Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa
Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås blir kretsloppet dåligt Fanny, 6 år
2000 1600 Miljoner 1200 800 Världen Industriländer Utvecklingsländer 400 0 Världens befolkning 60+ 1950 år 1975 2000 2025 2050 År FN:s rapport World population ageing. 1950-2050 www.un.org/esa/population/publications/worldageing19502050/
Sveriges befolkning 80+ år 12 10 % 8 6 4 Kvinnor Män Totalt 2 0 1960 1993 2010 2030 2050 (Källa SCB)
Återstående medellivslängd vid 65 år Perioden 1900-2006 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Män 65 år Kvinnor 65 år 1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Källa: SCB 2007
Allt mer vitala 83% av hemmaboende >75 år uppfattar sitt hälsotillstånd som mycket eller ganska gott Gifta/samboende rapporterar bästa hälsan 70% av 65-74 år 80% av 75-84 år har minst en långvarig sjukdom Kvinnor i högre utsträckning än män Ädel utvärderingen 1996:6
Förväntade nedsättningar Generella Synfunktion Psykomotorisk snabbhet Inlärningsf rningsförmåga Geriatric giants Inkontinens Malnutrition Fall Nedsatt rörlighetr rlighet Kognitiv svikt Depression Sömnstörningar Läkemedelskänslighet Skröplighet
En mormor har väldigt v ofta damm påp hjärnan och sås får r hon väldigt v lätt l skräp p i ögat Mona, 6 år
Normalt åldrande MCI Demens
Demens: incidenstal per 1000 personår 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Danmark Frankrike Holland Sverige Tyskland Italien Storbritannien 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+ Demenssjukdomar SBU-Rapport 2006:172
Demensförekomst per 100 Prevalens per 100 60 50 40 30 20 10 Demens Män Kvinnor 0 77-84 85-89 90-94 95+ Ålder
Relationen mellan ålder och demens 65 år 5% 80 år 20% 90 år 39% 100 000 måttlig/svår demenssjukdom 80-100 000 lättare demenssymtom
Förväntade nedsättningar Generella Synfunktion Psykomotorisk snabbhet Inlärningsförmåga Geriatric giants Inkontinens Malnutritio Fall Nedsatt rörlighetr rlighet Kognitiv svikt Depression Sömnstörningar Läkemedelskänslighet Skröplighet Demens Visuo spatial perception Agnosi Anomi Minnesfunktion Uppmärksamhet
Antalet platser i äldreboenden minskar 2000 2005 100 418 82 418 Antalet vårdplatser på sjukhus minskar 2000-2005 2005 2 500
Antalet hembesök ökar Personer som fick besök av hemtjänsten 2000 2005 120 418 135 000
Andelen utbildad vård/omsorgs personal Andelen vård/omsorgs v personal i kommunen med formell yrkesutbildning har inte ökat
Det är inte svårt att bli gammal. Det är bara att följa med strömmen Linn, 6 år
Den äldre patienten Kropp som sviktar Intellekt som sviktar Språk som sviktar Social kompetens som sviktar Inadekvat beteende Beroende
Den äldre patienten Respekt Acceptans Självbestämmande
Äldres mun och tandhälsa Munnen är en viktig del av kroppen som har stor betydelse för såväl ätandet och talet som känsloyttringar Andersson P Munhälsa Red. Edberg & Wijk Omvårdnadens grunder 2009
Äldres mun och tandhälsa Många vårdtagare har svårt att själva sköta sin munhygien och behöver därför stöd och hjälp av vårdpersonalen Andersson P Munhälsa Red. Edberg & Wijk Omvårdnadens grunder 2009
Äldres mun och tandhälsa Ändrad vikt ändrad passform på protes Täta måltider - täta munvårdsåtgärder Dåligt allmäntillstånd god munhygien Vanliga sjukdomstillstånd vanligt med karies Många läkemedel risk för munntorrhet Förlamning risk för bitsår Andersson P Munhälsa Red. Edberg & Wijk Omvårdnadens grunder 2009
Äldres mun och tandhälsa Munhålan - det glömda området i omvårdnad? Sjuksköterskan måste ha goda kunskaper inom området för att skapa fungerande rutiner så att omvårdnad relaterat till munhålan blir en naturlig del av det dagliga arbetet Andersson P Munhälsa Red. Edberg & Wijk Omvårdnadens grunder 2009
Evidensbaserad vård Erfarenhets baserad vård Kliniskt beslutstöd Resurs tillgång Patientens delaktighet
Evidensbaserad omvårdnad bidrar till Förebyggande insatser Färre vårdskador Säkrare vård Effektivare vård Högre livskvalitet
Att tänka efter före en omvårdnadshandling Inspektion Munhälsobedömning Riskfaktorer Andersson P Munhälsa Red. Edberg & Wijk Omvårdnadens grunder 2009
Att tänka efter före en omvårdnadshandling Lindra Individuell vårdplan Nutrition Hjälpmedel Andedräkt Andersson P Munhälsa Red. Edberg & Wijk Omvårdnadens grunder 2009
Socialstyrelsens riktlinjer för f r vård, v omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom
Riktlinjer demens Regeringsuppdrag som ska omfatta: Landstingets vård Kommunernas vård, omvårdnad och omsorg om personer med demens samt stöd till deras anhöriga
Munhälsa och demens Nedsatt munhälsa-nedsatt allmäntillstånd Använd bedömningsinstrument Daglig användning av flourtandkräm Reducera sockerhaltiga mellanmål Undvik muntorrhet God proteshygien Undervisning och praktisk träning inkl vårdetik Gunilla Nordram, Karolinska Institutet Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom
å Kommer det inte gåg eller tror man bara att det inte går g r?
Arbeta med ständiga förbättringar Lär Planera Studera Gör
Hur mäter vi en förändring hur mäter vi en framgång? Förbättra Kritiskt reflektera över mätresultaten, överväga nya förändringar Planera Kartläggning, utarbeta mål/riktlinjer, förbereda för förändring Analysera Utvärdera förändringens effekter genom att samla in data Genomför Genomföra förändringen PDSA cykeln eller Förbättringshjulet enligt Deming (1986) beskriven i Svensk Sjuksköterskeförenings Kvalitetsstrategi (2005)
Sammanfattningsvis God munhälsa god allmänhälsa, nutrition och livskvalitet Hjälp med munvård Nedsatt munhälsa nedsatt nutrition Rutiner, dokumentation, överrapportering sjuksköterskans ansvar Samverkan allas ansvar
Farmor har berättat att när hon var liten var flickorna tvungna att sitta och knipa ihop med benen. Idag är det inte så noga om man svänger lite på rumpan Tora, 7 år