Väg E22 Malmö-Kristianstad, Motorvägshållplats Gårdstånga

PLANBESKRIVNING Väg E22 Malmö-Kristianstad, Motorvägshållplats Gårdstånga Eslövs kommun, Skåne län GRANSKNINGSHANDLING, 2013-03-01 Projektnummer: V8850429 Yta för bild eller mönster

Titel: Planbeskrivning för Väg E22 Malmö-Kristianstad, Motorvägshållplats Gårdstånga Publiceringsdatum: 2013-03-01 Utgivare: Trafikverket Projektledare: Per-Olof Lysell, 010-124 16 49 Konsult: Atkins Sverige AB, Helsingborg, 042-400 1500 Uppdragsledare: Henrik Bertheden Distributör: Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad, telefon: 0771-921 921. Omslagsbild Eslövs kommun

Innehåll 1 SAMMANFATTNING...5 2 BAKGRUND OCH MOTIV...5 2.1 Förutsättningar...5 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut...7 3 SYFTE, MÅL OCH OMFATTNING...8 3.1 Arbetsplanens syfte...8 3.2 Projektets syfte och mål...8 3.3 Referensstandard...8 4 VÄGFÖRSLAGET...9 4.1 Vägplanens omfattning...9 4.2 Trafik...10 4.3 Typsektioner...10 4.4 Plan- och profilstandard...10 4.5 Korsningar och anslutningar...10 4.6 Geologi och geoteknik...10 4.7 Hydrologi och hydroteknik...11 4.8 Kollektivtrafik...11 4.9 Gång- och cykeltrafik...11 4.10 Broar och andra byggnadsverk...11 4.11 Skadeförebyggande åtgärder...12 4.12 Övriga väganordningar...12 4.13 Andra åtgärder och anordningar...13 5 VÄGHÅLLNINGSANSVAR FÖR ALLMÄNA VÄGAR...13 5.1 Förändring av väghållningsområde...13 5.2 Förändring av allmän väg...13 6 KONSEKVENSER AV VÄGFÖRSLAGET...13 6.1 Trafiktekniska konsekvenser...13 6.2 Miljökonsekvenser...14 7 MARKÅTKOMST...16 7.1 Fastställelseprövning...16 7.2 Vägområde för allmän väg...17 8 KOSTNADER...18 9 FORTSATT ARBETE...18 9.1 Dispenser och tillstånd...18 9.2 Produktion...18 9.3 Kontroll och uppföljning...18 10 SAKÄGARE...18 11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...19 3

4

1. Sammanfattning Trafikverket planerar att bygga en ny motorvägshållplats för Skåneexpressens busslinje 1 och 2 vid trafikplats Gårdstånga i Eslövs kommun. Skåneexpressen 1 och 2 passerar idag trafikplatsen utan att stanna och en ny hållplats skulle medföra att boende i Gårdstånga och omkringliggande samhällen ges möjlighet att lättare använda busslinjerna. Regionbuss 157 passerar idag cirkulationsplatsen i trafikplatsen, och för att möjliggöra byte mellan de olika busslinjerna planeras hållplatslägen även för denna vid cirkulationsplatsen. För att öka tillgängligheten till hållplatserna planeras en pendlarparkering att anläggas i anslutning till cirkulationsplatsen samt en ny gång- och cykelväg att dras mellan Gårdstånga by och trafikplatsen. 2. Bakgrund och motiv 2.1 Förutsättningar 2.1.1 Allmänt Eslövs kommun är ständigt växande och det finns ett ökat behov av att kunna åka kollektivt. För att kollektivtrafiken ska bli ett alternativ till bilen krävs goda förbindelser och att tillgängligheten till hållplatserna är hög. Genom att anlägga hållplatser både för Skåneexpressen 1 och 2 samt för regionbuss 157 vid cirkulationsplatsen skapas bådegoda förutsättningar för boende i Gårdstånga och omkringliggande samhällen att använda sig av busslinjerna samt för bussresenärer att byta linje vid Gårdstånga. För att säkerställa tillgängligheten till de nya hållplatserna kommer en pendlarparkering att anläggas i anslutning till cirkulationsplatsen och en ny gång- och cykelväg kommer att dras mellan Gårdstånga by och trafikplatsen. 2.1.2 Trafik E22 E22 är en nationell stamväg och klassas som den största och viktigaste trafikpulsådern i sydöstra Sverige. E22 är viktig ur både regionalt, nationellt och internationellt perspektiv för såväl pendling som för godstransporter. E22 har en högsta tillåtna hastighet om 110 km/h på aktuell sträcka. År 2011 uppmättes trafikflöden på ca 25550 fordon/dygn, varav 2730 lastbilar. Väg 104 Väg 104 är en regional länk mellan sydöstra och nordvästra Skåne. I anslutning till trafikplats Gårdstånga är väg 104 nio meter bred och saknar mitträcke. Väg 104 har en högsta tillåtna hastighet om 90 km/h som strax söder om cirkulationsplatsen sänks till 70 km/h. År 2009 uppmättes trafikflöden på ca 5600 fordon/dygn, varav 620 lastbilar söder om trafikplatsen. 5

