Smedby skola Likabehandlingsplan Mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2012-2013
I vår skola är det allas ansvar att bidra till ett gott arbetsklimat är det allas ansvar att se till att ingen blir utanför är det allas ansvar att be om hjälp när man behöver det är det alla ansvar att hjälpa kamrater som mår dåligt är det allas ansvar att bry sig om varandra är det de vuxnas ansvar att finnas till hands för alla elever 1
Innehållsförteckning Skolans uppdrag och övergripande mål... sid 3 Ansvarsfördelning....sid 3 Definitioner av begrepp....sid 4 Tecken på mobbning och andra kränkande behandling sid 5 Vem kontaktar jag vid trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling...sid 5 Trygghetsteamet 2012/2013...sid 5 Handlingsplan... sid 6 Verksamhetens behov kartläggs.sid 7 Förebyggande åtgärder...sid 7 Förankring av likabehandlingsplanen.....sid 7 Bilaga 1 Lagar och styrdokument....sid 8 Bilaga 2 Notering av incident blankett......sid 10 Bilaga 3 Anmälan till Trygghetsteamet blankett......sid 11 Bilaga 4 Broschyr Att stoppa mobbning går..... sid 14 2
Skolans uppdrag och övergripande mål Alla skall känna sig trygga samt bemötas och behandlas med respekt. Det skall vara roligt och meningsfullt för alla att gå till vår skola. Alla som arbetar här, elever och personal, skall känna arbetsglädje, trygghet och vi-känsla. Därför accepteras inte att någon utsätts för våld eller övergrepp, trakasseras eller hotas, nonchaleras eller utfryses ur gemenskapen. Smedby skola skall vara en miljö som är fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Delaktighet är en viktig del i arbetet. Enligt skollagen, 6 kap 8, ska en plan mot kränkande behandling upprättas varje år. I planen redogör vi för vilka åtgärder vi avser påbörja eller genomföra under det kommande året. I efterföljande års plan följer vi upp hur det gått under innevarande år. Det regleras även av diskrimineringslagen och det handlar om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Likabehandlingsplanen skall främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolans målsättning är att alla, både de utsatta och förövarna, ska känna sig trygga i skolan och med oss vuxna. Alla vuxna har ansvar att uppmärksamma elever som far illa och agera direkt. Vid misstanke om mobbning kontaktas Trygghetsteamet. I Smedby skola arbetar vi aktivt med att förebygga och stoppa mobbning och andra kränkningar. I vår likabehandlingsplan ingår bl.a. lektioner med vardagliga etiska samtal, rastvärdar, betoning av allas delaktighet samt samtal med de elever som berörs av mobbning/kränkning. På skolan finns ett trygghetsteam under ledning av rektor. Trygghetsteamet hanterar mobbning och andra kränkningar efter anmälan från elev, vårdnadshavare eller personal. Ansvarsfördelning Rektor ansvarar för att en likabehandlingsplan upprättas och hålls levande i verksamheten. Rektor ansvarar för att ett trygghetsteam bildas. Trygghetsteamets uppgifter är att: hantera inkomna ärenden vara tillgänglig för elever och personal årligen uppdatera likabehandlingsplanen hålla planen levande och förankrad i verksamheten årligen dela ut och följa upp elevenkät om trivsel 3
Definitioner av begrepp Diskriminering Diskriminering innebär att en individ/grupp missgynnas direkt eller indirekt utifrån diskrimineringsgrunderna. Kön Etnisk tillhörighet (rasism, främlingsfientlighet) Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Med direkt diskriminering menas att en individ/grupp missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara om en flicka nekas tillträde till vår allaktivitetsplan. Med indirekt diskriminering menas att en individ/grupp missgynnas genom att alla behandlas lika. Till exempel om alla elever serveras samma mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en individs värdighet. Trakasserier är uppträdande som kränker en individs värdighet utifrån ovanstående diskrimineringsgrunder. Kränkande behandling är uppträdande som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier och kränkningarna kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög), psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bild burna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Kränkningar gäller inte bara mellan elever, utan även mellan vuxna och elever. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Befogade tillrättavisningar Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. 4
