MERIT SLUTUTVÄRDERING

Avsedd för Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms stad Dokumenttyp Slututvärdering Datum Augusti 2014 MERIT SLUTUTVÄRDERING

MERIT SLUTUTVÄRDERING Datum Utfört av Beskrivning Henrik Wiréhn, Olov Wolf-Watz Slututvärdering av Merit Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494 40 F +46 (0) 10 615 20 00 www.ramboll-management.se

SLUTUTVÄRDERING

SLUTUTVÄRDERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund till Merit och beskrivning av insatsen 1 1.2 Om utvärderingen 4 1.3 Disposition 4 2. Resultat 5 2.1 Antal deltagare och avhopp 5 2.2 Deltagarnas utveckling 5 2.3 Antal deltagare i arbete eller studier 6 2.4 Sammanfattning av resultat 6 3. Förklaringsfaktorer 8 3.1 Vad bidrog till antalet deltagare? 8 3.2 Vad bidrog till antalet avhopp? 9 3.3 Vad bidrog till deltagarnas utveckling? 10 3.4 Vad bidrog till om deltagarna började arbeta/studera? 12 4. Sammanfattning och framåtblickande reflektioner 13 BILAGOR BILAGA 1: FÖRTECKNING ÖVER INTERVJUPERSONER 2014

1. INLEDNING Denna rapport utgör slututvärderingen av projektet Merit den del av projektets verksamhet som inte är uppsökande. Utvärderingen av Merits uppsökande verksamhet presenteras i en separat rapport. 1.1 Bakgrund till Merit och beskrivning av insatsen Bakgrund till Merit I januari 2008 inrättade Stockholms stad Jobbtorg Stockholm som en samlad ingång till stadens arbetsmarknadsåtgärder. Jobbtorg fungerar som en extra resurs vid sidan av Arbetsförmedlingen för de invånare som är berättigade till försörjningsstöd av staden. På Jobbtorg arbetar coacher, matchare och studie- och yrkesvägledare med att stödja och underlätta aspiranternas (inskrivna på Jobbtorg benämns aspiranter) väg in på arbetsmarknaden eller in i studier. Jobbtorg erbjuder aspiranterna stöd och insatser genom exempelvis rådgivning, arbetsträning, praktik, kortare yrkeskurser och matchning mot jobb. Under 2008-2009 uppmärksammade Stockholms stads arbetsmarknadsförvaltning en målgrupp vars behov inte tillgodosågs inom verksamheten på Jobbtorg. Man såg att många ungdomar som söker sig till studier, får anställning eller deltar i en längre insats, avbryter inom kort och kommer tillbaka till Jobbtorg. Utifrån detta identifierades behovet av att bygga ett stödsystem och en modell för inslussning i studier och arbete. Det behövdes ett stöd som följer ungdomens väg in i och genom hela insatsen och vidare in i studier eller arbete. Analysen var att det redan fanns ett stort utbud av utbildningar och insatser som med relativt små medel kunde målgruppsanpassas, det vill säga att det inte fanns något betydande behov av att konstruera en ny utbildning eller en ny insats för målgruppen. Problemet sågs vara att steget från arbetslöshet och passivitet till ett långsiktigt heltidsåtagande i någon av de insatser som erbjöds var alltför stort. Man menade att målgruppsungdomarna behövde en möjlighet att prova i kombination med ett starkt individuellt och socialt stöd för att klara av att ta del av det som erbjuds. 1 Med utgångspunkt i detta och tidigare liknande insatser utformades Merit. Merit har pågått från augusti 2010 till maj 2014. Jobbtorg Stockholm är projektägare och projektet har finansierats av Europeiska socialfonden (ESF), Stockholms stad och Arbetsförmedlingen. Aktiviteter och förväntade resultat för deltagare Ett sätt att beskriva en verksamhet är att illustrera den genom en förändringsteori. En förändringsteori visar hur projektets aktiviteter förväntas bidra till dess mål. Det förtydligar därigenom antaganden och logik som finns bakom en insats. I figur 1 nedan illustreras en förenklad förändringsteori för Merit, vilken har utarbetats av Ramböll i samverkan med projektet. 1 Genomförandeansökan, även projektplan

Figur 1. Förenklad förändringsteori för Merits verksamhet mot deltagare Förändringsteorin visar att Merit har tre huvudsakliga aktiviteter: 1. Förberedande utbildning innan insatsen 2. Insats som praktik eller utbildning av samarbetspartner 3. Förstärkt individuellt stöd före, under och efter insatsen (härefter benämnt förstärkt stöd ) Den första delen är en förberedande utbildning (förkortas FUB) under en till tre veckor. Den förberedande utbildningen går igenom fem teman: personlighet, roller i en grupp, vägen till jobb, värderingar (inklusive jämställdhet och jämlikhet) och kommunikation. Kursövningarna sker oftast i grupp och i undantagsfall individuellt. Efter den förberedande utbildningen går deltagaren in i någon av insatserna som leds av Merits samarbetspartners. Merit är därför beroende av dessa samarbetspartners och har inte fullt inflytande över detta steg. Flera olika insatser har erbjudits under projekttiden och projektet är utformat för att kunna fortsätta detta även framöver. Insatserna har varit 8-14 veckor långa, med inriktningarna: Prova-på-studier (avvecklades under våren 2012 då Arbetsförmedlingen startade prova på kurser i egen regi i samarbete med olika folkhögskolor i Stockholm) Yrkesintroduktion Kortare yrkeskurser Lärlingsutbildning Det förstärkta individuella stödet ges av Merits coacher före, under och efter insatsen. Stödet utformas efter individens behov och innehåller individuell coachning och uppföljning samt praktiskt stöd som att skriva ansökningshandlingar och CV. Förändringsteorin illustrerar hur det är tänkt att aktiviteterna ska bidra till en utveckling hos deltagarna, vilket i sin tur ska bidra till att deltagarna blir självförsörjande. Aktiviteterna ska bidra till en självstärkande utveckling hos deltagarna i form av stärkt trygghet, självkännedom, motivation och ledarskap för sig själva. Aktiviteterna ska också bidra till en arbets- och