Väg 113 Väg 113 är en regional väg som förbinder Gårdstånga och Eslöv med Höör. I anslutning till trafikplats Gårdstånga är väg 113 sju och en halv meter bred och utformad som mötesseparerad 2+1 väg, samt har en högsta tillåtna hastighet om 100 km/h som strax innan trafikplatsen sänks till 70 km/h. År 2009 uppmättes trafikflöden på ca 9290 fordon/dygn, varav 840 lastbilar. 2.1.3 Olycksstatistik I Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA registreras alla trafikolyckor med personskador av Polismyndigheten och sjukvården. I trafikplatsen har det under tiden 2002-08-29 och 2012-08-29 skett 26 olyckor varav 24 lindriga och 2 svåra olyckor. Ingen av trafikolyckorna har haft dödlig utgång. 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning Landskapet som omger Gårdstånga karakteriseras av ett öppet landskap präglat av ett rationellt jordbruk med stora sammanhängande åkrar Väg E22 är ett starkt element som skär igenom landskapet och vid Gårdstånga ligger trafikplatsen upphöjd och väl synlig vid Kävlingeåns norra dalgångssluttning. Väster om trafikplats Gårdstånga flyter Kävlingeån genom landskapet mot Kävlinge och kusten. Kävlingeåns dalgång korsas av väg E22 väster om trafikplats Gårdstånga. Kävlingeån präglas av en riklig grönska. Vegetationen kring ån och dess biflöde Rödabäcken är väl synliga i landskapet och ett av de få gröna stråken. Kring godsen och de större gårdarna finns det också lummiga områden. 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden Se miljöbeskrivning för en utförlig beskrivning av nuvarande förhållanden och konsekvenser av utbyggnaden gällande miljö- och naturförhållanden. 2.1.6 Kommunala Planer Översiktsplan 2001, Eslövs kommun, antagen 2002-02-25 I Eslöv kommuns översiktplan från 2001 framgår att kommunen vill utveckla möjligheterna för gång- och cykeltrafik mellan trafikplatsen och Gårdstånga by samt medverka till en ny hållplats för kollektivtrafik i anslutning till trafikplatsen. Föreslagen anläggning bedöms därför ligga i linje med kommunens översiktsplan. Fördjupad översiktsplan för Flyinge Gårdstånga, utställningshandling augusti 2012 I den fördjupade översiktsplanen för Flyinge Gårdstånga framgår att utredning av en motorvägshållplats i anslutning till trafikplats Gårdstånga med tillhörande pendlarparkering pågår. Förslag till byggnadsplan för delar av Gårdstånga och Getinge i Skarhults kommun, laga kraftvunnen 30 januari 1962. 6