Andra aktuella begrepp Rasism En föreställning om att den egna folkgruppen är överlägsen. Anser att vissa folkgrupper är mindre värda och därför kan förtryckas utnyttjas eller kontrolleras. Främlingsfientlighet Rädsla för och stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristika. Homofobi Motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Tecken på mobbning eller annan kränkande behandling Kan vara känslan en person har av att vara ensam, rädd eller i underläge. Känna sig utsatt av en eller fler personer. Kan vara svordomar, fula ord, könsord eller förolämpningar, slag, sparkar, knuffar, fasthållning och utfrysning. Kan vara hot, miner, att retas, suckar, gester, fniss, tystnad och klotter. Hög frånvaro skolk. Sen ankomst. Vem kontaktar jag vid trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling Till Trygghetsteamet vänder sig den som har fått kännedom om mobbning som förekommer i skolan eller den som själv är utsatt för mobbning. Elever kan vända sig direkt till Trygghetsteamet eller till sin lärare. Föräldrar kontaktar i första hand barnets lärare. Vid ett akutärende, där samtal med den utsatte måste ske med en gång, kontaktas någon person i Trygghetsteamet. Trygghetsteamet 2012/2013 Gabriella Brundin Lena Storthors Barbro Brolin Eva Kjellberg Annelie Silversten Per Claesson Patrick Skoglöf rektor skolsköterska grundskolan grundskolan grundskolan grundsärskolan grundsärskolan 5
Handlingsplan SYFTE Syftet med handlingsplanen är att visa hur skolan arbetar mot mobbning och kränkning. Alla vuxna har ansvar att uppmärksamma elever som far illa och att agera direkt. Vi har tydliga rutiner för oacceptabla beteenden gällande samtal med de inblandade, kontakter med vårdnadshavare, uppföljning och dokumentation. HANDLINGSPLAN: Trygghetsteamet ansvarar för att hela processen dokumenteras. Vem som faktiskt gör dokumentationen avgörs i varje enskilt fall. Dokumentationen förvaras i inlåst pärm hos skoladministratören. 1. Den som misstänker mobbning/kränkning enligt ovanstående definition anmäler detta till Trygghetsteamet. 2. Trygghetsteamet talar snarast med närmast berörda lärare. 3. Två vuxna, varav minst en från Trygghetsteamet har snarast samtal med den som är mobbad/kränkt. Det strukturerade samtalet leds av representant från Trygghetsteamet. 4. Trygghetsteamet tar snarast ytterligare nödvändiga kontakter med andra inom skolan som kan tänkas veta något om situationen. Trygghetsteamet ser till att all nödvändig information erhålls. 5. Trygghetsteamet gör därefter en konkret sammanställning, analyserar situationen och beslutar snarast om åtgärder. 6. Analys med beslut delges berörda lärare. 7. Samtal genomförs snarast och på lämpligt sätt med samtliga som mobbat/kränkt den aktuella eleven. 8. Samma dag efter samtalet kontaktar representanten från Trygghetsteamet alla berörda vårdnadshavare och informerar om samtalet med deras barn och kommande åtgärder. 9. Trygghetsteamets uppföljningssamtal med den utsatte eleven ska ske två veckor efter det inledande samtalet för att förvissa sig om att mobbningen/kränkningen upphört. Återkoppling sker också med de som har utsatt eleven för mobbning/kränkning. 10. Om mobbningen/kränkningen inte upphör kallar rektor elev/elever och vårdnadshavare till samtal. 11. Vid alla kränknings- och mobbningsärenden kontaktas rektor som agerar i enlighet med skollagen. I varje enskilt fall gör rektor en bedömning om polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten skall göras. Anmälan görs av rektor. Övriga kränkningsärenden hanteras av rektor. 6
