Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de



Relevanta dokument
Marie Holmberg Clausen Överläkare Geriatriker Medicinkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning


Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Neuropsykiatriska kliniken

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)


God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Bilaga - Konfusion vid demenssjukdom samt beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD)

Äldre med psykossjukdom en bortglömd grupp?

Behandling av BPSD utan läkemedel

PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

SCHIZOFRENI BIPOLÄR SJUKDOM. Andra psykosdiagnoser. Substansutlöst psykos. Psykos av somatisk sjukdom. Positiva symtom. Negativa symtom.

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Psykiskt status

BPSD utredning och behandling

Demenssjukdomarnas ABC:

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Akut agitation. Susanne Buchmayer Överläkare BUP heldygn, Stockholm

Oro, ångest och depression

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) ÖL Sibylle Mayer Minneskliniken SUS Malmö

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD)

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Kvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

BPSD. Demenssjukdom (BPSD)

Psykisk ohälsa hos vuxna vad är det och vilken hjälp finns?

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

INFORMATION OM INVEGA

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD)

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Psykoser: schizofreni, bipolär sjukdom m.m.

Exempel Stationsexamination OSCE Höstterminen 2017

Äldre och läkemedel LATHUND

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

1. Inledning. 2. Definition av BPSD

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Depression. Lilly Schwieler

Neuroleptika vid vissa barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

Kort information om demens

Stockholm. Psykoser: Psykoser psykiatrins huvuduppdrag allt sedan människans ursprung. Mats Humble. Psykiater, Universitetssjukhuset Örebro

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Läkemedel till äldre 245

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Dagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD

Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Psykiatrisk och somatisk bedömning - Bas

Att se människan bakom demenssjukdomen

Vård av en dement person i hemförhållanden

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Antipsykotika Neuroleptika Kap 14

Thulegårdens BPSD arbete

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Psykos. Schizofreni och dess behandling. Schizofreni. Symptom. Schizofreni Rekommenderad läsning: Sophie Erhardt. social tillbakadragenhet

Antipsykotika. Antipsykotika. Antipsykotisk behandling. Synonymer: Major Tranqualizer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Transkript:

Välkomna till BPSD utbildning i Malmköping Marie Holmberg Clausen, överläkare Geriatriker Medicinkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Annika Sjöberg, utvecklingsledare FoU i Sörmland Vi håller på till 16:00 Kaffe 14:30 14:45 Innehåll: Vad är Beteendemässiga och Psykiska symtom vid demenssjukdom? Hur vanligt är det, vad är orsakerna och hur kan vi förebygga och behandla? Diagnostisera och värdera symtom Analysera orsaker Val av åtgärder Vad säger nationella riktlinjer? Läkemedelsrekommendationer? Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av ickefarmakologisk art. Generellt innebär det att de första åtgärderna bör omfatta en anpassning av omgivande miljö och bemötande. Därför är kunskap om olika demensdiagnoser och deras uttryck samt kunskap om vikten av ett nyanserat och medmänskligt förhållningssätt grundläggande i vården av personer med demenssjukdom och BPSD. Beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) Begreppet är ett samlingsnamn för ett antal vanliga, icke kognitiva symptom vid demenssjukdom och beskrivs dels som förändrade beteenden som är socialt oacceptabla och belastande för andra människor, dels som psykiska symptom av sådant slag som också kan uppträda hos personer utan demenssjukdom. BPSD definieras som symtom på störd perception, stört tankeinnehåll, förändrat stämningsläge och förändrat beteende. Beteendeförändringar omfattar dels beteenden som kan observeras av andra och dels psykiska symtom som personen med demenssjukdom själv upplever och rapporterar. Beteendesymtom visar sig som till exempel fysisk och verbal aggressivitet, rastlöshet, skrik, agitation, vandring, plockande och sexuellt agerande. De psykiska symtomen omfattar bland annat vanföreställningar, hallucinationer, förändringar i stämningsläge, tvångstankar och ångest [441, 444]. (Demenssjukdom Nationella riktlinjer 2010 Soc styr) Rekommendationer efter workshop april 2008 3 BPSD A. Affektiva symptom Depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet B. Psykossymptom Hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering C. Hyperaktivitet Psykomotorisk agitation (både verbal och fysisk, aggressiv och nonaggressiv, vandringsbeteende, ropbeteende), sömnstörning D. Apati Initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intressen 1