Det aktuella området är markerat som mark, som ej får bebyggas. Föreslagen anläggning strider mot gällande detaljplan. Avsteget bedöms dock som ringa. 2.1.7 Ekonomiska förutsättningar Projektet finansieras via nationell plan för vägtransportsystemet. 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut År 2003 togs stråkstudien Högklassigt busstråk Malmö-Kristianstad, Åtgärder för att förbättra Hela Resan fram av dåvarande Vägverket. Syftet var att inventera och föreslå åtgärder för att stärka kollektivtrafikstråket. I studien föreslogs ett nytt hållplatsläge vid Gårdstånga för Skåneexpressens linjer 1 och 2. År 2008-09 upprättades förstudien Kollektivtrafikåtgärder Väg E22 i Gårdstånga. Förstudien utredde förutsättningarna för en anslutande gång- och cyckelväg mellan trafikplats Gårdstånga och Gårdstånga by samt en ny hållplats vid Gårdstånga som skulle underlätta för pendling med Skånetrafikens expressbussar mellan Lund-Kristianstad och Malmö-Kristianstad. I förstudien förespråkades ett alternativ med hållplatser öster om cirkulationsplatsen och där en gång- och cykelväg anläggs inne i cirkulationsplatsen (ingen separat bro). År 2008-12 beslutade Länsstyrelsen i Skåne län i enlighet med 6 kap 5 miljöbalken att projektet inte kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. År 2009-11 kom en kompletterande utredning till förstudien (2008-09) Väg E22 Trelleborg Blekinge länsgräns vid Valje, delen Gårdstånga - Hurva, Motorvägshållplats vid Gårdstånga. Syftet var att utreda vilka möjligheter som fanns för placering av en motorvägshållplats samt lösningar för gång- och cykeltrafik till Gårdstånga by och väg 113 mot Eslöv. Utredningen belyste två alternativa hållplatslägen för linje 157, en norr och en söder om cirkulationsplatsen. År 2012-10 beslutade Länsstyrelsen i Skåne län att lämna tillstånd enligt kulturminneslagen till att göra ingrepp i under mark dolda fornlämningar inom fastigheterna Gårdstånga 15:1, 18:1, 17:5, 18:10, 17:12, 16:1 och 7:3. 2.2.1 Motivering av föreslaget utformningsalternativ I föreslaget utformningsalternativ får de oskyddade trafikanterna en väg genom trafikplatsen som i stora delar påminner om hur det fungerar idag. Skillnaden är att de oskyddade trafikanterna nu får en separerad yta att färdas på genom cirkulationsplatsen. Genom att använda sig av delar av ett av de befintliga körfälten i cirkulationsplatsen, utnyttjas befintlig infrastruktur. Att minska antalet körfält bedöms med endast innebära en marginel kapacitetsförlust jämfört med dagens lösning. Genom att cirkulationsplatsen byggs om på ett sätt som gör att den med små åtgärder går att återställa till två körfält, finns det i framtiden möjlighet att 7

återställa cirkulationsplatsen om behovet blir aktuellt. Genom att inte anlägga portar under ramperna, som är aktuellt i några tidigare studerade alternativ, undviks stora höjdskillnader som hade varit till nackdel för åldre och resenärer med funktionsnedsättning. Att undvika portar innebär också att den upplevda tryggheten ökar. Föreslaget alternativ innebär också att resenärer som ska byta mellan linje 157 och Skåneexpressen kan göra detta på ett trafiksäkert och gent sätt, då avstånden mellan hållplatslägena har optimerats. Genom att utnyttja befintlig infrastruktur, minimeras behovet av att ta ny mark i anspråk. 3. Syfte, mål och omfattning 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 Projektets syfte och mål Motorvägshållplatsen och tillhörande utbyggnader ska placeras och utformas så att goda och attraktiva förutsättningar skapas för boende och verksamma i Gårdstånga med omgivning att resa kollektivt samt att möjliggöra byte mellan regionbusslinje 157 och Skåneexpressen 1 samt 2. Huvudmålet har delats i följande delmål: Busshållplatserna och pendlarparkeringen ska göras tillgängliga för samtliga användare Passager ska vara säkra för oskyddade trafikanter och funktionshindrade Cirkulationsplatsens barriäreffekt ska minimeras för fotgängare och cyklister Vägar och andra anläggningar ska ges en god gestaltning som är anpassad till landskapets karaktär 3.3 Referensstandard Objektet följer riktlinjer i TRVÖK Vägars och gators utformning (TRV publikation 2012:179, 2012:180 samt 2012:181) 8

