingsmålet för året har varit att lyfta matematiken i verksamheten. En dagbarnvårdare ingår i Prima nätverket och kan delge sina arbetskamrater. Det som behövde utvecklas var att ge barnen fler tillfällen att i vardagliga situationer väga, mäta och benämna. Dagbarnvårdarna skulle också utbilda sig i matematik utomhus. Lokalen som de vistas i en till två dagar/vecka ger stor möjlighet till variation av skapande ämnen och fördelning av barn i olika åldrar i planerad verksamhet. Barnen i familjedaghemmen har också en fördel gällande sophantering. De får alltid delta i sortering eftersom det sker naturligt i hemmet. De får också uppleva matlagning på ett annat sätt än i förskolan eftersom i hemmet gäller inga livsmedelsrutiner på samma sätt. Barnen ges tid och möjlighet att under lustbetonade former steg för steg lära sig att själva klara av- och påklädning, äta själva, klara sin personliga hygien etc. Personalen tar tillvara tillfällen att i samspel med barnen öka deras självkänsla och kroppsuppfattning och stimulera språk och begreppsbildning. De upplever att de har svårare att följa upp planering och ibland även fullfölja det som var tänkt. En orsak kan vara att de inte har planeringstid som räcker till detta. Ett fortsatt lärande av barnens språkutveckling genom observationsmaterialet Tras planerades in samt fortsatt dialog med barnen om var skräpet ska slängas och varför Förbättringsarbete, analys av måluppfyllelse och resultat Mål i För- och grundskoleförvaltningens verksamhetsplan för 2008-2010: En skola för alla där barns- och ungdomars rätt till lärande och kunskap uppfylls vilket innebär att: alla barn och ungdomar har rätt att få tillgång till ett rikt och fungerande språk samt estetiska uttrycksformer. Barnens och elevernas kommunikativa utveckling är för- och grundskolans viktigaste uppdrag barn och ungdomar utvecklar ett resonerande angreppssätt, förmåga att lösa problem med matematiska verktyg samt att dra slutsatser rörande övergripande naturvetenskapliga frågor förskolan och skolan utvecklar en medvetenhet om hälsa och hållbar utveckling som förutsättningar för lärande Arbetet med att ständigt fokusera och förbättra arbetet med barns språk- läs och skrivutveckling fortsätter på förskolor och skolor. Arbetet med att utveckla matematikundervisning och matematiklärande i förskolor och skolor prioriteras fr o m höstterminen 2008.
Rutiner för att uppmärksamma och bedöma behov av särskilt stöd ska utvecklas i förskolor och skolor. Inom skolområdena ska undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas på ett sådant sätt att barn/elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Åtgärdsprogram ska utarbetas så snart det står klart att ett barn/elev behöver särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet ska löpande följas upp och revideras 8 Familjedaghemmens SPRÅKMÅL Stimulera, utveckla och stärka barnets språkliga utveckling Fortsätta att planera in dialog i arbetsgruppen om våra barns språkutveckling Språkmaterialet Tras används. Diskuterar varje barn tillsammans. Lyfter språket i utvecklingssamtal med föräldrar. Ger hela tiden barnen fler benämningar på ord. Läser och berättar sagor för barnen. Sångstund med rim och ramsor och sånger En dialog pågår hela tiden. Genom att använda Tras vet personalen var barnen befinner sig, ser utvecklingen. Utveckling märks på att barnen har fler ord, berättar mycket, sjunger, fantiserar. Fortsätta föra en ständig dialog omkring språkets funktion Försöka ändra struktur omkring matsituationen. Dela in barnen bättre vid borden vilket gynnar kommunikationen. MATEMATIK, Barnens lärande i matematik Ge barnet matematiska utmaningar i vardagen Göra tidplan, kartläggning för att sätta mål för prima satsningen. En matteryggsäck med material har köpts in. Fortbildning om Mattematik ute och småbarns matematik. Eget material har tillverkats. Personalen tänker mycket på hur de benämner saker och ting. Matteglasögonen är på.
9 Barnen använder många nya matematiska ord och tycker att det är roligt. Materialet är tilltalande Göra i ordning en hylla med mattematerial som byts ut kontinuerligt. Köpa in nytt material och litteratur KOMMUNIKATION FAMILJEDAGHEMMETS MÅL: Befrämja barnets naturliga nyfikenhet och kreativitet genom att låta barnet prova olika kommunikationsämnen Fortsätter som tidigare med att ge barnen utmaningar i de skapande delarna Stafflimålning utomhus. Fingerfärg. Playdoo Återberättande genom att måla och rita Målning på olika material som t.ex snö Islyktor Barnen tycker att det är roligt med olika aktiviteter och är positiva. Fingerfärgen mottogs med blandade känslor! Barnen har fått många tillfällen till skapande aktiviteter. Ge mer utmaningar. Prova på mer kladdiga aktiviteter. NATUR OCH MILJÖ FAMILJEDAGHEMMETS MÅL: Ge barnen upplevelser och kunskap om vår miljö och naturen Fortsätta lyfta detta med sopsortering samt lyse, inte spola vatten så länge. Sortering och kompostering sker dagligen. Pratar mycket om hur man använder vatten. Inte spola i onödan Inte använda belysning i onödan. Barnen ser kopplingen mat kompost jord
