Rösthallucinos hos barn och ungdomar Beata Bäckström, BUP Psykosenheten Lund Introduktion/Terapeutisk behandling Håkan Jarbin, BUP Halland Diagnostik/Förlopp och prognos Neil Cleland, BUP Psykosenheten Stockholm Neurobiologi/Neurokognition Gemensam frågestund och diskussion ca 30 min Beata Bäckström 2014 1
Syfte med symposiet Efter detta symposium kommer deltagarna kunna grunderna i: 1. att bedöma rösthallucinos som symtom 2. bakomliggande neurobiologi 3. behandling av rösthallucinos Beata Bäckström 2014 2
Hallucination - Etymologi Från grekiska verbet Aluein att vandra, att vara bredvid sig själv Alucinar Halucinar latin att vandra i sitt sinne, att drömma Hallucination till engelska språket på 1500 talet A Dictionary of Hallucinations, Jan Dirk Blom, Springer 2010 Beata Bäckström 2014 3
Definition Hallucination En hallucination definieras som en sinnesupplevelse, vilken uppstått i frånvaro av extern stimulering av sinnesorganet. Sinnesupplevelsen uppfattas verklig och individen känner sig inte ha förmåga att påverka den. Aleman A., Laröi F. (2008) Hallucinations, The science of idiosyncratic perceptions, NY: American Psychological Association Beata Bäckström 2014 4
Beata Bäckström 2014 5
Rösthallucinos Normalt till Sjukt Symtomfri Normalpopulation Rösthallucinos i normalpopulation Rösthallucinos vid depression, ångest, PTSD, missbruk Psykos sjukdom med Beata rösthallucinos Bäckström 2014 6
Låtsaskompisar hos barnhallucinatoriska upplevelser? Barn rapporterar 46% Imagery companions -förskoleåldern Ingen skillnad i kreativitet/fantasi Inte mer känslomässiga svårigheter Signifikant högre ångest vid skattning Bouldin and Pratt, 1999 J of Genetic Psychology Pearson et al,2002 J Child,Care,Health Beata and Bäckström Development 7 2014
Rösthallucinos i normalpopulation Barn 7-8 år 9% 1. Antal röster En 70% Två eller flera 30% 4. Styrka Viskande till normalt röstläge 91% 2. Frekvens En gång i veckan eller mindre 70% Åtminstone en gång per dag 27% 3. Varaktighet Korta, några få sekunder 66% Flera minuter 29% En till flera timmar 5% 5. Innehåll Positivt till lite negativt 79% Oftast till alltid negativt 21 % 6. Lidande av rösterna Inget eller lite 85% Mycket och allvarligt 15% 7. Påverkan på daglig funktion Inget eller lite 97% Mycket och allvarligt 3% Bartels-Velthuis A et al, Prevalence and correlates of auditory vocal hallucinations in middle childhood, British Journal of Psychiatry (2010) 196, 41-46 Beata Bäckström 2014 8
5 år senare vid 12-13 års ålder 24% Kvar rösthallucinos 76% Spontant symtomfria Beata Bäckström 2014 9
5 år senare vid 12-13 års ålder Vilka barn har kvar sin rösthallucinos? Fler antal röster vid baseline Högre allvarlighetsgrad vid baseline Extern förklaring till rösterna andar, spöken Fler Traumatiska händelser 80% (38 % hos tillfrisknade) Lägre begåvningsnivå,, större svårigheter i skolan mer beteendeproblematik Beata Bäckström 2014 10
Behandling av Rösthallucinos 1. Finns vidmakthållande stressfaktorer i familj, skola, mobbning, överkrav? tidigare/pågående traumatisering? 2. Bakomliggande psykiatrisk symtomatologi 3. Terapeutisk behandling som adresserar rösterna Beata Bäckström 2014 11
Sociala Scheman Inre Arbetsmodeller Relation till Rösterna Att uppleva sig kontrollerad av sina röster, inte kunna komma undan dem, skapar känsla av hjälplöshet och maktlöshet Graden av upplevd maktlöshet i relation till rösten kopplad till lidande och depressivitet. Speglar ofta upplevd maktlöshet och underlägsenhet i andra interpersonella relationer, i vissa fall till förövare Beata Bäckström 2014 12
Terapeutisk Behandling av Rösthallucinos mål Minska rösternas negativa påverkan på individen - minska känslan av att vara kontrollerad - minska känslan av hjälplöshet och maktlöshet Göra rösternas innehåll psykologiskt begripligt Beata Bäckström 2014 13
1. Kartläggning och Bedömning av rösthallucinos inför behandling 1. Form Lokalisering-externa eller interna Kön - Ålder Antal Frekvens hur ofta hur länge Volym Tydlighet 2. Innehåll Uppmaningar Kritik Förolämpningar Stöd och Uppmuntran Neutrala kommentarer Nonsens Konverserande Andra ljud Beata Bäckström 2014 14
Kartläggning forts. 3. Triggers Situationer Tankar Minnen Känslor Ensamhet Oro - Ångest Stress 4. Individens antaganden om rösten och reaktion Identitet, ursprung Intention ond el välvillig Kontrollerande - Maktfullhet Konsekvenser av att följa eller trotsa röstens uppmaningar affekt: positivt-stödjande lidanderädsla-skam beteende: funktionsnedsättning - copingstrategier Beata Bäckström 2014 15
2. Terapeutisk Behandling av Rösthallucinos Normalisering och psykoedukation Fakta och information Minska rädsla för kritik, dömande och isolering genom kontakt med andra rösthörare Riksförbundet för social och mental hälsa The international Hearing Voices Network http://www.viska.se/ http://www.rsmh.se/ http://www.intervoiceonline.org/children-and-young-people Beata Bäckström 2014 16
3. Terapeutisk Behandling av Rösthallucinos Förståelse kring behandlingsrationalen - antagandena kring rösterna inte är fakta utan hypoteser - att antagandena om inte rösterna i sig källan till lidande - öka kontrollen genom hitta strategier - göra rösternas innehåll psykologiskt begripligt Beata Bäckström 2014 17
4. Terapeutisk Behandling av Rösthallucinos Interventioner - Röstdagbok - Ökad medvetenhet om triggers - Övningar i att ta kontroll över rösterna - Livshistoria- Se samband med tidigare livshändelser - Öka självkänsla och relationell förmåga Beata Bäckström 2014 18
Uppmanande röster Farliga och svårbehandlade Ca 1/2 av patienter med schizofreni har uppmanande röster Ca 1/2 av de uppmanande rösterna uppmanar till våld mot själv eller andra vanligaste uppmaningen är att begå självmord följt av att skada sig själv samt skada eller döda andra (69% inom psykiatrisk slutenvård och 83% av pat inom rättspsykiatrisk vård) ShawyerF, Mackinnon,A. Farhall,J. (2003) Command hallucinations and violence: Implication fo detention and treatment Beata Bäckström 2014 19
Uppmanande Röster Typ av uppmaning Exempel Följa Motstå/Blidka Uppmaning om att skada sig själv Uppmaning att skada andra Skär dig Bränn dig Gå mitt i gatan Slå dem 9/38 patienter skadade sig själva i direkt svar på rösten genom att skära sig, svälja små föremål eller hoppa ut framför bilar 7/38 patienter skadade andra i direkt respons till rösten genom att slå eller attackera någon Skrapa i tidigare sår- som ett sätt att visa rösten att de skadade sig själva. Stå på trottoarkanten men inte gå ut i gatan Slå annan med minimal kraft. Verbalt hota andra (istället för att attackera fysiskt) Ref: Trower 2004 Beata Bäckström 2014 20
Vad förutsäger risk för våld? Ilska förmåga till reglering Impulsivitet Upplevelse av maktfullkomlig röst Individens antaganden - tvungen lyda rösterna för att inte straffas Predicting compliance with command hallucinations: anger,impulsivity and appraisals of voices power and intent. Bucci S, Birchwood M. et al. J of Schizophr Res. 2013;147(1):163-8 Beata Bäckström 2014 21
Beata Bäckström 2014 22
Kom ihåg Barn berättar sällan själva om psykossymtom- fråga alltid! Psykossymtom kan signalera traumatisering - undersök! Psykossymtom vid depression - ökad risk för suicidalitet Psykossymtom hos barn som söker BUP skall föranleda bred fördjupad utredning och signalerar behov av stöd Psykossymtom hos barn oftast inte schizofreni Beata Bäckström 23 2014