Gång- och cykelvägen har utformats enligt principerna i TRVÖK för en gångoch cykelväg med gemensam dubbelriktad bana. Hållplatserna och pendlarparkeringen har utformats enligt principer i Skånetrafikens hållplatshandbok 2011. 4. Vägförslaget 4.1 Vägplanens omfattning Denna vägplan omfattar utbyggnad av två nya busshållplatser med två lägen vardera. En hållplats anläggs i anslutning till E22:ans östra på- och avfartsramper och en anläggs längs med väg 104 söder om trafikplats Gårdstånga. En dubbelriktad, ca 1 km lång och huvudsakligen 2,5 meter bred gång- och cykelväg, anläggs utmed väg 104 från korsningen väg 104/946 till strax norr om trafikplats Gårdstånga. En pendlarparkering anläggs sydöst om trafikplatsen med in- och utfart via väg 104. I anslutningen till korsningen väg 104/946 tas befintligt högersvängskörfält längs väg 104 för södergående trafik bort. Detta för att öka trafiksäkerheten för korsande oskyddade trafikanter. Oskyddade trafikanter kommer att korsa ramperna i plan (se Figur 1). I trafikplatsens cirkulation anläggs en gång- och cykelbana i ett av de befintliga körfälten på den östra bron. Cirkulationsplatsen får en ny utformning med ett istället för två körfält. Som skydd för oskyddade trafikanter i cirkulationen föreslås anordning av GCM stöd (se Figur 2). Samtliga åtgärder som planeras med cirkulationsplatsens utformning och anpassningen av dess anslutningar, görs inom befintligt vägområde. Figur 1 Exempel på passage på ramp (Atkins) Figur 2 Exempel på GCM stöd (Atkins) 9

Den nya gång- och cykelvägen ansluter till en befintlig gång- och cykelväg längs med väg 946. Gång- och cykelvägen korsar väg 946 och väg 104 i plan. 4.2 Trafik Föreslagna åtgärder kommer inte påverka trafikflödenas storlek. 4.3 Typsektioner Gång- och cykelvägen längs väg 104 kommer att göras 2,5 meter bred och avskiljas från biltrafiken med ett räcke. 4.4 Plan- och profilstandard Geometri för gång- och cykelväg följer riktlinjer i TRVÖK Vägars och gators utformning. 4.5 Korsningar och anslutningar Den nya gång- och cykelvägen ansluter i söder till befintlig gång- och cykelväg västerifrån längs den södra sidan av väg 946. Den nya pendlarparkeringen kommer anslutas till väg 104 via en ny infart söder om trafikplats Gårdstånga. 4.6 Geologi och geoteknik En geoteknisk fältundersökning har utförts av Ramböll Sverige AB under september och oktober 2012 för nya hållplatslägen samt ny gång- och cykelväg. Undersökningen har omfattat skruvprovtagning i 17 punkter, CPT-sondering i 5 punkter samt installation av grundvattenrör i 2 punkter. Laboratorieanalyser avseende benämning och vattenkvot har utförts på 14 prover. Resultaten av undersökningen redovisas i Rapport geoteknisk undersökning (RGeo) daterad 2013-03-01. Inför upprättandet av föreliggande handlingar har även tillgång funnits till de geotekniska utlåtande som upprättades av SGI 1980 för befintliga vägportar i trafikplats Gårdstånga. Enligt SGU:s jordartskarta utgörs aktuellt område av lermorän som i söder, mot Kävlingeåns dalgång överlagras av glaciala sediment av främst sand, silt och lera. Både tidigare och nu utförda fält- och laboratorieundersökningar bekräftar dessa förutsättningar. I samtliga punkter har lermorän påträffats under direkt mulljorden. Ställvis inlagring av mer eller mindre mäktiga lager eller linser av främst sandsediment men lokalt även lersediment har noterats i undersökningspunkterna. Mulljorden bedöms som lerig och är i huvudsak 0,3-0,4 m mäktig även om både någon mindre eller något större mäktighet noterats lokalt. 10

