BPSD. Demenssjukdom (BPSD)
|
|
- Lena Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SK-kursen Multisjuka äldre och polyfarmaci Höör den 20 oktober 2015 BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demenssjukdom Ifrågasatt enhetlig definition saknas icke-kognitiva symptom förändrade beteenden belastande för individen och andra människor psykiska symptom t.ex. ångest, hallucinationer konfusion Per Johansson Kognitiv medicin Hälsostaden Ängelholm Neurocognitive domains Learning and Memory Free recall Cued recall Recognition memory Semantic and autobiographical long-term memory Implicit learning Language Object naming Word finding Fluency Grammar and syntax Receptive language Managing Alzheimer s disease a lifelong commitment Preclinical Onset of MCI* Clinical diagnosis of AD Executive functions Planning Decision-making Working memory Responding to feedback Evidence of Inhibition significant decline in Flexibility at least one domain Apparent difference Interfering with normal life Complex attention Sustained attention Divided attention Selective attention Processing speed Major Neurocognitive Disorder Perceptual-motor function Visual perception Visuoconstructional reasoning Perceptual-motor coordination Social cognition Recognition of emotions Theory of mind Insight The DSM-5 approach Per M Johansson, MD, PhD Asymptomatic phase Prodromal phase Clinical phases Estimated start of neuropathological changes *MCI - mild cognitive impairment dementia Age (years) Reconstructed from Visser 1
2 Sane or sick To be earlier: potential benefits Major neurocognitive disorder Normal Mild neurocognitive disorder (MCI) dementia Moderate Sever e Profound Intact cognitive abilities Heavily disturbed cognitive abilities Obtain appropriate treatment earlier Stop searching for other causes Help the patient and the family to understand and accept Financial and legal plans while competent Enable the patient and family to make lifestyle choices Induce better adherence and management of other medical conditions Take appropriate steps to prevent injury (driving, weapons) Get greater access to help within the healthcare system Participate in clinical trials with disease modifying treatments Per M. Johansson, M.D., Ph.D. Dynamic biomarkers of the AD pathological cascade over time Schematic effects of treatment Natural course Course on AChEI Cognitive abilities Course on addition of NMDA-antagonist (%) Mild neurocognitive disorder light Major neurocognitive disorder w varying decline 60 moderate dementia 40 severe 20 profound Langbaum, J. B. et al. Ushering in the study and treatment of preclinical Alzheimer disease Nat. Rev. Neurol. (2013) 0 Time 2
3 Neurocognitive disorders Vad innebär BPSD? Alzheimer s disease (AD) AD + VaD 53% AD 10 % 10 % 8 % 8 % 6 % 5 % Vascular dementia (VaD) Frontotemporal dementia Other dementias e.g. PDD Dementia with Lewy Bodies (DLB) AD + DLB Lidande för patient och anhöriga och vårdgivare Vanligaste orsaken till institutionsvård Höga samhällsekonomiska kostnader BPSD, forts. BPSD, forts. Analysera optimera Ingen universalbehandling finns Individuell behandling baserad på diagnos och symptombild Initialt icke farmakologiskt anpassning av miljö och bemötande kunskap om demensdiagnoser och symptom medmänskligt förhållningssätt! 3
4 BPSD, forts. Fyra symptomkluster (efter faktoranalys): A. Affektiva symptom B. Psykossymptom C. Hyperaktivitet D. Apati Affektiva symtom Nedstämdhet Oro, ångest, irritabilitet Mani, hypomani Psykotiska symtom Hallucinationer Vanföreställningar Hyperaktivitet Agitation Rop- och vandringsbeteende, plockande Sömnstörningar Apati Initiativlöshet Tillbakadragenhet OBSERVATION! Hallucinationer Sömn Synhallucinationer vanligast Ett av kardinalsymptomen vid Lewy Body Demens Störningar i dygnsrytm Ofta förenat med irritabilitet, agitation rastlöshet och förvirring 4