studierelaterad utveckling hos ungdomarna i form av kunskap om arbetsmarknad/studier, erfarenhet av arbetsmarknaden, kontakter med arbetsgivare och praktiskt sökande av arbete. Sammantaget ska det leda till det övergripande målet att 70 % av deltagarna blir självförsörjande. Det individuella kontinuerliga stödet förväntas bidra till att färre deltagare hoppar av projektet utan att bli självförsörjande. Mål Merit har mål som rör arbetet mot deltagare och metodutveckling. Målen för arbetet direkt mot deltagare följer väl förändringsteorin och beskrivningen av hur Merits aktiviteter ska leda till dess effekter för deltagarna. Dessa mål framgår av tabell 1. Utöver dessa mål har Merit även det kvantitativa målet 90 % av deltagarna ska efter projektet uppleva att deras möjligheter att få ett arbete eller gå vidare till studier har ökat och att projektet därigenom stärkt deras självkänsla. Tabell 1. Kvantitativa mål för Merit Utfallsmål Minst 441 ungdomar deltar i projektet. Minst 80 % av deltagarna genomgår hela programmet. Effektmål 70 % av de ungdomar som har deltagit i programmet är självförsörjande 90 dagar efter avslut. Målet för metodutvecklingen är att ha utvecklat en fungerande modell enligt projektets aktiviteter. Det beskrivs med målsättningarna Utveckla en modell av förberedande och komplementära aktiviteter som möjliggör ungdomars inträde i redan existerande verksamheter och Utveckla en kedja av socialt och individuellt stöd före, under och efter projektets insatser som stärker ungdomars möjlighet att bli självförsörjande genom jobb eller studier. För att bedriva ett systematiskt metodutvecklingsarbete behöver den aktuella metoden testas och utvärderas. Målet är generellt att en verkningsfull metod implementeras och att målgruppen får ta del av metoden. De generella målen för metodutvecklingsarbete kan tillämpas på Merit. Målgrupp Målgruppen har avgränsats till att vara ungdomar i åldern 16 till 29 år, vilka är inskrivna på Jobbtorg Stockholm eller Arbetsförmedlingen (AF) och för vilka steget in i aktiviteter och insatser är för stort. Ungdomarna får inte ha ett pågående missbruk eller vara aktivt kriminella. För att ge en mer fullständig bild av verksamheten beskrivs här inte enbart projektets yttre gränser för den avsedda målgruppen, utan även vilka som faktiskt har deltagit i projektet. Som nämnts riktas projektet till de ungdomar som behöver mer stöd än vad det övriga utbudet av insatser på Jobbtorg kan erbjuda. Utifrån denna beskrivning är det lätt att dra slutsatsen att projektets deltagare i genomsnitt står längre ifrån arbetsmarknaden än vad övriga inskrivna vid Jobbtorg gör. Intervjupersoner som projektpersonal och jobbcoacher menar dock att det inte finns någon sådan tydlig genomsnittlig skillnad avseende avstånd till arbetsmarknaden mellan projektdeltagare och övriga inskrivna vid Jobbtorg. Denna utvärdering visar att det endast finns en svag tendens till att Merits projektdeltagare från Jobbtorg i genomsnitt står lite längre från arbetsmarknaden än andra aspiranter vid Jobbtorg. Analysen visar att det inte är någon påtaglig skillnad i utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet eller inskrivningstid på Jobbtorg. Enda nämnvärda skillnaden är att en lägre andel av deltagarna i Merit har genomgått eftergymnasial utbildning, 3 procent jämfört med 12 procent bland övriga inskrivna på Jobbtorg. Likheten mellan grupperna kan förklaras av att det inte sker ett hårt urval av personer i behov av mer stöd. Alla som lever upp till målgruppsavgränsningen kan delta i Merit såvida platserna inte redan är upptagna. Urvalet av deltagare är beroende av vilken insats som ges efter den

förberedande utbildningen, varför detta styr målgruppens sammansättning. De allra flesta deltagarna har varit mellan 19-23 år och har saknat fullständiga gymnasiebetyg. 1.2 Om utvärderingen Ramböll har genomfört en lärande utvärdering av Merit. Det innebär att utvärderingen har följt projektet under dess genomförande, från projektstart till en avslutande fas. Lärande utvärderingar av ESF-projekt har två huvudsakliga syften: Att bidra till ett effektivare genomförande av enskilda projekt samt att öka möjligheterna till ett lärande inom ESFprogrammet. Båda dessa syften har Rambölls utvärdering sökt uppfylla. Slututvärderingen fungerar också som en dokumentation av projektets arbete och ska vara en del i ett lärande för fortsatt implementering av lyckade arbetssätt och vid initiering av nya projekt. Den lärande utvärderingen har bestått av följande delar: Stöd vid starten av projektets genomförande Fem löpande nedslag Slututvärdering Stödet vid starten av Merits genomförande bestod i att tillsammans med projektet ta fram en förändringsteori, samt att utifrån denna analysera projektets mål och prioriteringar tillsammans med uppdragsgivaren. Ramböll har gjort fem löpande nedslag för att kontinuerligt analysera projektets genomförande. Det första nedslaget inriktades på att tidigt ge en bred bild av projektets förutsättningar att nå sina mål. Andra nedslaget fokuserade på utvecklingen för deltagarna i Merit, exklusive uppsökande verksamhet. Tredje nedslaget inriktades på metodutveckling och fjärde nedslaget inriktades på Merits uppsökande verksamhet. Femte nedslaget fokuserade främst på utvecklingen för deltagarna och utgjorde underlag inför spridningskonferensen våren 2013. Nedslagen har legat till grund för förslag på hur arbetet kan utvecklas för att skapa goda förutsättningar för projektet att nå sina mål och vara till nytta för projektägaren. Denna rapport utgör slututvärderingen av Merits verksamhet som inte är uppsökande, då slututvärderingen av den senare presenteras i en separat rapport. Slututvärderingen ska ge en samlad bedömning av projektet och i denna bedömning är material från tidigare utvärderingar ett viktigt underlag. Denna slututvärdering beskriver vilka aktiviteter som har genomförts, vilka resultat verksamheten har gett och vad som förklarar resultaten. Utvärderingen ska därigenom fungera som underlag för framtida implementeringsarbete. Utvärderingen lägger mer fokus på att beskriva Merits egen verksamhet än verksamhet som bedrivs av externa leverantörer. Betydligt många fler deltagare har gått inriktningar mot arbete snarare än studier, varför det förra ges mer utrymme i utvärderingen. Slututvärderingen bygger på data från flera källor. Utvärderingen bygger delvis på dokument som erhållits från projektet, såsom ansökan och projektplan till ESF, lägesrapporter och deltagarstatistik. Vid sidan om detta dataunderlag bygger utvärderingen på intervjuer, fokusgrupper, enkäter och observationstillfällen under projektets löptid. Intervjuer har genomförts med deltagare, projektmedarbetare, projektledare, styrgruppsmedlemmar och samarbetspartners. Utvärderare har deltagit under Merits förberedande utbildning och under insatser. Informationen från de olika källorna har bearbetats med olika analysmetoder. En analys värd att nämnas är att utvärderaren har gjort en så kallad tvillinganalys för att jämföra resultaten för deltagare i Merit med resultaten för en kontrollgrupp av Jobbtorgs övriga aspiranter. 1.3 Disposition Texten disponeras enligt följande. Inledningsvis beskrivs Merit, utvärderingen och en sammanfattning med framåtblickande reflektioner (kapitel 2). Därefter presenteras deltagarresultaten för Merit (kapitel 2). Rapporten avslutas med att förklaringsfaktorer till deltagarresultaten beskrivs (kapitel 3). Till rapporten hör även en förteckning över vilka personer som har intervjuats i slututvärderingen (bilaga 1).