Lermoränen har en hög till mycket hög skjuvhållfasthet med en utvärderad vattenkvot på mellan 10 19 %. Huvuddelen av vattenkvotsanalyserna ligger dock inom intervallet 15 18 %. Befintliga vägbankar förutsätts vara uppfyllda med främst lemoränmassor och normal överbyggnad. För slänten för de branta delarna av rampvägen vid avfarten för norrgående trafik på E22 samt anslutningen mot väg 104 mot Flyinge har det tidigare varit problem. Inom denna del har slänten delvis förstärkts genom att grässvålen skalades av och en sprängstenskappa påfördes. Kappan är 0,5 1,0 m mäktig i släntfot med minskande mäktighet upp i slänten. De geotekniska förhållandena för planerade anläggningar är övervägande gynnsamma. Samtliga vägar och gc-vägar förutsätts kunna utföras i naturlig mark eller befintlig fyllning av lermorän sedan all mulljord avbanats. För bankoch skärningsslänter erfordras erosionsskydd. 4.7 Hydrologi och hydroteknik Kontroll av fria vattenytor i provtagningshål och i installerade grundvattenrör har utförts i samband med den geotekniska fältundersökningen, se kap 4.6. Då förekommande jordar främst utgörs av tät lermorän har tillrinningen i hålen och rören varit begränsad. Grundvattenytans läge bedöms normalt till 1,5 2,0 m djup under markytan förutom i direkt anslutning till den djupa skärningen för väg E22. Inom denna del förväntas grundvattenyta ligga i nivå med dikesbotten för E22:an. Inga djupa schakter som påverkar grundvattnet ska utföras inom objektet. Avvattning sker genom befintliga vägdiken och slänter. Eventuell åkerdränering under föreslagen gång- och cykelväg och pendlarparkering kommer att läggas om eller förses med avskärande dränering. 4.8 Kollektivtrafik För hållplatslägen längs på- och avfartramper till vär E22 har hållplatsstyp Avskiljd hållplats, VGU Sidoanläggingar, valts. Hållplatsen är utformad så att bussens inbromsning kan ske på infarten och dess accelerations kan ske på utfarten. 4.9 Gång- och cykeltrafik Mellan Gårdstånga by och Gårdstånga breddas befintlig vägren längs östra sida av väg 104 och en separerad gång- och cykelbana anläggs. I cirkulationsplatsen anläggs en gång- och cykelbana genom att ett av körfälten på den östra bron tas i anspråk. 4.10 Broar och andra byggnadsverk 11

Ej aktuellt 4.11 Skadeförebyggande åtgärder 4.11.1 Barriäreffekter Barriäreffekterna minskar med utbyggnaden då oskyddade trafikanter erbjuds en säker gång- och cykelväg mellan Gårdstånga by och trafikplats Gårdstånga, samt genom trafikplatsen. 4.11.2 Kulturmiljö Utbyggnaden kommer att göra intrång i en fast fornlämning. De åtgärder som beskrivs i tillståndet för ingrepp i fornlämningen måste följas. 4.11.3 Skyddsåtgärder under byggtiden Skyddsåtgärder bör vidtas för att skydda jordbruksmark, i anslutning till utbyggnaden, från skada t.ex. genom packning av jord. Om en okänd fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, skall arbetet enligt Lagen om kulturminnen m.m. (lag 1988:950, kap 2 10 ) omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet skall omedelbart anmäla förhållandet hos Länsstyrelsen. 4.12 Övriga väganordningar 4.12.1 Beläggning Gång- och cykelvägen samt pendlarparkering kommer att beläggas med asfalt. 4.12.2 Belysning Anläggningen kommer delvis att belysas. 4.12.3 Driftvändplatser Ej aktuellt. 4.12.4 Parkerings- och uppställningsytor En pendlarparkering kommer att anläggas. 4.12.5 Rastplatser Ej aktuellt. 4.12.6 Räcken Räcken kommer sättas upp för att avskilja gång- och cykelvägen från väg 104 samt mellan gång- och cykelbanan och körfält i cirkulationsplatsen. Befintliga räcken längs ramperna anpassas för byggande av busshållplatser. 4.12.7 Skyltar och signaler Normal vägvisning och skyltning enligt väghållarens standard. 4.12.8 Vägmarkering 12