5 Skalor för att mäta BPSD NPI BEHAVE-AD CMAI GBS Start nov 2010, idag endast 8 kommuner i hela Sverige som inte är anslutna Vårdenheten ansöker Kräver utbildningsdagar och uppföljning /handledning Ifylles av ssk/usk Neuropsychiatric Inventory (NPI) Bygger på Observation [via Neuropsychiatric Inventory (NPI)] Analys (checklista ifylles av team) Åtgärd (team och närstående) Uppföljning Ger olika poäng som sedan kan följas upp. Symptomdomäner vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, eufori, apati, avflackning, irritabilitet, avvikande motoriskt bettende. domärnerna nattlig oro aptit- och ätstörningar. 5
6 Sammanfattande praktiska rekommendationer Utredning 1. Utredning/kartläggning 2. Översyn av farmakologisk behandling 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande 4. Ev. farmakologisk behandling Demensutredning specifik diagnostik, medicinska- eller omvårdnadsåtgärder Behandling av demenssjukdomen läkemedel information om sjukdom och konsekvenser till patient, närstående och vårdpersonal Beteende hos vårdgivare som kan förvärra BPSD Plötslig och oväntade förändringar i rutin och miljö Maktkamp med patienten Krav som överstiger patientens förmåga Att vara överdrivet kontrollerande eller rigid Påminnelser eller upprepat frågande för att få pat att minnas Irritation mot pat Beteende och aktivitet som kan minska BPSD Empati Vårdande och varm framtoning Försöka att förstå orsaker till och betydelse av beteende Intryck av att ha gott om tid Flexibilitet Acceptans att pat ändrar sig Realistiska krav Försök att hålla pat sysselsatt Skapa en känsla av självständighet hos patienten Låta känna att hon har kontroll Ha respekt för pat som en människa med känslor 6
7 Den professionella vårdgivaren Stöd till vårdpersonal Den demenssjuka är i beroendeställning Kommunikationssvårigheter Brist på feedback hos den dementa Risk för att misshandla eller vilseleda patienten eller att patienten upplever det så Nödvändigt för att: Bättre förstå patientens beteende och kunna hantera det Hjälpa patienten mer effektivt BPSD-utredning BPSD-utredning, forts. Anamnes och kartläggning av symptom symptomdebut, frekvens, tid på dygnet, sammanhang, relation till omgivning använd gärna någon sorts protokoll/checklista Är basala mänskliga behov tillfredsställda? närhet, fysisk kontakt, meningsfull syssla, rörlighet/aktivitet, mag-tarmfunktion, vikt, nutrition, vattenkastning och sömn Hur är den omgivande miljön och interaktionen med personalen? Medicinsk bedömning fysisk och psykisk status, sanering av läkemedel, vb. riktad undersökning (lab-prover, datortomografi, neuropsykologiska bedömning) 7
8 rid13 i filen. Utlösande faktorer, exempel Främmande miljö Smärta Obstipation Urinretention Fraktur Överträdelse av privat sfär Ångest Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning 2. Översyn av farmakologisk behandling 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande 4. Ev. farmakologisk behandling Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl relations-id föreligger (hög risk för biv. hos äldre) Preparatgrupper som hos äldre har hög risk för biv. eller interaktioner. Långverkande bensodiazepiner (Flunitrazepam, Stesolid, Nitrazepam ) risk för dagtrötthet, muskelsvaghet, balansstörning Antikolinerga läkemedel (Detrusitol, Atarax, Theralen, Propavan, Nozinan, Anafranil /Klomipramin ) risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation NSAID inkl. COX-2 hämmare Lätta opioider risk för yrsel, konfusion, förstoppning, illamående Neuroleptika risk för parkinsonism, kognitiv störning, sedation, ortostatism Protonpumpshämmare Digoxin Loopdiuretika SSRI risk för fall, miktionsstörning, blödning 8
9 Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning 2. Översyn av farmakologisk behandling 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande 4. Ev. farmakologisk behandling Vårdinsatser förhållningssätt och behandling Första åtgärderna = anpassning av omgivande miljö och bemötande Beteendet svårt att tolka och förstå vårdpersonal bör erbjudas utbildning, handledning och samarbete Icke farmakologiska hjälpmedel Kedjetäcke bolltäcke 9