Vårdmiljön Ljud vad stör? Syn Är miljön lätt att tolka? 2

Vårdaren? Är basala behov tillfredställda Är vårdaren fokuserad på uppgiften eller relationen? Kommunikation Kroppsspråk Ögonkontakt Tonfall Intrång i revir Beröring Mat och dryck Sömn Urin och tarm Social samvaro Syn och hörsel Feber Urin Puls Finns det sjukdomstecken? Andning Smärta Blodsocker Olämpliga läkemedel? För många läkemedel? Är läkemedelsgenomgång utförd senaste året? Läkemedel? VANFÖRESTÄLLNINGAR Diagnos svår/besvärlig. Verkligen psykos? Eller demenssymptom omöjliga att medicinera? Antipsykosläkemedel sänker DA. Demenspatient har redan DA brist. Effekt endast hos ca 20%. Stora problem med biverkningar! Kognition och motorik försämras Underhållsbehandling - ja, om effekt men inte för mycket biverkningar Krav på uppföljning! /protokoll ca var 3:e vecka ( BPSD reg) Efter ca 3 v uttrappning osv, upp ett steg om symptom återkommer. Oftast spontan symptomregress med tiden Riskläkemedel och BPSD Nozinan (levomepromazin) 7 Siqualone dek (flufenazin) Trilafon dek (perfenazin) Buronil (melperon) Dridol (droperidol) Serdolect (sertindol) Zeldox (ziprasidon) Fluanxol (flupentixol) Truxal (klorprotixen) Cisordinol (zuklopentixol) Haldol (haloperidol) Leponex (klozapin) Zyprexa (olanzapin) Seroquel (quetiapin) Abilify (aripiprazol) Invega (paliperidon) Risperdal (risperidon) Klometiazol (Heminevrin) Sederande<------------------------------------------------------- > extrapyramidala biverkningar Vanföreställning: felaktig och endast hos pat befintlig uppfattning som inte kan korrigeras Psykos: vanföreställningar, hallucinationer, bristande insikt ovh uppfattning av person och verklighet Klasseffekter : ökad mortalitet; hjärt-kärlhändelser/cvl, QT- tid, postural hypotension, fallrisk, hyperlipidemi, diabetes, somnolens/sedering, extrapyramidala biverkningar ( fa Haldol) 3

v 2014 05 07 EXTRAPYRAMIDALA BIVERKNINGAR AKATISI Oförmåga att sitta stilla, inre tortyr DYSTONI Ofrivilliga ihållande muskelsammandragningar leder till upprepade rörelser/onormal kroppshållning TARDIV DYSKINESI Repetitivt ofrivilligt, meningslöst ; ansikte fingrar PARKINSONISM Rigiditet, tremor, förlångsamning PARESTESI Stickning, pirrning, domning, sockerdrickskänsla, elektriska knölen ANTIKOLINERGA BIVERKNINGAR Konfusion Urinretention Obstipation HALLUCINATIONER imedicinering/ antipsykosläkemedel endast om skrämmande eller hotfulla! Illusioner? Speglar, belysning, tapeter? Arb ter åtgärder eörjan möjligatt hålla distans. Biverkan? Sätt ut misstänkta läkemedel Vid Levydemens (LBD) till en början möjligt hålla distans AGITATION HYPERAKTIVITET ; PSYKOMOTORISK, VERBAL, AGGRESSIV/NON AGGRESSIV Konfusion?!; ofta plötslig agitation hos pat som mått bra. Kan bero på allt; från byta rum till UVI till livshotande tillstånd. Läkemedel vanligaste orsak. Klingar ibl av långsamt under veckor. Vandring? Rop? Kartlägg som vanligt. Dålig effekt av läkemedel. Praktiska åtgärder Demensläkemedel / kolinesterashämmare? Quetiapin/ Seroquel 25 mg ½ x 1 (sic) - f a vid misst LBD Tortyrbiverkan akatisi"? Sätt ut Smärta? paracetamol oxycontin Mo plåster Antipsykosmedel om allt testat; om riskabelt HÄMNINGSLÖST ssantar, stå ut /"gilla läget". Ofta frontal påverkan (nervceller eller bansystem) dvs vaskulärt, sent Alzheimer, alkohol. Personlighetsförändring, förlorad impulskontroll tal-känslorhandling, förlorad insikt-moral-gränser, stereotypa rörelser, div persevererande,hypersexualitet. Sällan effekt av läkemedel eller uppfostran Avled med något "intressantare", stå ut /"gilla läget". DEPRESSION Ofta kroppsliga symptom, oro, sömnproblem Ensamhet? Existentiell ångest? Kommunikationssvårigheter? Kommunalt hjälpbehov? Skrämmande medboende? Ny personal? SSRI (Sertralin, Cipralex, Venlafaxin), Mirtazapin Viktigt med uppföljning. Psykosocialt omhändertagande + farmakologisk behandling kräver fungerande samarbete patient-anhöriga-primärvårdkommun. Memenatin/Ebixa? - försök dämpa bakgrundsbrus SSRI ( in? ut?) Demensläkemedel ( kolinesterashämmare)? - förslag BPSD reg) 4