Normal vägmarkering enligt väghållarens standard. 4.13 Andra åtgärder och anordningar 4.13.1 Enskilda anslutningar och parallellvägar Kommer inte att anläggas. 4.13.2 Jord- och luftledningar Inom området finns markförlagda kablar och ledningar vilka påverkar projektet. I väg 104 ligger både signalkabel, telekabel, optokabel och elledningar. Kablarna ligger dock huvudsakligen utmed västra sidan av vägen, och kan sannoliktligga kvar i sitt nuvarande läge då tillbyggnad av cykelbana sker utmed östra sidan av väg 104. I anslutning till cirkulationsplatsen har vägar och ramper belysningsmaster som kommer behövas flyttas. Likaså kan nya belysningsledningar behöva dras fram till nya de busskurerna vid hållplatserna. Utmed väg 104 och 113 finns befintliga dagvattenbrunnar och nedstigningsbrunnar. Dessa brunnar används som anslutningspunkter vid det tilltänka utbyggnadsförslaget. Då åkermark förutsätts vara dränerad, kan ny avskärande dränering behövas utföras utmed delar av sträckan. 4.13.3 Kompensationsåtgärder Inga kompensationsåtgärder är föreslagna. 5. Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1 Förändring av väghållningsområde Inom det aktuella området är Trafikverket Region Syd väghållare för E22, väg 104, väg 113 samt väg 946. 5.2 Förändring av allmän väg De nya busshållplatserna, gång- och cykelvägarna samt pendlarparkeringen blir väganordningar i det statliga vägnätet. 6. Konsekvenser av vägförslaget 6.1 Trafiktekniska konsekvenser 6.1.1 Trafikmängder Trafikflödena bedöms inte påverkas av föreslagen åtgärd. Ombyggnaden kom- 13

mer troligen leda till ökad cykeltrafik längs väg 104 mellan Gårdstånga och Gårdstånga by. 6.1.2 Framkomlighet Det extra stoppet för Skåneexpressen på sträckan medför ökad restid jämfört med idag. Framkomligheten för fordonstrafik i cirkulationsplatsen bedöms minska något då denna endast får ett körfält mot dagens två. 6.1.3 Trafiksäkerhet De nya hållplatsernas placeringar innebär att oskyddade trafikanter måste korsa av- och påfartsramp på väg E22, vilket kan medföra försämrad trafiksäkerhet. 6.1.4 Trafikekonomi och komfort Driftkostnader kommer att öka något på grund av större ytor som ska underhållas. Vinterväghållning på gång- och cykelväg måste ske med andra redskap än underhållet för övriga allmänna vägar. Den utökade belysningen kommer att ge ökadede driftkostnader. 6.1.5 Trafikantupplevelse och trafikservice Motorvägshållplatser kan uppfattas ofta som otrygga. Belysning är föreslagen för att förbättra säkerheten. Hållplatsernas läge, utanför tätbebyggt område och i anslutning till en motorväg kan, trots föreslagna åtgärder, bidra till att hållplatsen upplevs som otrygg. Principer för gestaltning återfinns i gestaltningsprogrammet se flik 8. 6.2 Miljökonsekvenser 6.2.1 Natur- och kulturmiljö Utbyggnaden kommer påverka kulturvärdet genom intrång i fast fornlämning. Den fasta fornlämningen Gårdstånga 9:1 som omfattar kända boplatslämningar från bronsåldern kan komma att skadas och påverkas negativt av utbyggnaden. Tillstånd för ingreppet har sökts och erhållits från länsstyrelsen, se miljöbeskrivning. Utbyggnaden ligger både inom ett riksintresse för kulturmiljövård och en särskilt värdefull kulturmiljö. Bevarandevärdena ligger i landskapets karaktär, som är präglat av det storskaliga godslandskapet och den långa bosättningskontinuiteten. Intrånget kommer inte att påverka dessa värden och bedöms därför inte ge några konsekvenser för kulturmiljön. Kävlingeåns dalgång som omfattas av det regionala naturvårdsprogrammet kommer att tangeras längs väg 104 vid hållplatsen för busslinje 157. Då värdet som skyddas rör terrängformen och syftet är att skydda värdefull naturmiljö och värna om friluftslivet kommer utbyggnaden inte att påverka områdets värden. 14