2. RESULTAT Det övergripande målet för Merit är att deltagare ska bli självförsörjande genom arbete eller studier. För att projektet ska lyckas med detta, krävs det att projektet lyckas få deltagare rekryterade och lyckas utveckla deltagarna. Resultatkapitlet beskriver därför hur många ungdomar som har deltagit i Merit, hur de har utvecklats samt hur många som blev självförsörjande genom arbete eller studier. I kapitlet beskrivs även antalet avhopp, eftersom det hänger ihop med Merits förmåga att utveckla ungdomen i riktning mot självförsörjning. Resultaten relateras till de mål projektet har satt upp, vilka även de följer denna logiska uppdelning. 2.1 Antal deltagare och avhopp Merits målsättning var att under ordinarie projekttid ha 441 deltagare. Merit nådde inte upp till detta, utan hade under ordinarie projekttid 379 deltagare, 156 kvinnor och 223 män. Under förlängningen av Merit deltog ytterligare ungdomar, vilket gav totalt 516 deltagare, varav 211 kvinnor och 305 män. Att inte nå upp till planerat antal deltagare behöver inte ses som någonting negativt, utan antalet deltagare ska anpassas efter behov hos målgruppen och organisationen. Målet för Merit var att 80 % av deltagarna ska gå igenom hela insatsen. Merit uppnådde inte detta mål, utan endast 58 % av deltagarna fullföljde. Det innebär att 42 % av deltagarna hoppade av Merit. Andelen avhopp är även hög i relation till en något sånär likartad verksamhet med likartad målgrupp, Arbetsförmedlingens projekt Unga in. Den höga andelen avhopp hade kunnat vara ett direkt lyckande om deltagarna hade hoppat av till arbete eller studier, men så är inte fallet. Av alla deltagare, hoppade endast 7 % av till arbete och 3 % till studier. Ramböll bedömer att Merit inte uppnår sitt mål om antal deltagare eller sitt mål om antal avhopp. 2.2 Deltagarnas utveckling På förhand formulerade projektet målet 90 % av deltagarna ska efter projektet uppleva att deras möjligheter att få ett arbete eller gå vidare till studier har ökat och att projektet därigenom stärkt deras självkänsla. Det finns inte övergripande data som beskriver i vilken mån detta är uppnått. I den förenklade förändringsteorin som utvärderaren har tagit fram tillsammans med projektet (figur 1) visas istället mer precist vilka förändringar av deltagaren som krävs för att hen ska öka sina möjligheter att bli självförsörjande. Den önskade utvecklingen rör såväl självstärkande utveckling som arbets- och studierelaterad utveckling. I detta delkapitel beskrivs i vilken mån Merit har bidragit till denna önskade utveckling av deltagarna. Merit ska ge deltagarna en självstärkande utveckling, vilket innebär att utveckla deras trygghet, självkännedom och motivation. Merit ska även bidra till arbets- och studierelaterad utveckling, vilket innebär ökad kunskap om arbetsmarknaden och studier, erfarenhet av arbetsmarknaden och kontakter med arbetsgivare. Merit ska även bidra till att deltagarna aktivt söker arbete. Utvärderingen visar att många deltagare har utvecklat egenskaperna som rör den självstärkande utvecklingen. Deltagare beskriver i intervjuer hur de har utvecklat dessa egenskaper, vilket bekräftas i intervjuer med Merits coacher. Detta bekräftas även av utvärderarens deltagande observation under den förberedande utbildningen. Även om riktningen för utvecklingen är positiv, är storleksordningen av förändringen som kan uppnås under tiden för projektet begränsad. Projektet kan påbörja en positiv utveckling. Det visas även av enkätresultat från deltagarna. Deltagare har oftast fått fylla i enkäten antingen då insatsen påbörjas eller avslutas. Även om det inte är samma individer som fyller i enkäten före som efter insatsen, ger svaren ändå en indikation om vilken förändring projektet har bidragit till. Efter insatsen uppger fler deltagare att de ser ljust på sin framtid (51 %) jämfört med före insatsen (33 %). Dubbelt så många tror att de snart kommer att få ett arbete av deltagarna efter insatsen (60 %) som innan insatsen (34 %). Merit har även bidragit till en arbets- och studierelaterad utveckling av deltagarna. Deltagare som har gått den studieförberedande inriktningen har uppgett att insatsen har ökat deras

kunskap om studier. Genom praktiken har deltagarna fått erfarenhet av arbetsmarknaden. Det har gett deltagarna ökad insikt i vilka krav som ställs på en arbetsplats. Många deltagare har dock börjat på en låg nivå, så även efter praktiken har flera deltagare bristande insikter i omfattningen av kraven från arbetsmarknaden, att det inte räcker att leva upp till grundkraven de flesta gånger utan att det gäller att konsekvent möta kraven. Det belyser följande citat av en deltagare: Jag kom i tid flera dagar, men ändå hänger min chef upp sig på gångerna jag inte kom i tid. Deltagarna har genom sin praktik också fått kontakt med en arbetsgivare. Deltagarna har i begränsad grad sökt arbete under tiden för insatsen. Andelen som i enkäten uppger att det känns meningslöst att söka jobb är dock betydligt lägre efter insatsen (3 %) än före insatsen (20 %). Sammantaget bedömer Ramböll att Merit har bidragit till en bred, snarare än djup, positiv förändring av många deltagare på flera plan. Merits stöd utgör ett första steg mot varaktig förändring, en start att bygga vidare på. Omfattningen av Merit begränsar hur stor påverkan projektet kan ha på deltagarna. Deltagarnas positiva förändring rör såväl självstärkande som arbets- och studierelaterad utveckling. Det är större spridning i resultaten rörande deltagarnas självstärkande utveckling, då vissa deltagare inte upplever sig ha utvecklats på detta vis. Deltagare som hoppar av Merit riskerar också att tappa motivation eftersom de kan uppleva att de har prövat att ge arbetsmarknadsinsatser en chans men att det inte är värt besväret. 2.3 Antal deltagare i arbete eller studier Merits mål var att 70 % av ungdomarna som deltagit minst en dag ska vara självförsörjande nittio dagar efter avslut. Även om resultaten har förbättrats över tid, når projektet inte upp till detta mål. Totalt är 53 % av deltagarna självförsörjande 3-4 månader efter insatsen avslutas 2. Resultaten för både 2012 och 2013 var bättre än så, 59 % av deltagarna var självförsörjande vid mättillfället. Merit syftar till att ungdomar ska bli självförsörjande genom arbete eller studier. Andelen av ungdomar som arbetar eller studerar 3 månader efter insatsen avslutas är 30 % (19 % arbetar och 11 % studerar) 3. Ramböll bedömer att Merit inte har uppnått sitt mål att 70 % av deltagarna ska bli självförsörjande. 2.4 Sammanfattning av resultat I tabell 3 sammanfattas Merits kvantitativa mål och mått på i vilken mån de har uppnått respektive mål. 2 Resultaten baseras på projektets egen resultatredovisning, vilken har beräknats på två olika sätt. Från projektets start till och med 2011 (191 deltagare) redovisas vilken sysselsättningsstatus deltagaren hade 90 dagar efter insatsens planerade avslut. Dessa data kommer i sin tur från Jobbtorg Stockholms databas för inskrivning och kartläggning av aspiranter (FLAI). Dessa resultat baseras därmed enbart på de deltagare som är inskrivna på Jobbtorg och är registrerade i FLAI. Från och med 2012 används ett annat sätt att beräkna resultaten, vilket täcker 130 deltagare fram till och med deltagare som har avslutats 2 september 2013. Detta nyare sätt visar vilka som inte får utbetalt försörjningsstöd den aktuella månaden, 4 månader efter insatsens planerade avslut. Dessa data hämtas från det så kallade Paraply-systemet, som visar stadens utbetalningar av försörjningsstöd. För deltagare som har avslutat insatsen efter 2 september 2013 finns ännu inga resultat registrerade när denna slutrapport skrivs. Båda befintliga datakällor används i denna slututvärdering för att ge en helhetsbild av resultaten för samtliga deltagare. Under en period användes båda systemen parallellt för att registrera deltagarresultat och därigenom uppskatta om resultaten skiljer sig beroende på mätmetod. Resultaten blev marginellt bättre med det nya sättet att mäta. 3 Sysselsättningen för ungdomar baseras på data från 2010-2011 enligt beskrivning i förra fotnoten. Från beräkningarna exkluderas deltagare som inte är registrerade i FLAI på grund av att de inte kommer från Jobbtorg utan från uppsökande verksamhet eller Arbetsförmedlingen.

Tabell 3. Kvantitativa mål och prestation för Merit Utfall Effekt Mål Projektet har under en 3- års period 441 insatsplatser. Minst 80 % av deltagarna ska ha gått igenom hela insatsen. 70 % av ungdomarna som har deltagit i studie- eller yrkesförberedande insatser minst en dag är självförsörjande nittio dagar efter avslut. Prestation 379 deltagare under projekttiden. 58 % har gått igenom hela insatsen. 53 % av deltagarna mottar inte försörjningsstöd cirka 90 dagar efter avslut 28 % av deltagarna är i arbete eller studier cirka 90 dagar efter avslut.

3. FÖRKLARINGSFAKTORER I föregående kapitel beskrivs hur Merit har gett ett tudelat resultat. I somliga fall har deltagarna gått vidare till arbete eller studier och i andra fall har detta inte lyckats. I följande kapitel beskrivs vad som har bidragit till lyckanden respektive misslyckanden. Projektet har en förändringsteori (figur 1) som beskriver hur det är tänkt att insatsens aktiviteter ska bidra till att deltagarna utvecklas och därigenom närmar sig arbete eller studier. Detta kapitel följer samma logiska ordning. Först beskrivs vad som bidrog till hur många personer som deltog i Merits aktiviteter. Därefter beskrivs vad som bidrog till deltagarnas utveckling. Slutligen beskrivs vad som bidrog till om deltagarna började arbeta eller studera. Resultaten för ett arbetsmarknadsprojekt som Merit är beroende av såväl faktorer som projektet kan påverka och faktorer som projektet inte kan påverka. Projektets resultat beror av dess kontext, design och genomförande. Projektets kontext är i hög grad utom projektets kontroll, exempelvis alternativa insatser hos Jobbtorg och Arbetsförmedlingen samt ungdomsarbetslösheten i regionen. Detta påverkar såväl inflödet av deltagare till Merit som i vilken mån deltagarna har möjlighet att bli självförsörjande efter projektet. Merit är även designat så att projektpersonal ger en förberedande utbildning, medan samarbetsparter står för den följande insatsen. Detta gör att Merit även blir beroende av dessa samarbetsparter och inte på egen hand har fullt inflytande över dessa delar. I följande kapitel beskrivs förklaringsfaktorer i såväl kontext som design och genomförande. Utformningen av verksamheten framgent har dock varierande möjlighet att påverka respektive typ av förklaringsfaktorer. För utformningen av framtida verksamhet, är det värdefullt att bedöma om utformningen av verksamheten har möjlighet att påverka en förklaringsfaktor eller enbart kan anpassas efter den. 3.1 Vad bidrog till antalet deltagare? Målen om antal deltagare har Merit inte nått upp till. Att ett projekt inte når upp till sina mål om antal deltagare behöver inte nödvändigtvis vara negativt. Det är inte ett egenvärde att projektet får deltagare, utan både deltagare och organisation behöver ha ett behov av att personer deltar i projektet. Förändringar i omvärlden kan exempelvis göra att behovet av projektet minskar och att ett lägre deltagarantal därför är optimalt. Projektet behöver då anpassas till de nya förutsättningarna, vilket Merit har gjort. I Merits fall berodde nämligen det lägre deltagarantalet i hög grad på förändringar i omvärlden och i viss mån på designen av projektet. Det beskrivs närmare nedan. Vid projektets början sattes målet om antal deltagare till 725. Arbetsförmedlingen påbörjade dock en insats som liknade Merits prova-på-studier, varför denna inriktning inom Merit lades ned. Till följd av denna förändring i omvärlden sänktes även målet om antal deltagare i Merit till 441. Även för Merits kvarvarande verksamhet har antalet deltagare som har rekryterats från Arbetsförmedlingen varit begränsat, endast 69 personer eller 13 % av deltagarna. De flesta deltagarna från Arbetsförmedlingen (37 ungdomar) har rekryterats av sex handläggare. Det visar att de flesta handläggarna inom Arbetsförmedlingen inte har varit särskilt aktiva i rekryteringen av deltagare. Eftersom några handläggare rekryterar flera ungdomar, visar det också vilken stor potential som finns om fler handläggare inom Arbetsförmedlingen känner till Merit, tror på Merit och väljer att rekrytera deltagare till Merit. Många ESF-projekt får en projektkod i Arbetsförmedlingens datasystem för att därigenom öka tydligheten och underlätta administrationen, vilket Merit aldrig har fått. Det tyder på att rekryteringen har försvårats av bristande samverkan. Fler faktorer utanför projektet, vilka har minskat antalet deltagare, är att antalet inskrivna ungdomar på Jobbtorgen har minskat samtidigt som förvaltningen har startat flera konkurrerande verksamheter för samma målgrupp (Filur och Ungdomsanställningar). Även designen av Merit har begränsat antalet deltagare. Det begränsar både antalet deltagare som påbörjar Merit och antalet deltagare som fullföljer Merit. Utformningen av Merit kräver mycket av en arbetssökande för att det ska passa att delta i Merit. Deltagargrupperna startar vid bestämda tidpunkter, så för det första krävs det att deltagaren är redo just när insatsen börjar. Grupperna har olika inriktningar, så för det andra krävs det att deltagaren har behov av just den

inriktning som ges när deltagaren är redo. En inriktning kan exempelvis vara inriktad mot handel. Det krävs också att deltagarens preferens för denna inriktning är stabil under projekttiden. Under den förberedande utbildningen och i coachningen lär deltagaren känna sig själv bättre och utforskar var hen passar på arbetsmarknaden. Det finns då en sannolikhet att deltagaren upptäcker att den egentligen passar bättre på ett annat område än den inriktning som deltagaren går. Det minskar värdet för deltagaren att fullfölja Merit och ökar sannolikheten att hoppa av. Processen att lära känna sig själv och öppna sig för en grupp passar heller inte alla individer, så det krävs också att deltagaren är redo för detta. Utöver det krävs det att deltagaren behåller sin motivation genom hela insatsen. Många deltagare bor långt ifrån Merit och lokalerna för deras insats samtidigt som de behöver bekosta kollektivtrafik själva. Detta har ytterligare ställt krav på motivation för deltagande. Rekryteringen av deltagare till Merit har också försvårats av att Merit är utformat på ett sätt som kan vara svårt att kommunicera enkelt. Eftersom insatserna byts ut, blir det mer komplext att enkelt kommunicera innehållet i Merit. Den verksamhet Merit bedriver på egen hand förberedande utbildning och förstärkt stöd är svår att kommunicera på grund av att det är mjukare värden och föränderligt innehåll utifrån individens behov. Svårigheterna att kommunicera designen av Merit har inte heller vägts upp av tydliga positiva resultat att kommunicera tidigt. Kommunikationen går dessutom ofta i två steg, först till en coach på Jobbtorg och därifrån vidare till deltagaren, vilket också försvårar möjligheten för budskapet att nå fram. Över tid har dock kännedomen om Merit ökat, vilket har underlättat rekryteringen. Det låga deltagarantalet har gjort att projektpersonalen i högre grad än planerat har fått ägna sig åt rekrytering, vilket har tagit tid från andra uppgifter som egenutvärdering och metodutveckling. Sammanfattningsvis beror antalet deltagare i Merit av målgruppens behov av projektet i relation till andra alternativ, deltagarnas praktiska möjligheter att medverka samt kunskap om och inställning till projektet hos de som rekryterar deltagare. 3.2 Vad bidrog till antalet avhopp? En stor andel av Merits deltagare fullföljer inte projektet. Avhoppen beror på såväl externa faktorer som design och genomförande av projektet. Flera faktorer påverkar antal deltagare och antal avhopp på samma vis. Nedan beskrivs de faktorer som bidrar till antalet avhopp. Först beskrivs att en bred målgrupp i kombination med en fast struktur för Merit bidrar till antalet avhopp. Därefter beskrivs vad avhoppen beror på vid respektive svårt steg för deltagaren på väg mot självförsörjning. Slutligen nämns att den förberedande utbildningen och det förstärkta stödet bidrar till att begränsa antalet avhopp. Merit är designat så att programmet deltagaren går igenom i hög grad ser likadant ut för alla deltagare i den aktuella gruppen, med en viss inriktning på respektive del och en viss omfattning av respektive del. För att det ska passa den enskilda deltagaren är det önskvärt att hen har behov av just det som erbjuds i just den omfattning som erbjuds. Det krävs också att deltagaren eller coachen på Jobbtorg som väljer deltagare vet om behoven på förhand. Dessutom krävs det att deltagaren inte ändrar preferenser och behov under tiden hen går igenom projektet, trots att deltagarna arbetar med att lära känna sig själva och finna olika vägar på arbetsmarknaden. Merits fasta struktur gör att flera förutsättningar måste vara uppfyllda för att inte deltagaren ska hoppa av. Den fasta strukturen bidrar därmed till avhopp. Det har varit stora skillnader på deltagarna i Merit, såväl avseende vilken nivå de startar på som vilka behov som är mest trängande för dem. En fast insats utan möjlighet till större individuella anpassningar har i det läget svårt att möta alla deltagares behov. Några individer har behov av just det Merit erbjuder i den omfattning det erbjuds. Många andra individer kommer dock inte att kunna erbjudas det stöd de bäst behöver i den omfattning de behöver det. Det bidrar till att deltagare hoppar av. Intagningen av deltagare med vitt skilda behov bidrar alltså till avhopp. Med en fast struktur blir det viktigt att urvalet av deltagare sker utifrån vad Merit erbjuder. Detta beskrivs närmare i de framåtblickande reflektionerna i kapitel 1.3. En del av deltagarna står i utgångsläget särskilt långt ifrån arbetsmarknaden. Det är flera stora steg att ta för att ta sig hela vägen till självförsörjning genom arbete eller studier. Förstärkt

individuellt stöd och maximalt tre veckors förberedande utbildning räcker då inte till för att deltagarna ska klara av att fullfölja projektet. Deltagarna hoppar av vid olika steg i programmet, vilket kommer beskrivas närmare nedan. Oberoende av tidpunkt, hoppar många deltagare av när större problem i privatlivet uppstår. Det begränsade stödet genom FUB och förstärkt stöd räcker i dessa fall inte för att deltagaren ska fortsätta i insatsen. Det första stora steget är att påbörja och genomföra den förberedande utbildningen, då en betydande del av avhoppen sker. Under de första två veckorna då den förberedande utbildningen vanligtvis genomförs sker 34 % av alla avhopp. För individerna som hoppar av finns olika skäl till att de inte tycker att inriktningen på Merit passar dem eller att steget är för stort för dem. Många deltagare tycker att det är krävande med omställningen av rutiner att stiga upp tidigt på morgonen, krävande att etablera sig i ett nytt socialt sammanhang och att blotta sig för deltagargruppen genom olika övningar. Många deltagare är angelägna om att snabbt få en anställning och ser inte värdet av att under den förberedande utbildningen arbeta med sig själva. Eftersom många deltagare själva får bekosta resor med kollektivtrafik till Merit finns det också en ekonomisk kostnad för individen att delta i Merit, vilket ytterligare minskar incitamenten att delta. För många deltagare är Merit ett krävande steg att ta och det finns bara ett eventuellt värde på längre sikt av att det eventuellt leder till en anställning. De kortsiktiga incitamenten att delta är därför små. En stor del av avhoppen sker under de första två dagarna av den förberedande utbildningen (8 %), då det första stora steget ska tas att delta i Merit och direkt avgöra om det verkar passa. Många deltagare tar sig igenom första veckan, men sedan hoppar 23 % av under andra veckan. Många avhopp sker också när praktiken påbörjas. Deltagaren får prova om den är intresserad av den typ av arbete som praktiken avser, samtidigt som omställningen ställer nya krav. Arbetsgivaren behöver ha så stor nytta som möjligt av praktikanten utan att det tar för mycket tid av kollegor och chefer. I synnerhet är kraven höga inom privat sektor, med dess vinstkrav på verksamheten. Många deltagare har också dålig insikt i omfattningen av kraven, trots att de diskuteras under den förberedande utbildningen. Några deltagare lever inte upp till kraven genom att inte konsekvent komma i tid till arbetet, ibland inte närvara alls och inte meddela detta till arbetsgivaren. Några deltagare känner sig inte uppskattade av kollegor och chef. En normal återkoppling med vad praktikanten har gjort bra respektive dåligt kan praktikanten uppfatta som att den inte är omtyckt och att hen blir illa behandlad. Några deltagare upptäcker under praktiken att de inte är intresserade av den aktuella branschen eller arbetsplatsen. Sammantaget leder detta till många avhopp när deltagarna börjar sin praktik. Under den fortsatta praktiktiden sker avhopp av samma skäl och även för att de får indikationer om att de inte kommer att anställas efter praktiktiden. Det stora steget för många deltagare att gå in i en väl fungerande praktik tillsammans med deltagares bild av att inte ha någon större nytta av praktiken bidrar alltså till att många avhopp sker under praktiktiden. Som beskrivits ovan finns flera till varför deltagare hoppar av Merit. Det finns också förklaringar till varför inte fler avhopp sker. Det förstärkta stödet och den förberedande utbildningen upplevs av deltagarna ge motivation och bidra till att fullfölja Merit. I nästa kapitel beskrivs närmare hur det förstärkta stödet stärker deltagarna. 3.3 Vad bidrog till deltagarnas utveckling? Många deltagare har haft en bred utveckling på både det självstärkande och arbets- och studierelaterade området. Den ringa omfattningen av projektet begränsar dock hur stor påverkan Merit kan ha på deltagaren. Påverkan begränsas också av att deltagarna i en grupp får likartad omfattning av respektive moment oavsett behoven hos den enskilda deltagaren. Merit kan ändå bidra till att individen påbörjar en förändring, i synnerhet för de som har behov av stöd i just den omfattning och inriktning som Merit ger. Detta kapitel förklarar närmare vad som bidrog till att deltagarna utvecklades på detta vis. Deltagarna utvecklades självstärkande av såväl förberedande utbildning som förstärkt stöd och praktik/utbildning. Hur respektive aktivitet bidrog till deltagarnas självstärkande utveckling