10 Plockförkläde Beteende hos vårdgivare som kan förvärra BPSD Plötslig och oväntade förändringar i rutin och miljö Maktkamp med patienten Krav som överstiger patientens förmåga Att vara överdrivet kontrollerande eller rigid Påminnelser eller upprepat frågande för att få pat att minnas Ilska och aggressivitet mot pat Irritation Beteende och aktivitet som kan minska BPSD Empati Vårdande och varm framtoning Försöka att förstå orsaker till och betydelse av beteende Intryck av att ha gott om tid Flexibilitet Acceptans att pat ändrar sig Realistiska krav Försök att hålla pat sysselsatt Skapa en känsla av självständighet hos patienten Låta känna att hon har kontroll Ha respekt för pat som en människa med känslor Farmakologisk behandling Starkt kliniskt behov risk för överanvändning på oklara indikationer Stor klinisk erfarenhet få studier Systematisk handläggning och tydlig dokumentation viktig! observation, analys, åtgärd, utvärdering 10
11 Antipsykotiska läkemedel Antipsykotiska läkemedel, forts. Väldokumenterad effekt vid schizofreni Inom demensvård: minskning av beteendesymptom, men försämring av kognitiva och motoriska funktioner Första generationen Högdosneuroleptika: klorpromazin, tioridazin kraftigt sederande, antikolinerga biverkningar Ej aktuella inom demensvård Lågdosneuroleptika: haloperidol extrapyramidala biverkningar Antipsykotiska läkemedel, forts. Antipsykotiska läkemedel, forts. Andra generationen ( atypiska ) risperidon, olanzapin, quetiapin lägre risk för extrapyramidala biv. dominerande biverkningar risperidon: extrapyramidala symptom olanzapin: sedation quetiapin: sedation olanzapin och quetiapin medför även viss kognitiv försämring Ökad risk för cerebrovaskulära händelser och ökad totalmortalitet Klasseffekt visat för andra generationens neuroleptika, men gäller sannolikt även första generationen 11
12 Antipsykotiska läkemedel, forts. Övriga läkemedel Vanföreställningar/hallucinationer, aggressivitet Risperidon liten, statistiskt signifikant positiv effekt Olanzapin svagare evidens Quetiapin evidens saknas Haloperidol effekt i hög dos, men extrapyramidala biverkningar begränsar Hög placeboeffekt Acetylkolinesterashämmare Memantin Antidepressiva läkemedel Anxiolytika Klometiazol Pregabalin Antiepileptika Acetylkolinesterashämmare Memantin Ej rutinbehandling av BPSD enstaka studier visat begränsad effekt Kan prövas vid otillräcklig effekt av ickefarmakologisk behandling måttlig reduktion av agitation, aggressivitet minskad risk för BPSD få biverkningar 12
13 Antidepressiva läkemedel Oönskade effekter av antidepressiva, t ex SSRI förstahandsval vid depression Ej TCA! antikolinerga biv. Citalopram / sertralin kan prövas vid irritabilitet och aggressivitet vid otillräcklig effekt av icke-farmakologisk behandling inte vid mani/hypomani Hyponatremi Miktionsstörningar Ökad blödningstendens Oönskade rörelser Särskilt hos äldre kvinnor med diuretika! Retention (ffa män!) Inkontinens På grund av hämmad trombocytfunktion. Adderas till Trombyl-effekten Extrapyramidala biv, akatisi, Restless legs 68 Biverkningar särskilt med tricykliska antidepressiva Anxiolytika bensodiazepiner Muntorrhet, ackommodationsbesvär, dimsyn, mm Ortostatiska besvär EKG-förändringar Antikolinerg effekt Alfa-receptorblockad Natrium-kanal-effekt Kortverkande bensodiazepiner kan användas vid uttalad ångest och oro Ej regelbunden användning Biverkningar ökad fallrisk, påverkan på kognitiva funktioner, paradoxala reaktioner t.ex. ökad agitation beroende och utsättningsreaktioner 13
14 Klometiazol Pregabalin Endast inom slutenvård i akuta situationer under strikt kontroll Biverkningar och risk för beroende Beprövad erfarenhet, ej studier godkänd indikation sömnstörning samt agitations- och förvirringstillstånd inom geriatriken Rekommenderas inte biverkningar studier saknas Antiepileptika Utvärdering Karbamazepin rekommenderas inte biverkningar, interaktioner, viss effekt, små studier Valproat rekommenderas inte biverkningar, effekt som placebo, fåtal studier Topiramat rekommenderas inte retrospektiv öppen studie Utvärdera effekten inom två veckor utom SSRI som kräver flera veckors behandlingstid för positiv effekt Regelbundet ställningstagande till utsättning/dosminskning 14