6.2.2 Konsekvenser för pågående markanvändning Mark kommer att tas i anspråk för utbyggnaden av motorväghållplatsen och tillhörande anläggningar. Då den befintliga trafikplatsen anpassas till utbyggnaden kommer delar av hållplatsen och gång- och cykelväg att kunna anläggas inom vägområdet. Däremot kommer mark att tas i anspråk för utbyggnaden av pendlarparkeringen. Intrånget i jordbruksmarken är av begränsad art och kommer medföra en liten negativ miljöpåverkan på markanvändningen. 6.2.3 Påverkan under byggtiden Påverkan under byggtiden är begränsad men kan periodvis innebära störningar av varierande slag, främst genom en begränsad framkomlighet. Under byggtiden är det främst trafiken i cirkulationsplatsen som kommer att störas men störningar kan även ske på väg 104 samt Gårdstångabacken. Detta beror bland annat på att hastigheten måste sänkas och körbanor smalas av. Vidare kan arbetsfordon orsaka störning i form av buller. Under byggtiden kan negativ påverkan även ske i form av kompaktering av jord från tunga transporter och arbetsmaskiner. Det bör därför ställas krav på var arbetsmaskiner får uppehålla sig under byggtiden för att undvika negativ påverkan på jordbruksmarken. Vägdikesmassor kan vara förorenade och för att undvika spridning av eventuella föroreningar kan särskilda rutiner för omhändertagande krävas. Trafikverkets anvisningar för hantering av massor ska följas. Förekomsten av okända, under mark dolda, fornlämningar kan inte uteslutas. Skulle fornlämningar påträffas under byggskedet måste arbete genast avbrytas i enlighet med 2 kap 10 lagen om kulturminnesvård och länsstyrelsen omedelbart underrättas. För att undvika risker i byggskedet måste rutiner upprättas för miljösäkring av projektet, såväl arbetsmiljö som yttre miljö. En arbetsmiljöplan enligt kraven i AFS 1999:3 måste upprättas. Vid upphandling av entreprenadarbetet måste de krav som ställs i Trafikverkets publikation från 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader tillämpas. Där ställs bland annat krav på att en miljöplan upprättas. I trafikanordningsplanen beskrivs hur arbetet ska genomföras med hänsyn till trafiken på vägen. 15

7. Markåtkomst 7.1 Fastställelseprövning Denna vägplan kommer att ställas ut för granskning och genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när granskningsetiden är slut. Inkomna synpunkter kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan det krävas en ny granskning. Vägplanen och utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter begärs fastställelse av vägplanen. De som lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslut att fastställa vägplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i vägplanens beskrivning och på plan- och profilritningarna samt de villkor som tagit upp i beslutet. För vägplaner som inte fastställelseprövas gäller motsvarande med den skillnaden att det inte finns något beslut. Istället får dessa vägplaner rättsverkan genom de avtal som upprättas med berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare. 7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. 16

Väg som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 7.2 Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 4. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om 0,5 meter på jordbruksmark. Kantremsan behövs för att underhålla gång- och cykelväg samt hållplats. 7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs, fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under det tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enlig denna vägplan omfattar ca 4450 m 2. 7.2.2 Vägområde inom detaljplan Det nya vägområdet med vägrätt inom detaljplan med enskilt huvudmannaskap omfattar ca 20 m 2. 7.2.3 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Inget vägområde med inskränkt vägrätt förekommer i denna vägplan. 7.2.4 Område med inskränkt drift Inget område med inskränkt drift förekommer i denna vägplan. 7.2.5 Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen föreslås att ca 3300 m 2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Detta området har markerats på planritningarna. Marken tas i anspråk för att underlätta vid transporter och användas som upplags- och uppställningsyta. Nyttjanderätten skall gälla under byggtiden fram till slutbesiktning om ingen annat överenskommits. Marken skall återställas innan den återlämnas. 7.2.6 Område för enskild väg Ej aktuellt. 17

8. Kostnader Anläggningskostnad inklusive projektering beräknas till ca 8,3 miljoner i 2013 års prisnivå. Se kostnadssammanställning under flik 9. 9. Fortsatt arbete (genomförande) Fastställelse av vägplanen beräknas ske under år 2013. Vägutbyggnaden handlas upp som totalentreprenad med funktionskrav. I entreprenaden ingår att ta fram en bygghandling för projektet. 9.1 Dispenser och tillstånd Tillstånd har sökts och erhållits för ingrepp i den fasta fornlämningen Gårdstånga 9:1, se miljöbeskrivning flik 4. 9.2 Produktion 9.2.1 Trafikföring under byggtiden Trafiken kommer att fortgå på befintliga vägar under byggtiden. 9.3 Kontroll och uppföljning Inga speciella kontroller eller uppföljningar föreslås för detta projekt. 10. Sakägare Avgränsning av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som vägplanen medför på omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har medtagits de som påverkas av förändrat väghållningsansvar, ändrade utfartsförhållanden, bullerstörningar m.m. För påverkan i natur-,kultur- och vattenmiljöer har medtagits de organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken. Sakägarförteckningen finns under flik 5. Sakägarförteckningen är indelad i sex delar: Del 1. Fastigheter där mark eller utrymme behöver tas i anspråk permanent eller tillfälligt och kända ägare till dessa fastigheter, Del 2. Mark- och vattenområden som är samfällda för flera fastigheter och inom vilka mark eller utrymme behöver tas i anspråk permanent eller tillfälligt 18

och kända ägare till kända delägande fastigheter, Del 3. Nyttjanderätt eller annan särskild rätt, utom hyresrätt och bostadsrätt, till fastigheter där mark eller utrymme behöver tas i anspråk permanent eller tillfälligt och kända innehavare av dessa rättigheter, Del 4. Fastigheter med bostadsbyggnader som utan bullerdämpande åtgärder beräknas utsättas för buller som överskrider riktvärden för vägtrafikbuller och kända ägare till dessa fastigheter och bostadsbyggnader, Del 5. Fastigheter vars utfart till allmän väg planeras ändras med anledning av vägbygget och kända ägare till dessa fastigheter, Del 6. Gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) och därmed jämställda vägsamfälligheter och vägföreningar, i den mån de berörs av vägplanen, samt kända ägare till de kända fastigheter som deltar i anläggningarna. 11. Samrådsredogörelse Sakägarsammanträde hölls den 10 december 2012 i Flyinge församlingshem. Under samrådet framkom flera synpunkter pådet presenterade förslaget. En av synpunkterna var att boende i orter en bit ifrån Gårdstånga hellre önskade andra åtgärder rörande kollektivtrafiken än en motorvägshållplats. Skånetrafiken klargjorde att de gjort en ståkstudie där helheten för kollektivtrafiken i regionen studerats och då är en motorvägshållplats det bästa alternativet. Andra insatser kan bli aktuellt i framtiden, men är inte det i dagsläget. Valet att minska ner antalet körfält i cirkulationsplatsen från två till ett fält, för att kunna anlägga en gång- och cykelväg i ett av fälten, och hur säkert detta är för de oskyddade trafikanterna var också en fråga som uppkom under samrådet. Trafikverket förklarade att gång- och cykelvägen kommer att separeras med ett räcke för att skydda gång- och cykeltrafikanter. Relaterat till detta var också en fråga om att korsa på- och avfartsvägarna i plan. Trafikverket förklarade att vägarna kommer att anpassas med skyltar och möjligen farthinder för att försäkra sig om att bilister är väl medvetna om att korsande oskyddade trafikanter och det kommer även att vidta åtgärder för att sänka fordonens hastighet i cirkulationsplatsen. En annan synpunkt rörde placeringen av hållplatserna vid cirkulationsplatsen. Trafikverket förklarade att ett antal olika alternativ har utretts och att de valda alternativen är det som uppfyller målen för projekten bäst och även kraven i miljöbalken. Boende i Gårdstånga by förstod inte varför det högra körfältet längs väg 104, som används av fordon som ska svänga höger mot byn, skall tas bort. De ansåg att detta fält användes flitigt och var viktig för säkerheten för bilisterna. Bo-

ende tyckte även att det verkade osäkert för oskyddade trafikanter att korsa väg 104 i plan eftersom det är mycket trafik på vägen samt i höga hastigheter. Trafikverket svarar att det enligt trafiksiffrorna inte finns ett behov av ett separat högerfält för de som svänger höger i korsningen. Att ta bort fältet medför även att de oskyddade trafikanterna inte behöver korsa tre körfält utan två. Både väg 946 och väg 104 kommer att utformas så att oskyddade trafikanter kan korsa vägarna i två steg för att öka deras säkerhet. Det kan även bli tal om att öka säkerheten för oskyddade trafikanter vid korsningen med väg 946. Samråd har även skett kontinuerligt med Eslövs kommun och Skånetrafiken. Synpunkterna från samrådet har beaktats och i den mån relevanta för projektet arbetats in. Projektledare Per-Olof Lysell Kristianstad 2013-03-01 Trafikverket Region Syd 20