beskrivs närmare nedan. Genomgående stärktes deltagarna av att bli sedda som individer, tydliggöra sina mål och hur de ska ta sig dit samt av att klara av uppgifter. Under den förberedande utbildningen är en central funktion att etablera en tillitsfull relation mellan coach, grupp och deltagare, så att deltagaren under insatsen kan känna att hen kan anförtro sig åt och ha en nära kontakt med coachen och gruppen. Det ökar chansen att deltagare kan hantera problem och utmaningar under nästa moment, samt problem/utmaningar relaterade till framtida yrkesliv och studier. Många deltagare uppger i intervjuer att de har fått en god relation till sin coach, god gemenskap i gruppen och flera nya vänner. Under den förberedande utbildningen lyckades alltså Merit i hög grad bygga en tillitsfull relation mellan coach, grupp och deltagare. Det förstärkta stödet gav motivation till deltagarna genom att coachen gör att de blir sedda som individer och uppföljda. Deltagarna upplevde ett starkt stöd av coacherna som gav dem trygghet och genom att ha någon som följde upp dem ville de också visa att de lyckas med sina uppgifter. Deltagarna upplever stödet som extra starkt till följd av kontinuiteten i kontakten med coachen genom hela insatsen och efter att insatsen avslutas. För att dra nytta av styrkan i kontinuiteten, sker i vissa fall överlämning till coach på Jobbtorg genom ett trepartssamtal mellan deltagare, coach i Merit och coach i Jobbtorg. Ett sätt att ytterligare utveckla kontinuiteten utan att avsätta mycket mer tid, är att mer konsekvent genomföra trepartssamtal och att coachen från Merit deltar i samtalet per telefon eller videolänk. Deltagarna lyfter särskilt projektmedarbetarnas bemötande som viktigt för motivationen. De upplever att projektmedarbetarna verkligen bryr sig om deltagarna och visar intresse för dem. Deltagarna upplever också att projektmedarbetarna verkligen vill att deltagarna ska närvara varje dag i Merit. Deltagarna stärks även av att coacherna lyfter deltagarnas positiva sidor. Motivationen ökar också av att coacherna har inställningen att deltagarna inte bara ska få en anställning, utan ska hitta ett arbete som passar just dem. Även praktiken bidrog till den självstärkande utvecklingen. Den bidrog genom att deltagarna fick en tydligare bild av vad de klarar av och för de som lyckas på praktiken ger det också en trygghet att ha klarat av sina uppgifter. För de som misslyckas på praktiken, riskerar motivationen att sjunka av att ha försökt men misslyckats (även om motivationen i enskilda fall kan öka av att deltagaren har identifierat och isolerat vilka delar som behöver förändras för att bli självförsörjande). Coachningen av deltagare som är nära att misslyckas är därför central för att inte bara stötta dem att kämpa vidare i Merit, utan även för att deltagare som hoppar av ska ha nytta av att ha deltagit i Merit. Merit har haft flera förutsättningar som har bidragit till att projektet har gett deltagarna en viss självstärkande utveckling. Merit har haft engagerad personal, mer tid från coacher än från coacher på Jobbtorg och övningar som inriktas på deltagarnas självstärkande utveckling. Tiden som deltagare har fått för den förberedande utbildningen och av coacherna har dock varit mindre omfattande än projektet Filur, vilket avspeglas i vilken utveckling deltagarna genomgår. Många deltagare har även genomgått en arbets- och studierelaterad utveckling. Genom regelbundna aktiviteter och förpliktelser har deltagarna fått viktiga rutiner i vardagen. Många deltagare har också fått viktig kännedom om arbetsmarknadens krav, vilket i viss mån gavs av övningar i den förberedande utbildningen och ännu mer av att göra praktik och dagligen möta verkliga uppgifter och krav. Det har gett deltagarna en ökad insikt i arbetsmarknadens krav, men många deltagare har börjat på en låg nivå och har även efter praktiken bristande insikter i omfattningen av arbetsmarknadens krav. För att minska inlåsningseffekten och öka möjligheterna att få arbete, är det värdefullt att deltagarna söker arbete parallellt med att delta i Merit. Deltagarnas arbetssökande begränsades av att de går Merit på heltid och av att flera hoppas på att få anställning på sin praktikplats. Deltagarna sökte i högre grad arbete till följd av att de ibland fick hemläxa att förbereda ansökningshandlingar och söka arbeten.

3.4 Vad bidrog till om deltagarna började arbeta/studera? Merit når inte sitt mål att 70 % av deltagarna ska bli självförsörjande, men en del av deltagarna går vidare till arbete eller studier efter programmet. Den fasta utformningen av programmet gör att det passar för vissa individer, men inte går att anpassa särskilt mycket efter andra deltagares individuella behov. Nedan beskrivs därför både vad som gör att Merit lyckas för vissa individer och varför det misslyckas för andra individer. Huruvida deltagaren blir självförsörjande är en följd av de första stegen, att deltagaren fullföljer programmet och får den önskade utvecklingen. Vi har tidigare konstaterat att en stor andel av deltagarna av olika anledningar hoppar av Merit utan att gå vidare till arbete eller studier. Bland de deltagare som fullföljer programmet, följer ett stort steg från att praktisera till att bli anställd. Utmaningarna i detta steg är flera. Vissa arbetsgivare har inte behov av att rekrytera efter att praktiken är avslutad, men även om arbetsgivaren för praktikplatsen har behov av att anställa, är kraven ofta höga. Många praktikplatser är inom privat sektor, vilket gör att arbetsgivaren behöver vara säker på att praktikanten kommer att bidra till att företaget gör vinst. Praktiktiden är också kort jämfört med praktiktiden i Stockholms Stads insats Ungdomsanställning, vilket gör att en praktikant som har gjort dåligt ifrån sig i början av praktiktiden inte har så lång tid på sig att bättra sig och visa prov på att konsekvent ha bättrat sig innan beslutet om fortsatt anställning ska tas. För deltagare som inte blir anställda på sin praktikplats, väntar den öppna arbetsmarknaden som alternativ för att bli självförsörjande. Där tävlar deltagaren med alla andra arbetslösa om en anställning, vilket särskilt ökar kraven på grund av den höga arbetslösheten. Att ha gått igenom Merit är då inte tillräckligt meriterande för att det ofta ska leda till anställning. En arbetsgivare anställer exempelvis hellre personer som har gått igenom hela Bygg- och anläggningsprogrammet på gymnasiet än en meritdeltagare som under sina månader på Merit har gått en likartad inriktning. Merit bidrar ändå till att många deltagare närmar sig arbete eller studier. Den förberedande utbildningen och det förstärkta stödet utvecklar deltagaren så hen rustas för arbete eller studier samtidigt som möjligheten att klara av insatsen förbättras. Praktikplatsen matchas för många deltagare mot deras behov och preferenser. De blir antingen anställda på praktikplatsen eller lämnar praktikplatsen med en insikt om vad de själva gillar och vad arbetslivet ställer för krav. Det underlättar den fortsatta vägen mot självförsörjning. Den fortsatta kontakten med coachen från Merit öppnar också för att hitta vägar till självförsörjning.