Verksamhetens behov kartläggs på personalkonferenser, arbetslagsmöten, pedagogiska forum och i Trygghetsteamet i klassråd i elevråd i föräldraråd i utvecklingssamtal. genom trivselenkät Förebyggande åtgärder Vuxna som på ett aktivt sätt lyssnar och iakttar. Etiska samtal och värderingsövningar sker inom den dagliga verksamheten. Rastvärdar finns bland eleverna vid alla raster. All personal deltar aktivt i kontinuerliga diskussioner kring hantering av kränkningar. Att stoppa mobbning går -broschyren skickas hem vid läsårets början. Förankring av Likabehandlingsplanen Vårdnadshavare informeras via informations- och föräldramöten samt via föräldrarådet. Elever informeras om innehållet i likabehandlingsplanen av lärarna samt via elevrådet Representanterna i Trygghetsteamet presenteras vid skolstart för eleverna och finns uppsatta med bild på centrala ställen i skolan. 7
Bilaga 1 Lagar och styrdokument FN:s Barnkonvention Alla barn har rätt att bli respekterade, rätt att bli lika behandlade och skyddas mot alla former av övergrepp. (Artikel 19) Skollagen (SFS 1985:1100) 1 Kap. 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. (SFS 1999:886). Diskrimineringslagen (2008:567), om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Arbetsmiljölagen och Arbetarskyddsstyrelsens regler Arbetsmiljölagen och Arbetarskyddsstyrelsens regler ger den rättsliga grunden för arbetsmiljöarbetet, där arbetet för att motverka mobbning är en del. Skolledningen är skyldig att samverka med elever och personal och se till att kraven på en bra arbetsmiljö i skolan uppfylls. Arbetsgivaren ska planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. I verksamheten skall finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda sådana otillfredsställande arbetsförhållanden.. vilka kan ge grund för kränkande särbehandling. Om tecken på kränkande särbehandling visar sig ska motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. 71 Socialtjänstlagen Skyldigheten att som personal, till socialtjänsten, tala om sin oro när man misstänker att barn far illa. Brottsbalken Ärekränkning: Förtal, förolämpning. Brott mot frihet och frid: Olaga tvång, olaga hot, ofredande, trakasserier. Brott mot liv och hälsa: Misshandel, sexuellt ofredande. Brott mot allmän ordning: Hets mot folkgrupp. 8
Lgr 11 I Lgr 11 uttrycks att rektor har ett särskilt ansvar för:...att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Rektor ansvarar för arbetet med att upprätta ett handlingsprogram. För att förankra programmet och göra alla berörda delaktiga behöver lärare, elever, elevhälsa involveras liksom föräldrar och övrig skolpersonal. Det är också viktigt att handlingsprogrammet följs upp och utvärderas inom ramen för skolans kvalitetsarbete. (s 70 Olikas lika värde Myndigheter för skolutveckling) Enligt Lag (2006:67) skall skolan upprätta en Likabehandlingsplan. 9
Notering av incident Bilaga 2 Datum: Inblandade: Namn Årskurs/klass Beskrivning av händelsen: Noterat av: 10
Anmälan till Trygghetsteamet - Smedby skola Bilaga 3 Vid akut situation tas direktkontakt med skolhälsovården eller med någon i Trygghetsteamet. Ifylld blankett lämnas i Gabriella Brundins postfack. Trygghetsteamet består av: Patrik Skoglöf, Annelie Silversten, Eva Kjellberg, Barbro Brolin, Per Claesson, Lena Storthors, Gabriella Brundin Sid 1 och 2: Vilka personer gäller anmälan? Sid 3: Anledning till anmälan. Datum för anmälan Anmälare Anmälares telefon/mobil Utsatt elev: Namn, pers.nr, klass Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 1 Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 2 Adress Telefon/mobil Aktör / vittne: (Ringa in rätt benämning) Namn, pers.nr, klass Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 1 Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 2 Adress Telefon/mobil Aktör / vittne: (Ringa in rätt benämning) Namn, pers.nr, klass Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 1 Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 2 Adress Telefon/mobil 11