SÖMNSTÖRNING Låt göra en sömnprofil.flera olika protokoll finns. Analys; Hungrig? Rädd? Letar? Hotellås på dörren? Osv APATI Apati- ett tillstånd av likgiltighet och håglöshet," känslomässig förlamning". Långt framskriden demens - kognitionen räcker inte till mer? tillstånd av likgiltighet och håglöshet," känslomässig förlafr Sätt ut ( bz m m) ktig med utstning av fungerande läkemedel zopiklon / Imovane vb - ev oregelbundet klometiazol/ Heminevrin 1-2 tn - inga studier, sällan hemmabruk melatonin/ Circadin - inga studier, prova 2 v Propavan bl a risk för restless legs+ viss antikoliner g effekt Lab (Hb, TSH, Na osv) Demensläkemedel (kolinesterashämmare) prova, men sällan effekt FAST skalan Funktional Assessemant Staging Denna skala används för att gradera den funktionella nivån vid Alzheimers sjukdom. Den bygger på rapporterade uppgifter från t.ex. anhöriga och vårdare. Skalan är hierarkisk, vilket innebär att patienten under sjukdomsförloppet följer stegen från 1 7g. I den högra kolumnen kan man följa i vilken ålder ett barn förvärvar motsvarande funktion. Svensk översättning: Docent Sture Eriksson, Geriatriskt Centrum, NUS, Umeå. ÅNGEST Steg Funktionell nivå Ålder då funktionen uppnås 1 Inga svårigheter varken subjektivt eller objektivt. 2 Klagar över att han glömmer var saker finns. Subjektiva svårigheter i arbetet. 3 Försämrad förmåga i arbetet uppenbart för medarbetarna. Svårigheter att resa till nya orter. Minskad förmåga att organisera. Tonåren SSRI (SNRI) 4 Minskad förmåga att genomföra komplexa uppgifter (t.ex. att planera en middag med gäster), handha den egna ekonomin (glömmer t.ex. att betala räkningar), svårigheter att handla i affärer osv. 8 12 år Bz ( oxascand) - helst vb 5 Behöver tillsyn för att välja rätt kläder. 5 7 år 6 a Tar på sig kläder felaktigt (tar t.ex. på sig ytterkläderna över nattkläderna eller skorna på fel fot eller har svårigheter 5 år att knäppa knappar). 6 b Svårigheter att bada eller duscha adekvat (t.ex. svårigheter att justera vattentemperaturen korrekt). 4 år 6 c Oförmögen att tekniskt sköta toalettbesöken korrekt (glömmer t.ex. att spola, torkar sig inte ordentligt eller hanterar 4 år toalettpappret felaktigt). 6 d Urininkontinens (tillfälligt eller mer frekvent). 3 4½ år 6 e Faecesinkontines 2 3 år 7 a Användningen av språket begränsad till ungefär ett halvt dussin ord eller färre under en vanlig dag. 15 mån klometiazol/ Heminevrin 1-2 tn - studier saknas Pregabalin/ Lyrica 25 mg x 1 ( 1-2) - när allt är testat; biv vanligt 7 b Språket omfattar endast enstaka ord under en vanlig dag. 12 mån 7 c Förmågan att gå är förlorad (kan inte gå utan assistans). 12 mån 7 d Förmågan att sitta utan stöd är förlorad. 6 9 mån 7 e Förmågan att le är borta. 8 16 veckor 7 f Förmågan att hålla huvudet är borta 4 12 veckor 7 g Ihopdragen kroppsställning. MANI / HYPOMANI UPPRYMDHET Ibland svårt att tolka. Ibland svårt att tolka. Upprymd utan orsak. Plumpa skämt. Skrattar åt olyckor Extra komplicerat vid bipolär sjukdom, personlighetsstörning E xtra komplicerat vid bipolär sjukdom, personlighetsstörning Sätt ut (SSRI) Antipsykosmedel - kort period under landning IRRITABILITET - BLÖDIGHET -LABILITET Växlar ibland humör blixtsnabbt Blödighet ska medicineras Oftast vaskulärt SSRI SNRI 5

Depresssion /nedstämdhet Ångest/oro Lättretlighet/irritabilitet Eufori Massage Minnesstimulering samtal, fotografier, musik Utevistelse Validation Sång/musik/vårdarsång (bekräfta personens upplevelser) Gungstolsrörelser Tyngdtäcke Vanföreställningar Hallicinationer Felaktig identifiering Bemötande bemötande planer Optimera syn och hörsel Agitation Upprördhet Fysisk aktivitet gymnastik, sittgympa, dans Sålla bort provokationer undvik argumentation, konfrontation, provocerande situationer och personer Läkemedel Läkemedel Avslappning massage, meditativ musik, djurterapi, aromaterapi Motorisk rastlöshet Sömnstörning Ropbeteende Apati/likgiltighet Matlust/ätstörningar Förutsättningar Ytor att vandra på, tillåtelse att plocka med saker Aktiviteter dagtid Massage Gungstolsrörelser t.ex. gungfotölj, rullstolsvagga, hammock Anpassade aktiviteter utifrån tidigare intressen Tidigare matvanor Måltidsmiljön Fysisk aktivitet Tyngdtäcke Plockförkläde Minimera ljus/ljud Musik Ev. läkemdel Beröring/massage Ljusterapi Validation Vardagsaktiviteter i stort och smått Vara delaktig i hushållssysslor som man är van vid Munvårdsbedömning Sittställning Medicinska orsaker Utevistelse 6