10 Upprörda barn när skräp hittas. Plockar skräp under promenader Fortsätta att tänka på hållbar utveckling Fortsätta vårt arbete för att bli certifierade för Hållbar utveckling Särskilt stöd Enligt de allmänna råden för kvalitetsredovisning (s 19) ska skolsituationen för barn i behov av särskilt stöd, barn med funktionshinder samt elever med annat modersmål än svenska redovisas i kvalitetsredovisningen. Det är viktigt att personalen: arbetar utifrån ett synsätt på behov av särskilt stöd som innebär att stödbehovet ses i relation till den miljö barnet visas i tillsammans med barnens vårdnadshavare planerar och dokumenterar arbetet med särskilt stöd samt kontinuerligt följer upp detta genom uppföljningar och utvärderingar tydliggör vilka faktorer som har påverkat arbetet och om stödåtgärderna är adekvata och tillräckliga. (Allmänna råd om kvalitet i förskolan s 32). I familjedaghemmen har två barn haft modersmålsträning. Ett barn har dagbarnvårdare och föräldrar fått följa till en förskola. Det har inte varit den bästa lösningen men har ändå fungerat bra. Detta år har ett barn haft modersmålsträning. Detta har skett i hemmet hos dagbarnvårdare För att följa barnen utveckling så har varje barn en utvecklingsplan. Kontakter med elevhälsan har skett detta år. Familjedaghemmen på Ersboda har extra medel utifrån social faktor. Dessa medel används mest för att minska barngruppen hos de som har barn som behöver extra stöd. Summan har hösten 2009 uppgått till 106 800 kronor och våren 2010 till 156 000 kronor. Sammanfattande bedömning Våra starka sidor är att vi ger barnen tid och är flexibla. Vi är ute mycket och detta leder till att barnen får många tillfällen till att öva sin grovmotorik. Det ger också barnen upplevelser och kunskap om hur natur och miljö påverkar oss. Skapandet har varit varierande och uppskattat. Matteryggsäcken har börjat användas. Beslutade åtgärder Lyfta fram matematiken ännu mer i verksamheten. Nytt material ska beställas. När alla är tillsammans i grupplokalen ska en tydlig strukturerad planering finnas.
11 Barnens personliga och sociala utveckling Återblick Målområden som beaktas under denna rubrik är hälsa och livsstil samt att stärka barnens sociala kompetens. Dialogen om certifiering hållbar utveckling skulle påbörjas. Ansvariga personer är utvalda och tre ämnesområden är under diskussion som utvecklingsområden. Personalen upplever sig mer uppmärksam idag och ser och kan stödja barnen. Ingen av barnen idag har svårigheter att komma fram och göra sig hörd. Vi har haft mer dialog i arbetslaget om barnens behov. Under våra mål natur och miljö finns beskrivningar som även kan stämma med denna rubrik. Förbättringsarbete, analys av måluppfyllelse och resultat Uppdrag till familjedaghem/förskola i För- och grundskoleförvaltningens verksamhetsplan för 2008-2010 I läroplanuppdraget att bidra till barns och ungdomars allsidiga utveckling ingår frågor om hälsa och livsstil i vid mening. Inslaget av dagliga fysiska aktiviteter ska öka i förskolor och skolor. Varje skola ska i en arbetsplan synliggöra och säkerställa arbetet med hälsa och livsstil ett 1-16 årsperspektiv. Hälsa och livsstil/hållbar utveckling Familjedaghemmens mål: Lägga grunden till fysisk aktivitet, kostmedvetenhet och en lugn arbetsmiljö för barnen. Framtiden - Utveckla förståelse för hur vår livsstil påverkar natur, miljö och oss människor i Gruppens tänkta utveckling: Påbörja hösten med dialog om certifieringen Arbetet med certifiering har påbörjats. En personal har ägnat mer tid tillsammans med Mjölkens personal och rektor. Väntar på att ansökan ska färdigställas och lämnas in under hösten 2010. En planeringsdag ska ägnas åt ansökan Utveckling eller åtgärder Lägga grunden till fysisk aktivitet, kostmedvetenhet och lugn arbetsmiljö för barnen. Utveckla förståelse för hur vår livsstil påverkar natur, miljö och oss människor
12 Mål för social kompetens Strävandemål: Stärka barnens självkänsla. GRUPPENS TÄNKTA UTVECKLING Fortsätta att vara uppmärksam och ha en bra dialog i arbetslaget för att lyfta fram de barn som behöver stöd att kliva fram. Detta gjordes för att uppnå målen Gruppstärkande lekar. Alla ska delta efter egen förmåga. Stöd från vuxna till de som behöver det. Hjälpa att lyfta de tysta barnen. De tysta blyga barnen törs prata mer, ta mer plats. Fortsätta att ha en kontinuerlig dialog i arbetslaget Sammanfattande bedömning Våra starka sidor är att vi är lyhörda. Vi stärker barnens självkänsla Barnen få dagligen vistas växlande ute och inne. Hållbar utveckling är ett stående inslag i verksamheten. Ständiga samtal omkring hur man tar hand om sig själv och naturen och hur vi påverkas av varandra Beslutade åtgärder Lägga grunden till fysisk aktivitet, kostmedvetenhet och lugn arbetsmiljö för barnen. Utveckla förståelse för hur vår livsstil påverkar natur, miljö och oss människor Fortsätta vårt arbete för att bli certifierade för Hållbar utveckling Slutord Vi har detta år valt att utvärdera familjdaghemmens målområden och resultat gemensamt. Inga enskilda utvärderingar är gjorda detta år. Uppföljning av verksamheten har gjorts i enskilda utvecklingssamtal med rektor. Detta år har varit väldigt utvecklande för alla. Kunskapen om barnens språkutveckling har ökat. Matematiksatsningen är utmanande och dialogen och medvetenheten har ökat. Vi ser fram emot fortsatt utveckling av matematiken för de mindre barnen. De flesta av familjedaghemmens mål är uppfyllda. Några utvecklingstankar inför kommande år är beslutade. Familjedaghemmen är en väl fungerande grupp som gör ett mycket bra arbete. Umeå den 8/9-2010 Evelyn Johansson Rektor, Ersboda skolområde