4. SAMMANFATTNING OCH FRAMÅTBLICKANDE REFLEKTIONER Denna utvärdering bedömer i vilken grad Merit uppfyller sina mål och vad som underlättar respektive försvårar att målen uppnås. Det finns många insatser för att arbetslösa ungdomar i Stockholm ska närma sig självförsörjning genom arbete eller studier, men många deltagare klarar inte av att genomföra insatserna. Därför finns ett behov av stöd för deltagarna att klara av att genomföra befintliga insatser. Ambitionen med Merit är att möta detta behov. På så vis kompletterar Merit också övriga insatser väl. Det är viktiga förutsättningar för att det ska vara meningsfullt att bedriva en insats, både att det finns ett behov av insatsen och att det kompletterar övrig verksamhet väl. Merit når inte sina mål avseende antal deltagare, antal avhopp eller andel deltagare som blir självförsörjande. I tabell 2 visas både målen och vilka nivåer Merit har uppnått. Resultaten för Merit är tudelade, så vissa deltagare lyckas bättre än andra. Vad de tudelade resultaten beror på beskrivs nu närmare. Merit ger ett relativt fast program vid respektive tillfälle en ny grupp deltagare börjar, vilket gör att deltagare som inte har behov av just denna kombination lyckas sämre. För varje grupp deltagare i Merit är det på förhand bestämt hur lång tid hela gruppen ska gå förberedande utbildning samt fortsatt utbildning eller praktik. Det är också på förhand bestämt när gruppen ska starta respektive moment och vad insatsen ska vara inriktad på. Deltagare som har behov av just dessa moment i just denna omfattning kan få en fungerande helhet av Merit. Deltagaren får i detta idealfall en förberedande utbildning och kontinuerligt stöd så hen kan hantera utmaningar som uppkommer i samband med praktik, studier eller arbete. Deltagaren får en utbildning eller praktik som är anpassad efter både deltagarens och arbetsgivarens behov, så det ger deltagaren en chans att prova en studie- eller yrkesväg samtidigt som det ger anställningsbarhet. För deltagare som går en praktik, presterar de i idealfallet väl på sin praktik hos en arbetsgivare som har behov av att anställa och deltagaren får en anställning. Bland deltagare som inte har behov av just det fasta program Merit erbjuder, sker många avhopp och det är svårt att få anställning både på praktikplatsen och på den öppna arbetsmarknaden. En stor del av deltagarna står i utgångsläget långt ifrån arbetsmarknaden, så det återstår flera stora steg för att ta sig hela vägen till självförsörjning. På trappan mot självförsörjning hoppar deltagare i särskilt hög grad av Merit när de ska börja den förberedande utbildningen, när de ska börja sin praktik och det är särskilt svårt att ta steget från praktik till att arbetsgivaren ska välja att anställa deltagaren. Det finns flera skäl till att deltagare inte lyckas ta sig hela vägen till självförsörjning. För många deltagare är avståndet stort från deras utgångsläge till att klara av kraven på en arbetsmarknad med stark konkurrens genom hög arbetslöshet och minskande antal lågkvalificerade arbeten. Eftersom Merit pågår under en kort tid i deltagarens liv, begränsas möjligheterna att ge deltagaren en väsentligt förändrad personlig utveckling eller studie- och yrkesrelaterad utveckling, vilka skulle förbättra möjligheterna för deltagaren att på sikt bli självförsörjande. Merit har däremot potential att ge en komplettering eller att vara ett av flera led i en större förändring för deltagaren. Eftersom Merit till stora delar har en fast struktur, begränsas värdet för de deltagare som inte har behov av de aktuella momenten i den aktuella omfattningen och med den aktuella inriktningen. Det gör att många deltagare hoppar av eller misslyckas med att bli självförsörjande. I Merit finns stora delar som är värda att bevara och bygga vidare på, samtidigt som det finns aspekter som går att förändra. Det stora antalet avhopp gör att Merit i nuläget inte är lika resurseffektivt som det skulle kunna vara, vilket dock går att förändra. Ett centralt skäl till det stora antalet avhopp är att Merit i hög grad erbjuder en fast struktur utan möjlighet till anpassning efter individens behov. För att Merits struktur ska möta deltagarnas individuella behov finns principiellt två lösningar. Den ena lösningen är att göra ett mer träffsäkert urval av deltagare som har behov av just det Merit erbjuder och vilka inte annars fångas upp av andra effektiva insatser. Målgruppen behöver då avgränsas för att inte fånga upp deltagare som står för nära arbetsmarknaden, så någon av Arbetsförmedlingens insatser skulle kunna hjälpa deltagaren. Målgruppen behöver också avgränsas för att inte fånga upp deltagare som står för långt ifrån arbetsmarknaden, så Merit inte har möjlighet att ge bra stöd utan det istället krävs

mer omfattande stöd från Filur eller någon annan verksamhet. Den andra lösningen är att göra Merit mer flexibelt för individuella behov. Den ökade flexibiliteten kan bestå i mer utrymme för förstärkt individuellt stöd, så coacher direkt ska kunna ge tillräckligt stöd om deltagaren visar tidiga tecken på att hoppa av. Det kan också bestå i utbildning av handledare på praktikplatser och Minskade avhopp skulle minska kostnaden för att platser står tomma utan att de bidrar till att föra en deltagare närmare arbetsmarknaden. Minskade avhopp gör också att färre deltagare tappar motivation av att ha deltagit i en insats och misslyckats. För att minska antalet avhopp kan Merit göra mer än att coacha deltagaren vid tidiga tecken på avhopp. Handledarna på praktikplatserna kan erbjudas utbildning i att vara goda handledare. De kan få information om vilka första tecknen är på att deltagare riskerar att hoppa av, vad handledaren kan göra för att hindra avhopp, samt information om när deltagarens coach på Merit bör kontaktas. Det gör att coachen på ett tidigare stadium kan ge stöd till deltagaren. Om deltagaren ändå väljer att hoppa av, kan coachningen inriktas på att deltagaren ska dra nytta av lärdomar från Merit och hitta en insats som bättre möter deltagarens behov. Vid överlämning till en coach på Jobbtorg, sker ibland trepartssamtal för att säkerställa att viktig information följer med till nästa steg. Dessa trepartssamtal kan genomföras mer konsekvent. För att ha tid för fler trepartssamtal, kan de genomföras per telefon eller videolänk. Personalen i Merit har kontinuerligt anpassat metoden efter förändrade behov från förvaltningen och från deltagarna. En konstant metod har därför inte blivit testad och utvärderad. Däremot har metoden kontinuerligt utvecklats, testats, utvärderats och på nytt vidareutvecklats. Metoden har därmed ändå på ett sätt testats och utvärderats, vilket är centrala komponenter för att bedriva ett systematiskt metodutvecklingsarbete. Metoden implementeras under 2014, vilket är ett tecken på styrkan i metodutvecklingen. Metodutvecklingen som har skett har visat och utvecklat flexibilitet och anpassningsförmåga, vilket är värdefulla kompetenser för anpassning av den framtida verksamheten tillsammans med Filur. En annan central synergi med närheten till Filur är att möjligheten för deltagare att röra sig mellan Filur och Merit kan öka. En person som deltar i Merit men har behov av mer omfattande stöd kan då få coachning, information och möjlighet för att röra sig till Filur. Tabell 2. Kvantitativa mål och prestation för Merit Utfall Effekt Mål Projektet har under en 3- års period 441 insatsplatser. Minst 80 % av deltagarna ska ha gått igenom hela insatsen. 70 % av ungdomarna som har deltagit i studie- eller yrkesförberedande insatser minst en dag är självförsörjande nittio dagar efter avslut. Prestation 379 deltagare under projekttiden. 58 % har gått igenom hela insatsen. 53 % av deltagarna mottar inte försörjningsstöd cirka 90 dagar efter avslut 28 % av deltagarna är i arbete eller studier cirka 90 dagar efter avslut.