Aktör / vittne: (Ringa in rätt benämning) Namn, pers.nr, klass Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 1 Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 2 Adress Telefon/mobil Aktör / vittne: (Ringa in rätt benämning) Namn, pers.nr, klass Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 1 Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 2 Adress Telefon/mobil Aktör / vittne: (Ringa in rätt benämning) Namn, pers.nr, klass Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 1 Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 2 Adress Telefon/mobil Aktör / vittne: (Ringa in rätt benämning) Namn, pers.nr, klass Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 1 Adress Telefon/mobil Vårdnadshavare 2 Adress Telefon/mobil 12
Anledning till anmälan (Elevens namn och pers.nr: ) Här beskriver du vad som har skett och när det hände. Är det en akut situation eller har det pågått länge? Hur ofta? Vem/vilka har bevittnat händelsen? Är någon annan vuxen kontaktad? Vid en akut situation kan du behöva ta kontakt med skolhälsovården eller någon i Trygghetsteamet innan du fyller i anmälan. Alla anmälningar läggs i Gabriella Brundins postfack och handläggs skyndsamt. 13
Detta är texten som finns i en broschyr som delas ut till alla föräldrar vid läsårets början. Bilaga 4 ÄVEN OM DU INTE TYCKER ATT DET BERÖR DIG JUST NU LÄS DETTA! VUXNA KAN HJÄLPA ATT STOPPA MOBBNING GÅR Elever och personal kan göra mycket, men det är nödvändigt att även hemmet hjälper till. Barn berättar inte alltid om mobbning eller annan kränkning som de känner till, därför att de tror att det är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Att berätta om detta är inte skvaller, det är att hjälpa dem som har det svårt. Personalen berättar ALDRIG varifrån de fått sin information. Vi pratar inte med föräldrar om andras barn. Ta kontakt med personalen eller trygghetsteamet om ditt barn berättar om mobbning eller andra kränkningar. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en miljö där vi trivs och har det bra. Med hopp om ett gott samarbete! Vetenskapliga undersökningar visar att tusentals barn i svensk förskoleverksamhet och svenska skolor berörs av mobbning och andra kränkningar som offer eller som plågare. Vid alla skolor förekommer detta ibland men det går att stoppa! Mobbning är svår att upptäcka, den sker mest när vuxna inte ser det. Det mobbade barnet kan sällan berätta vad det är utsatt för, det känns för plågsamt att tala om det. I Smedby skola arbetar vi aktivt med att förebygga och stoppa mobbning och andra kränkningar. I vår likabehandlingsplan ingår bl.a. lektioner med vardagliga etiska samtal, rastvärdar, betoning av allas delaktighet samt samtal med de elever som berörs av mobbning. På skolan finns ett trygghetsteam under ledning av rektor. Trygghetsteamet hanterar mobbning och andra kränkningar efter formell anmälan från elev, vårdnadshavare eller personal. För mer information om trygghetsteamet - se Smedby skolas hemsida! VAD ÄR MOBBNING? Det kan vara svårt att skilja mobbning från vanliga konflikter och bråk. Det ÄR mobbning när ett barn upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar (t.ex. knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning) från en eller flera andra barn/elever. Det ÄR mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka, när den ena parten ständigt är i underläge. BLIR DITT BARN MOBBAT? Om ditt barn uppvisar ovilja att gå till skolan ont i magen huvudvärk ovilja att berätta hur det är i skolan att det saknas kamrater smutsiga eller trasiga kläder när barnet kommer hem från skolan blåmärken nedstämdhet kan ditt barn vara mobbat. Dessa tecken kan ha andra förklaringar men tag alltid kontakt med skolan. 14
MOBBAR DITT BARN ANDRA? Det är svårt att ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så, måste du göra något åt det. Det är viktigt både för det utsatta barnet och för ditt eget. Forskning visar att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet om de inte ändrar sitt negativa beteende. Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsaken måste du göra något. Vi föreslår följande: Gör helt klart för barnet att du inte accepterar mobbning och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. 15