15 Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning symptom, tänkbara orsaker, utlösande moment, psykiska- eller kroppsliga sjukdomar Sammanfattande praktiska rekommendationer, forts. 2. Översyn av farmakologisk behandling läkemedel med negativ effekt på CNS UT läkemedel för bättre kognitiv förmåga IN 77 Sammanfattande praktiska rekommendationer, forts. Sammanfattande praktiska rekommendationer, forts. 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande Tillfredsställ basala behov mat, dryck, sömn, trygghet, aktivitet,stimulans, skötsel av kroppsliga behov Utbildning / information / handledning till patient, anhöriga och andra vårdgivare Coping-stöd för både patient och anhöriga avlastning för anhörigvårdare god miljö, tillräcklig personaltäthet, anhöriga 4. Ev. farmakologisk behandling Depressiva symptom: SSRI Irritabilitet, agitation, oro: ev. SSRI Memantin ev. vid agitation, aggressivitet Psykotiska symptom och aggressivitet som orsakar lidande för patienten och/eller potentiell fara för patient eller andra: ev. risperidon 1,5 mg/dag restriktivt! ökad risk för bl.a. stroke, och ökad dödlighet 15
16 Sammanfattande praktiska rekommendationer, forts. Olämplig dosering av psykofarmaka (dygnsdoser) 4. Ev. farmakologisk behandling, forts. Akut sedation: oxazepam kort tid under övervakning Om dämpande läkemedel som neuroleptika eller anxiolytika sätts in planeras i första hand en kort behandlingstid, med utvärdering av effekt och eventuella bieffekter inom två veckor Ställningstagande till utsättning/dosminskning skall göras regelbundet Haloperidol (exkl. schizofreni) > 2 mg Risperidon (exkl. schizofreni) >1.5 mg Oxazepam > 30 mg Klometiazol (som sömnmedel) > 600 mg Zopiklon > 7.5 mg Citalopram > 40 mg Sertralin > 100 mg 80 Neuroleptika Effekten kan förväntas komma efter 5-7 dagar av D2- blockad. Dosen får ofta titreras för att finna rätt dos för varje pat Biverkningar många gånger begränsande 6-12 veckors behandling Mortalitet 4x högre stroke, maskering av symtom Cave Lewy body demens! Sömnmedel och lugnande medel Kortverkande preparat: Oxazepam, Zopiklon Korttidsbehandling eller intermittent behandling Fall, förvirring, paradoxala reaktioner, kognitiv försämring Betydande toleransutveckling Melatonin? 16
17 Demensläkemedel Till Alzheimers sjd, Lewy-bodydemens, Parkinsons sjd Orsakar sällan BPSD- behåll hellre än sätt ut Förbättrar kognitionen- kan minska symtom då personen bättre förstår vad som händer Memantin dessutom specifik dämpande effekt via NMDAblockad Använd inte vid BPSD Antiepileptika Sederande antihistaminer ( Atarax, Theralen, Lergigan) Andra antikolinergiga medel ( tricyklika, neuroleptika utom risperidon, Propavan) Långverkande bensodiazepiner GABA- analoger (Gabapentin, Lyrica) Ta-med-hem! Teamwork! (se BPSD.se, du är en del i teamet) Gå igenom somatiskt (BT? bladderscan?) Alltid omvårdnadsåtgärder först! Om osäkerhet kring t.ex. smärta, prova och utvärdera läkemedel. BPSD-team finns på SUS (Minneskliniken Malmö) och I Sund (Kognitiv medicin, Ängelholm), ring! 17
1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Uppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Äldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt
Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög
Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Behandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Rationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI
Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk
Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Unmet Needs Prof. Jiska Cohen-Mansfield Tankemodell Personlighet Livsvanor somatiskt
Läkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga
Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom
Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. TG Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedelsrådet Per Johansson Sektionsöverläkare, Med.Dr. Kognitiv Medicin, Skånes
Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).
Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen
Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete
Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Sibylle Mayer, ÖL Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Patientfall
Rapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD Överläkare Sibylle Mayer Standar Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Unmet Needs Prof. Jiska Cohen-Mansfield Tankemodell Personlighet Livsvanor
BPSD utredning och behandling
BPSD utredning och behandling Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens BPSD Affektiva symtom Depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet Psykotiska symtom Hallucinationer, vanföreställningar,
Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD
Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning av symtom, tänkbara orsaker och utlösande
Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är få. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning, ökad känslighet
Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)
Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken
www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret
Läkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning
KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista
Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal
Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
SBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Dagens uppgift 1. Vad är Lewy body-demens (LBD)? - fall - kriterier - behandling 2. Hur är det att leva med LBD? - exempel från djupintervjuer Globalt Demens
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare
Michael Borg Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare E-post: Michael.Borg@Lthalland.se Tele: 035-134523 eller 076-1410711 Hemsida: www.lthalland.se/lakemedel Dagens meny
Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken
Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ
Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Marie Holmberg Clausen Överläkare Geriatriker Medicinkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna
Marie Holmberg Clausen Överläkare Geriatriker Medicinkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av ickefarmakologisk
ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:
ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador
Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) ÖL Sibylle Mayer Minneskliniken SUS Malmö
Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) ÖL Sibylle Mayer Minneskliniken SUS Malmö 1. Kalle, 86 år. Blanddemens. Aggressiv, slåss i omvårdnadssituationer. Kastat stolen mot
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de
Välkomna till BPSD utbildning i Malmköping Marie Holmberg Clausen, överläkare Geriatriker Medicinkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Annika Sjöberg, utvecklingsledare FoU i Sörmland Vi håller på till 16:00
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Bilaga - Konfusion vid demenssjukdom samt beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD)
Bilaga - Konfusion vid demenssjukdom samt beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) Det kan vara svårt att skilja på demens, BPSD och konfusion, men behandlingen skiljer sig så det kan vara av avgörande
Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre
Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre Rätta läkemedel till äldre 2014-11-21 Patrik Mattsson Överläkare Äldrepsykiatriska teamet Psykiatri Nordväst Psykisk sjukdom hos äldre Depression
Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare
Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare 2010 11 09 Vi disponerar tiden så här Allmänt om demens Något om viktiga demenssjukdomar
Äldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Somatisk comorbiditet vid demens
Somatisk comorbiditet vid demens Svårt att tolka och förmedla 190528 LIVVdag Michael Holmér Specialist geriatrik och allmänmedicin Informationsläkare, Läkemedelscentrum Chefläkare Region Örebro Län, NÖS
Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset
Oro och sömn är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Disposition 1. Vilka läkemedel används mot sömnstörningar
Den multisjuka äldre och läkemedel
Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad händer vid normalt åldrande??
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling
Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Äldre och läkemedel Grunden för god läkemedelsbehandling hos äldre generella rekommendationer Den åldrande människans läkemedelsbehandling samt dess uppföljning
BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska
BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: 14 000 Inlagda personer: 25 918 Gjorda skattningar: 62
Demenssjukdomarnas ABC:
Behandling av oro hos personer med demenssjukdom - mer än bara piller! 130129 Lena Kilander docent, överläkare Geriatrikens Minnesmottagning Akademiska sjukhuset, Uppsala Demenssjukdomarnas ABC: ADL-förlust
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo
Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Dagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD
Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Emil Andreasson, apotekare, SÄS Peter Keiding, distriktsläkare Borås Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD Dagens områden 1 2 Läkemedelsbehandling
Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD)
Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) ÖL Sibylle Mayer Minneskliniken SUS Malmö Kalle, 86 år. Blanddemens. Aggressiv, slåss i omvårdnadssituationer. Kastat stolen mot fönstret.
Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner
Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Kvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)
Namn på personal som fyllt i blanketten: *1. Personnummer/reservnummer 2. Datum för ifylld blankett *3. Sjukhus 4. Indikation för rtms enligt ICD-10 Lindrig depressiv episod F320 Medelsvår depressiv episod,
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29
Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning
Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund
Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin
Depressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD)
Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) ÖL Sibylle Mayer Minneskliniken SUS Malmö 1. Kalle, 86 år. Blanddemens. Aggressiv, slåss i omvårdnadssituationer. Kastat stolen mot
Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?
NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige
Dagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD
Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Grete de Flon, apotekare, SÄS Peter Keiding, distriktsläkare Borås Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD Dagens områden 1 2 Läkemedelsbehandling
Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén
Äldre och läkemedel AT-läkare, Nyköping 2010-06-02 Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Äldre och läkemedel Åldersförändringar - ökad känslighet Polyfarmaci många läkemedel
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting
Behandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD
BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige
KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter
52 S B U : S S A M M A N F AT T N I N G O C H S L U T S AT S E R U R S B U - R A P P O R T E N D E M E N S S J U K D O M A R 53
Forskning om tvåspråkighet och omvårdnad har beskrivit hur det senare inlärda språket försvinner i takt med att demenssjukdomen förvärras. Under sista fasen av sjukdomen har patienten endast kvar sitt
SSRI-behandling vid beteendemässiga och psykiska symtom hos demenssjuka
SSRI-behandling vid beteendemässiga och psykiska symtom hos demenssjuka Effekt och biverkningar. En litteraturstudie Linda Lundquist Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten
SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom
SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika